• No results found

Visual Literacy i bildundervisningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visual Literacy i bildundervisningen"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Visual Literacy i bildundervisningen

Visual Literacy in art education

Lundgren, Juhani

Sebell, Kristina

Lärarexamen 270 HP Examinator: Melin, Margareta

Bild 270 HP 2017-01-09

Handledare: Mars, Annette

Malmö högskola

Lärande och samhälle

(2)
(3)

3

Förord

Arbetet har delvis gjorts på olika håll. Kristina har hållit i samtliga intervjuer. Därefter transkriberades intervjuerna ihop. Vidare analyserades och färgkodades texterna på var sitt håll som sedan diskuterades tillsammans. Vid vissa tillfällen har text skrivits på var sitt håll men då har vi gått igenom det tillsammans vid ett senare tillfälle. Till största del har arbetets kapitel skrivits ihop och det genom att vi suttit bredvid varandra och under tiden diskuterat och analyserat arbetet, texten och processen ihop.

Vi vill tacka dem lärare som ställt upp på intervjuer, och vars svar fått oss att reflektera kring hur vi ser på läroplanen samt dem fördomar och föreställningar som finns om bildämnet. Vår första handledare Ann-Mari Edström ska också ha ett stort tack som hjälpte oss forma vår studie i dess tidigaste skede. Sist men inte minst, ett stort tack till Annette Mars som tog sig ann oss som handledare mitt i vårt arbete.

(4)

2

Abstract

Med bakgrund i begreppet visual literacy, samt elevers och lärares föreställningar kring bildämnets syfte och innehåll, undersöker detta arbete hur lärare förhåller sig till begreppet visual literacy i sin undervisning och hur lärarna uppfattar begreppet i relation till läroplanen. Detta undersöks utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Begrepp från det multimodala perspektivet Design för lärande har brukats för att analysera faktorer som påverkar lärares genomförande och val av undervisnings innehåll. Materialet har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med bildlärare som arbetar i grundskolan.

Resultatet visar att dem delar som visual literacy består av finns med i informanternas undervisning. Kopplingar mellan visual literacys innehåll och den pragmatiska kunskapssynen diskuteras även. Utifrån informanternas uppfattningar av visual literacys relation till bildundervisning och styrdokumenten, identifieras två förhållningsätt.

(5)

3

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1. Presentation av ämnesutvärderingen av bildämnet ... 6

1.2. Syfte och forskningsfråga ... 8

2. Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning ... 9

2.1. Teoretiska perspektiv ... 9

2.1.1. Pragmatismen ... 9

2.1.2. Design för lärande, ett multimodalt perspektiv ... 10

2.2. Tidigare forskning om Visual Literacy ... 11

2.2.1. Visual Literacy ... 11

2.2.2. Teman inom Visual Literacy ... 11

2.2.3. Kommunikation ... 12

2.2.4. Produktion ... 12

2.2.5. Visuellt tänkande ... 13

2.2.6. Etik och användning ... 13

2.2.7. Estetik ... 14

2.2.8. Analys och tolkning ... 14

3. Metod ... 16 3.1. Semistrukturerad intervju ... 16 3.1.1. Urval ... 17 3.2. Intervjuernas genomförande ... 18 3.2.1. Kim ... 19 3.2.2. Charlie ... 19 3.2.3. Alex ... 19 3.2.4. Robin ... 19 3.2.5. Billie ... 20 3.3. Analysmetod ... 20

(6)

4

3.4. Etiska övervägande i metoden ... 20

3.5. Metoddiskussion ... 21

4. Resultat ... 23

4.1. Visual Literacy i undervisningen ... 23

4.1.1. Etik och användning ... 23

4.1.2. Visuellt tänkande ... 25

4.1.3. Estetik ... 25

4.1.4. Kommunikation ... 26

4.1.5. Analys och tolkning ... 27

4.1.6. Produktion ... 28

4.2. Visual Literacy i styrdokumenten ... 28

4.3. Bedömning... 29

4.4. Brister ... 30

5. Analys och diskussion ... 32

5.1. Modeller av lärarnas syn på visual literacy i bildämnet ... 32

6. Avslutande tankar och vidare forskning ... 39

7. Litteraturlista ... 41

(7)

5

1.Inledning

”Att tolka, skapa och kommunicera med bilder är en central läs- och skrivförmåga i ett samhälle med alltmer visuella uttrycksformer.” Så inleds artikeln ”Vad har bilder med läs och skrivutveckling att göra?”, en artikel som behandlar det vidgade textbegreppet i språkämnen. I artikeln diskuteras behovet av att integrera elevernas medieanvändning i undervisningen, varpå diskussionen kring lärares visuella kompetenser lyfts (Skolverket, 2011c). Begreppet Visual Literacy har diskuterats länge utanför Sverige, men Lindgren (2010), menar att det är ett begrepp som blir mer frekvent i det svenska literacy området. Lindgren (2010), menar även att kompetenser och förmågor som ryms inom begreppet visual literacys, kommer att vara nödvändiga för lärare att behärska. Som blivande ämneslärare i grundskolan med huvudämnet bild, är begreppet visual literacy intressant att undersöka.

Våra egna erfarenheter av bildämnet som grundskoleelever, vår bildlärarutbildning och erfarenheter ifrån VFU-kurser, är att bildämnet inte är ett ämne som tas på största allvar av elever, lärare, rektorer och elevers anhöriga. Även om styrdokumenten har utvecklats och moderniserats, har bildämnets undervisningsinnehåll stannat kvar. Genom sociala medier, reklam och ungdomars bruk av visuella kulturer, står eleverna inför hundratals bilder varje dag. I språkämnen talas det om ett vidgats textbegrepp, där bilder, filmer och andra visuella kulturer inkluderas. Dessa visuella texter bör även behandlas i bildämnet. Då vi under höstterminen 2015, skrev en kunskapsöversikt över begreppet visual literacy, såg vi flera likheter och kopplingar till bildämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Detta arbete syftar till att förstå hur bildlärare i grundskolan ser på begreppet visual litercys roll i bildundervissningen. Bakgrunden till denna studie ligger i en kunskapsöversikt över begreppet visual literacy som skrevs av oss under hösten 2015. Syftet med kunskapsöversikten var att förstå begreppets innehåll och funktion. Det framkom att begreppet inte har en vedertagen definition, däremot kunde flera konvergerande teman identifieras bland forskares utläggningar om begreppet. Genom att ställa dessa teman mot grundskolans läroplan i ämnet bild, kunde kopplingar dras mellan visual literacys innehåll, och förmågor och kunskaper som bildämnet syftar till att förmedla och utveckla. En slutsats som drogs i samband med kunskapsöversikten var att visual literacy fyller funktioner i det allmänna lärandet i alla skolämnen, men tydligast kopplingar finns till kursplanen för bildämnet.

(8)

6

I sökandet efter forskning till den ovannämnda kunskapsöversikten hittades inga källor om visual literacy i relation till bildundervisningen i den svenska grundskolan. Däremot fanns det internationell forskning om visual literacy i högskole- och universitetsutbildningar. Och det påträffades åsikter från lärare i andra länder, som ville hålla visual literacy utanför deras bildundervisning (Björck, 2014). Dessa lärare menade att införandet av visual literacy kan konkurrera ut den estetiska upplevelsen i både skapandet och betraktandet av konst. Då visual literacy betonar analys och kommunikation försvinner den estetiska aspekten av undervisningen. Bildämnet i Sverige handlar inte i huvudsak om konst, utan bildundervisningen ska även behandla visuell kultur, vilket är ett bredare begrepp där konst ingår vid sida om andra visuella kulturer så som foto, film, reklam, tv-spel etcetera (Skolverket, 2011b). Dessvärre tror vi att ämnet upplevs som ett i huvudsak konstinriktat ämne än idag. För att få en tydligare bild av hur bildämnet i Sverige ser ut idag använder vi oss av ämnesutvärderingen (Skolverket,2015) av de estetiska ämnena, vilket redovisas i avsnittet nedan.

1.1.

Presentation av ämnesutvärderingen av bildämnet

År 2013, genomförde skolverket i samarbete med statistiska centralbyrån, en enkätundersökning med frågor om ämnena bild, musik och slöjd. Både lärare och elever har besvarat enkätundersökningarna. Skolverket (2015), menar att enkätundersökningarna ger en representativ bild på nationell nivå. Genom att ställa resultatet av intervjuerna emot den nationella ämnesutvärderingen, kan generella slutsatser kring bildundervisningen och ämnets innehåll dras. Resultatet av enkätstudierna som elever och lärare svarat på går igenom flera aspekter av ämnet såsom betyg, uppgifter, trivsel etcetera. I föreliggande studie ligger fokus på hur lärare och elever upplever undervisningen och innehållet. Även huruvida lärarna och eleverna ser på ämneskunskaperna, kommer i analysen granskas utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Begreppen från det multimodala perspektivets: Design för lärande kommer att användas för att identifiera och diskutera faktorer som påverkar undervisningens innehåll och olika ämneskonceptioner som präglar ämnet.

En majoritet av lärarna anser att ämnet är ett i huvudsak kommunikativt ämne, vilket även har betonats i Lgr11 (Skolverket, 2011a). Dock finns det en stor andel som menar att det främst är ett praktiskt-estetiskt ämne som syftar till att utveckla hantverksmässiga tekniker för bildproduktion. Tillskrivningen av bildämnet som ett praktiskt-estetiska ämne, var mer framträdande i NU-03, den nationella utvärderingen av grundskolan (Marner, Örtegren, & Segerholm, 2005). I NU-03, framgick det att bildundervisningen till stor del går åt

(9)

7

bildframställning för hand och analys och tolkning av bilder. En konsekvens av NU-03 var att den kommunikativa delen lyftes i Lgr11 (Skolverket, 2011a).

Även om styrdokumenten menar att det är ett kommunikativt ämne, ses det från elevernas perspektiv, fortfarande som ett praktiskt-estetiskt ämne (Skolverket, 2015). Konsekvenser av detta menar Skolverket (2015), är att elever och lärare ser olika syften och mål med undervisningen och därför har eleverna svårt att nå dem kunskapskrav som finns i Lgr11. Ytterligare skillnader mellan Lgr11 (Skolverket, 2011a) och tidigare läroplaner är att betoningen av förening mellan teori och praktik (Skolverket, 2015). Även bildhantering med digitala tekniker, ämnets roll i framtida yrkesroller och medborgerliga kompetenser är mer angeläget i den senare läroplanen enligt den ämnesutvärderingen. Bildanalys exemplifierar en medborgerlig kompetens då bildens roll i samhället, yttrandefriheten, den kulturella mångfalden och i kommunikation är centralt. Bildanalys är således är ett kritiskt granskande av det visuella informationsflödet. Trots att Lgr11 (Skolverket, 2011a), utformats med detta i åtanke, menar eleverna i årskurs nio att bildlärare inte kopplar undervisningen till skeenden i samhället (Skolverket, 2015). Eleverna anser inte att bildämnet är viktigt för deras fortsatta studier eller framtida arbetsliv. Ämnesutvärderingen visar även att mindre än hälften at eleverna i årskurs nio anser att de har nytta av ämneskunskaperna i bild.

Lektionsinnehållet vigs, enligt lärare och elever, mest åt produktion av bilder. Trots att produktionen tar upp störst tid i undervisningen, anser bara en liten del av de tillfrågade lärarna och eleverna att produktion med digitala verktyg förekommer. Eleverna uttryckte även att de får producera bilder som handlar om deras egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Samtidigt framgår det att eleverna ser mycket lite av bilder där ämnen som ungdom, sexualitet, etnicitet och makt behandlas. Likaså saknas i undervisningen, anknytning till etik, värderingar, frågor om yttrandefrihet i medier och övriga sammanhang, enligt elevernas svar. Ungefär en tredjedel av elever i årskurs nio som deltagit i enkätundersökningarna menar att deras bildlärare inte kopplar undervisningen till samhället (Skolverket, 2015).

Digitala tekniker samt arbete där bild, ljud eller text kombineras, tar inte större plats i bildundervisningen trots att det fått mer utrymme i den senare läroplanen, menar Skolverket (2015). Användande av digitala tekniker som kameror, videokameror och redigeringsprogram utgör en för liten del av undervisningen menade elever och lärare i enkätstudierna. Den digitala tekniken som elever känner igen i undervisningen är sökandet efter information och bilder via internet. I fråga om områden där lärare anser att de behöver kompetensutveckling, är rörlig bild

(10)

8

och digital bildbehandling angeläget enligt lärarna. Dessutom är de materiella förutsättningarna också ett problem, då fler bildlärare har en brännugn i bildsalen, än vad bildlärare har tillgång till datorer med redigeringsprogram och bra nätverksanslutning enligt Skolverket (ibid). I ämnesutvärderingens (Skolverket, 2015) avslutande kapitel lyfts problematiken av bildämnets ämneskonception. Det råder skilda meningar mellan lärarnas och elevernas ämneskonceptioner. Lärarna menar att det är processen, där eleverna visar idéutveckling, initiativförmåga, kreativitet och problemlösning som underbygger betygsättningen. Eleverna däremot uttrycker att det är den färdiga produkten och noggrannheten i den som har störst påverkan på betygsättningen. Det finns även skillnader i uppfattningen av bildämnets centrala innehåll. Lärare upplever att det centrala innehållet täcks i undervisningen, men eleverna upplever att delar saknas. I ämnesutvärderingen uppges de olika ämneskonceptionerna orsakas av kommunikationsproblem. Lärare uppmanas till att tydliggöra ämnets syften och betydelser för eleverna. Bildämnet är skolpolitiskt svagt och syns inte och därför måste bildlärare ta vara på ämnet genom att argumentera för ämnet med elever, elevers anhöriga och samhället i stort. Exempel på argument för bildämnet ges, bland annat ett socialt och medborgerligt perspektiv tas upp, där demokrati är en central del. Även Studie- och yrkeslivsargument tas upp, då ämnet bild kan förmedla och utveckla kunskaper om olika presentations- och bildprogram, som är användbara i flera ämnen. I elevernas individuella livsvärld kan ämnet berika eleven med flera perspektiv och nära till det kreativa vilket är användbart för att lösa vardagsproblem. Alltså har bildämnet en funktion i elevernas vardag, skoltid och framtid(ibid).

1.2.

Syfte och forskningsfråga

Syftet med undersökningen är att belysa hur bildlärare i grundskolan ser på begreppet visual literacy. Fokus i undersökningen kretsar kring bildlärares syn på vad visual literacy innebär i relation till undervisningen och till styrdokumenten. Utifrån detta har vi följande forskningsfråga som vi ämnar undersöka:

Hur förhåller sig bildlärare i grundskolan till visual literacy i deras undervisning? Detta kommer vi att analysera utifrån ett pragmatiskt perspektiv.

(11)

9

2.Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning

I detta kapitel behandlas tidigare forskning och teoretiskt perspektiv. Kapitlet börjar med en redogörelse för det teoretiska perspektivet studien utgår från. Sedan följer tidigare forskning där begreppet visual literacy förklaras och kopplas till den övergripande undervisningen i skolan, och till bildämnet i synnerhet. Detta görs genom att dra kopplingar till läroplanen i bild.

2.1.

Teoretiska perspektiv

Föreliggande studie har sin teoretiska grund i pragmatism samt begrepp från den multimodal teori. Inledningsvis kommer en presentation över pragmatismen och John Deweys tankar. Detta följs upp av en redogörelse för begrepp som hämtats från det multimodala perspektivet, särskilt från teorier kring Design för lärande.

2.1.1.

Pragmatismen

En av förgrundsgestalterna inom pragmatismen; John Dewey (1859–1952), menade att skolans innehåll ska ha tydliga samband med elevers liv på fritiden och i hemmet (Dewey, 1991). Dewey riktade kritik mot skolans isolation från det vanliga livets villkor och motiv. Han menade att skolan ska vara en demokratisk plats, ett “miniatyrsamhälle”, där skoluppgifterna har en tydlig förankring i elevernas liv och ska inte vara abstrakta (Sundgren, 2011).

Utifrån ett pragmatiskt synsätt på lärande, ses individen som samhällsmedborgare som ska bli bekant med färdigheter och kunskaper som är essentiella för att delta, på ett rikt och produktivt sätt, i det demokratiska samhället. Därför ska undervisningen syfte vara att utrusta alla elever med nödvändiga redskap för att kunna verka i ett samhälle där kunskap bygger på individers gemensamma prövning av diverse påståenden. Utifrån ett pragmatiskt synsätt är detta skolans främsta uppdrag (Dewey, 1991, Säljö, 2102).

Säljö (2012) beskriver hur pragmatismens intresse ligger i funktionell kunskap. Kunskap ska kunna användas av individen för att möta och hantera situationer och problem som uppstår i vardagslivet. Ett pragmatiskt perspektiv ser på kunskap som antingen abstrakt- eller värdefull kunskap. Abstrakt kunskap är den kunskap som inte förankras i elevens erfarenheter eller intressen. Den värdefulla kunskapen ska fungera i individens vardagsliv och det finns kopplingar till individens konkreta erfarenheter (Säljö, 2012). Genom att använda en elevs intressen och erfarenheter i bildundervisningen, exempelvis genom att låta elevers visuella

(12)

10

kulturer påverka ämnesinnehållet kan läraren göra undervisningen mer intressant och värdefull för eleverna.

Utifrån pragmatisk teori, finns det ingen skiljelinje mellan praktik och teori, utan de båda interagerar i individens handlande. Handlingar sker inte utan reflektion, exempelvis måste en produktdesigner som designar ett ergonomiskt tangentbord ha kunskap om ergonomi, material, etcetera. Detta kallas för pragmatiska handlingar (Säljö, 2012). Även en lärare måste ha ämneskunskaper och rätt material och verktyg för att genomföra sin undervisning, vilket vi kommer diskutera utifrån begrepp som hämtats från Design för lärande.

2.1.2.

Design för lärande, ett multimodalt perspektiv

Utifrån det designorienterade perspektivet ses deltagarna i undervisningen som didaktiska designers, där förutsättningarna och resurser för lärande uppmärksammas. Dessa förutsättningar kan man se hur eleverna i sin tur kan skapa förståelse i sammanhanget. (Leijon & Lindstrand, 2012). Vad som påverkar lärarens förutsättningar kommer att undersökas i föreliggande studie. Design innebär utveckling och genomförande av nya lösningar i ett specifikt socialt sammanhang, vilket medför outtalad kritik av den rådande ordningen (Selander & Kress, 2012). Det sociala sammanhanget för läraren skulle kunna vara undervisningssituationer, men även möten med kollegor och föräldrar.

Designperspektivet kommer ifrån ett multimodalt perspektiv. Fokus i det multimodala perspektivet ligger på hur människor kommunicerar och skapar mening genom det som Kress (2009) kallar modes. Modes är ett samlingsbegrepp för de teckensystem som formas i olika sociala och kulturella kontexter. Enligt ett multimodalt perspektiv sker alltid kommunikationen i flera teckensystem simultant. Genom ett multimodalt perspektiv ges verktyg för att studera och analysera meningsskapande i undervisningssituationer där olika modes bearbetas. Design för lärande ses som ett mellanting av sociokulturellt perspektiv och socialsemiotik. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyses utveckling och lärande, sociala och kulturella kontexter, mediering samt kollektiva representationer av världen.

För att förstå hur lärare förhåller sig till Visual Literacy i sin undervisning och i relation till styrdokumenten, kommer begreppen: designens förutsättningar och institutionella mönster användas. Selander och Kress (2012), menar att lärarens förutsättningar utgörs av normer, värderingar, bedömnings- och sanktionssystem samt tids- och ekonomiska ramar. Dessa förutsättningar formar lärares val av undervisningsinnehåll. De institutionella mönster i skolan är lagar och förordningar som lärare måste förhålla sig till. Det är exempelvis skollagen, men

(13)

11

även styrdokumenten. Det uttryckta syftet, institutionens målsättningar och förväntningar är även de en del av det institutionella mönstret. Normer och sedvänjor inkluderas också som en del av det institutionella mönstret. Genom dessa upprätthålls traditioner och kommunikationssätt inom institutionen (Selander & Kress, 2012).

I föregående avsnitt har vi redovisat vårt teoretiska perspektiv; pragmatismen, samt dem begrepp från perspektivet Design för lärande, som vi kommer att använda för att analysera insamlad empiri. Härnäst kommer en redogörelse för begreppet visual literacy samt konvergenta teman. Vidare tas definitioner och forskning kring begreppet visual literacy upp, samt dess kopplingar till kursplanen för bild (Skolverket, 2011a).

2.2.

Tidigare forskning om Visual Literacy

Avsnittet om tidigare forskningen består av två delar. Först kommer en presentation av begreppet visual literacy. Detta följs upp av en redogörelse för återkommande teman i forskningen kring begreppet visual literacy, där begreppets innehåll sätts i relation till kursplanen för bildämnet. Begreppets innehåll och kursplanen för bilds kommer att kopplas samman och redovisas genom en figur (Figur 2) som redovisas i slutet av kapitlet.

2.2.1.

Visual Literacy

Visual Literacy kan beskrivas som en grupp kompetenser som gör att människan kan använda sig av bilder i syfte av kommunikation, tänkande, lärande, meningskonstruktion, estetisk njutning och kreativt uttryck (Avgerinou & Ericson, 1997). Kompetenserna gör att individen kan tolka, utvärdera, använda och skapa bilder. Med dessa kompetenser kan individen förstå och analysera det kontextuella, kulturella, etiska, estetiska, intellektuella och tekniska delarna som finns inom produktionen och användandet av bilder (Hattwig et. al, 2013).

Tekniska framsteg förändrar människans relation till, och användning av visuella medier och därför växer begreppet visual literacy med tiden. Avgerninou och Ericsson (1997), Avgerinou (2009), och Bamford (2003) beskriver visual literacy som en avgörande faktor i elevers kunskapskonstruktion, vilket gör begreppet relevant i undervisning i allmänhet. Bamford framhåller att bild är på väg att bli den dominanta formen av kommunikation. Vidare menar Bamford att den dominanta bildkommunikationen kan leda till att visual literacy kommer spela en avgörande roll för erhållandet och konstruktionen av kunskap.

(14)

12

Då begreppet visual literacy är brett och definieras på olika sätt, behövs det brytas ner i återkommande teman, eller som Avgerinou (2009), uttrycker det: konvergenta punkter. Vi har, genom vår tidigare kunskapsöversikt identifierat sex stycken återkommande teman i diskussionerna kring visual literacy, som även illustreras i Figur 1 nedan.

Dessa teman kommer att redovisas och kopplas till läroplanen för bild genom att ställa dem emot kommentarmaterialet till kursplanen i bild och Läroplan för grundskola förskoleklass och fritidshemmet (Skolverket, 2011b).

2.2.3.

Kommunikation

Visual literacy handlar till stor del om kommunikation (Bamford, 2003, Avgerinou 2009). Bamford (2003) beskriver visuell kommunikation, som förmågan att kunna förstå och kommunicera budskap som medierats genom bilder. Kunskapen om hur dessa budskap utformas är också viktigt. Kunskap om visuella konventioner så som signaler, symboler och de socialt vedertagna betydelserna av dessa, inkluderar Avgerinou (2009) bland dem kunskaperna som visuell kommunikation bygger på. Kress (2006), ser ingen skillnad mellan bilder och texter, utan anser att de är likställda som kommunikativa medier.

I det centrala innehållet för bild i Lgr 11 (Skolverket, 2011a), tas produktionen av kommunikativa; berättande och informativa bilder upp under rubriken Bildframställning. Men temat återfinns också under rubriken Bildanalys, vilket handlar om att förstå bildbudskap. I syftestexten till bildämnet står det att eleverna ska ges förutsättningar till att utveckla förmågan att kommunicera med bilder, samt presentera ämnesområden med bilder. Kommentarmaterialet till ämnet bild (skolverket, 2011b), utvecklar begreppet bildkommunikation, genom att betona sammanhang och sättet bilder presenteras på.

2.2.4.

Produktion

(15)

13

Bamford (2003) & Hattwig et. al (2013) tar upp produktionen och beskriver den som; skapande av visuell kultur, med förståelse för hur produktionen går till. Då inkluderar Hattwig et. al förmågan att använda en bred arsenal av verktyg och tekniker för bildproduktion. Avgerinou (2009), beskriver produktionsfärdigheterna som att kunna skriva, koda och skapa bildliga uttryck. Även omvandlandet av information till inkluderandet i produktionen av bilder (ibid). Brill, Kim och Branch (2007), menar att produktionen är beroende av förmågan att effektivt kunna skapa statiska och dynamiska synliga objekt inom ett definierat utrymme. Kress (2006) likställer vårt alfabet med bilder, och menar att produktionen av bilder bör beaktas som skrivandet av text.

Produktionen dyker upp i läroplanen i det centrala innehållet för bild i årskurs 7–9 i Lgr 11 (Skolverket, 2011a). Detta tema faller under rubrikerna Bildframställning och Redskap för bildframställning, vilka båda inkluderar produktion av kommunikativa bilder genom användandet av olika material och tekniker.

2.2.5.

Visuellt tänkande

Ett annat återkommande tema är visuellt tänkande. Bamford (2003) likaväl som Hattwig et. al (2013) beskriver visuellt tänkande som skapande av visuell kultur, med en förståelse för hur produktionen går till. Bamford (2003) och Hattwig et. al (2013), menar att visuellt tänkande handlar om att förstå processen av att skriva, koda och skapa bildliga uttryck, samt omvandlandet av information till bild. Avgerinou och Ericsson (1997) menar att det förutom fysiskt synliga bilder som individen kan se med ögat, även finns mentala bilder som är resultat av individens föreställning.

Visuellt tänkande nämns inte bland förmågor eller kunskaper i det centrala innehållet för bild i Lgr11 (skolverket, 2011a). Däremot finns det med i syftesdelen för bildämne (Skolverket, 2011a) där det tas upp vikten av att erfara visuella kulturer som innefattar hela samhällets utbud av bilder. I kommentarmaterialet står det att visuell kultur är intressant att studera, då visuell kultur idag har större betydelse för människans möjligheter att förstå sin omvärld, kommunicera och ta beslut. Det vardagliga bildflödet har också inflytande över ungas meningsskapande och tänkande i och kring sin tillvaro enligt kommentarmaterialet för bild (Skolverket, 2011b).

2.2.6.

Etik och användning

Kunskaper kring etik och användning är ett annat tema som var återkommande i olika forskares redogörelser för begreppet visual literacy. Bamford (2003) menar att förståelse för bilders sociala påverkan hör till förmågorna som ryms inom visual literacy. Bamford tar även upp

(16)

14

förmågor och kunskaper för att diskutera bilders syfte, målgrupp och ägandeskap som viktiga delar av begreppet. Hattwig et. al (2013) inkluderar förståelsen för etiska, juridiska och ekonomiska aspekterna av bildanvändning i visual literacy. Vidare tar Hattwig et. al upp etiska och korrekta metoder för att komma åt och ta fram visuellt material. Sammanfattningsvis kan förmågorna under etik och användning beskrivas som förmågor och kunskaper som möjliggör förståelse för bilders ideologiska, etiska, juridiska och ekonomiska implikationer.

I läroplanen för bild, Lgr 11 (skolverket, 2011a), nämns ett etiskt förhållningssätt till användandet av bilder i det centrala innehållet under rubriken Bildframställning. Rättigheter och skyldigheter är också en del av kursplanen för bild. I kommentarmaterialet (Skolverket, 2011b) uttrycks det att det är nödvändigt att eleverna får kunskaper om vad eleven får och inte får göra med bilder.

2.2.7.

Estetik

Fanns också med bland dem definitioner som bearbetats inom ramen för kunskapsöversikten. Bamford (2003) och Hattwig et. al (2013), inkluderar kompetenser kring utvärderandet av bilders estetiska merit i visual literacy. Hattwig et al inkluderar då en utvärdering av färganvändning, bilders komposition, linjer, former, repetition och stil. Angående teknisk förmåga vilket Hattwig et. al diskuterar i samband med estetik, menar de att värdering av upplösning, skärpa och klarhet inkluderas i visual literacy. Kress (2006) understryker att individer och gruppers sociala ramverk, bestämmer vad som bär estetisk merit. Kunskaper om dessa ramverk och hur dem fungerar inkluderas av Kress.

I det centrala innehållet för bild finns en koppling mellan temat estetik och Redskap för bildframställning. Under rubriken Redskap för bildframställning inkluderas former, färger, bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper (Skolverket, 2011a). Enligt kommentarmaterialet (Skolverket, 2011b), utvecklas ämnets syfte angående analys av bilduttryck. Bilduttryck handlar om att använda flera perspektiv för att se på visuella kulturer och på sätt bli medveten om det estetiska värdet och funktionen av visuell kultur.

2.2.8.

Analys och tolkning

Det finns även det återkommande temat som handlar om analys- och tolkningsförmåga bland förmågorna inom visual literacy, inkluderar Bamford (2003), förmågan att förstå visuella budskap. Avgerinou (2009) säger att det finns ett visuellt språk vid sidan av det verbala. I det visuella språket finns det baskomponenter; signaler och symboler. Därför är det inom visual literacy viktigt att ha kunskap om de visuella konventionerna, signalerna, symbolerna och de

(17)

15

socialt vedertagna betydelserna om dessa (ibid). Brill, Kim och Branch (2007) tar båda upp förmågan att förstå bilders ämnesinnehåll samt att begripa och uppskatta bilder som skapats av andra. Hattwig et. al (2013) tar upp flera förmågor och kompetenser som inkluderas inom analys och tolkning, bland annat att identifiera information som är relevant för bildens mening. Att placera bilder i deras kulturella, sociala och historiska kontext samt identifiera bilders fysiska och tekniska komponenter ryms också inom analys och tolkning.

I bildämnets centrala innehåll är innehållet under rubriken Bildanalys mest kompatibel med detta tema. Analys av bilduttryck i både samtiden och historien återfinns i syftestexten för bild (Skolverket, 2011a), där det beskrivs som förmågan att kritiskt granska och diskutera om bilder. I kommentarmaterialet (Skolverket, 2011b), inkluderas även att elever ska bli medvetna om den visuella kulturens kontextuella funktion.

I ovanstående figur (figur 2) redovisas en visuell representation av kopplingarna mellan visual literacy och kursplanen för bild (Skolverket, 2011a). Den visar att det centrala innehållet innehåller flera av dem konvergenta teman som återfinns i begreppet visual literacy, med undantag av visuellt tänkande. Däremot finns visuellt tänkande i andra delar av kursplanen, som figur2 visar, i syftestexten.

(18)

16

3.Metod

I metodkapitlet redogörs för och motiveras den valda metoden; semistrukturerad intervju. Vi kommer även redogöra för- samt diskutera vårat urval av informanter. För att förstå semistrukturerad intervju för kvalitativa studier har Kvale och Brinkmanns (2009) bok Den kvalitativa forskningsintervjun använts. För att diskutera metodens för- och nackdelar användes Bell (2006). Vidare har datahanteringen strukturerats och bearbetats med hjälp Kvale (1996). Till sist kommer metoden att diskuteras genom Bryman (2011).

3.1.

Semistrukturerad intervju

Då föreliggande studie har velat undersöka hur bildlärares undervisning förhåller sig till visual literacy, valdes intervju som metod för insamlingen av empiriskt material. Kvale och Brinkmann (2009), menar att den kvalitativa forskningsintervjun lämpar sig när forskningens intresse är att se frågan från undersökningspersonernas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer, vilket Kvale och Brinkmann beskriver som en intervjuform som varken är öppen eller sluten. Istället för bestämda frågor menar de att utgångspunkter för samtalet kan vara förutbestämda teman, vilket gör att frågor kan omformuleras för att passa i den oförutsägbara intervjusituationen. Men för att kunna ställa följdfrågor krävs det också att den intervjuade har kunskap om ämnet ifråga (ibid). En klar nackdel med denna intervjuform är att diskussionerna kan innehålla olika ämnen i olika intervjuer, vilket gör empirin svår att jämföra.

Bell (2006) beskriver både för- och nackdelar med intervjuer. De fördelar som nämns är att intervjuer är flexibla att genomföra samt att både informant och intervjuare, kan i en intervju gå in på känslor, motiv och följa upp idéer. Nackdelarna är att det kan ta tid och under kortare arbeten vara för tidskrävande. Därför valdes ett mindre antal intervjuer för att möjliggöra ett gediget analysarbete. Detta kan leda till, som Bell beskriver, att det uppstår en skevhet (bias) eftersom intervjuer är en subjektiv teknik. Detta har beaktats. Bell menar att människor inte är maskiner och det kan lätt bli förvrängning av omdöme, förutfattade uppfattningar och olämplig påverkan. Genom att ställa resultatet av intervjuerna i denna studie, mot ämnesutvärderingen (Skolverket, 2015), motarbetas denna bias (Bell, 2006). Då informanterna fått ta del av transskript från intervjuerna har de även haft möjlighet att förtydliga eller motsäga möjliga förvrängningar.

I föreliggande studie spelades intervjuerna in via en inspelnings app på mobiltelefonen och transkriberades. Det som inte fångas upp i ljud antecknas och inkluderas i transkriptionen. Det

(19)

17

som ljudinspelningen inte fångar upp, kan vara kroppsspråk och ansiktsuttryck eller distraktioner. Detta gör det enklare att minnas och tolka intervjun (Kvale, 1996). Det är även en av fördelarna med metoden som Bell (2006) tar upp, då pauser, mimik och tonfall kan ge information som skrift och tal inte kan. För att förstå vad som är viktigt att anteckna under intervjun har Kvales (1996) tio kriterier för en framgångsrik intervju beaktats. Bell (2014) tar upp att de är etiskt korrekt om respondenterna vet om syftet med forskningen och att de är väl förtrogna med sina rättigheter i förväg. Informanterna blev informerade om att intervjuerna skulle kretsa kring begreppet visual literacy. Begreppets innehåll redogjordes även under intervjun. Efter inspelning, uttryckte lärarna muntligt att de godkänner att inspelningen transkriberas. Kopior av transskript skickades sedan till lärarna som intervjuats för att lärarna skulle ha möjlighet att kommentera utifall att de ansåg att något inte stämde. Då informanterna fick höra begreppet visual literacy innan intervjun, fick begreppet förklarat för sig under intervjun samt fick möjlighet till att godkänna och kommentera transkripten, har vi genomfört studien enligt ett etiskt korrekt förhållningsätt (Bell, 2014, Kvale, 1996).

3.1.1.

Urval

Då intervjuerna i vår studie genomfördes under slutet av höstterminen 2016, en tid då många lärare har mycket arbete, kontaktades tio lärare som arbetar i närområdet. Detta gjorde det enklare för lärarna att boka om, eller följa upp intervjuerna vid behov. Vi kontaktade bildlärare som vi haft kontakt med tidigare, genom VFU-kurser, eller kurskamraters VFU-kurser, eller annan bekantskap, alltså gjordes det ett bekvämlighets urval (Bryman, 2011). Vi utgick alltså först och främst från lärare vi redan hade kontaktuppgifter till. Vi gjorde detta för att ifall man redan har en relation till den kontaktade läraren, är det större chans till att dem svarar på förfrågan om att ställa upp på en intervju. I och med den begränsade tidsramen ansåg vi att detta var det bästa tillvägagångssättet för att få tag i lärare som ville ställa upp på intervju.

Nio av dem tio tillfrågade, kontaktades via epost. En av de tillfrågade fick förfrågan i egen person. Utav dem tio tillfrågade, svarade sju på förfrågan. Två av dessa avböjde. Det slutgiltiga urvalet blev fem behöriga bildlärare som gick med på att intervjuas. Det empiriska materialet består således av fem intervjuer, varav en är en pilotintervju.

I tabellen nedanför redovisas en sammanställning på lärarnas utbildning, nuvarande arbetsroll, datum då intervjun ägde rum samt hur länge intervjun pågick. Det skedde en stor tidsdiskrepans vilket diskuteras i metoddiskussionen.

(20)

18

Informant utbildning arbete Tid/Datum

Kim (E) (pilot)

Ett år konstutbildning, treårig bildlärarutbildning i Umeå

Bildlärare i åk 5–9, lärare på kulturskolan

11 Minuter 28/11 2016 Charlie (A) BVL (Bild och Visuellt

Lärande), huvudämne Bild, examens år: 2012

Bildlärare i åk 3–9 och i grundsärskola åk 1–9

39 Minuter 29/11 2016 Alex (N) Fritidspedagog, treårig

konstutbildning, multimedia och bildbehandling, bild för lärande åk 1–9 Bildlärare i åk 1–4, digitalbild i åk 9, bildpedagog i andra ämnen i åk 4–5. 25 Minuter 30/11 2016

Robin (B) Utbildad teknik och spanska lärare,

läst 45 HP bild på distans genom lärarlyftet

Bild, teknik och spanska lärare i åk 7–9.

11 Minuter 2/12 2016

Billie (J) Utbildad SO-lärare,

Treårig konstutbildning på folkhögskola,

50 HP tredimensionell bild och måleri (konstskola)

SO-lärare, Bildlärare i åk 8–9 35 Minuter 13/12 2016

3.2.

Intervjuernas genomförande

Lärarna fick själva välja tid och plats för intervjun. Det blev informerade om syftet med intervjun i förväg. Genomgången av intervjuerna är i kronologisk ordning, med pilot-intervjun först. Under intervjun förklarades begreppet, och lärarna fick även ett visuellt hjälpmedel (figur 1.) att utgå ifrån. Denna figur fanns utskriven, utklippt och laminerad, så att

Figur 3, Visuellt hjälpmedel som gavs till informant under intervjun

(21)

19

lärarna kunde hålla, vrida och vända på den under tiden de diskuterade visual literacy i deras egen undervisning. Det visuella hjälpmedlet är av vår (Lundgren & Sebell), egen design och motiveras i intervjuguiden (bilaga 1.).

3.2.1.

Kim

Intervjun med Kim, som även var pilotintervju, genomfördes ansikte mot ansikte i bildsalen på lärarens skola under lunchtid. Informanten valde själv plats och tid. Det förekom inga störningsmoment under intervjun och salen var till vårt förfogande i 20 minuter.

Intervjun började med att prata om informantens utbildning och arbetsplats. Vidare presenterades begreppet med hjälp av det visuella hjälpmedlet (Figur 3). Utifrån våra frågor valde informanten vilken ordning som temana skulle tas upp.

Frågorna ställdes i den ordningen som intervjuguiden visar (Bilaga 1.). Svaren var inte så utförliga men tillräckligt tillfredsställande för att inkluderas i resultatet.

3.2.2.

Charlie

Intervjun med Charlie genomfördes i informantens egna hem enligt informantens egen önskan. Informanten valde själv vilken tid intervjun skulle hållas med en tanke om att det skulle finnas gott om tid till vårt förfogande. Det uppkom inga störningsmoment i hemmet. Intervjun följde samma mönster som intervjuguiden (bilaga1.), med utförliga svar och flera följdfrågor,

3.2.3.

Alex

Intervjun med Alex genomfördes ansikte mot ansikte på informantens arbetsplats, Platsen informanten valde för intervjun blev bildateljén. Informanten hade själv valt tid och plats och det fanns en timme till förfogande. Intervjun flöt på bra med ett avbrott i form av kollegor som vid två tillfällen gick in och ut för att hämta material. Intervjun utgick från intervjuguiden (Bilaga 1.). Informanten svarade utförligt på frågorna, Det tillkom flera följdfrågor.

3.2.4.

Robin

Intervjun med Robin genomfördes i informantens egna hem även här på eget initiativ. Informanten valde själv en tidpunkt som passade och det fanns ett par timmar till förfogande. Under intervjun förekom de störningsmoment i form av familjemedlemmar som kom in och ut

(22)

20

Intervjun följde intervjuguiden (bilaga 1.) Trots att intervjun var kort, togs det upp aspekter av undervisningen som är intressant för föreliggande studie, och därför inkluderas det i resultatet.

3.2.5.

Billie

Intervjun med Billie utfördes på informanten arbetsplats. Billie valde själv tid och plats för intervjun med en timme till förfogande. Intervjun inleddes i bildsalen, men avbröts efter några minuter, varpå intervjun förflyttades till ett arbetsrum. Därför är inspelningen indelad i två delar. Även här följdes intervjuguiden (bilaga 1.) Informantens svar var utförliga.

3.3.

Analysmetod

Analysen har gjorts utifrån Denscombes sex steg för kvalitativ innehållsanalys som finns i Good Research Guide: for small-scale social research projects (2014). Denscombe (2014), beskriver stegvis processen för kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalys lämpar sig för kvalitativ textanalys. Enligt Denscombes beskrivning, transkriberades de delar av intervjuerna som är av relevans för undersökningens syfte. Alltså har inte hela intervjuerna transkriberats, endast dem delar av lärarnas utsagor som berör föreliggande studies syfte och frågeställning. Därför har vi inte inkluderat delar av intervjun där anekdoter och diskussioner förekommit som saknat relevans eller anknytning till vår studies syfte och frågeställning.

Genom Denscombes (2014) process, avslöjas informantens syn på vad som är relevant och vad som prioriterats genom att se till hur frekvent olika kategorier dyker upp i transkripten. Informantens värderingar uppdagas av antingen positiva eller negativa synsätt på det som diskuteras. Hur informanten kopplar samman och relaterar till de olika teman som dyker upp, visar sig genom hur informanten ansluter teman till varandra och med logisk association (ibid). Detta har gjorts genom att läsa igenom transkripten och utifrån det, bestämma kategorier som sedan färgkodats. Då blir återkommande kategorier synliga. Delar av intervjuerna som behandlar specifika kategorier har sedan lagts ihop och sorterats in i dokument, där dem enklare kunde jämföras.

3.4.

Etiska övervägande i metoden

Etiska ställningstagande har genomsyrat hela vårt arbete och sättet vi har arbetat på. Vi har utgått från det Bryman (2011) som tar upp några grundläggande etiska frågor inom forskning, Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Anonymitet.

(23)

21

Under informationskravet har vi förhållit oss till att vi informerade samtliga informanter om det aktuella syftet i undersökningen och förklarat strukturen med intervjun. Därefter förklarade vi att deras deltagande är frivillig och de har när som helst rätt att hoppa av. Vidare har vi förhållit oss till samtyckeskravet där informanterna har själva har fått bestämma över sin medverkan. Enligt konfidentialitetskravet tog vi hänsyn till då alla informanters personuppgifter hemlighållits. Vi har anonymiserat alla informanter och undanhållit information som kan avslöja deras arbetsplatser.

3.5.

Metoddiskussion

De semistrukturerade intervjuerna genererade mycket användbar empiri. Dock kunde lärarna som deltog i studien förhålla sig till ämnen i diskussionen, som för dem är trygga. Detta kan vara en anledning bakom att alla inte utvecklade ämnen i diskussionen eller hoppade till ett annat ämne när det framkom att det rådde en osäkerhet kring styrdokumenten eller ämneskunskaper. Trots att samtliga informanter fick i förväg, reda på att intervjuerna kommer att kretsa kring begreppet visual literacy, var det ingen av informanterna som vid intervjutillfället, kunde beskriva begreppet. Endast en av informanterna erkände sig ha tänkt att söka upp begreppet på Google inför intervjun. En annan informant tyckte sig ha hört begreppet, men kunde ej minnas i vilket sammanhang. I retrospektiv kan vi se hur det hade varit hjälpsamt för oss och för informanterna att få en sammanfattning av begreppets innehåll innan intervjun. Detta skulle kunna ha lett till tiden disponerats bättre, istället för att förklara begreppet ingående.

Vi kom fram till att det visuella hjälpmedlet (figur 1) vi använde oss av var till stor hjälp både för oss och för informanterna. Dels så var det lättare för oss att förklara begreppet för informanterna och så fick informanterna en överblick över begreppet. Genom att informanterna kunde vrida och vända på figuren blev det enklare för dem att diskutera begreppets olika delar och hur dem samverkar på ett naturligt sätt. Även det visuella hjälpmedlet hade då kunnat skickats till informanterna innan intervjutillfället.

De öppna intervjuformen tillät flera samtalsämnen som inte förutspåtts, exempelvis diskussionen kring visual literacy och bedömning. En svaghet i denna intervjumetod är att det kan vara svårt att ställa givande följdfrågor, men genom att först hålla en pilotintervju, kunde sådana brister i intervjun diskuteras, vilket bidrog till bättre samtal i följande intervjuer.

(24)

22

Lärarna i studien har muntligt godkänt användandet av inspelningarna och mottagit kopior av transkriptionerna. Lärarna har fått möjlighet till att validera transkriptionerna och vilket enligt Bryman (2011) bidrar till trovärdighet. Bryman rekommenderar även triangulering, vilket innebär att forskaren ställer fler teoretiska perspektiv emot varandra. Triangulering av den insamlade empirin uppnås genom att ställa resultatet från intervjuerna mot Skolverkets (2015) ämnesutvärdering, då kan resultatet underbyggas och ses från fler perspektiv än ett (Bryman, 2011). De fem bildlärarna som har deltagit i studien kan inte vara representativa för alla bildlärare i Sverige. Men genom den nationella ämnesutvärderingen (Skolverket, 2015), kan man jämföra aspekter av resultatet i vår studie med Skolverkets ämnesutvärdering. Det blev en stor tidsdiskrepans mellan informanterna. Detta berodde dels på att två av de som intervjuades valde att ha intervjun under kortare rast under arbetsdagen och mellan två lektioner, vilket tillför stress då man har begränsat med tid. En annan möjlig faktor till att två av intervjuerna är påtagligt kortare än resten är att två av informanterna inte kunde motivera samtliga teman i sin undervisning, så därför blev intervjuerna kortare. Däremot så valde vi att ha kvar samtliga intervjuer då vi ansåg att alla intervjuer hade användbar information som kunde leda vårt arbete framåt.

(25)

23

4.Resultat

Då lärarna diskuterat visual literacys innehåll i relation till deras egen undervisning och till styrdokumenten, är det i resultatkapitlet uppdelat i: Visual literacy i undervisning och Visual literacy i styrdokument. Sedan följer underrubriken: Bedömning, i vilket lärarna diskuterat hur bedömning påverkar undervisningen. Sist är underrubriken: Hinder. Där redovisas lärarnas diskussioner angående vad som hindrar dem från att genomföra undervisning de helst hade velat genomföra.

4.1.

Visual Literacy i undervisningen

Det framkom att ingen av lärarna hade hört talas om begreppet tidigare. Men efter att ha tagit del av det visuella hjälpmedlet (Figur 3.) och fått begreppet förklarat för sig så medgav samtliga lärare att begreppet genomsyrade deras undervisning. Dock så fanns det delade meningar om innebörden av begreppet i relation till lärarnas undervisning samt styrdokumenten. Nedan följer de olika kategorierna som tagits upp under intervjuerna.

4.1.1.

Etik och användning

I diskussioner kring etik och användning i lärarnas undervisning dök olika uppfattningar upp om vad etik och användning kan innebära. Gemensamt för alla lärare var att de diskuterade den juridiska aspekten av bildanvändning, men att det inte var alla som tog upp det i sin undervisning.

Billie uttrycker sig så här angående den juridiska aspekten:

Sen kan de va sånt när de gäller användning. Får man använda vilka bilder som helst, och bara ta dom? Det får man ju inte heller där har du ju copyright och sånt. [...] Och om de skulle använda musik då får de (eleverna) också bara ta det de får lov att använda. För annars måste dom ta reda på om man kan få lov att använda dom. (Billie)

Charlie belyser den juridiska aspekten angående upphovsrätten när informanten diskuterar eleverna bildframställning. Läraren menar på att eleverna får lov att söka efter bilder på internet för att ges inspiration till deras egen bildproduktion:

Men man måste då va källkritisk till vad man inspireras av, om man kopierar för mycket, måste man ju gå in på upphovsrätt, det är ju inte din idé det är ju någon annans idé. (Charlie)

Alex exemplifierade hur ägandeskap och upphovsrätt dyker upp i undervisningen genom att berätta om ett arbetsområde där de diskuterat glaskonst. Konsten i fråga hade då designats av

(26)

24

en konstnär, men producerats av glasblåsare, varpå frågan om ägandeskap dyker upp i undervisningen. En annan aspekt av etik och användning som dök upp var det etiska och moraliska användandet av bilder. Detta menar Charlie, är en del av skolans övergripande uppdrag då det faller under värdegrunden som ska genomsyra hela skolans verksamhet:

Men jag tänker på etik och användning, ja alltså om du lägger ut bilder på dina kompisar då är ju det ett värdegrundsarbete som man jobbar med hela tiden i skolan, med alla sociala medier. (Charlie)

Charlie motiverande detta, genom att lyfta fram elevernas användande av sociala medier. Charlie menade att detta är viktigt då sociala medier är så stor del av elevernas liv och vardag.

Nej det måste finnas där hela tiden för det är så stor del av elevernas liv och vardagen i skolan, det är ju hela tiden. (Charlie)

Alex använder elevernas användande av tv- och datorspel som ingång för att diskutera användning av visuella kulturer. Genom detta kan läraren ställa frågor om elevernas spelanvändande:

Då pratar vi om hur de använder och vad de använder för spel t.ex. på datorer, varför dem använder dom, hur ser dom, hur ser människorna ut där, hur ser figurerna ut, vad speglar dom för någonting? hur känner du igen dig och så vidare. (Alex)

Lärarna Robin och Kim, menade båda att etik och användning var svårt att få med i undervisningen. Kim beskrev det som svårhanterbart, och menade att det är svårt att få in det i planeringen. Robin uttryckte osäkerhet och brist på kunskap, samtidigt som det finns en önskan om att få in mer av etik och användning i undervisningen.

Charlie och Billie menar på att det finns ett rätt och fel i den juridiska aspekten av bildanvändning. De båda ger eleverna förfogande att kunna välja bilder från internet till inspiration till elevernas bildframställning. Detta kan ses som en fråga om ägandeskap av bilder som går i led med elevens produktionsarbete.

Hur etik och användning tas upp och behandlas ser alltså väldigt olika ut bland lärarna som intervjuats. Diskussionen om ägandeskap dyker upp bland tre av lärarna, men hur det diskuteras skiljer sig. När exempelvis Alex diskuterar ägandeskapet, eller den juridiska aspekten av bildanvändning, med elever, görs detta utan att moralisera eller förmedla värderingar kring rätt och fel i användandet. Alex behandlar detta i samtal med elever. Charlie och Billie däremot, uttrycker att det finns tydliga gränser för vad en elev kan göra med andras bilder. Charlie och Alex använder sig av elevernas användande av visuell kultur som grund för att diskutera den etiska och moraliska aspekten av bildanvändande. Billie menar att detta tas upp när de söker

(27)

25

material på nätet som eleverna använder i sin bildproduktion. Robin och Kim utrycker att de saknar kunskap om etik och användning och därför uteblir det från undervisningen.

4.1.2.

Visuellt tänkande

Samtliga lärare ansåg att visuellt tänkande är en del av deras bildundervisning, däremot har de olika syn på vad visuellt tänkande är. Robin och Charlie drog båda liknande kopplingar mellan visuellt tänkande och produktion vilket handlar om visualisering; förmågan att föreställa sig bilden av vad en vill producera. Båda menar att ett visuellt tänkande är viktigt i elevernas bildframställning. Robin menar att det är vanligt att elever har en tydlig bild av vad de vill gestalta, men att det är svårt att generera den bilden som de vill ha den. Charlie menar att människor som har ett visuellt tänkande har enklare för att överföra den föreställda bilden, från huvudet till pappret.

Alex och Charlie tog båda upp exempel där de, genom visuella hjälpmedel förklarat något som inte gick att förstå genom klassisk skrift. Charlie berättar svårigheter och problem med förklarandet av kunskapskrav för både kollegor och elever. Lösningen var att göra om kunskapskraven till en bildserie. Alex exempel är rätt likt då informanten arbetat bildpedagogiskt i andra ämnen, där Alex genom bilder eller tredimensionella föremål lärt ut om kroppen:

Eller när man jobbar med kroppen. Hur mycket kan man skriva, hur mycket kan man göra. De är lättare att göra en fyra meter lång tarm. (Alex)

4.1.3.

Estetik

Samtliga lärare ansåg att estetik var en del av deras bildundervisning och diskuterade begreppet utifrån den klassiska föreställningen om vad som är fin respektive fult. Även om utgångspunkten är densamma, är resonemangen bland informanten väldigt olika. Utifrån intervjuerna bryts estetik ner i kategorierna; normer och komposition och “estetisk fingertoppkänsla”.

Billie avfärdar att estetik handlar om vad som är fint och fult och hävdar att det egentligen handlar om normer. Vad som är fint och vad som är fult är en alldeles för subjektiv fråga enligt Billie, och ska inte bedömas. Normerna är dessutom föränderliga och inte fixerade.

”Det är nog något som skiljer sig från tid till tid också” – menar Billie, som fortsatte med att berätta om hur dessa normer tas upp i undervisningen genom att se på inredning, eller det för eleverna mer intressanta; klädstil. Kunskapen om dessa normer är bra enligt informanten:

(28)

26

… därför att om man känner till vilka normer som gäller när de är de, så känner man till dom kan man bryta mot med. (Billie)

Ett begrepp som dök upp i flera intervjuer i samband med frågan om estetikens roll i undervisningen var “det gyllene snittet”, vilket kategoriseras som komposition. Alex tog upp komposition i samband med frågan om estetik, och menar att det dyker upp i elevernas bildframställning.

Man tänker om dem håller på med en bild, att de ska titta på den och fråga sig: är det något mer som behövs? hur kan man skapa balans i bilden? är det något som saknas? (Alex)

Charlie, i frågan om estetik, använde sig av ordet: “fingertoppkänslan”:

Men sen är det klart att det finns dom människorna som har en, som har hållit på mycket med bild, som har det i sig. Alltså fingertoppskänslan. Då menar jag inte gyllene snittet, eller så här, det är inte vad jag menar, utan vad som är estetiskt snyggt, eller vad som funkar ihop eller så, det kan man se i tidig ålder att en elev har det där, skills som kommer ge den eleven högre betyg. (Charlie)

Robin och Kim menar att estetik främst handlar om föreställningen kring vad som är vackert. Båda menar att det inte bedöms och utrycker att de har svårigheter med att förstå begreppets roll i bildundervisningen.

4.1.4.

Kommunikation

Genomgående för alla intervjuerna är att kommunikation ansågs vara centralt för ämnet. Samtliga lärare underströk att det är viktigt att eleverna lär sig att kommunicera genom bild. Kommunikation hade flera kopplingar till andra delar av visual literacy enligt lärarna.

Det viktigaste är ju att kunna kommunicera, men för att kunna kommunicera behövs ett visuellt tänkande. (Kim)

Billie drog kopplingar mellan analys/tolkning och kommunikation:

... min uppgift är ju att se till att de varje fall dels kan läsa av andra bilder, så då har vi analys och tolkning och sen så att de själva ska kunna kommunicera egentligen. (Billie)

I lärarnas diskussioner identifieras två typer av kommunikation: kommunikation genom bild och kommunikation med bild. Kommunikation genom bild syftar till framställning av bilder som har i syfte att kommunicera något. Charlie, Alex, Billie och Kim tog alla upp kommunikationen genom elevernas bilder. Det framkom i deras resonemang att bilderna eleverna producerar ska ha ett budskap, bilderna ska säga något eller informera om något. Kommunikation med bild, handlar om att kommunicera med hjälp av redan existerande bilder, vilket Billie tar upp:

(29)

27

Precis som de ska kunna använda språk, måste de kunna kommunicera med bilder. (Billie)

Alex tog också upp att eleverna ska kunna kommunicera med bilder.

Billie jämför bild med språk i samband med diskussionen om kommunikation:

… framförallt är de viktiga att förstå de att bild är ett språk och att vi använder de mycket mer än ord egentligen. De står inte, höger körfält utan de är en pil. De står inte, kör på höger sida om refugen, de är bara en pil, de är bara bilder vi ser mest. Även ord är bilder eller hur. (Billie)

Här tar Billie upp läsning av bilder, där bilder fungerar som text. Även Charlie talade om bildämnet som ett språkämne och tog upp semiotisk tolkning i samband med analys och tolkning, vilket också handlar om kommunikation.

4.1.5.

Analys och tolkning

Samtliga lärare medgav att analys och tolkning är med i deras undervisning, vilket flera kunde ge exempel på. Övningar med analys och tolkning av konsthistoria och reklamer togs upp av flera av lärarna under intervjuerna. Robin menar att bildanalysen är en del av andra uppgifter:

Som bildanalys, och tolkning som parafras tolkar tavlor, tolkar över huvud taget. Hela konsthistorien handlar om tolkning och analys. (Robin)

Lärarna tog också upp att de kunde dyka upp i flera arbetsområden och arbetsformer som i huvudsak inte är menade att behandla analys och tolkning vilket Kim exemplifierade:

Analys och tolkning, det är ju viktigt att förstå bilder. Där kommer ju etiken in också. Att förstå bilder. Att lära sig förstå reklam, eller andra typer av bilder överhuvudtaget… (Kim)

Två teman som kom upp var vikten av att öva förmågan i att både kunna analysera egna och andras bilder. Billie belyser att eleverna ska kunna använda egna och andras bilder i sin analys och tolkning. Samtidigt menar Charlie att det är för eleverna inte en självklar del av bildämnet. ”Bara att reflektera över sina egna bilder tror jag är främmande för många elever, så man får leda in dem” - sa Charlie om elevernas erfarenhet av analys och tolkning.

Charlie sa även att det handlar om ”semiotisk tolkning”, vilket kopplar samman analys och tolkning till kommunikation. Liknande kopplingar fanns i Alex och Billies diskussioner kring analys och tolkning. Till exempel sa Billie att analys och tolkning är viktigt för eleverna då de måste förstå ”… vilka signaler de sänder ut”.

I nian ska vi ha temat reklam och propagandabilder och då kommer de in mer, faktiskt… både mottagare och sändare och sådana, det är ju ganska viktigt. (Alex)

(30)

28

Då Alex talar om ”mottagare och sändare”, tydliggörs en koppling till kommunikation.

4.1.6.

Produktion

Produktion ansågs också vara centralt av samtliga lärare. Det är något som tar upp väldigt mycket tid enligt alla. Gemensamt för alla är att produktionen anses som ett sätt att komma åt andra delar av visual literacy.

Informant Charlie, Alex, Kim och Billie tog alla upp processen som en väldigt viktig del av produktionen. Charlie menar att det är viktigt att påminna eleverna om att det inte är den färdiga produkten som är viktig, utan processen.

Produkt, eller den färdiga produkten som ett par lärare betonade, får stort utrymme i undervisningen. Detta tog både Alex och Charlie upp:

... det kände jag väldigt tidigt i min utbildning och när jag var färdig lärare, pressen att producera och pressen att det ska bli någonting. (Charlie)

Alex sa att ”Produktion handlar om, tyvärr, att man ska visa upp något.” Billie använde emellanåt ordet “träna” i samband med elevernas produktion.

Sen får man träna på de på olika sätt[...] Men de här att man får träna upp ett hantverk dels genom att teckna och såhär. Och dels kan de vara bildseendet man tränar upp som att ta foto till exempel och då komponerar man en bild. (Billie)

Gemensamt för alla lärare är att produktion tar störst plats i undervisningen. Produktionen ansågs även som ett sätt att öva och visa på andra förmågor. I processen övas och visas förmågor som bildämnet syftar till att lära ut. Men den färdiga produkten får större utrymme än det borde enligt både Alex och Charlie. Underkategorier som identifieras av produktion; process, produkt och övning.

4.2.

Visual Literacy i styrdokumenten

I frågan om visual literacys plats i styrdokumenten fanns det delade meningar. I och med lärarnas olika syn på beståndsdelarna av visual literacy blir det självklart olikheter bland lärarnas kopplingar till läroplanen. Även synen på läroplanen fanns det också delade meningar om bland de intervjuade lärarna.

Kim inkluderade alla teman utom estetik i läroplanen. Alex menade att visuellt tänkande inte finns i läroplanen. Charlie diskuterade huruvida läroplanens syn på kommunikation är den samma som visual literacy

(31)

29

Charlie menade även att produktion har mindre plats i läroplanen än vad de har i praktiken: Det är nog dom här då som är de stora motpolerna; produktion och analys & tolkning. I lgr11 finns det ju mer fokus på analys och tolkning än produktion, men i verkligheten så är det ju mer fokus på produktion än analys och tolkning. (Charlie)

Föreställningen av produktionens plats är en kvarleva från “den gamla bildundervisningen” enligt Charlie. Charlie menar även att läroplanen profilerar bildämnet som ett språkämne:

…det är ju faktiskt ett språk om man tittar på kunskapskraven, så är det ju faktiskt en majoritet som handlar om en analytisk förmåga snarare än en hantverksskicklig förmåga… (Charlie)

Robin tog upp analys och tolkning som ett framträdande teman i läroplanen, men Robin menade inte att den var viktigare, eller större, utan beskrev den istället som “tydligast” av läroplanens innehåll, samtidigt som läroplanen beskrivs som diffus och svårtolkad enligt Robin.

Alex kunde se tydliga kopplingar mellan alla teman och läroplanen, förutom temat visuellt tänkande. ”Det är något läraren själv plockar fram.” säger Alex som säger att visuellt tänkande är tydligare kopplat till estetiska lärprocesser än bildämnet. Angående läroplanens innehåll sa Alex att ”Man skulle kunna tro att de bara skulle handla om estetik och produktion.”, vilket säger mycket om fördomen av ämnets innehåll.

Billie menar att läroplanens framträdande del handlar om kommunikation, och att bildämnet framhävs som ett språk. Kim ansåg också kommunikation var mest dominant i läroplanen. De olika synsätten på läroplanens innehåll och visual literacys plats i läroplanen, innebär att undervisningen ser annorlunda ut. En konsekvens av detta är att olika skolor har olika innehåll i ämnet och elever lär sig därför olika saker.

4.3.

Bedömning

Diskussioner kring bedömning togs upp av informanterna Robin, Charlie och Billie. Robin menar att vissa teman i begreppet visual literacy är enklare att bedöma än andra. Robin exemplifierar detta genom att jämföra bedömningen av elever analys och tolkningsförmåga och deras tekniska skicklighet.

Vissa är lättare att bedöma än andra, det är ju lättare att bedöma hur djupt du analyserar än hur bra du ritar... (Robin)

(32)

30

Robin fortsätter med att problematisera kunskapskraven, då Robin upplever dem som otydliga. Robin menar att de diffusa kunskapskraven påverkar elevernas uppfattning av vad som bedöms, vilket Robin förklarar med citatet ”Kan jag inte rita, kan jag inte få A”.

Billie uttryckte också att analys och tolkning är enklare att bedöma, samtidigt som Billie problematiserade bedömningen av elevernas process. Billie menar även att bedömningen kan påverkas av lärarens egna värderingar då man enligt Billie blir lurad av ”… att det är tekniskt skickligt gjort.”

Charlie beskriver hur kunskapskrav kan ta över när läroplanen kom på tal:

Att jag kommer med dessa kunskapskrav, att det är lite hämmande, så jag märker ju själv att jag försöker tolka detta (VL) genom lgr11. Hemskt, men också bra för jag jobbar ju i svenska skolan, så annars hade jag ju begått tjänstefel. (Charlie)

Bedömningen kan alltså vara en viktig faktor i utformandet av undervisningen då lärarna ser till kunskapskraven i utformandet av undervisningen. Dessutom upplevs delar av bildämnets innehåll som svåra att bedöma. Robin menar att eleverna tror att de bedöms utifrån deras tekniska skicklighet, medans Billie menar att läraren själv kan luras av den tekniska skickligheten och på så sätt göra en felaktig bedömning.

4.4.

Brister

Alla lärare pekade på brister som begränsar vad de tar upp i undervisningen. En genomgående brist som togs upp av alla lärare var tid. Informant Billie beskriver hur mycket undervisningstid det finns att utnyttja:

Men de gäller att hinna runt till alla och diskutera och har du helklass så är de svårare där. Och träffar man dom en gång i veckan, så på ett år är de 48 timmar ungefär. Det är två dygn ungefär om man drar ner de så knappt. Sen så försvinner alltid lite också. Det är två dygn tillsammans med ett gäng elever. Så man skulle kunna ha hela bildundervisningen på någon vecka bara, sen ska de vara klara. (Billie)

Brist på kunskap och osäkerhet förekom också i ett par intervjuer. Robin uttryckte en osäkerhet kring etik och användning vilket resulterar i att det inte behandlas i undervisningen på det sätt som informanten tycker att de borde behandlas.

Lärarnas egna intressen beskrevs som en påverkande faktor för undervisningens innehåll av Robin som sa:

(33)

31

Det beror på vad man tycker är roligast, bara du testar av eleverna på allt, sen hur mycket du testar av och hur många gånger står ju inte. (Robin)

Informant Charlie, Alex och Billie tog upp föreställningar om ämnet som ett hinder. Billie diskuterade elevernas föreställning om bildframställningens syfte

De flesta tänker nog inte att de ska kommunicera med bilderna om man inte säger det till dom. Då tänker dom att: “jag ska rita av en grej för att visa hur duktig jag är på att rita av”, och ingenting annat man har inget annat syfte med bilden, och de är väl där man får komma vidare med bilden. (Billie)

Charlie och Alex problematiserade även kollegors föreställning av bildämnet. Informant Alex menar att det finns kollegor som beskriver bildämnet som “pyssel” och “något lite trevligt som man gör”. Charlie tog upp en kollegas förhållning till bildämnet:

Ja nu är det jul, ska du inte göra lite julkort?” är den klassiska, pyssla lite, ta lite glitter, scrapbooking. Jag hatar det, jag lägger inte ens fram några kycklingbilder vid påsk, det finns alltid en bunt i mitt fack för det är en annan lärare som tycker att ”ja det kan ju ni pyssla med”, det är inte alls pyssla som vi håller på med, det är ju stora frågor, livsavgörande vill man ju tro, men vi bantar ner det lite, men absolut inget pyssel ämne. (Charlie)

Charlie och Alex tog båda upp föreställningen om bildämnet som problematiskt. Föreställningar om bildämnet som ett ”pysselämne”, underminerar ämnet och läraren.

Tidsbristen var en gemensam orsak till att lärarna inte kan bedriva den undervisningen de vill bedriva. Konsekvenser av tidsbristen är att eleverna inte hinner gå igenom alla förmågorna som bildämnet syftar till att utveckla och att lärarna har svårt för att se alla elevers process, eller handleda alla elever. Kunskapsbristen som togs upp av Robin, begränsar undervisningens innehåll, vilket betyder att eleverna går miste om ämnesinnehåll som bildämnet syftar till att lära ut.

Bland informanterna råder det flera olika synsätt på läroplan och ämnesinnehåll. Det finns även flera gemensamma nämnare bland informanternas diskussioner av visual literacys roll i bildundervisningen. Detta kommer att diskuteras och analyseras i nästkommande kapitel, där diskussion och analys redovisas utifrån ett pragmatiskt perspektiv.

Figure

Figur  4.  Robin  och  Kims  förhållningsätt  till  Visual  Literacy  i  undervisningen
Figur 5. Charlies, Billies och Alex förhållningsätt till visual literacy i  bildundervisningen.

References

Related documents

In order to create a clearer picture for the reader and find an answer for the research question, a model is drawn out according to the analysis made in the

Vi tolkar det som att företaget inte har gett tid, utbildning eller möjlighet för rekryterare att skapa en förståelse för fenomenet etnisk mångfald eller vad

Socialsekreterarna påvisar detta i sitt tal genom att antingen berätta att de inte har några föreställningar om sina klienter utifrån deras etnicitet eller genom att problematisera

Studiens syftar därför att analysera lägets betydelse för bostadsrättspriser i Stockholms län samt undersöka om det finns ett samband mellan det absoluta avståndet

Att mäta hur en person upplever måltiden är komplicerat (Hansen, 2014, s. Undersökningarna som gjordes på patienternas upplevelse av måltiden vid de tre sjukhusen gjordes i form

I denna studie fördjupar jag mig i hur personalen i arbetsgrupper upplever samarbetet med sina kollegor i det pedagogiska arbetet i grundsärskolan, samt hur samarbetet påverkar och

Genom denna studie har jag fått en mycket större förståelse för innebörden av att jobba relationsskapande med elever och vilken effekt det kan ha på

Remarkably, this criticism is often also found by suppliers engaged in reversed e-auctions, which are often used for purchasing leveraged products where low purchase price in