HÄLSORISKER FÖR BARN OCH
UNGDOMAR INOM SÄRSKILT
BOENDE
HUR ARBETAR PERSONAL MED KOST OCH
MOTION?
SHANAZ GHADER
Examensarbete i Handikapp och rehabiliteringsvetenskap Malmö högskola
15 högskolepoäng Hälsa och samhälle
Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet 205 06 Malmö Maj 2015
2
HÄLSORISKER FÖR BARN OCH
UNGDOMAR INOM SÄRSKILT
BOENDE
HUR ARBETAR PERSONAL MED KOST OCH
MOTION?
SHANAZ GHADER
Abstrakt
Tidigare forskning har visat att personer med funktionsnedsättningar har en sämre kosthållning och har lättare för att utveckla hälsorisker som övervikt och fetma än övrig befolkning. Detta kan bero på att personal inom vård och omsorg inte är medvetna om denna problematik och inte har tillräckligt med kunskap om närings- och livsmedelslära.
Syftet: Syftet med studien var att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och
ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Metod: Kvalitativ metod användes och tre
semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på ett särskilt boende för att belysa informanternas uppfattningar och upplevelser. Intervjuerna har sedan analyserats med
kvalitativ innehållsanalys och kopplats till KASAM. Resultat: Analysen av intervjuerna ledde
fram till underkategorier som bildade fem kategorier: 1. Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen; 2. Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor, 3. Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar motivationsarbetet och brukarens intresse, 4. Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras och 5. Motivation genom belöning. Slutsats: Personal på särskild boende medvetna om hälsorisker
som övervikt för barnen och ungdomarna. De upplever att det är svårt att facilitera
hälsosamma vanor. Det är viktigt att personalen på verksamheten respekterar och utgår från brukarens egna intressen och förutsättningar när de arbetar med motivation som ska främja en hälsosam livsstil. Framtida forskning behövs genom exempelvis intervjuer med barn och ungdomar eller observationer på särskilt boende. Det vore intressant att få veta mer om hur medvetna de är angående eventuella hälsorisker och hur de upplever sin motivation för en mer hälsosam livsstil.
3
HEALTH RISKS FOR CHILDREN AND
YOUTH IN SPECIAL SERVICE
HOUSING
HOW DOES THE PERSONNEL WORK WITH
DIET AND PHYSICAL ACTIVITY?
SHANAZ GHADER
Abstract
Previous researches showthat people who have a disability have poorer diets and usually develop health risks of overweight and obesity to a greater extent than the rest of the population without disabilities. This can be caused by the personnel in health care, because they may not know that this is a problem. In addition the personnel knowledge about nutrition and food science can be deficiency. Aim: The aim of the study was to illuminate and try to
understand how personnel in special service housing work with diet and physical activity as health prevention for children and youth with intellectual disability. Method: A qualitative
approach was used when performing three semi-structured interviews with personnel in special se3rvice housing. The intention was not to be able to generalize the results or to reach an absolute truth. The interest was in trying to understand the informants’ perceptions and experiences. By illuminating their experiences and perceptions the data was interpreted and analyzed. Results: Qualitative content analysis resulted in five different categories: 1) To
respect and acknowledge each users abilities and interests, 2) environmental are barriers to healthy habits, 3) Educational meals and the personnel’s awareness encourage he motivational work and the user’s interest, 4) It is important with motivational work but each users
empowerment must not be ignored and 5) Motivation through reward. Conclusion: The
personnel in special service housing for children and youth are actively working to promote a healthy lifestyle. The personnel in the organization should be aware of the children’s
empowerment and that they have to respect and do everything based on the user’s interests and abilities. Future research is needed with children and youth in special service housing through interviewing them in order to gain knowledge about their experiences and thoughts regarding nutrition and physical activity.
4
Förord
Jag vill ge ett särskilt tack till min handledare Katarina Lauruschkus som har visat intresse och stöd med mitt uppsatsskrivande och som har förslagit litteratur och uppmuntrat mig i mitt uppsatsskrivande. Tack för din kunskap och tid. Jag vill även framföra ett stort tack till deltagarna som bemötte mig väl och valde att delta i min intervjustudie som medförde nya aspekter till min uppsats.
5
Innehåll
Abstrakt ... 2 Abstract ... 3 Förord ... 4 INLEDNING ... 7 Problemformulering ... 7 Syfte ... 8 Frågeställningar ... 8 BAKGRUND ... 8World Health Organisation ... 8
Folkhälsomyndigheten ... 8
Livsmedelsverket ... 9
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) ... 9
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. ... 10
Centrala begrepp ... 10
TIDIGARE FORSKNING ... 11
Personer med funktionsnedsättningar har en ökad risk för övervikt ... 11
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har en ökad risk för övervikt ... 12
Barn och ungdomars hälsa med eller utan funktionsnedsättning ... 13
TEORI ... 14
Kasam ... 14
Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet ... 15
METOD ... 15 Kvalitativ forskningsmetod ... 15 Semistrukturerad intervju ... 16 Urval ... 16 Deltagare ... 17 Diktafon ... 17 Transkribering ... 17 Datainsamling ... 17
Validitet och reliabilitet ... 17
6
Kvalitativ innehållsanalys ... 18
Forskningsetiska principer ... 19
RESULTAT ... 20
Tabell 1. Exempel på hur meningsbärande enheter leder fram till en kategori ... 21
Tabell 2. Underkategorier och kategorier ... 22
Att respektera och bekräfta personers förutsättningar och intressen ... 23
Yttre omständigheter är hinder för hälsosamma vanor ... 24
Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar/gynnar motivationsarbetet och brukarens intresse ... 24
Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras ... 25
Motivation genom belöning ... 25
DISKUSSION ... 25
Metoddiskussion ... 26
Urval ... 26
Datainsamling ... 26
Resultatdiskussion ... 27
Rekommendation till vidare motivationsarbete ... 30
Slutsats ... 30
Förslag på vidare forskning ... 31
REFERENSER ... 32
Bilaga 1: Intervjuguide ... 35
Bilaga 2: Informationsbrev ... 36
Bilaga 3: Samtyckesbrev ... 37
7
INLEDNING
Under min utbildning har det vid många tillfällen uppmärksammats att personer med funktionsnedsättningar har sämre hälsa än resten av befolkningen. Det finns påtagliga åtgärdsprogram men dock är det många individer som inte är måna om sin kost och
motionsvanor och därmed kan utveckla övervikt. Enligt författaren Adolfsson (2010) är det många som arbetar inom vård och omsorg som inte har någon formell utbildning i livsmedels- och näringslära och detta kan på så sätt öka risken för att utveckla hälsorisker. Därför har jag valt att fördjupa mig i hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar är medvetna om och arbetar med frågor som rör kost och motion. Det jag vill uppnå med min uppsats är att få kunskap om hur personal arbetar med kost och motion för att förhindra hälsorisk hos individer med intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har även valt at fördjupa mig i detta eftersom tidigare forskning tyder på att det inte finns tillräckligt forskning för målgruppen med intellektuella funktionsnedsättningar och hälsorisker. Det finns oftast riktlinjer och policydokument som man skall utgå från inom vård och omsorg enheter men samtidigt kan det vara en svårighet att nå upp till dessa kriterier som policydokument och riktlinjerna har som mål. Det kan finnas riktlinjer för hur mycket grönsaker och frukt som brukarna ska äta, men samtidigt kan man inte tvinga någon att äta det om de inte tycker om det. Trots att man försöker med många motiverande metoder så har brukarna rätt till att tacka nej och inte äta grönsaker. På det sättet kan man påstå att det är en svårighet att nå upp till policykriterierna. Tidigare forskning visaratt personer med funktionsnedsättningar har sämre kosthållning och kan drabbas av övervikt och fetma mycket enklare. Men vad forskning också menar på är att det inte görs någon forskning som är anpassad efter individernas funktionsnedsättning. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en målgrupp som har lättare för att utveckla hälsorisker, men detta är i jämförelse med personer utan någon funktionsnedsättning. Det är en svårighet att kunna jämföra två så olika målgrupper med varandra.
Problemformulering
Forskning har visat att det finns en hälsorisk i form av övervikt bland personer med
funktionsnedsättningar. Det har visat att denna grupp har lättare för att utveckla övervikt än övrig befolkning. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ingår i den större
gruppen av personer med funktionsnedsättningar och kan ha svårare än andra att förstå nyttan av en hälsosam livsföring. Därför är det viktigt att olika myndigheter och organisationer har ett gemensamt ansvar för att ta fram riktlinjer som ska lägga fokus på folkhälsan och som ska skapa en förbättring av kosthållningen hos personer med funktionsnedsättningar enligt
Sjöberg (2008). Vad som också tas upp av tidigare forskning är att mycket ligger i personalen och hur de bemöter individerna Personal som respekterar och tar hänsyn till varje enskilds förutsättningar främjar arbetet med kost och motion. Det är viktigt att alla personer runt individen och arenorna som hen befinner sig på samverkar med varandra för att uppnå gott resultat tillsammans med brukaren. Rätt stöd för brukaren är viktigt, det är det som motiverar och styr brukaren till rätt riktning. Personalen bör vara medveten om och ta hänsyn till att det krävs mer tid för individer med intellektuella funktionsnedsättningar att förstå hur man kan påverka sin hälsa genom kost och motion.
8
Syfte
Syftet med studien är att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt.
Frågeställningar
• Hur arbetar personalen med motion och kost för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och övervikt?
• Hur viktigt upplever personalen kost och motionsfrågor för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning?
• Hur är kunskapsläget angående kost och motion hos personalen som arbetar på det särskilda boendet för barn och ungdomar?
BAKGRUND
Enligt aktuell forskning kan man konstatera att det finns en övervikt bland personer med funktionsnedsättningar. Det har visat att övervikt och fetma är mer förekommande hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar än hos befolkningen generellt. Övervikt har blivit en epidemi runt hela världen och har visat på en ökning från ett procentantal av mindre än 15 % till 35 % under de senaste 20 åren (Sjöberg 2008; Adolfsson 2010; Adolfsson m fl 2012). Författaren Adolfsson (2010) berättar att personal inom vård och omsorg kan ha ett viss påverkan på individernas kostvanor om de inte har en grundläggande kunskap inom livsmedel och näringslära. Med detta menar författaren att personalen bör klara av
livsmedelsrelaterade uppgifter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och att även ta ansvar och hänsyn till individens egna förutsättningar. Socialstyrelsen (2006) förklarar att risken finns att många inom vård och omsorg har tidsbegränsade anställningar som kan försvåra medvetandet om problematiken som finns och därmed uteblir kunskapen om kost och motion för att motverka hälsorisker som övervikt.
World Health Organisation
WHO (World Health Organisation) är den internationella myndigheten inom hälsa. Syftet med WHO är att vägleda och ha ett ansvar för att framföra globala hälsofrågor och skapa en agenda för forskning inom hälsa. Detta leder till att de även skapar och tar fram normer och regler som ska bli en standard. Vidare är syftet med WHO att ge stöd, övervaka, göra
utvärderingar och uppföljningar av hälsoutveckling på nationell och internationell plan. Året 1997 valde WHO att uppmärksamma övervikt och fetma och WHO valde att se det som ett globalt hälsoproblem WHO (2014).
Folkhälsomyndigheten
Sveriges regering har gett folkhälsomyndigheten i uppgift att presentera och göra
uppföljningar på gjorda insatser, detta för att öka bildningen i att sträva efter en god hälsa för personer med funktionsnedsättningar (Sjöberg2008). Folkhälsomyndigheten samverkar med landets kommuner och landsting för att stödja metoder, strategier, insatser och uppföljningar. Folkhälsomyndigheten tar också fram vetenskapsbaserade fakta och information som
9 Livsmedelsverket
Den statliga myndigheten Livsmedelsverket är en verksam myndighet som arbetar med att framföra goda matvanor för konsumenten. Livsmedelsverket har på senare tid skapat projektet ”Nätverket, mat, måltider, och intellektuell funktionsnedsättning” som fokuserar på att ge en förbättrad kunskap i mat och kostvanor för individer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Projektet är framtagen av professionella folkhälsovetare,
sjukgymnaster och dietister som är verksamma inom olika verksamheter. Detta projekt som tagits fram har som mål att skapa en förbättring hos personer med intellektuella
funktionsnedsättningars hälsotillstånd inom LSS-omsorgen. Genom att ta fram bättre alternativ av kost och även ge en ökad kunskap om matens betydelse för individens hälsa (Livsmedelsverket, 2014).
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS lagen (1993:387) ersatte omsorgslagen 1993. LSS lagen står för lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Denna lagen är en rättighetslag precis som omsorgslagen var, med detta innebär det att tre speciella personkretsar har rätt till det SOSFS (1993:387). 1. Denna personkrets sträcker sig till individer med autism, utvecklingsstörning, eller
autismliknande tillstånd.
2. Denna personkrets utgår från personer med mer betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder orsakad av våld eller kroppslig sjukdom.
3. Den sista personkretsen utgår från personer med bestående fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte är orsakad av åldrande, personkretsen sträcker sig till den individ som har svårigheter i den dagliga livsföringen och på så sätt behöver stöd och service. Innebörden av denna lag är att alla individer med en funktionsnedsättning ska få möjligheten till fullt levnadsvillkor och delaktighet i samhället som alla andra. De verksamma inom lagen ska ge en god kvalitet och ska samverka med andra myndigheter som kommer att beröra individen. De verksamma ska utgå från full respekt och ta hänsyn till individens egna
förutsättningar och individens integritet och självbestämmande över de insatser som individen får rätt till. Rätt personal med rätt kompetens bör finnas till för individen som ges insatser enligt LSS lagen (1993:387). För att en individ ska ha rätt till någon insats är det viktigt att utgå från individens egna behov och förutsättningar och även individens integritet och egenmakt som tidigare nämnts. Landsting och kommuner runt landet kan bevilja individen insatser enligt LSS genom att individen själv ansöker och begär dessa. För att bli beviljat insatser är det en förutsättning att individen ingår i en utav de tre personkretsar och även har behov av insatsen. Är behovet redan tillgodosedd får individen ingen insats beviljad trots begäran om det. Syftet med samtliga LSS-verksamheter är att ge möjligheten att underlätta för individerna med funktionsnedsättning, genom att främja inflytande, full delaktighet i det dagliga livet i samhället. Individerna ska ha ett inflytande på de stöd och service insatser som ges till individen (Socialstyrelsen, 2015).
10
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS.
Enligt 1 § innefattar särskilt boende för barn och ungdomar boende för barn och ungdomar utanför sitt egna föräldrahem. Det särskilda boendet ska vara en komplettering till barnets eller ungdomens föräldrahem. Det ska komplettera boendesituationen för barn som inte kan bo i föräldrahemmet alls eller för barn som kan bo hemma med sin familj vissa delar av tiden. Det är också viktigt att man utgår från barnets och familjens behov.
Bostadens utformning enligt § 4 innebär det att varje barn eller ungdom i bostaden ska få en trygg och säker boendemiljö. Det ska vara en trygg och säker utomhusmiljö likväl som inomhusmiljö. Miljön utomhus ska vara anpassad efter barnen och ungdomarnas behov och förutsättningar. Bostaden för barn och ungdomar ska vara utformad på det sättet att barnen och ungdomarna kan få hjälp av personalen på ett smidigt och enkelt sätt. Bostaden ska vara byggd och tillgänglig för även barn och ungdomar med behov av hjälpmedel. Det ska inte finnas några olycksrisker på boendet, därmed ska man regelbundet undersöka bostaden och åtgärdas om det behövs. Eftersom bostaden ska efterlikna ett hem så mycket som möjlig är det viktigt att bostaden är i ett vanligt bostadsområde där andra bostadshus ligger och inte avskilt. Bostaden ska vara utsedd endast för det den är avsedd för och därmed ska inte användas av andra verksamheter såsom daglig verksamhet, korttidsboende eller bostad med särskild service för vuxna. Enligt § 5 ska bostaden med särskild service respektera och ta hänsyn till att varje barn och ungdom som med anledning av sin funktionsnedsättning har svårigheter att ha för många människor runt om sig behöver bo i en bostad med ett begränsat antal barn och ungdomar. Därför är rådet att ha maximalt fyra barn och ungdomar i bostaden att ta hänsyn till att alla ska ha en jämn ålder i relation till varandra eftersom varje barns och ungdoms mognad kan skilja sig. I § 6 beskrivs det att varje barn och ungdom ska ha rätt till att påverka sin insats och ges ett inflytande över den. § 7 betonar att personal ska ha en
regelbunden kontakt med barnets vårdnadshavare och familj. 8 § beskriver vikten av ständigt god samverkan mellan aktörer som berör barnet eller ungdomen på bostaden. Aktörer som behöver samverka kan exempelvis vara socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård inklusive habilitering. § 9 handlar om att varje barn och ungdom på boendet ska få en omvårdnad utifrån sina behov och förutsättningar. § 16-18 belyser innebörden av att ha personal på boendet med rätt kunskap och utbildning för att på bästa sätt förstå barnet oh ungdomens behov och förutsättningar SOSFS (2012:6).
Centrala begrepp
Nedan definieras och beskrivs centrala begrepp som använts i mitt arbete,, som är bra att känna till innan man börjar läsa.
Funktionsnedsättning
I min uppsats har jag använd mig av begreppen funktionsnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning som begrepp innebär att man som individ har en nedsatt förmåga att kunna fungera psykiskt, fysiskt eller intellektuellt. En
funktionsnedsättning finns i många olika nivåer och därmed påverkar ens liv på olika sätt. En funktionsnedsättning kan man få vid födseln eller genom en sjukdom eller olycka
11
Intellektuell funktionsnedsättning
Begreppet intellektuell funktionsnedsättning innebär att individen upplever en svårighet att uppfatta saker och därmed kräver längre tid att förstå och lära sig saker på grund av sin intellektuella funktionsnedsättning enligt (Söderman & Antonson, 2011).
Övervikt
Var gränsen går för övervikt och fetma utgår enligt Världshälsoorganisationen (WHO) från individens BMI, som står för body mass index. Har man ett BMI-värde på 25 betraktas man som överviktig har man ett BMI-värde på 30 och över 30 lider man av fetma. Detta gäller enligt WHO för vuxna oavsett kön och ålder. Det finns däremot BMI-tabeller för barn, då BMI-talet hos barn skiljer sig från de vuxnas och ändrar sig med barnets ålder och kön (Vårdguiden, 2012). Dessa tabeller kallas iso BMI 25 och iso BMI 30. Beräkningen av BMI beräknas dock på samma sätt för barn och vuxna: Vikten i kilogram divideras med längden i meter i kvadrat (
BMI =
𝑘𝑘𝑘𝑘𝑚𝑚2) (WHO, 2014).
Kost
Kost är ett begrepp som är synonymt med mat. Kostvanor innebär vad för matvanor man har som individ. Goda matvanor kan vara att man äter mat som är näringsrik och att man ser till att äta vad som är bra att äta och att man äter regelbundet under dygnets alla timmar
(Folkhälsan, 2014).
Motion
Motion har en definition som innebär en övergripande struktur och planering av fysiskt rörelse med mål att kunna förbättra eller behålla sin fysiska eller psykiska hälsa förklarar (Folkhälsan, 2014).
Policydokument
En policy är hur man ska gå tillväga för att uppnå organisationens långsiktiga som kortsiktiga mål. Policy har man både inom privat och offentliga sektor. Policydokument är en målsättning och en vägledning som man vill uppnå inom verksamheten. Ett exempel är ett
policydokument för hälsosam kost på ett särskilt boende (Stockholms universitet, 2012).
TIDIGARE FORSKNING
I kommande avsnitt berörs tidigare forskning som är genomförd i Sverige och i andra länder. Avsnittet börjar med att belysa att individer med en funktionsnedsättning har en ökad risk för att drabbas av hälsorisker som övervikt. Fortsättningsvis belyser avsnittet personer med intellektuella funktionsnedsättningar som har en ökad risk för hälsorisker i form av övervikt. Avsnittet belyser även barn och ungas hälsa med respektive utan funktionsnedsättning. Eftersom syftet med studien var att belysa och försöka förstå hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt blir det relevant för studien att redogöra för tidigare forskning som har gjorts om personer med funktionsnedsättningar och intellektuella funktionsnedsättningar.
Personer med funktionsnedsättningar har en ökad risk för övervikt
Bergström & Shäfer (2010) förklarar att gruppen som har en funktionsnedsättning kan utgöra en större risk för psykisk och fysisk ohälsa och en mer sårbarhet än andra individer i
12
Individer med funktionsnedsättningar blir mer drabbade av övervikt och fetma samtidigt som en funktionsnedsättning kan utgöra en ökning av sårbarhet eller skapa en sårbarhet (Sjöberg 2008; Adolfsson 2010; Arnhof 2008; Adolfsson m fl 2012; Socialstyrelsen 2010). Det kan leda till att individen inte utbildar sig, får det svårt ekonomiskt och får det svårare att få arbete på arbetsmarknaden. Vidare har personer med funktionsnedsättningar sämre
tandhälsa, kan vara mer stillasittande och inte äta lika mycket frukt och grönsaker och även röka cigaretter mer än andra personer utan någon funktionsnedsättning. Personer med en funktionsnedsättning har oftast ett mindre socialt nätverk där man kan uppleva att man får färre stöd och inga emotionella relationer. Sannolikheten är stor att personer med en
funktionsnedsättning upplever mindre brukarmakt, självbestämmande, delaktighet, integritet och en möjlighet till tillgängliga miljöer och andra aktiviteter i samhället.
Bergström & Shäfer (2010) förklarar att om samhället skapar bättre ekonomiska villkor kommer många personer med funktionsnedsättningar få ökad deltagande i samhället och därigenom kommer den fysiska biten också öka som kommer leda till minskad ohälsa i form av övervik. Vidare visar Folkhälsomyndigheten i sin rapport Onödig ohälsa av Arnhof (2008) att det är upp till tio gånger fler individer som har en funktionsnedsättning som utvecklar en sämre hälsa. Om en individ har en funktionsnedsättning leder inte detta automatiskt till att individen upplever sin hälsa som sämre. Dock utvecklar man betydligt mer hälsorisker än övrig befolkning utan någon funktionsnedsättning.
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har en ökad risk för övervikt Författarna Fox, Witten & Lullo (2013) förklarar att det är viktigt att utgå från strategier som är skapade och framtagna för att förhindra hälsorisker för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Det kan vara strategin att gå från ”du bör göra detta” till att ”såhär gör man”. Mycket handlar om att kunna ha en djup kunskap om att informera individerna om situationen och deras förutsättningar. Att vidare stötta och ge råd om hur de kan utföra fysiska aktiviteter utifrån deras egna förutsättningar och att kämpa och se det som utmaningar. Det är även viktigt att det finnas rätt stödpersonal för individen från början tillslut.
Hsieh, Rimmer & Heller (2013) skriver att övervikt hos personer med intellektuella
funktionsnedsättningar inte bara resulterar i följdsjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck, olika formar av cancer och tidig död, utan man kan även få psykiska och socioekonomiska problem som följder. Om övervikt fortsätter gå mot samma spår kan det leda till en enorm börda för samhället och den enskilde individen. Vidare visar det sig att individer med intellektuella funktionsnedsättningar har fått en ökning av övervikt från 26.5% till 58.5% i USA på bara några årtionden. Detta visar att det är en grupp som drabbas mer av övervikt i jämförelse med resten av befolkningen utan en intellektuell funktionsnedsättning. Hsieh m fl (2013) och Marshall m fl (2003) menar att det fysiska hälsotillståndet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte är lika uppmärksammad och inte heller finns det lika mycket åtgärdsprogram för denna målgrupp och deras fysiska hälsa, som för personer utan en intellektuell funktionsnedsättning. På internationell plan har man kommit fram till att personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en grupp som lider av många hälsoproblem. Det är dåligt med stöd för individerna med intellektuella funktionsnedsättningar och att ge de stöd utifrån deras egen förutsättning uppfylls sällan. Vidare belyser författarna att man inte vet och inte heller fått något underlag på hur personal inom stöd och omsorg ska gå tillväga när en individ med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av övervikt. Forskning har inte heller bevisat att hälsodieter kan hjälpa denna grupp att minska eller stoppa övervikten. Författarna vill uppmärksamma att man bör ha en samverkan mellan stöd och omsorg personal och andra personal runt individen med intellektuella funktionsnedsättningar, för att fokusera på
13
individens livsstil och fysiska aktiviteter. Fortsättningsvis hävdar författarna att individer med intellektuella funktionsnedsättningar som rör sig mindre och är mindre fysisk aktiva samt äter mer har lättare för övervikt, än andra individer med intellektuella funktionsnedsättningar som är mer fysisk aktiva och äter hälsosammare mat. Vidare visar det sig att individer som lever i en mer restriktiv miljö eller bor fortfarande hemma med familjen har en högre risk för att drabbas av övervikt än de individer som bor på restriktiva institutioner såsom boenden. Forskningar som görs idag fokuserar på övervikt bland "normala" genom att studera följder och åtgärder för övervikt bland individer utan någon form av funktionsnedsättning. Vidare skriver författarna att nästan alla kvinnor med Downs Syndrom är överviktiga och bland männen är minst 70 % av dem överviktiga. Tar man regelbundna läkemedel ökar risken för övervikt, mindre fysisk aktiv och att äta och dricka ohälsosamt ökar också risken för övervikt. Rätt stöd måste ges till individen om målet är att individer med intellektuella
funktionsnedsättningar ska få en möjlighet till att reducera sin övervikt (Hsieh m fl 2013; Marshall m fl 2003; Livsmedelsverket 2014). Alla runt individen måste därmed samverka med varandra och sikta mot samma mål. Som tidigare nämnts krävs det en stor samverkan och engagemang mellan olika aktörer som stödpersonal, assistenter, vårdpersonal och individen för att minska övervikt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Individerna måste få känna sig delaktiga i valen av olika strategier för att förminska eller förhindra sin övervikt, detta är av stor betydelse för att individen själv ska förändra sin livsstil. Stödet är viktigt för att individen ska känna sig motiverad och engagerad. Det man bör ha i åtanke är att individer som har en intellektuell funktionsnedsättning och övervikt har det svårare att begripa hur man på ett hälsosamt vis kan påverka sin egen hälsa, utifrån kost och motion. Detta leder ännu en gång till att det är viktigt med rätt stöd, då dessa individer även är i en ständig beroende av stöd och service. Att agera förebild för individer inom vård och omsorg är positiv då det leder till att individerna blir motiverade och engagerade. Vidare bör man ta hänsyn till individernas självbestämmande och val av metoder och olika hälsosamma åtgärder. För att det ska ske krävs att personal inom vård och omsorg har en passion och rätt sorts kunskap.
Övervikt och fetma kommer att öka mer och mer bland denna målgrupp jämfört med andra i befolkningen fram till det fokuseras och läggs mer tid på att ta fram insatser och strategier som ger resultat och som även utgår från individens förutsättningar och eget engagemang (Hsieh m fl 2013; Marshall m fl 2003; Hove 2004; Umb-Carlsson 2008; Gustavson m fl 2005). I nuläget är gruppen med intellektuella funktionsnedsättningar och övervikt en grupp som behöver extra stöd och är en grupp som är prioriterad inom forskning. Detta för att gruppen kan ha svårare att uppleva självbestämmande och autonomi. Som tidigare tagits upp är fler än hälften av personer med intellektuella funktionsnedsättningar överviktiga och antas ha BMI värde på över 25 och upp till 21 procent har en BMI värde på 30 och högre, vilket resulterar i att individerna lider av fetma. Det är en siffra på dubbelt så mycket som i övrig befolkning.
Barn och ungdomars hälsa med eller utan funktionsnedsättning
Statens folkhälsoinstitut (2011) har gjort en rapport om hälsan hos barn och unga med och utan funktionsnedsättningar inom skolverksamheter. Rapporten belyser att det finns en ökad brist på kunskap om hur barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar mår psykiskt och fysiskt och om dessa barns och ungdomars levnadsvanor och livsvillkor. Denna målgrupp är en prioriterad grupp inom funktionshinderpolitiken och folkhälsopolitiken. Vidare förklarar rapporten att det finns en stor skillnad mellan levnadsvanor för barn och unga med en
14
vanligare att barn och unga med funktionsnedsättningar är mindre hälsosamma och konsumerar alkohol och tobak mer än övriga barn och unga utan en funktionsnedsättning. Barn och unga utan en funktionsnedsättning visar på att de motionerar mer och är mer fysiskt aktiva. Detta innebär att barn och unga med någon form av funktionsnedsättning löper mer risk för att utveckla hälsorisker på grund av sina levnadsvanor. Den störta skillnaden mellan barn och unga med funktionsnedsättning och utan någon funktionsnedsättning är inom
mobbning, psykisk hälsa, och levnadsvillkor som med stor sannolikhet resulterar i hälsorisker i framtiden. Det man kan göra är att öka insatserna för barnen och ungdomarna inom främst skolan eftersom denna rapport fokuserar på skolan som område. Rapporten menar att skolan har olika ansvar för att eleverna ska uppnå en god hälsa. Elevhälsan inom skolan har som uppgift att förbättra och bevarar barnen och ungdomarnas fysiska hälsa och psykiska hälsa. Inom ramen för läroplanen i grundskolan står det tydligt att skolan ska sträva efter att ge alla barn och ungdomar en daglig fysisk aktivitet. Att skolan ska förebygga diskriminering av barn och ungdomar det är också viktigt att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar erbjuds fysiska aktiviteter och att få bevara sin hälsa eller förbättra den. Följs alla delar inom
läroplanen kommer en förbättring att kunna ske i framtiden där man inte kommer att se så stora skillnader mellan barn och unga med funktionsnedsättning respektive utan
funktionsnedsättning. Rapporten belyser också barnen och de ungas fysiska aktivitet som resulterar i att de med funktionsnedsättningar i skolan motionerar i mindre utsträckning än de utan någon funktionsnedsättning. Det är 45 % av barnen och ungdomarna med
funktionsnedsättning som motionerar i jämförelse med 55 % av barn och ungdomar utan funktionsnedsättning beskriver (Statens Folkhälsoinstitut, 2011).
TEORI
I följande avsnitt görs en redogörelse för min valda teori, det salutogena perspektivet inklusive KASAM (känsla av sammanhang). Det salutogena perspektivet utgår från att man ser på en individ utifrån sin förutsättning och sin egen situation. KASAM utgår från tre huvudkomponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En tydlig redogörelse görs av alla komponenter och i koppling relation till varandra. En kommer att även ske mellan den valda teorin och resultaten i diskussionsavsnittet (Antonovsky, 2005).
Kasam
Min valda teori är det salutogena perspektivet inklusive KASAM; känsla av sammanhang, min teori har till syfte att individen ska kunna hantera och arbeta mot en god hälsa. Detta har jag valt för att diskutera och koppla mina resultat till teorin.
Ett salutogent perspektiv innebär att man fokuserar på individens ”friska sidor” vilket innebär att fokus läggs på individens hälsa bortom individens sjukdom. Vidare kommer salutogenes från grekerna och har en latinsk betydelse som innebär hälsa och frihet (Antonovsky 2005). Att kunna se människan utifrån ett salutogent perspektiv betyder att man oftast har en holistisk syn som Antonovsky hade, vilket innebär att individen ses utifrån sin förutsättning och sin egen situation. Vidare är livsförloppet och levnadshistoria av stor betydelse inom det salutogena perspektivet. Man menar på att varje människa har ett kön och ålder och tillhör en viss kultur och klass som i sin tur leder till att man formar en viss livshistoria. Detta gör även att man får veta i vilken utsträckning ens betydande hälsa och ohälsa befinner sig på. det menas vidare på att ens hälsa och ohälsa pendlar mellan en plus och minus pool, men med en strävan över att det ska gå mot plus poolen. Det ständiga målet är att utgå från individens egna resurser och individuella förutsättningar. Detta tar oss till att ett salutogent perspektiv inte utgår från någon mall, därför är det viktigt att professionella som ska arbeta med individerna
15
ska forma och bedöma individen på en individuell plan och skapa det som passar individen bäst (Antonovsky, 2005).
Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet
Synsättet salutogenes ar tre komponenter som är viktiga, begriplighet hanterbarhet och meningsfullhet. Gemensamt stå dessa komponenter för sociologen Antonovsky teori KASAM, känsla av sammanhang.
Innebörden av begripligheten är att man som individ ska begripa inre och yttre stimuli. För att individen ska kunna begripa sådana stimuli bör ens vardagliga liv vara sammankopplad. Att ha planeringar och en strukturerad existens är något som går att begripa. Är det tvärtom och ingen planering och struktur eftersträvas blir det problematisk. En begriplighet har som innebörd att kunna förklara och förstå det verkliga livet. Hanterbarhet innebär att en individ i samhället har resurser runt om sig, dessa resurser kan vara ens egna eller utanför ens egna så som familjemedlemmar, släktingar, vänner, eller andra man står nära. Detta för att individen ska kunna hantera olika situationer som kan ske i livets gång och för att kunna agera och klara av saker som man ställs för som individ i samhället. Den sistnämnda komponenten är
meningsfullhet som är av störst värde enligt Antonovsky (2005) denna komponent handlar till största del om motivation som utgör en meningsfullhet. Denna försöker även att syfta till att individen ska ha en positiv inställning och inte se olika hinder och situationer som negativt utan att kunna se det som en utmaning. Vidare berättar författaren att delaktighet är ett viktigt begrepp som utgör en stark KASAM för en människa. En individ med en stark värde av KASAM kan på ett någorlunda sätt klara av svåra oförutsedda situationer och veta vilka sorters tillvägagångssätt som ska användas för att kontrollera händelsen. Sättet att kunna använda sig av olika metoder och tillvägagångssätt blir starka med tiden och individen lär sig nya saker och därmed utvecklas till nästa gång. Vid en svag värde av KASAM utser man sig själv för offer för de oförutsedda situationerna. Alla tre komponenter är det som förklarar känsla av sammanhang. Men alla komponenter behöver inte vara lika starka för att en individ ska känna känslan av sammanhang (Antonovsky, 2005).
METOD
I följande del beskrivs den kvalitativa metoden som har använts i studien samt genomförandet av intervjuerna. Vidare presenteras områdena datainsamling, urval, deltagare, transkribering, diktafon, dataanalys, validitet & reliabilitet samt forskningsetiska principer.
Kvalitativ forskningsmetod
Författaren Bryman (2011) förklarar att inom kvalitativ forskning lägger man stor vikt på att förstå och tolka intervjupersonens tankar och värld, vidare är syftet att komma nära intervjupersonen för att få sig en helhetsbild. Syftet med min studie är att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Detta har jag gjort med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod för att få en inblick i personalens tankar och upplevelse. En kvalitativ forskningsmetod har ett tolkande synsätt. Bryman (2011) förklarar vidare att inom kvalitativ forskningsmetod börjar man med att samla in data för att vidare generera olika begrepp och teorier för att kunna behandla de data man har fått fram. Huvudsyftet med kvalitativ forskningsmetod är att försöka förstå individens erfarenhet av det man valt att studera om och sedan med hjälp av teori, metoder och begrepp analysera resultatet. En kvalitativ forskningsmetod är induktiv och därmed en tolkande metod Bryman (2011).
16
Semistrukturerad intervju
Min empiriska del av uppsatsen kommer att utgå från kvalitativa forskningsintervjuer som vidare kommer att bestå av semistrukturerade intervjuer.
Kvale & Brinkmann (2009) förklarar att semistrukturerade intervjuer är en teknik, han menar på att frågeställningarna i semistrukturerade intervjuer ska vara öppna och inte inneha ett svarsalternativ. Semistrukturerade intervjuer undersöker ett utvald specifikt område. Som intervjuare måste man ha en välplanerad och god struktur i forskningsområdet som man ska forska om. Varför denna metod heter semistrukturerad är för att den är fri i sin form men samtidigt utgör den en god planering. Det är viktigt att man ser till att anpassa sitt språk till informanterna och att använda sig av begripliga begrepp och ord. Kvale & Brinkmann (2009) berättar att samhällsvetare inom kvantitativa forskningsmetoder har kritiserat kvalitativa metoder, detta för att de anser att resultaten blir avancerad att kunna generalisera till andra miljöer med svar från ett antal individer. Ytterligare en kritik mot kvalitativa metoder är att, denna metod gör att forskaren utgår från sina egna upplevelser och tolkningar från
observationen eller intervjun. Urval
Urvalet för min uppsats bestod av tre informanter som arbetar inom ett särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar i mellersta Sverige. Jag kom i kontakt med informanterna genom en bekant som föreslog en person som arbetar inom en verksamhet där motion och kost är viktigt.
Denna kontakt förklarar Bryman (2011) som en grindvakt då personen gjorde det möjligt för mig att komma i kontakt med relevanta informanter för mitt arbete. Detta innebär också att mitt urval utgår från ett målstyrt urval. Författaren Bryman (2011) beskriver att ett målstyrt urval innebär att man väljer informanter eller organisationer utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Vidare är detta val korrekt eftersom syftet med studien var att belysa och försöka förstå hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Vidare valde jag att kontakta individen min grindvakt tipsade om. Denna individ visade ett gott intresse för min uppsats och kunde tänka sig att delta i en intervju. Genom denna individ fick jag även kontakt uppgifter till verksamhetens enhetschef då det var viktigt att få tillstånd innan jag kunde gå vidare med min intervjustudie. Detta gjorde jag genom att skriva ett enskilt informationsbrev till enhetschefen om tillstånd till en intervjustudie. Informationsbrevet lämnades på verksamheten och jag fick den tillbaka signerat och kunde därmed sätta igång med intervjustudien. Jag tillfrågade sedan personen jag hade kontakta med att kolla med verksamheten om det fanns några fler än hen som kunde tänka sig delta i en intervjustudie. Detta ledde till att jag fick kontakt med totalt tre personer med intresset av att delta i min intervjustudie. Jag bestämde sedan tid och plats med respektive informant. Varje informant fick ett informationsbrev som innehöll Studiens syfte, tillvägagångssätt, och att största möjliga konfidentialitet eftersträvas i intervjustudien som innebar att ingen obehörig får tillgång till det. Informationsbrevet innehöll också att
deltagandet i intervjun är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Varje informant fick också ett samtyckesbrev som innebar att man lämnar sitt samtycke genom att man som informant har fått ta del av en skriftlig information och är medveten om att deltagandet är frivilligt och går att avbryta närsomhelst. Informationsbrevet och samtyckesbrevet presenterade jag för
17
varje enskilt informant innan intervjun startade och när jag fick de påskriva startade jag med intervjun med hjälp av en diktafon.
Deltagare
De deltagande informanterna för min intervjustudie har åldrarna mellan 21-30.
Erfarenhetsmässigt varierar det mellan 4 månader upp till 10 år. Det finns informanter som är heltidsanställda och vikarier, detta för att få olika perspektiv inom samma verksamhet.
Samtliga informanter arbetar på en särskilt boende för bar och ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar.
Diktafon
Jag har valt att använda mig av diktafon för att genomföra mina intervjuer med informanterna och detta för att få med allt som sägs. Författaren Trost (2010) menar att med hjälp av en diktafon kan man få med hur informanten uttrycker sig och även höra hur informanten upplever frågorna man ställer genom deras ton. Det är också ett stort hjälpmedel vid
transkriberingen av materialet då jag kan lyssna på vad informanterna sa vid intervjutillfället. Trost (2010) förklarar dock att det tar tid att transkribera materialet och att man behöver hela tiden lyssna och pausa. Det som även sker är att man förlorar informanternas gester och mimik när man ska lyssna på inspelningen.
Transkribering
Författaren Bryman (2011) beskriver att när en intervju är genomförd är det viktigt att man ska transkribera det som har sagt i textform. Detta för att uppsatsskrivaren ska få en
helhetsbild på det som sades under intervjun. Transkribering är av stor betydelse för att studien, detta för man behöver sedan använda det som stöd för analysen. Jag transkriberande varje enskild intervju efter att intervjun var genomförd. Detta valde jag för att inte behöva sitta med alla intervjuer i flera timmar, utan valde att underlätta för mig själv och transkribera efter varje intervju. Det innebar även att jag hade intervjun färskt i minnet och att jag inte blandade ihop informanternas utsagor. Jag transkriberade varje intervju ordagrant, med skratt och pauser.
Datainsamling
Utöver intervjuerna har en genomgång av relevant litteratur, artiklar och rapporter gjorts genom sökningar på internet och på biblioteket. Relevanta artiklar och böcker har valts utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Databaser som har använts är Summon, DPS (Sagepub) och Google Scholar med de engelska sökorden: intellectual disability, obesity, overweigh promotion, health, activities, disability. Svenska sökord var: övervikt, fetma, intellektuella funktionsnedsättningar, vuxna, barn, kostvanor, hälsa, ohälsa. Google har använts för sökningar av relevanta rapporter från myndigheten WHO, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelverket och Socialstyrelsen.
Validitet och reliabilitet
Validitet är ett kvalitetskriterium för att kunna bedöma hur forskaren förklarat och mätt innehållet av ett fenomen. En hög validitet betyder att studien mätte det som den skulle mäta beskriver Bryman (2011). Syftet med studien var att belysa och försöka förstå hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer som gör det möjligt
18
för mig som uppsatsskrivare att hitta det studiens syfte vill belysa. Jag har varit medveten om att det nästan är omöjligt att generalisera studiens resultat eftersom det är svårt att utgå från tre informanters upplevelser och tolkningar. Min studie uppnår vidare validiteten eftersom informanterna har haft rätt kunskap och även bevarat min studies syfte och frågeställningar. Vidare beskriver Bryman (2011) att reliabilitet handlar om att man som uppsatsskrivare får samma resultat vid upprepade gånger. En hög reliabilitet innebär att resultatet är tillförlitlig om man får samma svar från informanterna. Eftersom studie utgår från informanternas egna upplevelser och tolkningar blir det svårt att återskapa studien med andra informanter och få likadant svar. Det som kan göras är att man kompletterar min undersöknings syfte och frågeställningar så kan det vara passande för fler informanter.
Dataanalys
Jag har valt att analysera mitt material från respektive intervjuperson med kvalitativ
innehållsanalys. Därmed kommer jag att använda kvalitativ innehållsanalys som metod för att analysera resultanterna med. Kvalitativ innehållsanalys går ut på att man letar efter likheter och olikheter i resultat materialitet och därigenom skapar man olika kategorier.
Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys är en utav det mest framgångsrika tillvägagångssätt inom analys för kvalitativa studier. Den innebär ett ständigt sökande efter likheter och olikheter i texten som ska analyseras Bryman (2011). Författaren Kristensson (2014) förklarar att en kvalitativ innehållsanalys ska resultera i kategorier och många gånger i underkategorier där man ger varje kategori en etikett. Många gånger kan man samla in resultaten i huvudkategorier eller ett tema.
Jag som uppsatsförfattare var även den som transkriberade intervjuerna. Min handledare var den som var involverad i analysen av mitt resultat och fick de transkriberade intervjuerna. Vi bestämde att ha en dialog om de transkriberade intervjuerna och tillsammans kom fram till vilken metod som hade fungerat bäst att analysera resultaten med. Jag gick tillväga genom Graneheim & Lundman (2004) 6 olika steg som Kristensson (2014) hänvisade till för en kvalitativ innehållsanalys. I första steget ska samtliga intervjuer läsas igenom upprepade gånger. Skriver man arbetet själv behöver man stöd från handledaren som blir den som man ska bolla med. Handledaren kan också läsa igenom transkriberingarna och sedan tillsammans föra en dialog om känslor och intryck och även vilken uppfattning man fick av de samtliga intervjuerna. Detta medför att båda får en helhetssyn av de samtliga intervju transiteringarna. Steg två i min analysprocess började jag med att ta ut meningsbärande enheter från mina transkriberade intervjuer, en meningsbärande enhet är de delar i intervjuerna som relaterar till uppsatsens syfte. Jag valde att ha mitt syfte uppskrivet framför mig och på så sätt läste jag intervjuerna och markerade ut stycken med olika färger som jag ansåg var av meningsbärande enhet och som kunde relateras till uppsatsens syfte. Efter detta steg valde jag att läsa igenom de markerade meningsbärande enheterna och därefter började jag koda varje meningsbärande enhet. Detta tog långt tid och många gånger var det en utmaning för mig att komma på etiketter som kunde sammanfatta dem meningsbärande enheterna. Fortsättningsvis läste jag alla koder och letade efter likheter och olikheter, genom detta förde jag ihop liknade koder och skapade olika kategorier. Vidare hade jag en dialog med min handledare om mina kategorier och tillsammans arbetade fram det som passade bäst för resultaten.
Detta landade till en början på 12 olika kategorier, dessa kategorier valde vi att ha som underkategorier för att inte förlora något av värde. Av underkategorierna valdes fem olika huvudkategorier fram, detta också genom en dialog med min handledare.
19 Forskningsetiska principer
Det finns fyra olika forskningsetiska principer som man använder vid forskning, dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet. Alla forskningsetiska principer handlar om frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för intervju deltagarna detta beskrivs nedan.
Informationskravet
Informationskravet handlar om att forskaren som genomför undersökningen ska informera
deltagarna om undersökningens syfte, vad för följder och risker som kan komma ske.
Deltagarna ska även bli grundligt och tydligt informerade om att deras medverkan är frivilligt och att de närsomhelst kan avbryta och avsluta sin medverkan, utan att någon motivering. Informationen kan ges till deltagarna skriftligt eller muntligt vetenskapsrådet (2002). Jag valde att ge denna information som ett skriftligt informationsbrev till informanterna som skulle delta i intervjun. Jag gjorde detta för att jag ville att informanterna själva skulle läsa vad som stod med i informationsbrevet och därmed skriva under. Informanterna kunde även fritt ställa frågor om de undrade något. Det jag tog med i informationsbrevet var arbetets syfte, tillvägagångssätt, största möjliga konfidentialitet och att medverkandet i intervjun var frivilligt.
Samtyckeskravet
Denna forskningsprincip innebär att deltagarna som ska delta i undersökningen har rätt till att själv bestämma över att vilja medverka och delta. Är det så att deltagaren/deltagarna är minderåriga, ska en vårdnadshavare eller förälder godkänna samtycket Vetenskapsrådet (2002). Eftersom jag valde att intervjua personal på ett särskilt boende för barn och ungdomar betydde detta att personalen var myndiga och inget samtyckte behövdes från vårdnadshavare. Jag presenterade ett samtyckesbrev till varje informant som skulle delta i intervjustudien. Samtyckesbrevet innehöll att man som informant har fått ta del av en skriftlig information som mitt informationsbrev, och är full medveten om att deltagandet i intervjun är helt frivilligt och kan närsomhelst avbrytas utan att ange orsak.
Konfidentialitetskravet
Handlar om att uppgifter om alla deltagare i undersökningen ska behandlas med högsta möjliga konfidentialitet. Så som kön, ålder, etnicitet som kan dyka upp i undersökningen. Deras personuppgifter ska avidentifieras och förvaras för att ingen ska bli identifierade och ingen obehörig ska komma åt dem Vetenskapsrådet (2002). Mina intervjuer kommer att avidentifieras då jag inte är intresserad av deltagarnas personuppgifter och etnicitet. Data jag har samlat in genom ljudinspelningar har jag valt att förvara någonstans där endast jag har tillgång till det. När jag har avslutad uppsatsen och är färdig kommer det förstöras och raderas.
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet handlar om de data och information som man lyckas samla in och att dessa endast får utnyttjas för forskningsändamål. Detta innebär att man inte får låna ut eller ge ut det till obehöriga eller för kommersiellt användning Vetenskapsrådet (2002). Min forskning kommer enbart användas inom högskolan där inga obehöriga kommer att komma i kontakt med dem. Min handledare, kurskamrater och examinator kommer att ha tillgång till
20
RESULTAT
I kommande avsnitt har resultaten från intervjupersonerna analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I avsnittet har även fem olika kategorier presenterats och tolkats. Resultatens fem olika kategorier är: 1) Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen, 2) Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor, 3) Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar motivationsarbetet och brukarens intresse, 4) Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras och 5) Motivation genom belöning. Vidare presenteras två tabeller, den ena tabellen är ett exempel på hur en kategori har analyserats fram, den andra tabellen beskriver vilka underkategorier som skapade de fem olika kategorierna.
I Tabell 1 visas hur meningsbärande enheter kodas och bildar underkategorier som sedan leder fram till en kategori. De meningsbärande enheterna formades från intervjuerna. Alla intervjuer sammanställdes och lästes igenom ett antal gånger, efteråt valdes olika stycken ut som kopplade till studiens syfte som var att belysa och försöka förstå hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka hälsorisk som övervik. Dessa stycken blev meningsbärande enheter som vidare sammanfattades till koder och koderna sammanfattades till kategorier. Det var viktigt att kodernas innebörd inte gick förlorade när man kategoriserade koderna. De meningsbärande enheterna resulterade i 12 kategorier, kategorierna blev underkategorier och därefter skapades en huvudkategori. Som exemplet nedan visar.
Tabell 2 förklarar hur underkategorier har skapat kategorier. Alla underkategorier finns med i tabellen, totalt är det 12 underkategorier som skapade 5 olika huvudkategorier. Som tidigare beskrivits har alla underkategorier skapats utifrån koder som har skapats av meningsbärande enheter.
21
Tabell 1. Exempel på hur meningsbärande enheter leder fram till en kategori
Meningsbärande
enhet Kod Underkategori Kategori
Vi försöker att följa policy men sen är det upp till brukaren att bestämma om de vill äta frukt eller
grönsaker. En del äter aldrig grönsaker eller frukt
Motivera till annat brukaren kan köpa . Men brukaren som är i riskzonen för övervikt har sina rutiner och sätt att gå tillväga
Problemet är ju att man inte kan stoppa
individen ifrån att vilja ha något som enligt personalen är onyttigt eller ohälsosamt. Detta kan vara för denna brukare godis och choklad som brukaren är mycket förtjust i och måste få något sött i form av choklad och godis minst en gång om dagen.
Svårt att motivera till frukt och grönsaker
Man lyckas inte alltid att motivera brukaren till att handla nyttigt
Brukaren har
självbestämmande och vi kan inte förbjuda individen från att äta ohälsosamt.
Viktigt att motivera till frukt och grönsaker men brukarens egen vilja får inte ignoreras
Personalen vill motivera brukaren till hälsosamma vanor men
brukarens egen vilja får inte ignoreras
Viktigt med
motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras
22 Tabell 2. Underkategorier och kategorier
Underkategorier Kategorier
Alla brukare har olika matvanor
Att bli motiverad genom gott bemötande
Matschema och recept ger brukarna kontroll
Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen
Tidsbrist och resursbrist leder till sämre mat för brukarna
Svårt att motivera till fysisk aktivitet vid dåligt väder
Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor
Policy stärker personalen i
motivationsarbetet för hälsosam kost, brukarnas intresse väcks genom pedagogiska måltider
Brukaren är hälsosam genom personalens medvetenhet och aktivt motivationsarbete för motion och nyttig mat
Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet gynnar både
motivationsarbetet och brukarens intresse
Viktigt att motivera till frukt och grönsaker men brukarens egen vilja får inte ignoreras
Personalen vill motivera brukaren till hälsosamma vanor men brukarens egen vilja får inte ignoreras
Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras
Motivation till fysiska aktiviteter genom belöningar
Personalen motiverar brukaren till fysiska
23
aktiviteter genom belöning i form av sötsaker
Analysen av intervjuerna bildade därmed dessa fem kategorier:
1. Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen, 2. Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor
3. Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar/gynnar motivationsarbetet och brukarens intresse
4. Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras 5. Motivation genom belöning
Kategorierna som presenteras ovan har alla något gemensamt, att brukaren ska stå i centrum och att man ska arbeta utifrån brukarens behov och förutsättningar som personal. Samtliga informanter som intervjuades pratade om att de gjorde sitt bästa utifrån sina kunskaper för att arbeta för en hälsosam livsstil och levnadsvillkor för brukarna där största fokus var att
brukaren får välja själv och att respektera brukarens val. Att informanterna motiverade
brukaren genom fika som belöning, var ett sätt för att försöka motivera till hälsosamma vanor trots att det är något som inte är nyttigt, men i samma stund är det nyttigare att röra på sig sedan äta onyttigt.
Att respektera och bekräfta personers förutsättningar och intressen
Denna kategori präglas i underkategorierna: alla brukare har olika matvanor, att bli motiverad genom gott bemötande samt matschema och recept ger brukarna kontroll.
Alla informanter tog upp att brukarna på boendet har olika matvanor och att de många gånger inte tycker om maten som deras kamrater kan tycka om. En del är kräsna och kan äta endast köttfärsen och en del äter endast spagettin medan det finns de som äter allt som tillagas. Det är lätt att ha ett tyckande om brukarnas matvanor och vilja bestämma över vad de ska äta, därför är det viktigt att ta hänsyn till brukarnas val och respektera deras intressen. Någon informant tar upp att det är svårt att få alla brukare att gilla samma mat och samtidigt kan man inte laga flera olika maträtter till alla.
”Vi kan inte heller tvinga brukarna till att äta det de inte tycker om” (Informant 1).
Vidare berättar någon informant att ett gott bemötande leder oftast till att brukarna får ett glatt humör och är villiga till att testa en ny måltid. Samtliga informanter anser att om man visar ett glatt humör kan det vara motiverande för brukarna att testa på nya saker eller att vilja lyssna på ens idéer som man tycker är bra för brukaren. Någon informant menar på att det kan bli en utmaning att testa nya måltider då brukarna har koll, eftersom de har tillgång till matschema och recept och därmed vet vad som lagas dagligen samt är vana vid måltiderna. Matsschema och recept tillgängligheten resulterar i att brukaren har kontroll.
”.. pedagogiskt mat vilket är att all personal ska äta med brukarna för att de ska se att allting går att äta för att det ska bli trevligt och motiverande..” (Informant 1).
..”bra att äta grönsaker och själv äter det framför brukarna så de också kan finna intresse för att äta det..” (Informant 2).
24
..”utmaning att få brukarna att testa nya måltider som de inte är vana vid eftersom vi går på matschema så har de kontroll över vad som ska serveras dag för dag” (Informant 2).
Yttre omständigheter är hinder för hälsosamma vanor
Inom denna kategori är underkategorierna: Tidsbrist och resursbrist leder till sämre mat för brukarna och Svårt att motivera till fysisk aktivitet vid dåligt väder
Informanterna påpekade vid många tillfällen att de hade velat laga mat från grunden och mer närproducerat, men samtliga menar på att det inte finns tillräckligt med tid till att kunna göra det. Det är för kort tid som är avsedd för matlagningen. Vidare resulterar det ofta i att man lagar lite snabbare mat, helt enkelt halvfabrikat mat, detta leder till sämre mat för brukarna förstås. Någons lösning var fler personal på verksamheten för att kunna hinna laga mer näringsrikt mat. Någon informant tyckte att det är bäst med att variera mellan snabbmat och husmanskost.
”Jag önskar att man hade mer tid på sig att laga maten” (Informant 1).
”… Men då kommer man även till den svåra frågan att kunna ha en längre tid på sig att laga maten. Man kanske kan vara fler personal i verksamheten så man hinner laga en lite mer när producerad mat än mat som snabbt går att tillaga” (Informant 2).
Vidare är det svårt att motivera brukarna till aktiviteter vid dåligt väder, det funkar ibland och ibland inte. Detta kan skapa bekymmer men oftast anordnas aktiviteter inomhus vid dåligt väder, så som inomhus disco och inomhus gympa.
”Dagar det regnar så kan det vara ganska svårt, vi har någon som gärna hittar på ursäkter till att slippa gå ut.” (Informant 1).
Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar/gynnar motivationsarbetet och brukarens intresse
De bestående underkategorierna för denna kategori är: Policy stärker personalen i
motivationsarbetet för hälsosam kost, brukarnas intresse väcks genom pedagogiska måltider, brukaren är hälsosam genom personalens medvetenhet och aktivt motivationsarbete för motion och nyttig mat.
Riktlinjer som informanterna på verksamheten bör utgå från upplevs som hållbara och positiva. Det kan ske ibland att det är svårt att motivera till grönsaker och frukt. Vid många tillfällen hjälper metoden pedagogisk mat, som innebär att personalen ska vara med och äta vid de olika måltiderna. Detta leder till att brukarna finner intresse och nyfikenhet till det som personalen äter. Någon informant berättar att vid många tillfällen glömmer brukarna att äta frukt eller ta en frukt från skålen, då brukar informanten gå runt och dela ut. Detta för att motivera brukarna och dels för att brukarna ska uppleva det som en rolig grej.
”… ibland funkar det med att bara ställa fram salladen och så småningom tar den ena brukaren sedan den andra för de bli nyfikna på det och vill också testa. Genom att härma lite kan man säga” (Informant 2).
Informanterna menar att om man medverkar vid måltiderna gynnar det brukarna på många vis, dels för att de tycker det är trevligt och dels för att de äter bättre vid personalens närvaro. Någon informant sa att vissa av brukarna gillar att härma det man äter så det är en ganska bra knep att använda när man ser att brukarna inte äter grönsaker. Policy för dokumentationen av brukarnas hälsa och olika mål gör även att man kan se vad man ska arbeta mer på vid kost och
25
motion sade någon informant. Informanterna arbetar mycket aktivt med att hitta på olika aktiviteter inomhus och utomhus, för att brukarna ska vara så fysiskt aktiva som möjligt. ”Använder oss utav som heter Soldoc där vi har långsiktiga mål att nå då det gäller hälsan som vi skriver om deras hälsa och matvanor” (Informant 3).
Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras Ovanstående kategori består av underkategorierna: Viktigt att motivera till frukt och
grönsaker men brukarens egen vilja får inte ignoreras och personalen vill motivera brukaren till hälsosamma vanor men brukarens egen vilja får inte ignoreras.
Informanterna berättar att policy för hur mycket frukt och grönsaker som ska erbjudas upplevs ibland som en utmaning. Detta för att de flesta brukare inte tycker om grönsaker och frukt. Informanterna menar på att man gör sitt bästa för att locka de men det fungerar inte alltid och därmed måste man sätta stopp och inte tvinga någon till det trots policy. För det handlar om brukarens egen vilja och den får inte överskridas. Någon informant förklarar att det finns några brukare som är i riskzonen för övervikt men som tycker om godis väldigt mycket, här brukar informanten motivera brukaren till att handla något annat än godis, men det är svårt, det är brukaren som bestämmer i slutändan, man kan inte förbjuda de till att inte äta vissa saker.
”Problemet är ju att man inte kan stoppa individen ifrån att vilja ha något som enligt personalen är onyttigt eller ohälsosamt”. (Informant 3).
Motivation genom belöning
Denna kategori utgår från underkategorierna: Motivation till fysiska aktiviteter genom belöningar, personalen motiverar brukaren till fysiska aktiviteter genom belöning i form av sötsaker
Någon informant berättar att de vill att brukarna ska bli aktiverade ute i skogen och lekplatser och för att motivera de till det kan det hjälpa med belöningar som fika. Någon informant säger att det är svårt att påverka en brukare som älskar sötsaker och kommer handla det oavsett vad man som personal säger, då tänker vi oftast på att ta en extra lång promenad eller hitta på någon fysisk aktivitet. Detta upplevs som lite bättre och mer acceptabelt än att sitta hemma hela dagen och sedan äta sötsaker i form av godis och choklad.
”Men jag brukar tänka på att det inte är lika farligt om man har motionerat innan, hellre det än att inte röra på sig på en hel dag sedan äta massa onyttigt och sött” (Informant 1).
DISKUSSION
Detta avsnitt börjar med en metoddiskussion där urvalet för studien diskuteras och urvalets påverkan på studien. Styrkor och svagheter av urvalet diskuteras och även vad som skulle kunna göras annorlunda. Metoddiskussionen tar även upp hur empirin bearbetades fram, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och vilken påverkan den hade för studien. Sedan följer en resultatdiskussion som tar upp de viktiga fem olika kategorierna som resultatet visade på, kopplad till tidigare forskning och även studiens valda teori. Fortsättningsvis diskuteras en slutsats av resultaten, rekommendationer för informanterna och även förslag på vidare forskning.
26 Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa och försöka förstå hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Studiens syfte besvarades med semistrukturerade intervjuar. Därmed blev urvalet tre stycken informanter som arbetade på samma verksamhet. Jag valde sedan att analysera mitt insamlade material med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Nedan följer en diskussion om studiens metod vidare följer en resultatdiskussion, slutsats och avslutningsvis förslag på vidare forskning.
Urval
Mitt urval bestod av tre informanter. Bryman (2009) förklarar att det finns ingen specifik siffra på hur många intervjuer man behöver göra inom kvalitativa studier. Det man ska tänka på är att det ska uppnå en viss mättnad för att det ska gå att analysera och besvara studiens syfte. Mina intervjuer utgick från semistrukturerade intervjuer vilket underlättade att få svar på frågeområden. Studie hade kunnat få ett annorlunda resultat om jag hade utgått från en ostrukturerad intervjuguide, där hade det kanske varit svårt att komma i kontakt med material för studiens syfte. Jag hade kunnat ha ett tema att utgå från men det hade varit svårt eftersom jag inte skulle ha någon struktur och kanske hade lett till att jag inte skulle ha något att
presentera. Om jag hade utgått från strukturerade intervjuer hade detta inte heller passat in för att meningen med en strukturerad intervju är att man vill ställa samma frågor till
informanterna och därmed även göra en jämförelse av svaren de enskilda informanterna ger, här utgår man även från slutna frågor som innehar svarsalternativ. Detta hade inte passat min studie, med anledning av att jag är ute efter informanternas uppfattningar och upplevelse och hade inte kunnat göra förbestämda svarsalternativ till dem. Därför var bästa valet
semistrukturerade intervjuer där den innehar struktur och valda frågor men samtidigt är fri i sin form och innehar inga svarsalternativ. På grund av tidsramen fick jag kontakt med 3 informanter men jag tror att jag hade fått ett bredare och större perspektiv om jag hade haft fler informanter för studien. På grund av mitt målmedvetna urval så kunde jag dock besvara syftet med material jag samlade in. Hade det inte varit ett målmedvetet urval så hade jag kanske inte kunnat besvara mitt syfte. Urvalet som blev både heltidsanställda och vikarier är en styrka i min kvalitativa studie, därför att spridningen gör att två olika perspektiv lyfts fram. Varför det är en styrka beror på att vikarier som arbetar inom vård- och omsorgsenheter inte blir uppmärksammade på samma vis som andra personer med en fastanställning. Detta förblir att det saknas empiri för vikariers upplevelser av olika fenomen.
En svaghet i min studie är min oerfarenhet av att genomföra kvalitativa intervjuer. Med detta har det resulterat i att jag upplevde vissa gånger att jag ville ställa fler frågor när informanten gav för korta svar och då kunde jag inte komma på följdfrågor, utan stannade till. Jag försökte att förbereda mig genom ett antal provintervjuer vilket underlättade vid genomförandet av studiens intervjuer. Mer erfarenhet hade dock varit en fördel under intervjuerna. Jag
reflekterade med min handledare över mitt agerande och min förförståelse innan och mellan och efter intervjuerna för att utveckla mina intervjufärdigheter.
.
Datainsamling
Min empiri för studien bearbetades fram med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som även nämns tidigare i texten och har som används för att söka efter likheter och olikheter i materialet som ska analyseras. Detta sker med hjälp av meningsbärande enheter som ska
