Malmö högskola
Urbana Studier
Examensarbete
15 hpCAD-samordning
– en arbetsprocess mot en
oundviklig evolution parallellt med teknologin
CAD-coordination – a process towards an inevitable evolution in parallel
with technology
Cesar Martinez
Christos Papadimitriou
Byggdesign 180 hp Handledare: Roger Nordin ”CAD‐samordning” Vårterminen 2009 Examinator: Rafid Khazal
© Copyright Cesar Martinez, Christos Papadimitriou Kultur och Samhälle
Urbana Studier - Malmö Högkola 212 16 Malmö
Department of Culture and Society Urban Studies - Malmö University SE - 212 16 Malmö
Sammanfattning
CAD-samordning eller ”digital samordning”, används inte endast inom byggbranschen. Alla stora projekt som görs med CAD-program inom produkttillverkning och produktutveckling kräver maximal noggrannhet i mätdata. Teknologin tar jämna steg mot en programutveckling som blir alltmer komplex och kan i vissa fall upplevas som komplicerad och mer
problematisk. Man behöver däremot inte stora kunskaper om CAD-användning för att förstå att en mer kontrollerad och strukturerad CAD-samordning som samordnar all CAD-relaterad information efter rutiner och krav bidrar till tidsbesparingar. Alla projektörer arbetar därefter med korrekta och enhetliga handlingar vid varje given tidpunkt. En del av de ritningar som används idag finns enbart i pappersformat, en del i enklare CAD-format eller så finns inga ritningar alls. CAD-samordning inom byggbranschen kommer därför att vara minst lika viktig och nödvändig i framtiden som den är idag.
De flesta byggprojekt görs idag med 2D- och/eller 3D-teknik. Fastighetsägare/förvaltare har insett hur viktigt det är med CAD-samordning och användandet av en CAD-kravspecifikation. Det krävs därför en klar gemensam målbild hos alla inblandade och intresserade parter inom byggbranschen.
Samtidigt som programmen kan tänkas bli mer informationsbärande med tiden, har vissa byggprojekt börjat ta stora steg från vanlig CAD-projektering till BIM–projektering. Problemet är inte hur man ska tillämpa och använda dessa framtida projekteringsprogram, utan mer på hur man ska samordna den digitala informationen. BIM är ett sätt att hantera objektorienterad information på ett mer koncentrerat och kontrollerat sätt. Särskilt när man använder sig av parametrisk modellering. När ändringar görs på ett byggsegment i modellen och resterande segment uppdateras automatiskt, medför att alla aktörer som medverkar och berörs av särskilda ändringar alltid bör ha riktiga och uppdaterade handlingar. En CAD-samordnare som utvecklar och skaffar sig tidig erfarenhet kring denna arbetsprocess borde klarar av att samordna information som ständigt uppdateras.
För många projektörer är BIM relativt nytt men de är väldigt positiva och öppna för nya projekteringssätt. Det ser ut som om CAD-samordnaren i framtiden kommer att kallas för ”BIM-samordnare”, vilket i sin tur skapar en utvecklingsmöjlighet för alla CAD-samordnare.
I flera fall är projektörer optimistiska när det gäller tidsplanering och kostnadsräkning, vilket kan undvikas då denna information kan tas fram med hjälp av 4D- och 5D-modellering. Beställaren får en översikt över hur mycket bygget kommer att kosta och hur mycket tid varje byggdel kommer att kräva redan under projekteringsskedet. Entreprenörer kan göra
mängdberäkningar och utforma sina materiallistor. Entreprenörer vill även lägga fokus på att beställa och hantera 3D-projektering, samordning i 3D och kalkyl i 3D. På så sätt kan
entreprenörer uppnå högre engagemang, ökad produktivitet och färre revideringar.
Förvaltarna kan få ut stora förtjänster med att få in ritningar och handlingar av god kvalité som de kan använda sig av under hela byggnadens livscykel. De kan spara pengar och tid då de slipper bekosta sig för efterbearbete. De har dessutom möjlighet att med hjälp av rätt information i modellerna, snabbare hämta den information som en hyresgäst eller kund behöver, vilket ger flera nöjda kunder.
Att ändra på arbetssättet som man är van vid är aldrig lätt och att förespråka för BIM är ett stort steg för vissa parter, även om 5-10 % av byggprojekten idag görs i BIM. Nya och relativt stora projekt bör därför göras med 4D- eller 5D-teknik. Renodlad BIM-projektering är ganska oprövad men fördelarna inom parametrisk modellering bör nå fram till projektörer och
samordnare som vill utvecklas som ett steg mot framtiden och BIM.
Nyckelord: CAD-samordning, CAD-kravspecifikation, BIM-projektering, projekteringsmetodik, byggnadsprojektering, 3D-/4D-/5D-modellering.
Abstract
CAD coordination or ”digital Coordination” does not mean that it is only used in the construction industry. All major projects are made with CAD-software in product
manufacturing and product development, requiring the utmost precision in the measurement data. The technology takes pace against a program that is becoming increasingly complex and may be seen as complicated and more problematic. You do not need much knowledge about CAD-use to understand that a more controlled and structured CAD-coordination, which coordinates all CAD-related information following procedures and requirements contribute to time savings. All planners are working then with the correct and consistent documents at any given time. Some of the drawings used today only exist on paper, some in simple CAD-format, or there are no drawings at all. CAD-coordination in the construction industry will be at least as important and necessary in the future as it is today.
Most construction is done today with 2D- and/or 3D-technology. Property owners/managers have realized the importance of CAD-coordination and use of a CAD-specification. This requires a clear and shared goals of all involved and interested parties in the construction industry.
While the programs might get more information-bearing, over time, some construction projects begun to take steps from simple CAD-design to the BIM-design.
The problem is not how to apply and use these future designprograms, but more on how to coordinate the digital information. BIM is a way to manage object-oriented information in a more focused and controlled way. Especially when we use the parametric modeling. When changes are made to a construction segment in the model and the remaining segments gets updated automatically, implies that all actors involved and affected by specific changes should always have correct and updated documents. A CAD-coordinator who develop and acquire early experience of this process should be able to coordinate information which is constantly updated.
For many planners BIM is relatively new, but they are very positive and open to new designways. It seems that the CAD-coordinator will in future be known as
"BIM-coordinator", which in turn creates a development opportunity for all CAD-coordinators. In several cases, planners are optimistic about the timing and cost benefits, which could be avoided since this information can be obtained by means of 4D- and 5D-modeling. The customer may get an overview of how much the construction will cost and how much time
each construction segment will require during the design stage. Entrepreneurs can make volume calculations and organize their material lists. They also want to focus on ordering and managing 3D-design, coordination in 3D and calculatio in 3D. This allows contractors to achieve greater commitment, increased productivity and fewer revisions.
Managers can get great benefit with drawings and documents of good quality that they can make use of throughout the buildings lifecycle. They can save money and time when they do not need to pay for post processing work. They also have the option of using the right
information in the models by downloading the information that a tenant or customer needs, resulting in more satisfied customers.
Changing the approach that is used is never easy and to advocate for BIM is a big step for some parties, although 5-10 % of construction projects today are made in BIM. New and relatively large projects should therefore be done with 4D- or 5D-technology. Pure BIM-design is relatively untested, but the benefits of parametric modeling should reach the planners and coordinators who want to develop as a step towards the future and BIM.
Keywords: CAD-coordination, CAD-specification, BIM, design methodology, architectural design, 3D-/4D-/5D-modelling.
Förord
CAD-samordningsämnet var ganska nytt för oss i början av arbetet, men vi har nu skaffat oss en mer fördjupad kunskap och inblick tack vare vår handledare Roger Nordin (CAD studion i Lund), som har ägnat tid åt att vägleda oss och informera oss om hur CAD-samordningen ser ut idag. Därför vill vi rikta ett stort tack till Roger för all hjälp vi har fått under
examensarbetet. Dessutom vill vi tacka alla som har ställt upp på intervjuer; Thomas Helm (Krook & Tjäder), Gabriel Ciardi (Tengbom), Per Erlandsson och Martin Olsson
(Regionfastigheter i Skåne), Ulrika Palmqvist (Malmö Stadsfastigheter), Andreas Dennfjord (Climat 80) och Jens Kindt (NCC). Intervjuerna har varit ovärderliga för oss och för arbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning 13
1.1 Bakgrund 13
1.2 Syfte och frågeställning 13
1.3 Avgränsningar 14
2 Teori 15
2.1 Från blyerts till toolpalleter 15
2.1.1 Kort historik 15
2.2 CAD studion AB 17
2.2.1 Mål och visioner 17
2.2.2 Kunskap och teknik 17
2.2.3 Förebygga under projekteringen 18
2.3 Filformat 19
2.3.1 DWG 19
2.3.2 DGN 19
2.3.3 IFC 20
2.4 Datorprogram 20
2.4.1 Autodesk - AutoCAD Architecture 20
2.4.2 Autodesk - Revit 20 2.4.3 Autodesk - NavisWorks 21 2.4.4 Bentley - MicroStation 21 2.4.5 CADCOM - MagiCAD 22 2.4.6 Google - SketchUp 22 2.4.7 Graphisoft - ArchiCAD 23 2.4.8 Lindab - CADvent 23 2.4.9 StruSoft - VIP+ 23
2.4.10 TEKLA -TEKLA Structure 24
2.5 BIM – Building Information Modeling 25
2.5.1 Vad är BIM? 25
2.5.2 De olika teknologierna för BIM 25
2.5.2.1 CAD 26 2.5.2.2 Objektbaserad CAD 26 2.5.2.3 Parametrisk modellering 27 2.6 CAD-samordning 27 2.6.1 Vad är CAD-samordning? 27 2.6.2 CAD-kravspecifikation 28
2.6.2.1 Byggprocessen effektiviseras ur alla perspektiv 28
2.6.2.2 Gemensam CAD-kravspecifikation 29
2.6.2.3 Kravspecifikationens innehåll med bilagor 29
3 Metod 31 4 Genomförande 32 4.1 CAD-samordning i praktiken 32 4.1.1 Utredningsskedet 32 4.1.2 Projekteringsskedet 33 4.1.3 Byggskedet 35 4.1.4 Förvaltningsskedet 37 5 Resultat 38 5.1 Utredningsskedet 38 5.2 Projekteringsskedet 38 5.3 Byggskedet 43 5.4 Förvaltningsskedet 44
7 Referenser 55
8 Bilagor 60
CAD studion – med Roger Nordin, 3:e April 2009 60 Tengbom – med Gabriel Ciardi, 19:e Februari 2009 63 Krook & Tjäder – med Thomas Helm, 19:e Februari 2009 66 Malmö Stadsfastigheter – med Ulrika Palmqvist, 3:e Mars 2009 70 Regionfastigheter Skåne – med Per Erlandsson och Martin O, 11:e Februari 2009 71
NCC – med Jens Kindt, 20:e Mars 2009 74
Climat 80 – med Andreas Dennfjord, 18:e Mars 2009 77 CAD-kravspecifikation, Malmö Stadsfastigheter 80
Terminologi
A – Arkitekt.
ADT - AutoCAD Architecture, som den numera kallas, har ersatt det gamla Autodesk
Architecural DeskTop.
AEC -Architecture, Engineering and Construction.
BIM - Building Information Modelling, ”Byggnadsinformationsmodell”.
CAD - Computer Aided Design. Datorstödd, digitalt baserad design med tekniska ritningar
Används inom konstruktion och arkitektur.
CIS/2 - Den andra versionen av ett standard filformat för stålintegration.
DGN - ”Design” Filformat utvecklat av Bentley Systems och används av programmet
Microstation.
DSTV - Ett industri standardfilformat definierat av det tyska stålförbundet.
DWG - ”Drawing” Filformat utvecklat av Autodesk och används av Autodesk´s olika
program.
DXF - Filformat för CAD-data utvecklat av Autodesk för att ge datainteroperabilitet mellan
AutoCAD och andra program.
El – Elkonstruktör.
F12 - FI2 är en standard för att hantera alla former av information som rör fastigheter.
IAI - International Alliance for Interoperability.
IFC - Industry Foundation Classes. Vanligt objektorienterat filformat med en datamodell som
utvecklats av IAI (International Alliance for Interoperability) för att underlätta interoperabilitet inom byggbranschen.
ISFF - Intergraphs standardfilformat.
K – Konstruktör.
MS-dos - Ett gammalt operativsystem producerat av Microsoft.
NWD - Filformat som används av programmet Autodesk Navisworks.
Open Design Alliance - En sammanslutning av medlemmar som vill utveckla biblioteken vid
standardiserade CAD-format.
RVT- Revitprogrammets filformat.
SDNF - Filformat som används vid stålprojektering.
VVS - Värme, ventilation och sanitet.
2D - Två dimensionell vektorgrafik.
3D - Tre dimensionell vektorgrafik.
4D - 3D integrerat med tidplan.
5D - 3D integrerat med tidplan och kostnadskalkyl.
. Net-teknik - .NET är branschstandard vid samverkan mellan datorprogram.
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Dagens teknik inom byggbranschen effektiviseras ständigt, samtidigt som byggföretagen och alla deltagande aktörer i ett aktivt byggprojekt strävar efter att kunna sänka kostnaderna till varje pris genom att effektivisera arbetssättet.
Byggtekniken tar ständigt stora steg framåt i utvecklingen, särskilt inom byggbranschens IT-användning. Redan då första AutoCAD-programmet dök upp har det blivit enklare att jobba med 2D-modeller, samtidigt som det blivit allt vanligare att jobba med 3D-modeller och på senaste tiden med BIM, där man strävar efter att kunna göra all information lättillgänglig för alla aktörer genom hela byggprocessen.
CAD-samordningen utgör därför en viktig roll inom byggprojekten allteftersom dessa faktorer har tagit större plats och intresse för företagen. Trots utvecklingen hos programvaror som underlättar kommunikationen och arbetssättet, uppstår det fortfarande problem mellan de olika aktörerna när det gäller att samordna korrekt information under projektets gång.
Fördelarna med CAD-samordning har inte riktigt utnyttjats fullt ut i många projekt. En viktig detalj för en fulländad och funktionell CAD-samordning är att kontrollera projekteringen i detaljnivå med hjälp av en CAD-kravspecifikation som ställer krav på kvalité och innehåll. Samspelet mellan CAD-samordningen och CAD-kravspecifikationen ger en kontrollerad projekteringsprocess.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att utvärdera CAD-samordningens funktion och användande inom byggbranschen. Då utvecklingen går mot BIM ska en studie hos CAD-samordningens parallella utveckling göras för att på ett ungefär se vart samordningen är på väg. För att kunna förstå de framtida behov hos CAD-samordning/samordnaren måste vi först förstå hur arbetet går till idag och därefter uppskatta en smidigare lösning för arbetsprocessen. Detta kommer att göras genom intervjuer och analyser där vi behandlar
CAD-samordningsfrågor och informationsutbytet mellan de olika aktörerna inom byggprocessen. Vi kommer bl.a. att undersöka vilka typer av CAD-program som finns på marknaden och hur
dessa används idag och vilka som förmodligen kommer att ta mer plats i framtidens arbetsprocess.
Med hjälp av de frågor vi ställt oss, hoppas vi kunna skaffa en överblick samt en bättre förståelse för ämnet:
Vad är CAD-samordning?
Vilken syn har de olika aktörerna, inom ett byggprojekt, på CAD-samordning? Hur ser framtiden ut inom CAD-samordning?
Hur fungerar CAD-samordning i praktiken?
Vilka hinder stöter man på inom CAD-samordning som CAD-samordnare/CAD-ansvarig?
Hur stor betydelse har BIM för CAD-samordning?
Finns kunskap och viljan att utveckla och effektivisera CAD-samordningen?
1.3 Avgränsningar
Då alla programmen som används idag är komplexa med oändliga användarmöjligheter, kommer vi bara ha möjlighet att skapa oss en grundläggande översikt men vi kommer givetvis att kolla hur programmen samverkar.
Att undersöka företagens nuvarande användning av CAD-samordning och CAD-användning med fokus på hur samarbetet mellan inblandade aktörer (arkitekter, entreprenör,
fastighetsägare, konsulter och CAD-samordnare) samspelar. Vi ska ta reda på aktörernas arbetsuppgifter och arbetssätt samt deras åsikter och önskemål för framtiden genom intervjuer.
2 Teori
2.1 Från blyerts till toolpalleter
För inte många år sedan arbetade man i byggbranschen manuellt med både ritningar och beräkningar. CAD-mjukvaror som genomgått en omfattande utveckling genom åren, speciellt inom AEC visar sig vara ersättaren till det tidigare användandet av papper och blyertspennor. Man har gått från att på 60-talet ha använt ett tvådimensionellt digitalt ”skissblock” till att nu sträva efter att arbeta med det nya arbetssättet BIM.1
2.1.1 Kort historik
CAD´s historia sträcker sig väldigt långt tillbaka, närmare bestämt till 350 f.Kr. Det var matematikern Euklides från Alexandria som i sin avhandling i matematik, ”The Elements”, förklarade grunden till den Euklidianska geometrin som dagens CAD-program använder sig av. Även om han inte kunde förutse något CAD-program på den tiden så skulle kanske inte CAD´s historia vara fullbordad om inte han hade existerat.2
År 1963 utvecklades det första riktiga CAD-programmet, så kallat ”Sketchpad”. Detta var en del av Ivan Sutherlands doktorsavhandling i Massachusetts Institute of Technology, 20 år före
MS-dos. Sketchpad var då ett väldigt outvecklat program om man jämför med dagens
CAD-program, då man som användare av Sketchpad samverkade grafiskt med programmet genom att med hjälp av en ljuspenna ritade på datorns bildskärm. Det var det första program som började använda en komplett X, Y-graf. En annan viktig uppfinning i Sketchpad var att användaren enkelt kunde begränsa geometriska egenskaper såsom längden på en linje eller vinkeln mellan olika linjer.3
1 http://www.graphisoft.se/page1443341.aspx , 2009-03-12, 11:45 2 http://www.CADazz.com/CAD-software-history.htm , 2009-03-15, 09:46 3
Bild 1. 1962, Ivan Sutherlands Sketchpad.4
Det var i början på 1980-talet då Autodesk, världens idag största designprogramtillverkare, grundades. År 1982 utvecklades det första AutoCAD-programmet, vilket gjorde att olika projekteringsbranscher började se nytta i att använda CAD-program. Arbetsmetoden var väldigt likt den vid manuella handarbeten och 2D-verktygen var bara en ersättning till detta.5 På 1990-talet skedde ett viktigt steg i byggbranschens utveckling, då 3D-verktygen kom ut. Visualisering av tredimensionella byggnadsmodeller och kommunikation med hjälp av dessa började användas flitigt. Man kunde även skapa fotorenderingar och göra några enklare animationer. 2000-talet har medfört vidare utveckling när det gäller 4D-, 5D- och BIM-modellering som är väldigt viktiga begrepp inom dagens byggprocess.6
4 http://design.osu.edu/carlson/history/images/pages/ivan-sutherland_jpg.htm , 2009-03-15, 09:33 5 http://en.wikipedia.org/wiki/AutoCAD , 2009-03-26, 12:22 6 http://www.graphisoft.se/page1443341.aspx , 2009-03-12, 11:45
2.2 CAD studion AB
2.2.1 Mål och visioner
CAD studion är ett företag som är verksam i Lund sedan 1991 och erbjuder ”kvalitativa och kreativa helhetslösningar inom försäljning, installation, utbildning och support” 7.
Dessutom erbjuds också konsulttjänster inom CAD i form av; ”Coaching, ritarbete,
samordning, utveckling och visualisering” 8.
Som återförsäljare av och med behörighet för Value Added Reseller, hos Autodesk, ställs det höga krav på leveranser av produkter och tjänster som företaget erbjuder.
”Vår idé och målsättning är att ge dig som kund förutsättningar att höja den egna kompetensen!” 9.
Efter flera års erfarenhet som CAD-specialister har CAD studion utvecklats genom att bredda och fördjupa användningen av ADT - Autodesk Architectural Desktop. Nyckelorden har varit att jobba enklare, roligare och snabbare genom bl.a. implementering, anpassning och
utbildning. CAD studion ser gärna att fler inom arkitektbranschen och byggbranschen upptäcker fördelarna med ADT. Deras personal kan hjälpa kunderna med att spara tid och pengar genom enkla metoder och rutiner för att skapa en mer effektiv anpassning av programvaran efter varje kunds eventuella behov och krav. 10
2.2.2 Kunskap och teknik
Flera av företagets anställda har tidigare jobbat inom byggbranschen med CAD som stöd, t.ex. byggnadsingenjör på arkitektkontor. Detta underlättar arbetsgången då det alltid är positivt att prata i ett gemensamt ”CAD-språk” mellan aktörer inom olika arbetsområden, som i sin tur underlättar projekteringsskedet med all informationsutbyte som ständigt bör
kontrolleras och aktualiseras. Samtidigt har många idéer aldrig förverkligats p.g.a. brist på kunskap inom grafisk visualisering, som idag har revolutionerat världens branscher. Trots detta har byggbranschen hamnat lite efter allteftersom man inte än har insett fördelarna av att visualisera byggnadsmodeller under byggprocessen. CAD studion menar på att även
7 http://www.cadstudion.se/ , 2009-03-11, 10:08 8 http://www.cadstudion.se/ , 2009-03-11, 10:08 9 http://www.cadstudion.se/ , 2009-03-11, 10:08 10
fastighetsägare, fastighetsmäklare, kommuner o.s.v. kan underlätta och kontrollera sin arbetsprocess med visualiseringsverktyg. Tekniken har inte bara blivit mer fördjupad men även lättare att lära sig med tiden. CAD studion som hävdar att de flesta som jobbar med visualisering numera tänker i 3D, eftersom tekniken är fascinerande och verklighetstrogen.11
2.2.3 Förebygga under projekteringen
I stort sett vill CAD studion förmedla hur lätt det är att bespara tid, arbete och pengar utan att ritningar och andra handlingar ska behöva efterbearbetas i onödan. Med hjälp av CAD-kravspecifikationen har man redan under projekteringsskedet klart för sig vad som ska gälla efter flera överenskommelser mellan aktörerna. 12
”Fördelarna är många med en genomtänkt och samordnad CAD-projektering. Först när man inser värdet av att forma en gemensam arbetsform och rutin kan alla ta del av informationen under själva projekteringen framöver, inte minst under förvaltningen. Detta kan göras genom att samla och överföra information om en byggnad under hela dess livslängd, med hjälp av CAD-programmens potential att använda metadata.” 13
Verkligheten är annorlunda och Roger Nordin (VD på CAD studion) vågar knappt fantisera om hur stora kostnader som bristande CAD-rutiner tillåts kosta svenska företag. Roger vet en del om hur mycket byggföretagen kan vinna och spara på att utnyttja en smart och
kostandseffektiv samordning av CAD-arbetet som lönar sig i längden.14
”Faktum är att arkitekter, inredningsarkitekter, konstruktörer, VVS- och el-konsulter oftast och snabbt ser nyttan och effektiviteten med att samordna sina CAD-rutiner. Samordningen möts med en god förståelse eftersom den både ger snabbare och smidigare ritprocesser som bidrar till mindre efterkorrigeringar hos handlingar.” 15
CAD-samordningen kan delas upp i 3 nivåer:
”Den första nivån är en organisation som bestämt sig för att man genomgående vill ha samstämmiga digitala handlingar. Då görs en kravspecifikation för alla
CAD- 11
Nyhetsblad från CAD studion, Maj 2008 12
Ulrika Palmqvist, Nyhetsblad från CAD studion, December 2007 13
Ulrika Palmqvist, Nyhetsblad från CAD studion, December 2007 14
Roger Nordin, Nyhetsblad från CAD studion, Maj 2008 15
handlingar, interna som externa. Den andra nivån är att vara CAD-samordnare under ett projekt och se till att kravspecifikationen för CAD uppnås i alla led. Den tredje nivån av samordningsuppdrag är den att samordna de interna processerna på ett projekterande kontor. ” 16
2.3 Filformat
2.3.1 DWG
DWG som är standardfilformatet för AutoCAD och stöds i stort sett av alla CAD-program, utvecklades 1982 även av samma företag som utvecklade AutoCAD, Autodesk. Den har sedan utvecklats och kommit ut i många olika varianter samtidigt som Autodesk fortsätter att utveckla filformatet för att göra det svårare för konkurrenterna att använda sig av DWG-formatet. 17
Beställare som kräver att få in ritningarna i AutoCADs DWG-format har bidragit med att konkurrenterna hade skapat ”Open Design Alliance” för att kunna spara sina ritningar i DWG-format. Detta har i sin tur lett till att Autodesk har skapat ”TrustedDWG”, en funktion som visar ett skrämmande varningsmeddelande när man öppnar en fil som inte innehåller en speciell kod som finns i de filer som sparats med AutoCAD-baserade program. 18
2.3.2 DGN
Fram till år 2000, var DGN-filerna baserade på ISFF-filformatet (Intergraphs
standardfilformat) som var framtaget på det sena 90-talet av Intergraph. Det kallades ”V7
DGN”.Det var även under samma år då Bentley Systems uppdaterade V7 DGN och kallas idag för ”V8 DGN”. 19
16
Roger Nordin, Nyhetsblad från CAD studion, Maj 2008 17 http://en.wikipedia.org/wiki/.dwg 2009-04-27, 13:48 18 http://en.wikipedia.org/wiki/.dwg 2009-04-27, 13:48 19 http://en.wikipedia.org/wiki/dgn , 2009-04-27, 15:12
2.3.3 IFC
IFC är ett neutralt, öppet och objektorienterat filformat kompatibelt med många olika
program. IFC kontrolleras inte av en ensam tillverkare utan är utvecklat av IAI. IFC är för nuvarande det mest utvecklade filformatet för standardiseringen av byggnadsmodeller.20
2.4 Datorprogram
2.4.1 Autodesk AutoCAD Architecture
AutoCAD Architecture är en version av AutoCAD, speciellt framtagen hos Autodesk för att ytterliggare effektivisera arbetet främst för arkitekter men även för konstruktörer och andra ingenjörer. Om man jämför med AutoCAD är den stora skillnaden att man i AutoCAD Architecture bygger upp en modell med hjälp av objekt såsom väggar, tak, fönster och dörrar istället för att ritas som streck och solider. Med hjälp av det arkitektanpassade design- och ritverktyget kan man enkelt skapa 2D-rapporter som sektioner, fasader, bygghandlingar och ritningar i den välkända AutoCAD-miljön som skapas ur byggnadsmodellen direkt. Man arbetar som hos alla andra Autodesk-programmen i filformatet DWG, vilket är kompatibelt med IFC.21
Tanken med AutoCAD Architecture är att minska tiden för projekteringen genom att skapa vyer och detaljer från en modell på ett så smidigt sätt så möjligt. Vid detaljritning så har AutoCAD Architecture begränsningar men med hjälp av ett detaljbibliotek i programmet kan man skapa detaljer relativt enkelt. 22
2.4.2 Autodesk AutoCAD Revit
AutoCAD Revit är ett Autodesk utvecklat CAD-program som är framtaget för främst arkitekter och byggingenjörer och kan användas för BIM. AutoCAD Revit använder sig av filformatet RVT men är även kompatibelt med IFC. Modelleringen sker i 3D. AutoCAD Revit finns med olika applikationer anpassat beroende efter vad som ska projekteras:
Revit Architecture - är en applikation anpassad främst för arkitekter
20
http://www.aecbytes.com/feature/2004/IFCmodel.html, 2009-04-26, 08:51 21
www.autodesk.se sökord: Architecture , 2009-03-22, 10:32 22
Revit Structure - är en applikation anpassad främst för konstruktörer
Revit MEP - är en applikation anpassad för ventilations-, el- och VVS-projektörer23
2.4.3 Autodesk Navisworks
Autodesks Navisworks är ett program som ökar värdet på BIM. Med hjälp av att integrera information om byggnaden i form av data och geometri kan man i Navisworks få en
fullständig förståelse av hur helheten i projektet ser ut, trots användning av olika program och plattformar. På så sätt kan samordningen och samarbetet effektiviseras och förbättras mellan de olika aktörerna i projektets olika design- och konstruktionsfaser. Detta ger en vidare överblick och förståelse av ett projekt genom att simulera och analysera dess funktion innan byggstart.
Navisworks-familjen innehåller fyra olika program:
Autodesk Navisworks Review ger möjlighet att sammankoppla modeller från olika plattformar
Autodesk Navisworks Simulate lägger till en tidplanering i Navisworks Review och kan på så sätt skapa 4D
Autodesk Navisworks Manage hanterar kollisionskontroller och man kan även visualisera alla slags modeller där man får exakt design och korrekt simulering av byggplaneringen i 4D
Autodesk Navisworks Freedom är ett gratis läsprogram för filer skapade i Autodesk Navisworks NWD 24
2.4.4 Bentley System Microstation
Microstation är ett program framtaget av Bentley Systems för ingenjörer, arkitekter, GIS, konstruktörer och förvaltare. Med hjälp av Microstations programfunktioner, finns all teknik för att arbeta med ett projekt under hela dess livscykel. Användningen av Microstation gör att man kan:
Öka kvaliteten av information i modellen Förbättra konstruktionens kvalitet
23
www.autodesk.se sökord: Revit, 2009-03-22, 12:55 24
Förbättra driftssäkerheten Minska projekt kostnaderna Förkorta leveranstider 25
2.4.5 CADCOM MagiCAD
MagiCAD är ett program framtaget och utvecklat av företaget CADCOM. Programmet har allt man behöver för uppritning och projektering av rör-, ventilation-, el- och teleinstallationer inom byggbranschen och har även stöd för beräkningar och analyser. MagiCAD använder det standardiserade filformatet DWG. Det är fullt kompatibelt med IFC-standarden vilket gör att MagiCAD uppfyller branschens krav på fri och öppen kommunikation mellan olika CAD- och beräkningssystem. I MagiCAD familjen ingår fyra olika moduler:
MagiCAD Electrical, för projektering och konstruering av kraft-, belysnings-, tele- och dataanläggningar
MagiCAD Heating & Piping, för projektering och beräknning av värme-, kyla-, tappvatten-, spillvatten-, sprinkler- och specialsystem
MagiCAD Room, för tekniska beräkningar och analyser, baserat på byggnadens geometri och tekniska data
MagiCAD Ventilation, för all sorts ventilationskonstruktion 26
2.4.6 Google SketchUp
SketchUp är ett kraftfullt 3D-verktyg som är enkelt att lära sig och använda. Både som formgivare eller arkitekt fås en bild av idéer genom att snabbt skapa 3D-modeller.
De simpla verktygsfälten och de intelligenta ritverktygen gör jobbet enkelt att skapa och ändra form på modeller. Mestadels använder man sig av detta program i byggsyfte som arkitekt för att i tidigt skede kunna framföra en idé i form av skiss. SketchUp ger dig möjlighet med import/export-funktionen att få ett professionellt arbetsflöde. SketchUp är framtaget i stort sett för alla som vill ha ett lättanvänt programverktyg för att skissa tankar och idéer i 3D.
25
http://www.bentley.com/en-GB/Products/, 2009-03-18, 12:22 26
Redan efter att ha skapat en byggnadsmodell kan denna användas tillsammans med olika AutoCAD-program.27
2.4.7 Graphisoft ArchiCAD
Grundtanken hos arkitekter som har utformat ArchiCAD, är att direkt kunna skapa en virtuell byggnad, där man kan skapa en digital kopia av sitt projekt med hjälp av programmet. Inom BIM har ArchiCAD utmärkt sig som en central applikationsprogram i processen hos ett byggprojekt. Programmet har stor noggrannhet när det gäller byggnationens kvalitet och noga med att projektets dokumentation ska innehålla rätt information för att garantera och försäkra att byggnaden uppfyller samma värden som kalkylberäkningarna.28
2.4.8 Lindab CADvent
CADvent är en komplett objektsorienterad applikationsprogramvara till AutoCAD eller AutoCAD MEP, med verktyg för att dimensionera, utforma och designa VVS-installationer. Dessa processer behandlas inom en och samma lösning, vilket gör programmet till ett väldigt unikt och effektivt verktyg för VVS-konstruktörer och konsulter. Förutom att det är enkelt att använda med hjälp av olika ritfunktioner så är det även lönsamt att använda då programmet ger hög produktivitet genom konstruktionsvisualisering och kollisionskontroll. Dessa bidrar till att man får en bättre bild om monteringsarbetet och installationstiden kan förkortas. Dessutom är programmet säkert att använda med korrekt data på produkter och system som används under hela byggprojektet som materiallistor och beräkningar för optimeringssyften.29
2.4.9 Strusoft VIP+
VIP+ är en samling av energisimuleringssystem som fyller ut de flesta behov av
energiberäkningar. Den har funnits sedan 20 år tillbaka och beräknar energiförbrukningen för en byggnad med kända, givna eller mätbara energiflöden. Programmet innehåller
huvudsakligen två beräkningsmodeller. En modell som behandlar den värme som lagras i byggnadens struktur och en annan modell för beräkning av luftflöden och inträngning. En 27 http://www.sketchup.nu/, 2009-04-05, 18:45 28 http://www.graphisoft.se/, 2009-04-05, 20:43 29 http://www.lindabventilation.com/, 2009-04-02, 17:14
dynamisk beräkningsmodell beräknar resultatet per timme under ett år. Vid beräkning kan en funktion användas för att kontrollera om byggnaden är ”kodkompatibel”. Det betyder att man har kontroll över funktionen som gör det möjligt att kunna ha uppsikt över ansvar om
byggnaden senare inte fungerar som man har förväntat sig.30
2.4.10 TEKLA Tekla Structures
TEKLA är ett BIM program som kan användas för att skapa och behandla detaljerade och funktionella byggnadsmodeller för alla tillgängliga byggnadsmaterial och alla nivåer av strukturell komplexitet. Dessa byggnadsmodeller kan användas under konstruktionsprocessen från utformning till förvaltning. Dessutom kan Tekla Structures kan användas tillsammans med många andra kompatibla program eller som en plattform för förbättring av en
anpassningsbar lösning. Tekla Open API är ett programmeringsgränssnitt så att man kan jobba med flera olika system som tillämpas med Microsofts ”.Net-teknik”. Några exempel på standardformat som kan användas med Tekla Structures är IFC, SDNF, CIS/2 och DSTV. Andra exempel på filformat som kan användas med Tekla Structures är DWG, DXF och DGN. Med ”samarbetsfunktionerna” kan användaren arbeta och utforma på samma modell samtidigt med flera användare inom samma projekt. Dessutom kan användaren samverka med andra verktyg och avdelningar. 31
30
http://www.strusoft.com/, 2009-04-02, 15:34 31
2.5 BIM
Bild32
2.5.1 Vad är BIM?
Autodesk definierar BIM som: ”3D, objectoriented, AEC-specific CAD 33.”
Innan har 3D-modeller använts för visualisering och bestått endast av ytor och solider. Därför kan man inte definiera dessa som BIM eftersom modellerna saknat objektorienterad
information. BIM är alltså ingen ny teknologi utan ett arbetssätt.
BIM är ett nytt sätt att hantera all information som skapas under byggprocessen, från idéstadiet till förvaltningen.34
2.5.2 De olika teknologierna för BIM
Som tidigare nämnt är BIM ingen teknologi, utan ett nytt sätt att arbeta på. Det finns vissa faktorer som arbetssättet är beroende av:
CAD Objektbeserad CAD Parametrisk modellering35 32 http://www.tekla.com/se/solutions/building-construction/Pages/bim.aspx, 2009-03-21, 11:36 33 http://www.caddetails.com/manufacturers/enewsletter/2007_Nov_1.htm, 2009-04-16, 20:44 34 http://www.jtbworld.com/articles/BIM.pdf, 2009-04-16, 15:12 35 http://images.autodesk.com/emea_apac_main/files/bim_in_practice.pdf, 2009-03-16, 18:12
Bild skapad av Autodesk som visar de olika faktorerna som måste uppfyllas innan man kan kalla arbetssättet för Bild36
2.5.2.1 CAD
Den grå linjen i figuren ovan visar CAD-baserade program. Under flera årtionden har CAD använts för projektering i byggindustrin. CAD bygger på geometrier och denna teknik är mycket effektiv för att skapa ritningar, men för att uppnå högre effektivitet krävs det mycket mer ansträngning. Med endast denna teknik är det omöjligt att uppnå BIM.37
2.5.2.2 Objektbaserad CAD
Objektbaserad CAD som är den blå linjen i figuren ovan visar, bygger på en byggnads tredimensionella geometri. Man kan ur denna modell få ut 2D-ritningar såsom sektions- eller planritningar. Även annan lagrad information om de olika komponenterna som mängder eller dimensioner kan tas fram. Därför kan objektbaserad CAD användas för BIM.38
36 http://images.autodesk.com/emea_apac_main/files/bim_in_practice.pdf, 2009-03-16, 18:12 37 http://images.autodesk.com/emea_apac_main/files/bim_in_practice.pdf, 2009-03-16, 18:12 38 http://images.autodesk.com/emea_apac_main/files/bim_in_practice.pdf, 2009-03-16, 18:12
2.5.2.3 Parametrisk modellring
Vid parametrisk modellering används flera sammansatta byggmodeller som samspelar med varandra. Man kan även få ut viktig information från varje byggsegment som ger möjlighet att visualisera en byggnads egenskaper. Tanken med detta arbetssätt är att när ändringar görs på ett byggsegment i modellen ska resterande segment uppdateras automatiskt. Detta medför att alla aktörer som medverkar och berörs av särskilda ändringar alltid har uppdaterade och aktuella handlingar.39
2.6 CAD-samordning
2.6.1 Vad är CAD-samordning?
Inom byggbranschen och i de olika byggprojekten skapas olika konsultgrupper, där många projektörer med olika erfarenheter arbetar. För att projekteringen ska fungera effektivt och därmed undvika olika störningar som kan uppstå, krävs det att alla i projekteringsgruppen arbetar strukturerat och med likartad arbetsmetodik. 40
Dagens ständigt uppdaterade teknik och tidspress hos de olika aktörerna i byggbranschen, kräver att det finns bra samordning av de digitala handlingarna. Detta har medfört att beställaren har krav på hur handlingarna ska se ut och hur de ska levereras. Därför skapas CAD-kravspecifikationen innan projekteringen. 41
CAD-samordnarens uppgifter
Ser till att CAD-kravspecifikationen följs enligt beställarens villkor Sätter upp gemensamma komplement filer
Kallar till, och skriver protokoll vid CAD-samordningsmöten
Ansvarar för att ritningar och filer ska levereras till beställaren efter dennes önskemål
CAD-samordningen ger följande fördelar:
39 http://images.autodesk.com/emea_apac_main/files/bim_in_practice.pdf, 2009-03-16, 18:12 40 http://www.cadstudion.se/ , 2009-03-11, 10:08 41 http://www.cadstudion.se/ , 2009-03-11, 10:08
Alla projektörer arbetar med rätt handlingar vid varje given tidpunkt Tidsbesparingar
Enhetliga handlingar vid leverans 42
2.6.2 CAD-kravspecifikation
Inom varje byggprojekt ställs det krav på alla CAD-ritningar, handlingar och övrig
information som ska gå vidare från projekteringsskedet till produktionsskedet. Tillägg utöver de ursprungliga kraven bör vara så specifika som möjligt. Syftet med kravspecifikationen är ett sätt att göra informationen som skapas under CAD-projekteringen mer ”lättläst” och användbar för alla deltagande aktörer, från tidiga idéer till produktion och förvaltning. Genom att använda system framtagna för FI2 och potentialerna i de nya CAD-plattformarna från bl.a. Autodesk-verktygen, finns möjlighet att få ett smidigt och kostnadseffektivt
informationsflöde. Samtidigt ökas kvaliteten på förvaltningsarbetet och ur kostnadsperspektiv kan pengar sparas på att följa kravspecifikationen. Då förhindras arbete som kräver tid för projektör och beställare.43
2.6.2.1 Byggprocessen effektiviseras ur alla perspektiv
Kraven underlättar arbetet inom projektering och produktion genom att använda ett likformigt filformat som underlättar den underskattade kommunikationen och minskar behovet av konverteringar. Konsekvent namngivning av filer och layouter samt standardiserat innehåll i namnrutor förbättrar hantering av information. Genom att använda objektsbaserade 3D-modeller kan man utföra kollisionskontroller och innehållskontroller i ett tidigt skede.Även leveransen förenklas av likartade handlingar hos hantering och kontroll som vidare kan ge en mer korrekt information från objektsmodellen till de administrativa systemen.44
Dessa faktorer underlättar på långsikt även förvaltningsarbetet på samma sätt då samma filformat används från projekteringen till förvaltningen och behovet av konverteringar har förhindrats.45 42 http://foark.se/f-o-arkitektkontor/kompetens/CAD-samordning, 2009-03-11, 11:21 43 http://www.cadkravspec.se/index.php?option=com_content&task=view&id=42&Itemid=54, 2009-03-27, 17:34 44 http://www.cadkravspec.se/index.php?option=com_content&task=view&id=42&Itemid=54, 2009-03-27, 17:34 45 http://www.cadkravspec.se/index.php?option=com_content&task=view&id=42&Itemid=54, 2009-03-27, 17:34
2.6.2.2 Gemensam CAD-kravspecifikation
13 fastighetsägare utformar tillsammans en gemensam CAD-kravspecifikation och andra handlingar och representerar en fastighetsmängd på över 14 000 000 kvm, och har en byggprojektbudget på cirka fem miljarder per år. Detta projekt mellan fastighetsägare inom kommun, landsting, statlig och privat verksamhet är ett samarbete som ger goda resultat och gynnar alla aktörer i deras byggprojekt och nytänkandet som uppdaterar och effektiviserar arbetssättet.46
2.6.2.3 Kravspecifikationens innehåll med bilagor
Huvuddokument:
Kapitel 1: Kravspecifikationen samt en beskrivning av bakgrunden till dokumentet och dess syfte.
Kapitel 2: Tillämplighet och generella krav Kapitel 3: Information om CAD-samordning
Kapitel 4: Information och CAD-krav som är gemensamma för ägarna gentemot kravspecifikationen.
Kapitel 5: Specifika CAD- och leveranskrav bara för den enskilda beställaren Kapitel 6 Specifik lista över bilagor för den enskilda beställaren
Kompletterande tillhörande bilagor: Bilaga 1: Systemkrav Bilaga 2: Objektmodeller
Bilaga 3: Beskrivning av namnruta
Bilaga 4: Beskrivning av orienteringsfigur/situationsplan, norrpil, förenklad sektionsfigur
Bilaga 5: Mall för CAD-samordningsmöte
46
Bilaga 6: Begreppsförklaringar Bilaga 7: Leveransplan
Bilaga 8: Övriga dokument (för Drift och underhåll)
Bilaga 9: Katalogstruktur 4747
3 Metod
Genomförandet och tillvägagångssättet bygger främst på litteraturstudier från olika böcker inom byggprocessen, projektledningsfilosofi, projektstyrning samt intervjuer för att undersöka hur CAD-samordningen fungerar mellan olika aktörer i byggprojekt. Analyser utifrån artiklar, föreläsningsmaterial och nyhetsblad från CAD studion har utnyttjats under arbetets gång. Med intervjuer som metod kan det tydliggöras hur de olika aktörerna ser på CAD-samordningen nu och hur de tror att framtiden kommer att se ut. På så sätt skapas en översiktlig bild om hur detta går till, samtidigt som det ger en insikt om hur det går till i praktiken vid de olika skedena inom byggprocessen. Därför har aktörer såsom fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter, konsulter och CAD-samordnare intervjuats. Då projektmedlemmarna har olika arbetsuppgifter, har frågorna anpassats till respektive område.
Därmed kommer resultatet tydligare visa för- och nackdelar med information om CAD-samordning sett ur olika perspektiv, genom att kartlägga och synliggöra arbetssättets
förhållande mellan CAD-samordning och IT-utvecklingen. Störst vikt kommer att läggas på slutsatsen och diskussionen, då CAD-samordning bygger på mänskliga faktorer och interna kommunikationsproblem. Exempel på idéer och lösningar hos arbetssättet kommer att diskuteras i samband med slutsatserna efter resultaten.
4 Genomförande
I detta avsnitt kommer alla delprocesser att beskrivas i detalj och hur dessa samspelar och påverkar slutleveransen hos ritningar/handlingar men även byggarbetets resultat. Eftersom CAD-samordning idag mestadels sker under projekteringen kommer analysen att inriktas mestadels i projekteringsskedet.
4.1 CAD-samordning i praktiken
Varje skede i byggprocessen är sammankopplat och beroende av varandra. Därför är det viktigt att de olika aktörerna vid varje skede har en tydlig och gemensam målsättning. Samarbetet effektiviseras och kostnaderna minskas med hjälp av en CAD-kravspecifikation och CAD-samordning.
4.1.1 Utredningsskedet
”Den viktigaste fasen i projekt är inledningen. Det är starten som kräver mest uppmärksamhet och ansträngning av projektledaren. Det gäller att komma in i arbetet på rätt sätt och ha nödvändiga förutsättningar på plats från början. De styrande dokumenten måste ha en sådan kvalitet och vara så väl förankrade att onödiga misstag och missförstånd undviks.
Uppdragsgivaren, projektledare och övriga huvud intressenter måste vara fullt och fast överens om vad som ska göras, ungefär på vilket sätt det ska göras och vad som krävs av omgivningen för att det hela ska lyckas.” 48
I utredningsskedet deltar beställaren, arkitekten och konsulter. Dessa arbetar tillsammans för att utforma ett förfrågningsunderlag. Beställaren kommer med önskemål och idéer som han ska finansiera. Därför är det viktigt att arkitekten och konsulterna har förståelse och tar hänsyn till beställarens önskningar. Arkitekten kommer att ta fram skisser utefter beställarens förslag och behov. Konsulterna kommer i sin tur att utreda och göra detta praktiskt möjligt. Vid detta stadium är det viktigt att ha en tydlig CAD-kravspecifikation, specifika
bestämmelser och föreskrifter samt använda sig av befintliga handlingar, om det finns några. För att detta ska vara effektivt krävs det att man lägger ner mycket tid och omsorg för att skapa ett klart och tydligt förfrågningsunderlag. Ett förfrågningsunderlag innehåller i
48
praktiken ritningar, byggnadsbeskrivningar, administrativa föreskrifter, kontraktsförslag och tidplan. De vanligaste upphandlingsformerna när man ska anlita byggare är totalentreprenad eller generalentreprenad.49
”Tid som satsas i inledningsfasen har ju tvärtemot mer effekt på projektets resultat än annan projekttid” 50
”Att upprätta en plan är en bra början. Projektledning är inte att springa framför truppen med fanan högt över huvudet, utan att i första hand gå bakom och skjuta på.” 51
”Med en ordentlig utredningsprocess går det att uppnå tydlighet, samsyn och engagemang. Detta är utredningsprocessens allmänna och öppna syfte. Men den har också det mera
underliggande syftet att hjälpa de olika aktörerna att mentalt gå igenom följderna av projektet, hur dessa står i relation till projektdefinitionen och hur de kan förbereda sig för dem.” 52
CAD-kravspecifikationens påverkan:
Effektiviserar och underlättar arbetet i hela kedjan, från konsulterna fram till kunder Bidrar till likgiltigt filformat som underlättar kommunikation och minskar sedan behovet av
konverteringar
Visar tydligt och klart hur man vill att det ska ske och vad som ska uppnås Tydliggör gemensamma CAD-krav för alla aktörer och för enskilda aktörer
4.1.2 Projekteringsskedet
Med hjälp av förutbestämmda bestämmelser och CAD-kravspecifikationen bör projekteringen vara funktionell. Projektörerna kommer in i form av arkitekter, konstruktörer och konsulter (värme, sanitet, VS, VA, etc.). Beställaren har antingen köpt CAD-samordningstjänsten utifrån eller så har någon inom projektledningen tagit på sig ansvaret för CAD-samordningen. Om entreprenadformen väljs till generalentreprenad så brukar tjänsten köpas utifrån till skillnad
49
http://www.byggledarna.se/byggledarna_entre.htm , 2009-04-08, 12:13 och ”Att upphandla byggprojekt”, Jan S, 2005, sid. 81 50
Projektledningsfilosofi, Inga Brundell-Öhman, 2008, sid 13 51
Målinriktad projektstyrning, Andersen, Grude, Haug, 2008, sid 30 52
från totalentreprenad då huvudentreprenören sköter CAD-samordningen under projekteringen och byggskedet.53
”Under de första stadierna av projektet bör man sätta upp följande 4 mål:
Att skapa en känsla av gruppidentitet
Att börja diskutera och etablera en gemensam uppfattning om gruppens totala syfte och de
framgångskriterierna som gäller
Att varje medarbetare känner till svaret på frågan: Vad har jag för nytta av detta?
Att dra fram de eventuella farhågor som medarbetarna kan ha om projektet, om gruppen eller om
andra frågor som gör att de inte kanske känner sig engagerade.”
”Att engagera kärngruppen i planeringsprocessen är inte endast för att göra planeringen mera effektiv och realistisk – detta är den viktigaste mekanismen du har för att sammansvetsa den totala projektgruppen till en väl fungerande enhet.” 54
Under CAD-möten ska CAD-samordnaren, CAD-ansvariga för respektive diciplin, kvalitetsansvarig och alternativt beställaren delta. Om beställaren vill, kan en representant delta istället. Tillsammans ska de samarbeta och ha en tydlig målbild med CAD-samordnaren som ska strukturera och vägleda samt samordna all CAD-relaterad information och handlingar under hela projekteringstiden. Ritningarna samt handlingarna ska läggas upp för
CAD-samordnaren som ska kontrollera att de uppfyller kraven och om kollisioner och felaktig information har uppstått. Genom att förhindra att kollisionskrockar och andra fel uppstår i ritningar och handlingar kan pengar sparas under byggskedet. Detta är den främsta uppgiften och syftet med CAD-samordning. Om man spenderar tid åt samordning förbättras byggskedet och förvaltningsskedet ur alla perspektiv.55
CAD-samordningens påverkan:
Kan eliminera att störningar och kollisionskrockar uppstår och fel i handlingar görs, med hjälp av CAD-kravspecifikationen.
Ser till att dessa ritningar fungerar under byggskedet och förvaltningen.
53 Roger Nordin, Jens Kindt – Se bilagor 54
Projektledaren, Wendy B, Michael G, Colin H, 1999, sid 143 55
Säkerhetsställer att kraven uppfylls från CAD-kravspecifikationen.. Ökad produktivitet.
Färre ändringar hos beställningar.
Ger möjlighet att kunna granska modeller tillsammans.
Kvalitén kan försämras om man inte lägger ner tillräckligt med tid på samordningen. Gemensam filserver och filformat för enklare samarbete och informationsbyte. Lägre kostnadstillväxt under bygget.
Minskar tiden från start av bygget till förvaltningen.56
”En bra projektkultur är nödvändig. Projektresultaten ska levereras till avtalad tid, med avtalad kvalitet och med avtalad resursinsats. Helst bör man ha en situation där alla projekt ”går på räls”. Det ska vara möjligt att ta en helg med gott samvete - utan ogjorda projektuppgifter. Detta ställer krav på verksamhetens projektkultur.
En bra projektkultur innebär bl. a att:
1. Alla i verksamheten förstår projektarbetsformen och vad den kräver i fråga om samspel mellan linje och projekt.
2. Varje projekt har bra och förpliktande planer, både på överordnad och på detaljnivå.
3. Planerna följs upp så att alla vet att avvikelser tas på allvar.
4. Projektet erhåller de resurser från linjen , precis som man har enats om.” 57
”Också när ett projekt ser ut att vara slutfört återstår det ofta en hel del arbete. Besiktningsmän hävdar att kostnaden för omarbete på grund av fel, brister och otillfredsställande funktioner många gånger kan uppgå till omkring 25 procent av den ursprungliga projektkostnaden.” 58
4.1.3 Byggskedet
De intresserade aktörerna entreprenörer, underentreprenörer, byggprojektledare, beställare, materialleverantörer och under senare delen själva bygget även kontrollanter,
kvalitetsansvariga, etc. Projekteringsskedet bör ha skapat ett noggrant underlag för hur
56
http://foark.se/f-o-arkitektkontor/kompetens/CAD-samordning - http://www.projcm.se/CADco_s.html, 2009-03-11, 11:21 57
Målinriktad projektstyrning, Andersen, Grude, Haug, 2008 sid 149 58
byggnaden ska byggas och man följer CAD-handlingarna. Aktuella CAD-handlingar kan alltid ändras om beställaren vill göra ändringar vilket leder till att dessa måste uppdateras hela tiden. Många gånger stannar verksamheten av, vilket man vill undvika. Vid kollisioner tar CAD-ansvariga på sig ansvaret för fel som upptäcks. Man tar oftast ett stickprov och tar för givet att om dessa stämmer och följer kraven, bör resten av CAD-materialen stämma överens. När det gäller kollisionskontroller är det antingen konsultens eller installationssamordnarens ansvar att se till att det görs rätt. Varje aktör måste använda CAD-kravspecifikationen innan dom ska börja med själva bygget. Slutbesiktning av de digitala handlingarna efter CAD-kravspecifikationen görs när byggnaden är klar för att lämnas över till förvaltaren. Finner man att det har uppstått avvikelser skriver man ett protokoll om detta och gör korrigeringar i efterhand. Dessa lämnas sedan över till beställaren och förvaltaren samt levereras till arkivtjänsten om beställaren utnyttjar någon filserver. 59
CAD-samordningens påverkan:
Har förhindrat att kollisionskrockar uppstår och fel i handlingar. Ger fungerande och nyttig information under bygget.
Fungerar även som en stödfunktion för arbetet.
Kostar mindre tid och pengar om man har utnyttjat rätt samordningen under projekteringen.
Slutbesiktning av CAD-handlingar.
Större översikt över beställning och utgifter. Effektivt underlag genomgående.
4.1.2 Förvaltningen
Förvaltningen är den allra största delen av en byggnads livscykel.
Fastighetsägaren/förvaltaren kan välja att vid förvaltning och renovering ha ett arkiv där man samlar in alla aktuella uppdaterande filer och befintliga handlingar för att kunna användas.60
59
Roger Nordin, Muntlig telefonsamtal (2009) 60
CAD-samordningens påverkan:
Garanterar att dokument och ritningar erhålls enhetliga i samma format enligt CAD-kravspecifikationen.
Att handlingarna som ska ligga till grund för underlag vid kontrakt, ombyggnad, drift och skötsel är av god kvalité.
Slipper omprojektering vid nybyggnation eller ombyggnation, vilket är effektivt och även kapitalsparande.
Samordningen innebär lägre driftkostnader och längre livslängd för fastigheterna.
5 Resultat
5.1 Utredningskedet
Här är det viktigt att beställaren och övriga konsulter lägger ner tid för förfrågningsunderlaget om de specifika bestämmelser för hur målet ska uppnås och påbörja arbetet efter
kravspecifikationen så tidigt som möjligt. Därför är det viktigt att skapa en tydlig CAD-kravspecifikation som projektörerna ska arbeta med under projekteringen.
”När vi blir så många som får en gemensam CAD-kravspecifikation så finns det förutsättningar att den får en större genomslagskraft på marknaden.” 61
5.2 Projekteringsskedet
CAD-kravspecifikationen som ställer krav på projektörerna, bidrar till en effektivare
projektering och förebygger framtida hinder och problem. CAD-kravspecifikationen har visat hur stor betydelse den har i dagens projekt hos projektörerna.
”Det är klart att den är viktig och absolut användbar. På så sätt vet alla vad de ska leverera. Det händer ju att man får göra tillägg i kravspecifikationen då det uppstår ändringar. Därför får man spendera tid och ha CAD-möten för att försöka precisera så mycket som möjligt” 62
Utnyttjandet av en CAD-kravspecifikation och CAD-samordning bidrar till en kostnadsminskning under projekteringen och förbättringar hos den senare delen av
byggprojektet. Man kan ”spara” pengar som entreprenör under byggskedet och som förvaltare under förvaltningen.
”Jag tror att man kan spara ca: 2-5 % av projekteringskostnaderna och dessutom 2-5 % av byggkostnaderna. NCC hade pratat om att man kan med en samordnare kanske t.o.m. kan spara upp till mellan 6-8 % av byggkostnaden. Det är min vilda gissning, men jag tror att dessa pengar finns att spara. Tittar man på en projektering som ligger på 10 miljoner kr, så handlar det om 200 000 – 500 000 kr, sen är detta kopplat till byggkostnaden som ligger på 100 miljoner kanske. Då skulle det innebära 2-5 miljoner kr. Det är inte lite jämfört med vad man som CAD-samordnare kräver för sina tjänster.” 63
61
Thord Frishman, Specialfastigheter 62
Gabriel Ciardi, Tengbom 63
”Det kan eventuellt bli dyrare initialt i projekteringsskedet, men informationsbärande CAD-ritningar effektiviserar arbetet i alla kommande led och fördelarna blir bara större för varje år som går och vinsterna syns framför allt i förvaltningsskedet” 64
Bilden visar kostnaderna i förhållande till tiden där både minskar vid användning av BIM 65
Med bilden kan man konstatera att det bör spenderas mer tid och kraft åt en noggrann design- och ritprojektering med BIM eller åtminstone med 4D-modellering. Även kostnader minskas under byggskedet, precis som det borde vara i alla byggprojekt. Dessutom kommer tid att sparas ur den aspekten att projekteringen blir smidigare och enklare att följa. Fel kan enklare upptäckas då alla inblandade tillsammans kan granska en 3D-modell som är
verklighetstrogen.
En jämförelse i tid och kvalité mellan 2D projektering och BIM-projektering. 66
64
Ulrika Palmqvist, Malmö Stadsfastigheter 65
http://management.cadalyst.com/cadman/article/articleDetail.jsp?id=519955, 2009-04-29, 13:47 66
Även om jämförelsen är extrem kan fördelarna tydligt visas hos tidsparandet och kvalitén med underlag. De flesta projektörer tycker att 3D-arbetssättet är bättre vid nya byggnationer men även BIM-arbetssättet börjar ta fart ute i marknaden. Skillnaderna mellan 2D projektering och BIM är alltför stora för att ignoreras. Eftersom tid är pengar, värdesätts tidssparandet hos sammankopplning av all information med parametrisk modellering i form av 4D- och/eller 5D-modellering.
Skillnaden i arbetsbelastning för BIM jämfört med 2D-projektering 67.
Trots att projekteringen kan effektiviseras kan det ibland uppstå hinder för CAD-samordnaren från att göra ett så gynnsamt arbete som möjligt. Om CAD-samordnaren hoppar in i ett
projekt som behöver samordnas kan det ibland vara väldigt otydligt om vad beställaren och andra projektörer vill få ut och vilken kvalitet man vill ha hos handlingar och CAD-material. Dessa otydliga bestämmelser måste tydliggöras direkt för att man inte ska ha en massa missförstånd som kostar tid och pengar i efterhand. CAD-samordnaren måste vara delaktig inom de delar som påverkar resultatet utan att tjänsterna hindras och därför bör samordningen inte underskattas. 68
”Dels är det om man har en otydlig målbild. Man måste se till att CAD-kravspecifikationen är uttalad och konkret. Om den ibland inte är så välgjord eller inte alls finns tillgänglig, då vet jag inte som samordnare vart min spelplan är. Det andra är avsatt tid för CAD-samordnaren och beslut om att jag kanske inte behöver göra en viss uppgift, då föredrar jag att packa, tacka för mig och gå iväg! Det måste finnas alltså ett uttalat mål och tid som behövs för en effektiv
CAD- 67
http://epubl.luth.se/1402-1528/2008/04/LTU-FR-0804-SE.pdf, 2009-05-19, 12:05 68
samordning. För lite tidsatt tid åt CAD-samordning kan inte garantera en bra samordning! Jag tror att det är välinvesterade pengar när man använder sig av en CAD-samordnare.” 69
Bild 70
Varje företag strävar efter ett utmärkt samarbete och man vill förbättra arbetssättet och
samtidigt ”spara” pengar. Om man inte satsar fullt ut redan i början av projekteringen kommer det drabba samordningen under hela arbetsgången. Man måste tänka långsiktigt över hur mycket man kan spara, både som beställare, CAD-ansvarig, förvaltare, entreprenör och övriga konsulter. Alla sparar genom ett smidigare arbetssätt som man kan implementera till nästa projekt. Aktörer försöker att samarbeta och hjälpas åt, samtidigt som de vill minska sina utgifter, t.ex. som CAD-ansvarig behöva göra om och rätta till ritningar som man hade kunna förebygga med rätt principer, förutsättningar och med CAD-kravspecifikation (som av många uppskattas).
”CAD-kravspecifikationen är som bibeln för oss.” 71
69
Roger Nordin, CAD studion 70
www.penwill.com, 2009-05-02, 14:33 71
Bild 72
Som beställare slipper man lägga ut mer pengar på extraarbete om en noggrann projektering har använts. Entreprenörer gillar tydliga ritningar som är lätta att följa och utan felaktiga dimensionsvärden. Byggnadsmaterial finns det gott om och försäljarna tjänar mest på projekteringsfel då man måste beställa om ytterligare en viss materialmängd. Småfel på värden bidrar till stora utgifter i efterhand.
Eftersom CAD-samordnaren fungerar som en central roll under själva projekteringen, men syns även under andra faser i byggprocessen, kan det ibland uppfattas som om
CAD-samordnaren agerar som en ”patrullerande polis” vid vissa tillfällen. Man måste ha i åtanke att samordnaren finns till som stöd och bör vara öppen för idéer och finnas tillgänglig när det behövs. Man bör utnyttja CAD-samordnarens praktiska tjänster maximalt, ägna tid åt tidsatta CAD-mötestillfällen. Samverkan och kommunikationen är nyckelorden för ett bra samarbete. Hur går detta arbetssätt till för samordnaren i praktiken? 73
”Tillsammans med de CAD-ansvariga görs ett bra projekt genom att säkerställa att kraven uppfylls. Och hur gör man det då? Jo, det gör man dels genom CAD-samordningsmöten men också genom inofficiella telefonsamtal och hela tiden hjälpas åt. Som CAD-samordnare agerar man kanske ibland som polis men också lika mycket som bollplank för idéer, frågor och funderingar. Man kan se det som en sorts stödfunktion.” 74
72
www.cadcartoons.com, 2009-05-02, 14:58 73
Roger Nordin, CAD studion 74
Bild 75
5.3 Byggskedet
Eftersom huvudentreprenören, som samarbetar med övriga underentreprenörer, har hand om bygget vill man lägga fokus på 3 punkter:
Att beställa och hantera 3D-projekteringsmaterial utifrån 3D-modellen Samordning i 3D
Kalkyl med 3D 76
Jens Kindt´s föreläsning hos NCC har upptäckt fördelar med att kunna navigera längs
projektet och hitta rätt innan man börjar bygga. Genom att kommunicera på ett sätt så att alla förstår har ökat potentialen att se problemen innan de uppstår och hitta nya och bättre
lösningar.
Och detta genom att:
Navigera sig fram till rätt arbetssätt och lösning Kommunicera så att alla förstår
Demonstrera genom att testa lösningar och därmed hitta bättre Koordinera och se problemen innan de uppstår
Simulera och se hur den aktuella produktionstidplanen visualiseras 77
75
www.penwill.com, 2009-05-19, 14:33 76
Sammanfattningsvis är det dessa faktorer som ger resultat: Högre engagemang Ökad produktivitet Färre revideringar78 Bild79 5.4 Förvaltningsskedet
För förvaltarna är CAD-kravspecifikationen och CAD-samordningen väldigt viktig ur många olika aspekter. Som tidigare nämnt befinner sig byggindustrin i en fas där övergången från 2D och/eller 3D till BIM är aktuell. Detta gör att förvaltarna kan få ut stora förtjänster med att få in ritningar och handlingar av god kvalité. De kan spara pengar och tid då de slipper bekosta sig för efterbearbete med aktuella och ständigt uppdaterade ritningar av fastigheterna i sina arkiv. Förvaltarna kan med hjälp av rätt information i modellerna snabbare hämta den information som en hyresgäst eller kund behöver, vilket ger flera nöjda kunder. 80
”Vi ser stora förtjänster med att utvecklingen inom CAD-projekteringen går mot en byggnadsinformationsmodell. Det innebär att vi redan från CAD-modellen kan överföra
77
Jens Kindt, föreläsning, ”Samordning med hjälp av VirtuelltByggande 2008-10-17” , 2009-04-18, 11:02 78
Jens Kindt, föreläsning, ”Samordning med hjälp av VirtuelltByggande 2008-10-17” , 2009-04-18, 11:02 79
www.cadcartoons.com, 2009-05-02, 14:58 80
information i form av areor och mängder automatiskt till våra förvaltningssystem. Det ger både oss och projektörerna en kostnads- och arbetsbesparing.” 81
” Det är helt klart att en väldokumenterad fastighet har ett högre värde. En genomtänkt hantering av den grundläggande fastighetsinformationen, som exempelvis CAD-ritningar utgör, kan alltså betala sig snabbt.” 82
81
Ulrika Palmqvist, Malmö Stadsfastigheter 82
6 Slutsats & Diskussion
Efter att ha fått en översiktlig bild över hur det ser ut i praktiken och i teorin när det gäller CAD-samordningen och programanvändningen kan man hitta nya och bättre lösningar i framtiden.
Mycket projekteras än idag i 2D och detta gäller oftast omrenoveringar. Men när BIM kommer att ta fart lär 2D-projektering försvinna, då man kan få ut ritningar och information efter önskemål. 3D-objekt kommer nog att utgöra basen till all projektering framöver och fungerar som en sorts standard, och kommer att utvecklas med tiden mot BIM. Det är nästan omöjligt att undvika då man oftast söker efter lättare arbetssätt.
Dagens projektörer är dessutom väldigt konservativa med att fortsätta på det gamla och trygga arbetssättet eftersom man känner att man har större kontroll.
I byggprojekt kommer tonvikten, precis som tidigare, att ligga på att CAD-ansvariga från olika områden, kan föra en direkt dialog om alla frågeställningar som kan bli aktuella under projektets gång. Men nu kan det göras på en ny och modernare nivå. Man har fått smaka på hur BIM fungerar i praktiken men än är det inte helt utvecklat och fullt kontrollerat.
Med tanke på utvecklingen har CAD-samordningen därför fått en större roll och vissa tror att det kan bli en egen ”tjänst” i framtiden, vilket CAD-samordning redan är idag i stort sett. Fortfarande är det många arkitekter som tar på sig ansvaret som CAD-samordnare, men i större och mer komplexa projekt kan det hända att man köper tjänsten utifrån med specialkompetens för detta och plockas in som CAD-samordnare.
Som CAD-samordnare handlar det mycket om att hitta gemensamma nämnare inom
samarbetet. Det kommer att vara en viktig del med BIM eftersom det inte bara är 3D utan hela samordningen.
Faktorer som projekteringsskedet är beroende av kommer att bli fler med tiden och man måste skapa en sorts rutin och dra en slutsats om dessa. För att kunna utvecklas tror vi att man måste använda sig av några nödvändiga åtgärder för att lära sig av sina misstag och som vi anser vara viktiga när utvecklingen går mot något komplext som BIM.
