• No results found

Bedömning och undervisning inom idrott och hälsa : Sett ur ett genusperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bedömning och undervisning inom idrott och hälsa : Sett ur ett genusperspektiv"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 Lärande och samhälle

15 högskolepoäng, grundnivå

Bedömning och undervisning inom idrott

och hälsa

- Sett ur ett genusperspektiv

Grading and education within physical education

- From a gender perspective

Lindgren, Mette

Nevhage, Max

Ämneslärarutbildning, gymnasieskolan, förstaämne idrott och hälsa, 300 högskolepoäng

Självständigt arbete grundnivå, 15 HP. Slutseminarium 2021-01-14

Examinator: Lars Kristén Handledare: Anna Fabri

(2)

2

Förord

Intresset för hur bedömning, betygssättning och genus påverka idrottslektioner har varit ett intresse som har väckts genom den verksamhetsförlagda utbildningen och diverse kurser på Malmö Universitet. Vi har upptäckt att det kan skilja sig från hur lärare ska följa kursplanen till hur lärare faktiskt applicerar kursplanen i idrottshallarna. Genom den verksamhetsförlagda utbildningen har vi upptäckt hur pojkar dominerar idrotten och tar mycket plats samtidigt som de placerar flickor i en position som minskar deras möjlighet att nå högre betyg idrott och hälsa. I denna kunskapsöversikt har vi i största mån arbetat tillsammans men på grund av olika intressen har vi har skrivit olika delar. Nevhage har fokuserat mer kring hur genus kan påverka idrottsundervisningen och har därför skrivit om de delarna i arbetet och Lindgren har mer fokus kring hur väl lärare följer den rådande kursplanen. Därför skiljer sig frågorna ifrån varandra men hör ihop i den aspekten att om genus påverkar idrottslektionen så påverkar den även bedömningen. Vi har arbetat tillsammans genom att läsa igenom allt ihop och stötta varandra genom arbetsförloppet.

(3)

3

Abstract

This knowledge overview examines research regarding teaching and grading within the subject physical education for lower secondary school and upper secondary school. The essay is restricted to a gender perspective in order to examine whether there is any impact on teaching and grading related to gender. The following questions served as a base for the knowledge overview: How does gender affect physical education? How well is the national syllabus followed by teachers in physical education? The selection method has been a systematic research summary, with the added criteria that the work must be peer-reviewed to ensure that the searches contain relevant research to answer the problem statement. The databases EBSCO ERC and EBSCO ERIC were the primary search engines that were used to find research articles. Through the use of these search engines, a further selection was made in order to find the most relevant research articles for this essay. In the results section of this essay, the research articles and their contents are presented. Furthermore, the articles are discussed and connected to the problem

statements. The results of the work show that there are clear shortcomings in the syllabus in sports and health, for example that teachers find it difficult to convey the syllabus' message to students. The knowledge overview also shows that boys take up more space in sports and health, which has negative consequences for girls.

Keywords: Curriculum, Didactics, Equivalent, Equitable, Grading, Pedagogy, Physical education, Teacher, Sweden

(4)

4

Innehållsförteckning

Abstract 2

1. Inledning 3

1.1 Syfte & Frågeställning 4

2. Metod 5

2.1 Kriterier 5

2.2 Sökprocess 6

2.3 begrepp 8

3. Resultat 9

3.1 Kön, Genus och Betyg 9

3.1.1 Könsroller inom idrott och hälsa 10

3.1.2 Kritisk granskning av artiklarna 13

3.2 Mellan nytta och nöje 14

3.2.1 Lärarens arbete med kursplanen 14

3.2.3 Kritisk granskning av artiklarna 18

4. Diskussion 20

4.1 Metoddiskussion 20

4.2 Pojkars dominans av idrottsundervisning 20

4.3 Hur lärare arbetar med kursplanen 22

4.4 Vidare forskning 23

(5)

5

1. Inledning

Med denna kunskapsöversikt avser vi som blivande lärare i idrott och hälsa att skapa en förståelse och överblick kring normer inom idrott och hälsa och vad lärare tittar efter när de betygsätter eleverna. Det har uppmärksammats av våra tidigare erfarenheter som bland annat tidigare elever, vikarie samt den verksamhetsförlagda utbildningen att det finns skillnader mellan lärarnas betygsättning av pojkar och flickor. Läroplanen för idrott och hälsa på grundskolan samt gymnasieskolan uttrycker tydligt elevers lika rättigheter, möjligheter,

skyldigheter oavsett kön (Skolverket, 2011). Men enligt Larsson präglas idrottsundervisningen av traditionella kön - och genus mönster och att det finns en medvetenhet hos lärare i ämnet idrott och hälsa kring genusordningen. Genom att låta undervisningen fortsätta präglas av traditionella kön - och genusmönster försvårar lärarna sitt uppdraget att motverka traditionella könsmönster. Skolverket skrev in i Lgr11 och Gy11 att lärare mer aktivt ska arbeta med en likabehandling och motarbeta traditionella könsmönster (Larsson, 2016). När lärarna fortsätter låta undervisningen präglas av de traditionella kön - och genusmönster bryter de mot den demokratiska grund som skolans verksamhet ska vila på. Genom att inte agera på kön - och genusmönster får vi inte en skola för alla, en skola som ska gynna alla människors lika värde eller en skola som ska motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling (Skolverket 2020).

Idrott och hälsa har under stora delar av 1900-talet bedrivits könsuppdelad undervisning från årskurs 5 och uppåt (Larsson, 2016). Pojkar och flickor fick därför idrottsundervisning med olika innehåll och där fokus för flickor var det estetiska och för pojkar det funktionella (Larsson, 2016). Övergången till samundervisning har på många sätt inneburit negativa konsekvenser för flickor, då läraren inte kan ha lika stort fokus på både pojkar och flickor samtidigt och som har lett till att flickor fått sämre betyg (Larsson, 2016). Enligt Redelius (2012) grundar undervisningen i idrott och hälsa ofta inte på de förmågor som framhålls av den nationella kursplanen vilket leder till att bollspel får mer plats eftersom många lärare anser att elever inte behöver utveckla sina kroppsliga förmågor. Denna skillnad lever fortfarande kvar då pojkar i större utsträckning når högre betyg och tar mer plats i idrott och hälsa undervisningen än flickor. Vi kollade utvärderingen från skolverket 2020, grundskola, där var

(6)

6 fortfarande flickor lite efter (vårterminen 2020). Vi hittade ingen annan uppdaterad

information. Arbetet är disponerat enligt följande vetenskaplig disposition som består av introduktion, metod, resultat och diskussion (Reinecker och Jørgensen, 2018).

1.1 Syfte & Frågeställning

Vårt syfte med denna kunskapsöversikt är att ge ett bredare perspektiv på hur genus och kön kan spela roll i betygsättningen. Denna kunskapsöversikt har för avsikt att kartlägga

bedömning i ämnet idrott och hälsa och huruvida denna bedömning sker jämlikt eller inte. Kunskapsöversikten har för avsikt att granska ifall lärare planerar lektionerna efter den nationella läroplanen. Studiens forskningsfrågor är följande;

- Hur påverkar genus idrottsundervisningen?

- Hur väl följer lärare i idrott och hälsa den nationella kursplanen?

Kunskapsöversikten har ett lärarperspektiv och är avgränsat till att omfatta årskurs sju-nio samt gymnasiet då det är i dessa åldrar som betygen har en avgörande roll för framtiden. Kön, genus och bedömning är faktorer som avgränsat arbetet då det är dessa begrepp som vår kunskapsöversikt ämnar att arbeta med. Kunskapsöversikten är främst avgränsad till ett nationellt perspektiv då det är forskning kring hur bedömning och undervisning sker i den svenska skolan utifrån den svenska kursplanen som är aktuellt. Det finns en artikel i denna översikt som är från England då den tar upp genus som är relevant för arbetet. I arbetet förekommer det användningen av den biologiska binära könsuppfattningen flicka respektive pojke för att beskriva könen. Begrepp som maskulinitet och femininitet kommer även tas upp i samband med hänvisningar från källor.

Kunskapsöversikten ska ge inblick ifall lärare bedömer eleverna efter deras prestation och kunskap eller efter deras delaktighet och kön. I kunskapsöversikten tas lärares lärstilar upp och hur de används. Översikten har för avsikt att se om lektionerna bygger på den nationella kursplanen eller om det är lärarens egna intresse som avgör vilket innehåll undervisningen har, exempelvis fotboll.

(7)

7

1.2 Begrepp

Genus och kön är begrepp som är återkommande i detta forskningsarbete.

Nationalencyklopedin formulerar användningen av genus genom att det ‘’används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.’’ (Hirdman & Manns, u.å). Larsson (2016) definierar kön som en “egenskap hos individ som beror på vilken typ av gameter (könsceller) den producerar’’ (Larsson, 2016, s. 252) vilket är ett biologiskt perspektiv på kön. Begreppet genus beskriver de historiska, kulturella och sociala normer samhället har på pojkar respektive flickor. Vilket innebär att flickor och pojkar har olika krav beroende på vilket socialt sammanhang det är i (Larsson, 2016).

Larsson tar även upp kring likvärdighet där han hänvisar till lpo94. Lpo94 tar upp att ‘’ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling’’ (Skolverket, 1994, s. 5). Dagens läroplan, Lgr11, har kvar samma stycke men har lagt till att; ‘’Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig’’ och ‘’ Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov’’ (Skolverket, 2011, s. 2). För att förstå mer vad Skolverket menar med likvärdighet så skriver

nationalencyklopedin att likvärdighet är ‘’värd lika mycket’’ (Nationalencyklopedin, u.å). Likvärdighet eller likvärdig betyder då att två personer är värd lika mycket i valt sammanhang. Begreppet hegemonisk eller hegemoni tas upp vid flera tillfällen i arbetet och är enligt

nationalencyklopedin en ledande position inom en grupp. Det finns olika kategorier som begreppet hegemoni faller in i. Det ena är internationell politik och den andra är internationell politisk ekonomi (Nationalencyklopedin, u.å).

(8)

8

2. Metod

Under denna rubrik tar vi upp hur sökprocessen har sett ut samt vilka avgränsningar vi har fått göra för att få så relevant data som möjligt.

2.1 Kriterier

Den insamling av data som använts är en systematisk forskningsöversikt (Denscombe, 2018). För att avgränsa arbetet har vi valt att använda artiklar från 2011 och framåt. Detta för att använda artiklar som är relevanta för forskningens frågeställningar och till den rådande kursplan. Ytterligare en avgränsning vi har valt är vetenskapligt granskade artiklar även benämnd som peer-review. Detta ger en form av garanti på att sökningar är vetenskapligt baserade så att vår forskning får en vetenskaplig grund. Vi kommer säkerhetsställa att artiklarna är peer-review genom att kritiskt granska dem så att de upprätthåller en relevans för

forskningens frågeställningar. Det är främst engelska sökord som använts då de flesta artiklar är skrivna på engelska vilket gjorde att de sökorden gav ett bredare resultat. Arbetet ämnar att besvara frågor om den svenska skolan därför är Sverige den geografiska plats som undersöks. Arbetet avgränsas till årskurserna 7–9 samt gymnasiet eftersom kursplanerna för 7-9 och gymnasiet har en del gemensamt samt att undervisningen för idrott och hälsa på gymnasiet bygger vidare på undervisningen i 7–9.

Utifrån frågeställningen finns det nyckelord som är relevanta för det valda området och som kan underlätta sökprocessen; ‘’equivalent’’, ‘’student’’, ‘’equitable’’, ‘’physical education/PE’’, ‘’grading’’, ‘’curriculum’’ samt ‘’Sweden’’.

2.2 Sökprocess

Sökprocessen består av en systematisk forskningsöversikt. Enligt Denscombe (2018) innebär det en sökning efter relevant litteratur med specifika metoder och specifika sökord, för att hitta direkt litteratur kopplat till forskningsområdet. Därefter görs en översikt över sökresultat som sedan utvärderas med hjälp av kriterier. Tillslut så dras en slutsats baserad på en objektiv analys av befintlig data (Denscombe, 2018). Följande sökmotorer som har använts är EBSCO, ERC.

(9)

9 ERC står för Education Research Complete och innehåller internationell forskning kring pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap. De täcker all sorts utbildning vilket har varit användbart för forskningen då arbetet inte är avgränsat till någon årskurs. EBSCO, ERIC är den andra databasen vi har använt oss av. ERIC står för Education Resources Information Center och innehåller också internationell forskning inom pedagogik, ämnesdidaktik samt utbildningsvetenskap. Däremot kan två databaserna skilja sig åt inom olika sök områden, därför används båda sökmotorerna. Eftersom arbetet sker i par har vi sökt på databaserna samtidigt och även valt att söka på olika nyckelord för att snabbare kunna arbeta igenom materialet som hittas. Urvalet har gett resultat på tusentals artiklar och ytterligare avgränsningar har behövts göras för att få fram de mest relevanta artiklar för detta arbete. Upprepning av nyckelord var en metod för att få fram de artiklar vi verkligen ville ha, på så sätt sållades andra artiklar automatiskt bort. Vi har även varit noggranna med att ha rätt årtal, 2011-2020, samt att det ska vara peer-review artiklar.

För att hitta artiklar som var relevant för vår första fråga ‘’Hur påverkar genus

idrottsundervisningen?’’ sökte vi på EBSCO ERC med följande nyckelord; ‘’SWEDISH CURRICULUM PE GRADING EQUIVALENT’’ och fick till en början 3785 sökresultat, för att få färre resultat begränsade vi sökningen till Sverige och England, fokus på åren 2011 - 2020 samt att artiklarnas skulle vara peer-review som gav oss 30 resultat. Efter att ha använt dessa begränsningar som metod blev följande artiklar användbara; Svennberg, Meckbach och Redelius (2014), Svennberg (2017), Redelius, Quennerstedt och Öhman (2015), Redelius och Hay (2012), SueSee och Barker (2019) samt Suzanne Roberts, Gray och Camacho Miñano (2020)

För att besvara frågan om ‘’Hur påverkar genus idrottsundervisningen?’’ sökte vi på EBSCO ERIC med följande nyckelord; ‘’GENDER PHYSICAL EDUCATION SWEDEN’’ som gav oss 1175 träffar och efter en avgränsning till åren 2011 - 2020 blev det en minskning till 837 men för att begränsa sökningen ytterligare valde vi att artiklarna skulle vara peer-review och utgå från Sverige som geografisk plats vilket gav oss 50 sökningar. Med hjälp av artiklarnas nyckelord, rubriken samt abstract kunde följande artiklar användas; Joy och Larsson (2019) och Alsarve, Jakobsson och Helgesson (2017).

(10)

10 Den andra frågan i frågeställningen är ‘’Hur väl följer lärare i idrott och hälsa den nationella kursplanen?’’. Där ERC var sökmotorn och följande nyckelord användes ‘’STUDENTS VIEW GRADING PE SWEDEN’’. Med denna sökning fick vi upp 9,406 sökresultat. Efter en avgränsning till åren 2011-2020 så minskade sökresultaten till 2,910 och för att få ner resultatet ytterligare upprepa vi ordet ‘’GRADING’’ vilket gav oss 67 träffar. Under sökprocessen undersöktes artiklar vars nyckelorden såg användbara ut för forskningen, därefter lästes artiklarnas abstract för att få en överblick om vad artikeln handlar om. Genom att använda detta tillvägagångssättet blev det enklare att hitta artiklar som var relevanta för vår forskning. Med denna metod valde vi två artiklar, en från Svennberg, Meckbach och redelius (2018) och en från Larsson och Karlefors (2015).

För en tredje sökning i ERC för att få fler artiklar till första frågan i frågeställningen användes följande nyckelorden ‘’EQUAL GENDER GRADING PE SWEDEN’’. Denna sökningen gav oss ett resultat på 1,008 artiklar och för att begränsa resultatet ytterligare så upprepas nyckelorden ‘’GENDER’’ och ‘’PE’’. Med dessa nyckelord så fick vi ett resultat på 18 artiklar, vi kollade titel, nyckelord och abstract på alla artiklar för att sedan välja Fagrell, Larsson och Redelius (2011) och Fagrell, Larsson och Redelius (2012).

(11)

11

3. Resultat

Detta avsnitt kommer att behandla resultaten från den forskning som valdes noggrant genom en systematisk forskningsöversikt. Dispositionen är uppdelad i två underrubriker som är ‘’Kön, Genus och Betyg’’ respektive ‘’Mellan nytta och nöje’’. Genom de nämnda rubrikerna kommer genus, bedömning och betygssättning att behandlas.

3.1 Kön, Genus och Betyg

Syftet med Svennberg, Meckbach och Redelius (2014) studie var att utforska olika

bedömningskriterier som lärare i idrott och hälsa behövde ha i åtanke när de satte betygen. Samt vikten av att göra det möjligt att diskutera med eleverna om de kriterier som läraren anser ha större vikt. Den teori som ligger till grund för repertory grid technique metoden är PCT av George Kelly som står för personal construct theory. Det innebär att beteende kan bli

uppfattat i termer av personliga konstruktioner som förklarar hur världen fungerar. Människan tittar på världen och försöker hitta osynliga mönster och mallar som denne försöker få in i verkligheten. Konstruktionerna förklaras ibland som en instinkt, en magkänsla eller

uppfattning som guidar våra handlingar utan att nödvändigtvis bli verbaliserad (Svennberg et al., 2014).

I studien fokuserar författarna på repertory grid technique som är en intervjumetod och denna metod går ut på att försöka kartlägga individens mentala konstruktioner. Metoden involverade fyra stycken årskurs nio lärare inom idrott och hälsa och de enskilda intervjuerna varade i 90 minuter. Strukturen för intervjun var i tre steg som både diskuteras och arbetas med. I första steget fick lärarna välja ut åtta olika elever där två av eleverna ska ha nått det högsta betyget MVG, tre ska ha nått VG och tre som har betyg G. För det andra steget så valde författarna ut tre elever och bad läraren att jämföra dem med varandra. Påpeka varför två av dem var lika och varför de två var olika från den tredje eleven med ett fokus på bedömning specifikt.

Genom att beskriva två elever som att ‘’de strävar efter att utvecklas’’ och en som ‘’bara gör det som krävs’’ så skapas en konstruktion som författarna använder senare i studien. I det tredje steget fick lärarna bedöma vilken konstruktion varje elev de valt ut tillhörde, det fanns fem olika graderingar där 1 var mest negativ och 5 var mest positiv. För det sista steget fick två av

(12)

12 författarna göra kategoriseringen självständigt och detta blev senare jämfört med varandra. Lärarna fick även sätta sig själv i en konstruktion kring bedömning samt lista vad dem använde för sorts dokumentation för bedömning (Svennberg et al., 2014).

För resultatet sammanställdes detta i en rutnät karta. I denna rutnät karta sammanställs konstruktionerna som lärarna har skapat och på detta sätt kan författarna komma fram till deras resultat kring vad som anses vara viktigt när lärare betygsätter samt varför vissa elever får det betyg de får. Författarna kunde se att det ibland sker en skillnad mellan vad läraren själv anser är viktigt vid betygssättningen och vilken relevans det har. Detta indikerar att läraren inte alltid är medveten om vilka konstruktioner som har den bästa relevansen till betygen. Vid ett annat resultat ansåg en lärare att kriterier såsom god kroppskontroll och teoretiska kunskaper är mycket viktiga. Men enligt resultatet så har dessa kriterier inte någon större relevans till det givna betyget. Det som läraren ansåg vara minst viktigt, att vara bra på bollsporter, visade sig vara det som var mest relevant för betyget enligt rutnät kartan (Svennberg et al., 2014).

3.1.1 Könsroller inom idrott och hälsa

Alsarve, Jakobsson och Helgesson (2017) rapport syftar på att synliggöra vilken roll kön och makt har när det gäller en rättvis undervisning i idrott och hälsa. Teorin som används är Connels teori om hegemonisk maskulinitet där fokuset ligger på maskulinitet istället för femininitet. Connels teori förklarar varför manlighet oftast värderas högre eller får mer makt i vissa sammanhang visavi kvinnlighet. Vilket innebär att personer placeras i en förbestämd social hierarki i relation till deras bakgrund, ålder, kropp och hudfärg med mera. Författarna förfrågade 26 lärare om att bli intervjuade och av 26 lärare var det sex lärare som svarade positivt till att delta i undersökningen. Forskarna genomförde därefter semistrukturerade intervjuer samt observationer av de sex lärarna. Observationerna gjordes på två

gymnasieskolor och visade att pojkar i en större utsträckning tar mer plats i undervisningen när tävling och prestation har större fokus. Däremot visade observationen även att pojkarnas maskulinitet utmanades när undervisning innehöll dans. “I själva verket tycks elever och lärare så inkörda i detta system att många pojkar upplever ett slags hot mot sin manlighet när

undervisningen innehåller moment som anses femininitet skapande (dans)” (Alsarve et al., 2017, s. 214).

(13)

13 Resultatet visar att pojkar har en högre hierarkisk makt i ämnet idrott och hälsa, de enda undantagen är när pojkar är minoritet och flickor majoritet. Under en av intervjuerna berättade en lärare att pojkar behöver en undervisning där rörelsemönster och rytm innehåller

maskulinitet. Läraren som implementerar maskulinitet i rörelsemönstret får pojkarna mer motiverade till att delta i undervisningen. Genom att förändra undervisningen så att dans förknippas med maskulinitet kan de typiska normerna om att pojkar inte dansar brytas ner (Alsarve et al., 2017).

Syftet med Fagrell, Larsson och Redelius (2012) rapport var att belysa hur olika idrotter i idrott och hälsa placerar flickor respektive pojkar i olika positioner. De ville belysa hur interaktionen mellan kropp, kön och samhället är ett uttryck för genus. Författarna observerade 26 st idrott och hälsa lektioner på fyra olika skolor i Sverige. De deltog i undervisning som innehöll allt från dans till bollsporter (Fagrell et al., 2012).

Under författarnas observationer upptäcktes två intressanta könsmönster på tre av de fyra skolorna. Det första könsmönstret som upptäcktes var flickors syn på sin egen plats i idrott och hälsa undervisning där bollsporter var i fokus, då de ansåg att det var svårt att rättfärdiga sin plats. Det andra könsmönstret som upptäcktes var lärarens roll i undervisningen, eftersom när pojkar och flickor samarbetade var det på grund av lärarens beslut om att de skulle

samarbeta. Enligt författarna blev detta mönstret extra tydligt när undervisningen innehöll basket och klasserna spelade i mindre grupper om tre och målet var att passa varandra så mycket som möjligt. Samarbetet ökade mer när läraren uppmuntrade samarbetet. Läraren hade alltså stor påverkan om könen samarbetade eller inte. Resultat visar är att pojkarna i större utsträckning dominerar bollsporter och att de tar större plats i undervisningen. Trots att både läraren och pojkarna är medvetna om att de dominerar undervisningen för idrott och hälsa gör läraren inget för att stoppa situationen. Bristen av ingripande resulterar en maskulin

undervisning där pojkarna kontrollera och påverkar flickornas upplevelse och utbildning negativt (Fagrell et al., 2012)

Joy och Larsson (2019) deltog i en större studie där de observerade åtta skolor runt om i Sverige med 15–30 studenter i varje klass. Lektionens längd varierade mellan 50 och 80 minuter. Författarna observerade fem olika teman; rörelse av energi, rörelse av lekfullhet och

(14)

14 bindning, stoltserande rörelse, delande rörelse och reglerande rörelse. Dessa teman visar hur maskulinitet ter sig i olika former i dansundervisning på idrott och hälsa lektioner. Joy och Larsson (2019) ville studera hur rörelse bidrar till en diskurs om hur konstruktivism av maskulinitet på gymnasiet påverkar utbildningen, speciellt hur kroppsrörelser utgör

maskulinitet. Genom att fokusera på kroppar och hur rörelser på olika sätt bidrar till att reglera och forma kroppar. Men även hur det förkroppsligar kunskap och subjektivitet i och genom idrott och hälsa. Joy och Larsson (2019) använde Butler’s teori om den heterosexuella

dimensionen för att få fram ett ramverk. Genom att använda detta ramverk fick de en djupare förståelse för hur pojkar och flickors kroppar fungerar och blir könsbestämda genom rörelse i idrott och hälsa.

Det uppmärksammas av författarna att olika rörelser påverkar pojkar på olika sätt. Stoltserande rörelse är en arrogant överlägsenhet rörelse som pojkar använder för att ta mer plats på

idrottsundervisningen och lärarens fokus skiftar från hela klassen till de pojkar som låter mer och tar mer plats. Pojkar använder den arroganta stoltserande rörelsen för att befästa deras heterosexualitet. Ytterligare ett tema som författarna tar upp är temat delade rörelser som innebär tendensen att pojkar dras till att vara med varandra och flickor dras till att vara med varandra trots att de utför aktiviteter i en helgrupp. Inom denna rörelse förstärks de

traditionella binära könsrollerna samtidigt som de utmanas (Joy & Larsson, 2019).

Larsson, Redelius och Fagrell (2011) observerade fyra klasser i fyra olika skolor som alla är placerade i svenska storstäder. Syftet med denna studie var att utforska relationen mellan rörelse och heteronormativitet inom idrott och hälsa samt hur eleverna uppfattar detta.

Åldersgrupperna för de olika skolorna var 15 - 16 år. Författarna noterade vad som hände före, under och efter lektionerna för att sedan intervjua 24 elever, hälften var flickor och andra hälften var pojkar. 72 intervjuer gjordes totalt och alla varade mellan 45 minuter och - 1,5 timme. De utgår från Butlers teori om genusperformativitet som innebär att objekt och subjekt påverkas av olika händelser som befäster deras genus. Händelserna kan vara verbala men även ta an andra former och detta sker i en oändlig repetition.

Författarna uppmärksammade att om maskulinitet inkluderades i undervisning med dans finns det en större sannolikhet att pojkar är med. Detta eftersom när dans är förknippat med styrka,

(15)

15 snabbhet och smidighet tar det bort fokus på att dans ska vara rytmiskt, vackert och ha fokus på koordination som kan anses vara feminint och “flickigt”. Flickor intar medvetet en mer underordnad roll i undervisning där bollsporter är i fokus eftersom det anses vara normalt för flickor (Larsson et al., 2011). Slutsatsen som författarna drar är att undervisning i fysisk träning sker på ett icke jämställt sätt. Flickorna ‘’behöver’’ inte göra det ena eller det andra när det gäller samtliga övningar och lärare verkar hylla ett maskulint beteende samt den maskulina kroppen. Det som uppmuntras i undervisningen är den fysiska förmågan, att ta initiativ och att ha ett instrumentellt förhållningssätt både till sig själv samt till andra studenter (Larsson et al., 2011).

Syftet med Suzanne Roberts, Gray och Camacho Miñano (2020) rapport är att utforska hur flickor uppfattar och upplever idrott och hälsa. De observerade idrott och hälsa

undervisningen på en skola i England under tre månader med fokus på flickors uppfattning om idrott och hälsa. Skolan var progressiv och hade en stor mångfald med upp till 1000 elever. Elevernas åldrar i observationerna varierade mellan 12 - 18 år och efterhand som

observationerna pågick fokuserade de på totalt 23 elever som skulle ta del av forskningen då de bar på typiska feminina drag. Flickorna fick öppna frågor i semistrukturerade intervjuer,

därefter valdes åtta elever ut för individuella intervjuer. De åtta elever valdes ut baserat på deras uppfattning om genus som en social konstruktion. Suzanne Roberts et al., (2020) rapport visade att flickor har många diskursiva och strukturella hinder som på många sätt begränsar och deras möjligheter och deras inlärning i idrott och hälsa (Suzanne Roberts et al., 2020).

3.1.2 Kritisk granskning av artiklarna

Studien av Svennberg, Meckbach och Redelius (2014) är utförd på ett mycket noggrant sätt då all insamlad data dokumenterades och deras resultat är baserat på en rutnät karta som i sig är baserat på data. I kontrast till Fagrell, Larsson och Redelius (2012) studie där de endast fick svar av sex lärare av 26 så är Svennberg, Meckbach och Redelius (2014) studie mer pålitlig. Larsson, Redelius och Fagrell (2011) valde att både observera och intervjua idrottslektionerna samt eleverna vilket innebär att deras studie är utförd med samma kvalitativ metod som Svennberg, Meckbach och Redelius (2014). För alla studier under rubriken Kön, Genus och Betyg så är resultaten väldigt rimliga och baseras på evidens samlad från observationer och/eller intervjuer. Det som gör Fagrell, Larsson och Redelius (2012) mindre pålitlig från

(16)

16 Svennberg, Meckbach och Redelius (2014) är deras val av studie, kvantitativ eller kvalitativ, samt hur mycket data de har samlat in.

3.2 Mellan nytta och nöje

Planering och utförande av idrottsundervisning ska ha en tydlig förankring i rådande kursplan. Kursplanen inom idrott och hälsa tar upp att eleverna ska utveckla sin kroppsliga förmåga samt kunna planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Läroplanen tar även upp att läraren ska kunna förmedla syftet och den vetenskapliga grunden som hen bygger sina lektioner på (Skolverket, 2011).

3.2.1 Lärarens arbete med kursplanen

Svennbergs (2017) syfte var att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser vara befogade rörelser i ett kriterium baserat betygssystem och vilka faktorer som påverkar lärarnas betygsbedömning. Författaren har använt sig av Bernsteins teori och han använder

pedagogiska verktyg för att förklara den komplexa processen som sker när man omsätter teori till verklighet. I denna studie intervjuades sju lärare från olika skolor i Sverige som var olika både storleksmässigt och geografiskt placerat. Intervjuerna varade mellan 90–120 minuter samt skedde i två steg. Svennberg använde sig av repertory grid technique metoden för att lärarna skulle reflektera över vilka aspekter de ansåg vara viktiga när de ger ut ett högt betyg.

Författaren menar att med denna teknik kan lärarnas tysta kunskaper kring betygskriterier komma fram. Lärarna valde vardera sju elever som representerade de olika betygen för den klassen. Det är viktigt för studien att läraren känner eleverna väl för att kunna skapa

konstruktioner kring deras likheter samt olikheter mellan varandra. När konstruktionerna är skapade går de vidare till steg två som handlar om att läraren ska bedöma och gradera de olika kraven som finns i de nationella kunskapskraven (Svennberg, 2017). Resultatet för denna studie visar att olika sporttekniker samt en multi-aktivitetsmodell fortfarande är ramen för vad lärare anser utgör legitima rörelser. En av lärarna beskriver att komplexa rörelser är när

eleverna utför ett korrekt skott i fotboll eller en kombination av steg i dans som en form av sportteknik. Det lärarna anser var problematiskt kring betygskriterierna i den nationella kursplanen är svårigheter att beskriva rörelsekvaliteter. Detta resulterade i att lärarna valde rörelser som de kan bedöma kvantitativt (Svennberg, 2017).

(17)

17 I en studie utförd av Redelius, Quennerstedt och Öhman (2015) var avsikten att undersöka hur lärare i idrott och hälsa framförde vad syftet och målet är med lektionen för eleverna. De undersökte även om läraren framförde syftet och målet explicit eller inte till studenterna. I studien utgår de från ett sociokulturellt perspektiv. I studien studerades totalt 24

idrottslektioner, deltagarna var ca 150 elever i åldrarna 14–16 och sex olika idrottslärare på olika skolor runtom i Sverige. Efter idrottslektionerna hölls en intervju med läraren kopplat till idrottslektionen som precis varit. Frågorna som ställdes var alla relaterade till lektionen och de handlade om kunskap, lärande och processer. Alla lektioner videodokumenterades och

författarna studerade materialet för att kunna se om händelser i lektionerna kan ha bidragit till lärande för eleverna. När händelserna hade blivit identifierade fick en lärare tillsammans med tre till fyra elever sitta och kolla på händelserna samtidigt som de blev intervjuade. Den insamlade datan var analyserad efter hur läraren förklarade målen, resultaten och vad som ska läras. Författarna analyserade även kommunikationen mellan lärare och elever kring inlärnings resultatet (Redelius et al., 2015).

Resultatet visar att i vissa fall var lärarna väl medvetna om målen och resultaten för deras lektioner samt kunde förmedla målen till eleverna. Medan i andra fall så förklarade lärarna om mål och resultat i intervjun före lektionen men förmedlade inte det till eleverna på lektionen. Det fanns sedan de lärare som hade problem med att diskutera mål och resultat både i intervjun och för eleverna (Redelius et al., 2015).

Karlefors och Larsson (2015) utförde en studie med syftet att förstå vad det är som utgör viktigt kunskap i idrott och hälsa och vilken process lärande och inlärning har i ämnet. Den teori Karlefors och Larsson använder är Burt Crums teori om movement culture då lärare i idrott och hälsa enligt Crum inte prioriterar lärande (Karlefors och Larsson, 2015). Studien är utförd i Sverige där författarna observerade åtta klasser på varierande skolor i fyra olika städer. De besökte en högstadieskola och en gymnasieskola i varje stad. Författarna studerade och spelade in diverse idrottslektioner för att se hur lärandeprocessen fungerar i en idrottshall. De dokumenterade hur en lektion var strukturerad, vilka verbala kommunikationsredskap som används samt vad elever och lärare fokuserar på när dem diskuterar om aktiviteter.

(18)

18 Resultatet visar att läraren inleder lektion med att ta närvaro/frånvaro och sedan förklarar vad som kommer att ske på lektionen. Författarna upptäckte att lärarna ofta nämner exakt vilken sport som ska utföras som exempelvis fotboll och att det enbart var vid enstaka tillfällen som läraren förklarade själva syftet med lektionen. Under deras observation blev det även tydligt att flertalet av lektionerna handlade om fysisk aktivitet där eleverna hade cirkelträning,

uthållighetsträning eller styrketräning. Enligt idrottsläraren handlar det inte om att bli starkare eller snabbare utan mer om att utveckla kunskaper inom planering och att utvärdera fysiska aktiviteter. Läraren utformar lektionerna efter lärandemålen men författarna upptäckte att lärarna fortfarande inte kan förklara ytterligare kring syfte och mål med lektionerna. Det observerades att det inte fanns någon tydlig länk mellan pedagogiken och lektionens innehåll (Karlefors & Larsson, 2015).

Syftet med SueSee och Barker (2019) undersökning var att fastställa om inlärningsmetoderna som används av svenska idrottslärare skapar möjligheter för eleverna att möta de

utbildningsmål som är relaterade till kreativitet, problemlösning och självständighet. Artikeln saknar en teori. Lärandebeteende kan bli definierad som en kedja av beslutsfattande där besluten är gjorda antingen av läraren eller eleverna. Författarna la ut ett frågeformulär på en Facebook sida för lärare i idrott och hälsa som hade 8000 medlemmar för att nå ut till så många lärare i Sverige som möjligt. Frågeformuläret innehöll 11 frågor om olika lärande tekniker och med en avslutande förfrågan om att få observera lektioner. Totalt svarade 42 lärare på formuläret. Varav 19 var män och 23 kvinnor, 12 undervisade i lågstadiet, 21 mellanstadiet och nio på gymnasiet. Det var bara sex lärare som gick med på att bli

observerade, fem av dem arbetade på skolor i Göteborg och en lärare jobbade på västkusten. Lektionerna som observerades gjordes i Sverige under 40 till 50 minuter med 14–25 elever per klass. Lärstilar karaktäriserad av vem som tar beslutet, när beslutet är taget och vilka

intentioner den som tog beslutet hade (SueSee & Barker, 2019).

Författarna kom fram till att den svenska kursplanen inte beskriver hur mycket eleverna ska arbeta självständigt eller hur mycket eget ansvar de ska ta. De kom även fram till att några lärare i idrott och hälsa ger elever de möjligheter de behöver för att få en objektiv utbildning som ledde till kreativitet, problemlösning, personligt ansvar och självständighet. Resultatet

(19)

19 visar att de metoder som lärare använder sig av utvecklar elevernas nyfikenhet, kreativitet och självständighet (SueSee & Barker, 2019).

Svennberg, Meckbach, Redelius (2018) utförde ytterligare en repertory grid studie som genomfördes 2009 samt 2013. Syftet var att förstå och minska gapet mellan det

styrdokumenten säger kring bedömning och vad lärarna säger kring bedömning. Studien baseras på den kritik som framförts kring den nationella kursplanen samt läroplanen i det svenska samhället. Det teoretiska ramverket baseras på Bernsteins koncept om en pedagogisk diskurs. I studien har de använt sig av två olika diskurser. Den ena är en instruktionell diskurs som de använde som kunskap och den andra diskursen är regulativ diskurs som såg som normer och principer. Metoden var repertory grid technique och de skedde under två intervjuer vid olika årtal. Båda kursplanerna, Lpo94 och Lgr11, täcktes in och repertory grid technique användes för att undersöka vad lärare anser är viktigt när de ger högre betyg. Tre lärare intervjuades och varje lärare valde ut sju till åtta elever som alla hade olika betyg. Därefter fick läraren skapa konstruktioner med hjälp av elevernas betyg vilket innebar att de skulle förklara varför den ena hade ett högre betyg än den andra (Svennberg et al., 2018). Resultatet visar att det existerar en viss skillnad i de olika kursplanerna. Den tidigare versionen innan 2011 så kom lärarna inte på lika många konstruktioner som i den senare kursplanen. Bedömning kring kunskaper hade dubblats, motivation hade halverats och konstruktioner baserat på sociala skickligheter hade nästan eliminerats. Resultatet för 2013 fokuserade på elevernas teoretiska kunskaper och hur de tänker utanför lådan samt att de kan reflektera kring olika övningar (Svennberg et al., 2018).

Syftet med studien av Redelius och Hay (2012) var att undersöka kring hur ett kriteriebaserat bedömningssystem fungerar. Många ämnen är svagt klassificerade och icke-paradigmatiska i den meningen att det antingen finns en låg grad av samförstånd om vad som är legitim kunskap inom ett område, eller legitimiteten av kunskap som skall läras ut tas för givet. Författarna använder ett sociokulturellt perspektiv i deras forskningsarbete. I denna studie deltog 355 elever i åldern 15–16 och gemensamt för alla var att det läste sitt sista år i den obligatoriska svenska skolan. Studien var uppdelad i två delar och deras metod var till större del kvantitativ då den ena delen bestod av en omfattande enkät och den andra delen var 23

(20)

20 olika intervjuer med större fokusgrupper. I intervjuerna deltog totalt 73 elever. I enkäten fick eleverna svara på personliga aktivitetsfrågor, sin syn på idrott & hälsa samt frågor om

betygsättning och bedömning. Studiens fokus riktas på hur elever uppfattar bedömning och betyg inom idrott och hälsa (Redelius & Hay, 2012). Resultatet Redelius och Hay kom fram till är att elevernas uppfattning kring kriterierna inom idrott och hälsa varierar och är oftast skiljaktig från de officiella betygskriterierna som även är grunden för ett godkänt betyg inom ämnet. De konstaterar att de flesta svaren är mer riktade mot attityd och beteendeegenskaper snarare än att kunna visa ämnesspecifika kunskaper och fysisk kapacitet. Eleverna visar i viss form en säkerhet kring att de förstår bedömningskriterierna och detta är konsekvent med en nationell undersökning som har gjorts inom samma område som författarna tar upp. Den nationella undersökningen visade att lärare ofta inte går efter de officiella styrdokumenten vid bedömning och betygssättning utan att de går efter sina egna uppfattningar. Vidare så är resultatet kring osäkerheten om bedömning oroväckande men det blev även tydligt att idrottslärarnas bedömningspraxis behöver stärkas

(Redelius & Hay, 2012).

3.2.3 Kritisk granskning av artiklarna

Svennberg (2017) utförde en kvalitativ studie där sju lärare intervjuades och den insamlade datan sammanställdes i en rutnät karta vilket gör studien högst pålitlig, det är ett program som sammanställer konstruktionerna som författarna sedan drar slutsatser från. Redelius,

Quennerstedt och Öhman (2015) valde att intervjua samt dokumentera idrottslektioner med hjälp av videoverktyg, detta gav dem möjligheten till att se över den insamlade datan flera gånger vilket kan bidra till ett säkrare resultat. En studie som man kan vara mer kritisk till i jämförelse med de andra är studien av SueSee och Barker (2018). De gjorde en kvantitativ undersökning där de la ut en enkät på medie sidan Facebook följt av en kvalitativ metod när de besökte skolan. Denna metod gör att arbetet inte blir fullt lika pålitlig som exempelvis

Svennbergs (2017) studie. Redelius och Hay (2012) skickade ut en enkät till 355 elever men utförde även 23 olika intervjuer i fokusgrupper, sen sammanställde dem detta i en resultatdel där författarna fick ta del av svaren vilket även de höjer pålitligheten (Redelius och Hay, 2012).

(21)

21

4. Diskussion

Under detta avsnitt kommer resultatdelen att diskuteras. Detta kommer ske under olika rubriker då frågorna kan delas upp i olika kategorier- genus och bedömning samt perspektiv och kursplan. Vad resultatet har för betydelse för den framtida yrkesprofessionen kommer också att diskuteras samt vilka brister vår undersökning har. Genom att kartlägga

undersökningens brister kan man ge förslag på förbättring till vidare forskning. Precis som Larsson (2016), upptäckte även denna kunskapsöversikt att idrottslärarnas undervisning präglas av de traditionella kön - och genusmönster som finns. Detta i sin tur försvårar uppdraget att motverka traditionella könsmönster.

4.1 Metoddiskussion

Den sökprocess som har använts har haft en stor betydelse då det har underlättat för vår studie, eftersom den har lett till relevanta vetenskapliga artiklar och rapporter för arbetet. Det som hade kunnat förbättra sökprocessen är att anteckna vilka nyckelord som användes vid varje sökning. Valet av sökmotorer, EBSCO ERC och ERIC, har gett ett stort urval av artiklar men eftersom sökmotorerna är relativt lika varandra hade det varit intressant att ta in en tredje eller fjärde sida. Genom en tredje och fjärde sökmotor hade sökresultatet kunna variera ännu mer och det hade kunnat ge resultatet av denna studie en helt annan slutsats. Även ett internationellt perspektiv där arbetet hade tagit in artiklar från de nordiska grannländer Danmark, Norge och Finland hade kunnat ge ett annat resultat. Vidare så har nyckelorden varit till stor hjälp för att hitta precis de artiklar som är relevanta för kunskapsöversikten. Det som har fungerat bra under arbetets gång har varit samarbetet och kommunikation mellan gruppmedlemmarna som har lett till utökad kunskap. Det goda samarbetet har utvecklat och höjt standarden på arbetet samtidigt som det lett till att arbetet blev färdigt i tid.

4.2 Pojkars dominans av idrottsundervisning

Arbetsprocessens resultat visar att det finns en stor ojämlikhet mellan flickor och pojkars undervisning inom idrott och hälsa. Pojkar dominerar idrottsundervisningen genom att bland annat stärka sin egen maskulinitet. Alsarve et al., (2017) beskriver den rådande idrott och hälsa

(22)

22 undervisningen som en arena där maskulinitet har dominans över femininitet. Alsarve et al., (2017) är inte ensam om denna observationen då Joy och Larsson (2019), Fagrell et al., (2012) och Roberts et al., (2020) har observerat att pojkar i större utsträckning dominerar

idrottsundervisningen och där femininitet oftast är förknippat med något negativt. När pojkar inte följer lärarens instruktioner blir det en form av dominans då pojkarna istället stör de andras undervisning. Alsarve et al., (2017) ger ett exempel där pojkar inte följer instruktionerna i en övning när de ska träna boxning i takt med musik. Flickorna gör som läraren säger men pojkarna börjar slå så hårt de kan utan att följa takten till musiken vilket resulterar i att läraren behöver fokusera på de pojkar som stör och avbryta lektionen (Alsarve et al., 2017). Ytterligare ett exempel på pojkarnas dominans är hur de medvetet inte passar till flickorna i bollsporter samtidigt som de placerar flickorna i positioner där de spelar defensivt. Det enda undantaget är när bollsporten är basketboll och då får flickor mer passningar (Fagrell et al., 2012). Det går att förstå att pojkar lägger större vikt på att visa upp sin maskulinitet och inte bli förknippade med femininitet, speciellt när deras maskulinitet utmanas och ett exempel på detta är när pojkar deltar på danslektioner. I början tar pojkarna dansen på allvar för att sedan känna sig osäkra och snabbt därefter börjar förlöjliga sig själva genom att överdriva sina rörelser eller börja brotta ner varandra (Alsarve et al., 2017). Däremot beskriver Joy och Larsson (2019) att rörelser har viktigt plats för att förstå hur pojkar producerar, upprepar och reglerar sin maskulinitet. Men det är lärarens varsamhet gentemot pojkars rörelse som förstärker genus enligt Joy och Larsson (2019) och deras resultat visar att rörelse påverkas av genus. Det finns alltså ett samband mellan pojkars sätt att röra sig på och den makt de har inom idrott och hälsa. Detta resulterar i att undervisningen limiterar flickors rörelse och deras lärande (Joy och Larsson, 2019).

Hur påverkar då genus idrottsundervisningen? Genus påverkar idrott och hälsa när läraren inte agerar och inte talar om köns - och genusnormer eftersom bristen av agerande och initiativ från läraren leder till att de elever som bryter könsnormer påverkas negativt och får en sämre utbildning (Fagrell et al., 2012). Men varför blir elever som bryter könsnormerna negativt påverkade, är det för att de bryter mot normer? Är det för att de bryter mot de traditionella könsmönstret som leder till att det utmanar pojkarnas maskulinitet? Det är svårt att säga men det är därför det är viktigt för den kommande yrkesprofessioner att vara genusmedveten, samtala om traditionella könsmönster samt att arbeta med likabehandling (Larsson, 2016).

(23)

23 Eftersom det leder till att lärare och eleverna får en förståelse för hur pojkar försöker

kontrollera och begränsa flickor genom att fastställa en form av hierarki inom idrotten (Fagrell et al., 2012). Den dominans som uppstår resulterar i att de pojkar och flickor som bryter de traditionella normerna lider av den maskulina dominansen som finns inom idrott och

hälsaundervisningen. Detta kan resultera i att flickor får sämre betyg och en sämre upplevelse av idrott och hälsa och vågar inte ta plats i samma utsträckning som pojkar (Fagrell et al., 2011). Ny forskning visar däremot att flickor börjar få allt högre betyg även i idrott och hälsa vilket kanske vänder denna dominans som pojkar har inom idrott och hälsa som i sin tur leder till att flickor inte längre blir jämförda med pojkar och att flickor nu vågar ta mer plats,

försöker vinna och spela mer aggressivt (Skolverket, 2020) . Men lösningen på pojkars dominans inom idrott och hälsa är inte att det blir en uppdelad undervisning. En lösning kan vara att lärare öppnar upp för diskussion om köns - och genusnormer och tillsammans med eleverna skapar en skolmiljö som passar alla och där vi samarbetar för att skapa en skola för alla (Fagrell et,. al 2012).

4.3 Hur lärare arbetar med kursplanen

Resultatet för hur idrottslärare arbetar med kursplanen var mycket varierande då vissa lärare tolkar kursplanen och förklarar vidare syftet till deras elever medan andra upplevde stora svårigheter (Redelius et al., 2015; Svennberg, 2017; Karlefors & Larsson, 2015; Svennberg, 2018). SueSee och Barker (2018) kommer fram till att vissa lärare kan hålla i lektioner som ger möjligheter för lärande inom kreativitet, problemlösning, personligt ansvar och självständighet. Detta visar på att de arbetar efter kursplanen med funktionerade lärmetoder samt att eleverna är väl medvetna om vad de ska lära sig (SueSee och Barker, 2018). I en annan studie

genomförd av Karlefors och Larsson (2015) så upptäckte dem att lärarna kunde sällan återge syftet med lektionerna och eleverna fick själva inte reflektera över lektionen de precis haft. Denna studie visar däremot också att lärarna arbetar med kursplanen för att veta vilka kriterier som ska bedömas. Lärarna tittade främst på hur eleverna kan utveckla kunskaper inom

planering och att utvärdera de fysiska aktiviteterna. Detta kan ses som motsägelsefullt eftersom Karlefors och Larsson kom fram till att eleverna sällan fick diskutera sina inlärda kunskaper eller reflektera över de fysiska aktiviteterna. Även hur eleverna uppfattar kursplanen är osäkert. I en studie av Redelius och Hay (2012) påstod eleverna sig veta vad kursplanen säger för ämnet

(24)

24 idrott och hälsa men de kunde inte återge betygskriterierna för ämnet. Eleverna trodde att saker som attityd och beteendeegenskaper var det som bedömdes istället för de ämnesspecifika kunskaperna (Redelius & Hay, 2012). Detta visar på att lärare kan ha svårt att förmedla

betygskriterier och syfte med lektionerna som är förankrade i den nationella kursplanen. Det kan även visa på att elever inte är tillräckligt intresserade i kursplanen eller att kursplanen är för tolkningsbar och svår att förstå. Det framkom tydligt i Svennberg (2017) studie kring vad lärare anser är befogade rörelser att alla lärare inte är konsekventa i sin bedömning. Svennberg et., al (2018) studerade kring hur lärare resonerar vid bedömning i kontrast till kursplanen och att bedömningen har förändrats från Lpo94 till Lgr11 bland annat. Dessa två resultat visar på att det är relevant för den kommande professionen att veta om de olika begränsningar elever eller lärare upplever i skolan. Dessa begränsningar är hur genus påverkar bedömningen eller att de officiella styrdokumenten inte är tillräckligt givande för läraren i sin planering kring

undervisning och därför även bedömningen. Genom denna sammanställning av studierna så är den generella bilden att lärare arbetar olika med kursplanen och mer sällan kan förankra den i deras lektioner. I en skola för alla är det viktig för den kommande yrkesprofessionen att alla lärare är konsekventa i sin bedömningsprocess så att detta inte varierar mellan skolor och län i Sverige.

Elevernas förutsättningar ska inte påverkas beroende på vilken skola man går på för att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt eller beroende på vilket kön du har. Detta kan leda till att vissa elever inte når de betygen som de egentligen förtjänar eller tvärtom att vissa elever får högre betyg än vad de bör ha vilket inte stämmer överens med en skola för alla.

4.4 Vidare forskning

Den brist som finns i denna studie har bland annat varit att inte ha med mer av elevernas perspektiv på kursplanen och hur de uppfattar betygsbedömningen. Detta val leder dock till en möjlig empirisk studie där forskningen kan fokusera på elevernas perspektiv samt pojkar visavi flickor plats i idrott och hälsa undervisningen. Det kommer också ge möjlighet att fokusera på frågor om idrottslärarnas bedömningspraxis är i stort behov av att förstärkas samt att

(25)

25 (Redelius & Hay, 2012). Det kan även leda till att allt fler lärare kan arbeta mer korrekt efter kursplanen.

Ur den empiriska studien går det att utföra flera kvalitativa intervjuer, med bland annat elever för att förstå hur de reflekterar och uppfattar kursplanen. Det skulle även vara intressant att forska kring vad det kan ha för betydelse på deras betyg ifall eleverna förstår kursplanen bättre. Om det har någon påverkan eller ifall det är enbart lärarens lärmetoder som är av betydelse. Syftet för att studera bedömning ur ett elevperspektiv är att få en större förståelse för hur eleverna upplever deras utbildning, om eleverna förstår kursplanen och kan förstå varför deras lärare bedömer på ett visst sätt. Följande frågor är intressanta att forska kring:

- Hur ser elever på bedömning och betygssättning inom idrott och hälsa? - Ser elever att det sker någon differens i bedömning beroende på deras kön?

(26)

26

5. Referenslista

Alsarve, D. Jakobsson, J., & Helgesson, J. (2017). Idrottsundervisning och maskulinitetens hegemoni: Genus och inflytande i gymnasieskolans ämne ”Idrott och hälsa”. Scandinavian Sport Studies Forum, 8, 197–219.

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e dsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.oru.63323&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Fagrell, B., Larsson, H., & Redelius, K. (2012). The Game within the Game: Girls’ Underperforming Position in Physical Education. Gender and Education, 24(1), 101–118.

http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/09540253.2011.582032

Hirdeman, I., & Manns, M. Nationalencyklopedin. (u.å). Genus.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus (hämtad 2020-11-16)

Joy, P., & Larsson, H. (2019). Unspoken: exploring the constitution of masculinities in Swedish physical education classes through body movements. Physical Education & Sport Pedagogy, 24(5), 491–505. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/17408989.2019.1628935

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Larsson, H., & Karlefors, I. 1946. (2015). Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dancing ... learning? Sport, Education and Society, 20(5), 573–587. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/13573322.2014.979143

Larsson, H., Redelius, K., & Fagrell, B. (2011). Moving (in) the Heterosexual Matrix. On Heteronormativity in Secondary School Physical Education. Physical Education and Sport Pedagogy, 16(1), 67–81.

(27)

27 Nationalencyklopedin. (u.å). Hegemoni.

https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hegemoni

Nationalencyklopedin. (u.å). Likvärdig.

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/likvärdig

Redelius, K., & Hay, P. (2012). Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education & Sport Pedagogy, 17(2), 211–225.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/17408989.2010.548064

Redelius, K., Quennerstedt, M., & Öhman, M. (2015). Communicating aims and learning goals in physical education: part of a subject for learning? Sport, Education and Society, 20(5), 641– 655. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/13573322.2014.987745

Redelius,K. (2012) Betygsättning i idrott och hälsa - en didaktisk utmaning med pedagogiska konsekvenser. I H. Larsson & J. Meckbach (Red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.

Skolverket. (2010). Ämne- idrott och hälsa.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsub ject.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5df ee44715d35a5cdfa92a3

Skolverket. (2011). Idrott och hälsa.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%

(28)

28 https://www.skolverket.se/download/18.22df6cdd172a07d4e642228/1600768070605/pdf730 1.pdf?fbclid=IwAR00y20_Y3f5n3MGkKUDIVHNjal-OPjFp84F8iGHEGdlWTcwcNK2jB2Xlww https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-skolan

SueSee, B., & Barker, D. M. (2019). Self-Reported and Observed Teaching Styles of Swedish Physical Education Teachers. Curriculum Studies in Health and Physical Education, 10(1), 34– 50.http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/25742981.2018.1552498

Suzanne Roberts, J. ( 1 ), Gray, S. ( 1 ), & Camacho Miñano, M. J. ( 2 ). (n.d.). Exploring the PE contexts and experiences of girls who challenge gender norms in a progressive secondary school. Curriculum Studies in Health and Physical Education, 11(1), 3–17. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/25742981.2019.1696688

Svennberg, L. (2017). Swedish PE teachers’ understandings of legitimate movement in a criterion-referenced grading system. Physical Education & Sport Pedagogy, 22(3), 257–269.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/17408989.2016.1176132

Svennberg, L., Meckbach, J., & Redelius, K. (2014). Exploring PE teachers’ ‘gut feelings’: An attempt to verbalise and discuss teachers’ internalised grading criteria. European Physical Education Review, 20(2), 199–214. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1177/1356336X1351743

Svennberg, L., Meckbach, J., & Redelius, K. (2018). Swedish PE teachers struggle with assessment in a criterion-referenced grading system. Sport, Education and Society, 23(4), 381– 393. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/13573322.2016.1200025

Sverige. Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep.

References

Related documents

Our four main conclusions are: (i) educational/cultural capital affects the inclination to commute and (ii) this is especially important for groups that have yet to convert

För att ytterligare få kunskaper om vad hälsa innebär för ämnet vill vi i undersökningen även försöka få en bild av vilka moment inom ämnesundervisningen elever och pedagoger

Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna (Skolverket 2011, s. Inte minst inom ämnet Idrott och hälsa. Centralt

Eleverna ansåg att betygskriterierna inte var oklara, de ansåg även att deras lärare för ämnet Idrott och Hälsa bedömde och betygsatte utifrån betygskriterierna men även

Läraren menar att undervisningen i ämnet idrott och hälsa bör innehålla teori blandat med praktik för att eleverna ska kunna förstå och lära sig om vilka hälsoeffekter som

Resultatet i denna studie har utgått ifrån intervjuer med sex lärare där jag tagit upp ämnen att prata om vilka var, elevers motivation i relation till bedömning och

På frågan om eleverna visste vad de blir bedömda på svarade nästan samtliga respondenter att de inte visste i den grad som de borde precis som Annerstedt & Larsson (2010)

Eleverna måste få möjlighet att kunna självvärdera och självbedöma sig själva för att på så sätt skapa sig en förståelse för de mål och de krav som ställs på dem,