Förskoleutveckling genom dokumentation? ”För dokumenterar jag ingenting, hur vet jag då att det har skett en utveckling?”

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

barndom och lärande

15 Högskolepoäng, grundnivå

Förskoleutveckling genom

dokumentation?

”För dokumenterar jag ingenting,

hur vet jag då att det har skett en utveckling?”

Preschool development through documentation?

Maria Rydhagen Danielsson

Förskollärarexamen 210hp

Examinator: Jakob Löfgren

2019-01-18

Handledare: Linda Palla

2

Förord

Förskolans verksamhet ska enligt Lpfö 98 (2016), dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas utifrån satta målområden, det är således inte barnen som ska dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas utan det är förskolans verksamhet det gäller.

I min yrkesverksamhet har jag sett en mycket stor osäkerhet om hur dokumentation ska föras och vad den ska leda vidare till. Min erfarenhet är även att det på många förskolor råder brist på personella resurser vilket leder till diskussioner om hur resurserna används och hur mycket av dessa som ska läggas på dokumentation.

Utifrån Lpfö 98 (2016) och mina erfarenheter har mitt intresse väckts för dokumentation och förskoleutveckling. I detta intresse ligger även en nyfikenhet på pedagogers konstruktioner av vad dokumentation är samt vad dokumentation används till, om detta insamlade material används till att utveckla förskolans arbete. Om inte, vad används materialet eller dokumentationen till och varför används den inte till förskoleutveckling? Hur sker i så fall utveckling i förskolans arbete och på vilket sätt sker kvalitetssäkringen av denna utveckling? Det har varit en lärorik och intressant tid och jag vill tacka mina informanter som så generöst delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Utan er hade detta arbete inte varit möjligt. Jag vill även tacka Linda Palla för allt stöd och konstruktiv handledning.

Till sist vill jag tacka Peter för att du under arbetets gång funnits vid min sida och trott på mig. Du har stöttat, gett respons, varit bollplank och skött marktjänst, tack!

3

Abstract

Syftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskolors dokumentation kring barns möjlighet till utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling samt att undersöka hur kunskap kring och synen på denna dokumentation konstrueras i förskolors arbetslag. Detta avses att göras genom tre frågeställningar

• På vilka sätt används dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling?

• Hur konstruerar arbetslag i förskolan synen på dokumentation av barns utveckling och lärande?

• Vilka föreställningar om hur dokumentation av barns utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling konstrueras i förskolans arbetslag?

Studien som är av kvalitativ karaktär har genomförts med semistrukturerade intervjuer av 7 pedagoger verksamma i förskola. Intervjuerna har transkriberats och vidare analyserats med innehållsanalys och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att tid till gemensamma diskussioner är av betydelse för de föreställningar som arbetslag konstruerar kring både dokumentation och förskoleutveckling. Studien visar även att de arbetslag som tillsammans har konstruerat föreställningar kring dokumentation, vad det är och hur det ska genomföras, samt förskoleutveckling, vad det är och hur det sker, tydligare ser sambandet mellan dokumentation av barns utveckling och lärande och förskoleutveckling. Dessa gemensamma föreställningar resulterar även i en positivare syn till att dokumentera och att dokumentationen inte bara tar tid från barnen utan utvecklar verksamheten.

Nyckelord: dokumentation, föreställningar, förskoleutveckling, konstruktion och sociala konstruktioner.

4

5

Innehållsförteckning

Förord ... 2 Abstract ... 3 Innehållsförteckning ... 5 1 Inledning ... 7 1.1 Definitioner av dokumentation och förskoleutveckling ... 8 1.2 Syfte och frågeställningar ... 8 1.3 Disposition ... 9 2 Tidigare forskning ... 10 2.1 Dokumentation och utveckling ... 10 2.2 Tolkning av läroplanen ... 11 2.3 Färdiga mallar och utvärdering ... 12 3 Teori ... 15 3.1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv ... 15 4 Metod ... 17 4.1 Metodval ... 17 4.1.1 Kvalitativstudie ... 17 4.1.2 Insamling av data ... 17 4.2 Urval ... 18 4.2.1 Presentation av informanter ... 18 4.3 Etiska överväganden ... 19 4.4 Analysmetod ... 20 4.5 Genomförande ... 20 5 Resultat och analys ... 22 5.1 Sätt att använda dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling. ... 22 5.1.1 Gemensam reflektion och analys ... 22 5.1.2 Ingen gemensam analys och reflektion ... 23 5.1.3 Sammanfattning ... 25 5.2 Konstruktioner av förskolans dokumentation av barns utveckling och lärande. ... 25

6 5.2.1 Gemensamma föreställningar tar form ... 26 5.2.2 Färdiga mallar ... 27 5.2.3 Gemensamt arbete ... 29 5.2.4 Sammanfattning ... 33 5.3 Föreställningar om hur dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling ... 33 5.3.1 Gemensamma eller olika föreställningar ... 33 5.3.2 Kommunikation i arbetslaget ... 34 Sammanfattning ... 36 6 Diskussion ... 37 6.1 Resultatdiskussion ... 37 6.2 Framtida yrkesroll ... 39 6.3 Metoddiskussion ... 39 6.4 Vidare forskning ... 39 7 Referenslista ... 41 Bilaga 1 ... 43 Bilaga 2 ... 44

7

1 Inledning

Denna studie tar avstamp i dokumentationens roll i förskoleutveckling och vill även synliggöra förskolepersonals syn och kunskap på området.

Förskolans läroplan, Lpfö 98 (2016), betonar att förskolläraren ansvarar för ” att utvärderings-metoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas” (Skolverket, 2016, s. 15). I den senaste revideringen av läroplanen, Lpfö 18 (2018), är riktlinjerna kring uppföljning, utvärdering och utveckling förtydligade och mindre tolkningsbara än i Lpfö 98 (2016). Samt i Lpfö 18 (2018) lyfts även möjligheter till omsorg som en följd av ett utvecklingsarbete av förskolans kvalitet.

Dokumentation är ett område som flera forskare har gjort studier på. Emmoth (2014) har gjort studier på hur pedagoger tolkar sitt uppdrag gällande dokumentation och då fokuserat på hur och varför den görs och vilket innehåll dokumentationen har. Det har även gjorts forskning kring relationen mellan planering, dokumentation och barns lärande och utveckling (Alvestad & Sheridan, 2015; Rintakorpi & Reunamo, 2017). Bjervås (2013) menar att det kollegiala samtalet kring dokumentationer ger lärarna ett gemensamt meningsskapande som kan gynna verksamhetens utveckling. Elfström (2013) lyfter fram att pedagogisk dokumentation kan vara en grund till utveckling av förskolans verksamhet men att pedagogerna behöver ha en djup förståelse, kunskap, praktiska färdigheter kring dokumentation samt ges tid för att detta ska vara möjligt. Även Elfström Petterson (2017) har gjort studier på att skapa kvalitet i förskolans dokumenterande.

Vallberg Roth (2015) menar att det behövs fler studier om förskollärares bedömningskompetens samt ”På förskoleområdet behövs generellt mer forskning när det gäller hur systematisk dokumentation och analys av barnens lärande, lek och omsorg kan kopplas till ett systematiskt kvalitetsarbete och utvärderingsarbete som leder till verksamhets- utveckling” (Vallberg Roth, 2015, s. 63-64).

8

1.1 Definitioner av dokumentation och förskoleutveckling

Dokumentation menar Lindgren (2016) kan göras genom olika metoder och verktyg att använda kan exempelvis vara anteckningar men även digitala som foto, film, ljudinspelning som sedan arbetas med i antingen pappersform eller på en skärm såsom dator, lärplattor eller interaktiva skrivtavlor. De som är digitala är lätta att dela med både kolleger och vårdnadshavare och det har utvecklats en del applikationer för ändamålet. Lindgren (2016) skiljer mellan retrospektivt förhållningssätt som används för att visa vad som hänt och ett prospektivt förhållningssätt som används för att utifrån vad som synliggjorts i dokumentationen av det som hänt, planera vad som ska hända i nästa steg. Prospektivt förhållningssätt gör att det blir en pedagogisk dokumentation vilket ofta förknippas med Reggio Emilia men som även används av förskolor utan denna profil (Lindgren, 2016), pedagogisk dokumentation omnämns även som ett redskap av Skolverket (2012). Dokumentation kan således som begrepp vara väldigt brett från att vara foto på väggen till att mäta kunskaper till djupgående reflektioner över tid. Eidevald (2013) lyfter denna tolkning kring dokumentation för att belysa vad förskolan har för dokumentationsuppdrag, att dokumentera och utvärdera förskolans verksamhet för att utveckla denna så att den möter målen i läroplanen för förskolan och på så sätt ge barnen möjlighet till lärande och utveckling. Han menar att pedagoger bör använda en kritisk blick vid val av dokumentationsverktyg i den mängd av verktyg som ges ut eftersom en del är framtagna till skolan och därmed en helt annan bedömning av barnen som då har mål att nå till skillnad mot förskolans mål att sträva mot (Eidevald, 2013).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskolors dokumentation kring barns möjlighet till utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling samt att undersöka hur kunskap kring och synen på denna dokumentation konstrueras i förskolors arbetslag. Syftet avses att uppnås genom tre frågeställningar

• På vilka sätt används dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling?

• Hur konstruerar arbetslag i förskolan synen på dokumentation av barns utveckling och lärande?

9

• Vilka föreställningar om hur dokumentation av barns utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling konstrueras i förskolans arbetslag?

1.3 Disposition

I inledningen definieras begreppen dokumentation och förskoleutveckling för att vidare presentera studiens syfte och frågeställningar. I efterföljande kapitel presenteras tidigare forskning kring dokumentation och utveckling, tolkning av läroplanen samt färdiga mallar och utvärdering. Vidare finns socialkonstruktionistiskt perspektiv och dess begrepp beskrivna i teorikapitlet som sedan används i resultat och analysdelen. I metodkapitlet finns metodval, urval, etiska överväganden samt analysmetod beskrivna, liksom studiens genomförande. I efterföljande kapitel presenteras resultatet utifrån studiens frågeställningar och analyseras med hjälp av begrepp från teorikapitlet. Varje frågeställning avslutas med en sammanfattning av resultatet. Diskussionskapitlet följer här efter och berör först resultatet i relation till tidigare forskning och vidare min framtida yrkesroll. Diskussionskapitlet fortsätter med metoddiskussion och avslutas med förslag till vidare forskning.

10

2 Tidigare forskning

2.1 Dokumentation och utveckling

Bjervås (2011) synliggör i sin kvalitativa studie förskollärares konstruktioner av barn och dokumentation och hur barnen befinner sig i en pedagogisk verksamhet som ska bedömas och utvärderas. Bjervås visar på hur förskollärare ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg i sin profession och hur denna dokumentation blir en resurs som används till att utveckla verksamheten och på så vis ge bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande. Detta kan göras genom ett relationellt perspektiv på pedagogisk dokumentation där barnets handlingar och lärande bedöms i relation till läraren, andra barn och den fysiska miljö förskolan erbjuder. Detta gör att det är angeläget för barns utveckling och lärande att förskolepersonal kritiskt granskar den dokumentationskultur de är delaktiga i för att främja den egna professionsutvecklingen och utveckling av förskolans verksamhet. Bjervås (2011) har vidare funnit att förskollärare upplever att trots att pedagogisk dokumentation tar förskollärarens tid från barngruppen så är vinsten av denna större för barngruppens och verksamhetens utveckling än om den inte skulle göras. De förskollärare som deltar i studien upplever att det är positivt att vara del av ett kollegialt samtal med ett gemensamt meningsskapande som ger tillbaka till barnen i den pedagogiska verksamheten. Det framkom även av de mer erfarna förskollärarna att det gav mer utveckling i verksamheten vid färre dokumentationer då analys- och reflektionsarbete gavs mer tid och på så vis högre kvalitet på dessa vilket Bjervås (2011) menar definierar begreppet pedagogisk dokumentation.

Alvestad och Sheridan (2015) anser liksom Bjervås (2011) att beroende av vad som dokumenteras och varför dokumentation görs liksom kunskapen hos pedagoger om anledningen till att dokumentation görs och hur denna används kan dokumentation både utgöra ett hinder och en möjlighet för barn och förskollärare i förskolan. Alvestad och Sheridan (2015) menar att en kritisk aspekt verkar vara förskollärares kunskap och förståelse om barns lärandeprocesser, barns lärande och hur detta dokumenteras. Deras studie visar att förskollärare upplever ett samband mellan planering och dokumentation och hur förskollärare betonar att detta förstärker deras förståelse för det pedagogiska arbetet och gör det meningsfullt liksom att det hjälper dem att nå läroplansmål. Dock menar Alvestad och Sheridan (2015) att det i intervjuerna med förskollärarna är svårt att se om de förstår sambandet mellan planering,

11

dokumentation och barns lärande och utveckling utifrån läroplanens olika mål då planeringar ofta är omfattande och öppna istället för målinriktade. Dokumentationer visade sig också vara mer inriktade på förskollärares planering än på barns lärprocesser (Alvestad & Sheridan, 2015). En finsk studie gjord av Rintakorpi och Reunamo (2017) argumenterar mot att färre dokumentationer skulle vara bättre för förskolans kvalitet. Studien visar att när dokumentation används i förskolans dagliga verksamhet betonas målinriktad planering och utveckling. Hänsyn togs till nationella och lokala läroplaner och till enskilda barns planer för utveckling och lärande. Barnen var delaktiga i verksamhetens planering och deras idéer och tankar var ofta startskottet för arbetet. Studien visade att mer dokumentation gav högre kvalitet på verksamheten och de förskolor som gjorde färre dokumentationer skattade själv att det behövdes en förstärkning och utveckling av det egna arbetet och verksamheten. De förskolor som gjorde mycket dokumentation hade oftast undervisning i smågrupper och Rintakorpi och Reunamo menar att det finns ett samband mellan denna frekventa dokumentation och barns ökade kreativitet, uttryckssätt, tankesätt, problemlösnings förmåga och kognitiva förmåga (Rintakorpi & Reunamo, 2017).

2.2 Tolkning av läroplanen

Det finns en osäkerhet bland förskolans personal om hur läroplanen ska tolkas kring dokumentation, utvärdering och utveckling menar Elfström (2013). Även Emmoth (2014) belyser hur pedagoger tolkar läroplanen och fann att förskollärare använder olika metoder och att dessa är mer eller mindre strukturerade. Emmoth (2014) undersöker hur och varför dokumentationer görs men även vad som dokumenteras vilket visade sig vara mycket varierande liksom syftet för denna. Det kunde vara att enskilda barn dokumenteras för att kartlägga eventuell problematik, kartläggning av alla barn för att inte vara utpekande och inte missa eventuella behov eller det enskilda barnens utveckling och lärande. Studien visar att den pedagogiska dokumentationen mest verkar handla om verksamheten och några av informanterna menar att denna kan leda till utveckling av verksamheten. Sociokulturellt index verkar vara en faktor som spelar in då de förskolor med högt sociokulturellt index anser det

12

viktigt att dokumentera barn och verksamhet1. Detta för att kunna följa barnens utveckling och lärande och dokumentation görs i större utsträckning jämfört med förskolor med ett lågt sociokulturellt index som inte dokumenterar lika mycket, utan detta sker oftast när pedagogerna anser att det finns behov av att kartlägga enskilda barn (Emmoth, 2014). Emmoths (2014) studie bekräftar Elfströms (2013) tankar om osäkerheten hos förskolans personal kring dokumentation. Elfström (2014) menar att pedagogisk dokumentation kan användas till utveckling av förskolans verksamhet men att det är ett krävande arbete. Ett arbete som är omfattande och kräver förståelse och kunskap om teoretiska och filosofiska perspektiv för att kunna reflektera kring och analysera det insamlade materialet men det kräver även kunskap och praktiska färdigheter för att kunna dokumentera med hjälp av olika medier. Elfström (2014) anser att även en organisation som stödjer detta arbetssätt med analys, reflektion och att prova sig fram krävs för att lyckas. Studien visar också att det tar tid att befästa detta arbetssätt i en personalgrupp. Utöver detta menar Elfström (2014) att det behövs nyfikna och aktiva förskollärare som själva söker nya perspektiv i forskning för att utveckling av förskolans verksamhet ska möjliggöras. Studien visar att förskollärarnas kompetens i att se sambandet mellan olika faktorer som exempelvis miljö, material, barngrupp, innehåll och pedagogens egna intentioner och agerande ökade i och med reflektion och analys av dokumentationer. Studien visar även att verktyg och arbetsform kan styra vilken kunskap som konstrueras i personalgruppen och även begränsa vilka processer som kan ske.

2.3 Färdiga mallar och utvärdering

Elfström (2014) poängterar att det kan finnas en övertro till färdiga mallar för dokumentation som ska leda till utveckling av verksamheten vilket har väckt kritik mot pedagogisk dokumentation på Reggio Emilia inspirerade förskolor. Kritiken har riktats mot att pedagogisk

1 _{Sociokulturellt indextal, kan jämföras med socioekonomiskt index, är en} resursfördelningsmodell i den kommun som studien är gjord. ” Detta indextal grundar sig på tre parametrar, andel barn i familjer med flykting/invandrar bakgrund, andel barn i familjer som ej har eftergymnasial utbildning och andel barn i familjer som får försörjningsstöd. Uppgifterna som detta underlag baserar sig på har kommunen inhämtat via Statistiska centralbyrån (SCB).” (Emmoth, 2014, s. 29).

13

dokumentation har blivit en teknik på många förskolor där förskollärarna ofta inte har den komplexa förståelse och kunskap som är grundläggande. Detta gör då att dokumentationen som görs bara synliggör vad barnen gjort men har inte vidare använts för vidare utmaning och utveckling (Elfström, 2014).

Elfström Pettersson (2017) menar att förskollärare efterfrågar färdiga mallar till dokumentation då dessa kan ge sken av att mer tid kan spenderas med barnen men belyser även hon risken med detta då den egna verksamheten inte alltid passar in i mallen och att det då finns en risk att förskollärarna lägger mer fokus på att bara fylla i den färdiga mallen och att denna styr utvecklingsområde och vad som synliggörs. I och med detta arbetssätt menar Elfström Pettersson (2017) att själva dokumenterandet hamnar i fokus istället för att vara en del av att ett utvecklingsarbete anpassat efter den egna verksamheten. Studien belyser att utvecklingsarbete är ständigt pågående, ett arbete som aldrig blir färdigt. Vilken typ av dokumentation som görs och hur den görs har en avgörande roll för vilka utvecklingsområde som lyfts men även den lokala dokumentationskulturen har en betydande roll som bör vägas in anser Elfström Pettersson (2017).

Lager (2010) menar i sin studie att utvärdering har visat sig kunna bli ceremoniell i ett allt mer institutionaliserat sammanhang, där den helst inte ska störa verksamheten och där denna ceremoni som ska vara kvalitetsarbete kanske bara görs en gång om året. Lager menar att kvalitetsarbetet då saknar betydelse och att förskollärarna inte känner delaktighet eftersom det blir viktigare vilka mallar och verktyg som används än själva innehållet. Rätt mall blir därmed lika med kvalitetsarbete och att alla förskolor i kommunen gör samma sak vid samma tidpunkt på året framkom som viktigt i studien. Studien visar att det gärna arbetas fram exempelvis årshjul, mallar eller system som ska följas av alla i den aktuella kommunen där nyckelpersoner har utsetts för att leda kvalitetsarbetet. Dessa förbestämda mallar anser Lager (2010) både begränsar och förenar förskollärarna. Lager (2010) lyfter hur denna dokumentation ofta är en sammanställning av kvalitetsredovisning men att väldigt lite av denna sammanställning handlar om barns utveckling och lärande och hur verksamheten ska utvecklas (Lager, 2010).

Även Vallberg Roth (2015) menar att allt eftersom bedömning och dokumentation tar allt större plats i förskolan ökar även behovet av kunskap och medvetenhet om vilka konsekvenser olika val i sammanhanget får och lyfter att förskolorna generellt saknar tid till att reflektera över dokumentation och bedömning vilken är en del av kvalitetsarbetet. Vallberg Roth belyser att

14

det saknas forskning om olika bedömningsformer och förskollärares bedömningskompetens liksom hur systematisk dokumentation och analys av barns lärande, lek och omsorg kan vara en del av det systematiska kvalitetsarbete som leder till verksamhetsutveckling (Vallberg Roth, 2015).

15

3 Teori

3.1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv

Burr (2003) menar att ett socialkonstruktionistiskt perspektiv innebär att kunskap konstrueras mellan människor. Denna kunskap eller förståelse är en produkt av den historia eller tid och kultur som den är kommen ur. Därför kan kunskap inom eller föreställningar gällande ett visst område ses som en produkt av sin kontext och kan därmed vara olika, men vi ska inte anta att vårt sätt nödvändigtvis är bättre än ett annat sätt. Enligt Burr bör det finnas ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och som bör ifrågasättas just eftersom kunskap är en produkt av sin tid och den kultur den är kommen ur och Burr menar att människan kan ses som formad av detta. Burr anser att vi konstruerar vår egen version av verklighet mellan oss människor och då särskilt genom språket vilket innebär att i social konstruktionism finns inget objektivt rätt utan vi skapar vår egen verklighet utifrån vårt eget perspektiv. Det betyder att tillsammans bygger människor upp konstruktioner om världen genom sociala interaktioner och utifrån den kunskap vi har handlar vi och förstår världen vilket då innebär att kunskap och föreställningar är föränderliga.

Börjesson (2003) anser att sociala sammanhang påverkar hur vi ordnar och förstår världen. Människan konstruerar versioner av världen och dessa konstruktioner kan ses som en social överenskommelse. Inom en avgränsad grupp kan dessa överenskommelser homogeniseras viket leder till att kollektiva föreställningar och representationer skapas. Även Börjesson lyfter språkets betydelse i dessa konstruktioner, det är via språket, vilka representationer och metaforer som används, som förståelsen av ett sammanhang konstrueras. Men även vilken tid och var denna konstruktion skapas har betydelse då det påverkar det sociala sammanhang som konstruktionen skapas i. Detta leder till att vid studier av sociala konstruktioner är det vad som sägs, när det sägs, hur det sägs och hur det skulle kunna sägas på ett annat sätt som är intressant att fundera kring. Börjesson tar även upp att sociala konstruktioner kan ses som sociala institutioner som har skapats av större gemensamma överenskommelser där användningen och meningen av konstruktionen redan på förhand är given inom ett socialt sammanhang.

16

Utifrån studiens syfte och frågeställningar blev begreppen konstruktion, social konstruktion, föränderlig och föreställning relevanta. Dessa används i mitt resultat- och analyskapitel för att kunna svara på frågeställningarna.

17

4 Metod

Detta kapitel handlar om vilka metodval jag gjort och hur mitt urval skett. Jag redogör även för etiska överväganden, mitt val av analysmetod samt genomförande.

4.1 Metodval

4.1.1 Kvalitativstudie

Utifrån denna studies syfte användes en kvalitativ metod då studiens syfte är att synliggöra förskolepersonalens upplevelser och meningsskapande och därmed är en kvantitativ metod, vilken ger mätbart resultat som redovisas med siffervärde, inte är intressant. Valet gjordes utifrån Larsens (2009) och Alvehus (2013) definitioner av kvalitativ- respektive kvantitativmetod.

4.1.2 Insamling av data

Vanliga metoder för insamling av data i en kvalitativstudie är intervjuer, observationer och text- och dokumentationsstudier menar Larsen (2009). Utifrån studiens syfte valde jag att genomföra enskilda intervjuer. Intervjuerna har skett vid fysiska möten för att möjliggöra användandet av både verbalt och icke verbalt språk. Dessa intervjuer spelades in med hjälp av diktafon och kompletterades med fältanteckningar. Alvehus (2013) menar att det finns både för- och nackdelar med dessa metoder. Ljudinspelning kan upplevas hämmande och obekväm av informanten men för intervjuaren är fördelen att allt finns dokumenterat. Fältanteckningar är svåra att som intervjuare säkerställa att allt av vikt för studien hinns att skrivas ner vilket även kan göra att intervjuaren inte är lika fokuserad på samtalet (Alvehus, 2013).

Som intervjuform valde jag att använda semistrukturerade intervjuer då det ger mig som intervjuare en större flexibilitet till att ställa fördjupande följdfrågor på informanternas svar på de förberedda frågorna (bilaga 1) för att tydliggöra informanternas upplevelser och tankar. Semistrukturerad intervju (Bryman, 2011; Alvehus 2013) innebär att intervjuaren har förberett några frågor som inte nödvändigtvis behöver följa ett strikt schema eller ordning och utifrån informanternas svar kan intervjuaren ställa följdfrågor som anses vara relevanta för studien, denna intervjuform ställer krav på intervjuaren som måste vara aktiv i sitt lyssnande för att

18

kunna ställa dessa följdfrågor. Informanterna har även större inflytande över innehållet i en semistrukturerad intervju.

4.2 Urval

Ett urval kan göras utifrån olika premisser (Larsen, 2009). Ett exempel är slumpmässigt urval där varken forskare eller informanter helt styr över urvalet ett annat exempel är snöbollsmetoden där forskaren kontaktar personer som hen anser har relevanta kunskaper för studien och som sedan i sin tur tipsar om andra personer som kan vara intressanta för forskaren att kontakta. Ytterligare ett exempel är ett strategiskt urval där forskaren själv gör en bedömning av vem som ska delta för att kunna få antingen en typisk bild av gruppen som valts ut eller för att få en variation i urvalet (Larsen, 2009). I min studie valde jag att göra ett strategiskt urval för att få en variation av informanter och för att kunna få en bredare bild i min studie genom att inkludera förskolor med olika pedagogiska inriktningar samt både kommunala och privata förskolor. Jag valde att intervjua sju pedagoger varav två är verksamma i kommunal förskola och fem i privat förskola. Tre av de sju pedagogerna arbetar på förskola med tre till sex avdelningar och övriga fyra på förskola med två avdelningar. Av de pedagoger som är verksamma i privata förskolor är tre pedagoger verksamma i förskola med montessoriprofil, en med kristen profil och en utan uttalad profil. Av de privata förskolorna är fyra föräldrakooperativ och en har annan huvudman. Detta strategiska urval gjordes för att synliggöra om huvudman eller pedagogiskprofil kan vara av betydelse för arbetslags konstruktioner och föreställningar kring dokumentation av barns lärande och utveckling samt förskoleutveckling.

4.2.1 Presentation av informanter

Informant 1 är utbildad fritidspedagog med 12 års arbetslivserfarenhet i förskola. Har haft en förskollärartjänst i 12 år på sin nuvarande arbetsplats som är ett föräldrakooperativ med två avdelningar och montessoriprofil.

Informant 2 är utbildad barnskötare med montessoriutbildning utan examen med 32 års arbetslivserfarenhet i förskola. Har haft en barnskötartjänst i 21 år på sin nuvarande arbetsplats som är ett föräldrakooperativ med två avdelningar och montessoriprofil.

19

Informant 3 är utbildad förskollärare med både montessoriexamen och en musikutbildning med 19 års arbetslivserfarenhet i förskola. Har haft en förskollärar- samt biträdande chefs tjänst i 6 månader på sin nuvarande arbetsplats som är ett föräldrakooperativ med fyra avdelningar och montessoriprofil.

Informant 4 är utbildad förskollärare med 3,5 års arbetslivserfarenhet i förskola. Har haft förskollärartjänst i 3,5 år på sin nuvarande arbetsplats som är ett föräldrakooperativ med två avdelningar.

Informant 5 är utbildad förskollärare med 22 års arbetslivserfarenhet i förskola. Har haft en förskollärartjänst i 22 år på sin nuvarande arbetsplats som är en kristen förskola i privat regi med tre avdelningar.

Informant 6 är utbildad förskollärare med 28 års arbetslivserfarenhet i förskola. Har haft en förskollärar-, teamledar- samt pedagogisk samordnartjänst i snart ett år på sin nuvarande arbetsplats som är en kommunal förskola med sex avdelningar.

Informant 7 är utbildad förskollärare med 9 års arbetslivserfarenhet i förskola. Har haft en förskollärartjänst i fem år på sin nuvarande arbetsplats som är en kommunal förskola med sex avdelningar.

4.3 Etiska överväganden

Denna studie följer Vetenskapsrådets (2002) etiska principer och uppfyller de fyra huvudkraven, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet uppfylldes genom att samtyckesblanketten med information om studien och om Vetenskapsrådets etiska principer utifrån de fyra huvudkraven skickades ut till informanterna (bilaga 2) i god tid innan intervjuerna ägde rum. Alla deltagare samtyckte skriftligen till att medverka i studien och är införstådda med att de kan när som under studiens gång ta tillbaka sitt samtycke och avbryta sin medverkan och härmed har samtyckeskravet uppfyllts. Konfidentialitetskravet uppfylls genom att allt som skulle kunna härleda till informanterna avidentifierats likaså är alla namn fingerade av samma anledning. Utifrån principen om nyttjandekrav kommer allt insamlat material bara att användas till denna studie och kommer därför att förstöras efter examination.

20

4.4 Analysmetod

Larsen (2009) anser att innehållsanalys antagligen är den vanligaste analysmetoden och är den metod som använts i denna studie. Larsen menar att innehållsanalys går ut på att sortera och reducera materialet genom att klassificera och sortera för att kunna hitta mönster, samband och vidare se likheter och skillnader i materialet. Det som framkommit ställs sedan mot tidigare forskning och teorier (Larsen, 2009). Mitt tillvägagångssätt beskrivs i kapitel 4.5 Genomförande.

4.5 Genomförande

Alla informanterna tackade ja efter att ha kontaktats via sms eller email och ingen har tagit tillbaka sitt samtycke utan alla sju intervjuerna ägde rum på platser utvalda av informanterna, vilket har varit på bibliotek, arbetsplatser och i hemmiljö. Informanterna fick samtyckesblanketten i god tid innan intervjun skulle genomföras för att i lugn och ro kunna läsa om studien.

Intervjuerna genomfördes under en två veckors period i november 2018 och var mellan 30 och 45 minuter långa. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon och transkriberades i anslutning till intervjuernas genomförande för att ha det färskt i minnet och så långt det var möjligt gjorts färdigt innan nästa intervju påbörjats. Detta skedde efter alla intervjuerna förutom de två sista som genomfördes samma förmiddag vilket omöjliggjorde att transkribering kunde ske direkt efter intervju 6 men både intervju 6 och 7 transkriberades snarast. Vid några av intervjuerna fördes kompletterande anteckningar.

Efter transkribering använde jag mig av innehållsanalys för att sortera och reducera och som hjälp använde jag mig av färgkodning för att tydliggöra sorteringen. Jag började med att klassificera materialet utifrån studiens tre frågeställningar. Materialet tillhörande varje frågeställning sorterades sedan ytterligare och reducerades utifrån de mönster, samband, likheter och skillnader som framträdde i materialet. Därefter har jag med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och dess begrepp analyserat det sorterade och reducerade materialet. Materialet presenteras i kapitlet resultat och analys genom både citat, sammanställning och återberättande och ställs i relation till mina frågeställningar för att sedan

21

kort sammanfattas. I diskussionsdelen ställer jag mina resultat mot tidigare forskning och jag diskuterar även mina metodval.

22

5 Resultat och analys

Detta kapitel är indelat i tre delar utifrån studiens frågeställningar. I varje del presenterar och analyserar jag empirin tillhörande respektive frågeställning utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och dess centrala begrepp. Begrepp som används i analysen är konstruktion, social konstruktion, föränderlig och föreställning (Burr, 2003; Börjesson, 2003) vilka är relevanta utifrån studiens syfte och frågeställningar. Jag börjar med Sätt att använda dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling och fortsätter med Arbetslags konstruktioner av syn på förskolans dokumentation av barns utveckling och lärande och avslutar med Föreställningar om hur dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling för att sedan knyta ihop analysen efter varje frågedel i en sammanfattning.

5.1 Sätt att använda dokumentation av barns utveckling och

lärande i förskoleutveckling.

5.1.1 Gemensam reflektion och analys

Studien visar att dokumentation av barns lärande och utveckling kan användas i en gemensam reflektion och analys i arbetslaget som leder till förskoleutveckling. Informant 3 menar att dokumentation är viktigt för förskoleutveckling och att förskolan måste vara en förskola som hela tiden är föränderlig ”För dokumenterar jag ingenting, hur vet jag då att det har skett en utveckling. Det vet jag inte, så det är bra att ha en liten röd tråd att hålla mig vid.”. På informantens arbetsplats används ett årshjul som utgångspunkt och var tredje vecka utvärderas ett förutbestämt etappmål utifrån den dokumentation som gjorts av barns utveckling och lärande i aktuellt tema. Detta mål analyseras gemensamt i arbetslaget för att bestämma hur de kan gå vidare. Även varje barns enskilda dokumentation kring utveckling och lärande analyseras på liknande sätt, gemensamt i arbetslaget. Informant 3 liknar processen vid en kattsvans,

Och nu när jag har lärt mig det så ser jag det som en kattsvans, en sån där man klipper ut. Så jobbar jag med en sak, utvärderar, går vidare och när kattsvansen har blivit väldigt lång då är det inte det som jag började med som är intressant utan då kan jag klippa av och fortsätta. Det ska bli en spiral, fast man ska kanske tänka att spiralen går uppåt för det lyfter hela verksamheten. Den tanken har jag.

23

Informant 4 har ett liknande sätt att använda dokumentationen på. De har en stående punkt på veckoplaneringen där arbetslaget gemensamt tittar på dokumentationer. De utgår ofta ifrån den reflektion som dokumenterande pedagog först har gjort själv för att sedan tillsammans diskutera, reflektera och analysera för att tillsammans komma fram till hur de ska gå vidare och på så vis utveckla verksamheten.

Informant 3 och informant 4 skiljer sig till viss del från informant 5 som bara använder dokumentation kring verksamhetens tema och inte även det enskilda barnet som både 3 och 4 gör. Informant 5 berättar om hur de från ett förutbestämt tema dokumenterar var barnen befinner sig vid start för att sedan kontinuerligt, även de var tredje vecka, reflektera och analysera dokumentationerna för att synliggöra hur de ska fortsätta. Men informant 5 använder även sin enskilda planering för detta arbete genom att all personal har delade dokument som alla i arbetslaget har tillgång till.

jag tror att du kan få syn på din förskoleutveckling genom dokumentationen för dokumentationen synliggör och hjälper oss att hålla rätt kurs också.

Informant 5 upplever att dokumentationen är till hjälp vid planering av verksamheten vilket jag då tolkar som förskoleutveckling.

5.1.2 Ingen gemensam analys och reflektion

Studien visar även att inte alla arbetslag gör gemensam analys och reflektion av dokumentation av barns lärande och utveckling som leder vidare till förskoleutveckling. Informant 1 menar att dokumentation är bra för man kan gå tillbaka och se vad barnen behöver träna på och se utveckling men säger även att hen är dålig på att gå tillbaka till planeringar och dokumentationer. Men 1 gång i veckan på avdelningens planeringsmöte så görs en genomgång av 3 barn, 1 barn/ pedagog, och diskussioner förs här med ”feedback” men om det används till förskoleutveckling uttrycks inte tydligt. Informant 1 lyfter även liknande samtal på personalmöte på kvällstid men som jag tolkar är mer av informationskaraktär till övriga kolleger.

Informant 2 uppger att när dokumentationen är gjord i applikationen, dokumentationsverktyget, så händer inget mer med den. Men uttrycker en frustration över detta för de har inte kommit så långt och menar att något mer borde hända med dokumentationen men uttrycker inte tydligt vad men att det borde tas tillvara för att utveckla förskolan.

24

för annars kan vi lika bra skippa det, om vi inte sitter och tittar på det eller sammanfattar det eller vad vi nu ska göra.

Det är tydligt att informant 2 inte upplever att dokumentationerna leder till något och särskilt inte förskoleutveckling i nuläget men uttrycker att det skulle vara önskvärt.

Även informant 7 uttrycker frustration över att ingenting görs med de dokumentationer som läggs in i deras digitala dokumentationsverktyg utan att detta istället blir mer av en informationskanal till vårdnadshavarna där processer beskrivs för verksamheten och individen. Men tycker ändå att det är bra då man kan gå tillbaka och titta. Informant 7 säger att förskolan inte längre sätter upp eller lägger in i dokumentationsverktyget foto på barn som fyller år och skrattar in i kameran eller ”Nu har Kalle gjort detta” som gjordes innan utan nu är det processen med lyckanden och misslyckanden som dokumenteras. Informant 7 menar att det har skett en förändring och att förskolan inte längre gör bedömningar men är noggrannare med att visa processen hos barnen.

Med den digitala dokumentationen händer det inget på avdelningen som informant 7 arbetar på men däremot har informanten en bok med anteckningar som förs vid sidan om, som dock inte är gemensamma med kollegerna på avdelningen eller som de gemensamt reflekterar och analyserar kring. Det är här informant 7 beskriver sitt arbete med vad hon kallar anteckningar som analyseras, men som skulle kunna definieras som dokumentation och analys som leder till förskoleutveckling. Det är här veckoplaneringar finns som sedan efterföljs av reflektion och analys kring vad som hände ”men problemet är att den dokumentationen som är analysen den är oftast jättebra i början av terminen och sen äts tiden upp av så mycket annat. Så då har man det i huvudet istället, man hinner inte sätta sig ner och få ner det”. Föreställningen kring de egna analyserna uttrycker informant 7 på följande vis

De analyserna, ja det är lite det jag har lärt mig. Vad, hur o vart går vi nu? Men det är inte så att jag kan använda det till hela förskolan och inte till en annan grupp. Men denna analys kan jag inte använda i en annan grupp, den är färskvara. (…) det används som stomme till utvecklingssamtalen och resten finns i huvudet

Det blir tydligt att det är den digitala dokumentationen som värderas högre på arbetsplatsen medan de egna anteckningarna inte ses på samma vis eftersom de hålls i skymundan samtidigt verkar informanten se dessa anteckningar som relevanta och av vikt eftersom hen försöker hålla

25

kvar vid dem, vilket skulle kunna tolkas som att det inte finns en gemensam syn även om det inte uttalas i arbetslaget. Informant 7 återkommer hela tiden till att

vi pratar ju och förändrar hela tiden utifrån vad som inte fungerar. Vi anpassar miljön efter barnen. Vi ändrar efter hand.

Pratet som informant 7 talar om dokumenteras inte utan finns bara i pedagogernas huvud vilket således gör att det är den egna lilla boken med anteckningar och analys är det som leder till dokumenterad förskoleutveckling.

Informant 6 dokumenterar genom att sätta upp foto på väggen av vad barnen har gjort och vad de eventuellt har sagt. Detta görs för att synliggöra för barnen vad de har gjort och för att höra barnens tankar genom de samtal som då uppstår men det är otydligt om dokumentationen används till att utveckla verksamheten då barnen är de som reflekterar och inte arbetslaget.

5.1.3 Sammanfattning

Min studie visar att det finns olika föreställningar i förskolor om på vilka sätt dokumentation av barns utveckling och lärande används och om det används för att utveckla förskolan. Ett sätt som framkommit är hur arbetslag har konstruerat en gemensam föreställning kring dokumentation och förskoleutveckling och på så sätt tydliggjort syftet med sin dokumentation. I dessa arbetslag reflekterar och analyserar de tillsammans för att utveckla förskolans verksamhet och har därför denna utveckling väl dokumenterad. En annan föreställning som framkommit är den där arbetslagen dokumenterar barns utveckling och lärande utan att sedan reflektera och analysera. Det som är intressant är att i denna grupp av informanter uttrycks en större frustration över dokumentation och det uttrycks även att det finns olika föreställningar kring dokumentation och förskoleutveckling i arbetslagen.

Mitt resultat i studien visar på att det finns ett samband mellan förskoleutveckling och arbetslags sociala konstruktioner och föreställningar om hur detta sker.

5.2 Konstruktioner av förskolans dokumentation av barns

utveckling och lärande.

26

5.2.1 Gemensamma föreställningar tar form

Det framkommer i studien att ett sätt för gemensamma föreställningar att ta form i arbetslag är genom diskussioner och att dessa får ta tid. Efter att ha haft många diskussioner i flera omgångar har arbetslaget informant 4 jobbar i kommit fram till ett gemensamt arbetssätt, som alla känner sig bekväma med, kring hur de ska dokumentera barns utveckling och lärande. Informant 4 menar att det har tagit tid och att det måste det få göra. Något som har hjälpt dem i processen är de mallar de använde sig av i början av sitt arbete för att ha något att utgå ifrån, vilket nu har resulterat i att inga mallar längre finns men tillsammans har de kommit fram till ett arbetssätt. Detta arbetslag använder sig inte av någon applikation, även om det har diskuterats, utan har hittat sitt eget sätt via lärplatta eller dator som sedan skrivs ut och finns tillgängligt i pappersform. Däremot finns det meningsskiljaktigheter mellan de två yrkeskategorierna, förskollärare och barnskötare, kring foto som hamnar i barnens portfoliopärmar. Informant 4 menar att det är barnens lärande som ska dokumenteras i denna pärm men att andra i arbetslaget tycker att det ska vara mycket foto och saker barnet har gjort men informant 4 anser att foto och alster inte nödvändigtvis visar på något lärande och att det är barns lärande som ska vara i fokus och inte hur många foto varje barn har i sin portfolio.

Jag och min andra förskollärarkollega har pratat om att vi tycker inte att allt man gör i gruppen, vi hänger upp mycket dokumentation på väggen både för barn och föräldrar och det kan vara bara en dokumentation vad vi har gjort i gruppen och där känner vi att allting behöver inte komma i pärmen. Det visar kanske inte lärandet förrän nästa gång eller nästa gång där de kanske har sagt någonting att de har lärt sig och då kan man kanske binda ihop det till någonting men inte bara foto.

Men trots detta som skulle kunna tolkas att utbildning har betydelse för förståelsen så upplever informant 4 att de är överens om att dokumentation är viktigt för att kunna utveckla verksamheten, att de har utvecklat sitt sätt och att det tar tid.

Även informant 3 beskriver att de till större delen har en gemensam syn på dokumentation av barns lärande och utveckling och att arbetsplatsen avsätter tid för dokumentation, både enskild och i arbetslaget. Här har ett gemensamt synsätt arbetats fram utifrån en bok och det är en arbetsplats som satsar mycket på utbildning och studiebesök för hela personalgruppen för att ge möjlighet till samma grund. Arbetslagen känner en delaktighet och motivation trots begränsad tillgång till resurser för att kunna dokumentera då det finns en smartphone och en

27

dator på en avdelning med 3 pedagoger. Denna regelbundna planerings- eller reflektionstid som finns på arbetsplatserna för informant 3 respektive informant 4 verkar ha en positiv effekt på arbetslagens syn på dokumentation liksom att tid och resurser har getts för att konstruera en gemensam syn i båda arbetslagen.

Informant 3 menar att hur vi tolkar våra styrdokument kan se olika ut på olika arbetsplatser och det visar även min studie, att arbetslag konstruerar sin syn utifrån de förutsättningar som finns vilket gör att synen är föränderlig. Informant 3 lyfter även vad som kan vara problematiskt i ett arbetslag utifrån synen på dokumentation

Jag tycker att den är otroligt viktig och att man har den. Den är svår, den är jättesvår. Speciellt om du tittar på ett arbetslag idag, dels har vi nyutbildad personal, vi har medelpersonalen som jag då som när jag gick min utbildning hade vi inte ens en läroplan utan vi hade ett pedagogiskt program, det går inte att jämföra med idag. Och så har vi de som närmar sig pensionen som kanske inte ens har en utbildning utan bara halkade in i förskolans värld.

Informant 3 liksom informant 4 uttrycker att utbildningens tid och plats är av betydelse för den syn som konstrueras.

5.2.2 Färdiga mallar

Färdiga mallar används av några av studiens informanter och då både i digitalform och i pappersform. Även om de är utformade på olika sätt finns ändå likheter mellan dem. Informant 1 har liksom informant 4 ingen applikation som används till att dokumentera. Detta eftersom det finns meningsskiljaktigheter kring användande av digitala verktyg hos informant 1 utan de använder sig av färdiga mallar.

Vi dokumenterar mycket att barnen har vars en separat pärm där vi dokumenterar då de olika delarna i montessori, exempelvis skapande, teknik, matte, språk. Så dokumenterar vi kring det och bilder och så får barnen sätta in egna alster. Sedan dokumenterar vi för varje barn själv, i en egen utvecklingsmässigt. Vi utgår från en rutmall som vi har gjort tillsammans med andra montessoriförskolor som baseras på de olika montessoriområdena. Vi gör detta inför föräldrasamtal men även fortlöpande under terminen

28

Den första mallen är utformad som ett rutsystem utifrån olika montessoridelar, såsom kultur, matematik, språk, teknik, socialt, skapande, rörelse/hälsa och praktiskt. Den andra mallen som också används till viss del är utformad som en sol med olika fält som färgläggs efterhand som barnet kan det. Här skrivs inget ner utan det är bara ifyllda fält, informant 1 menar att det blir mer konkret men som i nästa andetag säger att ibland kompletteras denna sol med egna anteckningar vid sidan om. Informant 1 har gärna egna anteckningar vid sidan om dokumentationerna ”för att jag själv ska fatta vad jag har skrivit och gjort tycker jag att det är skönare att ha det på ett papper”.

Informant 1 uttrycker att det är svårt med dokumentation men att de just nu har gemensamma mallar som används även om det finns diskussioner kring att prova en dokumentationsapplikation. ”För tillfället går även min chef någon utvecklande kurs om dokumentering och allt sånt så hon är väldigt inne på det. Så att vi ska göra på rätt sätt”. Detta förmedlas vidare till arbetslaget säger informant 1 men samtidigt berättas att det gjordes en liten undersökning på arbetsplatsen och resultaten presenterades men efter har inget hänt kring synen på dokumentation däremot uttrycker informant 1 att det är för mycket dokumentation.

Jag tycker att det är viktigt att man är med barnen och jag kan känna idag att det blir för mycket, det ska vara så mycket dokumentering så att det blir liksom, ska jag bara sitta med en massa papper och dokumentera, sen så glöms barnen bort.

Denna åsikt delar hon med informant 2 och delvis informant 5. Informant 2 menar att dokumentation tar tid från barnen.

Informant 2 säger att dokumentation tar för mycket tid och i arbetslaget är det två av fyra pedagoger som dokumenterar och informant 2 är inte en av dem. Denna dokumentation görs via en applikation och kan bara göras via en smartphone som finns på avdelningen. Detta är ett nytt arbetssätt som startade denna terminen. Arbetsplatsen som informant 2 arbetar på har liksom informant 1 varit med i en gemensam arbetsgrupp och skapat ett rutschema att dokumentera i utifrån montessoriarbetsområde men till skillnad från informant 1 så har informant 2 aldrig använt detta på sin arbetsplats eftersom de inte jobbar tematiskt säger informant 2.

(...) tycker inte jag riktigt att man följer processen i det hela. Fokusen att nu har ett barn gjort det här, men så missar man en unge som klarar att bre för första gången. För det är inte så viktigt.

29

På min fråga om vilket informant 2 upplever är viktigare för de andra i arbetslaget svarar hen ”Det är skriva och räkna och kunna den biten”. Det är tydligt när informant 2 pratar att det inte finns en gemensam syn på dokumentation, varför den ska göras och vad den ska leda till i arbetslaget.

Jag tycker att det tar för mycket tid och sen så tycker jag lite att man ska dra in läroplansmålen och så står man där och kollar vad det är för någonting. (…) Ja och så tycker jag att i och med att vi är montessori så har vi vår pedagogik och då ska vi veta att detta leder dit och detta är syftet med detta och det tycker jag är borta.

Men även om informant 2 inte är positiv till den nya applikationen som dokumentationsverktyg så utrycks en frustration över dåliga förutsättningar och tillgängligheten till denna då den bara finns i en telefon. Det anas även att hen inte känner sig delaktig och lyssnad på i beslutet om dokumentation utan att det till stor del var chefen som bestämde. Informant 2 utrycker att dokumentation görs för att det krävs och menar samtidigt att det har väl alltid gjorts.

5.2.3 Gemensamt arbete

Ett gemensamt arbete kring dokumentation lyfts i studien som betydelsefullt. Informant 5 menar att arbetet med att konstruera en gemensam syn på barns utveckling och lärande började utifrån en osäkerhet och en stress hos pedagogerna. De visste inte vad de skulle dokumentera, hur de skulle dokumentera , skulle det enskilda barnet dokumenteras eller temat? På förskolan som informant 5 jobbar på dokumenterade några avdelningar mycket och andra ingenting alls och pedagogerna upplevde därför en stress över dokumentation och det var denna stress som gjorde att de började jobba aktivt med det. ”Så det har utarbetats utifrån en frustration kan man säga”. Arbetet med dokumentation började då med gemensam fortbildning med en föreläsare som kom till arbetsplatsen och pratade om pedagogisk dokumentation. Arbetslaget har läst olika böcker om ämnet men inte hittat ett sätt som passade dem. ”Så vi har fått filat, allt vi har lärt oss har vi fått filat till för att få något (…) för det står ingenstans hur man ska göra det”. Informant 5 menar att det finns olika sätt att dokumentera och att det gäller att hitta något som passar arbetslaget och att hela tiden ha syftet i huvudet, att vi gör det för att bli bättre pedagoger och för att barnen ska kunna utvecklas. I början av arbetet kring dokumentation var det många av pedagogerna på förskolan som kände att dokumentationen gjordes för att ha ett fint papper att kunna visa för chefen och som chefen sedan kunde skicka vidare till kommunen. Men de

30

har haft många diskussioner kring att det inte ska vara det primära syftet, ”det är jättetrevligt om det blir ett fint dokument men det är inte därför vi gör det”. Informant 5 berättar att det inte varit friktionsfritt att komma dit de är idag.

Det har varit svårigheter för att folk har varit… alltså i början var man lite trött man tänkte, för vi har fumlat i många år och det gör man innan man hittar något som känns bra och under resans gång är det vissa som man har märkt att ’Ah nej, alltså kom inte med något nytt nu igen. Vi hinner inte prova nått förrän vi ska prova något annat’ medans andra då, där ibland jag själv, tänker att ett led i att utvecklas är att man får prova lite. Man ska ju inte slänga om hela tiden men ta till sig lite för att göra att det blir bra.

Informant 5 tror att det man inte förstår skjuter man gärna ifrån sig och att dokumentationsarbete är föränderligt och menar att om 5 år gör de kanske på något annat sätt. Arbetslaget har tillsammans med övriga arbetslag på förskolan bestämt att de ska dokumentera temaarbetet för att göra det hanterbart och på så vis minska stressen hos personalen.

Förskolan, som är privat, som informant 5 arbetar på använder sig av samma digitala verktyg som kommunens verksamhet och som vårdnadshavare har tillgång till. Här dokumenterar arbetslaget bara positiva saker som utveckling och framsteg, det som är under utveckling eller om det finns funderingar kring något så dokumenteras inte det här utan informant 5 säger att det får antecknas någon annanstans. Fast anteckna någon annanstans gör de egentligen aldrig om det inte är något alldeles särskilt, utan varje pedagog har i så fall sina ansvarsbarn i huvudet. I denna dokumentation finns alltid bilder till skillnad mot den dokumentation som görs av det tematiska arbetet som är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som inte innehåller bilder utan bara text utifrån en framtagen mall. Informant 5 anser att det ska vara enkelt att dokumentera och är varför alla i arbetslaget har vars en lärplatta för att lätt kunna ta en bild och sedan kunna skriva när det passar men även för att göra det möjligt att sitta med barnen ibland. Även om det har varit mycket diskussioner kring dokumentation i arbetslaget och att de har konstruerat en gemensam syn så är det de med störst intresse som faktiskt dokumenterar mest. Men det verkar inte som det upplevs vara ett problem på avdelningen utan den gemensamma synen förenar arbetslaget.

Intressegraden varierar, likaså förmågan till att komma ihåg att göra det och så. Vissa, som jag, som tycker att det är jätteroligt (skrattar) att göra det. Någonting som man

31

tycker är roligt att göra, det gör man. Det är lättare att göra oftare men alla har en positiv inställning till att det är någonting bra att vi dokumenterar. MEN vi har haft jättemycket diskussioner också att dokumentationen får inte vara bara för dokumentationens skull utan det är viktigare att vara närvarande med barnen och samtala med barnen än att se barnen bakom en kamera. Det är jätteviktigt, 1 är att vara med barnen. Hinner man inte dokumentationen då är den underordnad.

Även om informant 5 liksom informant 2 säger att vara med barnen alltid är viktigare än att dokumentera skiljer sig deras synsätt på dokumentation. Informant 5 arbetar i ett arbetslag som har lagt mycket tid till att fila på en egen dokumentationslösning som alla känner sig bekväma i. Vilket har resulterat i att alla har en gemensam syn på vad som ska dokumenteras och varför och därmed är alla delaktiga. Detta arbete har pågått under en längre tid och pågår fortfarande, till skillnad mot arbetslaget som informant 2 tillhör som inte har en arbetat fram en gemensam syn. Arbetslaget har bara dokumenterat på detta sätt i några månader men historiskt sett har de inte heller tidigare haft en gemensam syn på dokumentation av barns utveckling och lärande. Informant 6 utmärker sig bland informanterna i studien genom att verka vara den som driver igenom sin syn på dokumentation av barns utveckling och lärande utifrån gamla erfarenheter. Arbetslaget har konstruerat en gemensamma syn utifrån dennes erfarenheter som har implementerats. Informant 6 har varit anställd på sin nuvarande arbetsplats i snart ett år och berättar att på sin förra arbetsplats jobbade hen mycket med att dokumentera med barnen och på förra arbetsplatsen fick grannavdelningen utmärkelse från kommunen för att ha ett dokumenterande arbetssätt där barnen var delaktiga.

Så för mig var det inte något konstigt att introducera det här. Sen jobbar jag tillsammans med en barnskötare och en outbildad och på våra arbetslagsplaneringar har vi läst en bok som heter Pedagogisk dokumentation. Och det är skillnad på dokumentation och på pedagogisk dokumentation. Dokumentation är för mig när man tar ett foto och sätter på väggen. Pedagogisk dokumentation är för mig när jag får med mig barnens tankar, upplevelser de har känt och hur vi kan spinna vidare på detta, det är för mig pedagogisk dokumentation. Och då var det mycket aha bland mina kolleger, ’jaha är det det, så du menar att det räcker att jag skriver ner barnens tankar så blir det pedagogiskt’ ’ Ja för barnens tankar är med och då kan vi gå vidare sen, för då har man ändå fått med barnens tankar och likadant sen när de står och samtalar om en bild så kan de komma nya saker från dem. ’detta hände för att detta och detta’ och så sen kan det uppstå nya saker.

32

Informant 6 menar att arbetslaget numera har en gemensam syn på dokumentation men det framkommer i intervjun att så inte är fallet på förskolans övriga avdelningar.

Informant 6 arbetar på en kommunal förskola som använder sig av ett digitalt dokumentationsverktyg men detta används mest av pedagogerna som en informationskanal till föräldrarna. Det är även så att på denna förskola har förskollärarna all utvecklingstid vilket gör att det bara är informant 6 som har detta i sitt arbetslag. Utöver denna utvecklingstid har avdelningen gemensam planeringstid var tredje vecka då de tittar på dokumentationerna. Informant 6 säger att hen har stor hjälp av barnskötaren i arbetslaget.

Jag har en barnskötare, hon är jätteduktig, hon har liksom verkligen anammat och lägger in läroplansmålen och så, frågar mig om hon har gjort rätt. Hon har övat hela året. Hon har lärt sig enormt mycket så jag har stor hjälp av henne.

Det blir här tydligt att utifrån min sjätte informants tankar konstrueras arbetslagets syn på dokumentation då hen får avgöra om det är rätt eller fel.

Informant 7 har inför höstterminen blivit placerad i ett nytt arbetslag och menar att den ordinarie personalen är samstämmiga i arbetslaget om varför de dokumenterar som de gör. Samtidigt verkar hen osäker på hur arbetslagets syn på dokumentation har tillkommit och efter att ha tänkt en stund kommer fram till att det nog bara blev så och att det någonstans på vägen har getts samtycke till varandra

Vet faktiskt inte riktigt, det blir så här att när man, vi har alla jobbat i olika arbetslag med olika arbetssätt och ibland blir det bara som en smältdegel som man har med sig från de olika hållen liksom.

På denna arbetsplats har alla vars en lärplatta till sitt förfogande och informant 7 säger att de gemensamt har kommit fram till att det blir mest naturligt att den som har fotona gör dokumentationen.

Hur man väljer att dokumentera och att vi inte dokumenterar mer på väggarna det är nog tidsbrist och skrivaren fungerar som den själv vill och hålla på att försöka skriva ut en massa saker som ändå inte kommer upp i tid innan nästa sak ska upp, nä då tar man det digitalt istället. Så det är lite skilda sätt till varför vi dokumenterar på detta sätt men vi har bestämt oss för att det är Vklass vi arbetar med, det är här vi når föräldrarna.

33

Jag tolkar informant 7 som att arbetslaget inte tillsammans har diskuterat dokumentation och kommit fram till en gemensam syn. Utan den syn som har konstruerats är en tyst, underförstådd och mycket individuell syn på dokumentation. Däremot är de överens om att prioritera att foto ska läggas in i dokumentationsverktyget så att vårdnadshavare kan se vad som gjorts men varför detta val har gjorts är otydligt.

5.2.4 Sammanfattning

Gemensamma diskussioner verkar vara av stor betydelse för vilken syn arbetslagen konstruerar om dokumentation av barns utveckling och lärande. Synen i arbetslagen konstrueras utifrån sin kontext, det vill säga de förutsättningar som finns just då och där. Detta visar på att dessa konstruktioner är föränderliga. Studien visar att brist på gemensam syn påverkar negativt samt att mallar kan få olika roller beroende på den sociala konstruktion de finns i. En mall som används så att det upplevs att den bara rutinmässigt fylls i kan bidra till att synen på dokumentationens utvecklande syfte stagnerar .

5.3 Föreställningar om hur dokumentation ligger till grund för

förskoleutveckling

5.3.1 Gemensamma eller olika föreställningar

Studien visar att det finns olika föreställningar i arbetslag om hur dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling, i en del arbetslag finns gemensamma och i andra olika föreställningar. Informant 3 menar att det finns en gemensam vilja att utifrån dokumentationer vilja förbättra verksamheten och ”tror att det kan finns olika vägar bara personalen har ett samarbete”. Informant 3 säger att vi som förskola hela tiden vill bli bättre och att det är en ständigt pågående process utifrån den barngrupp vi har och menar att förskolans verksamhet måste vara föränderlig.

Så vi måste vara en förskola i förändring hela tiden även om man vill luta sig tillbaka ibland och pusta och stöna åh nu har vi nått vårt mål men då tror jag att vi är fel väg. För vi får aldrig nå vårt mål helt och hållet för vi ska vara i utveckling och ha det här go:et i oss, att vi vill framåt.

34

För informant 3 verkar det vara självklart att det finns ett samband mellan dokumentation och förskoleutveckling och att detta kan göras om arbetslaget har konstruerat en gemensam syn. Informant 2 däremot har en tydlig bild av dokumentation och förskoleutveckling.

Då tänker jag att varje förskola på grund av vad de dokumenterar ska de hitta att utvecklas i sitt sätt, för barnen först och främst. Men också som ett arbetssätt och som kolleger. Att man går framåt. Nu har vi lärt oss det här och vi har sett det här och då tar vi med oss det här och utvecklar ett nytt litet spår. Hur vi blir bättre.

Informant 2 menar att det är viktigare att göra utvecklingsarbetet i arbetslaget än enskilt för det ger mer och att vi som arbetslag måste utvecklas tillsammans och där barnen är målet. Men säger att hen inte tror att det finns en gemensam syn i arbetslaget och att arbetssättet som används troligtvis inte gjordes utifrån att alla kände sig delaktiga trots att de sa att ”det låter bra”. Informant 2 tror liksom flera av de andra informanterna att ”det finns olika sätt beroende på person”. I arbetslaget där informant 2 arbetar verkar det inte finnas en gemensam syn utan att de finns olika föreställningar. Även informant 1 ger ett otydligt svar rörande vilka föreställningar som finns i arbetslaget kring hur dokumentation av barns utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling.

Det är jag dålig på att läsa igenom och tänka att nu gjorde jag så och så. Jag tänker att nu är barnen intresserade av det här och då kör vi bara på. Så jag är dålig på att gå tillbaka (…) att överhuvudtaget gå tillbaka när jag kanske får en ny årskull. För ofta känns det som att när man har jobbat så länge så har man det liksom i bakhuvudet vad man tänker och vad man vill jobba med. (…) jag tror att när du väl dokumenterar så får du ändå en tankeställare på vad du gjort.

Detta kan tolkas att arbetslaget i huvudsak använder dokumentation till att kanske gå tillbaka, vilket även framkommer att hen är dålig på, för att se om det kan återanvändas.

5.3.2 Kommunikation i arbetslaget

Kommunikation verkar vara av vikt hos några av informanternas arbetslag när det kommer till föreställningar om hur dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling. Informant 4 tycker att dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling och menar att tillit och kommunikation i arbetslaget är viktiga faktorer för ett fungerande arbete. Informant 4 menar att ”det är så lätt att man blir hemmablind, man gör saker för att man alltid har gjort dem” men

35

med hjälp av att dokumentera, när det blir nerskrivet och finns svart på vitt, så händer något mer och dokumentationen gör att nya saker synliggörs.

’Det var inte så vi tänkte att det såg ut’ Att man ser nya saker, jag tycker att det. Man jobbar så nära i ett arbetslag och vi har alla olika erfarenheter, hur vi ser på saker och ting. Har man det framför sig svart på vitt, så här går det till då är det lättare att gå framåt och att utvecklas när vi har det gemensamt.

Föreställningarna kring dokumentation och förskoleutveckling i arbetslaget har ändrats med tiden efterhand som kunskapen har ökat och man ser vilken skillnad arbetet gör för verksamheten. Likaså har det varit avgörande att hitta sitt eget arbetssätt för informant 4 och hens arbetslag, ett arbete som var svårt att komma igång med och det då fanns kolleger som sa ” ska man inte få göra saker bara för att göra dem, för att det är roligare”.

För det är svårt i början för man vet inte riktigt, vad ska jag dokumentera och hur ska jag gå vidare och sånt. Och sättet man gör det är kanske lite jobbigt och nu är man snabbare för man har fått lite rutin.

Men nu har föreställningarna kring dokumentation och förskoleutveckling förändrats och det är inte bara jobbigt längre menar informant 4.

Informant 5 tror att förskolan utvecklas även utan dokumentation men menar att med dokumentation blir det mer kvalitativ utveckling om det sköts på rätt sätt. Men tror även att om det finns en övertro på dokumentationen och om den får ta över för mycket då kan det leda till sämre utveckling och uttrycker att det kan bli ett dilemma. Informant 5 anser att ”om man får välja så tror jag att barn utvecklas mer av närvarande pedagoger än pedagoger som springer och skriver tabeller och diagram och tar en massa foto men om man tar det på rätt nivå så mår båda sakerna bra av varandra” och poängterar att pedagoger ska fundera på varför man dokumenterar.

Informant 5 menar att det är viktigt att ha diskussioner i arbetslaget om ”vad vi vill ta till oss på vår förskola” för det kommer nya saker hela tiden. I arbetslaget som informant 5 tillhör konstrueras föreställningar tillsammans i gemensamma diskussioner, ett arbetssätt som har arbetats fram över tid och som upplevs som positivt samt även gör att alla känner sig delaktiga. Detta kan jämföras med informant 7 som uppger att ” Vi har egentligen aldrig pratat om det gemensamt, det är så mycket ord som kommer till en hela tiden” och som inte verkar ha en

36

gemensam syn utan varje pedagog har sin egen föreställning utifrån sin egen kontext och deras outtalade överenskommelser sinns emellan. Även om informant 7 hela tiden återkommer till att de pratar mycket med varandra på avdelningen för att utveckla förskolan så är det inget som dokumenteras gemensamt och kan vara grund till förskoleutveckling.

Informant 6 ger ingen tydlig bild av vilka föreställningar som konstrueras i arbetslaget gällande dokumentation av barns utveckling och lärande som ligger till grund för förskoleutveckling. Det som framkommer är att informant 6 har föreställning från sin tidigare arbetsplats kring detta som gärna ska implementeras i det nuvarande arbetslaget och det skulle i så fall kunna bli en social konstruktion utifrån denna erfarenhet men om detta har skett är som sagt otydligt. Däremot är det tydligt att informant 6 tycker att förskolan är spretig.

Jag vet inte om vi har en gemensam syn i huset, dels har jag inte varit här så länge och ibland … vi jobbar åt samma mål utåt men det är outtalat…jag har nog inte varit med om en förskola som är så spretig men det har jag sagt till cheferna. Vi gör på så olika sätt.

Sammanfattning

Det framgår av informanterna att tid och diskussioner i arbetslaget är av stor vikt för en positiv syn på dokumentationen av barns utveckling och lärandes roll i förskoleutveckling. Denna föreställning är mycket tydlig och informanterna uppger att den stärks när arbetslaget ser en utveckling i verksamheten, vilket visar på att kunskap eller syn är en föränderlig social konstruktion. Studien visar även att känna sig hörd och delaktig är av betydelse för hur informanternas syn på dokumentationens roll i förskoleutvecklingen konstrueras på arbetsplatserna.