1
Hälsa och samhälle 3 januari 2012
HUR PÅVERKAS ÄLDRE
KVINNOR AV SAMHÄLLETS
SKÖNHETSIDEAL?
EN KVALIATIV UNDERSÖKNING
C-UPPSATS
JENNY NORDSTRÖM
SOFIE WALDESTEN
Hälsa & samhälle
2
HOW OLDER WOMEN ARE AFFECTED OF
SOCIETY IDEAL BEAUTY?
NORDSTRÖM, JENNY
WALDESTEN, SOFIE
Nordström, J, Waldesten, S. Youthful norms of beauty is prevailing in the society. A study about older women and how they affected of society ideal beauty. Degree
project in social work 15 poäng. Malmö University. Health and Society 2011.
ABSTRACT
Purpose in this paper is to explore and deepen the understanding of older womens relations to bodily appearance. Problem: A bias that we both felt that we
encountered was that of old do not care how they look. Why would you stop caring about their body just because you grow old? Media often show an image of the elderly as weak and vulnerable group. On the news, it is often older people who have been exposed to something. We are interested in how older women are affected by society's beauty ideals. It is a topical subject, the media constantly publishes articles and ads about how to achieve their body image through various methods. Headlines can be seen in the newspapers is "eat yourself thin", "stay young longer" and "train yourself to the perfect body". Method: Qualitive, semi-structured interviews with seven womens were conducted. They are 65-91 years old. Result: The result of this study shows that older women know the body ideals. they are very aware of how they should dress so as not to violate any standards. they care for their body and are active with their appearance.
3
Innehållsförteckning
Inledning &
Problemformulering………...4
Syfte &Frågeställningar………...5
Metod och material………..6-7
Forskningsaspekt………...8
Definitioner ……….9
Skönhet...9
Ideal... 9
Massmedia... 9
Attityder.... 9
Stereotyper...9
Litteraturöversikt………...10-12
Teori ………..13-16
Aktivitetsteorin...13
Rollteori...13-14
Sociala konstruktioner...14
Kropp och identitet
...14-16
Resultat och analys………...………..17-34
Skönhets ideal förr och idag...17-19
Betydelsefulla kroppsbehandlingar………...19-21
Hårets betydelse…...21-24
Att sminka sig som äldre kvinna...24-26
Vad äldre kvinnor anser om skönhetsingrepp...26-28
Kläder, mode och accessoarer…...28-31
Medias påverkan...31-33
Tidningarnas betydelse...31-33
Kropp och identitet...33-35
Diskussion………....36
Källor………..37
Litteratur...37
Internet...37
Bilagor………...…… 38
Bilaga 1...38
Bilaga 2...39
4
INLEDNING
Vi intresserar oss för hur äldre kvinnor påverkas av samhällets skönhetsideal. Det är ett aktuellt ämne, då det i media ständigt publicerar artiklar och annonser om hur man ska uppnå sitt kroppsideal genom olika metoder. Rubriker man kan se i tidningar är ”ät dig smal”, ”håll dig ung längre” och ”träna dig snygg”.
Media visar ofta en bild av äldre som svaga och en utsatt grupp. På nyheterna är det ofta äldre som har utsatts för något, exempel det senaste som visades på nyheterna var om ett privat företag som misskötte sig så de äldre utsattes för vanvård. Bilden man får av äldre är att de som sagt är en utsatt grupp beroende av andra. Men detta är inte generellt för alla äldre. Kategorin äldre sträcker sig från 65 år tills man avlider. Genom att kroppen åldras kan man se att en person tillhör en viss ålderskategori. Idag kan det vara svårt att avgöra en persons ålderskategori då det går att göra en hel del skönhetsingrepp som gör att vi kan föryngra vårt yttre.
PROBLEMFORMULERING
Media uppmuntrar idag individer till konsumtion genom olika reklamkampanjer. Dessa kampanjer påverkar oss på olika sätt eftersom alla individer har olika bakgrund, behov, kön, ålder och social status. Hur vi tar till oss reklam som visas i media är därför väldigt individuellt och därför intressant att undersöka.
Vi har båda erfarenhet från att arbetat på äldreboende och i hemtjänsten. En förutfattad mening som vi båda kände att vi stötte på var att; äldre bryr sig inte
om hur de ser ut. Denna uppfattning tror vi dock inte stämmer. Varför skulle man
sluta bry sig om sin kropp bara för att man åldras? Ett annat exempel som vi har sett har med äldres utseende att göra är när det till exempel är fest vid någon högtid, då klär personalen upp de äldre. de äldre får på sig sina fin kläder, smycken och håret görs vid. Frågan som väcks hos oss är varför personalen gör denna handling om nu äldre inte bryr sig om sitt utseende.
Skönhetsoperationer ökar runt om i världen och de påverkar våra kroppar och kroppsideal, vi försöker helt enkelt se yngre ut. Hur förhåller sig äldre kvinnor till denna tillgänglighet av skönhetsingrepp är en fråga som också intresserar oss. Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt får information och mycket av informationen är främst bilder som visar hur vi ska se ut. Dagens skönhetsnorm är att man ska ha en vältränad kropp, äta fettsnålt och hälsosamt. Vi uppfattar att de flesta bilder i media är på unga människor och kändisar. Varför visas de inte lika många äldre personer eller äldre kändisar på tidningarnas framsida?
5
SYFTE
Vi vill undersöka hur äldre kvinnor uppfattar sitt utseende, sin kropp och identitet i relation mot dagens rådande kroppsideal som visas i media. Vi har träffat sju kvinnor som har berättat hur de förhåller sig till sin kropp.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Vi ställer oss frågan hur äldre kvinnor anpassar sig till medias bild av hur kvinnorna ska se ut.
Hur förhåller kvinnorna sig till kroppsidealet?
6
METOD OCH MATERIAL
Vi valde att göra en kvalitativ undersökning. Med en kvalitativ metod menas med något som man vill karaktärisera. Det vanligaste i en kvalitativ undersökning är att man väljer att söka kategorier, beskrivningar och modeller som beskriver ett fenomen (Kvale,1996). Vårt fenomen är att undersöka hur äldre kvinnor förhåller sig till skönhetsideal som media förmedlar. För att få en beskrivning av fenomenet valde vi en kvalitativ metod. Utifrån intervjuer fick vi kvinnornas beskrivning om hur de förhåller sig till sin kropp och kroppsidealet.
Vi tog kontakt med en kvinna som arbetar som sektionschef för en hemtjänstgrupp, i Malmö. En utav oss har jobbat i hemtjänsten tidigare under året och kände därför den här kvinnan bra. Vi ringde till henne och berättade vårt syfte, vår idé och om det fanns någon möjlighet att kunna få utföra några intervjuer. Vi ville från början intervjua några äldre kvinnor som hade hemtjänsthjälp. Vår tanke var att följa med vårdpersonalen hem till de äldres bostäder och utföra intervjun hemma hos dem. Sektionschefen rekommenderade oss istället att utföra våra intervjuer på en förening här i Malmö som tar emot sociala och äldre människor.
Syftet med den här föreningen är att de äldre ska kunna fika med varandra, ha gymnastik med varandra och hitta på roliga saker. Vi fick ett telefonnummer till aktivitetsordnaren av henne och bestämde sedan både dag och tid för vår intervju. Vi visste inte då om vi kunde göra alla våra intervjuer eller om det bara blev några stycken. Vi visste dock att vi skulle ha 4-6 intervjuer totalt. Urvalet består enbart av äldre kvinnor som har fyllt minst 65 år. Det har varit ett slumpmässigt urval. Varför det blev just dessa kvinnor var slumpen när vi besökte mötesplatsen. Tre av kvinnorna vi valde att intervjua är bosatta i Malmö stad. Två informanter bor i Åstorp och de två informanten bor i Helsingborg. Urvalet består alltså av inga män eftersom vi enbart är intresserade av äldre kvinnors syn på skönhetsideal. Vi är ganska säkra på att om vi hade intervjuat andra kvinnor i yngre ålder hade resultatet sett annorlunda ut.
Vi började förbereda olika frågor som vi sedan sammanställde i en intervjuguide. Vi gjorde även ett informationsblad, där vi presenterade oss lite närmre. Detta var för att de äldre skulle få en bild av oss och vem vi var. Frågorna vi valde att sammanställa var välgenomtänkta och vi fokuserade mycket på att frågorna skulle innehålla relevans för fört syfte. Vi valde att göra en semistrukturerad intervju. Det innebär att man har formulerat frågor och ämnen innan intervjun som ska besvaras (Denscombe 2009). Vi valde att inte följa ordningsföljden på frågorna under intervjun, eftersom vi ville att informanterna skulle få prata helt fritt och kunna svara med så öppna svar som möjligt (aa 2009). Vi använde oss av både en diktafon och av en mobiltelefon för att kunna spela in våra intervjuer, då vi ansåg att det skulle vara till en fördel när vi skulle börja med både transkriberingen och sammanställningen av våra intervjuer.
Under våra intervjuer började vi med att presentera oss och dela ut våra informationsblad. Vi var noga med att förklara för de äldre att detta var helt anonymt och att det inte skulle komma ut någonstans. Vi berättade också att de kunde stoppa intervjun och inspelningen närsomhelst om det skulle uppstå en jobbig situation.
7
Vi började intervjun med öppna frågor till de äldre, som till exempel vem dem var, vad dem hade gjort tidigare i livet, vad dem tyckte om att göra och om dem kunde berätta lite mer om sig själva. Vi ansåg att de var lättare att komma i gång med intervjun om vi hade dessa inledande frågor i början. Detta var för att intervjun skulle börjas lite mer avslappnat.
Intervjuerna gick bra och gick som planerat. Vi fick svar på det vi ville och informanterna utvecklade svaren på varje fråga. Alla informanterna var positiva till att få vara med i vår uppsats. Det var mycket intressant att få lyssna till informanternas berättelser och höra om deras liv. Vi fick svar på våra intervjufrågor som både var väntade och oväntade. Intervjuerna tog ca 40 minuter per person. Ibland svävade informanterna ut om andra saker men för det mesta höll de sig till ämnet. Det framkom inte mycket känslor under intervjuerna. Informanterna var klara och tydliga i sitt språk hela tiden och det fanns ingen tendens till något missförstånd.
Intervjufrågorna var heller inget problem, informanterna förstod alla frågor och kunde svara på alla frågor. Det blev totalt tre intervjuer som vi gjorde på föreningen. Vi ville göra fler men där fanns inte tillräckligt med folk så det fick bli tre stycken. Vi tog därför kontakt med några andra äldre människor. Genom vårt kontaktnät hittade vi fyra informanter. Vi gjorde totalt sju intervjuer.
Efter intervjun delade vi upp arbetet. En av oss transkriberade fyra intervjuer och den andra av oss transkriberade tre intervjuer. Anledningen till detta var för att vi ville vara så effektiva som möjligt samt att vi ville spara tid. Vi ansåg att det var lättare att dela upp transkriberingen. Vi spelade upp de inspelade intervjuerna från vår diktafon/mobiltelefon och började sedan skriva ner ord för ord. Det tog lång tid att göra det och det blev många sidor.
När vi var klara med det träffades vi och började tematisera och koda våra intervjuer tillsammans. Vi fann många teman och koder. Vi märkte redan under våra intervjuer att man kunde hitta genomgående teman i texten. Vi valde ut vissa teman utifrån våra intervjuer som vi tyckte var relevanta.
Dessa olika teman presenterades sedan i resultatet. Våra teman blev:
Skönhets-ideal förr och idag, betydelsefulla kroppsbehandlingar, hårets betydelse, att sminka sig som äldre kvinna, vad äldre kvinnor anser om skönhetsingrepp, kläder, mode och accessoarer, medias påverkan och kropp & Identitet. Anledningen till
att vi valde ha med dessa teman i vårt resultat, var för att de passade bäst in på det vi fick utifrån våra olika intervjuer.
Validiteten i vår studie bygger på de svaren som vi fick utifrån våra intervjuer. De känns väldigt trovärdiga. Att validera är att ifrågasätta och vara skeptisk om informationen som man får under intervjun. Informationen som vi fick under våra intervjutillfällen kändes trovärdig.
8
FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
I vår uppsats har vi tagit hänsyn till de forsknings aspekter som finns. Vi började med att informera våra informanter att intervjuerna var frivilliga och att de var anonyma för att skydda deras identitet. Utan samtycke hade vi inte kunnat göra intervjuerna, det så kallade samtyckekravet måste uppfyllas (Patel, Davidson 2011).
Vårt ämne handlar om och hur äldre kvinnor påverkas av skönhets ideal som visas i media. Ämnet i sig anser vi inte kan vara skadligt för någon verksamhet men det kan kanske vara känsligt för personens image om andra skulle veta vad de
berättat. Individen får heller inte ta fysisk, psykisk skada eller på något sätt känna sig kränkt eller förolämpad. Detta har vi beaktat när vi ställde våra intervjufrågor (aa 2011, www.vr.se).
Informanterna vi intervjuade har varit äldre kvinnor och vissa av informanterna både hörde och såg dåligt, vi anpassade ljudnivån efter deras behov så att de inte skulle behöva be oss upprepa frågorna. Det skulle eventuellt kunna kännas som en kränkning om vi inte anpassat oss efter deras behov och brist på respekt mot dem. Informanten som hade svårt att se började själv berätta om sin synskada och vi kunde då välja att formulera om visa frågor, exempel om hon läste dagstidningar, omformuleringen blev istället lyssnar du på någon dagstidning? (det finns på digitalskivor) omformuleringen valde vi att göra för att hon inte skulle känna sig krängt för hon var synskadad.
Informationen vi fick in har vi förvarat med största konfidentialitet. Vilket innebär att informanternas personuppgifter är sekretesskyddade. Vi valde att aldrig
frågade efter namn eller adress utan enbart efter ålder. På så viss kan det vara svårt att identifiera informanterna. Låt säga om vårt material skulle bli stulet på bussen hem, då hade de enbart sett ålder på informanterna.
Uppgifterna vi fått in har vi endast använt i vår studie (aa 2011).
Målet för vår studie är att den kan vara till nytta och intressant för andra
(www.vr.se ). Vi upplever att det inte finns så mycket forskning kring just ämnet skönhetsideal, om och hur äldre kvinnor påverkas av skönhetsideal som visas i media. Vi hoppas därför vår studie kan bidra till trovärdig kunskap (www.vr.se).
9
DEFINITIONER AV BEGREPP
Skönhet: Definition av skönhet i vår studie menar vi är hur man gör sig vacker.
Till exempel med hjälp av olika produkter. Det kan vara både kosmetik, accessoarer, kläder, hårvård och kroppsvård.
Ideal: Är något önskvärt, förebildligt och ofta ouppnåeligt. Ordet kan i
vardagsspråket användas även om något konkret eller verkligt, men i teoretiska sammanhang avses vanligen något ouppnåeligt, icke fullt förverkligat
(http://www.ne.se.) . När vi nämner ordet ideal i vårt arbete menar vi den ”förebild” av skönhetsideal som visa upp i media.
Massmedia: Med massmedia menar vi främst dagstidningar, veckotidningar och
tv.
Attityder: Attityder mot våra äldre i vårt samhälle kan vara individuellt, men det
har framkommit att många i vårt samhälle ser våra äldre på ett visst sätt och har en viss attityd mot dem. Att de anses vara skröpliga, svaga, trötta, passiva och
beroende har funnit länge i samhället. (Jönson, 2009)
Stereotyper: Våra tankar, föreställningar och myter om hur något ska vara kan
förklaras utifrån begreppet stereotyper. Det är en samhällsbild som vi människor har. Till exempel att alla äldre ska vara nyfikna, pigga och som har massor med barn, barnbarn och barnbarnbarn runtomkring sig ( Jönson, 2001). En annan stereotyp bild kan vara att äldre inte bryr sig om sitt utseende.
10
LITTERATURÖVERSIKT
För att få en överblick över tidigare forskning på området gjorde vi en sökning i Malmö högskolas bibliotek katalog. Vi sökte även i tidskriften Ageing and society med sökorden ”older women and beauty”.
Utifrån ett historiskt perspektiv hävdar Therése Persson (2009) att skönhetsideal alltid funnits och en del kvinnor har alltid varit påverkade av modet. En stor modetrend vid det förra sekelskiftet som blev mycket populärt. Korsetten
orsakade svimningar, deformerade revben samt allmän ohälsa hos kvinnorna, trots det använde kvinnorna detta ändå eftersom det var en stor modetrend. ( aa, 2009) Jönson (2002) hävdar att samhället ser de äldre som en kategoriserad grupp och att dem äldre är passiva. Äldre anses utanför på olika sätt, både på
arbetsmarknaden, inom vissa aktiviteter och överlag i samhället. En annan faktor är också att man inte tar tillvara på de äldres kunskaper, vilket gör att dem blir ännu mer utanför i samhället (aa 2002).
Inom gerontologisk forskning har det konstaterats att fenomenet ålderism är ett centralt begrepp. Detta begrepp har använts inom forskningen. Med ålderism menar man att de äldre befinner sig i en stereotyp åldersuppdelning där
diskrimineringen också förekommer. Enligt olika teoretiker innefattar ålderism både positiv och negativ särbehandling som är baserad på ålder (aa, 2002). Peter Öberg (2005) har forskat på åldrandet, kroppen och självbilden. Han ser ett ständigt ökande av bilder som uppmuntrar individer till konsumtion (aa,2005). All information försöker påverka mottagaren genom till exempel ökad kunskap om något. Utifrån sina behov tolkar mottagaren budskapet som media vill förmedla, exempel genom reklamkampanjer: ”köp denna antirynk kräm” (Bergström, Petersson, Rosendahl, 2007).
Karin Lövgren har forskat kring ålderns betydelse som används på olika sätt på i vårt konsumtionssamhälle. Det förekommer mycket krämer och andra kosmetiska produkter. Det lanseras till exempel ansiktskrämer som berör olika åldersgrupper, från en ung tjej i tjugo års åldern till en äldre dam i 60 års åldern och uppåt. Hudvård riktar in sig på en del olika åldersrelaterade faktorer. Dessa faktorer kan till exempel vara att det görs reklam för bra krämer mot äldre för att förebygga torrhet och öka hudens balans. Det framkommer också annan reklam som påverkar våra äldre kvinnor som till exempel att undvika rynkor genom att använda olika anti rynkkrämer. Att vårda sin hy för att inte åldras är också ett skönhetsideal som finns överallt i media och i många reklaminslag (Lövgren, 2002).
Det finns olika perspektiv som forskare använt när de har belyst ämnet den
åldrande kroppen. De kan vara attityder till de äldre i samhället eller egna attityder till det egna åldrandet.
Forskning som Lars Tornstam (1994) gjort visar att attityder till äldre kan problematiseras mellan samhällsnivå och den socialpsykologiska nivån. Konsekvenserna från samhällets attityder visar sig på individnivå. Dagens samhälle värderar självständighet och produktivitet vilket i sin tur leder till negativa attityder mot osjälvständighet och improduktivitet (Tornstam 1994).
11
Personer som inte är lika produktiva som tidigare kan få en negativ
självuppfattning då det rådande idealet är produktivitet. Tornstam skriver också om myter angående olika grupper i samhället. Vissa myter kan vara delvis eller helt osanna. Oavsett om myterna är delvis eller helt osanna har de ofta en stark livskraft. Tornstam kommer vidare in på stereotyper i sin bok. En rådande stereotyp som finns i vårt samhälle är att äldre är svaga, förslöade och alla är sjuka. Denna stereotypa bild av äldre är falsk. En annan stereotyp bild av äldre är till exempel att de har nedsatt lungkapacitet, cirkulationssjukdomar och är mer självmordsbenägna. Denna bild ligger närmre sanningen, den är sann för äldre som kategori men inte för den enskilda individen. Tornstam menar att vi kategoriserar äldre som en homogengrupp. Att kategorisera är en nödvändighet för oss för att hantera verkligheten runt om oss. Kategorier är tids och kulturellt beroende.
Tornstam gjorde en studie angående påståenden beträffande äldre människor om de var falska eller sanna. De var 13 faktapåståenden och informanterna var mellan 15-75år. Resultatet blev en stor skillnad mellan de problem man trodde äldre hade och de faktiska problemen som de äldre i själva verket hade (Tornstam 1994). Denna forskning gör oss väldigt intresserad av att ta reda på uppfattningen äldre själva har om sina kroppar och uppfattningen media förmedlar om äldre och dess kroppar.
Begreppet ålder en social kategorisering precis som andra dimensioner som till exempel genus, klass, etnicitet samt funktionshinder(Jönson 2009). Dessa olika dimensioner skapar maktrelationer i samhället. Det framgår också av tidigare forskning att begreppet ålder är ett komplext fenomen. Ålder kan alltså både vara biologisk förändring, kronologisk ålder eller social ålder (Jönson 2009).
Vi människor utvecklas hela tiden och går in i olika livslopp under våra år (Närvänen 2009). Vi går igenom olika åldrar och olika faser i livet. De olika livsfaserna vi går igenom är barndomen, ungdomen, vuxenåldern och ålderdomen. Eftersom vårt samhälle har utvecklas så pass mycket, har även åldersgrupperna ändrats och det har blivit en del förändringar. Idag kan till exempel en ålder ha olika karaktärer. Det pratas om unga vuxna och vuxna, yngre-äldre och äldre-äldre. Detta har med samhällsförändringar att göra och att vi lever i ett annat samhällstänk idag än vad vi gjorde förr (aa 2009).
Det finns en del olika normer mot våra äldre. Dessa olika samhällsnormer är bland annat att de äldre förväntas att bete sig på ett visst sätt samt att utföra en viss aktivitet hävdar Anna-Liisa Närvänen (2009). Andra samhällsnormer kan också vara att de äldre ska klä sig på ett visst sätt och se ut på ett visst sätt. Det kan också handla om vad de äldre förväntas ha för relationer. Dessa samhällsnormer finns kvar i vårt samhälle idag. Det framkommer också av tidigare forskning att begreppet ”normbrott” som menas med att något avviker eller bryter mot den traditionella normen oftast leder till negativa sanktioner. Negativa sanktioner förekommer oftast när man till exempel betraktas som för gammal eller ung i relation till vissa aktiviteter och/eller beteenden. Om en äldre dam till exempel klär sig väldigt ungdomligt bryter det mot normen och kan leda till negativa sociala sanktioner. Nedlåtande skratt eller negativa kommentarer är inte alls ovanligt. (aa 2009).
Åldrandet är individuellt för alla men eftersom vi har en tendens att kategorisera har forskningen även gjort det genom att kategorisera efter kön och attityder mot
12
kvinnors och mäns åldrande kroppar (Öberg 2005). Det har diskuterats mer när det gäller kvinnor och kroppen. Enligt de traditionella kulturbegrepp vi har uppfattas kvinnor som mer ”kroppsliga” då kvinnor symboliserar kropp, emotioner och föder barn. Män har framställts som förnuftiga, medvetna och kulturella. Åldrandet innebär en risk för kvinnor då kroppen förknippas med sexuell ungdomlighet vilket kan leda till maktlöshet medan mäns makt är mer förankrad i status, pengar och social dominans (aa 2005).
Bröst är en väldigt central del av en kvinnas kropp och hennes symbol för kvinnlighet (Persson, 2009). Enligt tidigare forskning har det framkommit att kvinnor gärna framhäver sina bröst för att få fram sin kvinnliga sida. Det
framkommer också att skönhetsideal handlar mycket om att vara kvinnlig, snygg och ha en fin kropp, då framkommer även brösten som en bidragande faktor. Brösten anses också vara mycket annat för en kvinna som tillexempel förknippat till både amning till barnen samt dödlighet vid bröstcancer. Det framkommer alltså många olika aspekter på vad bröst kan vara och vad det betyder för just kvinnor. Det framkommer också att mode och utseendeideal varierar hela tiden för kvinnor. Det finns föreställningar om hur olika kvinnor borde vara och se ut i olika åldrar. (aa, 2009)
Medias bild av de äldre människorna presenteras oftast som ett problem. Enligt tidigare forskning avbildas äldre för att de anses ha problem samt att de äldre anses vara ett slags problem (Nilsson & Jönson 2009). Media ser äldre som en grupp gamla individer som har svårt att klara sig själv samt att kunna utföra olika viktiga saker. Personliga svårigheter som problem är ett exempel. Det kan vara allt ifrån att de äldre har någon sjukdom, att de lever kvar i ensamhet eller att de inte kan utföra viktiga saker, som handla mat i affären eller betala räkningar på internet. Synen på ålderdomen kan ses som ett förfall, att vara beroende och att vara drabbas av en förlust. Samhällsbilden i media är alltså att man ser de äldre som ett problem. Det har också framkommit att medias framställning av våra äldre består mycket av samhälleliga fördomar. En stor del av forskningen kring de äldre som framställs i medier har gjorts utifrån att producera mindre stereotyper samt fördomsskapande äldre bilder (aa 2009).
Media skildrar på kvinnors och mäns åldrande kroppar. Kvinnokroppen objektifieras ofta gällande utseende och ålderspassande normer som finns i samhället till exempel vad som är lämpligt för en kvinna att bära för kläder beroende på ålder (Öberg a 2005 ).
”Older women´s relations to bodily apperance: the embodiment of social and biological conditions of existens” (2005) är en studie som gjorts i Kanada.
I en kanadensisk studie resoneras det kring förståelsen av äldre kvinnors relationer till sitt utseende med utgångspunkt i olika livsvillkor, kulturell och klassmässiga (Dumas, Laberge, Straka, 2005). Resultatet från studien visar att kvinnor anpassa sig till nya normer, vad som anses vara lämpligt för äldre kvinnor gällande deras utseende. Allt eftersom kroppen förändras, förändras kvinnornas sätt att se på sig själv. Oavsett klasstillhörighet bryr de sig mindre och mindre om sitt vardagliga utseende jämfört med i deras tidigare liv. Kvinnorna prioriterar fortfarande sitt utseende i stor utsträckning. De ser på sig själva som en ”helperson”. Beroende på klasstillhörighet och kultur har de olika förväntningar. Kvinnor från arbetarklass verkar acceptera sin åldrande kropp mer än överklass kvinnor. Kanske beror det
13
på att arbetarklass kvinnorna har kämpat på andra plan. Kvinnornas värde och status som de haft tidigare i livet spelar även in när de blir äldre.
Forskning har tidigare gjorts på den åldrande kroppen av Tornstam (1994), Jönson (2009) och Öberg (2005). Det framkommer att synen på den åldrande kroppen ändras i takt med samhället. Det framkommer också att det finns många stereotypa bilder riktade mot äldre både män och kvinnor. När äldre personer visas i media är det ofta kopplat samman med något problem till exempel utsatthet och beroende av andra.
Det som har betydelse rörande ämnet, äldre kvinnor och skönhet finner vi lite forskning inom. Kanske beror detta på att forskningen har fokuserat på de fysiska och psykologisk påverkan av den åldrande kroppen, kroppens funktion istället för utseendet.
TEORI
Vi har valt fem teorier som kan ha samband med hur äldre kvinnor förhåller sig till skönhetsideal som finns i samhället idag.
Charles Cooley utvecklade under 1800-talet rollteorin som sedan andra forskare inom gerontologin/social psykologin har utveckalt. Tornstam (1994) tar upp rollteorin och aktivitetsteorin (aa,1994).
Dessa teorier skiljer sig från varandra men det gemensamma är att de är teorier inom det socialgerontologiska området. Vi har också valt teorier från Hazan (1994), Öberg (2005) och Lövgren (2009).
Aktivitetsteorin
Denna teori innebär att den äldre människan vill fortsätta var aktiv under sitt åldrande som individen tidigare varit i sitt tidigare liv (Tornstam, 1994). För att uppnå gott åldrande anses det viktigt med aktivitet. Behovet av delaktighet fortsätter som tidigare, upplever man inte delaktighet inom olika arenor leder det till otillfredsställelse för individen. När individen mister sina olika roller till exempel efter pensionering är det viktigt att ersätta yrkesrollen med någon annan aktivitet. Till exempel inom föreningslivet, familjelivet och samhällslivet.
Individen behöver känna sig värdefull och genom att vara aktiv blir
självuppfattningen positiv (aa, 1994). Genom att använda denna teori till resultatet kan vi se om kvinnorna fortsätter var aktiva under sitt åldrande gällande deras utseende.
Rollteori
Under livet har vi olika roller och förväntningar på oss från omgivningen, hur vi ska uppträda och bete oss i olika situationer. Det är rollförväntningar som andra har riktat mot oss men vi har också själva rollförväntningarna.
Rollförväntningarna varierar beroende på olika kategorier människor tillhör, exempel kvinnor och män, fattiga och rika, gift eller ogift, ung och gammal. Vi har därför multipla roller. Vi är oftast flera roller till exempel kvinna, änka och/eller farmor. Kategoriseringen är grunden för förväntningarna och de skapar därför tillskrivna eller förvärvande roller. De förvärvande rollerna kan vi själva styra men roller som man eller kvinna kan vi inte styra. Ålderskategorisering kan exempel ge både tillskrivna roller och förvärvade (Tornstam, 1994).
14
Efter pensionering ändras ofta individens olika roller. Samtidigt som man lämnar tidigare roller får man nya. Det kan vara en stor omställning att förlora en roll, eller få en tidigare roll drastiskt förändrad. Lika stor omställning kan det vara att få en tillskriven ny roll. Exempel att pensionärer inte bryr sig om sitt yttre och att de är gamla och skröpliga. Vilken jaguppfattning och vilken anpassning individen gör i situationen får betydelse på det socialpsykologiska planet för individen.
Normativa förväntningar blir mindre specifika mot äldre. Normerna för
åldersrollen blir mer och mer liberala och flexibla (Tornstam, 1994). Åldersrollen gör att individen själv är utlämnad åt sina val och vad som är önskvärt och
lämpligt för en äldre person. Det finns inte belöning och bestraffning som är förknippade med de normativa förväntningarna.
Sociala konstruktioner
Hazan (1994) har studerat sociala konstruktioner som äldre kan råka ut för när
ålderdomen inträffar. Han har analyserat tre hinder som förekommer. Dessa olika hinder är den sociala fällan, den kulturella fällan och den teoretiska fällan.
Enligt Hazan är den sociala fällan något som avskiljer det sociala för de äldre människorna, exempel om de flyttar in på vårdboende. Den kulturella fällan (bildernas språk) innebär att man har en viss bild av de äldre personerna. Den teoretiska fällan beskriver Hazan som ett språk som inte finns. Med detta menar han att många äldre inte får sin röst hörd och inte känner sig sedda, till exempel att de inte syns i media (aa,1994).
Lövgren (2009) har också en analysom kulturella föreställningar om ålder och åldrande. Utgångspunkten har varit populärpress för kvinnor över 40 år. Under 2000-talet har en hel del veckotidningar lanserats som riktar sig till kvinnor som befinner sig i medelåldern. Ålder är centralt som säljargument. Lövgren påvisar att kvinnor ser sin åldrande kropp som ett förfall. Kvinnor är tveksamma till att åldras idag.
Det är mer accepterat att bli äldre idag på ett ungdomligt sätt, vilket leder till att det är mer kravfyllt att åldras idag. Ungdomlighet framstår som ett positivt kulturellt värde.
Utifrån Karin Lövgren kan vi analysera vårt material genom att tolka hur äldre kvinnor uppfattar sina kroppar och sitt utseende. Vi kan se koppling till det kulturella värdet.
Kropp och identitet
En välkänd interaktionist var Mead som utvecklade teorin ”I and Me”. Begreppen I och Me, (jag och mig), handlar om jaget (Tornstam 1994). Jaget är det tänkande och handlande subjektet, medan mig innebär det objektiva jaget som jaget kan föreställa sig i andra situationer. Teorin innebär att individens jaguppfattning formas av det sociala sammanhanget med hjälp av signifikanta symboler. Detta innebär att självuppfattning skapas genom hur andra människor uppträder runt omkring individen. Signifikanta symboler är icke verbala och verbala symboler genom hur personerna rör sig, språket, deras gester och mimik.
Självuppfattningen sker i en social interaktion och är nödvändig för att jaget och medvetandet ska uppstå. Individens identitet sker i en social interaktionsprocess,
15
där visa människor är betydelsefullare än andra. Med signifikanta andra menas exempel dotter, son, barnbarn eller make (aa, 1994).
Samtidigt sker det en interaktion som inte är knuten till någon speciell person. Det är istället en generaliserad motpart. Tankar som ”kan man se ut så här” eller ”vad tro folk om mig” kan då uppstå. En stor betydelse för jaguppfattningen är den fysiska hälsan och det yttre utseendet som är betydelsefulla för självuppfattningen (self-concept). Yttre förändringar av individens utseende kan orsaka en chock för självuppfattningen / identiteten (aa,1994).
Kroppsidealet som finns i vårt samhälle påverkar oss på olika sätt, frågan är bara hur. Öberg (2005 a) resonerar kring hur vi ständigt ser bilder av skönhet, ungdom, mode, kosmetik och hälsa. Vi konsumerar produkter som hjälper till att försköna våra kroppar och vårt utseende. Dessa produkter marknadsförs genom unga, friska kroppar som visas upp i reklam. Kroppens anses vara biljetten till det goda i livet. Det naturliga åldrandet ses som moralisk slapphet. Det naturliga åldrandet anses därför individen själv bekämpa med stöd av kosmetik, kirurgi och motion som erbjuds genom konsumtion (aa, 2005 a). Kvinnor kan utsättas för ”the double standard of ageing”. Detta utryck innebär att kvinnor riskerar en dubbel utsatthet. Det kan vara både sexism och ålderism (aa, 2005 a).
Öberg (2005 b) har en teori om den åldrande kroppen från ett utifrånperspektiv och ett inifrånperspektiv som innebär samhälleliga bilder om kroppen. De
samhälleliga bilderna har främst fokuserat på den visuella åldrande kroppen. Den samhälliga bilden är den sociala-identiteten, vilken social kategori och statisk bild vi tillhör. Inifrånperspektivet är individens egna upplevelser av den åldrande kroppen och vilken kroppsbild individen har i olika skeden av sitt livslopp. Kroppsbilden innebär vilka känslor och tankar individen själv uppfattar om sin kropp, hur man identifierar sig (aa 2005 b). Skillnaden mellan social-identitet och jag-identitet kan problematisera förhållandet mellan individens identitet och den åldrande kroppen.
Kroppen är en symbol för identiteten, den visar den sanna presentationen av vem man är. Den tränade kroppen är idag en symbol för den kontrollerande och korrekta idealet. Uppfyller individen kroppsidealet att vara vältränad anses
individen också ha energi, viljestyrka och är medveten om hur man vill uppfattas i andras ögon. Framför allt visar individen att de har förmågan att vara självständig och ta initiativ för sin kropp och välbefinnande (aa 2005b).
De som är relevant utifrån Öbergs teori för vår studie är att se hur kvinnornas inifrånperspektiv påverkas av utifrånperspektivet. Hur man identifierar sig med sin ålder kan delas upp i tre kategorier, upplevd ålder, utseende ålder och ideal ålder. Dessa tre kategorier kan även kallas för åldersmasker. Upplevd ålder innebär hur gammal individen känner sig. Utseende ålder innebär hur man tror andra uppfattar ens ålder. Ideal ålder är hur gammal individen helst önskar att vara (aa, 2005 b). Detta är väldigt intressant för vår studie då vi vill belysa kvinnors sätt att se på sin identitet utifrån kroppens åldrande.
Dessa olika teorier belyser olika aspekter på hur man kan tolka kvinnornas sätt att förhålla sig till sin kropp men också hur de kan skapa sin identitet. Teorierna tar upp olika förväntningar från samhället, roller som äldre kvinnor kan hamna i men samtidigt bli tilldelade av andra.
16
Äldre kvinnor är dubbelt utsatta. Kvinnor med åldrande kroppar kan leda till att kvinnorna får minskad status och förändrad självbild. Genom medias bejakande av bilder och konsumtion av skönhetsprodukter ökar önskan efter idealbilden av kroppen. Hur äldre kvinnor förhåller sig till detta framgår nu i vårt resultat.
17
RESULTAT OCH ANALYS
Utifrån vår empiriska undersökning har vi kategoriserat olika områden som berör skönhet, och kvinnornas kroppsuppfattning. Områdena är Skönhets-ideal förr och
idag, betydelsefulla kroppsbehandlingar, hårets betydelse, att sminka sig som äldre kvinna, vad äldre kvinnor anser om skönhetsingrepp, kläder, mode och accessoarer, medias påverkan och kropp & Identitet. Den yngsta informanten är
66 år och den äldsta informanten är en kvinna på 91 år. Oavsett ålder är kvinnorna medvetna om sitt yttre.
För att skydda kvinnornas anonymitet har vi därför valt att ha fiktiva namn på våra informanter. Emma- 66år Sara- 71 år Emilia- 76 år Josefine- 84 år Petra-86 år Mimmi -89 år Rebecka -91 år
Skönhetsideal förr och idag
Vi ställde frågan om informanterna tänker på skönhetsideal förr och på skönhetsideal idag, om de ser någon skillnad.
Emilia berättar att hon upplever en stor skillnad på skönhetsidealet förr och nu. Emilia menar att man inte kunde göra så mycket åt sitt utseende förr, förutom att sminka sig. Emilia anser att hår och makeup produkter inte har förändrats lika mycket som skönhetskirurgi har gjort. Skönhetsoperationer var inte ett alternativ när hon var ung. Det framkommer också att botox är betydligt vanligare idag om man jämför med förr i tiden.
”Botox kan man ju spruta in idag mot rynkor, förr fanns det ju ingenting alls med det ”.
Emilia har läst i en veckotidning att det finns en diet idag som hon inte har hört talas om tidigare.
”Idag ska man äta det och det för att gå ner några kilo och för att bli snyggare. Medelhavskosten är ju det man ska äta för att se fräsch ut. Men det fanns ju inte
på min tid”.
Emilia är medveten om att det finns olika metoder för att gå ner i vikt genom att hon läser veckotidningar. Idealet som visas i tidningarna är en sund kost för att uppnå ”den perfekta kroppen”. Skönhetsoperationer är idag ett alternativ för att få det utseende man vill ha.
Under intervjun med Emma framkom det att hon anser att människan har blivit mer medveten om sitt utseende.
”Skönhetsideal har alltid funnits och skönhetsingrepp finns ju idag om du vill göra det, det fanns ju inte förr på samma sätt i Sverige ”.
18
Emma säger att det gick att se om någon människa var 50, 60, 70 eller 80 år förr. Hon upplever att hon inte kan se det lika lätt på folk idag. En annan faktor Emma tar upp är klädernas betydelse. Emma berättar att idag kan man klä sig hur man vill och att människor klär sig helt annorlunda jämfört med hur kvinnor kläde sig förr. Emma förklarar att förr kunde en 40 åring se ut som en äldre dam genom att klä sig med hattar och väskor. Idag kan en 40 åring se ut som en 25 åring. Emma berättar att hon själv känner sig betydligt yngre än vad hon egentligen är genom att klä sig ungdomligare.
”Själv skulle jag kunna säga att jag känner mig tio år yngre än vad jag är. Det hade ju inte varit fel om man hade varit några år yngre nu”.
Öberg (2005 b) skriver om åldersmaskerna och detta kopplar vi till Emmas reflektion om skönhetsideal. Öberg (aa,2005 b) menar att upplevd ålder innebär hur gammal individen känner sig. Vi koppla teorin till Emmas påstående, att hon känner sig tio år yngre än vad hon är. Genom att klä sig ungdomligare lyckas Emma känna sig yngre. Kläderna blir en symbol för hur Emma uppfattar sig själv. Genom att hon klär sig på ett vist sätt kan hon visa upp sitt ”rätta jag”. Emma berättar att hon gärna hade varit yngre och det kopplar vi till idealåldern. Idealålder innebär den ålder individen vill vara.
Den samhälliga bilden är att bevara sin ungdomlighet så länge det går och detta idealet tolkar vi att Emma försöker uppnå genom sin klädsel (aa,2005 a). Josefine anser att dagens kvinnor är snyggare idag än det var på hennes tid när hon var ung. Josefine menar att skönhet och kosmetik finns mer tillgängligt på marknaden idag.
”Alla vill se snygga ut, men det är klart att unga flickor är mycket snyggare nu än förr tycker jag, flickorna idag har förändrats. Men alla behöver inte se ut som Anita Ekberg”. Josefine upplever att kvinnor idag har förändrats och hon anser att dagens kvinnor är snyggare. Detta kan bero på att media ständigt visar bilder på mode och skönhet. Josefine upplever att kvinnor blir påverkade av det som visas i media när hon säger ”alla vill se snygga ut”. En stilikon när hon var yngre var Anita Ekberg. Själv ville hon inte efterlikna henne. Det Josefine menar med Anita Ekberg är att man kan vara snygg utan att se ut som henne, men att Anita Ekberg var en förebild för kvinnor förr.
Sara kan också se en enorm skillnad på hur samhällsidealet har förändrats från förr till nu. Sara menar att allting har förändrats när det handlar om utseende och inte bara klädsel. Det är mer fokus på frisyrer och skönhetsprodukter idag. Hon kan dock se att det som var mode på hennes tid, börjar bli modernt idag igen.
”Nu börjar modet komma tillbaka. På 50-talet gick jag i jeans. Jag tycker att modet kommer smygande tillbaka igen.”
Vi kan koppla Saras argument till att trender och mode visas i media och påverkar henne men också andra kvinnor. Kläder som dessa kvinnor väljer att använda anses vara idealet inom modevärlden. Vi tolkar också hennes svar som att hon är aktiv och håller sig uppdaterad vad som anses vara moderna kläder. Vi tolkar henne som modemedveten trots sin ålder. Hon är medveten om skönhetsideal som har funnits och de ideal som finns idag.
19
Mimmi tycker precis som Sara och Josefine att det är en stor skillnad från förr till idag gällande samhällsidealen, hon ser en förändring. Mimmi har märkt att kvinnor värderar mer sitt yttre nu jämfört med när hon var ung.
”Ja de är mycket snyggare idag. De sminkar sig mer och de är mer måna om sitt utseende mer än vad vi var på min tid är jag var ung”.
Rebecca tycker att kvinnorna sminkar sig för mycket idag och är för
utseendefixerade. Hon anser att det är för mycket svart kring ögon och kvinnorna idag är väldigt självupptagna vilket skiljer sig från de andra kvinnornas
jämförelse.
”Jag kan inte påstå jag gillar det. På min tid räckte det med läppstift, det fick duga mer än så behövdes ju inte”.
Petra förklarar när hon tänker på skönhetsidealet förr och skönhetsideal idag att hon inte bryr sig på samma sätt idag som hon gjorde förr. Då gjorde hon sig fin för sin man. Hon berättar att hon sminkade sig förr när hon gick ut men idag gör hon inte det.
”Förr skulle man sätta lite rött på läpparna och de bryr man sig inte om idag”. Petra utgår från sig själv när hon svarar på frågan om skönhetsideal och hon använder sig av inifrånperspektivet, det vill säga sin jag-identitet. Öberg (2005 a) tar upp inifrånperspektivet som innebär hur individen ser på sin kropp och på sin identitet. Petra engagerar sig inte på samma sätt länge som hon tidigare gjort rörande sitt utseende. Vi upplever Petra som nöjd med sin identitet trots att hon inte längre sminkar sig.
Alla intervjuerna visar att alla kvinnorna ser skillnad på skönhetsidealet från förr och till dagens skönhetsideal. De uppfattar att de kan se en tydlig skillnad på hur kvinnor sminkar sig idag, genom att kvinnor bär mer smink. Rebecka är en utav våra informanter som berättar att hon tycker att det är för mycket svart kring ögonen idag, när kvinnor sminkar sig. Att ha sotade ögon är en modetrend som har kommit under 2000-talet.
Utifrån rollteori finns det förväntningar på hur kvinnor ska vara (Tornstam, 1994). Det gemensamma blir att kvinnorna förväntas vårda sin kropp och därmed är aktiva med sitt yttre. Utseendet är viktigt för att skapa sin identitet. Under deras livslopp har de upplev olika skönhetsideal och de berättar att de ser skillnad från förr till idag. Rollförväntningar från omgivningen förändras genom deras livslopp. Trots deras ålder är de väldigt trendmedvetna. Rollern de har idag är pensionär, kvinna, mamma och morförälder. Varje roll innebär olika förväntningar från omgivningen, hur de ska se ut och hur de ska bete sig (aa,1994). Exempel rollen som morförälder innebär att ha en vårdande karaktär, rollen som mamma innebär en omvårdande karaktär, rollen som kvinna innebär att klä sig feminint men som pensionär innebär det att inte klä sig utmanande. De äldre kvinnorna i vår studie verkar väldigt medvetna om sina roller idag och vilka förväntningar som finns på unga kvinnor.
Betydelsefulla kroppsbehandlingar
Det finns olika kroppsbehandlingar exempel på dessa är fotvård, massage, ansiktsbehandling, hand och nagelvård. Utbudet och tillgängligheten på
20
kroppsbehandlingar är stort idag. Vi valde därför att ta reda på om äldre kvinnor går på någon kroppsbehandling och vilka kroppsbehandlingar de valde.
För Emma betyder kroppsbehandlingar mycket. Emma upplever att massage och fotvård betyder mest för henne. Det framkommer att hon går på båda dessa kroppsbehandlingar var sjunde-åttonde vecka.
”Jag var på fotvård igår, mina fötter är så fina idag, jag har redan bokat in nästa tid”.
Emilia har tidigare gått på fotvård regelbundet men hon har inte gått regelbundet på några veckor nu. Emilia tycker att det är en betydelsefull kroppsbehandling
och det är något som hon alltid gått på.
”Dem gör ju fötterna väldigt rena, dem bli ju så mycket värre med åren. Skrapar av gammal hud och sköter naglarna och det har man väldigt svårt för. Det blir mycket värre ju äldre man blir. Jag borde göra det mer, men du vet, man slarvar!” Fotvård är en betydelsefull kroppsbehandling även för Sara. Sara går regelbundet på fotvård var femte vecka.
”Känslan av att vara fin, även på fötterna är underbar, jag har alltid gått på fotvård”.
Utifrån intervjun med Josefine kom det fram att hon går på fotvård en gång i månaden och anser att detta är den viktigaste kroppsbehandlingen. Det är den enda kroppsbehandling hon prioriterar.
”Förr var det typ varannan vecka men nu tycker jag det räcker med en gång i månaden”.
Rebecca går på både fotvård, sitt-gympa och vanlig sjukgymnastik. Var sjätte vecka går Rebecca och gör vid sina fötter. Det betyder mycket för henne.
”Det gör jag regelbundet, och det är viktigt och bra för mina fötter ju. Så det kommer jag fortsätta med, alltid. Gymnastiken är kanske ingen behandling men
jag mår bra av den och gör den regelbundet med”.
Mimmi går regelbundet på fotvård var sjätte vecka och trivs med det. Precis som de andra kvinnorna svarat anser hon att det är en viktig kroppsbehandling.
”Fotvården vill jag alltid gå på, var sjätte vecka är ett krav”. Petra tycker om att sköta sina fötter och gör det väldigt ofta, men hon gör det hemma. Att vårda fötterna är också betydelsefullt för henne.
”Jag tycker om att sköta mina fötter själv faktiskt, de får bli hemma men det är ju viktigt att sköta fötterna, sen vem som gör det spelar ingen roll”.
Fotvård är den dominerande skönhetsbehandlingen för dessa äldre kvinnor.
Vi kan se ett samband till aktivitetsteorin (Tornstam, 1994). Enligt teorin fortsätter kvinnorna att vara aktiva. Vi tolkar detta genom att alla kvinnorna sköter om sina fötter och det är en kroppsbehandling som de inte vill sluta med, trots ålderdomen. Det är något betydelsefullt för dessa kvinnor att fortsätta med den omvårdnaden.
21
Exempel Emma är aktiv med att gå på kroppsbehandlingar. Hon går regelbundet vilket tyder på att hon vårdar sin kropp och aktivitetsteorin kan kopplas ihop med Emmas regelbundna besök hos massör och fotvårdare.
Emilia är engagerad i att vårda sina fötter och även här kan aktivitetsteorin
appliceras. Trots att det inte sker med regelbundenhet just nu tyder det fortfarande på att hon är aktiv gällande fotvården. Det är något som hon alltid gått på och som hon fortsätter med sen hon blev pensionär.
Petra är den enda kvinnan av informanterna som inte går på någon
kroppsbehandling. Hon berättar att hon tar hand om sina fötter själv hemma. Detta tyder också på engagemang för sina fötters välbefinnande. Petra tar istället
initiativet själv vilket verkligen visar på att hon vill bevara sitt beteende, att vara aktiv.
Emma säger precis som Sara att fötterna blir ”så fina”, de känner tillfredställelse att gå på fotvård. Även de andra kvinnorna känner tillfredställelse av denna kroppsbehandling. Detta kan kopplas till inifrånperspektivet, känslan till den egna kroppen, känslan att vara fin (Öberg, 2005 b).
Hårets betydelse
Utseendet kan påverkas av kläder, accessoarer, smink och hår. Håret har en central betydelse när det gäller kvinnornas utseende. Kvinnorna är väldigt medvetna om hur de vill ha sitt hår.
Emma går till frisören var sjunde vecka. Emma klipper håret och gör nya slingor varje gång. Hon vill vara fin och känner att håret har en stor betydelse för henne. ”Det har ju med helhetsintrycket att göra, när man visar sig för andra. Det är så viktigt. Med helhetsintrycket menar jag från topp till tå, allt måste vara perfekt
och glänsa”.
Helhetsintrycket är det viktigaste enligt Emma. Vi ser en koppling till Meads teori om I and Me (Tornstam 1994). Självuppfattningen sker i en social interaktion och är nödvändig för att jaget och medvetandet ska uppstå. Individens identitet sker i en social interaktionsprocess, där visa människor är betydelsefullare än andra. Detta innebär att självuppfattning skapas genom hur andra människor uppträder runt omkring individen (aa,1994). Genom interaktion med andra blir Emmas självuppfattning påverkad av vad de anser om hennes utseende. Genom att Emma visar upp sitt yttre på bästa sätt förstärks därmed hennes självbild om den blir bekräftad av omgivningen.
En koppling till aktivitetsteorin kan också göras här (Tornstam, 1994). Emma är fortfarande aktiv och vill inte sluta med att bevara sitt yttre. Emma är den av våra informanter som är mest aktiv rörande utseendet. Något som vi reflekterar över är om åldern spelar någon roll inom kategorin äldre kvinnor. Är det för att hon är den yngsta av våra äldre informanter eller kan det ha betydelse att hon fortfarande är aktiv inom arbetsmarknaden som gör att hon är så aktiv gällande sitt utseende. Med stöd av rollteorin (aa.1994) tolkar vi det så att Emma har starkare
förväntningar att vårda sitt utseende för att hon fortfarande är en arbetande
kvinna. Förväntningarna av samhället på äldre kvinnor och deras kroppar minskar ju äldre kvinnorna blir (Lövgren 2009). Den stereotypa bilden av att äldre kvinnor inte bryr sig om sitt utseende blir starkare ju äldre kvinnorna blir. Det är
22
ungdomlighet som är det positiva kulturvärdet att uppnå (aa, 2009) Vi ser en koppling att Emma försöker uppnå detta.
Emilia går till frisören regelbundet och relativt ofta. Då klipper hon håret och slingar det i olika färger. Det brukar ske en gång i kvartalet. Håret betyder mycket för henne. Emilia berättar att hon går till frisören när hon ska på fest. Tidigare gick hon en gång i veckan.
”Håret betyder verkligen allt för mig emellanåt känner jag bara att nu måste jag bara göra vid mitt hår, det är ju så roligt.”
Även här kan vi se att självuppfattningen som Mead beskriver, uppstår när Emilia ska på fest för då vill hon visa sig vacker, för sig själv och för omgivningen (Tornstam, 1994). Hennes självbild förstärks när hon känner bekräftelse. Hon bryr sig om sitt yttre. Anledningen till att Emilia känner att hon vill vara snygg i håret när hon träffar andra människor kan vara att hon är påverkad av samhällets ideal och vill därför vara fin i håret (Öberg, 2005 a). Samhällsidealet som visas i media är grundat på skönhet (aa, 2005 a). Skönhet innefattar bland annat hår och det finns många tidningar som enbart är inriktade på hår, vilka frisyrer som är
trendiga och så vidare. De flesta bilder som visas i andra tidningar visar bilder på kvinnor med vårdat hår. Hår visar tecken på ålderdom genom exempel grått hår. Genom att färga eller slinga håret kan kvinnor ”försena” hårets tecken på ålderdom.
Genom att gå till frisören visar Emilia att hon är aktiv och tar hand om sitt hår. Emilia har varit aktiv hela sitt liv när det gäller hennes hårvård. Ett samband till aktivitetsteorin finns tydligt (Tornstam, 1994). Frisörbesöken fortsätter för att Emilia vill bevara sin status. Det visar att hon gör samma saker som tidigare i sitt liv.
”När jag var ung hade jag ju stående tid hos frisören! Då var det varje fredag, en dag i veckan för man skulle ut och dansa”.
Emilia känner sig yngre och piggare när håret är vid gjort.
”Sen kan jag tycka att man känner sig som 20 i själen, man känner sig så glad och ung så går man till spegeln för att kolla och då ser man någon annan i spegeln. Då tänker man, vem är hon där? Man är van vid att se sig själv som när man var ung,
när man var 20 år. Det viktigaste att man känner sig pigg och fräsch.” Med stöd av Öbergs resonemang kring åldersmaskerna kan man tolka Emilias citat. Emilia pratar om upplevd ålder. Hon säger att hon känner sig som 20 år i själen men att spegelbilden visar något annat. Utseende ålder är hur individen tror andra uppfattar individens ålder (Öberg, 2005 b). Emilia inser att hon inte ser ut som 20 år fast att hon känner sig som det. Man skulle kunna tolka att Emilias ideal ålder är 20 år eftersom hon refererar till den åldern i sitt citat.
Under intervjun med Sara framkom det att Sara precis som de tidigare
informanterna anser att håret är en viktig del av utseendet. Sara berättar att hon alltid haft naturligt mörkbrunt hår men att hon tappade färgen i håret med åren.
”Jag är ledsen att jag tappade färgen i håret, det liksom bara rann ut. Jag hade mörkbrunt hår innan. Min yngste son sa mamma jag vill inte att du ska se så
gammal ut, så då började jag färga mitt hår. Jag slutade färga håret för ett år sedan”.
23
Sara berättar också att hon tycker det kostar mycket pengar att gå till frisören och att det inte blir fint när färgen växer ut. Sara går fortfarande till frisören men enbart för att klippa sig och för att hon vill bli fin. Hon besöker frisören när hon tycker håret tappar sin frisyr.
”Nu är jag som jag är, och trivs. Bara det att man inte känner igen sig, för jag brukar ju vara så mörkhårig”.
Sara har blivit påverkad av sin sons kommentar, att hon inte skulle se så gammal ut. Genom att fortsätta färga sitt hår bevarar Sara sin status som kvinna.
Men när hon inte längre färgar håret känner hon att hon inte känner igen sig själv. Detta kan gör att hennes självbild blir förändrad. Det kan också hänvisas till hennes utseende ålder (Öberg, 2005 b). Emilia känner sig inte så gammal som hon ser ut nu när hon slutat färga håret. Hon accepterar sitt utseende när hon säger ”nu är jag som jag är”.
Rollteorin kan kopplas till sonens förväntningar på sin mamma. Ibland tilldelas individer rollförväntningar av omgivningen och de är tydligt att det är vad Sara råkar ut för (Tornstam, 1994) . Sonen förväntar sig att hans mamma ska se ut som hon alltid har gjort. När Sara inte känner igen sig själv får hon en ny roll, den
åldrande kvinnan som inte längre färgar håret.
”Det räcker var fjärde månad, mitt hår växer inte så fort”.
Rebecka går till frisören och blir både klippt och permanentad. Utöver det tvättar hon håret och lägger håret hemma två gånger i veckan. Rebecka brukar
permanenta håret var tredje månad och klipper håret däremellan en gång.
Anledningen till att hon går till frisören är både för att det är skönt, för att hon vill bli fin, hon vill det ska bara kort i nacken. Rebecka berättar att äldre kvinnor inte ska ha långt hår. Det sa alltid hennes man när han levde.
”Jag kan ju inte vara långhårig i nacken nu när man är äldre, de ska vara fritt ju! ” Detta är ett intressant citat för att Rebecka är övertygad om att äldre kvinnor inte ska vara långhåriga. Vad menar egentligen Rebecka med att håret ska vara kort när man är gammal? Detta kan man se som ett skönhetsideal för henne eller är det enbart av praktiska skäl som hon anser att håret ska vara kort, det blir lättare att vårda? Vi tolkar att Rebecka är påverkad av skönhetsideal och att det idealet är kort hår på äldre kvinnor. Rebeckas man verkar ha påverkat Rebecka när det gäller hårets utseende. Utifrånperspektivet kan kopplas till Rebeckas man, hans förväntningar av hur en äldre kvinna ska se ut (Öberg, 2005 b). Rebecka påverkas av hans ideal och genom att klippa sitt hår kort uppfyller hon idealet. Resultat blir att hennes jag-identitet stämmer överens med hennes sociala - identitet (aa, 2005 b).
För Josefine betyder håret mycket. Hon går till frisören var fjärde månad och tycker att det räcker. Josefine berättar att hon går till frisören för att både bli klippt och för att känna sig vacker.
Mimmi går till frisören men inte mer än fyra gånger per år. Anledningen till att hon går till frisören är för att håret är för långt och för att det måste klippas. Känslan av att vara nyklippt och fin i håret uppskattas.
24
Petra skiljer sig från de andra kvinnorna genom att inte går till frisören. Hon har en väninna som klipper henne. Håret betyder ändå väldigt mycket för henne. Petra berättar att hon går till väninnan när det behövs, så det varierar lite. Petra tvättar håret och lägger själv håret hemma 1 gång i veckan. Petra klipper sig när hon vill känna sig fin och håret blivit för långt. Även Petra har en kort frisyr.
”Allvarligt talat så gör man det för man bör se skaplig och fin ut i håret. Man gör det för att man trivs bättre när man är fin i håret, så är det”.
Det framkommer att alla kvinnorna vill vara fina i håret och anser att håret betyder väldigt mycket för alla kvinnorna. Håret är till och med det som är det viktigaste av utseendet. Detta kopplar vi samman med Meads analys om
självuppfattningen (Tornstam, 1994). Signifikanta andra är till exempel sonen till Sara, hans språk påverkar Saras självbild. Rebeckas man kan också kategoriseras till betydelsefulla personer som är signifikanta andra. Jaguppfattningen formas av det sociala sammanhanget i en social interaktion. Individens identitet sker i interaktionsprocessen och visa personer är mer betydelsefulla än andra (Tornstam, 1994). Är kvinnorna inte nöjda med sitt hår blir självbilden försvagad. Exempel om håret är för långt om de har en kort frisyr känner de sig inte tillfredställda.
Petras interaktion är inte knuten till någon speciell person utan till en generell motpart (aa 1994). Vilket innebär att hon vill vara snygg i håret för att hon tänker hur andra ska uppfatta henne.
Vi kan även koppla detta till aktivitetsteorin då kvinnorna är aktiva genom att regelbundet gå till frisören och sköta om sitt hår (aa,1994). Det är fortfarande aktiva med sin hårvård. Omgivningen tycks ha förväntningar på hur kvinnorna ska se ut i håret. Kvinnorna påverkas av omgivningen samtidigt som de verkar sköta om sitt hår för sin egen skull vill vara fina för andra (aa, 1994).
Att sminka sig som äldre kvinna
Kosmetik är idag en utbred marknad i samhället och utbudet är stort. Det finns många märken att välja mellan och många produkter som ”lovar dig skönhet”. Hur äldre kvinnor förhåller sig till kosmetik blir aktuellt för vår studie. Det förekommer stor konsumtion av dessa produkter. Media visar ständigt skönhetsprodukter via reklam. Det är i form av annonser eller tv-reklam.
Skönhetsbehandlingar i form av ansiktsbehandling är också populärt för kvinnor som vill hålla sin hy fin. Två av våra informanter går på ansiktsbehandlingar. Emma använder mycket kosmetik som både ögonskugga, eyeliner, mascara, rouge, läppglans, läppstift och kajalpenna. Emma menar att helhetsintrycket är mycket viktigt och hon anser att det är det allt handlar om. Hon berättar att hon går på ansiktsbehandlingar som hon aldrig skulle vilja sluta med.
”Jag går på ansiktsbehandlingar, det känns underbart efteråt. Jag tror resultatet blir bättre, man får ju glansen tillbaka. Jag ser ju på dem som inte använder det, dem
25
Emma har tidigare pratat om helhetsintrycket och återigen ser vi att detta är viktigt för henne att framhäva sitt utseende. Hennes utseende visar vem hon är, hennes identitet. Kroppen kan ses utifrån Öbergs teori som social-identitet och jag- identitet (Öberg 2005 b). Utseendet är betydelsefullt för Emmas identitet. Genom att sminka sig behåller Emma sin status som en attraktiv kvinna, trots sin ålder.
Emma är medveten om hur hon vill att anda i hennes omgivning ska uppfatta henne och hur hennes självbild ser ut. Vi ser ett samband till Meads teori ”I and Me” (Tornstam, 1994). Sambandet är Emmas jag är det tänkande och handlande subjektet. Hennes mig är det objektiva jaget, jaget kan föreställa sig i andra situationer, hur andra uppfattar henne. Hennes jaguppfattning tillsammans med andras föreställningar skapar identiteten.
Emilia använder kosmetik, speciellt mascara. Emilia berättar att hon tycker om smink eftersom att det lyfter upp och piggar upp. Emilia anser att det måste vara i i små mängder. På vardagar gör hon inte så mycket, men när Emilia ska till stan sminkar hon sig alltid. Är det matbutiker eller småaffärerna sminkar hon sig inte.
”Jag använder detta för att det piggar upp lite plus att jag tycker att mitt utseende blir lite bättre, lite chickare. Däremot använder jag inte knallrött läppstift, det passar inte min ålder tycker jag. Men lite ljust och lite glans är ju alltid fint. Och
som jag sa innan, mascaran lyfter ju verkligen ögat”.
Emilia berättar också att hon inte går på några skönhetsbehandlingar nu, men att hon har gjort det tidigare.
”Det känns väldigt skönt, man blir verkligen rengjord i hela ansiktet och det är ju verkligen bra för just huden. Fast det kanske inte blir bättre så känns det i alla fall
som att de ska bli bättre och det lever man på några dagar”. Josefine använder ögonbrynspenna någon gång samt mascara och rouge. Men inget läppstift. Josefine berättar att hon använder kosmetik för att hon vill se bättre ut, hon är ändå nöjd med hennes utseende. Det viktigaste för Josefine är att hon målar ögonbrynen.
”När man är gammal man bryr sig inte så mycket. Jag tänker ju ändå på hur jag ser ut.”
Rebecka använder kosmetik, speciellt läppstift. Rebecka berättar att hon gör det för att se bättre ut och för att hon gillar läppstift.
Petra använder inte så mycket kosmetik nu. Däremot använde hon det förr. Några skönhetsbehandlingar går hon inte längre på. Hon berättar att hon har gått tidigare på någon enstaka ansiktsbehandling.
Det framkommer att Mimmi använder kosmetik och gillar det. Mimmi använder sig mest av ögonbrynspenna. Det använder för att hon vill se bättre ut. Hon går inte på några skönhetsbehandlingar eftersom hon tycker att det är för dyrt. Hade det varit billigare hade Mimmi förmodligen gått på ansiktsbehandling. Hon uppger att hon hade säkert gått vartannat år i så fall.
26
Kvinnorna visar att de fortfarande är aktiva gällande kosmetik och
ansiktsbehandlingar. De är noga med sin sminkning när de ska gå ut. Detta kan vi koppla till åldersmaskerna, hur man vill att andra ska uppfatta ens ålder (Öberg, 2005 b). Exempel, smink gör att de äldre kvinnorna ser yngre ut. Utseende åldern blir central för dem, genom andra människors ålders uppfattning om dem (aa 2005 b).
Utifrån Hazans (1994) och Lövgrens resonemang (2009) är det betydelsefullt för äldre hur vi pratar om de äldre och vilka bilder vi har. Vårt synsätt mot de äldre är också betydelsefullt. Bilder som visas i samband med reklam för kosmetik visar alltid unga tjejer som bär smink. Det förekommer inga bilder på äldre kvinnor som gör reklam för smink. Där kan man se den kulturella fällan (Hazan, 1994). Den innebär att samhället har föreställningar om att äldre kvinnor inte sminkar sig och därför visas de heller inte i media. De äldre kvinnorna står för det motsatta till ungdom, de är äldre och sköra. Smink kan därför bidra till att äldre kvinnor fortsätter sminka sig för att behålla sin ungdomlighet (aa, 1994).
Det är mer kravfyllt att åldras i dagens samhälle (Lövgren, 2009). Det är mer accepterat att bli äldre på ett ungdomligt sätt, vilket gör att ungdomlighet framstår som ett positivt kulturellt värde (Lövgren 2009). Därför använder äldre kvinnor kosmetik. Genom att de äldre kvinnorna sminkar sig motverkar dem de sociala konstruktionerna (aa, 2009). De sociala konstruktionerna är föreställningar om att äldre kvinnor slutar bry sig om sitt utseende.
Vi kopplar också till Öbergs teori (2005 b) om social- identitet och jag-identitet. Öberg menar att media ständigt framhäver skönhetsideal och detta kan vi se en koppling till acceptans att använda kosmetik för dessa äldre kvinnor. Det är ett skönhetsideal att sminka sig och göra sig vacker. Med smink kan man kamouflera ålderns tecken och framhäva sina ansiktsdrag. Genom att använda smink kan man framhäva sina kvinnliga drag (aa, 2005 b).
Vad äldre kvinnor anser om skönhetsingrepp
Skönhetskirurgi och lättare skönhetsingrepp som Botox finns tillgängligt på marknaden idag. För att behålla ungdomlighet och minska ålders tecken är det inte ovanligt att kvinnor använder dessa hjälpmedel. Kvinnorna i vår studie fick svara på hur de ser på skönhetsingrepp.
Mimmi har inget emot vad andra gör med sina kroppar. Själv har hon inte gjort något ingrepp. Hon tycker det är upp till varje person att ta ansvar och besluta hur de vill se ut.
Emma har inte gjort några skönhetsingrepp med sin kropp. Hon tycker att det är acceptabelt att göra ett ingrepp men hon skulle själv aldrig göra det, på grund av hennes rädsla för ingrepp.
”Jag har inte opererat mig, men har funderat på det några gånger men inte gjort det. Vill man göra det, så ska man. Vill man inte så ska man inte”.
27
Under intervjun med Emilia berättar även hon att hon inte gjort några ingrepp. Hon anser att var och en får göra som de vill, men hon skulle inte våga göra det.
”Jag skulle aldrig våga även hur billigt det än hade varit, vilket det då inte är, för det kostar ju massor med pengar. ”
Både Emma och Emilia anser att alla får göra som de vill med skönhetsingrepp men att de skulle aldrig våga göra det. De känner sig för rädda inför ett
skönhetsingrepp, eftersom att något kan gå fel. Mimmi anser också att hon inte har något emot skönhetsingrepp och att alla får göra som de vill med sina kroppar.
”Man tittar på tv och ser äldre kvinnor som har skött sig och ser så bra ut, då tänker man att oj vi är lika gamla men dem ser så mycket bättre ut. Men det är ju inte så konstigt egentligen eftersom dem har gjort vid sig mycket och kanske tagit
hjälp av kirurgi”.
Vår tolkning utifrån Emilias citat är att Emilia jämför sig med kvinnorna som visas i tv och erkänner att hon tycker de är vackra. Vi förstår att Emilia blir
påverkad av medias bild av kvinnorna som visas i Media. Rädslan för ingrepp och att något ska gå fel är centralt för både Emma och Emilia.
Det framkommer att Sara har gjort ett ingrepp. Det här ingreppet var i brösten, då Sara tillsatte silikon i brösten. Sara fick bröstcancer när hon var 40 år. Då valde hon att sätta in silikon i sina bröst eftersom dem tog bort en del av bröstet. Sara berättar att hon var smal och slank och det blev fint när hon gjorde ingreppet, nu har hennes kropp förändrats och hon känner sig minde fin. Sara berättar att om hon inte hade blivit sjuk hade hon inte lagt in silikon i brösten.
”Om jag inte hade blivit sjuk hade jag inte gjort det”. Vidare berättar Sara att även hon tycker att alla får göra som de vill.
”Var och en får ju göra det om dem vill. Det är ju inte alltid det blir så vackert. Vad gör man då? Då är det ju för sent att ångra sig”.
Vi tolkar Saras argument genom att utföra ett skönhetsingrepp, är ett val som varje kvinna väljer att göra. Sara berättade om sin bröstoperation, hon hade aldrig genomfört operationen om hon inte fått bröstcancer.
Ingen av Josefine och Petra har gjort några skönhetsingrepp med sina kroppar. Josefine berättar att skönhetsingrepp är något som man gör betydligt mer idag än vad man gjorde förr. Josefine tycker att en bröstförstoring är onödigt. Detta anser också Petra är onödigt. Petra värdesätter sin hälsa istället.
”Finns viktigare saker jag är så glad jag har hälsan i behåll ” (Petra). ”Jag tycker inte om att dem förstorar sina bröst, de är så onödigt” (Josefine). Utifrån både Petras och Josefines citat uppfattar vi att dessa två kvinnor inte är särskilt påverkade av skönhetsingrepp eftersom att de båda anser att
skönhetsingrepp är onödigt. Hade Petra och Josefine varit påverkade av samhällets skönhetsingrepp, hade de förmodligen inte tyckte att det hade varit onödigt. Vi kan koppla detta till Petra och Josefine inte är särskilt påverkade av utifrånperspektivet (Öberg 2005 b). Vi uppfattar Petra och Josefine som att de är
