• No results found

Indicators of Sustainability - a tool for planning toward sustainability

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Indicators of Sustainability - a tool for planning toward sustainability"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

H

ållbarHetsindikatorer

Ett verktyg för hållbar utveckling

Byggd Miljö Magisternivå 15 hp

Höstterminen 2016 Handledare: Peter Parker

i

ndicators

of

s

ustainability

a tool for planning toward sustainability

(2)

Innehållsförteckning

Abstract ... 1

Sammanfattning ... 1

DEL A - Bakgrund, teori och metod ... 3

1. Bakgrund ... 3

1.1 Syfte och frågeställning ... 4

1.2 Avgränsning ... 4

1.3 Disposition ... 4

2. Teori ... 5

2.1 Hållbar(stads)utveckling ... 5

2.2 Hållbarhetsindikatorer ... 7

2.3 Indikatorer som mätsystem och styrningsverktyg ... 10

2.4 Indikatorer för att följa upp och kommunicera... 11

3. Metod... 13

3.1 Litteraturstudie ... 13

3.2 Empiri och analys ... 14

3.3 Förstudie ... 16

DEL B - Nulägesbeskrivning ... 17

4. Fallstudie ... 17

4.1.1 Hållbarhetsmål och visioner ... 17

4.1.2 Hållbarhetsindikatorer ... 19

4.1.3 Sammanfattning och analys ... 19

4.2 Lomma kommun ... 21

4.2.1 Hållbarhetsmål och visioner ... 21

4.2.2 Hållbarhetsindikatorer ... 22

4.2.3 Sammanfattning och analys ... 23

4.3 Göteborgs stad ... 23

4.3.1 Hållbarhetsmål och visioner ... 24

4.3.2 Hållbarhetsindikatorer ... 25

(3)

DEL C - Förstudie ... 27

5. Indikatorer: ett verktyg i hållbarhetsarbetet ... 27

5.1 Behov... 27

5.2 Aktörskonstellation ... 27

5.3 Omvärldsanalys ... 28

5.4 Vår idé ... 29

5.5 Intressentanalys... 29

5.6 Förutsättningar för att få fram nya lösningar ... 29

5.7 Syfte och mål ... 29

6. Genomförande... 31

6.1 Organisation och styrning ... 31

6.2 Angreppssätt ... 31

6.3 GANTT-schema ... 32

6.4 Budget ... 32

6.5 Plan för spridning och förankring ... 33

6.6 Risker och riskhantering ... 33

Del D - Diskussion och slutsats ... 34

Vidare forskning ...37

(4)

Abstract

Sustainable development and in particular sustainable urban development are now catchphrases for how most cities wish to develop. Sustainability indicators have been established as a tool to facilitate decision-making measures to simplify, clarify and gather information. The idea is that indicators should control and follow through sustainability efforts but also serve as a tool to communicate ideas, thoughts and values. The aim of this study is to describe how sustainability indicators can help to streamline sustainability efforts. By looking at how three Swedish municipality use indicators along with research in the theoretical field a conclusion that shows that there are major weaknesses in the systems applied today is presented. The research advocates a few indicators based on both qualitative and quantitative values where communication is central which completely goes against what the municipalities are doing at the moment. New indicator systems based on participation where the intended audience is primary would lead to a broader understanding of sustainability goals, which is a requisite for achieving them. Indicators could facilitate decision-making where the role of management and monitoring will be key along with communication towards sustainability. As a citizen it is difficult to influence or understand sustainability projects when they are not presented in an understandable way and when it is difficult to monitor development. In the end of the study a preliminary project on how an internal process in developing a new indicator system is presented.

Keywords: sustainability indicators, sustainable urban development, communication instrument,

governance instrument, built environment, urban planning.

Sammanfattning

Hållbar utveckling och i synnerhet hållbar stadsutveckling används idag som ett ledord för hur de flesta städer önskar utvecklas. Hållbarhetsindikatorer har etablerats som ett verktyg för att underlätta beslutsfattande åtgärder genom att förenkla, förtydliga och samla information. Tanken är att indikatorer ska styra och följa upp hållbarhetsarbetet men även fungera som ett verktyg för att kommunicera idéer, tankar och värderingar. I denna studie ämnar vi att beskriver hur hållbarhetsindikatorer kan bidra med att effektivisera hållbarhetsarbetet. Genom att undersöka hur tre svenska kommuner använder sig av indikatorer tillsammans med forskning inom området presenteras en slutsats som visar att det finns stora brister i de system som idag tillämpas. Litteraturen förespråkar ett fåtal indikatorer som bygger på både kvalitativa och kvantitativa värden där kommunikation blir centralt vilket går helt emot vad kommunerna gör. Nya indikatorsystem som bygger på deltagande där den tänkta målgruppen är i fokus skulle leda till en förståelse kring hållbarhetsmålen vilket är en förutsättning för att kunna nå dem. Indikatorerna ska underlätta beslutsfattande åtgärder där rollen som styrnings- och uppföljningsverktyg

(5)

blir central samtidigt som kommunikationen blir viktig i hållbarhetsarbetet. Som medborgare blir det svårt att påverka eller förstå hållbarhetsarbetet när det inte redovisas på ett begripligt sätt och när det är svårt att följa utvecklingen. Avslutningsvis presenteras en förstudie till ett projekt där ett förslag på hur en intern process vid framtagandet av ett nytt indikatorsystem skulle kunna gå till.

Nyckelord: hållbarhetsindikatorer, hållbar stadsutveckling, kommunikationsverktyg, styrningsverktyg,

(6)

DEL A - Bakgrund, teori och metod

1. Bakgrund

Hållbar utveckling och i synnerhet hållbar stadsutveckling är idag ett ledord för hur de flesta städer önskar utvecklas. Hållbarhetsdiskussionen uppmärksammades genom Bruntlandsrapporten år 1987 men fick sitt genomslag under FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 där handlingsprogrammet Agenda 21 antogs (Bell & Morse 2008:3). Vikten av städer som ett sätt att ta itu med både de sociala, ekologiska och ekonomiska problemen lyftes och de länder som skrev under programmet åtog sig att formulera en lokal plan där medborgarengagemang blev ett viktigt ledord. Det finns olika uppfattningar om vad hållbarhet egentligen innebär och varje stad har sina specifika utmaningar. Trots detta har begreppet hållbara städer fått stor retorisk makt inom politiken och genomsyrar de flesta svenska kommuners framtidsvisioner. Städer lokaliserades tidigt som ett viktigt verktyg i den globala miljöfrågan och då i synnerhet inom området klimatförändringarna vilket resulterade i begreppet hållbar stadsutveckling. Bakgrunden till detta bygger till stor del på att de flesta människor lever i någon form av urban kontext vilket gjort att energikonsumtionen i städer tillsammans med produktionen av avfall blivit centrerad. Samtidigt har de lokala myndigheterna ett stort inflytande över städernas utsläpp genom energiförsörjning, transporter, planering och avfallshantering. Agenda 21 har även visat att det finns ett lokalt politiskt intresse där kommuner är villiga att anamma den komplexa agendan för hållbar utveckling. Det finns med andra ord en styrka i städers förmåga att driva en hållbarhetsagenda (Bulkeley & Betsill 2005:54f). Under Agenda 21 etablerades hållbarhetsindikatorer som verktyg för att underlätta beslutsfattande åtgärder genom att förenkla, förtydliga och samla information. Indikatorer ska användas för att styra och följa upp hållbarhetsarbetet men även fungera som verktyg för att kommunicera idéer, tankar och värderingar skriver FN (2007). Indikatorer bör även kunna beskriva hur väl resultaten av utförda åtgärder stämmer överens med den ursprungliga planeringen i avseende på kvantitet, kvalitet och tid (Hedenfelt 2013). I grunden är indikatorer av kvantitativ karaktär eftersom tanken är att de ska vara objektivt mätbara. Detta kan dock ställa till problem eftersom vissa aspekter som inte kan kvantifieras faller bort. Här spelar kvalitativa indikatorer en viktig roll men dessa används inte i lika stor utsträckning då de bygger på människors värderingar, åsikter och uppfattningar, vilka är svåra att mäta (Mineur 2007, Liljenfeldt & Keskitalo 2011, Bell & Morse 2008). Samtidigt som indikatorer fått stor legitimitet inom hållbarhetsdiskursen finns det kritiker som menar att hållbarhetsindikatorer försöker omfatta komplexa processer i några relativt enkla mått. Detta har lett till att framställningen av indikatorer tenderat kretsa kring användningen av diagram och tabeller, eller i vissa fall till och med en sammanslagning av indikatorer för att endast visa ett värde av hållbarhet (Bell & Morse 2001). De indikatorer som idag används vänder

(7)

sig främst till experter och beslutsfattare vilket försvårar kommunikationen till en bredare målgrupp (Bell & Morse 2001). Transparens förespråkas där fler intressenter, inte minst medborgare involveras i processen vid framtagandet av indikatorer. Det bör finnas ett allmänt intresse av att kommuner sätter upp och arbetar efter relevanta hållbarhetsmål. Detta kräver i sin tur en tydlig kommunikation mellan kommunen och medborgarna.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att analysera och utvärdera hållbarhetsindikatorers roll som kommunikations- och styrningsverktyg i tre svenska kommuner. Vidare är syftet att diskutera kring vilka förutsättningar det finns för att öka transparensen i hållbarhetsarbetet med hjälp av hållbarhetsindikatorer. Utifrån detta ämnar vi besvara följande frågor:

Hur används hållbarhetsindikatorer i svenska kommuner och på vilket sätt bidrar de till styrning och uppföljning av kommunens verksamhet?

På vilket sätt kan arbetet med hållbarhetsindikatorer utvecklas för att bidra till ökad transparens gentemot stadens medborgare?

1.2 Avgränsning

Den här studien fokuserar på det som berör området hållbar stadsutveckling och tillhörande hållbarhetsindikatorer. Syftet har varit att bedriva fallstudien utifrån medborgarnas perspektiv eftersom studien fokuserar på medborgarnas rätt till transparens i hållbarhetsarbetet. Detta i sin tur utesluter inte att det finns andra indikatorer som kommunerna använder sig av i sitt interna arbete som inte är tillgängligt för allmänheten. Studien syftar inte till att ta fram specifika indikatorer utan belyser vilken funktion de kan ha i arbetet mot en hållbar stadsutveckling. Med andra ord är det indikatorernas förekomst som undersöks, inte utfallet eller hur medborgarna uppfattar dessa. Studiens mål har inte varit att bedöma hur kommunerna arbetar med hållbarhetsfrågan utan syftar till att förstå komplexiteten i indikatorsystemen och analysera vilken funktion indikatorer har i kommunerna.

1.3 Disposition

Del A presenterar bakgrund, syfte, frågeställningar, teori samt studiens metodologi.

Del B redogör för studiens nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys där fallstudien presenteras Del C utgör studiens projektplan där utvecklingsprojektet “Indikatorer: Ett verktyg i

hållbarhetsarbetet presenteras”.

(8)

2. Teori

2.1 Hållbar(stads)utveckling

Begreppet hållbar utveckling kommer ursprungligen från Brundtlandrapporten och definieras där enligt följande ”… tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (WCED 1987). Trots försök att hitta alternativa, mer konkreta definitioner på begreppet hållbarhet finns det ännu inget som blivit allmänt accepterat. En anledning till detta kan vara att begreppet inte befinner sig inom ett väl avgränsat område utan ses mer som en politisk viljeriktning likt begreppen “rättvisa” och “jämlikhet”. Idag tolkas begreppet som flerdimensionellt och tar både hänsyn till de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna. Hållbarhet handlar således inte bara om miljöområdet utan även om de sociala och ekonomiska utmaningarna (Andrén 2009:12ff). En diskussion som ofta uppstår är konflikten mellan främst ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Många kommuner strävar efter ekonomisk tillväxt och mäter framgångar med hjälp av ekonomiska termer. Detta tillvägagångsätt har kritiserats av forskare där bland annat boken Ekonomi och moral: vägar mot ett

ökat ansvarstagande lyfter fram ett argument som handlar om att ta hänsyn och ansvara för andra värden

än de som innefattas av aktiviteterna inom marknadsmodellen (Bonnedahl et.al 2007). Detta kan till exempel handla om de sociala eller miljömässiga konsekvenser som det ekonomiska systemet bidrar till. Ett problem med dagens ekonomisering menar Bonnedahl et.al (2007) är att det språkbruk som används är starkt förknippat med ett ekonomiskt tankesätt och ekonomiska värderingar vilket tränger ut andra språk och handlingar. Även Nutek (2006) är kritiskt till den tillväxtnorm som idag dominerar det ekonomiska systemet. Ett vanligt argument mot tillväxtbegreppet som Nutek (2006) lyfter fram handlar om att ekonomisk tillväxt räknas i alla producerade varor och tjänster oavsett etiska och moraliska variabler, och då även sådant som är direkt skadligt för miljön. I boken Välfärd utan tillväxt, författad av Tim Jackson (2012), problematiseras det kapitalistiska systemet eftersom det kräver ständig tillväxt samtidigt som den tillväxt vi idag strävar efter inte är hållbar.

Ett annat sätt att förklara hållbar utveckling kan vara att se på det motsatta begreppet, ohållbar utveckling. Professor Robert Costanza, ledande inom ekologisk ekonomi, har försökt beskriva mänsklighetens utveckling från en “tom värld” till en “full värld”. Tanken bygger på att människans utformning av samhället varit relativt anspråkslöst i förhållande till planetens förnyelsebara, eller regenerativa resurser. Den industriella revolutionen och inte minst den nuvarande samhällsutvecklingen har förändrat detta och idag bidrar mänskligheten till allt större miljöpåverkan. En så kallad “full värld” handlar alltså om när mänskligheten överskrider den globala biokapaciteten (Costanza ref. i Andrén 2009:13f). En vanlig kritik som framförs mot begreppet hållbarhet handlar om förlorad legitimitet vilket enligt Andrén

(9)

(2009:12) beror på att begreppet används i sammanhang där det egentligen inte hör hemma och har därför tappat trovärdighet. Trots detta går det ändå att hävda att hållbarhet har ett värde som plattform för samtal kring viktiga framtidsfrågor.

Hållbar stadsutveckling i sin tur handlar om att utveckla en avgränsad miljö som möter människors behov samtidigt som oacceptabla sociala eller ekologiska konsekvenser inte uppstår, skriver Bell och Morse (2008). Begreppet kan beskrivas som en process av synergi mellan integration och utveckling bland de delsystem som utgör en stad. Den lokala befolkningens välbefinnande bör garanteras utan att kompromissa med möjligheterna till utveckling av närliggande områden och bidrar genom detta till att minska de skadliga effekterna av utvecklingen på biosfären (Bell & Morse 2008:78). Eftersom både resurser och människor förflyttar sig mellan städer skapas ett beroende där omvärlden blir viktig eftersom en stad aldrig är helt självförsörjande på material och energi (Andrén 2009:18). Med andra ord påverkar och påverkas städer av varandra på global nivå vilket i sin tur påverkar hela planeten. En stads hållbarhetsarbete kan alltså inte bara gälla inom de geografiska gränserna utan måste också omfatta relationen till den omgivande världen (Hedenfelt 2013:27, Andrén 2009:18). Det är också viktigt att förhålla sig till den kontext som begreppet befinner sig i, där utmaningar i västvärlden exempelvis kan handla om luftkvalitet, medborgardeltagande, konsumtion och koldioxidutsläpp medan det i utvecklingsländer kretsar kring grundläggande faktorer som avloppssystem och vattentillförsel. Motsatsen till hållbar stadsutveckling, ohållbar stadsutveckling, visar sig i form av exempelvis kriminalitet, arbetslöshet och fossil energianvändning (Andrén 2009:18).

Sveriges regering tillsatte år 2008 en delegation med uppgiften att skapa ett forum för hållbar stadsutveckling. Uppgiften slutfördes år 2012 och kunde bland annat bevisa ett antal hinder som påverkar hållbarhetsarbetet (Delegationen för hållbara städer 2012). Utifrån dessa hinder är främst fyra intressanta för denna studie:

Hållbarhetsvisioner har inte integrerats inom olika politikområden: Det saknas en sammanhållen

strategi för att leda stadsutvecklingen i en hållbar riktning, menar Delegationen för hållbara städer (2012). Hållbar utveckling har helt enkelt inte integrerats med helhetssyn i olika politikområden. Behovet av samlade och politiskt förankrade strategier för att styra stadsutvecklingen ökar i takt med att hållbarhetsutmaningarna ställs på sin spets.

Värden kopplade till människors livskvalitet och städers attraktionskraft ges inte tillräcklig tyngd i planering och beslutsunderlag: Hållbar stadsutveckling handlar om att främja och skapa

värdena som ger förutsättningar för en rikare livskvalitet som på så sätt bidrar till städers ökade attraktivitet. De mjuka värden behöver således lyftas till samma nivå som andra mer kvantifierbara

(10)

värden. Stadslivets omätbara värden måste ingå i förändringsprocessen och bli en del i de förslag som utvecklas. Detta kräver en planeringskultur där omätbara värden tas hand om tidigt i processen (Delegationen för hållbara städer 2012).

Otillräcklig dialog med medborgare om stadens långsiktiga utveckling medför ett demokratisk underskott: Även bristfällig återkoppling och uppföljning av genomförda dialogprocesser hindrar

kunskapsbyggnad. Delegationen för hållbara städer (2012) poängterar att Sveriges kommuner skulle kunna stärka inflytandeprocessen genom att tydligare värdesätta dialog och avsätta årliga resurser för detta i planerings- och budgetprocessen. Statliga institutioner kan bidra med utveckling genom att avsätta forsknings- och samordningsresurser för fortsatt utveckling av nätverk och kunskapsutbyte mellan städer, forskare och andra aktörer. Det är av intresse att erfarenheter och tidigare lärdomar tas tillvara vid eventuella nya satsningar som inbegriper dialogprocesser.

Otillräckliga satsningar på kunskapsutveckling och pilotprojekt: Bristen på kunskap hos de

centrala aktörerna i många kommuner är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Det har visat sig att många aktörer i nuläget inte tar in tillräckligt med nya forskningsresultat och lärdomar från goda exempel för att tillämpa i sina egna verksamheter. Detta kan delvis bero på att forskningen är teoretisk inriktad och därför inte tillhandahåller praktiskt användbara resultat. Den bristande uppföljningen i sin tur hindrar lärandet av egna erfarenheter. För att förverkliga intentionerna i ändrade regelverk och samlade visioner krävs satsningar på kunskapslyft och ökad kompetens hos aktörerna i utförandeledet (Delegationen för hållbara städer 2012).

Sammanfattningsvis visar litteraturen att stadsutvecklingen står inför nya utmaningar och är av en mycket mer komplex art än tidigare där det handlar om att stärka staden socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Utmaningar av denna typ beskrivs av Rittel och Webber (1973) som ”wicked problems” där ofullständiga och motstridiga krav skapar nya problem. Inom samhällsplanering är det svårt att ge tydliga direktiv om vad som är rätt och fel vilket försvårar arbetet mot en hållbar utveckling.

2.2 Hållbarhetsindikatorer

Förutsättning för att kunna arbeta med hållbar stadsutveckling bygger på att kunna identifiera vilka problem och brister som finns i samhället och huruvida systemet är hållbart eller inte. I detta arbete är hållbarhetsindikatorer ett viktigt verktyg vilka kan visa om staden går i rätt riktning och om de åtgärder som genomförts speglar de förväntade resultaten (Bell & Morse 2008:20f). De första officiella hållbarhetsindikatorerna togs fram i samband med Agenda 21 år 1992 där FN fick i uppdrag att utveckla verktyg för att övervaka framsteg i länders hållbarhetsarbete (Bell & Morse 2008).

(11)

De mest etablerade hållbarhetsindikatorsystemen utvecklas idag på global nivå av FN, OECD och EU (Mineur 2007:19). Hållbarhetsindikatorer kan ses som måttstockar för att besvara frågan; hur vet vi om tillståndet blir bättre eller sämre rent objektivt? En indikator är tänkt att kvantifiera och förenkla komplexa företeelser som städer står inför och visa hur dessa förändras med tiden. Exempelvis kan en bra utformad indikator visa om invånarna känner sig otrygga på vissa platser i staden. De kan även visa hur bra ett system fungerar och bidra till att avgöra vilka åtgärder som ska genomföras när problem dyker upp i systemet. Vid analyser av just social hållbarhet är kvalitativa indikatorer särskilt viktiga vilka tar med aspekter som värderingar, känslor och åsikter (Hedenfelt 2013:72f). Hållbarhetsindikatorer är tänkta att upplysa om de problem som finns i samhället och därigenom fungera som stöd för beslutsfattare vid framtagning av nya policydokument samt utvecklingsprojekt. Vidare kan de fungera som ett kommunikationsverktyg där medborgare blir upplysta om de utmaningar samhället står inför (Hedenfelt 2013:72). Hållbarhetsindikatorer kan alltså vara till stor hjälp både för att mäta, styra upp, följa upp och kommunicera de komplexa hållbarhetsutmaningar samhället står inför.

Alla städer står inför sina specifika utmaningar vilket kräver lokalt förankrade indikatorer, samtidigt som det är viktigt att gemensamma mål sätts upp för att till exempel kunna enas om mänskliga rättigheter, miljöfrågor och ekonomisk utveckling på en global nivå. En lokalt förankrad indikator är tänkt att fungera mot lokala utmaningar samtidigt som det är en fördel om utvecklingen går att jämföra med andra städer där liknande mål satts upp. Arbetet med främst social hållbarhet kräver i de flesta fall kontextbaserade indikatorer eftersom utmaningarna oftast skiljer sig åt där det som anses socialt hållbart på en plats kan vara irrelevant på en annan. De sociala indikatorerna fokuserar på hur medborgarna mår och den mänskliga utvecklingen vilket både kan beskrivas kvantitativt och kvalitativt. Vilken typ av data som inkluderas i de olika sociala indikatorerna skiljer sig och kan variera från objektiva fakta som medellivslängd och läskunnighet till mer subjektiva faktorer som tas fram via exempelvis frågeformulär (Hedenfelt 2013:95f).

Den övergripande kritiken mot användningen av hållbarhetsindikatorer handlar om att de försöker fånga komplexiteten i hållbar utveckling med relativt enkla mätmetoder. Människan har länge försökt bryta ner den komplexa verkligheten i hanterbara bitar för att lära sig förstå den menar Bell & Morse (2008:41ff). När det kommer till arbetet med indikatorer som ska spegla en hållbar utveckling finns det praktiska problem; vilka indikatorer ska väljas? Det finns en risk att indikatorerna blir för generella och omfattande då implementeringen av indikatorer kan begränsas på grund av bristen på data och de kostnader som det innebär att samla in, tolka och följa upp information (Bell & Morse 2008).

(12)

skriver Mineur (2007). Första perspektivet handlar om att fokus lagts på begreppsdebatter och teoretisk forskning om vad hållbar utveckling faktiskt innebär samt om det är möjligt att framställa indikatorer för något som är så komplext och subjektivt som hållbar utveckling. Det andra perspektivet handlar om att mer fokus lagts på forskning kring att skapa modeller och metoder för att utforma perfekta indikatorer (se Bell & Morse 2008). Det tredje perspektivet handlar om forskning som fokuserar på hållbarhetsindikatorer som politiska verktyg och är en del av styrningsdiskursen. Förekomsten av indikatorer förändrar inte politik men när de sätts i olika sammanhang representerar de mer än bara ren data (se Rydin et al. 2000). En indikator kan betyda olika saker i olika miljöer vilket resulterar i att indikatorer inte kan ses som objektiva mätningar skriver Mineur (2007). Indikatorer laddas med värden genom att de innehåller och utesluter vissa egenskaper. Beroende på vilka frågor och värden som indikatorerna representerar kan de påverka innehållet i de beslut som fattas. Indirekt betyder detta att indikatorer kan påverka politik. Med det växande intresset för hållbar stadsutveckling och krav på god samhällsstyrning är indikatorer inte längre en metod som endast ägs av experter inom området. Det finns indikatorer gjorda för och av medborgarna vilket är ett bevis på att hållbarhetsindikatorer kan ha många olika målgrupper och adressera olika problem samt driva politiska agendor.

I Sverige finns det inga officiella modeller eller styrdokument att följa vid utvecklingen av indikatorer utan ansvaret ligger på varje kommun (Naturvårdsverket 2015). Detta har lett till att många kommuner använder sig av de indikatorer som tagits fram på internationell nivå av EU och FN. Det finns också en stor variation i de indikatorer som presenteras av kommunerna vilket kan bero på att hållbarhetsmålen ser olika ut beroende på vilka utmaningar som finns. Naturvårdsverket uppmärksammade år 2015 att det saknas ett system för uppföljning av städers utveckling i Sverige. Samma år publicerade Boverket (2015) en rapport där de presenterade ett antal indikatorer som bygger på redan tillgängliga data och statistik vilka skulle följa upp området hållbar stadsutveckling. Ett antal kriterier sattes upp för att säkerställa indikatorernas validitet vilka var:

• De ska mäta tillstånd

• De ska vara upprepningsbara • De bör kunna redovisas årligen

• De ska kunna tas fram med begränsade resurser

• I första hand ska urvalet baseras på indikatorer där statistik redan finns och eller där uppföljning redan sker

• Det är en fördel om indikatorn kan redovisas geografiskt • Det är fördel om indikatorn kan redovisas könsuppdelad

(13)

Utifrån dessa kriterier tog Boverket fram 12 hållbarhetsindikatorer (Se tabell 1) där de även poängterar att det finns en potential i att utveckla hur indikatorerna redovisas genom att bygga upp en modell för uppföljning. Boverket (2015) är i sin rapport medvetet om att ett fåtal indikatorer kommer ge en begränsad bild av verkligheten men menar samtidigt att de utvalda indikatorerna kan vara till stor hjälp vid arbetet med åtgärder och som styrmedel för att nå hållbarhet. Indikatorerna har även tonvikt på de miljömässiga och hälsomässiga aspekterna men skapar ändå förutsättningar för såväl den sociala som den ekonomiska dimensionen skriver Boverket (2015).

Tabell 1: Boverkts 12 hållbarhetsindikatorer inom området hållbar stadsutveckling

Område Delområde Uppdaterings-frekvens Nivå Övrigt Utvecklings-behov

Bebyggelsestruktur och transporter

Förtätning Vart femte/Årligen Tätort/kommun Resultatet redovisas för tätorter med minst 30 000 inv.

Kompletteras med ett kvalitetsmått för att tydliggöra att rätt sorts förtätning sker. Arbetsresor uppdelat på

färdmedel och körsträcka Vartannat år Nationell Byggnader och

resur-shållning Miljöpåverkan Årligen Nationell

Från bygg- och fastighetssek-torn. Utsläpp av växthusgas-er, energianvändning samt kemikalier

Bör öka uppdater-ingsfrekvensen till varje år

God livsmiljö

Tillgänglighet Kommun Livsmedelsbutik, vårdcentral, grundskola

Närhet till grönområden Vart femte Tätort

Bör öka uppdater-ingsfrekvensen till varje år

Bullerutsatta bostäder Vart femte Tätort samt väg, järnväg och flygplats Endast där bullerkartläggning är utfört Område boendesociala och socioekonomiska aspekter

Hemlöshet Vart sjätte år Kommun Stadsdelsnivå i Malmö, Göte-borg och Stockholm Tätare uppföljning både på nationell och lokal nivå

Trångboddhet enligt

norm 3 Årligen Kommun

Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting. Vissa faktorer går att få könsuppdelat

Bör se över gällande norm

Sekundära

bostadsmark-naden Kommun Antal lägenheter där kom-munen står som garant Sysselsättningsgrad Årligen Kommun Andel personer i arbete

Gymnasiebehörighet Årligen Kommun

Utveckla ny indikator som tar hänsyn till närhet flertalet elever får gymnasiebe-hörighet Boendesegregation Årligen Kommun Index

2.3 Indikatorer som mätsystem och styrningsverktyg

Innes & Booher (2000:175) anser att indikatorer kan vara till hjälp i arbetet mot ett hållbart samhälle, men viktigare än indikatorer i sig är de lärprocesser som gör det möjligt för nyckelaktörer att agera. De problem som författarna lokaliserat är att all kraft läggs på att ta fram nya indikatorer vilket resulterar i en uppsättning listor med en mängd indikatorer som sammantaget bildar ett ohanterligt

(14)

och oanvändbart underlag. Detta försvårar i sin tur praktisk handling och är väldigt resurskrävande eftersom data som samlas in i många fall blir föråldrade och inte visar vilka bakomliggande problem som finns. Dessutom måste någon göra ett val av vilka eller vilken indikator som ska användas med avseende på vilka värden eller mål som ska uppnås. Konsekvensen av detta kan bli att olika storheter vägs samman under ett och samma paraplybegrepp, i detta fall indikatorer. För att komma förbi detta problem föreslår Innes & Booher (2000) att indikatorer istället bör fokusera på enstaka parametrar såsom arbetslöshet, kriminalitet eller fattigdom och konstrueras i dialog med de människor som är direkt berörda av frågan eller problemet. Detta skulle leda till att problemet kan isoleras och bidra till förenkling att följa utvecklingen av ett visst fenomen. Viktigt att tillägga är att bakomliggande orsak till en minskning eller ökning av till exempel arbetslöshet inte klargörs av indikatorerna utan kräver andra analyser. Indikatorer bör alltså konstrueras med hänsyn till de specifika värden och mål som prioriteras samtidigt som den lokala kontexten vägs in (Innes & Booher 2000).

Holden (2013) menar att vid en värdering av hållbarhet blir indikatorsystem och planeringsverktyg ett ”boundary object” som sätter gränser för vad som tillåts samtidigt som det konstruerar delade normer eller regler för olika beslutsfattande arenor. Indikatorer har i detta avseende en potential att bli ett verktyg som hjälper till att öppna en dialog, dela information och skapa konsensus kring olika frågor. Ett forum skapas som leder till att ny praxis utvecklas och blir ett sätt att skapa sense-making där olika aktörer delar samma förståelse (Alderman et al. 2005). Utifrån detta blir processen vid framtagandet av indikatorer viktig eftersom det är under denna fas dialog uppstår (Innes & Booher 2000). För att en indikator ska få genomslag i praktiken krävs även att den har koppling till politiken menar Innes & Booher (2000:178). Samtidigt behöver indikatorer tid för observation vilket inte bör vara kortare än fem år för att ge möjlighet till trovärdiga tolkningar och orsakssamband. Författarna ser inte användningen av indikatorer som ett medel för att mäta framgång eller misslyckande utan istället som ett inslag i en kollektiv läroprocess. Olika aktörer kan lära av varandra och på så vis hantera komplexa frågor gradvis så länge det finns arenor för det.

Innes & Booher (2000) föreslår en trestegsmodell för indikatoranvändning där den översta nivån definierar centrala värden som det politiska systemet i en stad anammat och accepterat. Andra nivån innefattar åtgärdsinriktade policy- och programindikatorer som konkreta uttryck för dessa värden och mål. Den tredje nivån handlar om verkningsfulla indikatorer för återkoppling som ska hjälpa individer och institutioner att fatta beslut dag för dag (Innes & Booher 2000).

2.4 Indikatorer för att följa upp och kommunicera

(15)

växande intresset för hållbar utveckling och kravet på “god samhällsstyrning” ställer krav på en bredare process. Detta innebär en önskan om vidgad syn där fler intressenter, inte minst medborgare, involveras samtidigt som transparens bör genomsyra processen, skriver Mineur (2007). Detta är även något Agenda 21 förespråkar i sina dokument.

“Each local authority should enter into a dialogue with its citizens, local organizations and private enterprises and adopt “a local Agenda 21”. Through consultation and consensus-building, local authorities would learn from citizens and from local, civic, community, business and industrial organizations and acquire the information needed for formulating the best strategies. The process of consultation would increase household awareness of sustainable development issues. Local authority programmes, policies, laws and regulations to achieve Agenda 21 objectives would be assessed and modified, based on local programmes adopted. Strategies could also be used in supporting proposals for local, national, regional and international funding (Agenda 21 1993:462).”

Arbetet med hållbarhetsindikatorer har utgått från något Bell och Morse (2001) benämner kvantitativa, explicita indikatorer (QNE) vilka tas fram genom en ”top-down”-styrning med hjälp av experter. Fördelarna med dessa indikatorer är möjligheten att definiera en uppsättning där upprepningsbarhet tillåter jämförelse över tid och rum. Det är också denna upprepningsbarhet som gjort QNE-indikatorer så attraktiva. Problemet med denna typ av indikator är att de endast tilltalar chefer och beslutsfattare vilket i många fall bara resulterar i en mätning. Det sker med andra ord ingen förändring rent praktiskt utifrån det resultat indikatorerna ger eftersom det inte går att kommunicera till en bredare målgrupp. Dessutom går det med subtila förändringar styra och till viss del manipulera utslaget vilket resulterar i att beslutsfattare i princip kan bestämma vad som anses hållbart kontra ohållbart (Bell & Morse 2001). Istället för att enbart använda sig av QNE-indikatorer förespråkar Bell & Morse (2001) en uppsättning där även kvalitativa, implicita (QLI) indikatorer ingår vilka tar hänsyn till subjektiva värden. Ett exempel för att konkretisera QLI-indikatorer är biltäthet. En QNE-indikator skulle kunna visa att biltätheten sjunker på nationell basis samtidigt som en QLI-indikator visar att människors magkänsla är att biltätheten ökar. QNE-indikatorn behöver nödvändigtvis inte ha fel i detta sammanhang men människor föredrar i de flesta fall att tro på QLI-indikatorn. Det är inte heller möjligt att verkligen mäta biltäthet överallt vilket gör att kompromisser och förenklingar sker. Det resulterar också i att någon bestämmer vad som anses vara en hållbar biltäthet. Med detta sagt är inte QNE-indikatorer oanvändbara men de behöver i många fall kompletteras med QLI-indikatorer enligt Bell & Morse (2001).

Sammanfattningsvis handlar det om att kunna visa upp resultat för dem som finansierart projektet, vilket är skattebetalarna i de flesta fall, och då ligger ofta fokus på mätbara resultat och mindre vid immateriella och kvalitativa förändringarna, skriver Bell & Morse (2008:93f). Samma problem kan lokaliseras för idén om den hållbara staden och egentligen i alla situationer där hållbarhet är ett mål.

(16)

3. Metod

Utgångspunkten för studien har varit att identifiera hur Sveriges kommuner använder sig av hållbarhetsindikatorer vilket har skett genom en analys av befintligt forskning kring ämnet och en fallstudie på tre kommuner. Den första delen i studien har grundat sig i en litteraturanalys där viktiga begrepp identifierats och tidigare teori undersökts. Fallstudien ligger till grund för ett projektförslag med fokus på det interna arbetet med hållbarhetsindikatorer hos Miljöförvaltningen i Malmö stad.

3.1 Litteraturstudie

Studiens teoretiska ingång bygger på forskning kring hållbarhetsindikatorer och vilken roll de kan ha i hållbarhetsarbetet. Den litteratur som studien tar avstamp i är främst Simon Bell & Stephen Morse (2008) bok Sustanability Indicators: Measuring the Immeasurable. Boken diskuterar värdet kring att ta ett helhetsgrepp med hjälp av en kvalitativ metod snarare än att fokusera på rent kvantitativ data. Vidare visar boken på ett antal projekt som genomförts i olika delar av världen och diskuterar såväl styrkor som svagheter med de olika indikatorsystemen. Boken ger ett nytt synsätt på vad hållbarhet egentligen innebär och hur hållbarhetsindikatorer kan spela en viktig roll i den utvecklingen. Även artikeln

Breaking through the glass ceiling: who really cares about Sustainability Indicators? (2001) av samma författare

har använts där främst ett nytt perspektiv av hållbarhetsindikatorer presenteras som tjänar till att belysa deras begränsade användning i styrning och fastställande inom politiken. Detta beror enligt Bell & Morse på att hållbarhetsindikatorer tenderar vara av kvantitativ karaktär medan i praktiken har de flesta människorna lättare att ta till sig kvalitativa värden.

Vidare har Judith Innes & David Boohers (2000) artikel Indicators for Sustainable Communities: A Strategy

Building on Complexity Theory and Distributed Intelligence bidragit med lärdomarna om att deltagande är en

viktig process vid framtagandet och användningen av indikatorer. Dels för att allmänheten har en rätt att få information om den allmänna hälsan hos en kommun eller region och dels för att politiker och beslutsfattare ska kunna få feedback om hur särskilda satsningar påverkar hållbarhetsarbetet. Det finns även ett intresse i att hjälpa individer och företag att göra hållbara beslut vilket indikatorer kan bidra med.

Ytterligare viktiga källor har varit Eva Mineurs (2007) avhandling Towards Sustainable Development: Indicators

as a tool of local governance och Eva Hedenfelts (2013) bok Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling: ett integrerat perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system. Mineur (2007) har bidragit med en

förståelse kring relationen mellan det teoretiska perspektivet av hållbarhetsindikator kontra det praktiska arbetet. Hedenfelt (2013) har i sin tur gett en första introduktion till problemområdet kring att analysera

(17)

och bedöma hållbar stadsutveckling. Utöver denna litteratur har teorin kompletterats med andra källor inom fältet hållbar stadsutveckling med fokus på hållbarhetsindikatorer.

3.2 Empiri och analys

Studiens empiri bygger på en fallstudie där Robert K. Yins (2007) bok Fallstudier: design och genomförande varit central för forskningsmetoden. Fallstudier beskrivs av Yin (2007) som en forskningsstrategi vilken lämpar sig för frågor av karaktären hur eller varför och där forskaren har begränsad kontroll över det som studeras. Fallstudier används främst för att ta sig an kontextuella betingelser vilka anses ha stor relevans för det som studeras (Yin 2007). Att studera hållbarhetsindikatorer förutsätter förståelse för den kontext de råder i vilket beaktas genom hela studien. Yin skriver även att fallstudien är en beprövad metod för att utforska situationer där den insats som ska utvärderas inte leder till några tydliga resultat. Detta kan tydligt kopplas till studien där städers hållbarhetsarbete och då främst indikatorsystem analyseras. Utifrån de fall som undersöks skriver Yin att en generalisering kan göras vilken senare ligger till grund för den slutsats som dras. Vidare menar Yin (2007) att urvalsprocessens bör utgå från en definierad uppsättning operationella kriterier som kan användas då man tar ställning till vilka fall eller alternativ som passar. I denna studie var dessa kriterier att det skulle vara en svensk kommun och att det skulle finnas en tydlig hållbarhetsagenda.

Tre fall har valts ut vilka är Lomma kommun, Göteborgs stad och Örebro kommun. Valet av studieobjekt har utgått från Aktuell hållbarhets kommunrankning i samtal med Miljöförvaltningen i Malmö. Att valet föll på de tre ledande kommunerna från Aktuell hållbarhetsrankning berodde främst på att de lyckats skapa en legitimitet hos både politiker och tjänstepersoner eftersom många kommuner arbetar aktivt för att hamna i topp på listan. Kommunerna är också av varierande storlek och ligger geografiskt utspridda i landet. Utifrån det dras slutsatsen att kommuner som hamnat högst på rankingen har en tydlig hållbarhetsagenda vilket sannolikt speglar en högre standard gällande deras indikatorsystem. Syftet med tidningen, och främst kommunrankningen enligt dem själva är att visa hur det kommunala miljöarbetet prioriteras samt att lyfta fram de kommuner som ligger i framkant men också de kommuner som har mycket kvar att göra. Den kritik som riktats mot Aktuell hållbarhets rankningssystem är främst avsaknaden av transparens. De redovisar förvisso hur många poäng varje del i indexet ger men inte varför olika indikatorer är olika värda. Detta kan dels ge ett svårbegriplig resultat gentemot läsaren men också användas för att styra utfallet i rankningen menar kritikerna. Aktuell hållbarhet lägger också främst vikt vid de ekologiska aspekterna vilket innebär att viktiga faktorer i hållbarhetsarbetet försvinner. Viktigt att tillägga är att facktidningsbolaget IDG år 2007 köpte upp Aktuell Hållbarhet från tidigare ägaren Naturvårdsverket.

(18)

Tillvägagångssättet i fallstudien har varit att studera de publicerade dokument och rapporter som går att finna på respektive kommuns hemsida. För att inte missa viktiga dokument har vi även varit i kontakt med kommunerna där vi specifikt har frågat efter dokument där de redovisar för indikatorer och hållbarhetsmål. Syftet med detta tillvägagångssätt är att undersöka hur tillgänglig informationen är för medborgarna, vilken transparens det råder inom hållbarhetsarbetet. De dokument och rapporter som använts i fallstudien listas nedan för varje kommun.

Örebro kommun: I mailkorrespondens med en strategisk planerare på Örebros kommun blev vi

rekommenderade att läsa kommunens årsredovisning (2015) där det finns indikatorer som ska svara mot kommunens fyra valda strategiska områden. Indikatorer i detta dokument utgör dock inte hela bilden när det gäller uppföljning av kommunens mål. Örebro kommun har ett flertal styrdokument; exempelvis inom miljöområdet finns ett miljöprogram som ger en överblick över kommunens miljömålsarbete och sammanfattar antagna mål. Miljöprogrammet i sin tur byggs upp av ett antal styrdokument inom fem fokusområden. Således finns det både styrdokument och uppföljningsrapporter inom miljöområdet på kommunens hemsida för allmänheten att ta del av. Förutom Örebros årsredovisning (2015) valde vi att fokusera på Temarapport för uppföljning av hållbar utveckling (2013) som redovisar hur kommunen arbetar för att samordna och integrera de tre dimensionerna av hållbar utveckling.

Lomma kommun: Vid kontakt med Lomma kommuns miljöstrateg på planeringsavdelningen fick

vi informationen att endast en del av deras indikatorer finns dokumenterade för allmänheten med hänvisning till Energi- och klimatplan för Lomma kommun 2015-2020 (2015). Övriga indikatorer ligger direkt i kommunens uppföljningssystem Stratsys som inte finns tillgängligt för allmänheten. Vi utgick från den plan som Lomma kommun hänvisade till vilket ledde vidare till styrdokument Miljömål för Lomma kommun 2014-2020 (2014), här redovisar kommunen de lokala miljömålen med tillhörande indikatorer.

Göteborgs stad: Vid förfrågan om vilka hållbarhetsmål och indikatorer Göteborgs stad använder sig

av fick vi i svar att hållbarhetsmålen finns i stadens budget med fokus på social hållbarhet och jämlikhet. De tillade också att arbetet med Jämlikt Göteborg precis startat där kortsiktiga mål och indikatorer inte ännu landat. Vidare refererade de även till rapporten Skillnader i livsvillkor vilken innehåller statistik och följs upp kontinuerligt. Denna rapport visade sig dock inte innehålla någon information som var av värde för denna studie. Utifrån dessa dokumentet har vi även använt oss av Göteborgs tolv miljömål vilken redovisade både mål och indikatorer. Rapporten Stadsmiljöenkäten presenterade kommunens kvalitativa datainsamling och gav en bild av hur en sådan undersökning kan gå till.

(19)

3.3 Förstudie

Utifrån nulägesbeskrivningen och hållbarhetsanalysen har en projektidé vuxit fram. Frågan om hur hållbarhetsindikatorer som dels uppföljning- och styrningsverktyg, men också kunskaps- och kommunikationsverktyg har lyfts fram och syftet är att implementera den frågeställningen i det hållbarhetsarbete Miljöförvaltningen i Malmö driver. Syftet med projektet är att öppna för ett nytt tankesätt och bidra med kunskapsutveckling. Den teoretiska kunskapen kan diskuteras i ett praktiskt sammanhang där åtgärder som är svåra att läsa sig till kan uppkomma. Observera att projektidén är en skiss och saknar förankring med Malmö stad.

(20)

DEL B - Nulägesbeskrivning

4. Fallstudie

I detta avsnitt presenteras tre olika fall vilka är Örebro kommun, Lomma kommun och Göteborgs stad. Först inleder avsnitten med en kort bakgrundsinformation gällande kommunen för att sedan presentera de hållbarhetsmål och indikatorer som används.

4.1.1 Hållbarhetsmål och visioner

Örebro kommun utgår från fyra strategiska områden vilka finns att läsa om i kommunens årsredovisning (2015). De fyra områdena är hållbar tillväxt, människors egenmakt, barn och ungas behov samt trygg välfärd. Visionen för hållbar tillväxt är:

“Örebro kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar idag och imorgon. Örebro ska vara en kommun som anstränger sig för att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag“ (Örebro 2015:18).

I Årsredovisning 2015 skriver Örebro kommun om vilka åtgärder som har vidtagits för hållbar tillväxt och vilka resultat som uppnåtts. Bland annat har den nuvarande klimatplanen reviderats till en klimatstrategi där ett arbete för en giftfri miljö har startats. De arbetar med att minska elförbrukningen, utbyggnad av cykelstråk, förbättrad vinterväghållning, renare fordonspark och bättre avloppsvatten. En ny myndighetsavdelning inom social välfärd har inrättats för att säkerställa lagen om valfrihet och de arbetar med att skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa. De resultat som visat sig av dessa satsningar är bland annat en hög ranking i både Nöjd Kund-Index för näringslivet och i Aktuell hållbarhets kommunrankning där de utsågs till Sveriges bästa miljökommun år 2015 (Örebro 2015).

Det strategiska området ”människors egenmakt” beskrivs som:

“En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Örebro kommun ska bli bättre på att släppa lös den kraft som finns hos medborgare som kan och vill bidra till kommunens utveckling. I Örebro får alla möjligheter” (Örebro 2015:20).

Under hösten 2015 har arbetet präglats av att hitta boende till ensamkommande flyktingbarn, skriver Örebro kommun i sin årsredovisning. Även arbetet med ett jämställt Örebro har pågått där en jämställdhetsstrategi har tagits fram. Ett steg i det jämställdhetsarbetet har varit att öka samverkan mellan programråd och andra myndigheter skriver Örebro kommun (2015). De resultat som uppnåtts är att antal dialoger med medborgare har ökat och ett drygt 60-tal har hållits inom översiktligt planering,

(21)

stadsmiljö, naturvård, äldreomsorg, och landsbygdsfrågor. Strategiområde tre i sin tur handlar om barn och ungas behov där visionen är att:

“alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Genom tidiga insatser och arbete för att förebygga – såväl fysisk som social och psykisk ohälsa kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. En faktor som har stor och negativ effekt på barns och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor stärkas” (Örebro 2015:21).

De åtgärder som vidtagits handlar främst om att få in ensamkommande barn i skolan med fokus på trygghet och en meningsfull vardag. Rent konkret nämns saker som stöd för olika språk och trygga HVB-hem. Även kommunens barnpolicy och arbetet mot barnfattigdom fortsätter, skriver Örebro kommun (2015). Det fjärde, och sista strategiska området är trygg välfärd vilket definieras som:

“välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet då stärks hela Örebro. Örebro kommun ska vara en stad där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar“ (Örebro 2015:22).

Örebros mål är att skapa “Sveriges bästa äldreomsorg”. Genom valfrihetssystemet får medborgaren välja utförare av utvald service och omvårdnad. Det har visat sig att många väljer externa utförare vilket gjort att kommunen satsar på att förbättra den kommunala verksamheten. Även tryggheten i den fysiska miljön diskuteras tillsammans med arbetet mot väldsbejakande extremism. De skriver att blanketter som är kopplade till trygghetsarbetet behöver granskas och uppdateras för att säkerställa dess validitet (Örebro 2015).

För att följa upp det sociala hållbarhetsarbetet och kontrollera så de är på rätt väg använder Örebro kommun sig av bland annat välfärdsbokslut, nyckeltal och enkäter. Välfärdsbokslut är ett projekt Örebro kommun tillsammans med ytterligare sju kommuner driver. Syftet har varit att utveckla och föra in metoder för styrning och uppföljning. I projektet beskrivs välfärden utifrån 13 så kallade välfärdskomponenter som i sin tur uttrycks med ett 60- tal mätbara nyckeltal står det i Örebros folkhälsoprogram. Nyckeltalen i sin tur utgår från Agenda 21 och en provomgång genomfördes år 2001 där de utvalda nyckeltalen skulle visa om det fungerade att mäta folkhälsa på detta sätt, en utvärdering går dock inte att finna. Enkäter har skickats ut av Landstinget sedan år 1994 och efter år 2000 har detta varit återkommande ungefär vart tredje år. Dessa enkäter ska ligga till grund för uppföljningen av folkhälsa skriver Örebro kommun (Folkhälsoprogram 2000). Viktigt att notera är att Örebro kommun inte använder sig av begreppet hållbarhetsindikatorer utan skriver istället uppföljning. I Örebros Temarapport “Hållbar Utveckling i Örebro kommun 2013” står det under uppföljning att:

(22)

“den sociala hållbarheten behöver utvecklas med uppföljningsbara mål, indikatorer som följs långsiktigt, datainsamlingar som möjliggör jämförelser mellan olika grupper, kvalitetsutveckling av en gemensam databas, samt former för spridning av uppföljningen.”

I temarapporten för hållbar utveckling i Örebro kommun (2013) skriver de under ekonomisk hållbarhet att “de ekonomiska resurserna ska användas effektivt och resursförbrukningen skall bära den totala samhällskostnaden, vilket innebär att eventuell miljö- respektive social påverkan inkluderas”. Vidare skriver de att Örebro kommun är i behov av en tydligare definition av vilka aspekter som ska ingå i det ekonomiska hållbarhetsarbetet. Ett mål de valt att lyfta fram handlar om befolkning där kommunen förväntar sig fortsatt befolkningstillväxt. År 2012 ökade befolkningen med 1831 personer och år 2020 beräknas kommunen ha cirka 150 000 invånare. Målet är “att locka fler att bo, arbeta och turista och mötas i Örebro kommun” och att “Örebroregionens befolkning växer till minst 300 000 invånare.” För att nå dessa mål föreslås bland annat fler bostäder.

4.1.2 Hållbarhetsindikatorer

Utifrån de strategiska områdena följer ett antal indikatorer vilka är tänkta att ge en bild av nuläget men även för att kunna jämföra utvecklingen med tidigare år (Se tabell 2).

4.1.3 Sammanfattning och analys

Utifrån de indikatorer som Örebro kommun använder sig av går det finna ett ekonomiskt fokus vilket inte stämmer överens med visionerna där ord som trygghet, kvalitet och välfärd används. De redovisas till exempel inga indikatorer som trycker på visionen att alla barn förtjänar en bra barndom och trygg skolgång eller att Örebro kommun ska vara en stad där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Här blir det tydligt att Örebro kommun har svårt att formulera både konkreta mål och indikatorer för social- och ekologisk hållbarhet. Det finns också frågetecken kring vilken validitet indikatorerna verkligen har för de visioner som är uppsatta. Inga indikatorer visar hur de sociala och ekologiska aspekterna beaktas i det ekonomiska arbetet vilket kommunen trycker på i visionen. Vidare kan en diskussion föras kring ekonomisk tillväxt kontra ekologisk hållbarhet. Örebro kommun har i sina dokument ett starkt fokus på ekonomisk tillväxt men för inget resonemang kring vilken påverkan det har på miljön eller hur de valt att arbeta för att kunna utveckla kommunens ekonomi samtidigt som miljön beaktas. Ett fåtal kvalitativa indikatorer skulle ge en mer komplett och begriplig bild av hur Örebro verkligen arbetar för att uppnå sina visioner. De indikatorer som listas i tabell 2 är väldigt specifika och fungerar egentligen bara för att mäta ett tillstånd. Det finns inget som tyder på att de använder indikatorerna som ett kommunikationsverktyg riktat mot allmänheten.

(23)

Tabell 2: Örebro kommun, indikatorer utifrån kommunens strategiska områden.

Indikatorer 2013 2014 2015

Andel arbetslösa av arbetskraften 16-64 år, skillnad mot riket,

procen-tenheter 0 0 0

Andel arbetslösa totalt av arbetskraften 16-64 år, procent 10 9 8 Andel arbetslösa totalt av arbetskraften 18-24 år, procent 19 15 14 Andel långtidsarbetslösa (öppet arbetslösa), procent 1 1 1

Motivering Grund i samhällsstrukturen är att den vuxna befolkningen kan försörja sig och sin familj via inkomster från arbete eller studier. Andel unika hushåll som erhållit försörjningsstöd i minst sex månader

under ett år 43 42 44

Motivering Volymen hushåll med försörjningsstöd under längre tid är ett mått på hur kommunen utvecklas. Företagares nöjdhet med kommunens service och verksamhet, Nöjd

Kund-Index SKL:s Öppna jämförelser: företagsklimat 61 63 71

Motivering För att utveckla ett attraktivt näringslivsklimat behöver stödet till och dialogen med företagen fungerar bra och nöjdheten regelbundet mätas. Verksamhetens och de kommunala bolagens miljö- resp sociala insatser

Matsvinn, kg 20 20 17

Ekologiska livsmedel, procent 33 42 52

Elförbrukning, andel egenproducerad 13 22 27 Upphandligar av kommunen med: Hänsyn till miljö Med social hänsyn 100 100 100

Motivering

Att stärka de gröna näringarna i stort och lokalt är prioriterat för att ge förutsättningar för ett mer hållbart samhälle såväl ekologiskt som socialt. Klimatsmarta alternativ ska värderas och målet är att vara självförsörjande på klimatsmart-el 2018. Matsvinnet ska halveras per serverad portion till 2020. Andel timavlönade årsarbetare i relation till samtliga anställda, procent. 8 8 8

Motivering För att skapa en bättre kvalitet i verksamheterna ska andelen timanställda minska till förmån för tillsvidareanställda. Andel omsorgspersonal som erbjudits heltid, procent - - 54

Motivering Fler heltider ger en högre kvalitet för människorna i våra verksamheter utifrån detta ska omvårdnadspersonalen erbjudas möjlighet att gå upp till heltid. Andel delade turer av samtliga schemalagda turer för omsorgspersonal,

procent - - 8

Motivering Personalen ska ges möjlighet att vara den resurs som kommunen behöver för att utföra bra tjänster och service i våra verksamheter genom att i högre grad kunna få samlade arbetstider under arbetspassen.

Effektiv lokalanvändning – andel omställningsyta i kommunens

verk-samhetslokaler, procent 1 1 1

Motivering Kommunens totala lokalutnyttjande behöver effektiviseras så att onödiga och kostnadskrävande ytor avvecklas till förmån för de ändamålsenliga lokaler verksamheterna behöver

Kommunens ramavvikelse, mnkr 125 8 40

Motivering Verksamheten som bedrivs och utvecklingen av den ska rymmas inom den tilldelade ekonomiska resursen för verksamhetsåret. Antal beviljade insatser ackumelerade över tid: - 4 6

Motivering

En fortsatt utveckling med sociala investeringar ger fler möjligheter för ak-törer inom bland annat civila samhället att bidra till den kommunala välfärden och Örebros utveckling mot ett hållbart samhälle.

(24)

4.2 Lomma kommun

Lomma kommun tillhör Skåne län och har drygt 23 000 invånare. Enligt egen utsago är det utmärkande för kommunen den höga boendekvalitén och närheten till Öresund. Nya moderaterna tillsammans med Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet styr kommunens politik. År 2015 utsåg Aktuell hållbarhet Lomma kommun som Sveriges näst bästa kommun gällande ekologisk hållbarhet med motivering att kommunen kommit långt med sin balanseringsprincip vilket innebär att varje ekosystemtjänst som drabbas av en exploatering måste kompenseras. De lyfter även att Lomma planerar att fördubbla arealen naturreservat på sex år där arbetet med att kartlägga naturvärden pågår för fullt (Aktuell hållbarhet 2015).

I mailkorrespondens med Lomma kommun säger de att endast ett fåtal indikatorer finns tillgängliga för allmänheten vilka går att finna i deras rapport Energiplan 2015-2020. De övriga indikatorerna finns endast tillgängliga i kommunens interna uppföljningssystem Stratsys vilket vi inte fått tillgång till.

4.2.1 Hållbarhetsmål och visioner

I Miljömål för Lomma kommun 2014-2020 har Lomma listat ett antal lokala mål med tillhörande indikatorer. Det första övergripande målet handlar om begränsad klimatpåverkan. Till skillnad från Örebro har det valt att fokusera på kommunorganisationen som motiveras genom att kommunen bör ses som en förebild för övriga medborgare (Lomma miljömål 2014).

De delmål som är kopplade till begränsad klimatpåverkan är: • År 2020 ska kommunen inte använda fossil energi i byggnader • År 2020 ska kommunen inte använda fossil el

• År 2020 ska kommunen ha effektiviserat energianvändningen (per areaenhet) i sina fastigheter med 30 % jämfört med 2009

• År 2020 ska kommunens verksamheter inte använda fossila bränslen i kommunens transporter, resor eller köpta transporttjänster

Vidare har de även mål för kommunen som geografisk enhet:

• Utsläppen av växthusgaser i kommunen ska år 2020 vara minst 30 % lägre (räknat från år 1990)

• Energianvändningen i kommunen ska år 2020 vara 10 % lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning.

Lomma Kommuns energi- och klimatplan (2015) är tänkt att användas som ett strategiskt verktyg i kommunens arbete med att säkerställa energitillgång till kommunens medborgare, bidra till att använda

(25)

energi mer effektivt och att göra en omställning till ett samhälle som baseras på förnybara energikällor. Planen är tänkt att ange riktningen för hur det nationella miljömålet “begränsad klimatpåverkan” ska uppnås. I planen skriver kommunen:

“Det är svårt att dra en tydlig gräns kring vad som måste ingå i en energiplan och inte” och “ Ingen distinktion kring vad kommunen måste göra enligt lag och vad som görs därutöver har därför gjorts i arbetet” (Energi- och klimatplan, Lomma 2015:8).

Lomma kommun (2015) har i sina övergripande mål och riktlinjer angett att “alla kommunala verksamheter ska präglas av ett framtidsinriktat och långsiktigt hållbart miljöarbete för kommande generationer”. Detta har vidareutvecklats av kommunen i en miljöpolicy där vikten av att förvalta kommunens miljö och naturtillgångar på ett varsamt sätt betonas. Verksamheten ska således bidra till att främja en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Vidare lyfts medborgarnas delaktighet som en förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete. Policyn tydliggör att kommunen ska arbeta mot en ekologiskt hållbar utveckling genom att bland annat:

• Arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser samt att förebygga utsläpp av föroreningar.

• Engagera och utbilda samtliga medarbetare och förtroendevalda så att vårt arbete inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas.

• Samverka och föra en öppen dialog med medborgare, företag och organisationer för att förbättra miljön.

• Sprida kunskap, skapa insikt och förmedla framtidstro om miljöfrågor och hållbar utveckling till kommuninnevånarna, inte minst till barn och ungdomar.

Lomma kommun är även kopplat till Klimatsamverkan Skåne som enligt deras hemsida beskriver sig som ett upprop där de har som mål att Skåne ska bli 100 % fossilbränslefritt år 2020. Genom att ansluta sig till uppropet åtar sig kommunen tre skyldigheter. Ingen fossil energianvändning i byggnader, inget fossilt bränsle i transporter och ingen användning av fossil el (Klimatsamverkan Skåne 2016).

4.2.2 Hållbarhetsindikatorer

För att följa upp arbetet använder sig Lomma kommun av nyckeltal, eller indikatorer. De eftersträvar indikatorer som kan samlas in från offentlig statistik för att underlätta jämförelse med andra kommuner, skriver Lomma kommun (2015) i sin energiplan. Målet är att indikatorerna ska sammanfattas årligen i en miljöredovisning. Vidare skriver de att indikatorerna är ämnade att ge en bild av hur kommunens arbete med de övergripande målen fortlöper. De indikatorer som ska användas presenteras i tabell 3.

(26)

4.2.3 Sammanfattning och analys

Kommunen har valt att fokusera på den egna verksamheten. Målen som är uppsatta är brett formulerade men kopplas endast till en kvantitativ indikator per mål. Det finns också en tveksamhet i validiteten hos de indikatorer som valts ut där till exempel miljöbilar i kommunens verksamhet ska leva upp till målet att inte använda fossilt bränsle. Många aspekter försvinner när en specifik indikator används för att följa upp ett sådant omfattande mål. Vidare är det anmärkningsvärt att kommunen endast fokuserar på att redovisa de indikatorer som berör den egna verksamheten offentligt när de indikatorer som berör allmänheten hade varit mer relevanta att ta del av. Avslutningsvis går det konstatera att Lomma kommun inte nyttjar indikatorernas roll som kommunikationsverktyg samtidigt som de begränsar effektiviteten i hållbarhetsarbetet genom att bara mäta specifika variabler i den egna verksamheten.

Tabell 3: Lomma kommuns indikatorer för den kommunala verksamheten

Mål Indikator

2020 ska kommunen inte använda fossil energi i byggnader Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme, (%), SBF rap- porterar

2020 ska kommunens verksamheter inte använda fossila bränslen i

kom-munens transporter, resor eller köpta transporttjänster. Miljöbilar i kommunorganisationen av totalt antal bilar, andel (%), samtliga förvaltningar rapporterar. 2020 ska kommunen inte använda fossil el Byggnader, andel förnybar el, (%), SBF rapporterar

2020 ska kommunen ha effektiviserat energianvändningen (per areaenhet) i sina fastigheter med 30 % jämfört med 2009.

Lokaler, inköpt energi enligt EES med tillagd verksamhetsel nor- malår-skorrigerad, kWh/m2 Atemp, (rapporteras som slutanvänd- ning och primärenergi) SBF rapporterar.

Utsläppen av växthusgaser i Lomma ska år 2020 vara minst 30 % lägre än 1990.

Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser (RUS-data), ton CO2-ekv/inv, SBF rapporterar.

Energianvändningen i Lomma ska år 2020 vara 10 % lägre än ge-

nomsnit-tet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning. Slutenergianvändning per invånare och sektor (kWh per invånare), SBF rapporterar. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Lomma ska år 2015 vara 10 %

lägre än år 2007. Andel miljöbilar av totalt antal bilar i hela den geogra ska kom- munen, (%), SBF rapporterar.

4.3 Göteborgs stad

Göteborg är Sveriges näst största tätort och har cirka 550 000 invånare. Under mandatperioden 2015-2018 är det Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ som styr staden. Staden är naturrik där det finns gott om både kust, skog, berg och sjö, det finns även många centrala grönområden. Göteborg är en stor universitetsstad med cirka 38 000 aktiva studenter.

I mailkontakt med Göteborgs stad rekommenderade de främst rapporten Budget 2016 - för ett jämlikt och hållbart Göteborg (2016a). Där finns mål, uppdrag och bakgrund till det pågående hållbarhetsarbetet med stort fokus på jämlikhet. Vid förfrågan om vilka indikatorer som används för att följa upp målen i Budget 2016 svarade Göteborgs stad att “det är inte lätt att hitta lämpliga indikatorer inom fältet social

(27)

hållbarhet” och att arbetet med ett jämlikt Göteborg, vilket är deras sociala hållbarhetssatsning, är i uppstartsfasen så att kortsiktiga mål och indikatorer inte landat riktigt.

Göteborgs stad driver även hemsidan socialhallbarhet.se vilken är en plattform för samtal, fördjupning och stödmodeller i arbetet för social hållbarhet. På hemsidan finns ett antal publikationer, forum och länkar vilka alla berör social hållbarhet på ett eller annat sätt.

4.3.1 Hållbarhetsmål och visioner

Göteborgs stad har tolv miljömål vilka presenteras på kommunens hemsida. Under varje mål redovisas tillhörande indikator. Viktig att tillägga är att de endast redovisar indikatorer som det finns tillgängliga data för och har som mål att ta fram ny indikatorer med fokus på konsumtionsperspektivet. De skriver också att det krävs mer kunskap inom flera områden och där är bättre indikatorer inom till exempel God bebyggd miljö, Giftfri miljö och de indikatorer som rör naturen i Göteborg i fokus (Göteborg 2015). Vidare skriver de att indikatorer är ett verktyg för “återkommande mätningar som visar en positiv eller negativ trend kopplad till ett mål” (Göteborg 2016b). De mål som är aktuella för Göteborgs miljöarbete är följande:

• Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft

• Bara naturlig försurning • Giftfri miljö

• Ingen övergödning

• Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet

• Hav i balans samt levande kust skärgård

• Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker

Något som utmärker Göteborgs stad är att de har valt att fokusera på social hållbarhet. De sociala frågorna har fått mer genomslag i samhällsplaneringen under de senaste åren på grund av att de sociala problemen i samhället blivit tydligare. För att möta målen om en socialt hållbar stad har kommunen tagit fram tre verktyg; två analysverktyg och en kunskapsmatris. Kunskapsmatrisen är en webbaserad kunskaps- och exempelbank som samlar forskning och kunskap kring ämnet. Matrisen i sin tur består av följande sex teman som är av avgörande betydelse för att skapa en socialt hållbar stadsmiljö, skriver Göteborgs stad. Under varje tema finns möjlighet att ta del av fördjupad forskning. Analysverktygen

(28)

som Göteborgs stad tagit fram är en barn- och en socialkonsekvensanalys (Social Hållbarhet 2016). De teman som Göteborgs stad valt är följande:

• En sammanhållen stad • Samspel och möten • Ett fungerande vardagsliv • Identitet och upplevelse • Hälsa och gröna stadsmiljöer • Trygghet och öppenhet 4.3.2 Hållbarhetsindikatorer

Utifrån de mål som är kopplade till Göteborgs stads miljöarbete presenteras indikatorer med hjälp av tabeller eller diagram på deras hemsida. I tabell 4 visas ett urval av dessa indikatorer.

För att komplettera de indikatorer som redovisas i tabellen genomför Göteborgs stad en stadsmiljöenkät riktad till invånarna i Göteborg. Syftet med undersökningen är att utreda vad medborgarna anser om miljön och vilket miljöbeteende de har. Det fungerar även som ett underlag för de åtgärdsförslag kommunen tar fram. Enkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av 18-84 åringar bosatta i Göteborg och svarsfrekvensen ligger omkring 50 %. Frågorna som ställs i enkäten besvaras genom en 10-gradig skala där 1 är inte alls nöjd och 10 i högsta grad nöjd. Alternativet ingen åsikt finns också att välja. Exempel på frågor är; hur nöjd är du med tillgången på bostäder, städningen av torgen, tillgång till parker, snöröjning, känsla av trygghet och så vidare. Enkäten består av sammanlagt 18 huvudämnen med cirka fem underfrågor (Göteborgs stad 2012).

4.3.3 Sammanfattning och analys

Likt de andra kommunerna har Göteborgs stad en lång lista kvantitativa indikatorer som ska spegla de miljömål kommunen satt upp. Vid en djupare analys går det finna brister i indikatorerna där transportmålet till exempel endast mäts med två specifika indikatorer och levande skogar i sin tur främst bygger på människans tillgång till skogen, vilket inte framgår i målbilden. Som medborgare är det svårt att finna relevans i dessa indikatorer och det krävs mängder med resurser för att följa upp dem. Detta är ännu ett tecken på indikatorer som är framtagna av experter och endast kan tolkas av experter vilket begränsar indikatorns funktion. Det finns heller ingen tydlig redovisning på hur indikatorerna hjälper till att styra hållbarhetsarbetet utan verkar istället bara fungera som ett verktyg för att förklara nuläget.

Figure

Tabell 1: Boverkts 12 hållbarhetsindikatorer inom området hållbar stadsutveckling
Tabell 2: Örebro kommun, indikatorer utifrån kommunens strategiska områden.
Tabell 3: Lomma kommuns indikatorer för den kommunala verksamheten
Tabell 4: Ett urval av Göteborg stads indikatorer inom området ekologisk hållbarhet
+5

References

Related documents

Resultatet av interaktionen i klassrummet beror till stor del på om läraren har utformat aktiviteter på ett strukturerat sätt och om han/hon kan få eleverna att arbeta bra

Affärssidorna noterade att den norske arbetsgivarchefen fick lämna sitt jobb sedan hans företag anklagats för fusk i handeln med fiskolja från Västsahara.. Den

kommunicerar om det på deras hemsidor. Då undersökningen handlar om förändrad attityd och intention till modeföretag när respondenternas kunskap om företagens hållbarhetsarbete

5.3 Analys av varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används Studiens empiri påvisar att hållbarhetsredovisning är något som företag inom detaljhandeln kan

Denna studie kommer därför att bidra till en uppfyllnad av kunskapsluckan angående hur och varför projektledare arbetar aktivt med att ta emot feedback, men även om samt varför de

Resultatet visar också att närmare åtta av tio elever anser att skolan har betydelse när de lär sig språket och en stor majoritet av eleverna tycker det är viktigt att

Det görs i möten med eller genom föreläsningar för dem, gällande bland annat ”vikten av att barn är anhöriga och behöver information” (Informant 4). På så sätt belyses

Very little research has connected strategic planning and sustainability for individuals, while related research has focused on strategic planning in organizational contexts and