Aspergers syndrom, undervisning och miljö

Fakulteten för lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

VAL-projektet

Aspergers syndrom, undervisning och miljö

(Aspergers syndrome, teaching and environment) Examensarbete 15 hp, grundnivå

Förord

Jag vill rikta ett personligt tack till mina arbetskamrater som gett mig en större förståelse inom Aspergers syndrom. Ett extra stort tack till mina intervjuoffer och försökskaniner. Ett tack även till Jan Härdig och Haukur Viggosson som stått ut med mitt framskjutande av examensdatum samt stöttande i stressade situationer.

Ett litet tack även till uppfinnaren av kaffe, samt Celine Dion för din vackra och lugnande stämma när jag läst sida ut och sida in i mina försök att bli klokare.

Sammanfattning

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts.

Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers.

Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning.

Innehållsförteckning

Inledning ... 6

Problemområdet ... 6

Vad är Asperger? ... 7

Syfte och problemställning ... 8

Vilken miljö i skolan trivs eleverna med? ... 8

Hur ska undervisningen vara upplagd? ... 8

Litteraturgenomgång ... 9

Metod och genomförande ... 11

Intervju ... 11 Undervisning ... 12 Metoder ... 12 Metod 1 ... 12 Metod 2 ... 12 Metod 3 ... 13 Synbara skillnader ... 13

Resultat, analys och tolkning ... 14

Intervjun ... 14

Undervisningen ... 17

Resultat ... 17

Analys ... 18

Slutsats och diskussion ... 19

Utanförskapet ... 20

Referenser ... 21

Inledning

Problemområdet

Ofta fungerar dagens skola dåligt mot personer med Aspergers. Detta grundar sig i att förståelsen och kunnandet om diagnosen är obefintlig eller mycket låg. Tanken att alla ska ha samma rätt till stöd är fin, men i realiteten kommer stödet för sent eller inte alls. Bevis på detta stöter jag själv på i princip dagligen när jag lyssnar på elevernas egna berättelser. Finns det då inget sätt att skapa förutsättningar i skolan för en lyckad skolgång även för någon med Aspergers? En skola för alla är ett begrepp som funnits länge men som inte alltid är tillämpbart på människor med Aspergers.

För att kunna genomföra undervisning mot eleverna krävs det att man har en någorlunda klar bild om vad Aspergers är.

Idag används diagnosverktyg och mallar hos psykiatrin för att fastställa diagnosen Aspergers syndrom. Från början var det en man vid namn Hans Asperger som var mycket intresserad av autism som kom fram till att vissa barn som fått diagnosen autism egentligen särskilde sig en betydande del från diagnosen. En kvinna vid namn Eva Ssucharewa (rysk läkare) beskrev symtomen först, men Hans Asperger var den som fick ge sitt namn åt diagnosen.

Vad är Asperger?

Utdrag från Autismforums hemsida:

”Det första diagnoskriteriet för Aspergers syndrom handlar om förmågan att umgås och samspela med andra människor, att tolka ansiktsuttryck och kroppsspråk och att dela känslor och tankar med andra människor. Detta diagnoskriterium är formulerat på exakt samma sätt som för autism. Så här står det i diagnosmanualen DSM-IV-TR:

"Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt, vilket tar sig minst två av följande uttryck:

– påtagligt bristande förmåga att använda varierande icke-verbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen

– oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån

– brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)

– brist på social eller emotionell ömsesidighet."

För att få diagnosen Aspergers syndrom måste minst två av ovanstående punkter uppfyllas. Det betyder att symtomen och svårigheterna hos olika personer kan vara mycket olika. Med vetskapen om detta så kanske man får en syn på vad som krävs i klassrummet, i förberedelser och i det dagliga arbetet runt eleverna? Varför är då jag så intresserad av detta? Den främsta anledningen är att jag vet att Aspergare faktiskt vill fylla en samhällsfunktion, det är konstaterat hos mina elever. Problematiken ligger i att de vill fylla en samhällsfunktion, men på deras villkor. Små förändringar kan räcka för att få känna att man gör nytta och tillför något. Dessutom kan en Aspergares kunskaper vara väldigt specialiserade och djupa inom smala områden, vilket gör att företag skulle få en oerhörd tillgång på specialistkunskap.

Syfte och problemställning

Intentionen med mitt arbete är att ta reda på vad som är lämpligt i form av miljö och metod när det kommer till skolgång för Aspergare. Dock med förbehållet att om man träffat någon med Aspergers så har man träffat en person med Aspergers. Precis som att alla människor tycker och är olika så är det likadant för Aspergare. Resultaten som redovisas är således generella och bör inte tolkas på individuell nivå.

Intervjuerna har dokumenterats på dator, och varje intervju varade ungefär 20 minuter. Platsen var på mitt nuvarande arbete, där miljön är enkel, strukturerad och förutsägbar. Då personer med Aspergers lätt blir stressade eller påverkade av gruppintervjuer valde jag att intervjua varje person enskilt.

Frågan som ska besvaras är helt enkelt; Vad är en bra arbetsmiljö och bra undervisning för någon med Aspergers syndrom?

Vilken miljö i skolan trivs eleverna med?

Hur ska undervisningen vara upplagd?

Detta är frågor som är väldigt relevanta för personer med Aspergers syndrom.

Det finns givetvis ytterligare saker att ta hänsyn till och försöka ta reda på, men jag har avgränsat arbetet till ovanstående frågor.

Litteraturgenomgång

Nördsyndromet, allt du behöver veta om Aspergers syndrom, Inger Jalakis.

Boken är en guide till Aspergers syndrom. Sidan med rubriken ”Goda råd till lärare”, tar upp hur man som lärare bör bete sig gentemot en elev med Aspergers syndrom. Bland råden kan man läsa; tala klarspråk både till eleven och elevens föräldrar, var konkret, ta inte för givet att självklarheter är självklara, undvik bildspråk, skämt, ironi och be dem fråga om de undrar något. Ge information både muntligt och skriftligt, gör

arbetsscheman tillsammans.

Det kanske viktigaste är kommentarerna om plats och lokalbyte. Försök istället skapa ett klassrum som är elevernas, som läraren ska komma till och inte tvärtom.

Vidare resoneras det att stora uppgifter ska brytas ner i mindre delar, och att man skriver ner i vilken ordning de olika delarna ska göras.

Inse att elever med Aspergers inte klarar att arbeta i grupp. Gör all undervisning individuell så långt det går så länge det är praktiskt och lagligt.

Kränk inte barnen genom att behandla dem som mindre vetande. Ha tålamod!

Boken hjälpte mig att formulera intervjufrågor samt bemöta de som svarade på ett så Aspergersanpassat sätt som möjligt. Även undervisningsmetoderna fick ett visst mått av hjälp från boken. Personligen ser jag boken som en bibel för de som vill eller behöver veta mer om diagnosen.

Didaktik för lärare, en bok om lärares yrke i teori och praktik. Gerd B Arfwedson, Gerhard Arfwedson.

Boken tar i ett kapitel upp möblering av klassrum. Där nämns en ”Modell 1” som förekommer i 90 % av de svenska klassrummen, med en kateder längst fram och öar om 2 platser i jämna fina rader. Jag använde bilderna för att fråga mina elever vilken

uppsättning de skulle föredra, och alla svarade; ”ingen”. När jag undrade varför sa de att de har gått i skolan med sådana uppsättningar hela livet, och det har aldrig funkat. Om de tvunget skulle välja hade de valt modell 2, som består i samma som i modell 1 men där alla bänkar har 20-30 cm till nästa bänk. Detta påvisar klart och tydligt att en egen plats där man kan arbeta ostört är att föredra. Den som valdes allra minst var U-formen.

Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv, Roger Säljö.

. I boken beskrivs hur man lättast gör en knop. ”Genom att strukturera uppgiften och dela upp den i mindre delar, och genom att hjälpa barnet att se likheterna mellan bilden å ena sidan, och det rep och den käpp man håller i handen å andra sidan, kan barnen komma vidare och eventuellt också lösa uppgiften.

Det är detta som är kärnan i undervisning gentemot elever med Aspergers. Gå igenom, visa, gå igenom igen och lämna sedan instruktioner i text. Fungerar inte det så visa handgripligen.

Asperger, ADHD och arbete

Denna bok är författad av Torbjörn Andersson, en man som själv har Asperger och som föreläser väldigt mycket mot skolor, landsting och företag.

Boken tar upp problemet med hur man som Aspergare ska förhålla sig till arbete, anställningsintervju, att behålla sitt arbete, distansarbete och lämpliga yrken. Genom att läsa valda delar ur boken kunde jag komma fram till att korta frågor i en avstressad miljö är bäst när det kommer till intervjuer. Samma sak gäller när det kommer till om man ska intervjua flera samtidigt eller en och en, och jag kom fram till att en och en passar bäst. Dels för att intervjupersonen inte ska känna sig påverkad av andra, och dels för att skapa lugn och viss tid för reflektion över vilket svar som ska lämnas.

Jag är medveten om att jag i detta arbete inte använt mig av så mycket litteratur, men då arbetet går ut på att mest intervjua och sammanställa information om hur någon med Asperger vill ha sin undervisning och i vilken miljö behövdes det inte så mycket

läsning. Samtidigt har jag 10 års erfarenhet av Asperger och undervisning, så det jag läst har varit tillräckligt för att ge mig de verktyg och den information jag behöver.

Metod och genomförande

Intervju

Jag har genomfört intervjuer med 20 personer som har Aspergers syndrom. Frågorna som ställdes har med miljö och undervisning att göra. Frågorna ställdes på ett sådant sätt att de ska kunna besvaras med antingen ja eller nej, eller med korta motiveringar. Att använda intervjuformen för att få reda på information säkerställer relevansen i svaren, då jag som intervjuare kan reda ut oklarheter om den intervjuade inte förstått frågan. Jag hade kunnat välja att helt enkelt ge den intervjuade ett papper och låta dem svara själva i lugn och ro, men föredrog denna metod istället.

Vidare valde jag bort att fördjupa mig i följdfrågor som; vad menar du nu, hur tänkte du då? Detta helt enkelt för att deras egna tankar i en vidare och analytisk form inte riktigt är målet med intervjun. Målet är att få reda på hur eleverna vill ha sin miljö och sin undervisning.

Samtliga intervjuer ägde rum i en lugn miljö på min arbetsplats, och alla intervjuades en och en samt dokumenterades i en wordfil.

Frågorna kan i en del fall ses som ledande, men om det ska gå att få ett svar som indikerar åt vilket håll personen tänker måste de vara lite ledande. Detta för att vara så anpassad som möjligt åt någon med Aspergers syndrom. Om jag frågar: Behöver du en anpassad arbetsplats, istället för att fråga; Behöver du en avskärmad arbetsplats, så skulle svaret bli väldigt långt, invecklat och fullt med undringar. Detta är ett särtecken för Aspergare, och därför måste frågorna vara lätt ledande.

Undervisning

3 olika metoder för undervisning har prövats mot eleverna. Valet av metoder har gjorts av mig själv med stöd i den erfarenhet som erhållits genom ett antal år med

undervisning mot elever med Aspergers syndrom. Eleverna som jag tidigare mött i klassrummet klassas som högfungerande.

Metoderna tillämpas på nya saker varje gång, dvs. det är inte en upprepning av samma moment utan eleven stöter på ett nytt moment att lära sig när varje ny metod prövas. Förutsättningarna är att eleven inte ska kunna något om valt moment innan, med syfte att säkerställa att ny inlärning sker med varje vald metod.

Metoder

Metod 1

Eleven ska i metod 1 lära sig att göra stommen till en hemsida med hjälp av egentillverkad kod. En genomgång ges via projektor av läraren och ett material i pappersform delas ut för att kunna lösa resten av uppgiften på egen hand. Materialet består av kodexempel och en instruktion som beskriver vad som ska göras på hemsidan. Denna metod räknas till katederundervisning, där eleven matas med information och sedan genomför en enkel laboration. Kravet ligger i att själv ta till sig en skriftlig instruktion.

Metod 2

Metod 3

Eleven ska i metod 3 tillverka en kort animation i programmet Flash. Inlärningen sker genom att eleven får se en instruktionsfilm och sedan ska eleven på egen hand göra en animation. Här finns således ingen regelrätt undervisning från lärare, utan enbart filmer med instruktioner. Kravet ligger i att på egen hand i egen takt ta till sig instruktioner i form av film, och sedan kunna tillämpa detta i en egen övningsuppgift.

Synbara skillnader

Skillnaderna i de olika metoderna ligger främst i nivån av lärarledd undervisning. Lärarens roll ska vara framträdande i metod 1, men minska i metod 2 och 3. Likaså ska de skriftliga instruktionerna minska från metod 1 till metod 2 och 3. Inlärningen i metod 3 är helt via synintryck, och inga skriftliga instruktioner ges alls.

Resultat, analys och tolkning

Intervjun

Fråga

Behöver du vara i samma lokal och på samma plats varje dag?

Ja Nej Spelar ingen roll Obesvarat

16 1 3 0

Analys

stanna kvar och ha undervisning i samma lokaler hela tiden. Ett upplägg här är att lärarna kommer till elevernas klassrum istället för att eleverna ska gå runt till lärarens klassrum. Att inte frångå invanda mönster är viktigt, och kan man erbjuda regelbundenhet när det kommer till klassrum är det lämpligt.

Fråga

Behöver du tydlig struktur i instruktioner? Ja Nej Spelar ingen roll Obesvarat

18 1 1 0

Analys

med en strukturerad instruktion när eleverna ska arbeta med tilldelade

uppgifter. Svävande instruktioner i stil med ”Gör en hemsida om blommor” kan istället bytas ut mot en lista där man anger vilka färger sidan ska ha, vilket teckensnitt, vilka

Fråga

Behöver du en avskärmad arbetsplats/miljö?

Ja Nej Spelar ingen roll Obesvarat

15 2 3 0

Analys

avskärmad arbetsplats, där man med enkla medel kan ta bort skärmväggarna om så önskas. En person med Aspergers syndrom är ibland känslig för ljud, syn och doft-intryck. Avskärmning i någon form är nästan en förutsättning för en del

Aspergare. Om elever börjar och slutar på skolan, och någon helt plötsligt får en ny granne kan en skärmvägg underlätta för att hantera de nya intrycken.

Fråga

Kan du fika/äta tillsammans med andra? Ja Nej Efter ett tag Obesvarat

12 1 7 0

Analys

utrymmen för fika och mat. Naturligtvis helt beroende på hur många elever man väljer att ta in. Jag märkte vid intervjuerna att de flesta faktiskt tycker det är okej att fika eller äta med andra, men kanske inte direkt i början och heller inte med för

Fråga

Klarar du att lyssna på en föreläsning 1 timma varje dag?

Ja Nej Obesvarat

20 0 0

Analys

innehållet är relevant till vad som ska genomföras. Eleverna hade ganska höga tankar om sig själva angående

föreläsningstid. Jag märkte en hel del gäspningar och skruvande på kroppar redan efter 10 minuter när jag prövade

undervisningsmetoder.

Fråga

Hur ska en utdelad arbetsuppgift se ut? Vill du kunna skriva fritt eller ha en lista att följa? Lista Skriva fritt Spelar ingen roll Vet inte 15 3 1 1

Analys

verkar vara önskvärt hos de flesta. Som exempel kan man istället för att skriva; Gör en hemsida där du presenterar 5 olika blommor, så kan man skriva; Gör en hemsida med blå bakgrund där du

presenterar viol, ros, tulpan, maskros och blåklint. Använd Verdana storlek 14 till rubriker och Verdana storlek 12 till löpande texter. Detta underlättar väsentligt för

Undervisningen Resultat

Alla tre metoderna prövades i klassrumssituation, och resultatet efteråt var att de flesta eleverna föredrog en blandning av alla 3 metoderna. De ville gärna ha en tydlig

genomgång via projektor, men ställde inte så mycket frågor. Det var även mycket önskvärt att ha en inspelning som innehöll ungefär samma information som

föreläsningen. Alla lyckades bra med övningarna, och vi tillsammans kom fram till en arbetsgång.

1. En tydlig genomgång via projektor, med fokus på själva uppgiften och inte några utsvävningar där exempel ges på andra funktioner.

2. Efter genomgång vill eleverna gå till sina arbetsplatser och arbeta självständigt, med en förinspelad film som innehåller samma sak som genomgången.

3. Läraren ska finnas i närheten, men inte direkt övervaka arbetet eleverna genomför, utan vara beredd om problem uppstår.

Elevkommentarer:

 Metod 3 är inte så bra, man kan inte fråga om något.

 Vad bra att jag fick lära mig lite olika effekter i Photoshop, men genomgången var får lång. Vi hade ju tillgång till filmer, så läraren hade inte behövt prata så länge.

 Det kändes tryggt att ha filmer efteråt.

 Jag visste inte hur man gör en film i Flash innan, men instruktionerna var jättebra.

Analys

Jag fick helt enkelt mina föraningar bekräftade. Personer med Aspergers syndrom vill inte ha långa genomgångar och ingen onödig information. Vad som klassas som ”onödig” information får värderas av lärare, men utsvävningar och visa andra sätt att använda ett program som inte står i direkt relation till övningsuppgiften är helt ointressant för den större delen av de elever jag genomförde övningarna på.

Under föreläsningarna var de flesta helt neutrala i ansiktet, och det var svårt att avgöra om de var intresserade, om de förstått det som föreläsningen handlade om och om de behövde få repetition av saker de inte förstått. När jag frågade om allt var förstått och om någon hade någon fråga var det ganska tyst, jag fick bara enstaka undringar. En person med Aspergers syndrom brukar i de flesta fall bara vilja ha kort input, och därefter arbeta självständigt med uppgifter. Bland de jag gått runt bland och studerat hur de arbetar så verkade de flesta förstått vad de skulle göra, och de utförde momenten på ett bra sätt. Alla lämnade in sitt material på utsatt tid, men det var väldigt varierande i hur långt eleverna hade kommit med uppgifterna.

Vid samtal efter varje genomfört moment fick jag kommentarer om att det kändes bra att det var tyst, att det mesta var väldigt tydligt i instruktioner och skriftligt material, och att det kändes genomtänkt på något vis.

Slutsats och diskussion

De intervjuer och de undervisningstillfällen jag genomfört under arbetet med

examensuppgiften har gett mig en större insikt i hur diagnosen Aspergers kan hanteras i undervisningssammanhang. Min tidigare erfarenhet har varit till nytta givetvis, och jag har fått många nya intryck och idéer som kommer användas i undervisningen.

Dagens skola kräver egentligen inte så mycket förändring miljömässigt för att bättre passa Aspergare, och ser man på arbetsmiljön i det stora hela så skulle nog många ”vanliga” elever i grund- och gymnasieskolan må bättre och nå längre om man ser till att ha mer avskärmade arbetsplatser. Inte helt avskärmat givetvis, men ljuddämpande avdelare mellan grupper eller enskilda skapar en tystare och lugnare miljö och med det följer ett lättare inlärande naturligt. I boken ”Didaktik för lärare” sidan 89 visas bilder på klassrumsmöbleringar, och den modell som ger mest fritt utrymme runt omkring är den modell som finns mest sällan i svenska klassrum. Varför inte lämna åt eleverna att möblera själva, givetvis under rimliga ramar. Men vill en elev med Aspergers sitta ensam kan den väl få göra det? Det kan smärta i hjärtat på en empatisk lärare att se en elev sitta helt ensam, men en Aspergare vill ofta ha det så.

Undervisningen kan ha korta inslag av genomgångar av lärare, följt av längre pass enskilt arbete. Tillgång till lärare för att svara på frågor eller handleda är nödvändigt. Jag har upplevt att elever blivit kallade till möten med rektorer, lärare, kurator och föräldrar och behövt sitta och diskutera problem i skolan trots att de har en diagnos ställd, och att problemen ofta uppstår på grund av diagnosen. Förståelsen och kunskapen om Aspergers finns ibland men respekteras inte alltid hos berörd skolpersonal.

Utanförskapet

Ofta hamnar elever med Aspergers syndrom utanför högre studier. En del av de jag samtalat med beskriver att de har kommit in på högskola/universitet, och att allt flutit bra fram till tentamen av kurser. Då skulle de samlas i en jätteaula tillsammans med 100-150 andra personer och ha tidspress. Detta är förödande för merparten av de med Aspergers. Man kan med små medel ändra på tentamensformen och se till att även de med Aspergers klarar sina kurser. Följderna blir ofta dåligt självförtroende, ekonomiskt trist situation och rädsla för att försöka igen.

En skola som erbjuder valfrihet när det kommer till möblering och miljö samt som anpassar sin undervisning efter elevernas önskemål i så stor utsträckning det är rimligt kommer med stor sannolikhet att lyckas få utexaminerade elever, deras Aspergers till trots.

Man kan ställa sig frågan hur mycket en elev som inte klarar gymnasiet egentligen kostar samhället i förlängningen? Är det då inte enklare och lämpligare att i varje fall försöka erbjuda en bättre miljö och en bättre upplagd undervisning?

Referenser

Litteratur

Andersson, Torbjörn. Asperger, ADHS och arbete. Andet utbildning och förlag. 2008.

Arfwedson, Gerd B, Arfwedsson, Gerhard. Didaktik för lärare. Stockholms universitets förlag. Stockholm. 2008.

Haug, Peder. Pedagogiskt dilemma, specialundervisning. Skolverket. 1998.

Jalakas, Inger. Nördsyndromet, allt du behöver veta om Aspergers syndrom. Hela boken från pärm till pärm, men med fokus på kapitlet om ”Råd till lärare”. Alfabetas Förlag. Stockholm. 2007.

Säljö, Roger. Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts akademiska förlag. Stockholm. 2000.

Skolverkets rapport 334, 2009. Skolan och Aspergers syndrom, erfarenheter från skolpersonal och forskare.

Internetsidor

http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm (besökte 2013-08-06)

Intervjumall

Behöver du vara i samma lokal och plats varje dag?

Jag ställde frågan för att ta reda på om eleven vill sitta i samma rum och på samma plats varje dag.

Behöver du tydlig struktur i instruktioner?

Jag ställde frågan med 2 val, antingen att eleven får en instruktion att genomföra ett moment i generella ordalag, eller att eleven får en tydlig lista med vad som ska göras.

Behöver du en avskärmad arbetsplats/miljö?

Frågan ställdes för att ta reda på om eleven vill ha en helt avskärmad arbetsplats med hjälp av flyttbara och ljuddämpande väggar.

Kan du fika/äta tillsammans med andra?

Denna fråga är viktig för att försöka utröna huruvida eleven klarar att fika/äta

tillsammans med andra. Behöver man ett eller flera fikarum/matsalar? Ska man erbjuda fika vid elevens egen arbetsplats?

Klarar du att lyssna på en föreläsning 1 timma varje dag?

Frågan ska hjälpa till att hitta en lämplig längd på föreläsningar.

Om du får välja på att få en lista att följa eller skriva fritt, vilket föredrar du?

Frågan ska svara på om eleven vill ha en klar och tydlig lista att följa eller om eleven vill kunna skriva fritt.