• No results found

Barns lek och lärande i utomhusmiljö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barns lek och lärande i utomhusmiljö"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i fördjupningsämnet

barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barns lek och lärande i utomhusmiljö

En kvalitativ studie baserad på fyra förskollärares syn på barns utevistelse

Children's Play and Learning in an Outdoor Environment

a Qualitative Study Based on Four Preschool Teachers' Perspective of Children's Visits Outdoors

Dorentina Gashi

Emely Nilsson

Förskollärarexamen 210hp Barndom och lärande 2016-06-10

Examinator: Annika Åkerblom Handledare: Birgitta Nordén

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

(2)

Förord

Ett stort tack till alla som gjort det möjligt för oss att genomföra vårt examensarbete. Vi vill tacka förskollärarna på förskolorna med inriktning på utomhuspedagogik, samt förskollärarna på förskolan utan inriktning, som har tagit sig tid och med sin positiva inställning, delat med sig av sina tankar och kunskap.

Vi vill framförallt tacka varandra för våra insatser och för att vi tagit oss igenom detta examensarbete.

Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Birgitta Nordén som har stöttat och väglett oss med hjälp av givande respons till vårt examensarbete och snabba svar vid oklarheter.

Tack ännu en gång!

Dorentina Gashi och Emely Nilsson

Arbetsfördelning

Examensarbetet har vi skrivit tillsammans och båda två har varit lika delaktiga. Under arbetets gång har vi delat ansvar och alla moment skrivits gemensamt. Att göra detta arbete tillsammans har gjort att vi kunnat diskutera och dela med oss av varandras kunskap och synpunkter. Framförallt har vi stöttat varandra genom hela arbetets gång. För övrigt har transkriberingarna lästs av var och en, men diskuterats och analyserats gemensamt. Detta för att få olika perspektiv på materialet.

(3)

Abstrakt

Studiens övergripande syfte var att beskriva förskollärares syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på förskolor med inriktning på utomhuspedagogik, samt på förskola utan inriktning. I denna studie har vi samlat in empiriskt material från förskollärare, med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts på tre olika förskolor. Två av förskolorna är förskolor med inriktning på utomhuspedagogik och den tredje förskolan är en förskola utan inriktning.

Studien visar på att respondenterna tycker att barns vistelse utomhus är bra för barns hälsa, gällande immunförsvar och för den motoriska utvecklingen. Respondenterna såg leken som en central del av utevistelsen, där barnens kreativitet och fantasi berikas. Gällande lärande visar det empiriska materialet att barns lärande i utomhusmiljö bidrar till ökad miljömedvetenhet och kunskap om hållbarhet, men lärandet påverkas av utomhusmiljöns utformning och tillgången till material. Studien visar att förskolläraren tycks ha en central roll under utevistelsen, genom sitt medupptäckande och med sin närvaro.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Teoretiskt perspektiv, litteraturgenomgång ... 3

och tidigare forskning ... 3

3.1. Utvecklingspedagogisk teori ... 3

3.2. Utomhuspedagogik ... 4

3.3. Utomhusmiljö ... 5

3.4. Lärande i utomhusmiljö ... 6

3.5. Lek ... 7

3.6. Att vara utomhus ur ett hälsoperspektiv ... 8

4. Metod ... 10 4.1. Val av metod ... 10 4.2. Intervju ... 10 4.3. Urval ... 11 4.4. Genomförande ... 11 4.5. Undersökningsgrupp ... 12 4.6. Analysmetod ... 13 4.7. Etiska överväganden ... 13 5. Resultat ... 15

5.1. Förskollärarnas syn på barns vistelse i utomhusmiljö ... 15

5.1.1. Förskola med inriktning på utomhuspedagogik ... 15

5.1.2. Förskola utan inriktning ... 15

5.2 Hur ser förskollärarna på barns lärande utomhus? ... 16

5.2.1. Förskola med inriktning på utomhuspedagogik ... 16

5.2.2. Förskola utan inriktning ... 17

5.3 Förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lek ... 18

5.3.1. Förskola med inriktning på utomhuspedagogik ... 18

5.3.2. Förskola utan inriktning ... 18

6. Analys ... 19

6.1. Förskollärarnas syn på barns vistelse i utomhusmiljö ... 19

6.2. Hur ser förskollärarna på barns lärande utomhus? ... 20

6.3. Förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lek ... 22

7. Diskussion och slutsats ... 23

(5)

7.2. Resultatdiskussion ... 23

7.3. Förslag till fortsatt forskning ... 26

Referenser ... 27

Bilaga 1 ... 30

(6)
(7)

1

1. Inledning

I förskollärarutbildningen har vi flera gånger diskuterat hur olika förskolor använder sig av utomhusmiljön. Vi har genom vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU), upplevt att förskollärare ofta använder utomhusmiljön för att ge barnen tillfälle att springa av sig och för att låta barnen leka fritt. Vi har även sett att förskollärarnas pedagogiska planering i utomhusmiljö inte prioriteras. Själva blev vi inspirerade under en vandring i kursen naturvetenskap, under förskollärarutbildningen. Vi såg många möjligheter att använda utomhusmiljön för barns lek och lärande och funderingar har väckts kring vilken roll och syn förskollärare har under utevistelsen tillsammans med barnen. Ska förskollärare fungera som övervakare och låta barnen leka fritt eller ska vi i vår profession som förskollärare utomhus, skapa möjligheter till lek och lärotillfällen.

Vi finner denna studie central för vår framtida profession, då förskollärare ofta ger barnen i förskolan möjlighet till daglig utevistelse och att i läroplanen för förskola står det att:

”Verksamheten ska ge utrymme för barnenens egna planer, fantasi och

kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen

bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i

naturmiljö” (Skolverket, 2010 s. 7).

Genom denna studie vill vi låta andra inspireras av förskollärares tankar kring barns utevistelse, samt förskollärarnas tankar om hur utomhusmiljön bidrar till barns lek och lärande. För att samla in empiriskt material till studien, har vi intervjuat förskollärare på förskolor med olika inriktning. Den ena förskolan är en förskola utan inriktning och de två andra förskolorna har utomhuspedagogiks inriktning. Detta har vi gjort för att få olika perspektiv på vårt valda problemområde och för att se om synen på utevistelsen skiljer sig när det gäller lek och lärande.

(8)

2

2. Syfte och frågeställningar

Studiens övergripande syfte är att beskriva fyra förskollärares syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på två förskolor med inriktning på utomhuspedagogik, samt på en förskola utan inriktning.

Vilken syn har förskollärare, som arbetar på förskolor med olika inriktningar, på barns vistelse i utomhusmiljö?

På vilket sätt anser förskollärarna att utomhusmiljön bidrar till barns lärande? Vilken betydelse anser förskollärarna att utomhusmiljön har för barns lek?

(9)

3

3. Teoretiskt perspektiv, litteraturgenomgång

och tidigare forskning

I detta kapitel presenteras de teoretiska val studien grundar sig på. Vidare beskrivs litteratur och tidigare forskning, som är väsentlig för vårt valda problemområde. Det empiriska materialet kommer därefter att analyseras utifrån vald teori, litteratur och tidigare forskning.

3.1. Utvecklingspedagogisk teori

Denna studie utgår från en fenomenografisk forskningsansats, där relationen mellan barn och dess lärande står i centrum. Relationen påverkas av barns olika livsvärldar, hur barnet tolkar sin omgivning och förhåller sig till det vi pedagoger vill att barnet ska lära sig. Pedagogen ska fungera som en vägledare och fånga barnens förmågor och olika intressen, för att skapa ett meningsfullt lärande (Pramling Samuelsson & Mårdsjö, 1997).

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) menar att i utvecklingspedagogiken, som riktar sig till förskolan, är barn lekande lärande individer som är kompetenta och nyfikna. I denna teori riktas fokus på barns perspektiv, där barnet ska ha delaktighet i sin tillvaro och sitt lärande. Detta kräver ett visst förhållningssätt av pedagogen, där hen är tillåtande och visar intresse för varje barns sätt att förstå och tänka. Pedagogen ska möta barnet i deras värld, där leken är väsentlig del. Det vill säga att det är barns erfarenheter man ska utgå ifrån och ha en förståelse för barnets erfarande, hur barnet genom sina sinnen uppfattar, urskiljer och förstår något. Befinner man sig i barnens värld känner de sig meningsfulla och igenkänning hos barnen skapas (ibid.).

Vidare menar Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) att barns lärande i utvecklingspedagogiken består av dels lärandets objekt, men också av lärandets akt. Vad barn ska lära sig och vilka förmågor de ska utveckla ingår i lärandets objekt. Dessa objekt finns i barnens vardag och i världen omkring dem. Lärandes akt innebär på vilket sätt barnets lärande sker, alltså hur barn gör för att lära sig. Här har språket och kommunikationen en viktig

(10)

4

betydelse. Genom språket delar man med sig av sina erfarenheter. Pedagogens roll är att skapa dialoger, som får barnet att tänka och reflektera över både lärandets objekt och lärandets akt. I utvecklingspedagogiken är lek och lärande oskiljbara och variation är grundläggande för både lek och lärande. Variationen ger barnen förutsättningar till olika perspektiv att upptäcka och uppfatta sin omvärld, för att skapa förståelse (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014).

3.2. Utomhuspedagogik

Szczepanski (2007) skriver att utomhuspedagogikens centrala bit är de upplevelsebaserade- och platsrelaterade erfarenheterna i naturen, som skapar lust till att lära. I utomhuspedagogiken är den fysiska miljön vi befinner oss, utomhusmiljön, vår lärmiljö. I denna lärmiljö går lek, lärande och hälsa hand i hand. Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att utomhuspedagogiken ger barnen sinnesupplevelser, som till exempel doft, stämning och känsel, om de får ta del av ett direktupplevt lärande. Utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv bygger förutsättningar för barns lärande på den direkta upplevelsen i en autentisk utomhusmiljö (ibid.).

Utomhuspedagogik kan enligt Dahlgren och Szczepanski (1997) vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och fokuserar på lärandet utifrån den fysiska utomhusmiljö vi lever i. Enligt Brodin (2009) ger utomhuspedagogik barnen nya möjligheter och utmaningar. Dahlgren och Szczepanski (1997) anser att lärandemiljöer utanför förskolan krävs för att skapa ett livslångt lärande. Utomhusmiljön är inte bara en plats för lärande, den kan också vara ett tema, en innebörd eller ett sätt för att lära. Att arbeta med utomhuspedagogik innebär att skapa lärande, genom nära kontakt med utomhusmiljön. Att bedriva den pedagogiska verksamheten utomhus gör att barnen skapar större intresse och blir mer motiverad och då utökas deras lärande (ibid.).

Ohlsson (2015) anser att utomhuspedagogiken kan användas som en metod för att uppnå läroplanens mål och riktlinjer, samt stimulera barns utveckling och lärande. För att läroplanens mål ska uppnås krävs det att pedagogen är närvarande, intresserad och tar tillvara på barns nyfikenhet. Pedagogen ska vara medupptäckare, medundersökare, medagerande och

(11)

5

medupplevande. Det innebär att pedagogen ska upptäcka på samma nivå som barnen och undersöka upptäckten tillsammans med dem. Pedagogen ska finnas som stöd och agera aktivt, då barnen letar kunskap kring deras upptäckt och du skapar minnen för livet tillsammans med barnen (Ohlsson, 2015).

Szczepanski (2013) har studerat lärares uppfattningar av lärmiljöer utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Han har utifrån nitton intervjuer av pedagoger från förskoleklass till årskurs sex, kommit fram till att platsen har en betydelse för lärande. Studien visar att växlar man mellan olika miljöer, så framträder andra lärmiljöer och detta skapar variation. Utomhus kan man använda hela kroppen och sina sinnen för att skapa lärande. Även det teoretiska och praktiska lärandet kan förenas. Han har även kommit fram till att utomhusmiljön kan vara ett redskap för miljöarbetet. Studien visade även att tiden utomhus blir mindre schemabunden och detta minskar stressen (ibid.).

3.3. Utomhusmiljö

Bodin (2009) anser att utomhusmiljön är en stor frihet för barnen och sprider mycket glädje. Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman (1997) menar att vistelse utomhus alltid har varit en del av förskolans verksamhet. Utomhusmiljön kan erbjuda barnen fler möjligheter tillskillnad från vad inomhusmiljön gör, men det gäller att utomhusmiljön är utformad så att den inspirerar till lek och lärande, istället för att hämma barnets utveckling. I en allt för planerad utomhusmiljö, kan inte det enskilda barnet tyda och utnyttja miljön efter sina egna förutsättningar och behov. En utomhusmiljö ska präglas av en miljö med naturens inslag av till exempel vatten, stenar och växter. I denna miljö kan barnen röra sig fritt och barnens alla sinnen stimuleras. Barnen inspireras av de krafter som utomhusmiljön erbjuder, så som årstiderna och vädret (Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson & Ekman, 1997).

Utomhus har barnen större möjligheter till fysiska aktiviteter som att till exempel springa, hoppa, klättra och balansera (Granberg, 2000). Att vistas i utomhusmiljö kan för somliga barn kännas otryggt, då man känner rädsla för att till exempel träffa på saker som gör barnen rädda, som främmande djur. Utomhus kan även barn uppleva oro, då de kommer utanför sin

(12)

6

trygghetszon och rädslan för att komma vilse kan finnas. Vissa barn kan även uppleva utevistelsen som smutsig (Mårtensson, Jensen, Söderström & Öhman, 2011).

En studie gjord i Edinburgh, Storbritannien har lärares attityder till aktiviteter utomhus studerats. Studien visade på att utevistelse tillsammans med barn kan innebära en del risker och lärarna nämnde att olyckor kunde förekomma. Detta gjorde att lärarna kände oro och rädsla om något skulle gå fel under utevistelsen. I studien framkom det att när man bedriver verksamhet i utomhusmiljön, så kräver det mer administrativt arbete, kunskap och mer planering hos pedagogerna. Det gäller till exempel att skriva riskbedömningar. Studien visade även på att vädrets makter kunde ställa till bekymmer och att barnen inte hade kläder efter väder (Higgins, Nicol & Ross, 2006).

3.4. Lärande i utomhusmiljö

Att den pedagogiska utomhusmiljön är viktigt för barns utveckling och lärande är ingen nyhet. Utomhusmiljön i förskolan talar till barn och vuxna på ett sätt, som knyter an till lärande (Jensen & Harard, 2009). Barn och pedagogers upptäckter av miljön utanför förskolan präglas av olika föremål som djur, växter, vädret med mera. Utomhus är det inte bara upptäckter som är centralt utan naturen kan bidra till barns lärande (Ideland & Malmberg, 2010). Viktigt att belysa är att all verksamhet man kan ha inomhus, går att ta med ut (Granberg, 2000).

Enligt Ohlsson (2015) präglas utomhusverksamheten av förskolans mål omedvetet, barnens lärande påverkas positivt utan att vi tänker på det. Utemiljön kan fungera som ett redskap för lärande gällande läran om miljön, kretsloppstänkandet och den hållbara utvecklingen (Granberg, 2000). De olika årstiderna kan bjuda in till språkligt skapande och intressanta diskussioner kring vad som händer i naturen. Naturen bjuder även in till estetiken med dess färg, former med mera (Ohlsson, 2015).

Ett annat ämne som starkt kan förknippas med lärande i utomhusmiljö är att nästan allt barn gör utomhus är matematik. Barnen mäter avstånd, lokaliserar sig, studerar bollens tyngd och hastighet med mera (Ohlsson, 2015).

(13)

7

Utomhusmiljön påverkar barns motoriska utveckling. Barn måste röra på sig för att inte förtvina muskler, få dålig balans, koordination samt att hjärnan påverkas väldigt negativt om barn inte får vara ute. Därför är det viktigt att pedagoger erbjuder barnen en varierande utemiljö som stimulerar deras rörelse. Barnen ska ges chans att få lära med hela kroppen och alla sina sinnen (Ohlsson, 2015).

3.5. Lek

Enligt Knutsdotter Olofsson (2011) är leken en viktig del i barns vardag. Genom leken försöker barn förstå sin omvärld, barnen skapar och ger tanken frihet. I leken är det inre tankarna som styr över de yttre förutsättningarna. Leken ger barnen en speciell känsla och tillstånd i medvetandet, som leder till välbehag och anses vara hälsosamt. I leken, som är en förtrollad värld, omvandlar man verkligheten till något annat. För barn finns det inga gränser, de kan till exempel förvandla en stock till en buss. Denna transformation är grunden för människans intelligens (ibid.).

Knutsdotter Olofsson (2011) skriver att lek påverkar barns tanke, känsla och språkutveckling. Genom att barn leker utvecklas barns kreativitet och påhittighet. I leken bemästras även barns tankar och känslor. Att leka ger barn social kompetens och utvecklar barns språk. Barns fantasi, förmåga att förstå och tolka saker på olika sätt övas även upp när barn leker.

Vuxna har en central roll när det gäller barns lek. Det är de vuxna som lär barnet vad lek är och hur man leker, i den tidiga kommunikationen. När vuxna deltar i barns lek, som uppskattas av barn, så lär både barn och vuxna lekar av varandra. I leken kommer de vuxna närmare barnen och man lär känna barnen på ett nytt sätt, genom att lyssna på vad de säger och tänker. När vuxna inte deltar eller styr över barns lek, så leker barnen fritt. Då får barnen själva bestämma vad de ska leka och själv utveckla leken, utifrån deras egna tankar (Knutsdotter Olofsson, 2011).

(14)

8

Änggård (2009) skriver att det är brist på forskning kring barns lek i utomhusmiljö. Hon menar att en orsak till detta kan vara att i utomhusmiljön får barn till mestadels leka fritt. Enligt Ohlsson (2015) är barn i behov av att leka fritt utomhus, där finns inspirerande material, öppna ytor för spring och barn använder sin fantasi. Lek utomhus är ett naturligt sätt för barnen att lära men också ett sätt att öva upp barnets grov- och finmotorik. Barns lek utomhus enligt Änggård (2009) fokuserar på fantasilekar, där barnen bär med sig sina kulturella erfarenheter och återskapar dem med naturens möjligheter. Utomhuslek lägger grunden för en sund själ och kropp (Granberg, 2000). Lek utomhus är mer genusneutral, här leker både pojkar och flickor tillsammans (Bergström & Tronvik, 2012). Att leka utomhus ger enligt Brodin (2009) kunskap om barns identitet och utomhus utvecklas även hälsa och välbefinnande.

Pramling Samuelsson och Johansson (2006) har i Play and learning — inseparable dimensions in preschool practice studerat lek och lärande i samspel mellan barn och barn och tillsammans med barn och pedagog. I studien framkom det att i barns liv är leken central och att leken skyddas i förskolans värld av förskolans läroplan. I leken stimuleras flera förmågor hos barnen, så som fantasi, empati, problemlösning, samarbete och språkutvecklingen. Pedagogen har en stor betydelse i barnens lek, där de ska stödja och utmana barnen. De ska även tillföra material och olika rum, för olika lekar. Pramling Samuelsson och Johansson (2006) har i resultatet skrivit att lek och lärande är oskiljbara fenomen, som stimulerar varandra. Detta eftersom barn lär sig bäst när de fångas upp, när verkligheten inte existerar och där tanken är i en annan värld, i lekens värld.

3.6. Att vara utomhus ur ett hälsoperspektiv

Idag lever många människor med väldigt svag relation till naturen, detta påverkar vår hälsa negativt. Att vara utomhus bjuder in till fysisk aktivitet och det gör att man vill röra på sig, då förbättras barns motoriska utveckling (Dahlgren & Szczepanski, 1997). Genom att vara utomhus får man starkare immunförsvar från den friska luften och genom solen. Utevistelsen har en lugnande effekt på människan och bidrar till mindre stress (Ohlsson, 2015).

Bergström och Tronvik (2012) skriver om ett Nordiskt projekt kring natur och folkhälsa. De nämner att barns fysiska och psykiska hälsa påverkas positivt av att vara utomhus. Vidare

(15)

9

skriver de att barn som vistas ofta i utomhusmiljö har bättre inlärningsförmåga genom deras olika sinnen, lukt, känsel, syn och hörsel. Bergström och Tronvik (2012) anser även att utomhusmiljön gör att barns koncentrationsförmåga förbättras och detta leder i sin tur till att prestationsförmågan ökar. Slutligen nämner de att utomhusmiljön bidrar till mindre konflikter bland barn och barn blir mer sociala utomhus (ibid, 2012).

En studie som är gjord i Malmö och Raleigh I USA var syftet att ta reda på om utemiljön på förskolor hade en positiv effekt på barns hälsa. För att samla in empiriskt material använde man sig av stegräknare för att mäta den fysiska aktiviteten hos barnen. Hälsouppgifter gällande BMI och midjemått samlades in. Även kortisolhalten i barnens saliv mättes på förmiddagen och på eftermiddagen. Dessutom skickades en enkät ut till barnens föräldrar, som fokuserade på hälsa och välbefinnande. Det mest centrala av studiens resultat är att utomhusmiljön på förskolan påverkade barns kroppsform, så att den blev sundare. Barnen fick även längre nattsömn och bättre välbefinnande och hälsa. De kom även fram till att kortisolhalten hos barn var högre på förmiddagen och drog en slutsats att vistas utomhus tidigt på morgonen, när det är kyligt och fuktigt är en utmaning för kroppen (Söderström, Boldemann, Sahlin, Mårtensson, Raustorp, Blennow, 2013).

(16)

10

4. Metod

Vi har valt att göra en empirisk undersökning genom att samla in, bearbeta och därefter analysera vårt empiriska material utifrån vald teori, litteratur och tidigare forskning (Alvehus, 2013).

4.1. Val av metod

Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod, för att tolka det empiriska materialet i förhållande till den teoretiska bakgrunden. Bryman (2011) skriver att kvalitativ forskning handlar om att skapa ett djup i det valda problemområdet och forskningen fokuserar på de personer som deltar i studien. Hur de studerande personerna uppfattar världen, vad som är viktigt och betydelsefullt för dem. Det är alltså deltagarnas förståelse, tolkning och tankar kring verkligheten som är i centrum i kvalitativ forskning. Enligt Alvehus (2013) är kvalitativ metod en tolkande forskning där du som forskare har rätt att tolka fritt, men viktigt är att tolkningen av det empiriska materialet visar på en varierande förståelse. I kvalitativ forskning samlas det empiriska materialet in från ett mindre antal människor och det används oftast fler metoder i samma undersökning (Bryman, 2011). I vår studie har vi valt att enbart använda oss av en metod, för att samla in vårt empiriska material. Detta har vi gjort eftersom vi är ute efter förskollärares syn på lek och lärande utomhus.

4.2. Intervju

För att samla in material till vår empiriska undersökning och för att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Bryman (2011) menar att i kvalitativ forskning används främst intervjuer som metod. Alvehus (2013) betonar att i kvalitativ forskning är det bra att samla in det empiriska materialet via intervju, då får man en nyanserad bild av det valda problemet. Intervjupersonen delar med sig av sina personliga åsikter, erfarenheter och känslor. Även Bryman (2011) skriver att kvalitativa intervjuer fokuserar på intervjupersonernas uppfattningar och synsätt. Vi tyckte att kvalitativa intervjuer passade studien bäst, eftersom vi ville få mer kunskap och en djupare förståelse i förskollärares

(17)

11

syn på lek och lärande i utomhusmiljö. I kvalitativa intervjuer enligt Bryman (2011) får forskaren djupare och detaljerade svar.

Vi har valt att använda oss av öppna intervjufrågor, samt följdfrågor. Intervjuerna vi genomfört har varit semistrukturerade, vilket innebär att vi som intervjuare har utgått från ett frågeformulär en färdiga mall som vi hade skrivit med specificerade frågor som var anpassade efter valt tema, med fokus på studiens syfte, med ett antal öppna frågor (Alvehus, 2013). Frågorna ger intervjupersonen stor frihet att formulera svaren på sitt eget vis (Bryman, 2011). Detta gjorde att våra respondenter gavs tillfälle att utveckla sina svar, då de kunde besvara frågorna utifrån olika perspektiv och detta gav oss utförliga svar.

4.3. Urval

Studien genomförde vi på tre olika förskolor, som ligger i södra Sverige. Den ena förskolan är en förskola utan inriktning, som ligger centralt i en stad. De andra förskolorna är förskolor med inriktning på utomhuspedagogik, som båda är belägna i mindre orter. Förskolorna med inriktning på utomhuspedagogik använder sig av utomhuspedagogik, men gemensamt för förskolan utan inriktning och de utomhuspedagogiska förskolorna är att förskolorna följer samma läroplan. Förskolorna vi har valt har olika inriktningar och är belägna i olika miljöer. Valet av förskolor har vi medvetet gjort för att få olika förskollärare perspektiv på vårt valda problemområde och vi var intresserade av att se om förskollärares syn på lek och lärande i utomhusmiljö skiljde sig. På förskolan utan inriktning har vi intervjuat två förskollärare. På vardera förskola med inriktning på utomhuspedagogik har en förskollärare intervjuats. Vi valde att intervjua förskollärare, eftersom vi själva läser till förskollärare och därför kändes det mest relevant att intervjua personer med samma yrkesroll.

4.4. Genomförande

Utifrån vår valda problemformulering och frågeställningar från vårt syfte, diskuterade vi fram vilka frågor som var relevanta till vår intervjustudie. Våra frågor formulerades så att vi skulle få öppna svar från förskollärarna. Samtidigt som intervjufrågorna formulerades kontaktade vi förskolan utan inriktning och förskolorna med inriktning på utomhuspedagogik. Förskollärarna

(18)

12

på vardera förskola fick information kring vår studie och därefter fick förskollärarna förfrågan om de var intresserade att delta i vår undersökning. Vi fick positiv respons och fyra förskollärare var villiga att ställa upp på intervju.

När intervjufrågorna var formulerade skrev vi en samtyckesblankett. I vår samtyckesblankett skrev vi information vilka vi är, vårt syfte med vår undersökning och intervjupersonernas rättigheter (bilaga 1). Blanketten avslutades med att förskollärarna fick ge sitt samtycke. Förskollärarna fick även ta del av intervjufrågorna innan intervjun genomfördes, detta för att ge förskollärarna möjlighet att tänka över vårt valda ämne och för att vi skulle få så utförliga svar som möjligt. Intervjufrågorna lämnades även ut till förskollärarna i förväg utifrån ett etiskt ställningstagande. Vi ville att förskollärarna skulle känna sig trygga och väl förberedda inför intervjun.

Intervjuerna som utfördes var semistrukturerade och tre av intervjuerna genomfördes enskilt för att intervjupersonerna inte skulle påverkas av varandras svar, då vi var ute efter förskollärarnas personliga erfarenheter, synpunkter och kunskaper. Undertiden intervjun pågick, spelades den in med hjälp av mobiltelefon och samtidigt nedskrevs minnesanteckningar. Den fjärde intervjun genomfördes via mail. Detta beroende på att förskolan hade många utvecklingssamtal som skulle planeras och genomföras, som var tvungna att prioriteras. Förskolläraren ville gärna delta i studien och därför underlättade denna intervjumetod via mail för förskolläraren och vi berikades ändå av relevanta svar till vår studie.

4.5. Undersökningsgrupp

I undersökningsgruppen har vi intervjuat fyra förskollärare, som vi gett fiktiva namn. Nedan följer en kort presentation av förskollärarna.

Anita har arbetat som förskollärare på förskola med inriktning på utomhuspedagogik i nio år. Ebba är en förskollärare, som arbetat i 36år och 16 av dessa år har hon arbetat på förskola med inriktning på utomhuspedagogik.

(19)

13

Lotta arbetar på en förskola utan inriktning och har varit förskollärare i 13år.

4.6. Analysmetod

Till en början har vi transkriberat våra intervjuer ordagrant. Vårt empiriska material har vi därefter analyserat med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Bryman (2011) är en kvalitativ innehållsanalys ett sätt att systematiskt sortera ett empiriskt material utifrån olika kategorier. För att få olika perspektiv på vårt empiriska material har vi noggrant, enskilt läst igenom det transkriberade materialet. Därefter har vi tillsammans sammanställt de mest centrala kategorierna till vårt resultat. Kategoriseringarna har vi gjort i förhållande till vårt valda syfte och våra frågeställningar. Materialet sammanställde vi genom att söka likheter och skillnader från de olika respondenternas svar. För att finna dessa likheter och skillnader hade vi fyra färgade papper framför oss. De olika färgade papperna representerade varje intervjuperson. Anita hade gult papper, Ebba grönt, Kristina hade rosa och Lottas papper var blått. På varje papper skrev vi intervjupersonernas namn och studiens tre olika frågeställningar. Vi utgick från våra frågeställningar och på varje intervjupersons papper kategoriserade vi svaren utifrån våra frågeställningar. Denna analysmetod gjorde att vi på ett enkelt sätt kunde se likheter och skillnader mellan våra respondenters svar.

4.7. Etiska överväganden

För att studien ska bli etiskt korrekt och för att våra respondenter ska behandlas med respekt har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2011) etiska överväganden, som består av fyra krav. Kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet – innebär att vi som forskare har informerat alla, som är involverade i undersökningen kring studiens syfte och annan information kring studien. Vi har beaktat detta krav genom att informera förskollärarna kring studiens syfte muntligt, skriftligt via e-post och via vår samtyckesblankett.

Samtyckeskravet - Deltagarna i studien har själv fått bestämma om de vill delta i vår studie, eller ej. Vi har skickat ut samtyckesblanketter där deltagarna fått ge sitt samtycke. Deltagarna

(20)

14

har även informerats om att deltagandet i studien är frivilligt och att de får avbryta sin medverkan när de vill, utan negativa följder.

Konfidentialitetskravet - Deltagarna har informerats om att de är anonyma och att vårt insamlade material behandlas konfidentiellt, så att inga obehöriga kommer åt materialet. Vid behov använder vi oss av fiktiva namn, så att personerna i studien inte kan identifieras.

Nyttjandekravet – Information har getts till våra respondenter att vårt empiriska material används endast i forskningssyfte till vårt examensarbete (Vetenskapsrådet, 2011).

(21)

15

5. Resultat

Här presenteras det empiriska materialet vi samlat in genom intervjuer med förskollärare. Resultatet begrundas på fyra kvalitativa intervjuer, som genomfördes på både förskolor med inriktning på utomhuspedagogik och på förskolan utan inriktning. Vårt resultat presenteras utifrån våra frågeställningar och vi har valt att strukturera vårt resultat utifrån tre olika kategorier.

5.1. Förskollärarnas syn på barns vistelse i utomhusmiljö

5.1.1. Förskola med inriktning på utomhuspedagogik

Anita tycker att vistelse utomhus gör att barnen håller sig friska och glada och utevistelsen stärker barnens immunförsvar. Anita belyser att allt som kan göra inomhus kan också göras utomhus. Anita ser begränsningar på vistelsen på gården, där kommer nackdelarna fram. På gården är det många barn på liten yta och det leder till mer konflikter. En annan nackdel är när barnen inte vill vara ute eller gå till skogen. Anita anser dock att de flesta barnen älskar att vara ute, trots att det kan vara kallt och blött.

Ebba säger att syftet med att vara utomhus är att få barnen att känna hur roligt det är att vara ute och att utomhusmiljön ger naturupplevelser varje dag. Ebba anser att allt kan göras utomhus, men det bör påvisa för barnen om vikten av utevistelsen ur ett hälsoperspektiv. Att vara utomhus väcker känsla och omtanke om allt levande, som finns på gården och i skogen. Ebba ser bara fördelar med att vara utomhus där till exempel ljudnivån är lägre. Att vara utomhus ger friskare barn och personal. Ebba nämner även att barnens välmående är i fokus, det ska vara behagligt att vara ute, är det för varmt eller för kallt går de in. Hon nämner även att barnen tycker mycket om att vara utomhus.

5.1.2. Förskola utan inriktning

Kristina menar att utomhus får barn bland annat frisk luft. Barn får en fantastisk möjlighet att träna både fin- men framförallt grovmotoriken. Kristina tycker att det finns en del nackdelar med att vara utomhus. Vädret kan vara dåligt, det är svårare att samla barnen, större ytor och

(22)

16

mycket som kan distrahera både barn och pedagoger. Kristina menar även att många pedagoger tycker att barnen ska eller behöver springa av sig, därför kan planering och styrd verksamhet utomhus oftast försvinna. Trots nackdelar med utevistelsen, så finns det även fördelar med att vara ute. Barnen lär känna närmiljön, de får tillfälle att vara bland grönområden, stranden, stadskärna och viktig infrastruktur med mera. Framförallt är fördelen att alla moment i läroplanen fungerar utmärkt att lyfta ut i utemiljön.

Lotta anser att utevistelsens syfte är ytterst viktigt för barns hälsa och rörelse. Tron finns fortfarande bland oss att vi håller oss friskare, om vi får friskt luft. Lotta menar även att utevistelsen är bra för barnen på många olika sätt, därför finns det många fördelar med att vara ute. Utemiljön ger barnen möjlighet till motoriska aktiviteter på större yta. Ljudnivån sänks och möjlighet till att utforska till exempel vatten finns. Bland fördelarna finns även nackdelar, Lotta menar att vädret kan vara ett hinder, trots att man säger det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. En annan nackdel är att ytan utomhus kan vara för stor och det kan vara svårt att fokusera, både för barn och personal.

5.2 Hur ser förskollärarna på barns lärande utomhus?

5.2.1. Förskola med inriktning på utomhuspedagogik

Anita anser att man lär sig väldigt mycket av naturen, när man är i den. Anita säger att lärandet i till exempel skogen är oändligt. I skogen finns så mycket att lära ifall viljan finns där, men på gården ser hon mindre möjligheter. Detta beror på hur förskolans miljö på gården är utformad. Utomhus håller hon i planerade aktiviteter och ibland leker barn och pedagoger spontant tillsammans. Detta sker både i utomhusmiljö och på gården. Anita planerar aktiviteter utomhus flera gånger i veckan, bland annat samlingar i skogen. Aktiviteterna planeras främst utifrån barns intressen. Anita poängterar även att pedagogen ska ta tillvara på barns intressen, spinna vidare på dessa för att skapa lärande i utomhusmiljön.

Ebba anser att utomhusmiljön bidrar till ett fint lärande för barn. Hennes roll som förskollärare utomhus är att vara medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande, detta är Ur och Skurs ledord för pedagogen. Genom att följa dessa ledord fångas barnens intressen upp i stor utsträckning. Pedagogen finns närvarande hela tiden för frågor och

(23)

17

funderingar. Det är viktigt för barns lärande att skapa en kreativ utomhusmiljö/lärandemiljö. Olika rum skapas på gården för olika lärande tillexempel, läshörna, krypinhörnor, affär/restaurang/hus, bygg och balansmaterial, som barnen själva konstruerar efter sina idéer. Stor sandlåda, där många barn får plats. Naturböcker, luppar, papper, färgpennor, spel och pussel, ska vara tillgängligt för barnen så att de själva kan ta fram materialet. Utomhus har barnen även tillgång till plantering och odling, där vilda gäster kommer på besök, så som fjärilar, humlor med mera. De planerade aktiviteterna utomhus innehåller, sång, saga, skapande, matematik och naturvetenskap. Att vara utomhus övas och utvecklas barns motorik, liksom dess miljömedvetenhet och hur vi beter oss i naturen. Naturkänslan byggs på den kreativa/fantasi utmaningen, som gör att barn växer och utvecklas.

5.2.2. Förskola utan inriktning

Kristina säger att hennes roll som förskollärare utomhus är central, hon är en förebild och inspirerar barnen. Kristina är även lyhörd för barnens intressen och frågeställningar. Kristina menar att barns utevistelse kan göras väldigt innehållsrik, pedagoger har ett stort ansvar när det gäller innehåll och aktiviteter. Förskolläraren måste vara nära barnen för att kunna plocka upp intresse och frågeställningar, för att utmana och ställa frågor och för att kunna leda barnen vidare i olika lärprocesser. Förskolläraren måste också vara nära för att uppfatta vad som händer i olika grupper och mellan enskilda barn.

Lotta är en närvarande pedagog i barnens fria lek. Hon tycker att det är viktigt att skapa styrda lär stunder för barn, finnas där för att utforska, experimentera och hjälpa barnen att hitta svar på deras frågor. Lotta anser att vikten ska läggas på att hjälpa barn i det sociala samspelet med kamraterna, konflikthantering samt barnens språk till varandra. Lotta ser bara möjligheter till lärande utomhus och inga hinder. Lotta menar att det är bara fantasin som kan sätta stopp. Lotta säger att vi kan tillsammans med barn välja att använda oss av natur naturmaterial och miljö, där man vistas eller tar med sig material man använder inne och skapar lärostunder i utomhusmiljön. De kan dels bygga med naturmaterial, experimentera inom olika områden som till exempel gravitation, friktion och hastighet. Men även ökat kunskaper inom naturvetenskap då vi har tillgång till insekter, blommor, djur med mera i naturen.

(24)

18

5.3 Förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns

lek

5.3.1. Förskola med inriktning på utomhuspedagogik

Anitas syn på barns lek är att leken är olika på gården och i skogen. I skogen tycker hon generellt att de ska få ha så mycket fri lek som möjligt. Detta för att naturmiljön inspirerar barnen till fantasifulla lekar. På gården kan det lätt bli konflikter i den fria leken, då behövs det ibland organiseras för att styra upp den fria leken. Utevistelsen präglas av fri lek mellan två till fem timmar av dagen, detta beroende av årstid.

Ebba menar att vara ute är en lekande upplevelse. Ebba säger att lek utomhus är fantasifull, utomhus finns det inte många färdiga leksaker, utan barnens kreativa sidor utvecklas. Utomhus är leken inte speciellt könsuppdelad, utan leken är mer spontan och pojkar och flickor leker tillsammans. Leken ges stort utrymme och den prioriteras högst under dagen. Utomhus behöver barnen inte plocka undan och städa efter sig.

5.3.2. Förskola utan inriktning

Kristina uttrycker sig att den fria leken utomhus är viktig, men många barn upplever utevistelsen som ganska fri och väljer oftast något att göra själva eftersom de uppskattar rörelsefrihet. Kristina tycker det är bra om det hela tiden finns vuxna närvarande bland barnen. För de barn som håller sig intill en vuxen, de finns barn som behöver hjälp med att ta för sig eller komma igång. Kristina anser att det finns barn som uppskattar när vi vuxna är med och leker, spelar och deltar i rollekar ute.

Lotta menar att det är positivt att vara ute då de har större ytor att fördela sig på. Leken blir mer kroppsligt ansträngande och det är bra för hälsan. Det finns möjlighet till spring och jaga lek, som begränsas inomhus. Lotta tycker det är bra med en närvarande pedagog som kan hjälpa barnen att utveckla leken ifall det skulle behövas. Lotta försöker att planera in så mycket aktiviteter så möjligt utomhus, men när det har varit styrda aktiviteter inomhus måste barnen får tillfälle till den fria leken utomhus. Då kan hela vistelsen utomhus präglas av fri lek. Lotta berättar även att de barn som inte är positiva till att vi pedagoger styr upp deras utevistelse, de vill leka fritt. Då gäller det för oss pedagoger att fånga deras nyfikenhet på ett lekfullt sätt

(25)

19

tillexempel spännande beskrivning, sagovandring eller att en docka bjuder in till aktivitet eller lek.

6. Analys

I denna del kopplas förskollärarnas svar samman med det teoretiska perspektivet, litteratur och den tidigare forskning, inom det valda problemområdet. I analysen använde vi oss av samma kategorier, som när vi redovisade resultatet av det empiriska materialet.

6.1. Förskollärarnas syn på barns vistelse i utomhusmiljö

Det som görs inomhus går att göras utomhus, det är en genomgående syn som Anita, Ebba och Kristina har gemensamt. Denna syn styrker Granberg (2000) som säger att all verksamhet inomhus, går att ta med ut. Kristina är den enda som lyfter förskolans läroplan och hon menar att alla moment kan uppnås utomhus. Enligt Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) består utvecklingspedagogiken av lärandets objekt i vad barn ska lära sig och vilka förmågor de ska utveckla. Dessa objekt finns i barnens vardag, alltså både utomhus och inomhus. De menar även att variation är ett viktigt redskap inom utvecklingspedagogiken. Att se ett fenomen både inomhus och utomhus skapar en bredare förståelse för barnet (ibid.).

Ebba beskriver sin syn på utevistelse som en naturupplevelse för barnen. Szczepanski (2013) menar att barns sinnesupplevelser stimuleras vid vistelse utomhus. Ebba benämner även att barnen skapar empati till allt levande när de vistas ute. Kristina ser utomhusvistelsen som ett sätt för barnen att lära känna närmiljön.

Enligt Bergström och Tronvik (2012) påverkas barns hälsa positivt av att vara utomhus. Denna syn hade samtliga förskollärare, att vistelse utomhus är positivt för barns hälsa. Förskollärarna anser även den friska luften utomhus leder till att immunförsvaret stärks, samt att både barn och pedagoger håller sig friska. Detta styrker Söderström, Boldeman, Sahlin, Mårtensson, Raustorp och Blennow (2013) att vistelse utomhus ger bättre nattsömn och välbefinnande. Ebba och Lotta

(26)

20

nämner att ljudnivån blir lägre när man vistas utomhus. Lotta och Kristina redogör också fördelarna med utevistelsen, när det gäller barns rörelse och motorik. Dahlgren och Szczepanski (1997) anser att utomhusmiljön bjuder in till fysisk aktivitet och viljan att röra på sig ökar. Denna syn har även Granberg (2000) som menar att utomhus finns det större möjlighet till fysiska aktiviteter som att springa, klättra och balansera med mera.

Det finns även nackdelar med att barn vistas utomhus som tillexempel att barnen känner sig otrygga (Mårtensson, Jensen, Söderström & Öhman, 2011). Tre av förskollärarna nämner att det finns nackdelar med att vara utomhus. I utomhusmiljön finns det både små och stora ytor beroende på var förskolan är belägen. Stora ytor kan leda till barn och pedagoger tappar fokus, då de kan distraheras av vad som finns omkring de. På stora ytor kan det även vara svårt att samla barnen, medan en liten yta kan leda till konflikter bland barnen. En annan nackdel kan vara barn som inte vill vara ute på grund av vädret. I Higgings, Nicol och Ross (2006) studie utifrån lärares syn på utevistelse har lärarna poängterat att vädrets makter kan ställa till bekymmer och att barn inte har kläder efter väder. Söderström, Boldemann, Sahlin, Mårtensson, Raustorp och Blennow (2013) har kommit fram till att barn som vistas utomhus tidigt på morgonen när det är kyligt och fuktigt är en utmaning för barnens kroppar. Higgings, Nicol och Ross (2006) benämner att utevistelsen kan innebära en del risker, där olyckor kan förekomma och detta leder till att lärare känner rädsla och oro för att vara utomhus tillsammans med barn (ibid.).

6.2. Hur ser förskollärarna på barns lärande utomhus?

Samtliga förskollärare är överens om att barn lär sig mycket av att vistas utomhus. Enligt Jensen och Harard (2009) är utomhusmiljön en plats som tilltalar barn och vuxna på ett sätt som knyter an till lärande. Anita poängterar att barn lär sig av naturen, när de befinner sig i den. Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att lärande utomhus skapas genom nära kontakt med utomhusmiljön. Ebba talar om att barns vistelse utomhus utvecklar barns miljömedvetenhet och hur vi beter oss i naturen. Granberg (2000) styrker att vistelse i utomhusmiljön kan vara ett redskap för läran om miljön, kretsloppstänkandet och den hållbara utvecklingen. Detta kan vi även se i Szczepanskis (2013) studie där utomhusmiljön kan vara ett redskap för arbetet kring miljön. Lotta nämner att utomhus kan barn använda sig av miljön och materialet i naturen, för att skapa lärande inom tillexempel naturvetenskapen.

(27)

21

Ebba och Anita menar att miljöns utformning har betydelse för barns lärande. Att utomhusmiljöns utformning påverkar barns lärande säger Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman (1997), de menar att utomhusmiljön ska vara utformad så att den inspirerar till lärande. Ebba menar att utomhusmiljön ska vara kreativt utformad, där olika rum skapas för olika lärande som tillexempel en läshörna. Anita tar upp att på gården på hennes förskola finns det mindre möjligheter för barns lärande, detta på grund av dess utformning. Anita i sin tur tar upp att genom tillexempel besök i skogen, ger oändligt lärande för barnen. Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att vistas i andra miljöer än bara förskolans krävs för att skapa ett livslångt lärande. Variation är alltså en central del i barns lärande (Pramling Samuelsson & Asplind Carlsson, 2014)

Förskollärarna har delat med sig av vilken roll de har vid utevistelse. Anita, Ebba och Kristina poängterar vikten vid att ta tillvara på barns intresse utomhus. Enligt Pramling Samuelsson och Mårdsjö (1997) ska förskolläraren ta tillvara på barns intresse och erfarenheter, för att meningsfullt lärande ska ske. Kristina, Lotta och Ebba nämner att pedagogen ska vara närvarande och lyhörd, för att uppmärksamma barns funderingar och frågor. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) skriver att pedagoger bör ha ett visst förhållningssätt, som fångar upp barns tankar och dess förståelse. Barnen ska mötas på deras plan, för att pedagogerna ska kunna utgå ifrån deras erfarenheter. Ebba nämner att utomhus är hon medupptäckare, medundersökare, medupplevande och medagerande, detta är förskolan med utomhuspedagogiks inriktnings ledord för förskolläraren. De fyra ledorden Ebba nämner, skriver Ohlsson (2015) om och han menar att pedagogerna upptäcker och undersöker på barnens nivå. Pedagogen är ett aktivt stöd vid barns upptäckande, upplevelser och minnen skapas tillsammans med barnen. Anita, Ebba och Lotta planerar pedagogisk verksamhet utomhus. Lotta gör detta för att utforska, experimentera och att finna svar på frågor tillsammans med barnen.

(28)

22

6.3. Förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns

lek

Alla fyra förskollärare ser leken som en central del i utevistelsen. Lek utomhus enligt Granberg (2000) lägger grunden för barnen ska få en sund själ och kropp. Anita och Ebba benämner att utomhus leker barnen fantasifulla lekar. Anita poängterar speciellt att vistelse i skogen bjuder in till fantasifulla lekar. Ebba anser att utomhus finns det inga färdiga leksaker, barnens kreativitet stimuleras. Naturen har möjligheter, som inspirerar barnen, utifrån deras erfarenheter att leka lekar som präglas av fantasi (Änggård, 2009). I Pramling Samuelsson och Johanssons (2007) studie framkom det att leken stimulerar många förmågor som bland annat fantasin, samarbete och språkutveckling.

Anita benämner att det är stor skillnad i leken på förskolans utegård, då ofta konflikter i leken uppstår, till skillnad från leken i skogen. Ebba ansåg att barns lek utomhus är mindre könsuppdelad, här leker pojkar och flickor tillsammans. Bergström och Tronvik (2012) skriver att utomhuslek är könsneutral.

Lotta och Kristina ser positivt på de stora ytorna, när barnen vistas utomhus. Där miljön är utformad så den ger barnen mer rörelsefrihet. Ohlsson (2015) anser att de öppna ytorna utomhus inbjuder till mer rörelse. Lotta poängterar att utomhus är leken mer kroppsligt ansträngande. Utomhusmiljön inbjuder enligt Dahlgren och Szczepanski (1997) till mer fysik aktivitet, då barnen rör mer på sig.

Lotta nämner att ute krävs en närvarande pedagog, som hjälper barnen att utveckla barnens lek. Kristina menar att när vi vuxna är närvarande och leker tillsammans med barnen, uppskattas detta av barnen. Knutsdotter Olofsson (2011) nämner pedagogens delaktighet i barns lek. Hon menar att barnen uppskattar när vi vuxna deltar i barns lek. Då förbättras relationen mellan barn och pedagog och de lär lekar av varandra. Pramling Samuelsson och Johansson (2007) har kommit fram till att pedagogen har en viktig roll i barns lek. Pedagogen kan tillföra material och olika rum och även stödja och utmana barnen i leken.

(29)

23

7. Diskussion och slutsats

I detta kapitel reflekterar vi kring vår process under arbetets gång. Studieresultatet presenteras utifrån argumentation och förslag till fortsatt forskning ges.

7.1. Metoddiskussion

I vår studie var syftet att få reda på vilken syn förskollärare har på lek och lärande i utomhusmiljö. Fyra förskollärare intervjuades, två på traditionell förskola och två på förskolor med inriktning på utomhuspedagogik. Tre av de kvalitativa intervjuerna genomfördes verbalt och den fjärde besvarade våra intervjufrågor via mail. Att frågorna besvarades via mail såg vi inte som något hinder, då vi fick utförliga svar och gärna fick höra av oss vid frågor, funderingar eller om något svar behövde utvecklas. De fyra kvalitativa intervjuerna gav oss tillräckligt med empiriskt material, för att kunna besvara våra frågeställningar, så vi är nöjda över vårt metodval. Studien hade dock fått en djupare syn på problemområdet om vi intervjuat fler förskollärare. Funderingar har väckts kring hur resultatet hade sett ut om förskollärarna inte fått ta del av intervjufrågorna innan intervjuerna utfördes. Möjligtvis hade förskollärarnas reflektioner kring deras erfarenheter inte fördjupats.

Vårt resultat valde vi att analysera och tolka genom att använda oss av vald teori, litteratur och vetenskapliga studier, som var relevanta till vårt valda problemområde. Något vi upplevde som svårt var att analysera vårt empiriska material, utan att bara bekräfta respondenternas svar, med hjälp av teori, tidigare forskning och litteratur. Vi tror att detta beror på att respondenternas svar präglades av en positiv bild av barns vistelse, lek och lärande utomhus. Vi tyckte även det var svårt att skilja på lek och lärande i analysen, då dessa fenomen är starkt sammanflätade.

7.2. Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva förskollärares syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på förskola med inriktning på utomhuspedagogik, samt på förskolan utan inriktning. Utifrån vårt syfte hade vi tre frågeställningar, som vi ville besvara. Dessa var förskollärares syn på

(30)

24

barns vistelse i utomhusmiljö och på vilket sätt utomhusmiljön bidrar till barns lärande, samt vilken betydelse utevistelsen har för barns lek.

Denna studie har gett oss en generaliserad positiv bild av vistelse utomhus tillsammans med barnen. Dock har studien berikat oss inför vår framtida profession, som förskollärare, men vi ser även nackdelar med utevistelse tillsammans med barnen. Utifrån den insamlade empirin har det visat sig att förskollärare anser att vistelse utomhus är bra för barns hälsa. Vistelse utomhus kan stärka barnens immunförsvar och den motoriska utvecklingen kan stimuleras. I vårt resultat framkom det även att tre av våra respondenter tyckte det fanns nackdelar med att vara utomhus. Förskollärarna kände att utomhus fanns det stora ytor, som kan göra att barn och pedagoger tappar fokus. Det framkom även att de stora ytorna gjorde att det var svårt att samla ihop gruppen och att det fanns barn som inte ville vara ute på grund av vädret. Utifrån tidigare forskning har vi sett att barns kroppar ansträngs och stress uppstår då barn är ute vid kyligt och kallt väder (Söderström, Boldemann, Sahlin, Mårtensson, Raustorp och Blennow, 2013). Utifrån detta väcks funderingar hos oss, kring att vistelse utomhus är bra för barnen, men att vi som förskollärare bör göra en riskbedömning gällande exempelvis vädrets makter och utevistelsens rum innan vi ger oss ut.

Vi har utifrån denna studie fått en större förståelse för möjligheterna gällande barns lärande utomhus. Studien påvisar ett lärande utomhus, där miljön och materialet bjuder in till lärande. Utevistelsen ökar barns miljömedvetenhet och kan gynna barns agerande för hållbar utveckling. Något vi tar med oss i vår framtida profession är att miljön ska vara kreativt utformad på gården, samt att vistelsen utanför förskolans gård ger ett oändligt lärande. Vi menar att man måste beakta var förskolan är belägen och utifrån dessa förutsättningar, göra utevistelsen så lärorik som möjligt.

Vi ser även utifrån studien att förskollärarens roll under utevistelsen är central, där förskolläraren ska vara närvarande, ta tillvara på barns intressen och erfarenheter för att lättare kunna motivera och stärka barnens frågor, så ett meningsfullt lärande ska ske. Detta resultat kan vi knyta an till den utvecklingspedagogiska teorin, där vi som förskollärare har en roll att

(31)

25

få barnet att tänka och reflektera kring vad de ska lära och hur de lär sig. Detta gäller i vilket rum man än befinner sig i, både utomhus och utomhus.

En av våra respondenter nämnde att barnen ska känna att vi som förskollärare är medupptäckare. Detta är ett ord som används i utomhuspedagogiken, där de upplevelse och platsen i naturen, skapar lust till att lära och krävs för att skapa ett livslångt lärande (Szcepanski, 2007). Utomhuspedagogiken ger oss en väldigt förskönad bild av lärandet utomhus, men eftersom vi tagit del av en studie som tar lärares attityder till aktiviteter utomhus får vi en nyanserad bild av ämnet. För att kunna använda sig av naturrummet måste man ha erfarenhet och kunskap om lärande utomhus. Det kräver även mer organisatoriskt och administrativt arbete, för att ta ut barn i naturrummet (Higgings, Nicol & Ross, 2006). Vi tänker tillbaks till vandringen vi gjorde i kursen naturvetenskap på förskollärarutbildningen. Vandringen gav oss studenter en upplevelse, som i sin tur inspirerade oss till att använda utomhusmiljön, som redskap för barns lek och lärande. Funderingar har nu väckts hur mycket tid, utbildning och arbete, som lagts på att planera denna vandring i naturen. Utifrån dessa funderingar och utifrån studien, tänker vi att vi i vår profession ska se utomhusmiljön, som en möjlighet. Där vi utifrån barns intressen skapar lärotillfällen, detta kräver att vi pedagoger är närvarande.

Utifrån vårt resultat kan vi se att leken är en central del i utevistelsen, där barns kreativa sidor och fantasi stimuleras. Vi såg även att i leken ska vi förskollärare vara närvarande, för att utveckla barnens lek. I Pramling Samuelsson och Johanssons (2007) studie är leken central i förskolans värld, oavsett vilket rum barnen än befinner sig i. Genom studien har vi även sett att lek och lärande är oskiljbara.

Avslutningsvis är förskolans läroplan ett styrdokument som förskollärare ska arbeta efter. I läroplanen för förskola är de tre begreppen lärande, lek och utomhusmiljö förankrade till förskolans verksamhet, men det är upp till förskolläraren hur hen väljer att tolka och arbeta med läroplanens mål.

(32)

26

7.3. Förslag till fortsatt forskning

Utifrån denna studie har funderingar väckts kring att det skulle vara intressant att få en fördjupad syn på lek och lärande utomhus. Att intervjua flera förskollärare på olika förskolor hade gett oss ett annat perspektiv. Observationer under utevistelsen hade eventuellt bidragit till att vi lättare kunnat se vad som verkligen händer utomhus och studiens trovärdighet hade ökat. Det hade även varit intressant att ta del av föräldrars syn på barns lek och lärande utomhus.

(33)

27

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Bergström, Lisa & Tronvik, Harald (2012). Frisk i naturen ett nordiskt projekt. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Tillgänglig 2016-04-06

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:702621/FULLTEXT01.pdf

Brodin, Jane, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten & Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap (2009). "Inclusion through access to outdoor education: Learning in Motion (LIM)", Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, vol. 9, no. 2, pp. 99-113.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Stockhol: Liber AB.

Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik. Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Lj Foto & Montage.

Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse. Naturorientering lek och rörelse. Stockholm: Liber.

Grahn, Patrik (2007). Barnet och naturen. I: Dahlgren, Lars Owe; Sjölander, Sverre; Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders. Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Polen: Pozkal.

Grahn, Patrik, Mårtensson, Fredrika, Lindblad, Bodil, Nilsson, Paula & Ekman, Anna (1997). Ute på dagis : hur använder barn daghemsgården? : utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Hässleholm: Norra Skåne Offset. Higgins, Peter, Nicol, Robbie & Ross, Hamish (2006). Teachers’ approaches and attitudes to engaging with the natural heritage through the curriculum. Scottish Natural Heritage Commissioned Report No.161 (ROAME No. F04AB04)

Ideland, Malin & Malmberg, Claes (2010). Plantskola för naturvetenskap och hållbar utveckling. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven. Utvecklingsvetenskap för förskola. Stockholm: Natur och kultur.

(34)

28

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2011). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Mårtensson, Fredrika, Lisberg Jensen, Ebba, Söderström, Margareta & Öhman, Johan (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket.

Ohlsson, Anders (2015). Utomhuspedagogik. Utveckling och lärande i naturen. Polen: Dimograf.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2006). Play and learning-inseparable dimensions in preschool practice. Early Child Development and Care, vol. 176, no. 3, pp. 441-441.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderat 2010. Stockholm: Skolverket Szczepanski, Anders (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning – ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordina: Nordic Studies in Science Education, vol. 9, no. 1, pp. 3-17.

Szczepanski, Anders (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I: Dahlgren, Lars Owe. Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. Lund: Studentlitteratur.

Söderström, Margareta, Boldemann, Cecilia, Sahlin, Ullrika, Mårtensson, Fredrika, Raustorp, Anders & Blennow, Margareta (2013). "The quality of the outdoor environment influences children's health. -A cross-sectional study of preschools", Acta paediatrica, vol. 102, no. 1, pp. 83. Lund: Lund University Institutionen för kliniska vetenskaper.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig 2016-03-31

(35)

29

Änggård, Eva (2009). Skogen som lekplats. Naturens material och miljöer som resurs i lek. Nordisk Pedagogik 2/2009.

(36)

30

Bilaga 1

Hej!

Vi är två blivande förskollärare, som studerar 6:e terminen på Malmö högskola. Det har nu blivit dags för oss att skriva vårt examensarbete och vi skulle väldigt gärna vilja samla in material, med hjälp av att intervjua dig som förskollärare. Studiens övergripande syfte är att jämföra och beskriva förskollärares syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på förskola

med inriktning på utomhuspedagogik, samt på traditionell förskola.

Vi skulle uppskatta om ni ville hjälpa oss att få svar på våra frågeställningar, men självklart är deltagandet frivilligt. Ni har all rätt att avbryta medverkan, utan några negativa konsekvenser.

I vår studie kommer inte era namn att presenteras och den information ni lämnar kommer endast att användas till vårt examensarbete, men var medvetna om att slutversionen publiceras

offentligt.

Om ni tycker detta låter intressant och skulle vilja ta del av denna undersökning så får ni gärna skriva under här nedan.

Tack på förhand!

Vid eventuella frågor kan ni kontakta oss på:

Dorentina Gashi mobil nr: 07-xxxxxxxx mail: D@hotmail.com Emely Nilsson mobil nr: 07-xxxxxxxx mail: E@hotmail.com

---

Härmed samtycker jag till att medverka i studien och vet att studiens syfte är att jämföra och beskriva förskollärarens syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på uteförskola, samt på traditionell förskola.

Datum och Ort

__________________________________

Förskollärarens underskrift

(37)

31

Bilaga 2

Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetet i förskolan?

2. Vad anser du vara syftet med att vara utomhus med barnen? 3. Vilken roll har du som förskollärare i utomhusmiljön?

4. Vilka möjligheter anser du finns när det gäller lek och lärande i utomhusmiljö? 5. Vilka för och nackdelar finns det med att vara utomhus?

6. Hur ofta och hur länge är ni utomhus?

7. Vad har du för syn på barns fria lek utomhus? 8. Hur stor del av utevistelsen är fri lek?

9. Sker det spontana aktiviteter utomhus utifrån barns intresse? Ge gärna exempel. 10. Hur ofta planerar du pedagogisk verksamhet utomhus? Ge gärna exempel. 11. Hur upplever du utifrån barns perspektiv deras syn på utevistelsen?

References

Related documents

Något som även var viktigt för äldre personer var att kunna ta sig upp ur sängen på morgonen och ha förmåga att kunna göra iordning sin egen frukost och inte bara

Utifrån att tidigare forskning sett samband mellan en tro på en rättvis värld och en högerpolitisk inställning blev ett syfte att se om detta mönster gick

användas för att identifiera och kartlägga svaga elever. De slutsatser vi kan dra är att standardiserade tester är vanligt förekommande i skolan och att lärarna verkar tycka att

Hnaluzer lower linit 20 dB Filter banduidth 1/3 octaue Frequency range 1.6 H2 * 20 kHz Input spectrun function contin.. Horizontal scale: lexture

En successiv avtrappning av ränteavdragen borde genomföras, för att sedan avveckla dem helt på 15–20 års sikt. Regeringen bör överväga att omgående tillsätta en utredning

3.10 Analys av spelarens rättsliga ställning i avtalsförhållandet De två grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet har stor betydelse för

Metoden bygger på konceptet (Virtuell idrifttagning) och kan användas som stöd för att utveckla en digital tvilling till ett fysiskt system- eller arbetscell, detta görs med tanke

De många argumenten för varför Skineland utgier en sammanhållen enhet leder exempelvis fram till att etablerandet av Skåneland som en europeisk region är en viktig