ATT ILLUSTRERA
DÖDEN FÖR BARN
En semiotisk analys av hur döden illustreras i bilderboken Roy (Dahle 2009) för barnet respektive den vuxna medläsaren
TO ILLUSTRATE DEATH FOR CHILDREN
A semiotic analysis of how death is illustrated in Roy (Dahle 2009) in relation to the child and the older reader
DESIGNPROJEKT: Att skapa en bilderbok för barn SKRIBENT: Sara Louise Gramstad
EXAMENSARBETE: Grafisk Design Kandidatnivå 30 hp vt 2018 HANDLEDARE DESIGN: Oskar Aspman
SAMMANFATTNING
Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk analys undersöka hur döden illustreras av Svein Nyhus i bilderboken Roy (Dahle 2009), som riktar sig till barn i åldern 6–9 år. Detta för att se hur illustrationerna kan vara skapade för: barnet, den vuxne samt som bidrag till samtalet
dessa för när de läser bilderboken. I relation till uppsatsens
problem-område: där vuxna tenderar att ha svårt att diskutera mer kontroversi-ella ämnen och livsfrågor med barn; undersöks den potential illustrat-ionerna i bilderboken har att bemöta denna problematik och erbjuda lösningar. Detta diskuteras i relation till teorier om: bilderboken som
terapeutiskt verktyg, barnpsykologi om döden samt bilderbokens dubbla tilltal. Resultatet av analysen visar på att det finns en stor
pot-ential för illustratören att skapa illustrationer på flera olika differentie-rings- och associationsnivåer, vilka talar till barnet, den vuxna medlä-saren och som bjuder in till ett samtal mellan dessa. Ett sätt att göra detta är genom interaktion mellan olika individer och visuella element samt genom ett återkommande användande av abstrakta genomtänkta detaljer. Denna kunskap kan appliceras av de som utövar yrkesroller inom kommunikation och design; där en fått i uppdrag att visualisera mer kontroversiella ämnen för barn.
NYCKELORD:
Bildanalys, bilderbok, döden, grafisk design, illustration, kontroversi-ella ämnen, semiotik
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
5 1.1 DESIGNPROJEKT 6 1.2 PROBLEMOMRÅDE 7 1.3 SYFTE 7 1.4 FRÅGESTÄLLNING 8 1.5 METOD 8 1.6 AVGRÄNSNING 91.7 SÖKMETOD OCH SÖKORD 9
2. BAKGRUND
102.1 BILDERBOKEN 10
2.1.1 BILDERBOKENS UTFORMNING IDAG 11 2.1.2 BILDERBÖCKER OCH DÖDEN 11
3. TEORI
123.1 BILDERBOKEN SOM TERAPEUTISKT VERKTYG 13
3.2 BARNPSYKOLOGI & DÖDEN 14
3.3 BILDERBOKENS DUBBLA TILLTAL 15
3.4 BILDERBOKEN & SEMIOLOGI 16
3.5 BILDERBOKEN & FÄRGTEORI 18
3.6 RELATERAD FORSKNING 19 3.7 KÄLLKRITIK 19
4. METOD
20 4.1 SEMIOTISK ANALYS 20 4.2 METODREFLEKTION 21 4.3 MATERIAL 21 4.4 AVGRÄNSNING 225. ANALYS
235.1 EXEMPEL PÅ SEMIOTISK ANALYS 23
5.2 INTERAKTION 24
INTERAKTION I UPPSLAG A 25 INTERAKTION I UPPSLAG B 25 INTERAKTION I UPPSLAG H 26
5.3 ABSTRAKTA BEGREPP 26 ABSTRAKTA BEGREPP I UPPSLAG A 27 ABSTRAKTA BEGREPP I UPPSLAG B 27 ABSTRAKTA BEGREPP I UPPSLAG H 28
6. SLUTDISKUSSION
306.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 32
REFERENSLISTA
34BILAGA 1
36PRESENTATION AV BOKEN 36
BILAGA 2
37BOKENS SAMTLIGA UPPSLAG 37
BILAGA 3
40 SEMIOTISK ANALYS 40 PRESENTATION AV DÖDEN 40 Uppslag A 40 BEGRAVNING 41 Uppslag B 41SAMTAL KRING DÖDEN 42
Uppslag H 42
BILAGA 4 - DESIGNPROJEKT
44ATT ILLUSTRERA DÖDEN FÖR BARN
Semiotisk analys av hur döden illustreras i bilderboken Roy för barnet respektive den vuxna medläsaren
1. INLEDNING
Sedan långt tillbaka har människor samlats för att dela de anekdoter, sagor och myter som funnits kring den existens som det innebär att vara människa. Genom dessa berättelser kan vi förstå vår tillvaro och verklighet, vilket ger oss mening i våra liv (Braid och Finch 2015). Det är detta som skildras i de texter vi har omkring oss idag, i både fysiska och digitala format, och så även i bilderböcker.
När vi läser bilderböcker för barn ges en möjlighet för barnet att förstå livet ur ett symboliskt perspektiv. Genom en igenkänning i sa-gans utformning kan barnet på ett mer omedvetet plan bearbeta de frå-gor och utvecklingssteg som är i fokus för tillfället, och hur omöjligt livet än kan te sig, så visar sagan på att det alltid finns utvägar och lös-ningar. Dessa faktorer gör att en bilderbok kan ses som terapeutiskt verksam (Luterkort 1999, 92).
Professorerna Maagerø och Lorentzen Østbye (2012) lyfter fram hur bilderbokens utformning kan bjuda in läsarna till ett samtal kring livsfrågor, vilket ger bilderboken en interaktiv roll. Dan Waddell (2009) skriver i en artikel i The Guardian om sin sorg i relation till hur hans fru dött av bröstcancer. Han uttrycker att en stor del av hur han och hans son tog sig igenom sorgen var genom att prata och läsa olika barnböcker om döden. Han memorerade även fraser från böckerna och kunde på så vis diskutera och förklara för sin son vad som hänt med hans mamma.
Roos och Tykesson (2017) diskuterar i sin kandidatuppsats
Livsfrågor genom elevers och lärares ögon att vi som vuxna får allt
svårare att diskutera mer kontroversiella ämnen med barn, vilket gör att barn uppvisar ett stort intresse för dessa ämnen. Detta väcker tan-kar på hur bilderböcker om mer kontroversiella ämnen är utformade
idag - och framförallt hur illustrationerna ur detta perspektiv kan bidra till ett större samtal kring dessa ämnen.
I uppsatsen har illustrationer i en modern bilderbok om döden undersökts som ett första steg att kartlägga hur illustratören kan ha skapat dessa för: barnet, den vuxne och som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken.
1.1 DESIGNPROJEKT
I mitt designprojekt har jag undersökt processen att skapa en
bilder-bok för barn. Jag fann att barn visade ett stort intresse för livsfrågor
och här framförallt livsfrågor i relation till döden (Roos och Tykesson 2017). Professorerna Maagerø och Lorentzen Østbye (2012) berättar att en bilderbok är ett utmärkt medium för att hjälpa barn att bearbeta svårare ämnen då den i sin utformning kan bjuda in till reflektion kring livsfrågor. Kombinationen bilder och text ger läsningen ett lång-samt tempo, vilket ger utrymme för diskussion mellan läsarna.
I mitt designprojekt har därför mitt fokus lagts på att skapa text, illustration och layout som ger utrymme för diskussion mellan läsarna i förhållande till livsfrågor i relation till döden. Detta har gjorts genom att undersöka döden i olika kontexter i relation till religion och veten-skap i form av artiklar, uppsatser och böcker. Jag har även utfört en kvalitativ enkätundersökning och genomfört en undersökning av mo-derna bilderböcker inom ämnet.
Något jag kommit till insikt med i samband med mitt design-projekt är hur svårt jag själv har haft att formulera meningar kring dö-den. Även vänner och familj har blivit obekväma, eller oerhört intres-serade, när jag berättat vad min bilderbok handlar om. I samtal med en bibliotekarie har det framgått att i kontrast till vad vi som vuxna oftast instinktivt antar, så har barn inte alltid lika svårt som vuxna att prata om livsfrågor i relation till döden.
Min största utmaning under mitt designprojekt har därför varit att skriva och illustrera om döden ur ett öppet perspektiv, där min per-sonliga utmaning har varit att illustrera döden som något naturligt, snarare än något enbart tragiskt, sorgligt och hemskt. Det har fått mig att fundera kring hur andra illustratörer går tillväga för att illustrera
1.2 PROBLEMOMRÅDE
Skribenten Lounsbury (2014) argumenterar i en artikel i The Guardian för hur döden tidigare har setts som en naturlig del av livet, vilket har medfört enkla och ärliga konversationer kring ämnet. Hon anser att i den tid vi lever i nu är det mer vanligt att vi pratar om döden som pla-cerad i en distanserad avlägsen kontext, där historiska händelser och krig får porträttera den tragik som döden sägs innebära. Vi pratar inte lika gärna om de människor i vår närhet som har dött eller att döden är en integrerad del av våra liv. Detta har enligt Lounsbury medfört att hennes elever visar ett stort intresse för att läsa litteratur som behand-lar död och våld, troligtvis som en följd av att vuxna allt för sällan pratar om dessa ämnen.
I en annan artikel i The Guardian (Obordo 2016) uppmuntras läsarna att skicka in sina personliga erfarenheter och tankar kring dö-den. Skribenten berättar att ämnet tenderar att göra människor obe-kväma och kan uppfattas som ett morbitt konversationsämne, men att döden är en oundviklig del av vad det innebär att leva.
Vi verkar generellt få allt svårare att samtala kring kontroversi-ella ämnen och speciellt livsfrågor då vi pratar med barn, vilket Roos och Tykesson (2017) i en uppsats om Livsfrågor genom elevers och lärares ögon, beskriver som ett problem.
I relation till sociologen Max Webers tankar i (Dahlin 2004, 14–15), om hur modernitet och rationellt tänkande har lett till en av-förtrollad livsform, har det under mitt designprojekt väckts många tan-kar på hur en i en bilderbok kan illustrera det som i ett naturveten-skapligt perspektiv anses vara irrationellt, och framförallt hur en illust-ratör går tillväga för att illustrera det vi inte gärna pratar om.
1.3 SYFTE
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur döden illustreras i en modern bilderbok för att se hur dessa illustrationer kan vara skapade för: barnet, den vuxne och som bidrag till samtalet dessa för när de lä-ser bilderboken. Med fokus på interaktion och abstrakta begrepp.
Psykologen Bettelheim talar (i Luterkort 1999, 92) om hur en genom illustration kan hjälpa barn och vuxna att samtala kring käns-liga frågor, vilket kan hjälpa barn att bearbeta sina egna livsfrågor. Detta vill jag undersöka närmare: hur en bilderbokskonstnär kan an-vända illustration för att öppna upp för diskussion kring mer kontro-versiella ämnen. Vilket kan bidra till ytterligare ett uppmärksam-mande av problemområdet, samt en ökad kunskap kring att illustrera kontroversiella ämnen.
I sin roll som grafisk designer finns ett stort ansvar för hur det visuella material en producerar når fram till dess målgrupp, samt även vilket budskap som i ett slutskede i direkt kontext bearbetas i motta-garens huvud. Detta ger en grafisk designer möjlighet att med unika visuella verktyg och kunskaper skapa material som förändrar och på-verkar den kontext vi lever i.
I producerandet av nytt material kring kontroversiella ämnen kan en medvetenhet kring tidigare skapade verk inom ämnet bidra till en ökad kunskap kring vilka tillvägagångssätt som är möjliga. Detta kan på en längre sikt bidra till olika innovativa tänkbara designlös-ningar för problemområdet.
1.4 FRÅGESTÄLLNING
Genom en semiotisk studie av bilderboken Roy (Dahle 2009), hur har illustratören Svein Nyhus valt att visualisera döden i förhållande till
interaktion & abstrakta begrepp?
1.5 METOD
Jag vill utföra en semiotisk analys av illustrationerna i bilderboken
Roy (Dahle 2009). Genom semiotiska verktyg vill jag avkoda dessa
illustrationer i relation till: färg, ikon, index och symbol, för att under-söka hur illustratören Svein Nyhus har gått tillväga då han illustrerat döden.
Med valda teorier kring hur bilderboken kan ses som terapeu-tiskt verksam, barnpsykologi om döden och bilderbokens dubbla till-tal; vill jag slutligen föra en diskussion kring hur dessa illustrationer
kan vara skapade för: barnet, den vuxne och som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken. Med fokus på interaktion och
ab-strakta begrepp.
Jag vill med det resultat jag finner skapa en ökad förståelse för hur illustrationer kring kontroversiella ämnen kan utformas för barn i relation till dess vuxna medläsare.
1.6 AVGRÄNSNING
Det finns många samtidabilderböcker med en bred variation av illust-rationsstilar, ämnen och målgrupper, varpå jag vill avgränsa mig till bilderböcker om döden. Då jag tidigare i mitt designprojekt undersökt sju bilderböcker om döden, har jag uppmärksammat intressanta visu-ella element i en av dessa. Bilderboken jag har valt är Roy (Dahle 2009) som behandlar Livsfrågor i relation till döden och är en relativt modern bok då den är från år 2009. Bokens målgrupp är barn i åldern 6–9 år. Illustrationerna i denna bok är ytterst karaktäristiska och sä-regna i förhållande till annan litteratur, och blir ett visuellt intressant material att undersöka i förhållande till interaktion och abstrakta
be-grepp.
1.7 SÖKMETOD OCH SÖKORD
Som metod för mitt samlande av teori har jag under mitt designprojekt utgått ifrån uppsatser inom ämnet: barn & bilderböcker. Under dessa sökningar väckte två uppsatser störst intresse, vilka båda bearbetar: att
prata med barn om livsfrågor i relation till döden, och hur
bilder-böcker kan öppna upp för denna möjlighet. Jag har sedan i sökningar inom libsearch och lubsearch, i relation till min uppsats, letat efter re-levant litteratur som bearbetar detta ämnesområde ur olika intressanta perspektiv.
Den litteratur jag hittat bearbetar bland annat barns visuella
kul-tur, barn och livsfrågor samt barn och bildterapi. I samband med en
första bearbetning av denna litteratur hittade jag fler kunskapsområden som jag ansåg lämpligt att beröra i min uppsats, varpå jag sökte fram
mer litteratur inom ämnet i riktning mot teorier kring bilderbokens
konstruktion, semiotik, visuell analys och färglära.
2. BAKGRUND
I detta avsnitt introduceras de begrepp som uppsatsen behandlar, vilka är bilderboken som: definition, kategorisering, utformning idag och dess relation till döden.
2.1 BILDERBOKEN
Litteraturvetaren Ulla Rhedin definierar bilderboken som "en bok av begränsat omfång som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia ge-nom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag." (Rhedin 2001, 17)
Maria Nikolajeva (2000, 17–22), professor i litteraturvetenskap och docent i barnlitteraturforskning, föreslår en kategorisering av bil-derböcker där det finns: böcker med text utan bilder eller med några
få bilder, som exempelvis folksagor, vilka kan berättas i sin helhet
med eller utan bilder. I kontrast till denna kategorisering finns bild
utan ord eller med några få ord, som exempelvis pekböcker. En tredje
kategori omfattar alla de böcker där ord och bilder är i samverkan. Denna kategori kan delas in i fem underkategorier: symmetrisk
bilderbok (text och illustration berättar var för sig samma berättelse), kompletterande bilderbok (text och illustration kompletterar
varandra), expanderande eller förstärkande bilderbok (illustration för-stärker text där berättelsen inte går att förstå utan bilderna),
kontra-punktisk bilderbok (text och illustration ifrågasätter varandra på ett
spännande och kreativt sätt) och motstridig eller ambivalent bilderbok (text och illustration stämmer inte överens och skapar förvirring och osäkerhet).
2.1.1 BILDERBOKENS UTFORMNING IDAG
Diskussioner kring hur böcker för barn bör se ut har pågått i många år. I modern tid tenderar bilderböcker alltmer utmana den vuxna motta-garen, framförallt genom att en del bilderböcker idag inte entydigt be-höver vara riktade till barn. Även genom bilderbokens val av ämnesin-nehåll som idag kan uttryckas genom att berättelsen exempelvis bear-betar existentiella livsfrågor eller också genom att skildra barndomen på ett nytt, och ibland, oroväckande sätt.
Texten skrivs idag på ett annorlunda sätt, vilket förändrar det tidigare klassiska narrativet många vuxna mottagare är vana vid. I detta sätt att skriva uteblir ofta ett mer traditionellt lyckligt slut. Idag används även bild och text alltmer i interaktion med varandra, vilket medför att bilderna får en betydligt större roll. I samband med denna förändring förs många diskussioner kring vad som anses vara pedago-giskt lämpligt för barn, där en diskuterar huruvida illustrationerna är för komplexa för barn att kunna ta till sig.
Som en reaktion på detta finns även ett flertal böcker idag, vilka kvalar in under kategorin pedagogiskt lämpliga. Dessa tenderar att följa en mer klassisk bilderboksmodell med rikliga illustrationer som följer en klassisk folksaga eller modern konstsaga i syfte att under-hålla läsaren. Dessa böcker är, utifrån sett, mer direkt skapade att bi-dra till barnets pedagogiska utveckling och innehåller ofta information som kan hjälpa barnet i dess omvärlds- och begreppsorientering (Rhe-din 2001, 12–13).
2.1.2 BILDERBÖCKER OCH DÖDEN
I kandidatuppsatsen Livsfrågor genom elevers och lärares ögon (Roos och Tykesson 2017) framgår det att elever tenderar att vara både in-tresserade och nyfikna på att diskutera livsfrågor, men att lärare upple-ver en osäkerhet kring ämnet och därför lätt undviker att diskutera det med sina elever. De talar även om att det ämne barnen finner mest in-tressant att diskutera är döden.
I kandidatuppsatsen Barnböcker om döden (Stohne 2016) dis-kuteras barnböcker som berör ämnet döden i relation till forskning om barns sorg. Thompson och Payne anser att kunna prata öppet med
vuxna kring döden, med känslor och funderingar kopplat till ämnet, kan ha positiv effekt för hur barn upplever situationen. Barn som un-der uppväxten upplevt sorg har en ökad risk att drabbas av olika pro-blem i framtiden; depression, propro-blem i skolan och ungdomskriminali-tet.
Professorerna Maagerø och Lorentzen Østbye (2012) berättar att en bilderbok är ett utmärkt medium för att hjälpa barn att bearbeta svårare ämnen då den i sin utformning kan bjuda in till reflektion kring livsfrågor. Kombinationen bilder och text ger läsningen ett lång-samt tempo, vilket ger utrymme för diskussion mellan läsarna. Istället för att erbjuda barn korrekta svar på livsfrågor ger bilderböcker en chans att reflektera kring livsfenomen och visa på olika perspektiv att se på världen. Bilderboken kan visa beskrivningar av svårare livsfrå-gor, så som döden, utifrån ett barns perspektiv, vilket skapar mindre skrämmande känslor hos barnet (Maagerø och Lorentzen Østbye 2012).
Även litteraturpedagogen och barnbokskritikern Agneta Ed-wards (2008, 22–23) talar om hur bilderböcker, med utgångspunkt i barnets perspektiv, kan ta upp de ämnen som vi upplever som mer skrämmande; som exempelvis skilsmässa, sjukdomar och döden. "Läsningen ger möjlighet att hantera och bearbeta starka känslor." (Edwards 2008, 23)
3. TEORI
I detta avsnitt bearbetas det litterära teoretiska material jag har funnit i relation till mitt valda problemområde och uppsatsens frågeställning. Här presenteras hur bilderboken kan användas som ett terapeutiskt verktyg, psykologiska teorier kring barn och döden, bilderbokens dubbla tilltal, semiologi, färglära samt relaterad forskning och källkri-tik.
3.1 BILDERBOKEN SOM TERAPEUTISKT VERKTYG
Professorerna Maagerø och Lorentzen Østbye (2012) talar om att bil-derboken i sin utformning kan ge utrymme för diskussion mellan lä-sarna, vilket indirekt ger bilderboken en interaktiv roll. Denna tes för-stärks genom en artikel där Braid och Finch (2015) delar en veten-skaplig studie som visar på att ett barns förståelse visar sig öka i sam-band med att barnet interagerar med bilderböcker och med andra barn genom diskussion.Litteraturvetaren Nikolajeva (2000, 265) betonar hur bilder-böcker talar till både barnet och den vuxna då bilderboken läses. Som medläsare till en bilderbok får den vuxna agera berättare av bokens innehåll, vilket ger barn och vuxna en möjlighet att prata kring det ämne boken bearbetar.
Förskolläraren och specialpedagogen Holmsen (2007, 54–55) talar om berättelsens läkande kraft och tar upp hur barnet genom att upprepade gånger berätta om den traumatiska händelse som har upp-levts kan utveckla en större distans till innehållet. Detta kan ge barnet en chans att bearbeta upplevelsen och reflektera, vilket ger möjlighet för upptäckandet av potentiella lösningar och strategier att bemöta si-tuationen. Att berätta om en traumatisk situation för en annan individ kan även ge en möjlighet att se situationen ur andra perspektiv och ge-nom detta se nya utvägar ur det som barnet kämpar med.
Psykologen Bruno Bettleheim (i Luterkort 1999, 92) talar om vilken betydelse som sagan har för barnet, då det är genom sagan som våra inre processer konkretiseras. Barnet får lättare att förstå sina inre processer i relation till den framställning som görs i sagan i form av händelser och gestalter. Luterkort berättar vidare att detta också är var-för vi läser sagor var-för barnen, då vi genom sagan kan hjälpa barnen att förstå livet på ett symboliskt plan. Genom en igenkänning i sagans formning kan barnet på ett omedvetet plan bearbeta de frågor och ut-vecklingssteg som är i fokus för tillfället. Hur omöjligt livet än kan te sig, så visar sagan på att det alltid finns utvägar och lösningar. Detta kan hjälpa barn att på ett eget sätt hitta en lösning på sina frågor, vil-ket i sin tur gör sagan till terapeutiskt verksam. (Luterkort 1999, 92).
Detta är något som även Lindqvist i Dahlin (2004, 113–114) talar om där barn genom upplevelsen av myter och sagor kan på ett mer omedvetet plan bearbeta sina livsfrågor.
3.2 BARNPSYKOLOGI & DÖDEN
Psykologen Atle Dyregrov (2007, 11–13) har skrivit en bok om att stötta barn i sorg. Han inleder med att berätta om hur barn i relation till deras ålder och tankemässiga mognad har olika förmåga att bear-beta dödsbegreppet.
För ett barn under fem år kan livet, kroppen och döden te sig som allt för abstrakta begrepp. Döden kan här upplevas som återkalle-lig eller reversibel, och det kan vara svårt att förstå att döden är uni-versell och är något som alla drabbas av förr eller senare. I denna ålder bearbetar barnet omvärlden med mer konkreta tankar och behöver i ett samtal kring döden att den vuxne använder konkreta och tydliga be-grepp, dvs. inga omskrivningar som att någon sover eller vilar. Barnet har i denna ålder svårt att se orsakssamband och kan vid en omskriv-ning förknippa mer vardagliga händelser som sömn och vila med en permanent förlust. Barn i denna ålder har i jämförelse med äldre barn även svårare att finna uttryck för att beskriva de känslor de upplever.
Enligt Dyregrov (2007, 13–15) utvecklar barn mellan ungefär fem och tio år stegvis en förståelse för att alla kroppens funktioner slu-tar att fungera och att döden då är oåterkallelig. Då barn är mellan fyra och sex år kan de börja förstå kroppens vitala funktioner i en fysisk bemärkelse, vilket ger möjlighet för en förståelse om vad som händer då kroppens organ inte längre fungerar. Kring sju års ålder kan barn förstå att döden är universell och oundviklig, men ha svårt att koppla detta till sin egen dödlighet. I denna ålder behövs därför ett konkret språk med konkreta uttryck som bilder, ritualer, gravstenar m.fl. De kan se orsakssamband ur ett konkret perspektiv och se att döden kan orsakas av både yttre och inre omständigheter.
Ju äldre barnet blir desto större kunskap utvecklar det kring or-sak och verkan och kan i samband med detta lägga ett stort fokus på begreppet orättvisa. Här kan det utvecklas tankar kring varför "onda" saker händer med "goda" människor. Ett sätt att bemöta detta kan vara
genom att erbjuda barnet detaljerad information om det inträffade, vil-ket kan hjälpa barnet att bearbeta händelsen ur fler perspektiv.
Dyregrov (2007, 14) tar upp att barn i tidig skolålder tenderar att uttrycka känslor i olika hög grad baserat på deras könstillhörighet. Han berättar att pojkar kan börja undertrycka de känslor de upplever som ett resultat av att vilja passa in i en social gemenskap, som kam-ratgruppen alternativt utefter tankar hos vuxna individer.
Först vid tioårsåldern kan barnet visualisera döden som ett mer abstrakt begrepp och på så vis se de mer långvariga konsekvenserna ett dödsfall innebär. Här har ett abstrakt tänkande kring rättvisa/orätt-visa, ödet och det övernaturliga utvecklats ytterligare. I kombination med de tankar som barnet utvecklat sedan tidigare om döden som uni-versell och oundviklig, kan nu döden uppfattas som något personligt (Dyregrov 2007, 14–15).
3.3 BILDERBOKENS DUBBLA TILLTAL
Maria Nikolajeva (2000, 265) är professor i litteraturvetenskap och docent i barnlitteraturforskning. Hon berättar att något som tydligt skiljer barnlitteratur från vuxenlitteratur är det dubbla tilltalet: där barnlitteratur vänder sig primärt till barnet, men även sekundärt till den vuxna medläsaren. Det är vägen genom vuxna inom olika roller som t.ex. förälder, lärare och barnboksbibliotekarie som barnboken väljs ut och når fram till barnet. I kategorin bilderböcker är detta feno-men ännu tydligare då det är medläsaren som med barn i knät eller omkring sig som förmedlar bokens budskap och innehåll.
Litteraturvetaren Ulla Rhedin (2001, 135–136), som forskat om bilderböcker, diskuterar vilka adressater bilderboken har och talar om hur bilderboken på senare år kan ha antingen barnet eller den vuxne som båda tilltänkta adressater: primärt, sekundärt och omvänt. Bilder-boken skiljer sig från annan barnlitteratur genom sin bi- och trimedia-litet: där bokens innehåll och budskap behöver förmedlas av en vuxen medläsare samtidigt som barnet upplever känslor och tankar genom bokens illustrationer. Den vuxne medläsaren får under högläsningsak-ten en chans att förmedla bokens innehåll genom egen konkretisering, tolkning och gestaltning, vilket en nutida författare kan välja att an-vända sig medvetet av när manuset för bilderboken utformas.
Illustratören har till skillnad från författaren möjlighet att rikta sig direkt till barnet, då bilderna avläses mer direkt under högläsning av varje uppslag. Svend Otto Sörensen (i Rhedin 2001, 136) är en dansk bilderbokskonstnär som uppmärksammar denna unika relation mellan barnet och illustrationerna i bilderboken. Det ställs i denna re-lation specifika krav på bildernas utformande: de måste vara visuellt intressanta för barnet så att uppmärksamheten kan hållas kvar medans den vuxne högläser, de behöver vara intressanta nog att kunna upple-vas många gånger i följd och barnet behöver få en möjlighet att upp-fatta innehållet i bilderna.
Rhedin (2001, 136–137) diskuterar även huruvida text och il-lustrationer i bilderboken når den vuxne medläsaren: då boken låter sig läsas på flera olika differentieringsnivåer. Illustratörer idag har även möjlighet att rikta innehållet i bilderna som underhållande eller tillförande för specifikt den vuxne läsaren, vilket ofta sker med ge-nomtänkta detaljer som kräver en högre associationsnivå. Genom detta blir det även mindre subtilt att författare och bilderbokskonstnä-rer själva tillhör gruppen vuxna och att denna grupptillhörighet påver-kar dess uttryck i: stil, teknik och motivval, samt även deras personliga motivation bakom att skriva eller illustrera materialet. Detta ger bil-derbokens innehåll ett större värde att studera utifrån dess potentiella vuxna tilltal.
3.4 BILDERBOKEN & SEMIOLOGI
Semiologi berättar hur bilder i dess relation till mottagaren skapar me-ning. Med hjälp av semiologiska verktyg och teorier blir det möjligt att avkoda illustrationer i bilderböcker och studera dessa utifrån många olika perspektiv.
Enligt Gillian Rose (2007, 74–75), som är professor i kulturgeo-grafi och har skrivit ett flertal böcker inom visuell metodologi, erbju-der semiologin i kontrast till kompositions- och innehållsanalys en full låda av analytiska verktyg för att kunna ta isär en bild och undersöka hur den fungerar i relation till ett bredare meningssystem. Rose (2007, 74–75) berättar att många tidigare kända teoretiker har använt sig av semiologi, vilket har gjort att semiologin bidragit till en stor del av
den visuella kulturens utveckling. Semiologi finns därför idag repre-senterat i många olika föreslagna teorier, vilka skiljer sig åt och ger semiologin många olika infallsvinklar.
Aspers et al (2004, 42–43) talar också om semiologins spridda teoretiska material som kan representera alltifrån enklare teorier till färdigutvecklade komplexa teckensystem. "Faktum är att just semioti-ken, i en blandning mellan saussuresk lingvistik och peirceansk kun-skapsteori, kommit att bli en betydande del av bildanalysens huvud-sakliga teoretiska ansats för att "avlocka" bilden dess betydelse." (As-pers et al 2004, 43)
Rose (2007, 83) berättar om Pierces teoretiska system, i vilket det föreslås att tre olika tecken går att finna i en bild: ikon, index och symbol. Ikon innefattar de tecken som liknar det vi associerar de med, t.ex. en gul cirkel, vilken vi kan tolka som en sol. Index innefattar de tecken som får en specifik innebörd, vilken ofta är av kulturellt ur-sprung, utifrån att de associeras med ett specifikt objekt, t.ex. att ett paraply kan associeras med regn. Symbol innefattar de tecken vi inom en given kultur tillsammans har givit en gemensam innebörd, vilka är tecken vi behöver lära oss för att kunna förstå, då dessa inte liknar det de associeras till, t.ex. trafikljusets signaler i relation till vem som får gå, cykla och/eller köra.
Gillian Dyer i Rose (2007, 80) har skapat en lista för vilka fak-torer en kan studera i en bild för att se vad människor symboliserar. Dessa är: ålder, kön, ras, hår, kropp, storlek, utseende, uttryck, ögon-kontakt, kroppshållning, ögon-kontakt, kroppsrörelse, positionell kommuni-kation, rekvisita och scensättning. Dessa faktorer kan i relation till de illustrerade karaktärerna i en bilderbok potentiellt belysa vilket bud-skap och innehåll bilderbokskonstnären har valt att förmedla.
Enligt Rose (2007, 87) kan tecken vara denotativa och konnota-tiva. Ett denotativt tecken beskriver det vi ser som har en direkt bety-delse, t.ex. bakgrunden i bilden är blå. Konnotation beskriver det vi associerar med det vi denoterar, t.ex. den blå färgen associeras med en himmel. Varje tecken kan dock fungera inom en eller flera av dessa begreppsindelningar, vilket ger semiologin möjligheten att berätta vad de skilda tecknen i bilden har för verkan.
I en bilderbok kan dessa semiologiska teorier belysa illustrat-ionerna ur flera vinklar och göra det möjligt att diskutera illustration-ernas innehåll utifrån olika perspektiv.
3.5 BILDERBOKEN & FÄRGTEORI
Då en bilderbok tenderar att innehålla illustrationer som är medvetet färgsatta i starka kulörer eller med en avsaknad av färg, är även detta en viktig aspekt att undersöka i relation till vilket budskap bilderboks-konstnären har avsett förmedla.
Ulf Klarén är illustratör och lärare, varpå han har forskat i teo-rier kring vad färg är. Han tar i sin bok Vad färg är (Klarén 1996, 67), upp att färger kan användas som symbolik för något mer än färgen själv, då vi kan associera färger till andra områden och att detta väcker olika känslor och reaktioner inom oss.
Färg och dess innebörd har under en lång tid försökt att kartläg-gas av olika teoretiker. Något som visar sig är dock att färger i olika kulturella kontexter tenderar att associeras till olika känslor och tan-kar. Inom semiologi kan färg ses som ett språkligt tecken, vilket me-nar att en färgs betydelse är föränderlig i relation till kultur och kon-text (Klarén 1996, 67–70).
På en denotativ nivå kan en färg betraktas som den färg vi be-stämmer att det är vi ser i förhållande till färgens distinkta drag och hur detta skiljer sig från andra färger. På en konnotativ nivå är det re-lationen mellan vilken färg vi tolkar att det är och vad denna associe-ras till som avgör vår tolkning av färgen i den givna kontexten. Denna relation kan vara av olika karaktär och betraktas som ikon, index eller
symbol. Färger som ikoniska tecken beskriver den relation en färg har
till ett verkligt fysiskt ting, exempelvis gul som konnoterar till en gul sol. Färger som index är de innebörder vi tenderar att ge färger i relat-ion till våra tidigare erfarenheter och kunskaper kring vad den färgen i det sammanhanget för oss brukar innebära, exempelvis att en blå him-mel kan konnoteras till vackert väder. Färger som symbol är den sam-hälleliga eller kulturella överenskommelse vi har kring vad en färg konnoterar till, exempelvis ett trafikljus där grönt betyder kör, gult be-tyder vänta och rött ljus bebe-tyder stopp (Klarén 1996, 70–76).
3.6 RELATERAD FORSKNING
Jag har som introduktion till min examenstermin läst två tidigare skrivna uppsatser om bilderböcker och barnet – främst i dess relation till mer kontroversiella samtalsämnen. En uppsats berör Livsfrågor
genom elevers och lärares ögon (Roos och Tykesson 2017) varpå
skribenterna belyser hur elever tenderar att vilja diskutera livsfrågor, men att läraren kan uppleva en osäkerhet kring detta och därför undvi-ker det. Det ämne eleverna var mest intresserade av här var döden. Den andra uppsatsen berör Barnböcker om döden (Stohne 2016), vil-ken belyser hur viktigt det är för barnet att kunna samtala och disku-tera med en vuxen kring döden. Dessa uppsatser berättar om vilken tonvikt som bör läggas på problemområdet för min uppsats och hur ämnet är relevant att undersöka närmare i vår nutid.
De forskningsresultat och teorier som Nikolajeva (2000) och Rhedin (2001) presenterar i sina böcker har väckt ett stort intresse hos mig att vilja applicera delar av dessa teorier i nya sammanhang för att se hur de kan belysa illustrationer i bilderboken på ett mer mångfacet-terat sätt - främst i relation till uppsatsens valda problemområde.
Slutligen har jag läst uppsatser från tidigare år med liknande val av metodik och forskningsansats, vilka har inspirerat mitt val av struk-tur och tillvägagångssätt för denna uppsats. Dessa är Att göra det
svår-begripliga begripligt för barn (Lax och Örså 2017) och Det vuxna till-talet i bilderböcker (Wallin 2017).
3.7 KÄLLKRITIK
Jag har i mitt val av teoretiskt material utgått ifrån ett brett sökområde, då jag har som ambition att spegla min analys utifrån nya perspektiv. Detta kan ses som problematiskt då jag har valt att utgå ifrån teorier som har utformats i specifika kontexter och miljöer för specifika frå-geställningar och syften, vilket kan medföra att dess validitet i andra applikationer kan ifrågasättas. Det finns dock en direkt koppling till barn, bilderböcker och/eller döden i det material jag har bearbetat, vil-ket ger det teoretiska material jag har valt en gemensam nämnare och en betydelse i förhållande till mitt valda problemområde och fråge-ställning.
4. METOD
Jag vill utföra en semiotisk analys av illustrationerna i bilderboken
Roy (Dahle 2009). Genom semiotiska verktyg vill jag avkoda dessa
illustrationer i relation till: färg, ikon, index och symbol, för att under-söka hur illustratören Svein Nyhus har gått tillväga då han illustrerat döden.
Med valda teorier kring hur bilderboken kan ses som terapeu-tiskt verksam, barnpsykologi om döden och bilderbokens dubbla till-tal; vill jag slutligen föra en diskussion kring hur dessa illustrationer kan vara skapade för: barnet, den vuxne och som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken. Mina beröringspunkter för denna diskussion är interaktion och abstrakta begrepp, vilka teman jag an-vänder för att belysa hur illustrationerna kan ses ur olika perspektiv. Jag vill med det resultat jag finner skapa en ökad förståelse för hur il-lustrationer kring kontroversiella ämnen kan utformas för barn i relat-ion till dess vuxna medläsare.
4.1 SEMIOTISK ANALYS
Sören Kjörup i Aspers et al (2004, 39) talar för att bilder i en analytisk kontext skulle kunna ses som ett språkligt uttryck, där bilden i sin ut-formning och symbolik förmedlar ett budskap.
Semiologi erbjuder, enligt Rose (2007, 75), ett utvecklat analy-tiskt språk för att beskriva hur tecken uppfattas och hur de, för oss som mottagare, skapar mening då vi ser en bild. En semiotisk analys innefattar ett användande av högutvecklade koncept, vilka kan ge oss detaljerad information kring hur betydelsen av en bild skapas genom bilden själv.
Som metodik vill jag därför basera denna uppsats på semiotisk analys. Genom semiotisk analys blir det möjligt att med dess olika analytiska verktyg avkoda illustrationerna och se till vilka olika tecken som finns verksamma i dessa och hur de interagerar med varandra, samt med mig som mottagare.
Dessa tecken går sedan att diskutera utifrån det teoretiska material jag samlat och kan visa på vilket budskap och innehåll bilder-bokskonstnären har avsett att förmedla.
4.2 METODREFLEKTION
I denna analys kommer jag att utgå ifrån hur jag, som vuxen motta-gare av illustrationerna, uppfattar de olika tecknen i bilderna utifrån de tidigare erfarenheter jag har och de resultat som en specifik kulturell kontext har givit mig som individ. Ett resultat av denna studie skulle därför kunna se annorlunda ut om den genomförts av en annan indi-vid. Mina erfarenheter av hur barn upplever bilderböcker är begrän-sade till min uppväxt, att arbeta på förskola samt bilderboksläsning med mina egen son. Dessa reflektioner kring barnets perspektiv bidrar till att utveckla uppsatsens innehåll, men skulle även kunna ses som mer spekulativa.
4.3 MATERIAL
Enligt Rose (2007, 79) är det viktigt med en bred kunskap kring den typ av bild som kommer att analyseras. En semiolog tenderar att välja bilder utefter hur konceptuellt intressanta bilderna är och väljer ofta bara ett fåtal bilder, då det blir enklare att med ett färre antal bilder diskutera bilderna i relation till semiologiska teorier.
Det finns många samtidabilderböcker med en bred variation av illustrationsstilar, ämnen och målgrupper, varpå jag vill avgränsa mig till bilderböcker om döden. Då jag tidigare i mitt designprojekt under-sökt sju bilderböcker om döden, har jag uppmärksammat intressanta visuella element i en av dessa. Bilderboken jag har valt är Roy (Dahle 2009) som behandlar Livsfrågor i relation till döden och är en relativt modern bok då den är från år 2009. Bokens målgrupp är barn i åldern 6–9 år. Illustrationerna i denna bok är ytterst karaktäristiska och sä-regna i förhållande till annan litteratur, och blir ett visuellt intressant material att undersöka i förhållande till interaktion och abstrakta
4.4 AVGRÄNSNING
Genom min designundersökning har jag funnit sju tematiska händelser som tenderar att infinna sig i berättandet av döden för barn: presentat-ion av döden, begravning, saknad, samtal kring döden (oftast med vuxna, ibland även med barn eller djur), klimax där situationen ter sig omöjlig och slutligen barnets acceptans & förståelse för situationen, där livet ter sig möjligt och hoppfullt igen.
I min semiotiska analys kommer jag att studera uppslag som symboliserar tre tematiska nyckelhändelser i berättelsen: presentation
av döden, begravning och samtal kring döden. Likt Rose (2007, 79)
teorier om att välja analysmaterial för en semiotisk studie har jag valt ut uppslag med illustrationer av den anledning att de är konceptuellt intressanta; och att de kan bidra till störst innehåll i denna uppsats. Il-lustrationerna i dessa uppslag visar på en tydlig interaktion mellan barnet, den vuxne och hunden som är död, samt har ett högt innehåll av mer abstrakta begrepp, vilket gör illustrationerna till ett intressant undersökningsmaterial för kommande analys och diskussion. I min analys kommer jag att bortse ifrån den text och layout som finns por-trätterad, då det jag vill undersöka är illustrationernas utformning.
5. ANALYS
Den här analysen tar sin utgångspunkt i semiotik, och fokuserar på hur dessa illustrationer kan vara skapade för: barnet, den vuxne och som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken, med fokus på två beröringspunkter: interaktion och abstrakta begrepp.
Här följer ett resultat av min semiotiska analys där jag väljer att lyfta fram de delar ur analysen som senare kan bidra till en intressant slutdiskussion. I Bilaga 2 finns bilder på bokens samtliga uppslag, och i Bilaga 3 finns de tre semiotiska analyser jag utfört som ligger till grund för undersökningen.
5.1 EXEMPEL PÅ SEMIOTISK ANALYS
Här följer ett exempel på hur jag utfört en semiotisk analys av ett av de tre valda uppslagen ur boken. Dessa tre uppslag ligger senare till grund för att diskussionen om vilka visuella element som kan berätta för mottagaren hur illustrationerna kan vara skapade för: barnet, den
vuxne respektive samtalet dessa för när de läser bilderboken.
PRESENTATION AV DÖDEN
Uppslag A
På uppslaget skildras en bild av en vuxen och ett barn som står böjda över en liggande hund. Hunden ligger med benen indragna och krop-pen tungt mot marken. Omgivningen består av en stol med en öpkrop-pen låda och klädhängare på, en gul dörr, en bild på väggen förställandes
en hund, en vattenskål, en matskål och ett hundben. Barnet hänger med huvudet och tittar på hundens ansikte.
Den vuxne håller händerna uppe i en pågående gest och tittar på barnet och hunden. Barnets fot är lyft i riktning mot hundens nos. In-dividernas ansikte och händer är i en beige ton och barnets jacka är blå. Bakgrunden är grå, gul och blå och så även resterande ting i bil-den. På den vänstra sidan skildras enbart fyra par skor i det nedersta hörnet.
Hundens kroppsspråk talar för att hunden sover. I relation till barnets och den vuxnes blickriktning och kroppsspråk ges en känsla av att det är något i bilden som inte stämmer, därför skulle hunden även kunna tolkas som sjuk eller död. Färgerna i bilden är dova och kan i relation till de utrunna färgerna tolkas som kall och dyster. Det vilar en viss stillsamhet i bildens illustrationsstil. Den vuxnes på-gående handgest kan i relation till denna stillsamhet ses som en vädjan att ingripa, utan verktyg hur, varpå händerna stannar i luften.
Lådan på stolen är öppen, varpå locket ligger på golvet och lå-dan är fylld med något mer abstrakt som kan tolkas som papper, möj-ligtvis som det papper vi packar in något i. Illustrationens hierarkiska struktur för blicken först till hunden, sedan individerna, sedan till sto-len med lådan, vilket kan tolkas som en symbolisk riktning för vad en tom låda innebär i relation till ett dött djur och begravning. I en sym-bolik kan denna bild skildra hur hunden nu är död och påväg att be-gravas.
Den vänstra sidans negativa utrymme rymmer en stor kontrast till de visuella elementen på den högra, vilket ger den högra sidan ett mer känslosamt och intensivt intryck. Utrymmet skvallrar även om en ekande tomhet, vilket ökar dramatiken i illustrationen.
5.2 INTERAKTION
Huvudpersonen i boken porträtteras som ett barn, vilket fungerar som centrum för varje uppslag. Det är denna individ vi följer genom berät-telsen och som utgör den inledande handlingen för hur resterande vi-suella element i uppslaget kommer att uppfattas av mottagaren: för
genom mimik och interaktion, respektive avsaknad av mimik och in-teraktion med andra visuella element och individer i uppslagen.
INTERAKTION I UPPSLAG A
I Uppslag A är barnet riktat mot hunden och har även en fot framme som pekar mot hundens nos, det är först efter denna pågående handling som vi lägger märke till hunden och sedan pappan bakom. Pappans kroppsspråk är riktat mot barnet och hunden, vilket visuali-serar en tyst interaktion mellan individerna. Denna förstärks genom en pågående handgest över barnet samt de olika utspridda tingen runtom dessa.
Det sker även en tydlig interaktion mellan höger och vänster sida: där den vänstra sidan innehåller mycket tomrum och den högra sidan innehåller mer kaotiskt placerade objekt. Denna kontrast skapar en viss dynamik mellan de visuella objekten vilket ger upphov till känslan av en interaktiv pågående händelse.
INTERAKTION I UPPSLAG B
I Uppslag B sitter barnet själv på den vänstra sidan hukat över ett föremål, efter vilket vi lägger märke till jordhögen och föremålen framför barnet, respektive de visuella elementen i bakgrunden. Näst-kommande visuella element är pappan och avsaknaden av närvaro
mellan pappan och barnet. Denna frånvaro hos pappan förstärks ge-nom mammans mer riktade närvaro: där kroppsspråk, färger och mi-mik talar för en tydlig tyst interaktion mellan barnet och mamman.
Barnen som leker i bakgrunden talar för en avsaknad av inter-aktion med barnet, då deras pågående handling ser ut att vara obero-ende av denna situation. Det äldre barnet i bakgrunden talar för en av-saknad av interaktion mellan denne och resterande individer i uppsla-get, vilket genom mimik och kroppsspråk visar på en stark reaktion av den pågående situationen och interaktionen mellan individerna i upp-slaget.
INTERAKTION I UPPSLAG H
I Uppslag H ser vi barnets huvud sticka fram under täcket, varpå mamman sitter på sängkanten med en hand på barnet och ett hu-vud hängandes över barnet. Det sker en aktiv interaktion mellan dessa två individer och fokus riktas sedan till boken i mammans andra hand: uppslagets pågående handling.
Nästkommande visuella element är barnens nyfikna ögon som sticker fram genom dörröppningen. För att sedan rikta mottagarens fokus till skorstenen med röken som leder till ett moln där hunden lig-ger. Detta ser ut att spegla uppslagets huvudinnehåll, dvs den interakt-ion som sker mellan barnet och mamman.
5.3 ABSTRAKTA BEGREPP
I illustrationerna av Svein Nyhus har jag funnit ett återkommande an-vändande av detaljer och abstrakta begrepp. Dessa visuella uttryck kan i enlighet med Rhedins (2001, 135–137) teorier om ett dubbelt tilltal uppfattas av mottagare av olika åldrar, på olika differentieringsnivåer.
Där illustratörens tilltal till en äldre målgrupp ofta sker med genom-tänkta detaljer som kräver en högre associationsförmåga.
ABSTRAKTA BEGREPP I UPPSLAG A
Några exempel på dessa abstrakta begrepp är i Uppslag A med den tomma lådan ståendes på stolen, där denna för en vuxen medlä-sare, i relation till illustrationens resterande innehåll, kan uppfattas som en gest till att begrava ett dött djur. Skorna och avsaknaden av föremål kring dessa på vänstersidan kan även för den vuxne medläsa-ren förstärka känslan i uppslaget och anspela på den pågående hand-lingen som sker.
Andra mer subtila element som berättar om handlingen i upp-slaget är den vuxnes pågående handgest och barnets fot som är riktad mot hunden. Samt de olika tingen som är utspridda kring dessa, som alla på ett eller annat sätt bidrar till att förstärka tankar, känslor och handling i uppslaget. Varje visuellt objekt ser ut att vara genomtänkt utvalt för att symbolisera eller bidra till uppslagets innehåll på fler as-sociationsnivåer.
ABSTRAKTA BEGREPP I UPPSLAG B
I Uppslag B är det för den vuxna mottagaren möjligt att upp-fatta den pågående situationen som en begravning eller minnesstund för hunden som dött i tidigare uppslag. Detta framgår genom abstrakta
begrepp som: jordhögen, barnets hållning, ljuset, hundbenet,
fotogra-fiet, spaden samt den tomma hundkojan. Känslan av den pågående
si-tuationen förstärks här genom de tomma gungorna och den till synes öde miljön som omger barnet. I relation till resterande individer i upp-slaget kan situationen uppfattas som mer tillfällig och unik, vilken på-verkar det äldre barnet, men tycks inte beröra de yngre individerna.
Andra abstrakta begrepp som används i detta uppslag är valet av färger i illustrationerna och hur mammans och barnets ansikte är i starkare kulörer. Dessa detaljer förstärker en känsla av intimitet och pågående interaktion mellan mamman och barnet, trots den distans av-ståndet mellan dem ger. Då de även delar vissa element i mimik, vil-ket vi tenderar att göra med de individer vi upplever en empatisk relat-ion till, så kan det här framgå för den vuxna medläsaren att detta är en viktig relation för barnet, kanske även utöver den pågående händelsen.
ABSTRAKTA BEGREPP I UPPSLAG H
I Uppslag H krävs en högre associationsförmåga för att kunna urskilja att det som speglas är en genomskärning av ett bostadshus. I en kombination av färgsättning av olika visuella element kan denna genomskärning bjuda in den vuxna medläsaren till att uppfatta situat-ionen som mer intim och att det vi upplever är pågående fragment ur individernas liv. I relation till hur barnet ligger gömt under täcket och mammans kroppskontakt med barnet förstärks denna känsla av intimi-tet och närvaro.
Det är först i en association med föremålet: boken som vi förstår att det är ett pågående samtal som förs mellan mamman och barnet, och det är med denna grundförståelse för handlingen i illustrationen som vi kan börja uppfatta omgivningen omkring huset. Röken ur skor-stenen som övergår till moln kan här fungera som en association till de
tankebubblor som är mer vanligt förekommande i serieteckningar. Ge-nom denna kunskap kan den vuxna medläsaren uppfatta den sovande hunden i tankemolnet som det pågående samtalets huvudämne. Även att det i uppslaget är natt utomhus och att hunden sover kan associeras till de uttryck vi vuxna ibland ger av en död individ som t.ex. vilande eller sovande.
6. SLUTDISKUSSION
I detta avsnitt vill jag lyfta fram olika visuella element jag funnit ge-nom analysen i relation till uppsatsens två beröringspunkter:
interakt-ion & abstrakta begrepp. Detta diskuteras i relatinterakt-ion till: bilderboken som terapeutiskt verktyg, barnpsykologi om döden samt bilderbokens dubbla tilltal. I förhållande till uppsatsens syfte förs diskussionen
uti-från tre olika perspektiv: barnet, den vuxna medläsaren samt
diskuss-ionen som materialet har potential att skapa mellan dessa.
Huvudkaraktären i illustrationerna i Roy (Dahle 2009) porträtteras som ett barn, där det är barnet vi följer genom berättelsen. Barnet ut-gör den inledande handlingen i varje uppslag för hur resterande visu-ella objekt kommer att uppfattas, vilket skulle kunna ge karaktären en stor potential för igenkänning hos barnet som upplever boken. I enlig-het med Luterkort (1999, 92) kan det mottagande barnet här ges en möjlighet att genom igenkänning i sagans utformning bearbeta ut-vecklingssteg och frågor som är i fokus för tillfället. Hur huvudkarak-tären väljer att agera respektive väljer att inte agera med sin omgiv-ning kan ge det mottagande barnet möjlighet att se sin egen situation ur olika perspektiv, vilket gör att illustrationerna kan ses som terapeu-tiskt verksamma.
Enligt Dyregrovs (2007, 13–15) teorier om barnpsykologi och döden har ett barn i bilderbokens målgrupp möjlighet att förstå att den fysiska kroppen har vitala funktioner, vilket gör alla levande individer dödliga. Det är möjligt att uppfatta döden som universell, men det är mer diskuterbart i vilken ålder barn kan uppfatta sin egen dödlighet samt se konkreta orsakssamband som lett till att individen är död. Där-för Där-föreslås det att vuxna som samtalar med barn om döden använder ett konkret språk, och gärna med tydlig symbolik. Detta går att appli-cera på de tre uppslag som undersökts i boken där olika konkreta samt abstrakta symboler används för att illustrera döden ur olika perspektiv. Några sätt som döden illustreras på ett mer konkret sätt är barnets mi-mik och reaktion på de andra visuella elementen i uppslagen. Det framgår att barnet upplever många intensiva blandade känslor som har en tydlig relation till bokens handling. Även färgerna som används i
illustrationerna, samt de mer kaotiskt sammansatta kompositionerna kan associeras till hur barn själva ibland uttrycker sig i illustrationsstil då de illustrerar krig, bråk och död. På detta associationsplan tenderar en del av de visuella elementen i illustrationerna att utgå ifrån konkret symbolik troligtvis riktad till barnet som mottagare.
Illustrationerna följer i hög grad de tankar som Svend Otto Sö-rensen (i Rhedin 2001, 136) lyfter fram där de kan ses som mer visu-ellt intressanta för barnet genom ett mer komplext användande av dy-namik, interaktion, abstrakta begrepp och detaljer. Illustrationerna kan genom detta hålla kvar barnets uppmärksamhet under en högläsning samt vara intressanta nog att läsas många gånger om; även av barnet självt i ett mer spontant bläddrande av bokens innehåll.
Genom ett återkommande användande av mer abstrakta begrepp och detaljer, vilka kräver en högre associationsförmåga, tenderar en stor del av illustrationernas innehåll och budskap dock att riktas till en vuxen medläsare (Rhedin 2001, 136–137). Dessa abstrakta begrepp och detaljer utgår gärna ifrån uppslagets inledande handling för att se-dan interagera med dessa grundelement och på så vis förmedla inne-hållet på flera tänkbara associationsnivåer. På dessa mer abstrakta ni-våer blir det för den vuxna medläsaren möjligt att formulera bokens innehåll och budskap till barnet på ett djupare symboliskt plan, vilket är något Luterkort (1999, 92) lyfter fram som ett av huvudsyftena till att vi läser sagor för barn. Även Rhedin (2001, 135–136) talar om detta och visar på hur illustrationerna i bilderboken är riktade till bar-net genom en direkt upplevelse, men även hur illustrationerna kan för-medlas av den vuxna medläsaren genom denne individs förmåga till egen konkretisering, tolkning och gestaltning. Därav ger illustratören Svein Nyhus illustrationerna en potential att bidra till den bi- och tri-medialitet som Rhedin talar om: där bokens innehåll och budskap
be-höver förmedlas av en vuxen medläsare samtidigt som barnet upple-ver känslor och tankar genom bokens illustrationer.
Detta väcker även tankar på hur materialet kan vara skapat för att bjuda in till diskussion mellan läsarna, och hur illustrationernas in-nehåll förlitar sig på att där finns en vuxen medläsare som kan för-medla den mer abstrakta symboliken i bokens handling. Professorerna Maagerø och Lorentzen Østbye (2012) talar om att bilderboken i sin estetiska utformning kan ge utrymme för diskussion mellan läsarna,
vilket vi genom illustrationerna ur Roy (Dahle 2009) ser flera exempel på. Där speglas olika visuella element som ger den vuxna medläsaren potential att diskutera innehållet med barnet på flera olika nivåer: så-väl mer konkret som abstrakt. I enlighet med Nikolajeva (2000, 265) kan en bilderbok ge barnet och den vuxna möjlighet att prata kring det ämne boken bearbetar, vilket kan vara något som illustratören Svein Nyhus har varit medveten om då han utformat illustrationerna till bil-derboken. Då illustrationerna i hög grad av mig som vuxen mottagare upplevs som genomtänkta och mer komplexa.
Holmsen (2007, 54–55) talar om berättelsens läkande kraft och hur barnet genom att prata med en annan individ om en traumatiskt upplevd situation kan se situationen ur andra perspektiv och genom detta se nya utvägar ur det som barnet kämpar med. I relation till detta kan det samtal som väcks kring illustrationerna under högläsningen av bilderboken Roy ge barnet möjlighet att bearbeta och hitta nya lös-ningar på sin situation. Samt även, likt det jag tar upp med Dan Wa-dells (2009) artikel i The Guardian i inledningen av denna uppsats; att bilderboken kan användas som ett medium för vuxna att hitta nya sätt att samtala med barn kring de ämnen som de själva upplever som mer kontroversiella och svårhanterliga. Det finns genom detta stor pot-ential att rikta innehållet i bilderböcker om komplexa livsfrågor till den vuxna medläsaren; då denna besitter en större erfarenhet kring li-vet och kan förmedla personliga erfarenheter och tankar om de diskur-ser som förs i samhället. Detta visar på ett sätt att bemöta det problem-område som denna uppsats bearbetar och visar på den potential som en väl genomarbetad bilderbok har att bidra till som en lösning för hur vuxna kommunicerar mer kontroversiella ämnen till barn.
6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Denna uppsats har utgått ifrån en semiotisk analys av ett begränsat ur-val av bilder. Jag ser att det finns en stor potential att undersöka pro-blemområdet ytterligare utifrån andra val av forskningsmetodik, då detta arbete har gjorts med begränsad tidsram och resurser.
Ett tema jag har berört många gånger då jag har bearbetat detta problemområde är bilderböcker om döden och dess relation till att
kunna skapa diskussion, vilket kan vara ett intressant forskningsom-råde. Det kan då vara intressant att utgå ifrån teorier kring diskursana-lys och utföra kvalitativa intervjuer och/eller fältstudier med vuxna och barn som läser bilderböcker om döden. Genom detta kan det bli möjligt att belysa de olika diskurser som finns i samhället kring döden och hur dessa speglas i samtida bilderböcker. Detta kan ge illustratörer en möjlighet att bemöta problematiken som ligger i att illustrera dö-den, och andra kontroversiella ämnen, på mer innovativa sätt i framti-den.
REFERENSLISTA
Aspers, Patrik, Fuehrer, Paul & Árni, Sverrisson (red.) (2004). Bild
och samhälle: visuell analys som vetenskaplig metod. Lund:
Student-litteratur
Braid, Christine & Finch, Brian (2015) 'Ah, I know why...': children
developing understandings through engaging with a picture book.
Li-teracy, vol:49, iss:3, 115-122.
Dahle, Gro (2009). Roy. Göteborg: Daidalos
Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett
mångkulturellt samhälle. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Dyregrov, Atle (2007). Sorg hos barn: en handledning för vuxna. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Holmsen, Merete (2007). Samtalsbilder och teckningar: samtal med
barn i svåra situationer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Klarén, Ulf (1996). Vad färg är. Stockholm: HLS
Lax, Christina och Örså, Elin (2017). Att göra det svårbegripliga
be-gripligt för barn.
Lounsbury, Lynnette (2014). Young people are dying to talk about
death. The Guardian. 8 juni.
https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/jun/08/young-peo-ple-are-dying-to-talk-about-death (hämtad 2018-04-20)
Luterkort, Barbro (1999). Barn i bildterapi: att berätta om det svåra i
Maagerø, E., & Lorentzen Østbye, G. (2012). Do Worlds Have
Cor-ners? When Children's Picture Books Invite Philosophical Questions.
Children’s Literature in Education, 43(4), 323-347.
Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlit-teratur
Obordo, Rachel (2016). Let's talk about death: what does it mean to
you?. The Guardian. 11 oktober.
https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2016/oct/11/lets-talk-about-death-what-does-it-mean-to-you (hämtad 2018-04-20)
Rhedin, Ulla (2001). Bilderboken: på väg mot en teori. 2., rev. uppl. Stockholm: Alfabeta
Roos, Emma och Tykesson, Lina (2017) Livsfrågor genom elevers
och lärares ögon.
Rose, Gillian (2007). Visual methodologies: an introduction to the
in-terpretation of visual materials. 2. ed. London: Sage
Stohne, Malin (2016). Barnböcker om döden.
Waddell, Dan (2009). Explaining death to children. The Guardian. 28 november.
https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2009/nov/28/explaining-death-to-children (hämtad 2018-04-20)
BILAGA 1
PRESENTATION AV BOKEN
I Roy (2009) speglar Gro Dahle och Svein Nyhus berättelsen om hun-den Roy som en dag är död. Barnet, som är bokens huvudkaraktär, möts av många tankar, känslor och frågor: Var är Roy? Är han i
hund-paradiset? Eller har han blivit ett spöke?
Genom bokens uppslag får vi följa de upplevelser barnet möts av, och hur dessa kan bearbetas med egna tankar, och i interaktion med andra individer. Författaren och illustratören har tidigare skrivit böcker som reflekterar kring livets allvar ifrån ett barns perspektiv, och även denna bok är en skildring med välvalda ord och illustrationer.
BILAGA 2
BILAGA 3
SEMIOTISK ANALYS
PRESENTATION AV DÖDEN
Uppslag A
På uppslaget skildras en bild av en vuxen och ett barn som står böjda över en liggande hund. Hunden ligger med benen indragna och krop-pen tungt mot marken. Omgivningen består av en stol med en öpkrop-pen låda och klädhängare på, en gul dörr, en bild på väggen förställandes en hund, en vattenskål, en matskål och ett hundben. Barnet hänger med huvudet och tittar på hundens ansikte. Den vuxne håller händerna uppe i en pågående gest och tittar på barnet och hunden. Barnets fot är lyft i riktning mot hundens nos. Individernas ansikte och händer är i en beige ton och barnets jacka är blå. Bakgrunden är grå, gul och blå och så även resterande ting i bilden. På den vänstra sidan skildras en-bart fyra par skor i det nedersta hörnet.
Hundens kroppsspråk talar för att hunden sover. I relation till barnets och den vuxnes blickriktning och kroppsspråk ges en känsla av att det är något i bilden som inte stämmer, därför skulle hunden även kunna tolkas som sjuk eller död. Färgerna i bilden är dova och kan i relation till de utrunna färgerna tolkas som kall och dyster. Det vilar en viss stillsamhet i bildens illustrationsstil. Den vuxnes
pågående handgest kan i relation till denna stillsamhet ses som en väd-jan att ingripa, utan verktyg hur, varpå händerna stannar i luften. Lå-dan på stolen är öppen, varpå locket ligger på golvet och låLå-dan är fylld
med något mer abstrakt som kan tolkas som papper, möjligtvis som det papper vi packar in något i. Illustrationens hierarkiska struktur för blicken först till hunden, sedan individerna, sedan till stolen med lå-dan, vilket kan tolkas som en symbolisk riktning för vad en tom låda innebär i relation till ett dött djur och begravning. I en symbolik kan denna bild skildra hur hunden nu är död och påväg att begravas. Den vänstra sidans negativa utrymme rymmer en stor kontrast till de visu-ella elementen på den högra, vilket ger den högra sidan ett mer käns-losamt och intensivt intryck. Utrymmet skvallrar även om en ekande tomhet, vilket ökar dramatiken i illustrationen.
BEGRAVNING
Uppslag B
I uppslaget ser vi på den vänstra sidan ett barn som sitter på knä, hukat över en jordhög med en bild på en hund, ett hundben och en ljuslykta. Barnet håller i en sko och har ansiktet riktat mot jordhögen, men blicken sneglandes bakom sig. Till vänster om barnet står ett träd med en lång gren hängandes över barnet. Där bakom finns en gungställning med två tomma gungor. Bakom barnet, på den högra sidan, står en stor vuxen man med huvudet hängandes över, och fokus på, ett okänt objekt han håller i händerna. Bredvid mannen står en kvinna med hängande huvud och ett stadigt grepp om en spade. Kvinnans kropp, ansikte och blick är riktad mot barnet. I bakgrunden av dessa två indi-vider finns en hundkoja med namnet Roy, där ett tomt koppel ligger på marken. Bakom individerna finns två barn som springer efter varandra i riktning bort från situationen. Dessa två interagerar med varandra. Mellan träd, stenar, tunnor och hus står ett äldre barn med
händerna i fickorna, med blicken fäst mot den pågående situationen. Bakgrunden är grå, gul och blå och så även resterande ting i bilden. I barnets ansikte speglas mer rosatonade beiga kulörer, så även i kvin-nans.
Jordhögen med de olika objekten talar för att detta är en minnesplats av något slag. I samverkan med den tomma hundkojan och spaden be-rättar denna bild att minnesplatsen är skapad i den pågående situat-ionen, och det vi ser är mest troligt en begravning av en hund. Barnet är antingen lämnat själv åt den pågående situationen alternativt är detta en spegling av hur barnet självt ofta upplever interaktionen med de andra individerna i bilden. Den vuxna mannen ser mycket upptagen och frånvarande ut från den pågående situationen. Kvinnans kramp-aktiga grepp om spaden och blick talar för att det är hon som barnet upplever en interaktion med. Med deras ansikten målade i liknande kulörer ser dessa individer ut att ha kontakt och uppleva en empatisk relation inför den situation de är i. Barnen som leker är de individer i bilden med mest rörelse, och ser ut att vara påväg till någon form av bråk, vilket alldeles snart kommer att ta fokus från de vuxna indivi-derna i bilden. Det äldre barnet upplevs som mer arg än ledsen, kanske för hur gruppdynamiken mellan individerna ser ut, eller för hur den pågående situationen utspelar sig.
SAMTAL KRING DÖDEN
Uppslag H
I uppslaget ser vi ett genomskuret rum i ett hus. I rummet finns olika leksaker, bilder på väggarna, en byrå och en stor säng. Runt omkring
huset ser vi andra hus och bilar. Genom skorstenen på huset kommer rök, vilka blir till moln. I dessa moln ligger en hund med benen in-dragna och kroppen böjd. Mellan träden skildras en smal måne. I sängen skildras ett barn som ligger med största delen av kroppen un-der täcket så att bara ögonen tittar upp. En vuxen sitter på sängkanten lutad över barnet med en bok i knät och ena handen vilandes på bar-nets huvud. En lampa lyser på den vuxne och barnet. Två barn kikar in i rummet genom dörröppningen. Färgerna är i grå, blå och gula toner. Rummet är i mer gula toner.
Det genomskurna rummet kan associeras till ett dockhus där vi får en inblick i en mer intimt pågående situation i karaktärernas vardag. Rummet är fyllt med leksaker och bilder som talar för att det här är ett barns rum. Runt huset finns andra hus och bilar, vilka berättar att det här är ett bostadsområde. Ur skorstenen kommer rök, vilket associeras till att huset används. Röken övergår till moln med mjuka kanter, vil-ket går att tolka som en metafor för en dröm. Hunden som ligger i molnen kan spegla en tänkbar himmel och då hunden ligger med be-nen indragna kan denna tolkas som vilande, sovande eller till och med död. Månen vittnar om att det är natt utomhus och detta speglar även färgerna i bilden. Rummet, som är mer fyllt med gult ljus inger en trygg plats i kontrast till det utanför, som upplevs som stort. Reste-rande färger talar för ett lugn och en stillsamhet i bilden. Att barnet ligger under ett täcke berättar för oss att barnet kanske känner sig osä-kert och gömmer sig. Den vuxna individen sitter lutad över barnet, vil-ket inger en trygghet, som även förstärks i relation till den hand som vilar på barnets huvud. Boken associeras till rutiner, att det finns tid för ett barn och en vuxen att vara själva och prata, vilket även för-stärks i relation till fyra ögon som kikar in genom dörröppningen, men som inte får komma in i rummet. Lampan berättar att i dess ljus speglas illustrationens nyckelhändelse, vilket blir boken och handen på barnets huvud.
BILAGA 4 - DESIGNPROJEKT
NAHKO OCH MENINGEN MED LIVET
I mitt designprojekt har jag undersökt processen att skapa en
bilder-bok för barn. Jag fann att barn visade ett stort intresse för livsfrågor
och här framförallt livsfrågor i relation till döden.
Professorerna
Maagerø och Lorentzen Østbye (2012) berättar att en bilderbok är ett
utmärkt medium för att hjälpa barn att bearbeta svårare ämnen då den
i sin utformning kan bjuda in till reflektion kring livsfrågor.
Kombi-nationen bilder och text ger läsningen ett långsamt tempo, vilket ger
utrymme för diskussion mellan läsarna.
I mitt designprojekt har mitt fokus lagts på att skapa text,
illustrat-ion och layout som ger utrymme för diskussillustrat-ion mellan läsarna i
för-hållande till livsfrågor i relation till döden. Detta har gjorts genom att
undersöka döden i olika kontexter i relation till religion och vetenskap
i form av artiklar, uppsatser och böcker. Jag har även utfört en
kvalita-tiv enkätundersökning och genomfört en undersökning av moderna
bilderböcker inom ämnet.
Nahko och meningen med livet är ett koncept för en bilderbok riktad till barn i ål-dern 6-9 år där jag utifrån en teoretisk designundersökning har skapat text, layout
