Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap
Gemenskap är det nya svarta
– En studie av Victoria Park som ett Gated Community
Emelie Friberg Alexandra Lukic VT 2010
Kandidatuppsats Fastighetsvetenskap Urbana studier VT 2010
Gemenskap är det nya svarta
– En studie av Victoria Park som ett Gated Community
Författare Handledare
Emelie Friberg Sylwia Lindqvist
SAMMANFATTNING
Gated Communities är en utbredd boendeform i USA och i många övriga länder. Fenomenet med inhägnade bostadsområden börjar nu även närma sig Sverige. Denna uppsats undersöker om livsstilsboendet Victoria Park, beläget i Malmö, kan klassas som ett Gated Community.
Undersökningen är utav en kvalitativ metod. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts med personer bosatta på Victoria Park. En observation av området är också utförd.
Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka faktorer som utmärker om Victoria Park, som i media utmålats som ett inhägnat reservat, kan klassas som ett Gated Community. Svaret fann vi genom litteraturstudier kring vad som karaktäriserar Gated Communities samt vad denna boendeform egentligen innebär. Då trygghet är primärt för Gated Communities har vi undersökt hur trygghet uppfattas på Victoria Park.
Det finns inga synliga murar runt Victoria Park men området och vegetationens utformning samt bevakningen grannar emellan utgör symboliska hinder, som signalerar att Victoria Park är ett privat område och därmed slutet för allmänheten. Anläggningen kan dock beträdas men endast under särskilda villkor. Victoria Park, i likhet med ett Gated Community, lockar en viss typ av människor som lever likasinnat och passar in i den mall som råder. Denna typ av boende skulle ha svårt att fungera om människor var alltför olika och värderade olika saker i livet, då man lever väldigt nära inpå varandra. På Victoria Park råder stark sammanhållning och ”vi mot dem”-känsla och frågan är om inte dessa faktorer inhägnar ett område mer än fysiska murar? Gemenskap, sammanhållning och att alltid ha någon nära är ledord på Victoria Park vilket är definitionen på trygghet för människorna som bor där.
ABSTRACT
Title: Togetherness is the new black – a case study of Victoria Park as a Gated Community
Gated Communities are to be found all over the world, not least in the USA. This worldwide phenomenon, which restricts access to the people outside the community structure, has also begun developing in Sweden. This thesis looks if the newly developed condominiums in Malmoe – Victoria Park – can be considered as a Gated Community.
The method for concluding if this housing estate qualifies as a Gated Community is interviews with four residents at Victoria Park, as well as conducting observations over the estate and its surroundings.
The purpose of this thesis is to identify if Victoria Park, which the media has described as a restricted reserve, hold those specific factors and amenities characterized by a Gated Community. For this we had to conduct several literature studies on Gated Communities around the world to get a true sense on how these residential communities function, how they are characterized and what it is like to live this way. As security usually is a key feature for Gated Communities, we have also studied how safety is perceived within the Victoria Park concept.
Even though there are no visible walls or fences surrounding Victoria Park, the structure of the estate together with the way the vegetation is planned gives clear signal to all non residents that this is private and closed area. You can however tread the estate but only under special conditions. Victoria Park, as many other types of Gated Communities, attract a certain type of clientele as a large portion of your time is devoted within the compound and other recourses for the residents. Therefore, this type of housing only works with people not to different from each other. As a clear cohesion and a sense of "us against the world” permeate Victoria Park, the question is whether these factors enclose an area more than physical walls? Cohesion is the key feature at Victoria Park as well as the residents’ definition of safety.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
INLEDNING ... 7
1.1BAKGRUND ... 7
1.2TIDIGARE STUDIER ... 8
1.3SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ... 9
1.4AVGRÄNSNING ... 10
1.5MÅLGRUPP ... 10
1.6DISPOSITION ... 11
2.
METOD... 12
2.1VETENSKAPSSYN OCH ANSATS ... 12
2.1.1HERMENEUTIK ... 12
2.1.2INDUKTIV OCH DEDUKTIV ANSATS ... 13
2.1.3KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD ... 13
2.2PROCESSBESKRIVNING ... 14
2.2.1 BESKRIVNING AV FÖRFÖRSTÅELSE ... 14
2.2.2LITTERATURGENOMGÅNG ... 15
2.2.3FALLSTUDIE ... 15
2.2.4SEMISTRUKTURERADE, PERSONLIGA INTERVJUER ... 15
2.2.5URVAL AV RESPONDENTERNA ... 17
2.2.6DELTAGANDE OBSERVATION ... 17
2.2.7PROBLEM PÅ VÄGEN OCH KÄLLKRITIK ... 17
3.
TEORETISK
UTGÅNGSPUNKT ... 20
3.1KÄNNETECKEN AV GATED COMMUNITIES ... 20
3.2GATED COMMUNITIES FRAMVÄXT ... 21
3.3TYPER AV GATED COMMUNITIES ... 22
3.3.1LIVSSTILSOMRÅDEN ... 23
3.3.2ELITOMRÅDEN ... 23
3.4VI, NI, VÅRT OCH ERT ... 24
3.5GATED COMMUNITY SOM EN HETEROTOPI ... 25
3.6TRYGGHET ... 27
4.
EMPIRI ... 29
4.1VICTORIA PARK ... 29
4.2INTERVJUER MED BOSATTA I VICTORIA PARK ... 32
4.2.1WERNER UHLMANN ... 32
4.2.2STIG HOFF ... 34
4.2.3INGBRITT CAVALLIN ... 35
4.2.4GITTS MALMSTRÖM ... 37
5.
ANALYS ... 39
5.1VICTORIA PARK KONTRA GATED COMMUNITIES ... 39
5.2VÄRLDEN INNANFÖR VICTORIA PARK ... 41
5.3TRYGGHET I VICTORIA PARK ... 44
6.
SLUTSATS ... 46
REFERENSER... 50
1.INLEDNING
I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till ämnesvalet. Vidare framlyfts tidigare studier, syfte, gjorda avgränsningar samt den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen. Kapitlet avslutas med att ge en tydligare bild av uppsatsens fortsatta disposition.
TV-serien O.C har exemplifierat livet innanför ett lyxigt Gated Community i staden Newport Beach i Orange County, Kalifornien. I första avsnittet flyttar Ryan, en mindre välbärgad och småkriminell kille, in till en familj i det inhägnade området. Ryktesspridningen tar fart och hela kvarteret undrar vem denna nyinflyttade, opålitliga kille är. Tryggheten i området är som bortblåst och Ryan blir utsedd till kvarterets syndabock och hamnar genast utanför gemenskapen.
Trygghet är ett av de främsta kännetecknen för Gated Communities. Precis som i TV-seriens påhittade värld är jakten på trygghet primär även i verkliga livet. Trygghet kan vara att skydda sig från brott, att tillhöra en gemenskap eller helt enkelt att utesluta människor som är allt för olika en själv.
1.1 Bakgrund
Gated Communities innebär att ett samhälle eller bostadsområde genom murar och/eller stängsel är skyddat från resten av samhället. Området och marken är avsedd för de boende och obehöriga får inte beträda detta territorium utan tillåtelse. Ett Gated Community är ett fenomen, ett eget litet samhälle där människor litar på varandra, känner samhörighet och trygghetsfaktorn är hög. Att bo inhägnat i ett övervakat område skapar trygghet för de boende och framväxten av dessa boendeformer är ett tecken på att folk är rädda och känner sig obehagliga till mods.1 En annan aspekt på Gated Communities är att samspel hindras mellan människor i olika sociala klasser.2 I tv-serien O.C gestaltas det tydligt hur ett instängt område med stark gemenskap reagerar inför främlingar och hur detta påverkar tryggheten.
Fenomenet Gated Communities börjar smått närma sig Sverige. Har vi behov av denna typ av trygghet i Sverige, en trygghet där man stänger ute övriga världen och lever inhägnat?
1 Blakely, E & Snyder, M, 1999, Fortress America: Gated Communities in the United States, kap. 1 2 http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Trygghet-och-sakerhet/ kontrollerad 2010-04-02
Victoria Park i Malmö är ett nybyggt bostadsområde som i media utmålats som Sveriges motsvarighet till ett Gated Community, vilket har medfört en diskussion huruvida detta område ska betecknas som inhägnat eller inte. Många associerar Gated Communities med något negativt, andra med något som verkligen behövs och faktiskt efterfrågas.
Det råder ett stort engagemang i samhället kring säkerheten på bostadsmarknaden. Fastighetsägare byter idag i allt större utsträckning ut ytterdörrar till certifierade säkerhetsdörrar, låsanordningar i trappuppgångar och i foajéer. Lås i form av ett elektroniskt passersystem är ett enkelt sätt att se vem som senast besökte huset. Det har även sedan länge funnits titthål i våra ytterdörrar, portlås vid entréer till trapphus och olika sorters larmsystem, allt för att vi ska känna oss trygga. Stadsplaneringen är även den anpassad för att öka tryggheten i bostadsområden, detta genom ljussättning och organiserad grannsamverkan. Trygghet och säkerhet är två viktiga faktorer när vi väljer boende, kanske framförallt när vi blir äldre. Vi vill gärna bo i ett tryggt område, där vi känner oss säkra, med likasinnade människor.3 Är med andra ord boendeformen Gated Community exakt vad vi efterfrågar i dagens samhälle? Innebär inhägnade bostadsområden trygghet?
1.2 Tidigare studier
Gated Communities är en outforskad del av den svenska bostadsmarknaden, med förklarliga skäl att denna boendeform ännu inte existerar här. Således finns inga studier utav svenska Gated Communities att tillämpa. Victoria Park är ett nytt boendekoncept som beskrivits som ett Gated Community, dock utan grunder för vad exakt denna boendeform syftar till.
De flesta studier som gjorts inom ämnet bygger på de ledande forskarna inom området, Blakely & Snyder, och deras teorier om fenomenet Gated Communities i USA. Studierna är därmed tillämpade på och härstammar från USA.
Det råder mycket negativa tankar om Gated Communities, med det går inte att bortse från att fenomenet är otroligt populärt. Hur kan något som påstås vara så negativt ändå fortsätta att spridas? Oscar Newmans Defensible Space (1972) har berört att anonyma bostadsområden som signalerar att det inte finns någon ägare skapar otrygghet. Newman är därmed för privatiseringar av allmän mark medan Low (2003) menar att Gated Communities ökar de sociala klyftorna i samhället, klyftor som redan existerar men nu byggs på.4 Urbaniseringen
3 Malm, E, Malm, U & Gustafsson, H, 2005, Framtidens trygghetsbok, s. 25 4 Low, S, 2001, Gated Communities and the Discourse of Urban Fear
bidrar till att bostadsområden, industrier och övriga byggnader privatiserar förut allmän mark.5
Forskaren och professorn Eva Öresjö har i artikeln Låt oss slippa grindsamhällen! (2000) förklarat vikten av att ha ett öppet samhälle6 medan Carina Listerborn i synnerhet studerar hur man genom stadsplanering kan göra städer livligare men tryggare, utan att behöva bygga Gated Communities.7
Samtliga studier har främst berört de yttre konsekvenser, utanför murarna, som Gated Communities kan ge upphov till i samhället, se bland annat Blakely & Snyders Fortress
America (1999). Det har även framkommit att trygghet och säkerhet är en de främsta orsakerna till varför man väljer att bosätta sig i ett Gated Community men vad som inte berörts i hög grad i tidigare studier är vad trygghet egentligen innebär i ett Gated Community och hur det definieras. Utifrån vår kartläggning av tidigare studier anser vi det intressant att lyfta fram åsikter från personer som bor i ett kritiserat område. Vår uppsats inriktar sig därmed på livet innanför ett så kallat Gated Community. Vi vill fylla informationsluckorna kring vad trygghet egentligen innebär för de bosatta samt ge svar på vilka faktorer som avgör om Victoria Park kan stämplas som ett Gated Community.
1.3 Syfte och problemformulering
Då det råder skilda meningar om bostadsområdet Victoria Parks plats i samhället anser vi det intressant att ta reda på vilka faktorer som utmärker om Victoria Park, som utmålats i media som ett inhägnat reservat, kan klassas som ett Gated Community. Det verkar således även råda skilda uppfattningar om vad ett Gated Community innebär och hur detta kännetecknas, vilket vi även ämnar undersöka.
Genom litteraturstudier inom området Gated Communities har det visats att det är trygghetsaspekten som får folk att söka sig till Gated Communities. Det finns olika sorters trygghet; från faktisk trygghet i form av att ett område rent statistiskt har låg brottslighet till upplevd trygghet, som kan innebära att bo i ett överbevakat område eller trygghet i form av stark gemenskap och likasinnade värderingar.
5 Webster, C. Glasze, G.& Frantz, K, 2002, The Global Spread of Gated Communities, s. 315 6 Öresjö, E, 2000, Låt oss slippa grindsamhällen!
7 Listerborn, C, 2000, Om rätten att slippa skyddas – en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla
Vi anser det därmed vara intressant att ta reda på om trygghetsaspekten är primär vid val bosättning i ett bostadsområde som Victoria Park och hur trygghet definieras där. Med bakgrund i ovanstående problemformulering har vi kommit fram till följande frågeställningar:
o Vilka faktorer styr om Victoria Park kan klassas som ett Gated Community? – Vad kännetecknar ett Gated Community?
o Vilken roll spelar trygghet vid val av bosättning i Victoria Park? – Vad innebär trygghet?
1.4 Avgränsning
Denna uppsats behandlar Gated Communities vara eller icke vara i Sverige samt hur det bidrar till trygghet i ett bostadsområde. Vi har därmed valt att undersöka och analysera Victoria Park, det för oss enda kända bostadsområdet som i Sverige jämförts med ett Gated Community. Således har vi att avgränsat oss geografiskt till Malmö och Victoria Park.
Det upptäcktes även att det råder tvetydigheter kring begreppet Gated Communities och om Victoria Park, ett nybyggt bostadsområde i Malmö, kan klassas som ett sådant fenomen. Därmed har vi kartlagt likheter och skillnader, för att bidra till mer kunskap och klarhet vad gäller detta begrepp som påstås börja närma sig Sverige. Vidare berör vi inte i större utsträckning vilka eventuella samhällskonsekvenser Victoria Parks existens kan medföra.
I Victoria Park är för närvarande endast en etapp utav tre byggd och bebodd, varför den empiriska delen och analysen kring Victoria Park som ett Gated Community grundas på den nuvarande situationen i bostadsområdet.
1.5 Målgrupp
Denna uppsats riktar sig till studenter inom fastighetsvetenskapliga utbildningar som vill bilda sig en uppfattning om Gated Communities samt fastighetsägare i allmänhet som finner intresse i trygghetsfrågan på bostadsmarknaden. Uppsatsen kan dessutom komma väl till hands för exploatörer som funderar på att bygga ett koncept liknande Victoria Park. Vidare vänder sig uppsatsen även till personer som funderar på att byta boende och kanske är intresserade av att välja Victoria Park, de kan genom denna uppsats få en förförståelse för hur det är att bo i det området.
1.6 Disposition
Nedan följer en kort genomgång över uppsatsens fortsatta disposition.
Kapitel 2 Metod
I detta kapitel redogörs för den vetenskapssyn som legat till grund för uppsatsen samt motiven bakom dem. Vidare beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna och avsnittet avslutas med en processbeskrivning och en reflektion av den valda metodens styrkor och svagheter.
Kapitel 3 Teoretiska utgångspunkter
Detta teoretiska kapitel definierar Gated Communities, dess framväxt, vilka typer av denna boendeform som finns samt vilken målgrupp som attraheras av konceptet. Vidare följer en beskrivning av Gated Communities i förhållande till de kontexter som de verkar i. Avslutningsvis behandlas begreppen trygghet och säkerhet.
Kapitel 4 Empiri
Empirikapitlet beskriver Victoria Park och sedan presenteras våra primärdata, det vill säga den information som är inhämtat via intervjuer med boende i Victoria Park samt vid egen observation på plats.
Kapitel 5 Analys
I detta kapitel analyseras resultaten från undersökningen med utgångspunkt i den teori som legat till grund för uppsatsen. Vidare lyfts de samband och avvikelser fram som vi funnit i det empiriska materialet.
Kapitel 6 Slutsats
I detta kapitel redogörs för svaren på de frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen.
Kapitel 7 Egna reflektioner
2.METOD
I följande kapitel redogörs och motiveras för den vetenskapssyn som legat till grund för uppsatsen. Vidare beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna och avsnittet avslutas med en processbeskrivning och en reflektion av den valda metodens styrkor och svagheter.
2.1 Vetenskapssyn och ansats
Nedan följer en beskrivning samt motivering av den vetenskapssyn och ansats som ligger till grund för uppsatsen. Vidare motiveras även för valet av kvalitativ metod.
2.1.1Hermeneutik
Det finns olika perspektiv att använda sig av vid författandet av en vetenskaplig uppsats, hermeneutik och positivism är två exempel på detta.8 Vi har vid denna uppsats använt oss av en hermeneutisk utgångspunkt då vi söker förståelse för Gated Communities, bostadsområdet Victoria Park, begreppet trygghet och dess verkan på den svenska bostadsmarknaden.
Medan den positivistiska vetenskapssynen strävar efter det generella, finna distans och objektivitet till det som studeras vill hermeneutiken, tvärtom, finna det unika, säregna och närhet till det som studeras, samt finna den innebörd som en människa tillägger i sina handlingar.9
Vidare innebär hermeneutik att forskaren inte bara registrerar och uppfattar ett beteende utan att man försöker finna den innestående betydelsen för de personer som studeras. Hermeneutik är med andra ord en tolkningslära som finns med oss människor hela tiden och när man försöker tolka människors beteende på detta sätt lämpar sig en kvalitativ metod bäst.10 Det är dock svårt att vara helt värderingsfri vad gäller förståelsen, utan vi formas ständigt av vår omvärld, vilket är något som är grundläggande inom hermeneutiken. Hermeneutikens utgångspunkt är att en del endast kan förstås om den sätts i samband med en helhet och vice versa.11
De intervjuer som genomförts inleddes med frågor som berörde respondentens bakgrund och
8 Jacobsen, D I, 2003, Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, s. 37ff 9 Ibid
10 Carlsson, B, 1991, Kvalitativa forskningsmetoder, s. 15ff 11 Ibid
tidigare bostadssituation. Efter intervjutillfället fick vi även möjlighet att besöka Victoria Park genom observation på plats, därmed erhöll vi en inblick i det klimat som råder, samt vilken förförståelse respondenterna har. I och med besöket gavs en möjlighet att sätta in respondenterna svar i en helhet för att, förhoppningsvis, tolka dem på ett bra sätt. Genom delarna, de olika intervjuerna, förstås helheten vilket därefter mynnade ut i en analys och ett resultat.
2.1.2 Induktiv och deduktiv ansats
Det finns två olika perspektiv av ansatser att utgå från vid insamling av data, induktiv och deduktiv ansats. Induktiv ansats går från empiri till teori. Således undersöks verkligheten helt utan förväntningar, relevant information samlas in och systematiseras sedan. Induktiv ansats är en öppen ansats som sedan formar hypoteser eller teorier. Man utgår således ifrån ett specifikt fall, samlar sedan in kunskap för att därefter förklara något allmänt.12
Deduktiv ansats går istället från teori till empiri och från det generella till det specifika. Först införskaffas en uppfattning om hur omvärlden ser ut, för att sedan samla in empiri och därefter se om dessa stämmer överens med verkligheten. Den uppfattning man inbringar bygger på tidigare empiriska rön samt tidigare teorier. Man utgår således från kunskap från en allmän nivå för att förklara något specifikt.13
Under uppsatsen gång har vi utgått växelvis från båda ansatserna. För att närma oss begreppet Gated Community utgick vi först från den teori som fanns inom ämnet för att sedan samla in empirisk materialgenom vår fallstudie på Victoria Park. Därefter knöt vi samman teori och empiri för att analysera om Victoria Park kan klassas som ett Gated Community. Vi har även intervjuat fyra personer bosatta på Victoria Park, detta utan några egentliga förväntningar, således först utgått från empirin för att sedan forma slutsats och svar till uppsatsens frågeställningar.
2.1.3 Kvalitativ och kvantitativ metod
Kvantitativ metod inriktar sig på siffror medan kvalitativ fokuserar på ord.14 Kvalitativ metodsträvar efter att exemplifiera och med utgångspunkt i dessa exempel dra slutsatser. Kvalitativ metod ses ur ett holistiskt perspektiv där forskaren är inblandad och har en stor
12 Jacobsen, 2003, s. 34ff
13 Jacobsen, 2003, s. 42
roll vid insamling och tolkning av data. Det är viktigt att forskaren, så långt det är möjligt, distanserar sig och ställer sig opartisk till data och analys.15
I en kvalitativ metodprocess är det viktigt att organisera det empiriska materialet. Att koda, kategorisera samt identifiera teman och samband innan själva analysen sker är en annan central aspekt att ta hänsyn till. Det innebär följaktligen att ta fram samband och avvikelser ur det empiriska materialet för att finna ett mönster.16
Fördelar med kvalitativ metod är att det finns en god förankring till verkligheten i datamaterialet. Vidare är datamaterialet ofta rikt och detaljerat, det finns också tolerans för tvetydligheter och motsägelser och det finns möjligheter till alternativa förklaringar och resultatet. Nackdelar med kvalitativ metod kan vara att insamlad data kan vara mindre representativ och att tolkning är nära kopplad till forskarens eget tycke.17
Fördelar med kvantitativ metod är tillit, mätning och presentationen, medans dess nackdelar kan vara kvaliteten i det empiriska materialet, teknikanvändning och falska förespeglingar.18
Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod då vi är intresserade av människors upplevelser vad gäller trygghet i boendet samt upplevda likheter och skillnader mellan Gated Communities utomlands och det svenska konceptet Victoria Park.
2.2 Processbeskrivning
Nedan följer en mer ingående beskrivning av uppsatsen tillvägagångssätt.
2.2.1 Beskrivning av förförståelse
Då vi är bosatta i Malmö och studerar programmet Fastighetsföretagande vid Malmö högskola, samt finner intresse i vad som händer på bostadsmarknaden, känner vi till Victoria Park sedan tidigare och därmed innehar vi en viss förförståelse av vad det är för kategorier av människor som väljer att bosätta sig i området.
Vår förförståelse grundade sig på att det var välbärgade pensionärer som sökte sig till Victoria Park, vilket också har bekräftats i och med vår studie. Vi hade tidigare aldrig besökt
15 Svenning, 2003, s. 12 16 Svenning, 2003, s. 161 17 Denscombe, 2000, s. 259ff 18 Denscombe, 2000, s. 240ff
området och var därmed neutrala i frågan om Victoria Park kan klassas som ett Gated Community eller ej.
Det är således viktigt att vara medveten om att vår involvering och förförståelse påverkar datainsamlingen. Förförståelse är dock väldigt viktigt, då den ligger till grund för vår förmåga att tolka och analysera resultatet.19
2.2.2 Litteraturgenomgång
För att få en teoretisk bakgrund till Gated Communities påbörjades uppsatsarbetet med en litteraturstudie. Främst har de amerikanska forskarna Blakely & Snyder legat till grund för att fylla våra kunskapsluckor inom området men även Low har fyllt sitt syfte. Vidare har vi fördjupat oss i teorier om trygghet och säkerhet vid val av bostad.
2.2.3 Fallstudie
Med utgångspunkt från litteraturstudien har valt att utföra en fallstudie på ett svenskt bostadsområde, Victoria Park i Malmö. En fallstudie undersöker något i dess verkliga miljö. När man beslutar sig för att göra en fallstudie måste man också välja ett fall utav många tänkbara.20 Valet av Victoria Park kan motiveras genom att det har betitlats som ett Gated Community i media. Vidare är det ett nytt bostadsområde som väcker intresse och diskussion, och är intressant i sig, både för oss som författare och i allmänhet.
Victoria Park är en avvikande undersökningsenhet som fungerar som en kontrast till andra bostadsområden i Malmö/Skåne/Sverige.21 Victoria Park kommer i denna uppsats även fungera som en teoriprövande undersökningsenhet då vi kommer att testa huruvida Victoria Park kan liknas vid ett Gated Community eller inte, och hur det står i relevans till den teori som finns om Gated Communities.22 Möjlighet att generalisera en fallstudie beror på hur pass fallstudien liknar, i detta fall, andra bostadsområden.23
2.2.4 Semistrukturerade, personliga intervjuer
Vi utförde fyra stycken intervjuer med personer bosatta på Victoria Park. Intervjuerna gjordes enskilt. Vi undvek således gruppintervjuer för att inte hindra någon från att komma
19 Svensson, P-G, Starrin, B, 1996, Kvalitativa studier i teori och praktik, s. 209ff 20 Denscombe, 2000, s. 44
21 Denscombe, 2000, s. 45
22 Yin, R, 1994, Case Study Research: Design and Methods, s. 57 23 Denscombe, 2000, s. 48
till tals, då det råder en risk att vissa tenderar att bli begränsade och tystlåtna när de ska tala inför många. En annan negativ aspekt med gruppintervjuer är att oftast lyfts en enda åsikt fram, det blir ett slags grupptryck vilket ville undvikas.24
Kvalitativa intervjuer kännetecknas av enkla raka frågor som ger den intervjuade möjlighet att utveckla och tolka frågan själv och sedan ge ett utvecklat svar. Därefter finns det möjlighet att utforma en egen tolkning samt få en bild av intervjuobjektets uppfattningar.25
Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att alla respondenter fick identiska intervjufrågor samt att frågorna har öppna svarsmöjligheter.26 Det bör påpekas att intervjuerna skiljde sig något åt efter hur respondenten svarade, och då blev motfrågorna annorlunda. Intervjuerna kan ses som informella samtal mellan oss och den tillfrågade. Detta för att vi ville få en närhet till respondenten och dennes situation.
Under intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide (se bilaga 1) där intervjufrågorna delades in i fyra kategorier; bakgrund, boendemiljö, trygghet samt begreppet Gated Communities. Sedan tillkom underfrågor till respektive kategori. Utformning av intervjufrågorna resulterade i medvetet öppna frågor som kan tolkas relativt fritt samt leda till ytterligare diskussion och dialog, detta för att fördjupa samtalsintervjun.27 Tanken med denna intervjuguide var snarare en vägledning, än att vi som intervjuare helt skulle låsa oss efter denna mall. Vi ville frambringa en diskussion och lyfta fram den intervjuades egna åsikter.
Intervjuerna spelades in efter godkännande från den intervjuade, detta gjorde att vi kunde fokusera på själva intervjun mer och inte behöva anteckna allt under tiden vilket underlättade. Vi lyssnade därefter igenom varje intervju och skrev ner en mer utförlig sammanfattning av vad som hade sagts. Detta material ligger sedan till grund för analysen.
När Gated Communities kom på tal, gav vi först en kortfattad bakgrundsbeskrivning av denna bostadsform, ifall den intervjuade inte var bekant med begreppet. Dock kände alla till Gated Communities och att Victoria Park har jämförts med boendeformen sedan tidigare.
24 Denscombe, 2000, s. 136ff
25 Trost, J, 2005, Kvalitativa intervjuer, s. 7 26 Ibid
Platsen vi befann oss på vid intervjutillfället var det gemensamma vardagsrummet i Victoriahuset, detta för att de intervjuade inte skulle känna sig besvärade av att behöva ta sig någonstans utan platsen var ett lättillgängligt ställe de passerar dagligen och känner sig bekväma med.
2.2.5 Urval av respondenterna
Via ett tips från en vän kontaktades Werner Uhlmann, bosatt i Victoria park, via e-post. Uhlmann ställde sig positiv till att bli intervjuad och en tidpunkt för träff gjordes upp. Uhlmann kontaktade i sin tur grannar på Victoria Park och därmed fick vi kontakt med ytterliga tre personer. Intervjuerna genomfördes den 21 april mellan klockan 10.00 och 13.00. Urvalet kan liknas med en snöbollseffekt, då Uhlmann hänvisade oss vidare till andra relevanta för undersökningen, även de bosatta på Victoria Park, som är inom vår urvalsram.28
2.2.6 Deltagande observation
För att bli ännu mer införstådda med boendesituationen på Victoria Park valde vi att genomföra en observation på plats. Detta för att en observation är en utmärkt metod för att få reda på vad som faktiskt sker.29 Med intervjuer fick vi återberättat hur andras observationer och upplevelser var, men vi kände att det var viktigt att även observera Victoria Park personligen. Vissa forskare menar att man ska ha en observationsguide vid observationen för att veta vad man ska titta efter. Vi valde att inte ha en observationsguide eftersom risken med detta är att man blir låst efter vad som står i guiden, istället för att vara öppen för alla intryck.30 Observation genomfördes den 21 april mellan klockan 14.00 och 16.00. Vi valde att göra besöket efter att vi hade gjort intervjuerna då vi var mer införstådda i respondenternas bostadssituation. Werner Uhlmann hjälpte oss med tillträde till hela anläggningen.
2.2.7 Problem på vägen och källkritik
Då ansvariga för Victoria Park AB konsekvent tackar nej till intervjuer som rör skolarbete har det varit svårt att få tag på information gällande uppkomsten till Victoria Park, vilken målgrupp som främst efterfrågar denna typ av boende, förhållningsregler, övervakningssystem och kommande byggnadsplaner. Dock finns mycket information på
28 Denscombe, 2000, s. 24ff
29 Kylén, J-A, 2004, Att få svar, s. 95
Victoria Parks hemsida och vi har även inhämtat primärdata via intervjuerna med fyra personer bosatta i Victoria Park samt genom vår observation på plats. Därmed anser vi att vi har fått ett rikt empiriskt material.
Trots flertal försök fick vi inte kontakt med respondenter under 50 år, bosatta i Victoria Park. Att respondenterna endast var seniorer ska därför ses något kritiskt. Respondenternas svar liknade varandras och de hade i princip liknande bakgrund och åsikter. En yngre målgrupps perspektiv på Gated Communities, Victoria Park och på trygghet vid val av boende hade därmed varit intressant, då denna grupp troligtvis är yrkesutövande och inte spenderar största delen av sin tid på Victoria Park. Detta förmodar vi hade ökat reliabiliteten samt givit olika infallsvinklar och slutsats. Dock är större delen av Victoria Parks bofasta över 55 år, därmed uppfylls god validitet då respondenterna anses trovärdiga och representativa för Victoria Park.
De flesta forskarna inom ämnet Gated Communities är av amerikanskt ursprung således har litteraturen främst varit amerikansk. Detta har gett endast en tolkning och synvinkel på begreppet och fenomenet Gated Communities. Litteraturen kan vara svårapplicerad på Sverige, dels eftersom någon likande boendeform inte är utbredd och dels då det svenska samhället och levnadssättet är olik det amerikanska.
Vi har enbart talat med boende i Victoriahuset och dess integrerade höghus, det vill säga bostadsrättsföreningen Paviljongen, eftersom det för närvarande är den enda byggda och bebodda delen. Försäljningspriserna i denna förening är högre än i kommande etapper. Möjligheten att bekosta detta gör troligtvis att endast en begränsad målgrupp, ur ekonomisk synvinkel, har råd att bo i denna etapp varför svaren som fås kan vara specifika för just denna målgrupp och inte talar för grupper som kommer att bo i de övriga, ännu obyggda etapperna.
Victoria Park har väckt mycket känslor, inte minst i media där konceptet blivit hårt kritiserat. Det har därför varit av högsta vikt att förhålla sig opartiskt och inte låta personliga åsikter genomsyra uppsatsen.
Att kombinera olika metoder som litteraturstudie, intervjuer samt observation ger ett rikt material samt olika perspektiv och infallsvinklar att närma oss studieobjektet med. Detta
ökar kvaliteten samt validiteten i undersökningen. Proceduren med kombinerade metoder gör det möjligt att bekräfta eller ifrågasätta genom att jämföra de resultat som yppar sig i de olika metoderna.31
31 Denscombe, 2000, s. 103
3.TEORETISKUTGÅNGSPUNKT
I följande teoretiska kapitel definieras Gated Communities, dess framväxt, vilka typer av denna boendeform som finns samt vilken målgrupp som attraheras av konceptet. Vidare följer en beskrivning av Gated Communities i förhållande till de kontexter som de verkar i. Avslutningsvis behandlas begreppen trygghet och säkerhet.
3.1 Kännetecken av Gated Communities
Residential areas with restricted access in which normally public spaces are privatized. [Gated communities] are security developments with designated parameters, usually walls or fences, and controlled entrances that are intended to prevent penetration by non-residents.32
Gated Communities kan även definieras som inhägnade bostadsområden till vilka allmänhetens tillgång är begränsad. Gated Communities är ofta övervakade med CCTV och/eller säkerhetspersonal, och kännetecknas av juridiska avtal (hyres- eller arrendeavtal) som binder de boende till en gemensam uppförandekod.33
Gated Communities har ofta en självförsörjande infrastruktur och bekostar själva all service och förvaltning via en särskild skatt. I vissa större Communities ingår även polisskydd, skolor, sjukhus och underhåll av parker och gator, det som i Sverige vanligtvis försörjs med kommunala medel. Det är endast områdets invånare som har tillgång till det som är uppfört på området.34 Säkerheten kring Gated Communities kännetecknas av allt från vakthus med dygnetruntbemanning som hindrar alternativt tillåter in- och utträde, till elektroniska installationer som övervakningskameror, porttelefoner eller elektroniska passersystem som öppnar portar.35
Gemensamt för samtliga former av Gated Communities är att konceptet framförallt är representerat i länder där inkomstskillnaderna är stora och där välfärdssystemet är outbyggt. Det är främst trygghets- och säkerhetsaspekten som får människor att flytta till ett Gated Community, men det är faktorer som service, gemenskap och fina områden som får
32 Blakely & Snyder, 1999, s. 2
33 Atkinsson, R & Flint, J, 2004,Fortress UK? Gated Communities, the spatial revolt of the elites and time–space trajectories of
Segregation, s. 877
34 Blakely,E & Snyder, M, 1997, Divided we fall, s. 85f 35 Ibid
människor att trivas. Trygghets- och säkerhetsaspekten är numera så självklar att man inte tänker på den längre.36
3.2 Gated Communities framväxt
Enbart i USA finns idag runt 130 000 Gated Communities. År 2009 beräknades 30 miljoner amerikaner, en tiondel av landets befolkning, bo inhägnat och avskilt från resten av invånarna.37 Gated Communities är dock inte ett amerikanskt fenomen, även om många inhägnade områden har sina influenser från USA. Denna typ av boende finns i alla världsdelar.38 Sydafrikas motsvarighet till Gated Communities kallas Security Park.39 I Brasilien finner man sedan 1980-talet Closed Condominiums som först byggdes till förmån för de rika. Konceptet är idag utbrett och nu finns Closed Condominiums för alla som vill och har råd att skydda sig mot kriminalitet och fattigdom.40 I exempelvis Kina är inhägnade områden namngivna och utformade efter amerikanska Gated Communities i Orange County och Long Beach, där den sistnämnda i den kinesiska byggbranschen även kallas för Kinas falska Los Angeles.41
I Sverige benämns bostadsområdet Victoria Park som ett svenskt Gated Community och som ett tryggt reservat för de rika.42 Victoria Park har även liknats vid en privat klubb som stänger ute omvärlden. En privat sfär skapar rädsla att vistas i offentliga miljöer och det sänder fel signaler till omvärlden att vi inte är trygga i vår egen stad och i vårt eget land.43 Ju fler områden som inhägnas desto osäkrare blir de offentliga platserna, vilket har visat sig i flera amerikanska städer, menar Göran Cars, professor i samhällsbyggnad.44
Det behöver inte vara stängsel runt ett område för att det ska kännas slutet och leda till exempelvis segregation. Arkitekturen eller vegetationen kan tydligt visa att ett område är privat.45
Vidare hävdas ofta att Victoria Park inte är det enda området som skapat inhägnader och privatiserar marken. Bostadsrättsföreningen Lugnet i Malmö är också omtalat för att ha
36 Pessoa de Souza e. Silva, M F, 2007, Gated communities: The new ideal way of life in Natal, Brazil, s. 557ff 37 http://www.hgo.se/kulturgeografi/Gated.html kontrollerad 2010-04-30
38 Davis, M, 2006, Planet of slums s. 114 f
39 Hook, D & Vrdoljak, M, 2002, Gated Communities, heterotopia and a “rights” of privilege: a ‘heterotopology' of the South
African Security-Park s. 195
40 Pessoa de Souza e. Silva, 2007, s. 557ff 41 Davis, 2006, s. 115
42 http://www.metro.se/se/article/2008/06/23/21/1143-57/index.xml kontrollerad 2010-04-30 43 http://www.expressen.se/levabo/1.1186188/lyxboende-med-vakter kontrollerad 2010-04-30 44 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/en-av-tre-vill-bo-inhagnat_1928535.svd kontrollerad 2010-04-30 45 http://www.dn.se/bostad/livsstilsboende-som-beror-1.94884 kontrollerad 2010-04-30
byggt en mur runt området. Detta är en tilltagande trend som många forskare inom samhällsplanering, bland annat Göran Cars, anser att man ska ställa sig mycket negativ till. I en stad som Malmö är det väldigt viktigt att det offentliga rummet hålls just offentligt, det är där sammansmältningen av alla sorts människor ämnas ske.46
En undersökning från Tyréns Temaplan visar att en av tre svenskar faktiskt vill bo inhägnat. Undersökningen genomfördes i augusti 2008 och baseras på svar från 5002 svenskar mellan 18 och 70 år boende i lägenhet eller som i framtiden skulle kunna tänka sig att bo i lägenhet. Det visade sig att 33 procent av de tillfrågade ville bo extra säkert, gärna i ett inhägnat område med portkod eller lås. Tyréns drar därmed slutsatsen, i sin rapport Botrender08, att 33 procent av de tillfrågade efterfrågar och ställer sig positiva till begreppet Gated Communities.47
3.3 Typer av Gated Communities
Samtliga Gated Communities syftar till att skydda den boende från den otrygghet och rädsla som denne känner, men områdena skiljer sig åt både i arkitektoniskt utförande och målgrupps- och syftemässigt. Blake och Snyder har kartlagt totalt tre huvudkategorier av Communities; Lifestyle Communities (livsstilsområden), Prestige Communities (elitområden) samt Security Zone Communities (säkerhetsområden).48
Tabell 1 beskriver vad som kännetecknar respektive område samt vad som är viktigast vid val av bosättning i ett Gated Community. I livsstilsområden är privatiseringen av faciliteterna det primära. Invånarna vill känna att området är icke-beträdbart och enbart deras. Elitområdens invånare anser att stabilitet är den allra första prioriteringen medan säkerhetsområden främst strävar efter exklusion, att stänga ute obehöriga, samt säkerhet.49
46 http://www.etc.se/23133/maktloes-mot-inhaegnader/ kontrollerad 2010-04-30
47 http://www.tyrens.se/sv/Nyheter/BoTrender08-svenskarnas-onskemal-om-framtidens-boende-kartlagt/ kontrollerad 2010-04-22 48 Blakely & Snyder, 1997, s. 89ff
Tabell 1. Värdeskapande faktorer i olika sorters Gated Communities50
Värdering Livsstilsområden Elitområden Säkerhetsområden
Gemenskap Tertiärt Tertiärt Sekundärt Exklusion Sekundärt Sekundärt Primärt Privatisering Primärt Tertiärt Tertiärt Stabilitet Sekundärt Primärt Sekundärt
3.3.1 Livsstilsområden
Livsstilsområden lockar människor med gemensam livsstil och ideologi. Dessa riktar sig till olika målgrupper; en del till exempelvis pensionärer medan andra är uppbyggda kring människors önskemål av att ha service och fritidsaktivitetsfaciliteter såsom golf, tennis och segling inom området. Säkerheten inom området är inte det primära vid val av bostad, människornas strävan efter en privat zon väger tyngst. Således är bevakningen av området enbart symbolisk då det syftar till att bevaka och förhindra obehöriga att bruka anläggningarna.51
3.3.2 Elitområden
Inom denna kategori finner man människor med samma sociala och ekonomiska status. Att bo här skapar och upprätthåller en viss image av välstånd, ju större bostad desto större förmögenhet. Karaktäristiskt för elitområden är att de är byggda på attraktiva lägen, både geografiskt i förhållande till staden som ur naturmiljöperspektiv. Utseendet på hus och miljö inom området är ofta homogent, då det upprättats regler för vad som är tillåtet estetiskt. Områdena är utformade efter de boendes inkomster och sociala status, således finns det fler kategorier inom begreppet elitområde. De olika nivåerna sätter även olika krav på säkerhet och utseende. Ett område där publiken är förmögen har högre säkerhet än det område som befolkas av huvudsakligen högt uppsatta tjänstemän.52
3.3.3 Säkerhetsområden
Säkerhetsområden är den form av boende som är vanligast i Gated Communities. Säkerhetsområden växer fram i städer där brottsstatistiken är hög och medelinkomsten lägre. Att bosätta sig i ett så kallat säkerhetsområde är ett sätt för personer med högre inkomster att
50 Rekonstruktion av tabell ur Blakely & Snyder, 1997, s. 90 51 Blakely & Snyder, 1997, s. 90ff
dels bevara sina tillångar, framförallt att öka värdet på sina fastigheter, och dels att avskärma sig från kriminaliteten och fattigdomen som ramar in staden.53
Till skillnad från elitområden, där bostäderna med omnejd är planerade av byggherrar, har inhägnaden växt fram genom initiativ från invånarna. Många områden har tidigare varit öppna bostadsområden som successivt inhägnats för att skydda invånarna samt markera deras gemenskap.54
3.4 Vi, ni, vårt och ert
Gated Communities är invånarnas sätt att söka flykt från omvärlden. Genom att låsa in sig avskärmar invånarna sig mot det de anser vara hot: ekonomiskt oprivilegierade människor, människor med annan etnisk bakgrund. Man kallar därför Gated Communities en form av diskriminering som genom att upprätta fysiska barriärer hindrar tillträde till offentliga rum.55
Befolkningen skapar sin egna lilla sfär tillsammans med grannarna, och utesluter världen utanför. Denna uppdelning motverkar hela konceptet med ett öppet, integrerat samhälle.56 Genom att tillåta vissa invånare att exkludera andra fallerar hela grundtanken om en nations gemenskap och medborgarskap.57 Ett exempel på att Gated Communities är egna samhällen är att dess invånare ofta endast nämner namnet på det Gated Community som de bor i, inte vare sig staden eller stadsdelen om de blir tillfrågade var de kommer ifrån.58
Genom att bo och leva i Gated Communities har man mindre frihet, då man lever överbevakat. Den säkerhet och trygghet som en överbevakning medför ses dock som en frihet, inte bara från kriminalitet, utan även från ”alla andra”; struliga tonåringar, folk med annan etnicitet och främlingar av alla slag. Många invånare i Gated Communities menar att de upplever mindre brottslighet än utanför grindarna, och tror just att det är tack vare grindarna som de känner sig trygga.59 Gemensamma värderingar och lika livsstil skapar i sin tur trygghet i ett bostadsområde60 medan aktiviteter bland de boende i bostadsområden skapar gemenskap.61
53 Blakely & Snyder, 1997, s. 93
54 Ibid
55 Blakely & Snyder, 1997, s. 85f
56 Low, S, 2003, Behind the gates –Life, Security, and the Pursuit of Happiness in Fortress America, prolog, kap. 1 57 Blakely & Snyder, 1997 s. 85f
58 Pessoa de Souza e. Silva, 2007, s. 559 59 Low, 2003, s. 11f
60 Newman, O , 1972, Defensible space, People and design in the violent city, s. 76
Kulturgeografen Alice Coleman anser att bostäder och miljöer som saknar överblickbara och kontrollerbara ytor inte är att förespråka. Med begreppet Confused Space beskriver hon att det råder problem i bostadsområden där rumsliga ansvarsförhållanden är oklara. Coleman är emot anonyma entréer som är tillgängliga för allmänheten62 och undersökningar har visat att det gamla portvaktssystemet fyllde en viktig social kontrollfunktion som bidrog till en ökad trygghetskänsla.63
Att utestänga vissa typer av människor samt skapa uppdelning mellan rika och fattiga medför sociala kostnader. De erfarenheter, kunskaper, kontakter och förståelse som utbyts och skapas i ett heterogent samhälle uteblir och de som lämnas utanför grindarna drabbas främst när antalet offentliga rum skalas ner.64 När människor med olika bakgrund och förutsättningar slutar att integrera med varandra försvagas detta kapital och det uppstår ett tillitsproblem och misstro mot den som är olik en själv.65 När människor som har möjligheter flyr undan ”hoten”, antingen genom att flytta eller att uppföra murar, isoleras de fattiga områdena från den attraktiva marknaden för arbetskraft, tjänster och mark. På fastighetsmarknaden innebär detta scenario att tomterna i fattigare områden minskar i värde och blir oattraktiva för köpare och långivare.66
Medan invånarna i Gated Communities är övertygade om att murar stänger ute brott, menar grundare till Gated Communities i USA att inte ens det allra bästa säkerhetssystemet kan garantera ett helt säkert område utan brott. Därför annonserar exploatörer inte ut säkerhets- och trygghetsaspekten i sina broschyrer vid reklam och försäljning av hus i dessa områden. Det finns oftast inga bilder på murar, grindar och vakter utan istället framhävs de lyxiga tillbehören som också ingår i konceptet och som finns i närområdet. Det är viktigt att inte annonsera ut något som man inte kan stå för, menar exploatörerna. Det som propageras och som säljs är istället livsstilen som köparen kommer att vilja identifiera sig med och som finns innanför dessa murar.67
3.5 Gated Community som en heterotopi
För att kunna reflektera över Gated Communities kan Michel Foucaults heterotopibegrepp om annorlunda och avvikande platser vara användbart. Genom heterotopiteorin kan man
62 Coleman, A, 1985, Utopia on Trial, kap. 1, kap. 2
63 http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Trygghet-och-sakerhet/ kontrollerad 2010-04.16 64 Blakely & Snyder, 1997, s. 95f
65 Öresjö, 2000, s. 139 66 Blakely & Snyder, 1997, s. 88f 67 Blakely & Snyder, 1999, s. 161ff
dela in en plats i kategorier samt förklara en plats betydelse i förhållande till och vad som skiljer den från omgivningen. Heterotopier ger en synvinkel och utgångspunkt för hur ett Gated Community som plats kan betraktas.68
Ett Gated Community är ett bostadsområde för ett antal människor i världen, men samtidigt kan det fungera som en plats som skänker trygghet, gemenskap, sammanhållning, underhållning och service. Man kan med andra ord beskriva ett Gated Community som en plats med flera innebörder.69
Ett Gated Communitys betydelse varierar med hänsyn till vems perspektiv platsen beskrivs utifrån. Det finns privata och offentliga platser inom området som privata hem i form av bostäder, gemensamhetsutrymmen som endast är till för de boende men också för deras gäster. Gated Communities fungerar även som en arbetsplats för vissa, dels genom bemannade receptioner, vakter, vaktmästare, fastighetsskötare men även genom att de bosatta kan jobba hemifrån. Ett Gated Community har flera betydelser, varför platsen blir svårdefinierad.70
Heterotopier är en återspegling av samhället samtidigt som de strider mot samhällets normer. Ett Gated Community fungerar som ett eget samhälle i samhället. Konflikt mellan samhället och dess normer ligger i att bosatta i ett Gated Community valt att avskärma sin bostad från övrigas.71
En mur avskiljer det övriga samhället från livet i ett Gated Community och skyddar de bosatta från obehöriga, men stundtals tillåts andra inträde. I en heterotopi, likväl som i Gated Communities, måste obehöriga be om tillåtelse för att få beträda platsen. Platserna är inte tillgängligt för alla, obehöriga måste förhålla sig till vissa krav. De krav som ställs på de boende i Gated Communities är exempelvis att köpa en bostad, betala den månatliga serviceavgiften samt att följa rådande ordningsregler. När dessa krav är uppfyllda får man automatiskt tillträde till platsen. Besökares rörelsefrihet inom området är däremot begränsad. Reglerna är olika beroende på vem som vistas på platsen, därmed varierar platsens betydelse från person till person.72
68 Foucault, M,1986, Of Other Spaces, s. 22ff 69 Ibid
70 Ibid 71 Ibid 72 Ibid
Det finns olika slags murar i samhället som sätts upp av olika anledningar. Det kan vara för att skydda ett område eller en grupp människor eller för att utesluta andra. En mur kan tolkas och skildras ur olika perspektiv beroende på varför den uppkom och den kan betraktas från minst två olika håll; från de boende som upplever muren som en trygghet och från utomstående som ser muren som ett hinder från tillträde.73
3.6 Trygghet
Trygghet och säkerhet är två ord som i vardagligt tal kan förväxlas och därmed få samma betydelse och kontenta. Nationalencyklopedin definierar trygghet till att faktiskt vara trygg medan ordet säkerhet innebär de handlingar och egenskaper som sannolikheten minskar risken till olyckor eller andra oönskade inträffanden.74
Vad gäller begreppet trygghet skiljs det även på upplevd trygghet och faktiskt trygghet. Upplevd trygghet handlar om hur man känner sig och själva upplevelsen av otrygghet är av individuell karaktär som varierar från person till person.75 Otrygghet är något vi lär oss genom uppfostran, erfarenheter, berättelser och media. Det är allmänt känt att äldre upplever en starkare rädsla. Vissa miljöer som innefattar nedskräpning, skadegörelse och hotfulla personer kan bidra till att den upplevda otryggheten ökar, även om risken för brott inte är större i sig.76 Faktisk trygghet handlar om att man faktiskt är säker och trygg i sitt bostadsområde, vilket kan bevisas genom exempelvis brottsstatistik i området man bor i. Kunskap om hur tryggt ett bostadsområde eller en stad är fås genom media och av bekanta i samma bostadsområde.77
Att definiera ordet trygghet i boendet kan vara svårt då det kan ha många innebörder för olika individer. Det kan innebära att ha ekonomiska möjligheter att kunna bo kvar i samma bostad hela livet, att ha bra relation med grannarna men även innefatta att ha skyddsutrustning mot bränder och olyckor eller mot olika slags naturkatastrofer och kriser. Dessa faktorer påverkar den upplevda tryggheten i boendet.78
73 Foucault, 1986, s. 22ff
74 http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Trygghet-och-sakerhet/ kontrollerad 2010-04-16 75 Malm et al, 2005, s. 26
76 Polismyndigheten i Stockholms län, 2005, Bo Tryggt 05, kap. 1 77 Ibid
Trygghet och säkerhet är det som är av störst vikt och det som främst kännetecknar ett bra bostadsområde, visar en statlig undersökning, SOU 2000:33, som omfattat 10 000 personer, då bosatta i kommunägda lägenheter. Trygghet i och runt bostaden var viktigare än service, kommunikation och hög standard, det vill säga kvaliteter som kan känneteckna ett bra boende.79
Murar, stängsel, staket och lås är alla typer av hinder som ska hålla brottslighet borta och öka tryggheten för individen. Att förbättra belysningen på gårdar, i portar och trapphus är även det exempel på fysiska hinder mot brottslighet. Det är av betydelse att det framgår vad som är privat och vad som är offentligt i ett bostadsområde. För att visa detta kan gårdarnas tillhörighet till husen exempelvis markeras med portar och andra symboliska gränser mellan det offentliga och det privata.80 Det är av stor vikt att bostadsområden utformas så att människor förstår var de har rätt att vistas och att de uppfattar vilka utrymmen som får beträdas. 81 Bostadsområden bör även ha så kallade symboliska hinder för ökad trygghetskänsla, exempelvis ett vårdat område. På så vis ser omvärlden att det finns en ägare och någon som tar ansvar och bryr sig om boendemiljön.82
En norm som råder i Sverige och bland dess grannländer är att samhället ska vara utformat med öppna gator och bostadsområden, i motsats till grundtanken bakom Gated Communities. Denna boendeform innebär endast trygghet för de bosatta, medan brottslighet och otrygghet fortfarande råder utanför grindarna. Vidare menare man att risken för social segregation och ett icke offentligt liv ökar vilket Sverige och dess grannländer strävar efter att undvika.83
I motsats till Boverket anser Newman att privatisering av allmänna platser, exempelvis till förmån för bostadsområden, leder till att dessa platser sköts om bättre. När människor känner att bostadsområdet är privat och deras att ta hand om, ökar ansvarstagandet att sköta om och vårda området. Platserna upplevs tryggare ju mer välskötta de är.84
79 Malm etal, 2005, s. 25 80 http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Trygghet-och-sakerhet/ kontrollerad: 2010-04-16 81 Polismyndigheten i Stockholms län, 2005 82 http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Trygghet-och-sakerhet/ kontrollerad: 2010-04-16 83 Ibid 84 Newman, 1972, s. 9
4.EMPIRI
I följande kapitel beskrivs Victoria Park och sedan presenteras våra primärdata, det vill säga den information som är inhämtad via intervjuer med boende i Victoria Park samt vid egen observation på plats.
4.1 Victoria Park
Ett boende för människor som vill ha mycket att göra, men mindre att ta hand om.85
Victoria Park AB är ett boendekoncept skapat efter en idé av Christer Jönsson, en av grundarna till Annehem Fastigheter AB. Tanken var att erbjuda en boendeform som genomsyras av ledorden service, närhet och bekvämlighet. De bosatta ska mot en serviceavgift om 1250 kronor per månad och person få, förutom hög kvalitet på sina bostäder, en kombination av service, gemensamma mötesplatser samt faciliteter. På Victoria Park erbjuds bland annat spa, gym, bibliotek, biograf, vinkällare, restaurang, bar, delikatessbutik och idrottsaktiviteter. Detta koncept är vanligt förekommande i och inspirerat av typen livsstilsområden i USA. Victoria Park avser att expandera sitt koncept, såväl i Sverige som internationellt.86
I Malmö, i stadsdelen Limhamn, med Kalkbrottet som närmaste granne, byggs det första Victoria Park. Etapp ett av tre, som omfattar 133 bostadsrättslägenheter, byggdes färdigt 2009. Sammanlagt avses etapperna omfatta 395 bostadsrätter. Till detta anläggs även en 17 000 kvadratmeter stor park och 3500 kvadratmeter gemensamhetsytor för ovan nämnda faciliteter.87
85 http://www.victoriapark.se kontrollerad 2010-04-02 86 http://www.victoriapark.se/?id=223 kontrollerad 2010-03-31
Bild 1. Victoria Park 88
Planerade, obyggda flerbostadshus
Bostadsrättsförening Allén, under uppbyggnad, inflyttningsklar 2011/2012 Victoriahuset/Bostadsrättsförening Paviljongen
Bostadsrättsförening Paviljongen Kalkbrottet
Grundtanken med Victoria Park var att skapa ett område för målgruppen 55+, men eftersom den gruppen inte ansågs vara tillräckligt köpstark ändrades konceptet till att bli ett livsstilsområde som välkomnar alla intresserade.89 Konceptändringen till trots är 114 av 136 personer som är folkbokförda på Victoria Park 55 år gamla eller äldre.90
En marklägenhet om cirka 60 kvadratmeter i huvudbyggnaden Victoriahuset, tillika Bostadsrättsförening Paviljongen, kostade 3 000 000 kronor år 2009 medan en lägenhet om cirka 150 kvadratmeter i motsvarande läge kunde köpas för 7 600 000 kronor. Priset motsvarar en lägenhet med standardlösning utan extratillval i interiören.91 Lägenheterna har en månadsavgift omkring 1000 kronor per månad exklusive serviceavgiften på 1250 kronor per person och månad. I höghusen i anslutning till Victoriahuset är priserna ungefärliga, medan lägenheterna i bostadsrättsförening Allén kommer att säljas för ett lägre pris men ha
88 http://www.victoriapark.se kontrollerad 2010-04-02 89 Uhlmann, W, 2010-04-21
90 http://www.ratsit.se kontrollerad 2010-04-30 91 Uhlmann, 2010
en högre månadsavgift. 92 Nästintill samtliga lägenheter i etapp ett, det vill säga bostadsrättsförening Paviljongen, såldes för full handpenning.93
Att Victoria Park jämförs med ett Gated Community är inte svårt att förstå eftersom en murliknande byggnad, Victoriahuset, är det första man möts av när man beträder området. En vallgrav markerar också avståndet mellan det offentliga och det privata. En skylt utanför ingången till receptionsavdelningen berättar att kameraövervakning sker, likaså utanför områdets restaurang Kalk. Dock poängterar flertal boende att det inte finns några kameror uppsatta. I Victoriahuset finns en reception som är bemannad dygnet runt för att tillhandahålla boende med service och säkerhet.
I anslutning till receptionen finns ett offentligt vardagsrum, bibliotek, biograf och vinkällare. Inträde till denna del av byggnaden kräver att man blir insläppt via receptionen eller att man med det elektroniska nyckelkortet låser upp ett flertal dörrar, om man beträder dessa utrymmen från parkeringshuset eller från sin egen lägenhet. I västra delen av Victoriahuset finns ett spa samt marklägenheter, medan restaurangen Kalk är placerad i den östra delen. För att som boende eller anställd få inträda spaavdelningen eller restaurangen från receptionsdelen krävs även här upplåsning med ett elektronisk nyckelkort.
Victoriahuset är integrerat med fyra höghus, där receptionskontakt via en porttelefon är den enda möjligheten till tillträde för utomstående. De övriga två höghusen är separerade från huvudbyggnaden och man kan vistas fritt runt dessa. För att komma in som utomstående krävs att en bosatt släpper in dig, först efter att ha identifierat dig via en porttelefon med kamera.
Husen omringas av en stor trädgård/park, där södra delen av trädgården övergår till ett kalkbrott. I denna del av trädgården har vissa lägenheter även sina privata terrasser. Victoria Parks förre detta VD Unni Åström menar att även om stängsel och reception saknas på denna plats kan besökare komma att känna sig som inkräktare.94
I den privata foajén, på väg in mot restaurangen, är en 3D modell av det kommande Victoria Park placerad. Modellen visar således framtidens Victoria Park med fler tillbyggnader, en
92 http://victoriapark.se/?id=566&projectID=3OF3DMLK79DNCQ6C kontrollerad 2010-04-23 93 Uhlmann, 2010
fullt utbyggd trädgård, vårdcentral och övrig service. Runt hela området, som till synes är avskilt från övriga Malmö, växer en mur av träd.
4.2 Intervjuer med bosatta i Victoria Park
Nedan följer en sammanfattning av de intervjuer som genomförts.
4.2.1 Werner Uhlmann
• 75 år, egenföretagare, jobbar hemifrån. • Bor ihop med sin respektive
• Inflyttad 19 oktober 2009
• Styrelseledamot i bostadsrättsförening Paviljongen
Bakgrund
Uhlmann har i 33 år bott i en villa i Limhamn, ca 800 meter från Victoria Park. Anledningen till flytt var att den 300 kvadratmeter stora villan ansågs för stor och för svårskött. Villaområdet beskrivs som ett mycket trevligt ställe att bo, med god grannsämja och människor med liknande intressen, vilket värderas högt. Umgänget med grannarna var dock inte frekvent. Boendet, liksom området, var tryggt och säkert då respondenten hade hög säkerhet på huset i form av ett larmsystem.
Uhlmann anser inte att det går att jämföra villalivet i Limhamn med det nya boendet på Victoria Park. Enda likheten är att han fortfarande har en trädgård, som dock tas om hand av Victoria Parks personal. Ett hus innebär mycket jobb, vilket var det enda negativa med förra boendet.
Victoria Park
Anledningen till flytten till Victoria Park var nyfikenhet samt att Uhlmann med respektive trivdes enormt i Limhamn. Båda har tidigare haft kontor i byggnaden som idag utgör Victoriahuset. De trivdes med första intrycket av arkitekturen, miljön och interiören som väckte känslor av nostalgi.
Respondenten med respektive hade inga andra alternativ till flytt i tankarna, det var bara Victoria Park som gällde. Konceptet och läget lockade till köp likaså tryggheten med en dygnetruntbemannad reception.
Boendet i Victoria Park är mycket socialt; alla hälsar på alla och det råder stor gemenskap. Uhlmann beskriver känslan av Victoria Park som att befinna sig på en semesterresort. Makarna utnyttjar de allmänna utrymmena ofta och aktiverar och socialiserar sig mycket mer än tidigare. Allt, från vänner till faciliteter, finns på Victoria Park och de anser sig knappt behöva lämna anläggningen. Uhlmann menar att alla på Victoria Park känner varandra vid namn, detta innefattar både personal och bosatta. Träffar respondenten på en främmande går han gärna fram och presenterar sig. Gemenskapen bland grannarna är så stark att Uhlmann aldrig vill flytta från Victoria Park.
Victoria Park är över all förväntan. Varken Uhlmann eller hans respektive hade räknat med så mycket nya vänner och gemenskap. Det ordnas mycket aktiviteter vilket det talas varmt om av respondenten. Grannarna är positiva, vilket också är det främsta kännetecknet för en bra granne. Omgivningen reagerar oftast positivt på att Uhlmann bor på Victoria Park, i synnerhet är det nyfikenhet som lockar till besök på anläggningen. Dock har viss avundsjuka visat sig, vilket respondenten har valt att bortse från och inte fästa stor vikt vid, då det inte går att undvika i Sverige.
Trygghet
Respondenten anser att risken för överfall är minimal och känslan av trygghet vilar över hela Victoria Park. När Uhlmann med respektive är ute och reser informeras receptionen och grannarna. Informeras det inte om att man är bortrest börjar folk undra var man är, då man inte syns till på exempelvis den gemensamma fikan. Att grannar och personal har koll och ser till bostaden och posten bidrar till trygghet. Gemenskapen som råder på Victoria Park är också en stor trygghetsfaktor.
Belysningen har successivt blivit bättre i området vilket även det bidrar till ett tryggare område. Eftersom Uhlmann bott i området tidigare samt jobbat i kontorslandskapet som byggts om till Victoria Park, känner han till miljön och omgivningen mycket väl vilket känns tryggt. Respondenten påpekar att hans respektive dock kan känna sig lite otrygg sent på kvällen. Uhlmann anser att vissa platser i samhället kräver överbevakning och ser inget negativt med det, dock är han noga med att påpeka att det knappt existerar kamerabevakning på Victoria Park.
Gated Communities
Victoria Park är inte ett Gated Community då den slags boendeform bara leder till segregation, vilket inte Victoria Park gör, menar Uhlmann. Gated Communities associeras även med automatvapen, höga murar och taggtråd. Det är tråkigt att media framställer Victoria Park som något negativt, själv har han bara positiva saker att säga. Vidare anser Uhlmann att det finns alla sorters människor utav alla klasser, nationaliteter och ålderskategorier representerade på Victoria Park. Medelåldern uppskattas till runt 60 år.
4.2.2 Stig Hoff
• 84 år, pensionerad
• Bor ihop med sin respektive • Inflyttad 28 november 2009
Bakgrund
Hoff med respektive har i 37 år bott i en villa på 200 kvadratmeter i Falsterbo. Det var ett underbart, tryggt boende med fantastisk miljö och det var inte ett lätt beslut att sälja huset. Paret bytte ut huset mot 77 kvadratmeter eftersom huset ansågs för stort och svårskött. Den största bidragande orsaken till flytten var att Hoffs dotter med familj skulle bosätta sig på Victoria Park. Hoff med respektive ville ha familjen nära, men även konceptet lockade.
Victoria Park
Anledningen till flytt från Falsterbo var inte på grund av otrygghet, utan för att paret ville ha något nytt och inte gå i samma fotspår. På ålderns höst måste man unna sig och Victoria Park kändes lyxigt. Hoff berättar att han med respektive utnyttjar boendet och alla dess faciliteter regelbundet. När paret bodde i villan aktiverade de sig knappast på detta vis.
Grannsämjan på Victoria Park är bra, ungefär som vid tidigare boende. Grannarna träffas dock mer naturligt här vilket är en stor fördel, anser Hoff. Respondenten anser vidare att granngemenskap är positivt, dock behöver man inte umgås med dem man inte trivs med, man kan även välja att vara mer anonym. Respondenten upplever sig ha fått nya vänner och har lärt känna en del grannar via de gemensamma mötesplatserna som Victoria Park har att erbjuda. Det var mycket mer ensamt i villan medan folk är väldigt öppna på Victoria Park.
