• No results found

Kvalitetsarbete på Malmö högskola då och nu : med sikte på framtiden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvalitetsarbete på Malmö högskola då och nu : med sikte på framtiden"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

9 för att illustrera hur kvalitetsarbetet vid Malmö högskola har utvecklats under högskolans första åtta år har vi valt att i denna skrift presentera tre viktiga delar av detta arbete. Den första är de fem kvalitetsrapporter, som tagits fram under läsåret 2005/2006. Dessa rapporter är ett av resultaten av »Plan för kvalitetsarbetet inom grundutbildningen vid Malmö högskola 2005–2007«. Denna plan är den andra viktiga illustrationen av högskolans kvalitets-arbete. Den tredje illustrationen är dokumentet »Malmö högskolas kvalitetsarbete 2000–2006«. Detta dokument togs fram som Malmö högskolas bidrag till Högskoleverkets »Det bästa kvalitetsarbetet bland nordiska universitet/högskolor« och bygger på den första Kva-litetsplanen vid Malmö högskola från år 2000. De två kvalitetspla-nerna från 2000 och 2005 har både gemensamma delar, vilket ska ses som uttryck för den kontinuitet och långsiktighet som präglar ett gott kvalitetsarbete, och naturligtvis också skilda delar.

Vårt övergripande syfte med kvalitetsarbetet har varit att utbild-ningen skall vara planerad, ha ett innehåll och en utformning, som har Fokus på studentens lärande. Det främsta kvalitetsarbetet sker därför i det vardagliga mötet mellan studenter och medarbetare vid högskolan. En av de viktigaste komponenterna i kvalitetsarbetet är att utveckla alla medarbetares kompetens att handha ett sådant möte. Den första högskolepedagogiska kursen vid Malmö högskola, som startades 2000 och ges kontinuerligt sedan dess, fick därför namnet »Att utvecklas som högskolelärare«.

Vi har genomgående haft fyra ledord för kvalitetsarbetet nämligen:

Koherens, Konsistens, Kontinuitet och Konflikt. I Kvalitetsplanen

Kvalitetsarbete

då och nu – med sikte

(2)

2005–2007 söker vi uttolka dessa ledord. Båda kvalitetsplanerna bygger på de olika processerna i utbildningen nämligen: Planering

och rekrytering, Introduktion, Genomförande och examination, Väg-ledning och stöd för fortsatta studier/yrkeslivsamt Uppföljning av

studenterna. Andra aspekter är olika i de två kvalitetsplanerna, som

en naturlig följd av att Malmö högskola befunnit sig i olika skeden under dessa år.

Den första Kvalitetsplanen ska ses utifrån de möjligheter som gavs för påverkan av en verksamhet i snabb uppbyggnad. Den utar-betades av dåvarande Kvalitetsnämnden, som bestod av område-nas/fakulteternas chefer, studenter, fackliga företrädare och under-tecknade som ordförande respektive sekreterare. Ett stort antal nya program och kurser planerades och genomfördes. Med detta i åtanke blev Kurserna – byggstenarna i kvalitetsarbetet en av de viktigaste delarna i kvalitetsarbetet. Vi utarbetade anvisningar till kursplaner och genomförde kurser och workshops för att stödja medarbetarna i deras dagliga arbete med kursutveckling. Studentperspektivet framhölls särskilt: »Det är således speciellt betydelsefullt att utveckla studenternas inflytande och stödja åtgärder som utvecklar utbild-ningen ur ett studentperspektiv. Vidare är det viktigt att öka studen-ternas medverkan utifrån ett lärandeperspektiv. Det handlar om att skapa en miljö, där alla studenters färdigheter i att delta och leda förändringsarbete tränas och ger möjligheter till personlighetsut-veckling.«

Andra åtgärder som prioriterades med studentperspektivet i fokus var Studenternas rättigheter och skyldigheter, Startenkät för nya

stu-denter och Stustu-denterna vid Malmö högskola – Barometer 2003–2004.

Den senare genomfördes i samarbete med Studentkåren Malmö och Malmö stad. 1662 studenter från högskolans sex områden/fakulte-ter gav sina synpunkområden/fakulte-ter på fem aspekområden/fakulte-ter: Introduktion till utbild-ningen, Kunskaper, förståelse och färdigheter, Examination, Infly-tande/Återkoppling och Arbetslivsanknytning. Till vår glädje kunde vi konstatera att studenterna var mycket nöjda med sin ut-bildning. Det fanns emellertid svagheter som var genomgående. En sådan var introduktion till utbildningen. En annan var återkoppling till studenterna i samband med kursvärderingar och examinationer. Dessa resultat påverkade starkt innehåll och utformning av nästa kvalitetsplan.

Kvalitetsplanen 2005–2007 utarbetades i

(3)

redningen, som bestod av en ledamot från varje område/fakultet, studenter, fackliga företrädare och undertecknade som ordförande respektive koordinator av arbetet. I detta skede prioriterades fem teman: Introduktion, Bedömning av studentens prestationer,

Kurs-och programvärderingar, Lärande för arbetslivet - Verksamhetsför-lagd utbildningoch Uppföljning av studenterna – under och efter

utbildningen. En arbetsgrupp utsågs för varje tema av

Grundutbild-ningsberedningen efter förslag från områdena/fakulteterna och stu-dentkårerna. Varje arbetsgrupp bestod av medarbetare och studenter representerande olika kunskapsområden. Grupperna fick i uppdrag att göra en kort kunskapsöversikt över sitt tema och ta fram goda exempel, göra en swot-analys (Strengths, Weaknesses, Opportuni-ties, Threats) och ta fram förslag på modeller och implementering. Varje grupp skulle också skriva en kortfattad rapport om sitt arbete. Tre seminarier där grupperna presenterade arbetet med sina respek-tive teman genomfördes också. De främsta syftena med dessa semi-narier var att grupperna skulle få synpunkter och återkoppling på sitt arbete samt att alla skulle kunna vara delaktiga och lära av varandra. Gruppernas arbete och förslag presenteras i denna skrift i form av gruppernas slutrapporter.

Grupperna har berättat att arbetet med de fem temana och fram-tagandet av rapporterna har varit mycket inspirerande och roligt. Framförallt har korsbefruktningen mellan olika kunskapsområden och erfarenheter varit berikande. I detta har de medverkande stu-denterna haft en framträdande roll. Vi hoppas att liknande mötes-platser, där studenter och medarbetare utvecklas tillsammans, fortsatt kommer att skapas och att denna skrift skall bli en inspirationskälla vid sådana möten – med sikte på framtiden.

madeleine rohlin viveca serder

Ordförande i Kvalitetskoordinator 2000–2006 Kvalitetsnämnden 1999–2002

Prorektor 2003–2005

References

Related documents

Studenten ska utveckla sin förmåga att stimulera och utmana barns/elevers tänkande genom att lägga upp verksamheten/undervisningen på ett sätt som ger ut- rymme för deras

Högskolan har felaktigt avräknat 9,2 helårsstudenter och 9,9 helårsprestationer för mycket inom området design vilket fått till följd att anslaget avräknats med 1 493 tkr

Utbildningen på forskarnivå kan bedrivas parallellt med klinisk eller annan tjänstgöring men måste kunna slutföras inom åtta år för doktorsexamen och fyra år

betygsnämnden och delta i överläggningar med inte i beslutet. Betygsnämnden är beslutsför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut ska den mening gälla som de

• identifiera språkets betydelse för barns och elevers förmåga att kommunicera matematik i funktionella sammanhang samt argumentera och ta ställning för

Detta kan vara svårt att uppnå med i huvudsak skandinaviska studenter Det skulle (enligt studenterna) det vara en fördel att låta hälsopedagogiken kommer allra främst i kursen

Den består väsentligen av noggranna referat av TM-grundaren Maharishi Mahesh Yogis läror, men referaten leder aldrig över till en diskussion där dessa läror sätts in i

Vi undersöker även om det finns några kopplingar mellan Dorte Skot-Hansens och Marianne Anderssons modell från 1994, Modell för det lokala bibliotekets profil och Sven