SOFT klädförvaring

[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text]

SOFT KLÄDFÖRVARING

(Soft Clothing storage)

Jennifer Lempinen

Handledare: Jonas Hultqvist

2

SOFT Clothing storage

Jennifer Lempinen Examensarbete 15 hp

Produktdesign HT 2008- VT 2011 Teknik och samhälle, Malmö Högskola Examinator: Liv Andersson

4

S

Arbetet startades med en undersökning av problemet med stökiga klädhögar och utvecklades sedan till ett projekt med fokus på förvaring av kläder och på hur problemet med klädhögar kan förhindras. Med hjälp av litteratur, marknadsanalys, enkätundersökningar och

observationer lades grunden för projektet. Parallellt som nämnda metoder genomfördes pågick också olika idégenereringsmetoder och skissande på olika koncept. Slutsatsen av enkäter och observationer är att klädhögen beror till största delen på tidsbrist och/eller lathet. Fokus i projektet var att skapa en klädförvaring som är lättanvändlig, skonsam och bra för plaggen. Klädförvaringens lösning riktas mot bas- och vardagsplagg som ska återanvändas och som inte är tillräckligt rena för att placeras i garderoben igen. Resultatet blev en väggmonterad dekorativ klädförvaring som uppmuntrar användaren att använda sina kläder flera gånger innan de ska tvättas. Användaren trycker fast kläderna i springorna i materialet vilket innebär att det inte blir något tidskrävande vikande och förhoppningsvis kan resultatet bidra till färre klädhögar.

A

The project started with an investigation of the problem with messy piles of clothes and the focus was on the storage of clothes and how to prevent this problem.

With the help of literature, market analysis, surveys and observations the base of the project was created. Different methods of inventing ideas and sketching on different concepts were made during the start up of the project. The conclusion of the surveys and observations is that a pile of clothes is largely due to lack of time and /or laziness. The focus in this project was to create a storage that is easy to use and which is gentle and good for the garments. The clothing storage’s solution was targeted for basic and everyday garments to

be used again, but not clean enough to be placed in the closet again. The result is a wall mounted decorative clothing storage. The user presses the garment into the slots of the foam material. This means that there will not be any time consuming folding and it will hopefully prevent messy piles of clothes.

5

S

... 4

A

... 4

1. F

... 7

1.1 Bakgrund ... 7

1.2 Problemställning ... 7

1.3 Syfte ... 7

1.4 Mål ... 7

1.5 Avgränsningar ... 7

1.6 Funktionsanalys ... 8

2. M

... 8

2.1 Metodval och utförande av metoder ... 8

2.2 Litteraturstudie... 8

2.3 Marknadsanalys ... 8

2.4 Enkätundersökning ... 8

2.5 Observationsstudie ... 9

2.6 Idégenerering ... 9

3. R

... 10

3.1 Litteraturstudie... 10

3.2 Marknadsanalys ... 11

3.3 Enkätundersökning ... 14

3.4 Observationsstudie ... 15

4.

D

... 19

5. S

... 20

6

6. D

... 21

6.1 Uppstart ... 21

6.2 Skissfas 1 ... 21

6.3 Brainstorming ... 22

6.4 Skissfas 2 ... 23

6.5 Skissfas 3 ... 30

6.6 Utvärderingar av koncepten ... 34

6.6 Mönster och färg ... 37

6.7 Funktionsmodeller ... 38

6.8 Val av slutgiltig form ... 40

7. S

... 42

7.1 Material och tillverkning ... 42

7.2 Produkten ... 42

8. K

... 44

8.1 Böcker ... 44

8.2 Tidningsartikel ... 44

8.3 Föreläsning ... 44

8.4

Bilder ... 44

8.5 Internetsidor ... 46

9. B

... 47

A. E

... 47

B. T

... 63

7

1. F

1.1 Bakgrund

Efter tre år på utbildningen Produktdesign och produktutveckling på Malmö Högskola har jag som designstudent utvecklat ett intresse för formgivning och design. Som examensarbete på 15 högskolepoäng beslutade jag mig för att sammansvetsa hållbar utveckling med mitt intresse för möbler, mode och kläder. Idén till problemställningen började med upptäckten att vid nästan vartenda ombyte av kläder hamnade det kläder på golvet som inte plockades upp förrän behovet av plaggen återkom eller vid städning. Därefter observerades det att många av mina vänner också upplevde denna klädhög som stökar ner deras rum och hem. Därför beslöt jag mig för att utforska detta problemområde.

1.2 Problemställning

Projektet startade med denna frågeställning:

”Hur undviker man den oönskade klädhögen på golvet?”.

Denna fråga var utgångspunkt i projektet och den oönskade klädhögen var utgångsproblemet. Olika undersökningar genomfördes för att få fram ett underlag till problemet med den

oönskade klädhögen och för att eventuellt hitta fler problem att arbeta vidare med.

1.3 Syfte

Avsikten med projektet har varit att förebygga fenomenet med att kläder hamnar på ställen de ej hör hemma på men som ligger nära till hands vid klädombyten t.ex. hamnar kläderna på golvet, sängen eller i soffan. När kläderna väl hamnat i en klädhög blir rummet stökigt och klädernas livslängd kan förkortas och detta bidrar därför till ”slit och släng”-samhället. Det har också varit viktigt att integrera hållbar utveckling i projektet.

1.4 Mål

Målet var att ta fram en produkt som löser problemet med den oönskade klädhögen. Ett delmål med projektet var att ställa ut en prototyp på Form och Design Center i Malmö.

1.5 Avgränsningar

Arbetet har varit på 15 högskolepoäng vilket tidsmässigt inneburit cirka 368 arbetstimmar fördelat på 10 veckor. De etnologiska undersökningarna har begränsats till den svenska marknaden på grund av tillgängligheten. Men slutprodukten kommer möjligtvis passa andra länders marknader och kulturer. Förvaring av tvätt och smutskläder ska inte ingå i projektet.

8

1.6 Funktionsanalys

Funktionsområde Funktion Klass Anmärkning

Basfunktioner Medge klädförvaring HF Minst tio plagg

Semiotik Förtydliga användning Ö

Genomtänkt formgivning N/Ö

Marknad Äga innovationshöjd Ö

Vara målgruppsanpassad N/Ö

Ergonomi Vara användaranpassad Ö

Konstruktion/Material Medge tillverkning N

Medge hantering N

Maximera miljöanpassning Ö Materialval

Medge rengöring N/Ö HF= Huvudfunktion N= Nödvändig Ö= Önskvärd O= Onödig

2. M

2.1 Metodval och utförande av metoder

Metoderna är beskrivna i kronologisk ordning. Val och utförande av metoder redogörs i följande textstycke.

2.2 Litteraturstudie

Jag valde att studera litteratur om både kläder och möbler för att skapa ett brett underlag i researchen och för att den slutgiltiga produkten förmodligen skulle bli en möbel som kommer i kontakt med kläder. Men även för att hitta intressanta trådar att arbeta vidare med. Arbetet handlade en hel del om förvaring av kläder därför var det nödvändigt att studera böcker om förvaring i hemmet och mer inriktad information om klädförvaring.

Information om hållbar utveckling var nödvändig för designprocessen och vid materialval.

2.3 Marknadsanalys

Det fanns mängder av information att hämta på internet, i form av små tips för hemmafixaren till industriella helhetslösningar. Jag sökte efter de mest vanliga klädförvaringslösningarna till de mer innovativa och ovanliga lösningarna som finns på marknaden idag. Detta genomfördes för att kolla av marknadens utbud och för att hitta olika kategorier av klädförvaring som min produkt senare skulle kunna kategoriseras i. Det var bland annat bloggar och företagshemsidor med produktförsäljning som användes i analysen för att få ett brett underlag med flera

infallsvinklar.

2.4 Enkätundersökning

En enkätundersökning genomfördes för att bekräfta att det finns ett problem med plagg som stökar ner hemmet. Med hjälp av Kylén (2004) kunde rätt metod väljas och enkät var det som

9 skulle vara mest lämplig för att kunna bekräfta problemet. Med hjälp av en enkät kunde målgruppen nås på ett smidigt sätt och de kunde ge ganska utförliga svar. Enkäten gjordes via en hemsida som heter relationwise.se. Det var en digital enkät som mejlades ut. Genom att göra det digitalt upplevde jag att personerna som besvarade enkäten tog sig tid att skriva ner vad de tyckte plus att det underlättade vid bearbetning.De tjugosex deltagarna i

enkätundersökningen var både män och kvinnor i åldrarna 18 till 29 med olika sysselsättningar, allt från student till stylist och lastbilschaufför. (Se bilaga A)

2.5 Observationsstudie

Att utföra observationsstudier ansågs också vara nödvändigt för att se problemen tydligare hos målgruppen, enligt Kylén (2004). Jag valde att avstå som observatör och lät istället de personer som valt att ställa upp utföra observationen själv i form av en uppgift. Anledningen till varför de fick göra det själva var för att få ett så sanningsenligt resultat som möjligt. Beslutet togs i samband med planeringen av observationen och vid genomgång av material från Hilma Holm (2010). Det var sex kvinnor i åldrarna 18 till 23 år som ställde upp och utförde

observationsstudien.

2.6 Idégenerering

Mind map

En mind map om klädförvaring utfördes för att starta idégenereringsprocessen. Genom att göra den kom det fram ord som senare kunde leda vidare projektet. Ordet klädförvaring inledde min mind map och utifrån det ordet kom det fram relaterande ord som i sin tur kunde spinnas vidare på. Inget ord ansågs vara rätt eller fel.

Skissfas 1

Skisserna i skissfas 1 baserades på ord från den mind map som utgick från ordet klädförvaring. Orden var gömma och visa.

Brainstorming

En brainstorming i grupp genomfördes för att komma på väldigt konceptuella idéer. Gruppen bestod av mig och fyra andra produktdesignstudenter. Brainstormingen leddes av mig och det var fokus på futuristiska idéer för att eventuellt hitta ett spännande koncept att arbeta vidare med. Under tre minuter fick deltagarna skriva ner sina futuristiska klädförvaringsidéer.

Skissfas 2

Den andra skissfasen gick ut på att skissa på så många olika koncept som möjligt för att få en stor volym av skisser.

Skissfas 3

Efter att den andra skissfasen utvärderats kunde de vinnande koncepten arbetas vidare på. Koncepten skulle fortfarande vara av samma princip som ursprungskonceptet och utvecklas inom det området. När de var klara utvärderades dessa och resulterade i ett vinnande koncept. I utvärderingen skulle koncepten uppfylla olika krav och för att mäta vilket koncept som uppfyllde kraven bäst placerades orden/kraven ut i ett så kallat rosdiagram. Ju bättre konceptet var desto längre ut på cirkeln placerades punkten, men om det var tvärtom placerades punkten nära centrum av cirkeln. När alla krav punktats upp kunde en linje dras mellan punkterna och det bildades ett område som täckte delar av cirkeln. Konceptet som hade störst täckande område av cirkeln var det som uppfyllde kraven bäst.

10

3. R

3.1 Litteraturstudie

Garderober

Till att börja med vill Tamsin Blanchard (2007) i Green is the new black att en stor rensning av garderoben genomförs och hon tipsade om olika sätt att bli av med kläderna. I Garderoben inleder Christina Resare (2009) med följande mening ”Den perfekta garderoben bygger på en samverkan mellan förvaring och innehåll” (Garderoben 2009). Därför förklaras det tidigt i boken om hur viktigt det är att rensa innehållet i sin garderob eftersom vi idag har stora mängder med kläder. Enligt Resare (2009) använder vi cirka 20 procent av våra kläder medan resten av plaggen knappt används alls. ”Vi spenderar i snitt mellan tre till åtta timmar i veckan på våra garderober” (Garderoben 2009) vilket innebär påklädning, tvättning, strykning, lagning, sortering, kemtvättning, shopping och att leta efter försvunna plagg. Med andra ord spenderar vi en hel del tid på våra kläder och garderober. Resare (2009) beskriver olika förvaringssätt och påminner läsaren om att utnyttja skrymslen som man oftast inte tänker på men som kan göra stor skillnad för garderoben. Om det finns möjlighet att inreda garderoben utifrån personliga önskemål ska man enligt boken arbeta i neutrala färger och låta kläderna vara det som ligger i fokus. Speglar och belysning är också viktigt - belysning på både plagg och ombytesplats. I boken Förvaring av Terence Conran (2006) påpekar han också hur mycket kläder vi har och anser också att det är viktigt att rensa ur sin garderob. I boken tipsas läsaren hur man ska tänka vid en utrensning och man uppmanas till att vara hård och beslutsam. Till skillnad från Resare (2009) anser Conran (2006) att klädkammaren ska vara nära sov- och badrum medan Resare (2009) anser att det inte har någon betydelse så länge klädkammaren är genomtänkt och innehåller är allt personen i fråga önskar. Även här påpekas det om hur viktigt det är med belysning och speglar.

Återanvändning av kläder

Ur ett miljövänligare perspektiv är det allra bästa att återvinna sina kläder på olika sätt efter att de tröttnats på. Att sälja eller skänka kläderna är ett bra sätt att låta andra glädjas av kläderna som man själv tyckte om tidigare. Men det finns kreativare sätt att förnya sin garderob och man kan t.ex. anordna en kväll med vännerna för att byta plagg eller kan man besöka organisationer som ordnar ”klädpartyn”. Blanchard (2007) menar att det ger

motivation och skapar ett roligt sätt att rensa garderoben då och då. Conran (2006) och Resare (2009) anser att när man rensat sin garderob ska man skänka eller sälja sina plagg och i sista hand kasta dem.

I storstäderna har det börjat dyka upp så kallade klädotek och nu senast i Malmö. Klädoteket fungerar som ett bibliotek men det är kläder som lånas ut. För en fast kvartalsavgift går det att hyra kläder. Plaggen som hyrs ut har skänkts från privatpersoner, kläddesigners och företag. ”Det här är ett sätt att demokratisera modet och göra det tillgängligt för den som inte har en stor portmonnä, säger Stefan Åhs-Hagnell, en av fyra initiativtagare till nystartade Klädoteket i Malmö.”(Andersson, Magnus (2011) Låna dig fin på klädotek. TT (Ystads Allehanda), 2 april.)

Kläders livslängd och klädhantering

Blanchard (2007) ville motverka ”slit och släng”-samhället genom att ställa krav på kvalité i material och vid tillverkning. Det finns listor i Green is the new black på butiker som säljer allt från rättvisemärkt och ekologiskt bomull till vintage och läsaren uppmuntras att besöka dessa butiker. Blanchard gav tips på vårdande av kläder för att skapa längre hållbarhet och hon uppmuntrar till att köpa vintage och second hand. Resare (2009) informerar om skadedjur som förstör kläder och då nämns malar som en stor bov. Malarna dras till smutsiga plagg och äter

11 på kläderna, därför ska ett smutsigt/använt plagg ska aldrig läggas in bland rena plagg på grund av risken för malar. Resare nämnde ofta hängande och liggande plagg och anser att hängande kläder ger en känsla av lyx och flärd men hängande plagg kräver mer plats. Man ska försöka hänga de plagg som behöver upphängning på tygklädda galgar som är skonsamma för kläderna och vika resterande plagg.

Hållbar utveckling

Ann Thorpe (2008) informerade i Design för hållbar utveckling: ekologi, ekonomi och kultur om vad den enskilda individen kan göra och hur hållbar utveckling kan integreras med design. Hållbar utveckling består av tre punkter och de är ekologi, ekonomi och kultur. Det som spelar stor roll för hållbar utveckling är/kan vara politik, tillgång till råvaror, transport, moral, etik, arbetsförhållanden, produkters livscykel etc. Detta är viktigt att ta hänsyn till vid

produktutveckling. Johan Tell (2007) tar i boken 100 sätt att rädda världen också upp vad den enskilda personen kan göra för att sträva mot en mer hållbar utveckling av samhället. Han tar upp vår överkonsumtion och säger att det självklart är ett bra alternativ att köpa rättvisemärkt och ekologiskt med det handlar faktiskt om att konsumera mindre.

3.2 Marknadsanalys

För att göra en marknadsanalys användes allt från IKEAs hemsida till mindre kända produktutvecklare och bloggar. Det finns ett brett utbud av klädförvaring allt från vanliga moduler t.ex. 60x60 garderoben (se figur 5.2.1) och vägglister (se figur 5.2.2) till mer innovativa och ovanliga lösningar där formgivarna tänkt på ett annat sätt och hittat andra värden för sina produkter. Det som upptäcktes i marknadsanalysen var att det fanns olika typer av förvaringskategorier och de är: Någon form av mellansteg mellan att använda och förvara plagg i garderoben ex. betjänt, ytterklädförvaring och basplaggsförvaring.

I följande bilder finns det olika helhetslösningar, betjänter, klädställningar, galgar, fasta förvaringar och fristående förvaringsmöjligheter. Det är inte enbart bilder på klädförvaringar utan även andra typer av förvaring. (För källförteckning av bilder se 8.4 Bilder)

Helhetslösningar

Figur 3.2.1 IKEA standardlösning med 60x60 garderober.

Figur 3.2.3 Ännu en variant på Elfas förvaringssystem i användning för andra produkter för att visa de olika användningsområdena. Figur 3.2.2 Elfa system för

olika typer av förvaring. Skenor monteras på väggen och olika tillämpningar finns att köpa till t.ex. utdragbara trådbackar.

12

Betjänter och ställning

Olika typer av galgar

Figur 3.2.4 Pid design är en mer modern

betjänt i plast. Figur 3.2.5 Antik betjänt i trä.

Figur 3.2.6 Åhléns hopfällbara betjänt som kan läggas undan när den inte används.

Figur 3.2.7 Swedeses betjänt med bricka som extra

förvaringsmöjlighet. _{Figur 5.2.8 IKEA}

klädställning att hänga galgar på.

Figur 3.2.9 En galge som kan fästas ihop med en annan för att få en plan yta att lägga kläder på.

Figur 3.2.10 Mathias Hahns galgar speciellt gjorda för att hängas på rep.

Figur 3.2.11 Galge i metall av Swedish Ninja.

Figur 3.2.12 Bluebox galge med ring för att hänga sjalar.

Figur 3.2.13 IKEAs multiförvaring för plagg som hängs i hålen.

13

Fast förvaring

Figur 3.2.14 Eno studios väggknoppar i trä.

Figur 3.2.15 Bluebox hängare som ser ut som en gren.

Figur 3.2.16 David Raffouls hängare tillverkad i ett stycke med olika hängningsmöjligheter.

Figur 3.2.17 Design torgets förvaring speciellt för disktrasor och handdukar, de kläms fast i cylindern.

Figur 3.2.18 Eno studios bollar att hänga kläderna runt.

Figur 3.2.19 Argue designs snurrade tråd att klämma fast kläder emellan.

Figur 3.2.20 IKEAs hylla i tyg.

14

Fristående förvaring

3.3 Enkätundersökning

Sammanfattning av enkätundersökningen

De flesta som svarade på enkäten förvarade sina plagg i byrå och/eller i garderob. Detta innebär att plaggen antingen viks eller hängs upp. De tre huvudsakliga placeringarna av klädförvaring var i sovrummet, hallen och vardagsrummet. Tydliga problem som upplevdes var att de hade för liten klädförvaring, plaggen blev skrynkliga vid vikning, det var svårt att hålla ordning i byrån, smutstvätten slängs på golvet och att det kan vara svårt att ha överblick i en byrå. Många upplevde att de behövde både plats att hänga och vika sina plagg eftersom de olika plaggen kräver olika förvaringssätt. Antalet ombyten av plagg varierade beroende på sysselsättning under dagen, i snitt två till tre gånger om dagen. Klädskiftena skedde på morgonen innan arbete/skola, vid hemkomst, vid läggdags och eventuellt vid träning. Tjugoen av tjugosex personer påstod att de använde sina plagg fler än en gång men det berodde på vilken typ av plagg det var. Mer än hälften upplevde att plaggen som inte läggs

Figur 3.2.21 Lutbar förvaring att hänga kläderna i av Alex Bradley.

Figur 3.2.22 Förvaring med belysning integrerat av Mathias Hahn.

Figur 3.2.23 Yanko design har en stol med möjlighet för upphängning av kläder. Figur 3.2.24 Yanko designs höj- och sänkbara förvaring. Figur 3.2.25 Blå stations

15 tillbaka direkt i klädförvaringen stökade ner deras hem. När de besvarade frågan om de

använde plaggen som ett inredningselement i hemmet var det spridda svar. Vissa sade blankt nej och sade att de inte ville ha plagg som stökade utanför garderoben medan andra inte gjorde det men gärna hade velat göra det. Det var två stycken som svarade ja på den frågan varav den ena kvinnan skrev en hel del om hur hon använde kläderna som inredning i hemmet. Många svarade att de gömmer undan sina kläder när de väntar besök för att det inte ska se stökigt ut. När det gällde hållbar utveckling var det inte många som hade koll på vad det var, vissa kände till lite om det men hade inga tankar om det när det gällde kläder. I den sista frågan fick de skriva hur deras drömförvaring skulle se ut och många hade önskemål om bra belysning, helkroppsspeglar, ”walk-in closets” och någon ville ha provdockor för att komma ihåg och se vilka plagg som matchade bra ihop som en outfit.

3.4 Observationsstudie

Sammanfattning av observationsundersökningen

Observationsstudien bestod till största delen av bilder på deltagarnas garderober och ombytesplats med beskrivande text. I följande bilder och text ses ett tydligt problem med förvaring av kläder. På garderobsbilderna syns det skillnad på hur lätt eller svårt det kan vara att överblicka innehållet, när kläderna är hopvikta och staplade på varandra är det svårt att se vad som finns och det blir svårt att hitta plaggen medan hängande plagg ger en bra överblick och underlättar för användaren.Det var brist på plats och organisering av kläder vilket i sin tur ledde till stökiga garderober och ombytesplatser. Det användes i fem av sex fall 60x60

garderober där de antingen hade möjlighet att hänga kläderna på galgar och/eller möjlighet att vika sina plagg. Det var en person som hade klädkammare. Klädförvaringar som användes var galgar, vanliga hyllplan, betjänt, krokar och trådbackar. Alla i observationen skiftade oftast kläder bredvid sin garderob för att ha kläderna nära till hands. Klädhögen hamnade på golvet, soffan och stolen. Det var i de flesta fall närstående möbler som plaggen slängdes på.

Kvinna nummer ett

Hos den första kvinnan fanns det en större garderob som också användes som städskrubb. I hennes garderob fanns det olika förvaringsmöjligheter och hon använde en trådvagn som avlastningsyta för att lägga de plagg som hon tänkte använda flera gånger (se figur 3.4.1).

16 Kvinna nummer två

Hos kvinna nummer två användes krokar som var fastmonterade på baksidan av en dörr till plagg som blivit använda men som skulle användas igen (se figur 3.4.3). Hon upplevde att den snabbt blev fylld med kläder och att det inte var speciellt fint när vänner kom på besök. I övrigt använde hon en vanlig 60x60 garderob (se figur 3.4.2). Hon skiftade kläder i vardagsrummet och vissa av kläderna hamnade på en närstående stol (se figur 3.4.4).

Kvinna nummer tre

I det tredje fallet berättade kvinnan som utförde studien att kläderna ofta hamnade på stolen eller soffan vid ombyte p.g.a. tidsbrist och stress (se figur 3.4.6). Men även för att det var jobbigt att vika och hänga tillbaka kläderna i garderoben (se figur 3.4.5).

Figur 3.4.5 Garderob Figur 3.4.6 Kläder på stol

Figur 3.4.4 Ombytesplatsen Figur 3.4.2 Garderob med

kläder hängandes på galgar

Figur 3.4.3 Kläder hängandes på dörren

17 Kvinna nummer fyra

I den fjärde studien användes en betjänt till plagg som skulle vara lättillgängliga och resten fanns i garderoben (se figur 3.4.9, figur 3.4.8 och figur 3.4.10). Men vid ombyte hamnade många plagg på hennes soffa, det var kläder som var använda eller som hon prövat men inte tyckt om på morgonen innan hon skulle iväg till skolan (se figur 3.4.7).

Figur 3.4.7 Kläder på soffa Figur 3.4.8 Garderob

18 Kvinna nummer fem

I observation nummer fem delade personen garderob med sin pojkvän. Hon tyckte inte om att lägga tillbaka använda plagg i garderoben och lade därför dem använda plaggen som hon skulle använda igen på ett bord i hallen (se figur 3.4.11 och figur 3.4.12).

Figur 3.4.11 Kläder på bord Figur 3.4.12 Garderob

Kvinna nummer sex

I den sista observationen upplevde personen inte något problem och sa först att hon inte slängde kläder på golvet men när hon väl genomförde undersökningen kom hon på att hon faktiskt förvarade vissa plagg på golvet utanför garderoben (se figur 3.4.13 och figur 3.4.14).

19

4.

D

Tre av böckerna i litteraturstudien uppmanar läsaren att rensa ur garderoben men de har olika fokus. Hos Resare (2009) och Conran (2006) ligger det störst fokus på att bli av med kläderna på grund av att man ofta har för mycket kläder som man inte använder och som därför är skrymmande. Men Blanchard (2007) anser att det är viktigt att kläderna får leva vidare med undantag för trasiga kläder som ej kan lagas. Jag som produktdesignstudent håller till stor del med Blanchard (2007) att det är viktigt att kläderna får en så lång livslängd som möjligt annars är det resursslöseri. Med resursslöseri menar jag allt det arbete som läggs ner på plagget (designarbete, tillverkning, transport) för att det sedan bara används ett fåtal gånger innan det kasseras. För att vara en aning kritisk anser jag därför att författarna Resare (2009) och Conran (2006) borde trycka mer på att försöka låta kläderna leva vidare längre.

Det går att se en förändring i klädkulturen och man behöver inte längre köpa kläder för att använda kläder. Artikeln om klädoteket upplyser om att utlåning av kläder, en affärsidé som kan komma att minska överkonsumtionen av kläder och ge många olika personer glädje åt ett och samma plagg, vilket är nytt och intressant. Problematiken kan ligga i hur man ska locka folk till att börja låna kläder och känna sig bekväma med det.

Genom enkätundersökningen och observationen kunde jag styrka min tes om att en del upplever att deras plagg stökar ner. Den bekräftelsen var viktig för att fortsätta arbeta vidare med klädhögen. Information som är viktigt för mitt arbete är att hängande plagg oftast ger användaren en bra överblick på sina plagg. Om det inte finns en speciell yta för plagg som ska användas igen slängs de antingen i tvätten eller blir en stökig klädhög.

På marknaden fanns en hel del produkter och merparten av dem var standardförvaringar men det fanns även olika varianter på samma principer t.ex. olika betjänter. Det fanns några nya förvaringsprinciper som är intressanta för att hitta det mest ultimata förvaringssättet. Det handlar inte om att göra ännu en klädförvaring utan det handlar om att lösa ett problem som finns hos personer med mycket kläder. Visserligen har kanske inte den stökiga klädhögen varit huvudfokus vid framtagning av de produkter som tas upp i marknadsanalysen.

Sammanfattningsvis kan man säga att en del av klädkulturen håller på att förändras från ”slit och släng” till kvalité, vårdande skötsel av kläder, eko-chickt och rättvisemärkt enligt Blanchard (2007), Resare (2009) och Conran (2006). Men även om det finns en förändring i vårt ”slit och släng-samhälle” finns det ändå en masskonsumtionskultur som i första taget inte kommer att förändras där det billiga priset konkurrerar med kvalité, rättvisemärkt och ekologiska material. Därför är det viktigt att detta tas i hänsyn vid utvecklingen av den nya produkten. Vi har helt enkelt mycket kläder. För att eventuellt motverka den höga konsumtionen av kläder bör produkten jag utvecklar vara skonsam mot kläderna för att de ska hålla längre och uppmuntra ägaren att använda dem fler än en gång innan tvättning.

20

5. S

Det finns olika typer av förvaring och skötsel av kläder. Olika plagg kräver olika förvaring och behandling för att inte försämras i form och liknande t.ex. behöver vissa plagg hängas. Därför måste klädernas egenskaper tas i hänsyn för att produkten ska bli användbar speciellt när det gäller billiga kläder som lätt och snabbt kan försämras i kvalité.

Anledningen till att kläderna hamnar på t.ex. golvet beror på stress och tidsbrist.

Produkten ska framförallt vara lätt att använda och användningen ska inte ses som ett jobbigt moment eftersom produkten i så fall förlorar sitt syfte.

Även om förstudien pekar mot ökad medvetenhet finns det fortfarande de som

överkonsumerar kläder och det är de som har många plagg som förmodligen kommer vara i behov av min produkt.

Slutprodukten ska riktas mot vardags- och basplagg som används flera gånger men som inte ska läggas tillbaka i garderoben. Detta p.g.a. att det är de plaggen som faktiskt hamnar på golvet.

Kravspecifikation utifrån förstudien:

Produkten ska uppfylla huvudsyftet (ingen klädhög) Vara innovativ och ska ej finnas på marknaden Vara dekorativ både utan och med plagg Rymma flera plagg (minst tio stycken) Plaggen ska ej bli skrynkliga

Ej ha några tillbehör Vara lätt att använda

21

6. D

6.1 Uppstart

När projektet blev inriktat mot klädförvaring startades arbetet med en mind-map som handlade om olika typer av klädförvaringar. Detta var ett bra sätt att få ner alla tankar på ett papper och kunna arbeta vidare med ord som väckte intresse. Ord som arbetades vidare med var visa och gömma.

Figur 6.1.1 Mind-map på klädförvaring

6.2 Skissfas 1

En första skissfas inleddes med orden visa och gömma i tankarna, och även att förvaringen skulle vara skonsam för kläderna. Anledningen till att det skulle vara skonsamt baserades på förstudien då projektet eventuellt skulle riktas mot kläder av kvalité och ekologiska material som ägaren ville ta hand om.

22

Figur 6.2.1 En enkel lösning som ger en överblick på en outfit.

Figur 6.2.2 En sfärisk förvaring där kläderna göms.

Figur 6.2.3 En lösning för galghängande plagg.

Figur 6.2.4 Skissmodell

6.3 Brainstorming

När första skissfasen genomförts arrangerades en brainstorming där deltagarna skulle skissa eller skriva ner futuristiska klädförvaringar. De som deltog var kurskamraterna: Gustav Håkansson, Susanna Berger, Johanna Hallqvist och Frida Lindskog.

Idéer som kom fram var bland annat:

- när kläderna slängs på väggen bildar de en fin fondvägg

- kläderna bildar en docka som ger en överblick att se vad som matchar ihop med andra använda plagg

- när kläderna är använda viker de sig själva och tar sig till garderoben - en fläkt suger upp kläderna mot taket så de ventileras samtidigt - exponera kläderna som en tavla genom en plexiglasskiva - robot som samlar upp och viker kläderna

23 - kläderna blir stela och kan ställas mot en vägg så att man kan bläddra som i ett

bibliotekssystem - magnettavla i taket - vakuumtub i väggen - lönndörr i golvet

- fälla ner hyllor från taket - tvättlinor i taket och ett svart hål

Figur 6.3.1 Brainstormning i grupp

6.4 Skissfas 2

I vissa skisser användes principer från andra produkter som visade och gömde sitt innehåll.

Figur 6.4.1 Plaggen manglas och staplas på hög inför nästa användning.

Figur 6.4.2 Plaggen nyps fast I springorna på materialet.

Figur 6.4.3 En förvaring med många krokar för upphängning.

Figur 6.4.4 Spillbitar från trä blir v-formade hyllor där man lägger ihoprullade plagg.

Figur 6.4.5 Samma princip som på en mangel, plaggen rullas upp och förvaras i den.

24

Figur 6.4.6 Linor i taket att kasta upp plaggen på.

Figur 6.4.7 En magnettavla.

Figur 6.4.8 Kassetter att placera plaggen i.

Figur 6.4.9 Lutande förvaring som man hänger plaggen på.

Figur 6.4.10 Lutande förvaring i form av en stege.

Figur 6.4.11Ett uppochnervänt paraply att kasta upp sina plagg i för att slippa se dem.

Figur 6.4.12 Belysning integrerat i förvaringen av galghängande plagg.

Figur 6.4.13 Belysning integrerat och kläderna fungerar som lampskärm.

25

Figur 6.4.15 En gunga att kasta sina kläder över.

Figur 6.4.16 En dekorativ blomma att kasta sina plagg i.

Figur 6.4.17 Väggmonterade korgar i form av blommor, korgarna går att försluta.

Figur 6.4.18 Nåltavla att kasta upp sina plagg på.

Figur 6.4.19 En förstorad leksak att kasta sina kläder i.

Figur 6.4.20 En kruka med upphittade grenar att hänga kläderna på.

Figur 6.4.22 En hylla med täta hyllplan att lägga sina kläder i.

26

Figur 6.4.24 En säck av återvunnet tyg att stoppa kläderna i.

Figur 6.4.25 En väggmonterad väska att förvara sina kläder i.

Figur 6.4.26 En gren med fåglar på som sticker ut ur väggen. Plaggen fästs i näbben på fåglarna.

Figur 6.4.27 En väggmonterad korg av flätade tidningar.

Figur 6.4.28 Plankor som sticker ut ur väggen att kasta plaggen över.

Figur 6.4.29 Tätt fästa bollar att trycka in plaggen mellan.

Figur 6.4.30 Linor på väggen att hänga fast plaggen i för att överblicka en outfit.

27

Figur 6.4.32 En förstorad kastanjekapsel att hänga kläder på.

Figur 6.4.33 En förstorad frökapsel att kasta kläderna över.

Figur 6.4.34 Kläderna kläms fast mellan de förstorade ekollonen.

Figur 6.4.35 En förstorad prästkrage att hänga kläderna på.

Figur 6.4.36 En klätterväxt att hänga kläderna på.

Figur 6.4.37 Ett förstorat blad som väggdekoration och hängare.

Figur 6.4.38 En stol att gömma kläderna i.

28

Figur 6.4.40 En lampskärm att hänga galgar och krokar i.

Figur 6.4.41 En klädstång med lampa.

Figur 6.4.42 En spegel med förvaring mellan vägg och spegel.

Figur 6.4.43 Kläderna stoppas i toppen och dras ut ur botten.

Figur 6.4.44 En V-formad hylla som gör att plaggen inte behöver vikas utan behöver bara rullas ihop snabbt. Finns även som skiss (se figur 6.4.4).

Figur 6.4.45 Skissmodell på skiss (se figur 6.4.2), för att se om principen fungerade.

29 Efter att dessa skisser gjorts genomfördes en utvärdering av alla koncept som var numrerade. Skisserna poängsattes utifrån olika punkter som var värdefulla i projektet.

Figur 6.4.46 Utvärdering av koncept i form av ett poängssytem där de rosamarkerade koncepten gick vidare. Figur 6.4.1 är koncept 1 och figur 6.4.2 är koncept 2 osv.

Koncepten som gick vidare var:

 Figur 6.4.2 plaggen nyps fast I springorna på materialet  Figur 6.4.9 lutande förvaring, man hänger plaggen på den

 Figur 6.4.13 belysning integrerat och kläderna fungerar som lampskärm  Figur 6.4.16 en dekorativ blomma att kasta sina plagg i

 Figur 6.4.17 väggmonterade korgar i form av blommor, korgarna går att försluta  Figur 6.4.20 en kruka med upphittade grenar att hänga kläderna på

 Figur 6.4.29 tätt fästa bollar att trycka in plaggen mellan. Figur 6.4.2 och figur 6.4.29 var liknande koncept och slogs därför ihop. Sammanlagt gick fem koncept vidare.

30

6.5 Skissfas 3

Koncepten som gick vidare utvecklades till fler skisser.

Koncept a: Spillmaterial från naturen

Figur 6.5.1 Koncept a1: Ett dött träd som sågats i skikt, kläderna hängs på grenarna.

Figur 6.5.2 Koncept a2: Grenar som står i ett ställ av betong.

Figur 6.5.3 Koncept a3: En tavla av grenar.

Figur 6.5.4 Koncept a4: En boll av grenar att kasta upp plaggen på.

31

Koncept b: Lutande förvaring i ett material

Figur 6.5.9 Koncept b1: Lutas mot väggen och plaggen hängs i hålen. Det finns även yta att ställa saker på.

Figur 6.5.10 Koncept b2: Kläderna hängs över eller kastas i den.

Figur 6.5.12 Koncept b4: Kläderna kan hängas i v-formen eller kastas i.

Figur 6.5.11 Koncept b3: Kläderna hängs över eller kastas innanför.

32

Koncept c: Förvaring med integrerad belysning

Figur 6.5.15 Koncept c1: Golvlampa med kläder som skärm.

Figur 6.5.16 Koncept c2: Taklampa med kläderna som skärm.

Figur 6.5.17 Koncept c3: Vägglampa med kläderna som skärm.

Figur 6.5.18 Koncept c4: Kläderna kastas över golvlampan.

33

Koncept d: Gömma plaggen i dekorativ förvaring

Figur 6.5.22 Koncept d1: Kläderna stoppas i blomkorgen som går att förslutas genom att dra i stjälken.

Koncept e: Klämma fast kläderna i materialet

Figur 6.5.24 Koncept e1: Olika storlekar på förvaringen, kan placeras och sättas ihop efter egen vilja.

Figur 6.5.25 Koncept e2: Upprepningsbart mönster som går att bygga vidare på.

Figur 6.5.26 Koncept e3: Oregelbundet mönster.

Figur 6.5.27 Koncept e4: En enkel form som inte ska ta för mycket uppmärksamhet.

Figur 6.5.28 Koncept e5: En tredimensionell variant.

34

Figur 6.5.29 Koncept e6: Förvaring som lutas mot väggen.

6.6 Utvärderingar av koncepten

Genom att mäta det rosa fältet kan man se vilket koncept som uppfyller flest punkter. Ju större den rosa ytan är desto bättre uppfylls kraven på koncepten. Koncept e uppfyllde kraven bäst och utvecklades vidare i designprocessen.

Spillmaterial från naturen

Figur6.6.1 Utvärdering koncept a: Konceptet är sammanfattningsvis dekorativt och luftar kläderna men den är inte speciellt skonsamt mot plaggen och inte speciellt lätt att överblicka.

35

Lutande förvaring i ett material

Figur 6.6.2 Utvärdering koncept b: Den är skonsam mot plaggen och fristående vilket innebär att den är lätt att flytta.

Förvaring med integrerad belysning

Figur 6.6.3 Utvärdering koncept c: Den finns inte på marknaden men den kräver eluttag och det finns inget som säger att förvaringen bör ha belysning integrerat.

36

Gömma plaggen i dekorativ förvaring

Figur 6.6.4 Utvärdering koncept d: Plaggen göms och blir svåra att överblicka och men den är däremot dekorativ både med och utan kläder.

Klämma fast kläderna i materialet

Figur 6.6.5 Utvärdering koncept e: Ett innovativt koncept som inte finns på marknaden, den luftar kläderna och är lätt att använda.

37

6.6 Mönster och färg

Koncept e uppfyllde kraven bäst och därför valdes det som slutkoncept. Olika mönster skissades fram för att hitta ett som var optimalt funktionsmässigt (kunde hålla fast plaggen starkast och även hålla flest plagg). Olika färgkombinationer testades för att hitta ett passande för slutprodukten.

Figur 6.6.1 Cirklar

Figur 6.6.2 Kvadrater

38

Figur 6.6.4 Trianglar

Figur 6.6.5 Hexagoner

6.7 Funktionsmodeller

Det blev sedan dags att bygga funktionsmodeller i skumgummi för att testa de olika principerna.

Jag utgick från mina mönsterskisser med cirklar, kvadrater, rektanglar och trianglar. Överlag fungerade alla bra men det gick att se vilka som var bättre än andra.

Figur 6.7.1 Cirklar – Cirklarna var sämre än kvadraterna och rektanglarna eftersom de små trianglarna mellan cirklarna var veka och inte lika starka som precis mellan cirklarna där cirkelns kanter möttes. Utomstående från projektet trodde först att de skulle placera plaggen i mitten av cirklarna vilket innebar att formen inte var semantiskt tydlig.

39

Figur 6.7.2 Kvadrater – Ett enkelt mönster som ger en möjlighet att klämma fast kläderna vertikalt, diagonalt och i kryssen. Mönstret fungerade bra och det gick att utnyttja produkten till max vilket innebar att det inte blev tomma ytor.

Figur 6.7.3 Rektanglar – Fungerade lika bra som kvadraterna men produktens yta utnyttjades inte till fullo.

40

Figur 6.7.4 Trianglar – Denna form var svag i kryssen eftersom det var många skärningar som möttes vilket gjorde att kläderna lättare gled ut.

6.8 Val av slutgiltig form

När funktionsmodellerna utvärderats fortsatte arbetet i SolidWorks 3D-modelleringsprogram för att testa olika kvadratiska former. Den kvadratiska formen var mest lämplig eftersom det fick plats fler plagg i den än i de andra mönstren.

Figur 6.8.1 Ett tredimensionellt uttryck med kuber som extruderats olika långt ut.

Figur 6.8.2 Tre olika storlekar på kuberna som kombinerades ihop.

Två nya modeller gjordes i ett tjockare skumgummi för att kläderna skulle fästas ordentligt. Den ena hade nio kuber i samma storlek (se figur 6.8.3) och den andra hade kuber i tre olika storlekar (se figur 6.8.4). Det första alternativet föll bort då den liknade en ljudabsorbent för mycket. Anledningen till det var för att denna produkt ska få sitt eget uttryck och inte förväxlas med en ljudabsorbent även om den faktiskt fungerar bra som ljudabsorbent.

41 Här är den slutgiltiga formen:

Figur 6.8.5 Rendering

Figur 6.8.6 På baksidan finns nyckelhål för infästning i vägg

Figur 6.8.3 Nio lika stora kvadrater utskurna i skumgummi

Figur 6.8.4 Tre olika storlekar på kvadraterna utskurna i skumgummi

42

7. S

7.1 Material och tillverkning

Produktens tänkta material ska vara infärgat naturlatex och ramen ska bestå av ett material som heter re-board. Som ram kommer den hålla naturlatexen på plats.Naturlatex har hög kvalité och har därför också relativt lång livslängd. Det är även bra för att kvalster och bakterier inte trivs i naturlatexen samt för att det inte dammar. Re-board är en pappersbaserad kartong med räfflad kärna som gör den styv och stark (se figur 7.1.1). Hela produkten ska tillverkas med hjälp av laserskärning för att sedan limmas ihop.

Figur 7.1.1 Re-board

7.2 Produkten

Idag används produkter som är ”jobbiga” att använda när det handlar om att undvika det vardagliga problemet med klädhögar. Det kan leda till flera moment när ett plagg ska läggas undan, vilket kan vara jobbigt. Jag har arbetat med att göra produkten lättanvänd för att den ska användas och fylla sitt syfte. Genom att trycka in plaggen i springorna kläms de fast. Produkten uppmuntrar användaren att använda sina plagg fler än en gång och därför inte tvätta lika mycket. Förhoppningsvis kommer produkten bidra till att kläderna håller lite längre. På baksidan finns så kallade nyckelhål att fästa den i väggen med och den kan hängas på bredden eller längden.

Produktens bonusfunktioner är att det inte bara går att hänga kläder i den utan även smycken och dylikt. Den fungerar också som en ljudabsorbent vilket är bra vid öppna planlösningar. Produkten har döpts till SOFT klädförvaring.

För att ta vidare detta arbete skulle fler material kunna undersökas för att hitta ett som är optimalt för denna produkt. Olika hållfasthetstester bör genomföras för att få ett djup i materialet som blir starkt nog för att hålla uppe kläder med olika vikt. Det hade även varit intressant att utveckla en hel serie med t.ex. hallförvaring, kontorsmiljö och för barnrum.

43

Figur 7.2.1 Prototypen i användning.

Figur 7.2.2 Detaljbild

Figur7.2.3 Detaljbild

Figur7.2.4 Detaljbild

44

8. K

8.1 Böcker

Fairs, Marcus & Wanders, Marcel (2006) Twenty-first century design: new design icons, from

mass market to avant-garde. London: Carlton

Backman, Jarl (1988) Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur Backman, Jarl (2006) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Sparke, Penny (2009) MoMA design series: Japanese design. New York: Museum of modern art Dallo, Eva (2005) Shop design. Köln: Daab gmbh

Phaidon (2006) Sample: 100 fashion designers: 010 curators: cutting from contemporary

fashion. London: Phaidon

Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar: intervju, enkät, observation. Vellinge: Bonnier utbildning Blanchard, Tamsin & Cole, Lily (2007) Green is the new black: How to change the world with

style. London: Hodder and Stoughton

Thorpe, Ann (2008) Design för hållbar utveckling: ekologi, ekonomi och kultur. Stockholm: Raster förlag

Tell, Johan (2007) 100 sätt att rädda världen. Stockholm: Max Ström Conran, Terence (2006) Förvaring. Malmö: Damm förlag AB

Resare, Christina (2009) Garderoben. Västerås: Ica Bokförlag

8.2 Tidningsartikel

Andersson, Magnus (2011) Låna dig fin på klädotek. TT (Ystads Allehanda), 2 april.

8.3 Föreläsning

Hilma Holm antropolog, föreläsningen Etnografi den 8 september 2010

8.4 Bilder

Figur 3.2.1 IKEA (2011) Garderobsystem [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.ikea.com/se/sv/catalog/categories/departments/bedroom/19053/ [2011-03-01] Figur 3.2.2 Apartment therapy (2010) Elfa sale on the Container store. [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.apartmenttherapy.com/dc/painting-fixing-repair/closet-and-other-renovations-made-easier-elfa-sale-at-the-container-store-075939 [2011-03-17]

Figur 3.2.3 Apartment therapy (2010) Elfa sale on the Container store. [Försäljning]. Tillgänglig:

http://unclutterer.com/2008/09/25/find-garage-organizing-inspiration-from-elfa-ikea-and-sears/ [2011-03-17]

Figur 3.2.4 Personal interior design (2011) Betjänt [Försäljning] Tillgänglig:

http://www.pid.se [2011-03-01]

Figur 3.2.5 Google (2011) Antik betjänt [Bildsökning] Tillgänglig:

http://www.google.com/imgres?imgurl=http://ilikemymoneywhereicanseethem.files.wordpre ss.com/2010/10/antikbetjant.jpg&imgrefurl=http://ilikemymoneywhereicanseethem.wordpre ss.com/2010/10/04/antik-betjant/&usg=__Zyb3RPCrfTU814y_V62fUtiQF9I=&h=400&w=500&sz=13&hl=en&start=0&zoo m=1&tbnid=Imt_ANhfA1eHYM:&tbnh=135&tbnw=151&ei=22trTfvjOt2X4gaW8c3hCQ&prev=/i mages%3Fq%3Dbetj%25C3%25A4nt%26um%3D1%26hl%3Den%26sa%3DN%26biw%3D1280% 26bih%3D685%26tbs%3Disch:1&um=1&itbs=1&iact=hc&vpx=104&vpy=89&dur=4299&hovh=2 01&hovw=251&tx=113&ty=147&oei=22trTfvjOt2X4gaW8c3hCQ&page=1&ndsp=33&ved=1t:42 9,r:0,s:0 [2011-02-28]

45 Figur 3.2.6 Åhléns (2011) Herrbetjänt [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.ahlens.se/heminredning/aktuellt_sortiment/hall-smamobler/smamobler/herrbetjant-tra-vit.html [2011-06-06] Figur 3.2.7 Inredningsnyheter (2011) Kontemporär betjänt. [Artikel].

http://www.inredningsnyheter.se/2010/09/kontempor-r-betj-nt [2011-02-28] Figur 5.2.8 IKEA (2011) Turbo [Försäljningssida]. Tillgänglig:

http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/40177233 [2011-03-01]

Figur 3.2.9 Yanko design (2011) A hanger with an extra talent [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.yankodesign.com/2011/03/15/a-hanger-with-an-extra-talent/ [2011-03-17] Figur 3.2.10 Hahn, Mathias (2006) From above [Portfolio]. Tillgänglig:

http://www.mathiashahn.com/products/from%20above.html [2011-04-03] Figur 3.2.11 Mitab (2011) Blossom [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.mitab.se/web/blossom_2.aspx [2011-06-06] Figur 3.2.12 Blue box (2011) Hängare [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.bluebox.se/showinfo.asp?id=a03889&page=2&countrs=30&size=30&method=var u&varu=krokar [2011-06-06]

Figur 3.2.13 IKEA (2011) Komplement [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/70108912 [2011-06-06] Figur 3.2.14 Eno studio (2011) Talking heads [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.enostudio.net/index.php?lang=gb [2011-03-22] Figur 3.2.15 Blue box (2011) Hängare [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.bluebox.se/showinfo.asp?id=a02893&page=2&countrs=30&size=30&method=var u&varu=krokar [2011-06-06]

Figur 3.2.16 Furniture fashion (2011) Pluche [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.furniturefashion.com/2011/02/03/pluche-coat-hanger-does-more-than-meets-the-eye.html [2011-06-06]

Figur 3.2.17 Designtorget (2011) Disktrashållare [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.designtorget.se/designtorget/se/kop_hos_oss/?ew_0_cat_id=2421&ew_0_p_id= 32FADEEA-FFA9-4D32-B2DB-FB56AB7E61CE&product_category_id=72cc4e44-5dd3-4307-

8c86-1e44569cfa8e&comment=G1002030&news=false&cat=K%C3%B6kssaker&relSno=1002030100 202810020291002031 [2011-06-06]

Figur 3.2.18 Eno studio (2011) Clothes rack [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.enostudio.net/index.php?lang=gb [2011-03-22] Figur 3.2.19 Argue Design (2011) Spirale [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.arguedesign.se/ARGUE_Spiral(e)_shelf/index.html [2011-06-06] Figur 3.2.20 IKEA (2011) Skubb [Försäljningssida]. Tillgänglig:

http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/00193386 [2011-06-06] Figur 3.2.21 Furnish (2009) Lean [Blogg]. Tillgänglig:

http://furnish.blogg.se/category/design.html [2011-04-14]

Figur 3.2.22 Hahn, Mathias (2006) Coatlight [Portfolio]. Tillgänglig:

http://www.mathiashahn.com/lighting/coatlight.html [2011-04-03]

Figur 3.2.23 Yanko design (2011) Forget the chair back [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.yankodesign.com/2010/05/07/forget-the-chair-back/ [2011-03-17] Figur 3.2.24 Figur 3.2.23 Yanko design (2011) Mobile library [Försäljning]. Tillgänglig:

http://www.yankodesign.com/2011/03/10/moving-library/ [2011-03-17] Figur 3.2.25 Blå station (2011) Visp [Försäljning]. Tillgänglig:

46

8.5 Internetsidor

Relationwise enkätverktyg (2011) Enkätundersökning. [Enkätverktyg]. Tillgänglig:

www.relationwise.se [2011-04-04]

Design force (2011) Re:Board [Produktinformation]. Tillgänglig:

http://www.designforce.se/article.asp?article_id=186&infogrp_id=34 [2011-05-17] Bambubutiken (2011) Naturlatex [Produktinformation]. Tillgänglig:

47

9. B

A. E

”Hej, du är utvald att delta i min enkätundersökning inför mitt examensarbete på utbildningen Produktdesign och produktutveckling. Enkäten handlar om klädförvaring och jag skulle

verkligen uppskatta ditt svar. Fyll i enkäten så snart som möjligt :) Klicka på länken för att starta enkätundersökningen:

https://secure.espub.net/survey.aspx?ID=861f1a6d6036a81ea940fcf62203a754 Lycka till! Mvh Jennifer”

Ingress

Hej jag gör ett examensarbete på utbildningen Produktdesign och produktutveckling. Denna enkätundersökning kommer att ligga till grund i min etnologiska undersökning i mitt

examensarbete. Mitt examensarbete kommer till slut att bli en produkt som ska ställas ut på en form och designutställning i vår. Enkäten tar cirka 10 minuter att genomföra. Enkäten handlar om klädförvaring.

Namn, ålder och yrke/utbildning

Hans 45 Servicetekniker

Jennifer 21 student produktdesign

Amanda 22 Barnskötare för tillfället

Amanda 22 Sjuksköterskestuderande

Lina 22 Studerande

Elise Andersson 22 Studerande

Malins 23 Studerar naturvetenskap på gymnasiet

Julia 18 Student

Kvinna 23 Master Makeup artist, Stylist & Image consult

Linnéa Henriksson 22 lärarutbildningen

Ida Andersson 21 Civilekonom

Julian Sievers, Man 21 Frisör

Kvinna 21 Säljare

Fredrik Edström 26 Speldesign & Grafik - Studerande

Otto Westerlundh 22 grafisk design

Josefine 26 lastbilschaufför

Jens Eriksson 21 Studerar

Susanna 23 Gymnasium

Elin 21 studerar

Sofie 21 student

man 21

Kvinna 25 Undersköterska

Hanna W 22 studerar på högskola

Cassandra 21 Handels & administrationsprogrammet

Ida Andersson 21 Lärarutbildningen

Mattias Hallberg 22 reseledare

Johanna Hallqvist 22 Produktdesign

Ida Persson 29 Danslärare

Sara Holmberg 21 Civilingenjör Arkitektur

48 I vad och hur förvarar du dina plagg?

I två st. garderober, vikta liggande samt hängande på galgar

Byrå och garderob och hängare, viker och hänger på galgar och hänger på krokar Två garderober för hängande plagg och skor, en klädställning för främst klänningar och kjolar och en byrå för övrigt.

I garderob. Har 2 st. I en har jag kläder hängande och i en finns det hyllor. I gardroben

I en garderob. Jag har en stor korg till underkläder och strumpor, hänger tröjor på galgar och viker jeans, leggings och kjolar. Mina träningskläder ligger huller om buller längst ner i garderoben.

I en garderob med nätkorgar. Tanken är att de ska vara sorterade med olika plagg i olika korgar, men så är oftast inte fallet.

Liggandes i byrå och hängandes i garderob. Sånt som jag använder för tillfället på klädkrokar på toalett.

För det mesta så utgår det ifrån garderob, allt från under kläder till ytterjacka, skor väska och dyl.

Lever mycket i en resväska med. Organiserat kaos. Hängande i en liten garderob

Stort väggskåp, i hyllor och på galgar.

I en garderob, i utdragbara trådbackar, samt på en stång (det som ska hängas på galge) Garderob, hängare

I en garderob, på en gungstol och på golvet. garderob, hängande. byrå, vikt

Garderob med lådor

I en garderob (som man kan gå in i och backa ut ur) Garderob

I en klädkammare där jag har trådbackar, byrå och så att jag kan hänga kläderna. I en garderob, både hängande och liggande.

I garderob, hängande. I en liten garderob

Strukna, vikta/upphängda i den garderob som finns i mitt boende

Jag förvarar mina kläder i en garderob. Jag hänger klänningar, kjolar, byxor, koftor och lite finare plagg på galgar.

T-shirts, underkläder, strumpor, träningskläder, pyjamas mm förvaras i samma garderob i en "trådback", med 4 lådor. Jackor har jag i en klädkammare.

Just ni i byrålådor garderoben är inte klar

Förvara de flesta kläder i en byrå. Har även en garderob för att hänga upp en del kläder. I garderob, i byrå och i lådor/korgar

I min garderob med lådor

Berätta om din klädförvaring och vad du tycker om den:

Det finns för lite utrymme samt att det är svårt att överblicka vad som finns speciellt när det ligger lavat

Helt ok men jag föredrar att se dem hängandes då man får bättre överblick Den räcker inte helt till men är vad jag får plats med just nu. Kan inte få in fler garderober/klädställningar i lägenheten.

Har två rymliga garderober. Ändå blir kläderna skrynkliga, speciellt de som ligger hopvikta i högar.

Jag tycker bra om den. Där finns både som man kan hänga upp sina kläder och en hylla längst uppe.

49 Jag har för liten plats, vår garderob är dessutom gammal så det går inte att köpa hyllplan utan man måste bygga eget i så fall, vilket tidigare ägare har gjort. Skitfult!

Jag har två garderober, en med endast nätkorgar och en med en stång att hänga kläderna på. Det är en jättebra kombination, eftersom att vissa plagg är man extra rädd om och vill ha hängande andra basplagg går bra att ha vikta i korgar. Dock fungerar inte mitt

korgsystem, det ramlar ofta ihop om man drar ut korgarna för hårt...

Trång så det är svårt att få överblick i vad man har och vad man ska ta. Har dock inte plats till större. Svårt att hålla ordning, särskilt i byrån.

Garderoben: Har fler delgarderober, men den stora har jag favoriterna och dom där extra sakerna i. Sen har jag även mindre med basplagg och underkläder i. Älskar att jag kan se (iaf det mesta) av vad jag har där, så att man blir inspirerad till nya outfits och

kombinationer.

Tycker också om att det är organiserat. Organisationen förändras, men oftast hänger allt i färgskala.

Den är inte bra för utrymmet är minimalt, jag skulle vilja ha större utrymme. Samt bättre förvaring för linnen och t-tröjor.

Skåp med plats för både galgar där kläderna kan hängas samt fack för att lägga kläderna i. Önskvärt hade varit om jag hade haft mer plats för fler galgar dvs. att hänga upp plagg. Jag skulle gärna haft en dubbelt så stor garderob. Annars tycker jag det är en bra lösning. Man har bra översikt över saker och ting och ingenting kan hamna innerst och bli oanvänt eftersom jag kan dra ut lådorna och titta på allt som finns dr i samtidigt.

jag är ganska pedant med vikning och ordning i garderoben, därför funkar systemet mycket bra.

Helt okej faktiskt. Lite lite plats kanske.

Den fungerar sådär, all smutstvätt hamnar direkt på golvet och det som är nytvättat hamnar på gungstolen. Egentligen så händer det inte så mycket med kläderna i garderoben. De ligger bara där tills flickvännen lägger in mina nytvättade kläder där. Alldeles för liten, vill ha mer plats till att hänga kläder. Långa klänningar och kjolar får inte plats.

Min klädesförvaring fungerar bra, har både en stång så jag kan hänga upp kläder och ett linneskåp där vikta kläder och handukar ligger. För använda och halvskitiga kläder använder jag mig av en trådvagn (med tre hyllor) som står på golvet i garderoben. Bra, har flera olika möjligheter till om jag vill hänga eller vika kläderna.

Jag tycker att den är bra, skulle vilja ha lite större plats bara då det är en liten klädkammare som jag delar med min sambo.

För tillfälligt är det väldigt rörigt eftersom jag har för mycket kläder till min garderob och sen är jag väldigt dålig på att rensa ut alla gamla och slitna kläder som jag sällan använder. Gillar den, får inte massa veck på strukna kläder.

Den är alldeles för liten, bara plats för att hänga lite kläder

Den varierar lite grann eftersom jag flyttar var 6e månad, oftast en otymplig garderob som inte är så jättestor.

Tyckte jag beskrev ganska tydligt i förgående fråga. Jag tycker om att hänga upp saker på galgar, men eftersom jag har en ganska smal garderob kan jag inte riktigt hänga upp allt plus att det är tråkigt när det är trångt och man inte riktigt ser vad man har.

Trådbackarna är deppiga och saker tenderar att åka igenom hålen och fastna i

angränsande lådor vilket försvårar öppningsprocessen. De är även tröga eftersom man proppar dem fulla.

För liten plats, Hemsk

Byrå helt ok för t-shirtar och underkläder. Nackdelen är att man inte "ser" alla kläder vilket gör att man glömmer bort att de finns. Bäst hade varit att ha ett helt rum för bara kläder! Helt okej. Men jag skulle behöva mer plats. En stor garderob och en stor byrå hade varit

50 perfekt, så man kan sortera kläderna mer och bättre.

Den är väl helt okej, men det finns säkert bättre lösningar. Man blir gärna trångsynt och tycker att så ska en garderob se ut.

Var är din klädförvaring placerad i ditt hem? I sovrum samt i central gemensam garderob

mitt rum och vid vardagsrummet

Två garderober i hallen, och en klädställning och en byrå i sovrummet. I sovrummet samt hall.

På mitt rum

Den är längst väggen i mitt rum (bor i etta) I mitt rum.

Garderoben är inbyggd i väggen och finns i hallen, byrån i sovrummet/vardagsrummet. Den är till största delen i hallen mitt mellan bad och sov rum! Sen är lite inne i sovrummet. I köket, jag bor i en liten etta med typ ingen förvaring eller plats för det.

I sovrummet samt en liten del i hallen

I sovrummet mestadels, men finkläderna (såsom speciella kläder jag inte använder så ofta, långklänningar, balklänning osv. finns hängande i en garderob i tv-rummet eftersom de inte får plats i sovrummets garderober.

I hallen mestadels. Sovrummet.

i sovrummet och liten klädkammare i hallen I hallen när man kommer in till höger Sovrummet

Hallen I mitt sovrum På rummet.

I köket, vi bor i en etta I mitt sovrum

Min garderob står i hallen, precis när man kommer in i lägenheten typ. Sovrummet men när garderoben är klar blir den i badrummet

Används som tv-bänk i vardagsrum/sovrum

I garderoben i hallen, i sovrummet och i ett litet typ förvaringsrum I mitt sovrum

Vad är bäst/sämst med din klädförvaring?

Kläder som hänger i garderob gör att det är lätt att hitta men tyvärr så är utrymmet litet Bäst att byrån är fin men det blir gärna unket

Bäst är klädställningen - snygg och praktisk samtidigt. Sämst är de två stora garderoberna som rymmer en del hängande plagg men helt saknar hyllor för liggande plagg.

Skulle varit bra med fler garderober där kläder kan hängas in på galgar. Det sämsta är att den är alldeles för liten.

Jag vet inte det bästa.

Det sämsta är att där är för lite fack, jag vill ha fler fack till olika klädesplagg. Helst också till skärp, skarfar osv.

Sämst är att den trillar ihop ibland och att jag skulle vilja ha djupare korgar. Det bästa är att den trots allt rymmer mycket och att den är lättöverskådlig.

Bäst med garderob att den är inbyggd och därmed inte stjäl plats, sämst att den är lite trång. Byrån är fin och ger yta att sätta saker på, sämst att det är svårt att hålla ordningen

51 och att den är aningen trång.

Bästa är väl att det är så pass öppet och man kan se mycket av det när man kommer in. Sämsta är nog att det just nu är i två delar. Och just att det inte är en enda stor walk in closet

Den är för liten, där är inget bra med den. Bäst: mycket plats!

Sämst: måste dela den med min sambo samt att skåpdörrarna gör att bara ena sidan kan vara öppen medan den andra automatiskt stängs då, dessutom är skåpet för högt. Sämst är att den är för liten för den mängd av kläder jag har. Det bästa är att jag får ha allting instängt så det inte blir dammigt, men samtidigt kan ha en bra översikt.

Att jag får in det mesta i garderoberna. Kunde haft en garderob till om jag hade haft plats. Enkelt att hitta det man söker efter men det är inte speciellt fräscht.

För lite plats, svårt att hålla ordning, blir lätt stökigt. galgar är bättre än att vika ihop kläderna

Bästa är att den är hyfsat stor jämfört mot min lilla lägenhet, sämsta är att man inte kan hänga en lampa i garderoben då det inte finns ngt uttag. Har en spotlight i hallen där ena lampan riktas in för att jag sak kunna se.

Det bästa är att det är ett eget rum och syns inte. Det sämsta är att den är för liten. Bäst är att jag kan hänga vissa kläder, det trivs jag bra med. Man ser vad man har då. Och sämst är att jag har för liten plats för mina kläder.

sämst tar en massa plats, bäst att dem håller sig raka och fina. Det bästa är att kläderna hänger, det sämsta är att den är för liten Stor, är bra. För lite plats att hänga.

Bäst är att jag har många och rejäla galgar.

Sämst är den fula och lite opraktiska trådbacken. Skulle gärna haft lite mer plats också. sämst för liten plats

+ Snygg byrå - Ser inte alla plagg

Bäst: vet ej. Sämst: att det är väldigt utspritt... Den är relativt stor. Inte så värst vacker.

Rymmer din klädförvaring alla dina plagg? 11 svarade ja resten nej.

Delar du garderob med någon annan? 9 svarade ja resten nej.

Vilken typ av plagg tar mest plats i din garderob? byxor och tröjor

Klänningar och tjocktröjor

Jackor och klänningar/kjolar som jag har en del av. Jeans

Jeans

Träningskläder och tröjor för dem vill jag ha hängande =) Byxor och huvtröjor

Byxor, och eftersom man har en hel del toppar så tar de också plats. Även strumpor tar ganska mycket plats.

Skor!

52 skjortor och tröjor

Byxor och det som ska hängas upp. Stången tycks aldrig rymma tillräckligt med galgar! Tjocka tröjor.

Gamla kläder som man är för tjock för, d.v.s. gamla jeans och byxor. Varma tröjor

Nu när det varit vinter har det varit stora koftor/ tröjor Klänningar, eftersom de hänger tar de upp en hel garderob. Tjocktröjor och ytterplagg.

Tröjor toppar

Klänningarna och kavajerna, vilka får hänga på min pojkvänns halva Har nog inget som tar mer plats än nåt annat, ingen överrepresentation. Byxor

Tjocktröjor och jackor

Träningskläder, mjukisbyxor och ärvda kläder som jag inte hunnit gå igenom... Tröjor.

Hur ofta byter du plagg per dag? 1-2 gånger ca

Cirka 3

I regel en gång efter jobbet. 1-2 gånger

Tre gånger om dagen ungefär

Beror på om jag ska träna, om jag inte har bestämt kläder på kvällen innan så blir det många byten på morgonen.

3 gånger I snitt 2-3 ggr

Allt ifrån ingen till kanske tre-fyra

1 till 3 gånger beroende på om det är träningsdag 1-2 gånger

En, ibland två. Måste ofta byta kläder då jag kommer hem eftersom jag jobbar som frisör och får fullt med hår i mina arbetskläder.

2-3

1 gång - efter träning.

1-3 gånger beroende på om man tränar eller inte ca 2ggr/ dag

1-2 ggr 3 gånger 2 ggr 1 max 2

2-3 gånger beroende på träning och vad man gör under dagen.

Två gånger. Från vardagskläder till mjukisbyxor på vardagar och från vardagskläder till festkläder vissa helgdagar.

1-2

Ungefär tre

Mellan 1 till kanske 3-4 ggr, beroende om det är en träningsdag eller inte.. 1 gång

Varför och när byter du plagg? Förbereder till nästa dag på kvällen