• No results found

"Alla skulle haft en hund i skolan!"

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Alla skulle haft en hund i skolan!""

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete inom funktionshinderområdet Malmö Universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

”ALLA SKULLE HAFT EN HUND i

SKOLAN!”

Professionellas uppfattning om hur en Social

tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever

med skolsvårigheter.

(2)

”ALLA SKULLE HAFT EN HUND I

SKOLAN!”

Professionellas uppfattning om hur en Social

tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever

med skolsvårigheter.

Selma Claesson

Claesson, S. ”Alla skulle haft en hund i skolan!”. Professionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter.

Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng.

Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019.

Barn med skolsvårigheter löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i skolan på grund av oro, ångest och stress. Detta kan förebyggas genom en god lärandemiljö, vilket bland annat innefattar goda relationer, ett trivsamt skolklimat och

undervisning med kvalitet. Då lärare och pedagoger i skolan har en betydande roll angående lärandemiljön är syftet med det här uppsatsarbetet att undersöka

professionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter. Jag har samlat in data genom halvstrukturerade intervjuer med fem professionella på en grundskola i södra Sverige. Med stöd från Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv på lärande och med tidigare

forskning har jag kommit fram till att en Social tjänstehund påverkar

lärandemiljön för elever med skolsvårigheter genom att bidra till skolklimat, social interaktion, lek och välbefinnande.

Nyckelord: lärandemiljö, psykisk ohälsa, skolsvårigheter, Social tjänstehund,

(3)

“EVERYONE SHOULD HAVE A

DOG IN SCHOOL!”

Professionals’ perception of how a Social service

dog affects the learning environment for students

with school problems.

Selma Claesson

Claesson, S. “Everyone should have a dog in school!”. Professionals’ perception of how a Social service dog affects the learning environment for students with school problems. Degree project in disability and rehabilitation science 15

högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of

Social work, 2019.

Children with school problems are at high risk of suffering from mental illness in school due to anxiety and stress. This can be prevented through a good learning environment, which includes good relationships, a friendly school climate and a good quality education. As teachers and educators in the school have a significant role to play in the learning environment, the purpose of this degree project is to find out the professionals’ perception of how a Social service dog can influence the learning environment for pupils with school problems. I have collected data through semi-structured interviews with five professionals at a primary school in southern Sweden. With support from Vygotskij’s theory of socio-cultural

perspective on learning and with previous research, I have come to the conclusion that a Social service dog can contribute to the learning environment for students with school problems through school climate, social interaction, play and well-being.

Keywords: learning environment, mental illness, school problems, Social service

(4)

FÖRORD

För att inte förvirra vissa läsare vill jag först och främst nämna att jag innan uppsatsens slutliga inlämning ändrade tilltalsnamn från Elisabet till Selma Claesson. Jag vill även sända ett stort tack till alla intervjupersoner som deltog i den här undersökningen. Tack för att ni uppoffrade både värdefulla raster och rättningstimmar och för att jag och Stella har fått göra praktik hos er. Jag vill även tacka min handledare Camilla Nordgren, som hastigt och lustigt fick ta sig an mig, och som bidragit med värdefulla synpunkter och råd på vägen.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 4

INLEDNING 6

Att förebygga psykisk ohälsa hos skolbarn 7

Syfte och frågeställning 8

BAKGRUND 8

Den svenska skolan och dess lärandemiljö 8

Vad är en Social tjänstehund? 10

TIDIGARE FORSKNING 11

TEORI 14

Sociokulturellt perspektiv på lärande 14

METOD 16

Forskningsetiska principer 17

Författarens förförståelse 18

Genomförande 22

Sökning av tidigare forskning 23

RESULTAT OCH ANALYS 24

Skolklimat 24

Social interaktion 25

Lek 29

Välbefinnande 30

Begränsningar med Social tjänstehund i skolan 31

SAMMANFATTANDE DISKUSSION 32

Metoddiskussion 33

Framtida forskning 34

REFERENSER 36

(6)

INLEDNING

Studierna på FUNKA-programmet vid Malmö Universitet har utvecklat mitt intresse för arbetande hundar inom vård, omsorg och skola. I september 2018 började jag därför en ettårig utbildning för Sociala tjänstehundar1 med min hund

Stella2, som ett komplement till min framtida profession som socialpedagog. En

Social tjänstehund är en utbildad hund med syfte att utveckla fysiska, kognitiva, psykiska och/eller sociala funktioner hos patienten, brukaren eller eleven, i team med sin hundförare. Jag och Stella har genom utbildningen till Social

tjänstehundsteam haft praktik på en grundskola under vårterminen 2019 där vi träffade elever med olika sociala svårigheter i skolan. Syftet med praktiken var att vi som team skulle få lära känna nya miljöer, uppleva olika elevmöten och få prova oss fram inför framtida arbete i skolan. I samband med vår praktik blev vi väl bemötta av både elever och pedagoger och jag märkte att det fanns ett stort intresse kring besöken och ämnet över lag. På så vis stärktes min nyfikenhet att undersöka ämnet Social tjänstehund i skolan på en mer vetenskaplig nivå. Sociala tjänstehundar är fortfarande inte särskilt vanligt förekommande i skolmiljöer. Eftersom det är en relativt oprövad företeelse har jag därför i samråd med min handledare använt min och Stellas praktik som grund och förförståelse för att möjliggöra det här examensarbetet. Jag kommer att beskriva praktiken mer utförligt i metodavsnittet och samtidigt diskutera vilken påverkan detta kan ha på min förståelse, på informanterna och på resultatet.

Inledningsvis kommer jag att motivera varför målgruppen ”elever med skolsvårigheter” är viktig att belysa inom forskningsämnet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. I utbildningsnämnden (2015) kan läsas att handikapp- och rehabiliteringsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne med syfte att ” […] låta olika perspektiv på funktionsnedsättningar och funktionshinder samt

rehabilitering- och habilitering mötas, brytas och berikas av varandra och studeras utifrån dimensionen individsamhälle”. Vidare beskrivs vikten av att se varje individ utifrån både biologiska, psykologiska och sociala perspektiv för att utgå från ett så kallat biopsykosocialt synsätt inom området. Det här innebär med andra ord att man måste se till helheten och de olika aspekternas samband för att förstå t.ex. en persons hälsotillstånd, diagnos eller sociala problem.

Folkhälsomyndigheten (2018) menar t.ex. att psykisk ohälsa ofta förkommer i samband med andra svårigheter så som aggressivitet, att inte kunna prata med en förälder eller att vara mobbad. Det här examensarbetet fokuserar på målgruppen, som jag valt att kalla, ”elever med skolsvårigheter”, eftersom det är en stor riskgrupp som kanske inte alltid tolkas inom ramen för handikapp- och

rehabiliteringsvetenskap- förrän det har gått så långt att den anses legitim nog för att kallas psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

I följande avsnitt kommer jag därför att förklara vikten av att tillsätta tidiga insatser i skolan för elever med skolsvårigheter, vilket alltså innebär barn i grundskolan som på olika vis har sociala, psykiska eller fysiska svårigheter som har lett till eller skulle kunna leda till psykisk ohälsa. Jag vill förtydliga att de här svårigheterna existerar inom både grundskola och grundsärskola, men att jag i det här arbetet har valt att fokusera på de elever som går i grundskoleverksamhet.

1 Jag har valt att använda stor bokstav i begreppet Social tjänstehund för att visa att det är ett

enhetligt begrepp.

(7)

Att förebygga psykisk ohälsa hos skolbarn

Folkhälsomyndighetens (2019) rapport över skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 visar att elever har minskad trivsel i skolan och samtidigt känner en ökad stress. Detta har lett till att många får så kallade psykosomatiska besvär vilket t.ex. kan innebära att man känner sig på dåligt humör eller irriterad ofta, har återkommande huvudvärk, ont i magen eller svårt att sova. Psykosomatiska besvär är en del av det större begreppet psykisk ohälsa, som är en samlad beteckning för både mindre allvarliga psykiska problem som nedstämdhet eller oro till mer allvarliga psykiatriska diagnoser. Olika former av psykisk ohälsa och olika former av psykisk störning kan leda till varaktig psykisk

funktionsnedsättning. Enligt en rapport från Nationell Psykiatrisamordning (2006) definieras psykisk funktionsnedsättning enligt följande:

En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.

Enligt nämnd rapport inkluderas inte barn av definitionen för psykisk

funktionsnedsättning eftersom de ”i praktiken” inte omfattas i samma utsträckning av de viktiga livsområden som beskrivs. Jag kommer därför i fortsättningen alltså inte använda mig utav begreppet psykisk funktionsnedsättning utan istället

psykisk ohälsa, som är ett mer vedertaget begrepp när man talar om barn och unga med psykiska svårigheter.

Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) drabbas barn och unga med psykisk ohälsa i större omfattning än andra att dö i förtid, begå självmordsförsök eller vårdas för psykisk sjukdom. Skolan har en central roll i frågor som rör barn och ungas psykiska hälsa och därmed även möjlighet att införa förebyggande åtgärder innan eventuell psykisk ohälsa blivit uttalad. Ju tidigare insatser, desto större möjlighet att påverka. I det här examensarbetet kommer därför fokus vara på just den tidiga insatsen i arbetet att förebygga psykisk ohälsa hos barn i skolan och därmed en viktig aspekt inom forskningsämnet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. Den psykiska ohälsan för barn i skolåldern påverkas särskilt av lärandemiljön i skolan (Allodi 2011). Lärandemiljö definieras av Specialpedagogiska

skolmyndigheten (2017) som:

[…] hela den miljö och de sammanhang som en person befinner sig i under exempelvis en skoldag. Lärande sker i interaktion, det vill säga i samspel med andra och för att alla ska vara delaktiga så krävs en god lärmiljö. Vilken värdegrund och vilka attityder vi möter i vår omgivning är avgörande.

Detta innefattar alltså dels de fysiska lokaler eleverna vistas i, men också den psykosociala arbetsmiljön, alltså hur man behandlar varandra, hur man trivs och hur stämningen är i klassen och skolan (Arbetsmiljöverket 2017). Det är den psykosociala lärandemiljön som kommer att ha fokus i den här uppsatsen. Hur elever trivs i sin skola och klass påverkar hälsan både kortsiktigt och långsiktigt (Schad & Tideman 2017). Att vara en del av en gemenskap, att leka och ha

(8)

vänskapsrelationer är betydande för elevernas välbefinnande och skyddar mot psykisk ohälsa i framtiden. Allodi (2010) har gjort en kunskapsöversikt över elevers psykiska hälsa i skolan och menar att så kallade internaliserande symptom, alltså negativa känslor riktade mot sig själv som t.ex. oro och

nedstämdhet, samt externaliserande symptom, alltså negativa känslor riktade mot andra som t.ex. beteende- och uppförandestörning, aggressivitet och anti-socialt beteende ofta kan relateras till stress och svårigheter med inlärning, koncentration och relationer med lärare och kompisar.

Ett möjligt tillvägagångssätt att uppnå en god lärandemiljö kan vara att införa en Social tjänstehund i skolan. Intresset för att främja den mänskliga hälsan med hjälp av hundar har ökat i Sverige och internationellt (Socialstyrelsen 2014). Den fysiska närheten till hunden ökar den sociala interaktionen och minskar mängden oro och ångest hos människor (Kotrschal & Ortbauer 2003). Forskning visar att mjuk fysisk beröring, t.ex. i form av att smeka med handen över pälsen eller kela frisätter lugn och ro- hormonet oxytocin, som till skillnad från adrenalin får oss att känna ett aktivt lugn och sänker stressnivån och blodtrycket samt höjer

smärttröskeln (Handlin 2010; Handlin m.fl. 2018; Person m.fl. 2017; Pettersson 2017). Det finns även en allmän uppfattning om att människors relation till djur leder till högre välbefinnande och livskvalité (Fine & Beck 2010; Lerner & Silfverberg 2014). Jag har dock inte lyckats hitta någon tidigare forskning, varken svensk eller internationell, som undersöker hundens påverkan på lärandemiljön, vilket motiverar vidare forskning i ämnet.

Syfte och frågeställning

Syftet med det här uppsatsarbetet är att undersöka professionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter. Jag vill på så vis bidra till ytterligare ett perspektiv i forskningsämnet som kan vara betydande i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Genom att intervjua professionella inom grundskolan samt med stöd av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande vill jag därför ta reda på frågeställningen: Hur uppfattar professionella inom grundskolan att en Social

tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter?

BAKGRUND

Det här avsnittet ska ge en bredare förståelse för ämnet Social tjänstehund. Eftersom undersökningen fokuserar på Sociala tjänstehundar i skolan med

inriktning på lärandemiljön, är det dock relevant att först göra en kort redogörelse över det svenska skolsystemet och vad begreppet lärandemiljö innebär.

Den svenska skolan och dess lärandemiljö

Enligt Skollagen (2010:800) sträcker sig den svenska grundskolan från

förskoleklass till årskurs 9, alltså från ca 6 års ålder till ca 15 års ålder. Skolan kan vara privat eller kommunal men är obligatorisk och kostnadsfri för alla barn boende i Sverige. För varje skolform ska en läroplan gälla med riktlinjer och mål för utbildningen. För att konkret beskriva syftet med utbildningen har jag valt att citera direkt från Skollagen (2010:800) 1 kap. 4 §:

(9)

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Ovan beskrivs olika former av inlärning. Citatet beskriver både vikten av den formella (inhämta och utveckla kunskaper och värden) men också informella (livslång lust att lära, bli en god medmänniska och främja den personliga

utvecklingen) inlärningen och vikten av att hjälpa varje enskild individ att uppnå detta.

För att kunna uppnå syftet och målen bör eleven ha en god lärandemiljö. Allodi (2011) diskuterar just de psykosociala aspekterna av lärandemiljöer och menar att klassklimat, relationer mellan lärare och elever, relationer mellan elever,

självuppfattning, självkänsla, motivation, delaktighet, autonomi och kreativitet är faktorer som kan skapa goda förutsättningar för lärande för alla elever. Tjernberg (2013) talar även om vikten av lärarens positiva förväntningar på eleverna i en miljö där eleverna känner sig uppskattade, stimulerade och delaktiga. Goda relationer med kompisar och lärare, ett bra skolklimat samt undervisning med kvalitet leder till ökad livskvalitet och samtidigt minskad stress (Allodi 2010). På så vis motverkar en god lärandemiljö de eventuella skolsvårigheter som kan uppstå. Förutom lärarens yrkesskicklighet främjas elevers läs- och skrivutveckling av en lustfylld, stimulerande och sociokulturell lärandemiljö (Tjernberg 2013). Många elever med funktionsnedsättning går i den ordinarie grundskolan och löper om än ännu högre risk att drabbas av psykisk ohälsa än barn utan

funktionsnedsättning (Andershed & Andershed 2005; Grafström 2018; Skolverket 2015). En god lärandemiljö förutsätter varje elevs rätt att få stödinsatser när kunskapskraven inte uppnås eller uppvisar andra svårigheter som gör att eleven längre fram i skolåldern inte uppnår kunskapskraven (Skolverket 2014). För detta krävs dock varken utredning eller diagnos och det är viktigt att införa tidiga insatser för att förebygga potentiella problem (Allodi 2010; Skolverket 2014; Tjernberg 2013). Det här innebär vidare att pedagogerna behöver en bred

repertoar av pedagogiska metoder för att kunna se till olika utmaningar och varje barns särskilda behov. I det här fallet är det därför ointressant att veta vilken diagnos barnet har, utan snarare se vilka möjligheter som finns att förebygga psykisk ohälsa.

(10)

Vad är en Social tjänstehund?

Det finns flera benämningar på arbetande hundar inom vård, omsorg och skola: skolhund, terapihund, vårdhund, besökshund, läshund etc. (Lerner & Silverberg 2014). Samtliga har syftet att utveckla fysiska, kognitiva, psykiska och/eller sociala funktioner hos patienten, eleven eller brukaren, i team med sin hundförare. Gemensamt ingår de alla under paraplybegreppet ”Sociala tjänstehundar” i

Sverige (Svenska Kennelklubben u.å.), vilket jag i fortsättningen kommer att använda mig av. Det bör även nämnas att terminologin inom forskningsämnet människa- djurstudier med inriktning hund, sträcker sig något bredare än begreppet Sociala tjänstehundar, t.ex. används även termerna hundassisterad terapi, hundassisterad aktivitet eller hundassisterad intervention (Lerner & Silverberg 2014). För att inte förvirra läsaren, har jag valt att inte diskutera alternativa begrepp, eftersom det är just begreppet Sociala tjänstehundar som är relevant för den är uppsatsen.

För att bli certifierad som Social tjänstehundsteam krävs att hunden och föraren har gått en adekvat utbildning. I Sverige finns olika skolor som alla har olika upplägg och standarder. Det finns inte något helhetsgrepp om vad utbildningen ska innehålla, vilket är problematiskt i sig. Vissa är t.ex. kvalitetssäkrade, så kallat H-märkta, av Sveriges Hundföretagare (u.å.) och har lärarledda lektioner medan andra erbjuder endast kurser online. Jag har inte lyckats hitta några siffror på hur många Sociala tjänstehundar det finns i Sverige. Detta skulle kunna bero på bristen av nationella riktlinjer för utbildning och att det är svårt att föra statistik på examinerade ekipage.

Insatserna ser olika ut beroende på var hunden ska arbeta och med vem, vilket även kommer exemplifieras i den tidigare forskningen. Det är dock viktigt att ha ett syfte med insatsen, t.ex. att eleven ska interagera med hunden, öva upp sin motorik eller att bara få ha en avkopplande stund. Det här kan uppnås på olika sätt, men t.ex. övas den sociala interaktionen genom att leka, göra tricks eller någon annan aktivitet tillsammans med hunden. Motoriken kan övas genom att t.ex. kasta en boll, knäppa av och på kopplet, sitta på huk eller böja sig ner efter en leksak etc. En avkopplande stund kan vidare innebära att gosa med en hund i soffan eller att gå en promenad. Som hundförare bör man även ha en liten matta som hunden kan lägga sig på när den vill vara ifred. Mattan används även som säkerhetsåtgärd om något oförutsägbart skulle inträffa.

Risker med Social tjänstehund

Generellt finns det väldigt lite forskning på nackdelarna av djurassisterad terapi (Lerner 2014; Brelsford m.fl. 2017) inklusive Sociala tjänstehundar i skolan. Lerner (2014) diskuterar dock vilka risker det finns med att arbeta med djur i vård och omsorg. Eftersom det flertalet gånger är hundar inblandade vid djurassisterad terapi, anser jag därför detta vara relevant för det här avsnittet. Jag bedömer även att riskerna ser ungefär likadana ut för samtliga verksamhetsområden och att det därför inte skiljer sig markant mellan vård, omsorg eller skola. Lerner (2014) talar bland annat om betydelsen av djurets välmående och att en viktig aspekt är att det inte får stressas, vilket t.ex. skulle kunna ske i för långa pass utan paus. Ett djur som mår dåligt kan även bli en skada för människan eftersom det då skulle kunna bitas eller uppvisa andra oönskade beteenden. Lerner diskuterar även att det kan finnas en rädsla för djur, allergier, smittor samt kulturella eller religiösa hinder. Han poängterar dock att han inte vill förringa de positiva effekterna, men att det kan vara bra att veta om vilka risker som kan uppstå.

(11)

I Zasloffs m.fl. (1999) undersökning lyftes ungefär samma problematik men med fokus på djur i skolmiljö. De diskuterade vilka risker som skulle kunna uppstå med att ha djur i skolan och som man bör ha i beaktning. Lärarna i

undersökningen tog bland annat upp allergier, barnens rädsla för djur, zoonotiska sjukdomar (sjukdomar som smittas mellan djur och människor) samt den

generella hälsan och välmående för både elever och djur.

TIDIGARE FORSKNING

Eftersom den här uppsatsen fokuserar på hundar i grundskolan, årskurs F-9, har jag avgränsat sökningen av tidigare forskning efter det. Då det kan vara svårt att översätta de internationella skolsystemens termer, kommer jag därför använda mig av ”grundskola” vid presentationen av studierna. Vid en generell enkel sökning på Libsearch (se mer info i metod-avsnittet) med sökorden dog och

school fanns flest forskning, i inbördes ordning, i USA, Australien,

Storbritannien, Japan, China och Europa. När jag lade till Sweden i sökfältet fick jag enbart träffar på forskning om astma och allergi hos skolelever. Jag har inte lyckats hitta någon svensk forskning om hundar i skolmiljö, däremot finns det ett otalt många uppsatser på kandidat- och masternivå. Då jag har avgränsat min tidigare forskning till doktorsavhandlingar som lägsta akademiska nivå är kandidat- och masteruppsatser inte relevanta för min uppsats, men det belyser ändå det stora intresset för forskningsämnet och motiverar vidare forskning. Jag har valt att diskutera studier som på olika sätt visar hur hunden kan påverka elevernas lärandemiljö i skolan. Jag har valt både studier som inriktar sig på elever med särskilda diagnoser, men också utan. Detta för att visa att behovet finns hos alla elever, med eller utan diagnos. Studiernas individuella syften har dock inte varit direkt kopplade till just begreppet lärandemiljö, på engelska

learning environment. De belyser dock olika faktorer som skulle kunna påverka

lärandemiljön och är därför relevanta för min uppsats.

Doktoranderna Courtney E. Zents och Amy K. Fisk samt professor Chris W. Lauback (2017) är verksamma vid Alfred University, institutionen för rådgivning och skolpsykologi i New York. De tog kontakt med fyra skolor i New York som de visste använde sig av hund i skolan för att ta reda på elevernas, pedagogernas och kuratorernas uppfattning om hunden i skolan. De skickade dels ut enkäter men gjorde även semistrukturerade intervjuer. På så vis är den här studien

intressant för mig, med tanke på pedagogernas perspektiv. De kunde konstatera att hunden bidrog till en generell känsla av välbefinnande och förmåga till empati och socialt samspel bland eleverna. Eleverna kände en nära relation till hunden, vilket också bekräftade författarnas val av anknytningsteorin. De kunde se att hundarna skapade en trygg bas för eleverna på så vis att de kände tillit, tröst och att de gärna gick till hunden när de hade en dålig dag.

Professorerna Kurt Kotrschal och Brita Ortbauer (2003) är verksamma i Konrad Lorenz Forskningscenter för etologi i Grünau samt Institutionen för Zoologi, University of Vienna, Österrike. De har videoinspelat en klass med 24 elever i en grundskola i Wien, först i en månad utan hund och sedan en månad med hund i klassrummet. Videoinspelningarna varade under en timme, tre gånger i veckan.

(12)

Eleverna fick en introduktion i hundens beteende och skötsel innan

försöksperioden med hunden började. Under tiden hunden var i klassrummet fick eleverna interagera med hunden när som helst på ett respektfullt sätt, förutom när hunden låg på sin matta då den fick vara ifred. Eleverna visade ett stort intresse för hunden vilket resulterade i att de sällan satt på sin plats utan ofta umgicks i grupp. De pratade med lägre samtalston och undvek att skrika över klassrummet. I helhet blev klassen mycket mer socialt integrerade med varandra. Man kunde se en minskning på oönskade beteenden som aggressivitet och hyperaktivitet. Kommunikationen mellan både lärare-elev och elev-elev blev mer intensiv, trots att eleverna ägnade hunden en hel del uppmärksamhet, var de ändå mer

fokuserade på läraren. Kotrschal och Ortbauer (2003) nämnde att det hade varit intressant att jämföra två olika klasser, men att resurserna för detta inte fanns. Det var därför intressant att ta del av nästa studie, som hade möjlighet att göra just en sådan studie.

Professor Andreas Hergovich, verksam vid University of Vienna, institutionen för psykologi i Österrike samt professorerna Bardia Monshi, Gabriele Semmler och Verena Zieglmayer, verksamma vid University for Human Science of Liechtenstein (2002) jämförde två klasser, en experimentgrupp med hund i tre månader och en kontrollgrupp utan hund. Eleverna gick i årskurs 1 och flertalet hade invandrarbakgrund. Precis som i Kotrschal och Ortbauers (2003) studie, fick eleverna i experimentgruppen lära sig hur man interagerar med hunden t.ex. klappa den, ge den vatten, mat och leksaker. Hunden kunde vandra omkring fritt i klassrummet. Självskattningsformulär om bland annat elevens empati för djur, sociala intelligens delades ut till elever innan och efter experimentperioden. Lärarna fick ett självskattnings formulär angående elevernas sociala kompetens, sociala interaktion och aggressivt beteende. Man fann att hunden hade en generellt positiv påverkan på eleverna i klassrummet. Lärarna upplevde en betydligt stor skillnad på ”klimatet” i klassrummet, vilket antagligen påverkades av minskad aggressivitet hos flera elever samt att de kom bättre överens med eleverna när hunden varit där än innan. Eleverna visade även ökad empatisk förmåga gentemot djur efter respektive före experimentperioden. Hergovich m.fl. (2002) poängterar med detta att hunden inte bara är ett stöd för barn med

funktionsnedsättning, utan betydelsefull för alla barns sociala och kognitiva utveckling. De menar vidare att aggressivitet och andra oönskade beteenden inte behöver vara relaterat till en diagnos, utan till de svårigheter som kan uppstå med att t.ex. börja skolan eller att inte förstå språket. Det här motiverar mitt val att inte enbart fokusera på elever med diagnos, utan alla elever med skolsvårigheter. Jag kommer nu belysa ett par studier med fokus på elever med olika

funktionsnedsättningar. Professor Katherine L. Anderson, verksam vid institutionen för specialpedagogik, Minnesota State University och professor Myrna R. Olson, verksam vid institutionen för pedagogik och lärande, University of North Dakota (2006) undersökte sex elever med psykiska och

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på en grundskola i North Dakota och deras interaktion med en hund i deras arbetsrum under två månader. Eleverna hade svårigheter att vara i sitt ordinarie klassrum och fick därför arbeta i ett mindre arbetsrum tillsammans med sin lärare, elevassistent och hunden. Hunden vandrade runt fritt i klassrummet och man noterade all form av interaktion eleverna hade med hunden, men också oönskade beteenden som t.ex.

affektutbrott. Forskarna intervjuade även elevernas föräldrar efter halva tiden men också eleverna själva efter periodens slut. Samtliga elever skapade ett särskilt

(13)

band till hunden. Resultatet visade en generell ökning av elevernas emotionella stabilitet och attityd gentemot skolan. Flera av eleverna kunde ”använda” hunden som avledning från sina känslor som t.ex. aggressivitet. Hunden påverkade också elevernas sociala interaktion med lärare, familj och kompisar. Man kunde även konstatera att hunden var ett utmärkt verktyg för eleverna att lära sig ta ansvar, visa respekt och känna empati eftersom de kunde dra paralleller mellan sina egna känslor och hundens.

Kathryn Stevenson, Scott Jarred, Professor Vivian Hinchcliffe och Kathryn

Roberts (2015), England, observerade tre elever med autismspektrumsyndrom och deras interaktion med en terapihund och en pedagog. Undersökningen pågick under fem olika tillfällen i en period på tio veckor och kompletterades med före- och eftermätningar. För alla tre eleverna kunde man se ökad interaktion med både hunden och pedagogen genom framför allt lek. Leken utvecklades under tiden, som när en elev upptäckte att de kunde påverka hunden genom att t.ex. när man kastar en boll, kommer hunden tillbaka med den och på så vis skapa en två-vägsinteraktion. De menar vidare att en hund i skolan kan agera som ett ”socialt smörjmedel” eller ”social bro” till andra människor, i det här fallet mellan eleven och pedagogen. De kunde även se en minskning i elevernas stereotypa och

repetitiva beteenden, dock endast under interaktionen med hunden. Det innebär att när hunden var i rummet var eleverna mer intresserade av denna istället för andra ”uppmärksamhetsstörande” föremål, vilket annars kan vara ett problem för de elever som inte kan selektera intryck, utan blir ofokuserade och splittrade. Slutligen kommer jag även att presentera ett par studier om hur hunden främjar elevers läsbarhet, vilket också syftar till lärandemiljön. Professor Deborah E. Linder, doktor i veterinärmedicin, Megan K. Mueller, doktor i

människa-djurstudier, Jean A. Alper, doktor i barn- och människoutveckling samt professor Lisa Freeman (2018) vid Tufts University i North Crafton USA, undersökte andraårselevers attityd och läskunnighet i samband med högläsning för en hund. En halvtimme i veckan i sex veckor fick barnen i experimentgruppen läsa för hunden, medan barnen i kontrollgruppen fortsatte som vanligt. Genom olika mätinstrument för läskunnighet och attityd före samt efter experimentperioden, kunde man konstatera att läskunnigheten inte hade förändrats. Däremot kunde man bekräfta att läsningen för en hund hade en signifikant ökning av elevernas motivation, vilket i ett långsiktigt perspektiv mycket väl skulle kunna påverka läskunnigheten.

Doktor Marieanna C. le Roux, professor Leslie Swartz och professor Estelle Swart (2014), verksamma vid Stellenbosch University i Sydafrika använde en liknande experimentell för- och eftermetod för att undersöka läskunnigheten hos elever med lässvårigheter i tredje klass. Eleverna delades upp i tre

experimentgrupper och en kontrollgrupp. Under en tioveckorsperiod fick en grupp läsa för en hund, en grupp läsa för en vuxen och en grupp läsa för en nallebjörn. De kunde i sin studie se en förbättring i läsförståelsen i gruppen som läste för en hund. De diskuterar möjliga anledningar till sitt resultat, bland annat hundens förmåga att reducera stress och att eleverna därför lättare kan slappna av i läsningen. Hunden dömer ingen och ökar därför också elevernas självkänsla. De nämner även, precis som Linder m.fl. (2018) kom fram till, att hunden mycket väl kan motivera eleverna att vilja bli bättre och därmed deras attityd till läsning.

(14)

Sammanfattningsvis kan man säga att hunden kan bidra till flera olika

användningsområden och syften, både till elever med diagnos men även elever utan. Den kan användas i helklass med syfte att bidra till ett bättre klimat, eller användas i mindre arbetsrum för att interagera mer individuellt med elever, eller vid direkt inlärning genom att t.ex. agera god lyssnare vid en sagostund.

Framförallt verkar den ha positiva effekter på elevers sociala utveckling som t.ex. empati och relationer, men också som motivator till inlärning och attityd till skolan i helhet. Det fanns även en tydlig känsla av välbefinnande i form av både minskad oro och stress, men också i form av glädje. Samtliga studier har resulterat i signifikanta fördelar av att ha en Social tjänstehund, eller motsvarande, i skolan. Jag har inte lyckats hitta någon forskning som visar på negativa effekter, förutom de eventuella risker som en Social tjänstehund skulle kunna medföra, vilket jag tog upp i föregående avsnitt. Det är oklart vad detta kan bero på, men en

anledning skulle kunna vara att forskningsfältet fortfarande är så nytt och inte så brett att man helt enkelt inte kommit så långt i forskningen än.

TEORI

För att ta reda på professionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter har jag valt teorin om sociokulturellt perspektiv på lärande av Lev Vygotskij. Teorin har genomgående inslag i läroplaner för grundskolan och är därför relevant för mitt resultat i den här undersökningen (Pedagogiska Magasinet 2014; Vygotskij 1999).

Den akademiska nivån på det här uppsatsarbetet medför en naturlig avgränsning i form av tid och textutrymme. Jag kommer därför endast belysa de mest relevanta delarna av teorin samt använda mig av särskilt utvald litteratur för att beskriva den. På grund av vidden av den sociokulturella teorin har jag valt att använda litteratur som beskriver Vygotskij och teorin på ett övergripligt sätt; Elevens värld av Gunn Imsen (2006) som är en återkommande bok inom lärarprogrammen. Detta i kombination med axplock från Vygotskijs tre böcker Mind in Society (1978), Fantasi och kreativitet i barndomen (1995) och Tänkande och språk (1999) för att få ett bredare perspektiv.

Sociokulturellt perspektiv på lärande

Lev Vygotskij (1896–1934) var en rysk psykolog, pedagog och upphovsman till det sociokulturella perspektivet, som till skillnad från många andra teorier fokuserar på lärandet som en social process, istället för ett individuellt fenomen (Imsen 2006). Teorin bygger på att man lär sig i socialt samspel med andra och sin omgivning, t.ex. samspel med föremål, texter, djur, bilder eller andra kulturella sammanhang för att sedan lära sig på den individuella nivån. Den sociala utvecklingen sker när barnet kan göra saker med andra vilket leder till den individuella utvecklingen, alltså när barnet kan göra saker själv (Vygotskij 1978). Vygotskij menar att en kombination av genetiskt arv och sociala

miljöförhållanden skapar lärande (Imsen 2006). Den kultur man växer upp i, det språk man talar och de grupper man tillhör samt en viss grad av nedärvda gener bildar en så kallad sociobiologisk linje av barnets personlighet.

En viktig byggsten i Vygotskijs teori är den proximala utvecklingszonen (Imsen 2006). Varje individ har en utvecklingszon som kan delas in två nivåer: den första

(15)

nivån symboliserar vad barnet klarar av med stöd och hjälp och den andra innebär vad barnet klarar av att göra på egen hand. Skillnaden mellan nivåerna kallas den proximala utvecklingszonen och symboliserar människans ständiga potentiella utveckling. Utmaningen är att försöka hitta pedagogiska metoder i form av relevant stöd och stimulans som kan hjälpa individen till nästa nivå för att tillslut klara uppgiften på egen hand (se fig. 1.). Pedagogen har därför en viktig roll i det sociokulturella perspektivet, eftersom de med hänsyn till elevernas kunskapsnivå, ska erbjuda lagom svåra uppgifter som kan ”pusha” eleverna i rätt riktning.

Figur 1. Den proximala utvecklingsnivån (Imsen 2006 s. 318).

Vygotskij menar att det är skillnad på vad en person kan göra på egen hand och vad hen kan lära sig med hjälp av t.ex. en annan kompetent person (Imsen, 2006). Ett centralt begrepp i Vygotskijs teori är mediering. Enkelt förklarat kan man säga att mediering innebär de olika fysiska (materiella) eller mentala (psykologiska) hjälpmedel och kulturella redskap som pedagogen använder för att stötta eleven till nästa nivå (Vygotskij 1999). Begreppet kulturell kan t.ex. innebära skrift, språk, matematik, musik eller annat som människan har utvecklat. Med dessa redskap kan vi förstå det förflutna, nutiden och framtiden. Eftersom kulturen ser olika ut i olika delar av landet, ser också de kulturella redskapen olika ut. Språket är ett av de viktigaste redskapen enligt Vygotskij (a.a.). Språket underlättar social aktivitet och är ett kognitivt redskap vid mediering. Pedagogen blir t.ex. ett medierande stöd när hen förklarar hur eleven ska utföra en uppgift eller använder ett redskap för att förklara ett fenomen (Imsen 2006). Språket lägger grunden för tänkandet och är därför ett viktigt hjälpmedel för barnets intellektuella utveckling. Vygotskij (1999 s. 466) beskriver tanken som ”ett svävande moln som släpper ifrån sig ett regn av ord”. Han menar att tanken är individens intellektuella helhet som sedan visar sig i talet. Men tanken uppkommer inte av andra tankar, utan av individens drifter, behov, intressen, motiv, affekter och emotioner. Motiv till tanke till ord befäster relationer mellan ting och processer.

Leken har också ett stort inflytande i barnets utveckling eftersom man då lär sig att anpassa sig och påverka andra för att komma fram till egna fördelar (Imsen 2006). Leken genererar framförallt glädje hos barnet men tillfredsställer även andra behov i samband med att leken skiftar form. T.ex. kan man se att barnet kan börja handla självständigt i takt med att det blir mer och mer erfaret och får kontroll över den ”låtsasvärld” leken utspelar sig i och de regler och roller som man har skapat. Leken bidrar även som redskap i den proximala utvecklingszonen genom att barnet hela tiden befinner sig över sina egna begränsningar så som

(16)

ålder eller beteende och jobbar därför hela tiden mot nästa utvecklingsnivå (Vygotskij 1995).

Vygotskij (1995) menar att alla människor, inklusive det lilla barnet, är kreativa och kreativitet skapas av fantasin. Det är genom fantasin som man kan tolka erfarenheter och känslor och sedan förena känslan med betydelse eller mening. Vygotskij (1995 s. 14) citerar professor Théodule Ribots uttal att ”alla det dagliga livets föremål, också de allra enklaste och vardagligaste, är så att säga

kristalliserad fantasi”. Barnets skapande och kreativitet grundas framför allt i

leken. Barnet tolkar sina upplevelser för att sedan reproducera dem i fantasi och lek t.ex. genom att använda en käpp som häst eller laga mat av sand. ”Ju rikare erfarenheterna är, desto rikare blir också fantasin vid de i övrigt lika

förutsättningarna” (Vygotskij 1995 s. 19). Citatet exemplifierar teorins

utgångspunkt i att man lär sig i samspel med andra och sin omgivning. Desto mer man vidgar barnets erfarenheter desto mer får de processa.

Eftersom leken oftast speglas av egna upplevelser och vad de sett vuxna göra är bland annat imitationen en viktig faktor för lärandet (Imsen 2006). Ena dagen får barnet observera och härma den som är mer kompetent, en tid framöver kan barnet behärska det på egen hand. Detta kallas internalisering och betyder att man tar in någon annans åsikter eller kunskap och gör de till en del av sig själv

(Vygotskij 1975). På det viset kan barnet återskapa en situation de sett eller varit med om och göra det till sin grej. Barnets skapande och utvecklingen av detta är väldigt viktigt för barnets personliga utveckling och mognad (Vygotskij 1995).

METOD

För att ta reda på professionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter har jag valt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har använt mig av vad Kvale och Brinkmann (2009) definierar som halvstrukturerade intervjuer och följt deras vägledning eftersom de fokuserar helt på kvalitativa intervjuer som metod vilket också passar syftet för det här examensarbetet.

Huruvida en intervju är strukturerad, halvstrukturerad eller ostrukturerad beror enligt Patel och Davidsson (2011, s. 76) på ”i vilken utsträckning frågorna är fria för intervjupersonen att tolka fritt beroende på sin egen inställning eller tidigare erfarenheter”. Halvstrukturerade intervjuer innebär alltså en relativt flexibel intervjuprocess och definieras av Kvale och Brinkmann (2009, s. 20) som ”en intervju med målet att erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka innebörden av de beskrivna fenomenen”. Det handlar alltså om att förstå ett ämne ur den intervjuades egna synvinkel och upplevelse, vilket Bryman (2008) beskriver som ett hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv. Halvstrukturerade intervjuer är därför aktuellt för min uppsats eftersom min utgångspunkt handlar just om intervjupersonernas uppfattning om ett fenomen. För att genomföra detta har forskaren en intervjuguide med vissa teman och förslag på frågor, men som ändå lämnar utrymme för intervjupersonen att svara på sitt sätt och möjlighet för forskaren att t.ex. ställa oplanerade följdfrågor. För att forskaren sedan ska kunna tolka svaren, är det lämpligt att ha spelat in intervjun så att man kan transkribera

(17)

det till en text som sedan blir material för tolkning och analys (Kvale & Brinkmann 2009).

Innan vidare beskrivning av undersökningens genomförande är det lämpligt att redogöra för de forskningsetiska frågor som kan uppstå innan, under och efter intervjuprocessen. Därefter kommer jag att beskriva min förförståelse i ämnet Social tjänstehund, vilket innefattar praktiken på den aktuella skolan följt av ett avsnitt om tillförlitlighet där jag diskuterar och problematiserar den här typen av undersökning.

Forskningsetiska principer

Inför en undersökning är det viktigt att ta del av de forskningsetiska principer som är beskrivna i Vetenskapsrådets (2017, s. 8) publikation God forskningsed för att kunna söka värdefull kunskap och samtidigt visa respekt för intervjupersonens integritet:

1) Du ska tala sanning om din forskning.

2) Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier. 3) Du ska öppet redovisa metoder och resultat.

4) Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar. 5) Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra.

6) Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering.

7) Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö.

8) Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning Ovan nämnda principer har legat till grund för hela uppsatsarbetet.

Vetenskapsrådet (2017) beskriver de olika principerna mer omfattande, men de som jag vill belysa lite extra och som jag bedömer är mest relevant på den här uppsatsnivån är princip 5) Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra, och princip 7) Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö.

Att inte stjäla forskningsresultat från andra innebär att ta avstånd från plagiat, fusk, frisering av data och andra vetenskapliga oredligheter (Vetenskapsrådet 2017). Det innebär vidare att jag inte har kopierat texter från andra forskares publikationer utan enbart använt mina egna ord, förutom vid citat men då har detta framgått. Jag har även så långt som möjligt använt mig av förstahandskällor, när detta inte har varit möjligt har detta också framgått. Uppsatsen kommer skickas via Urkund (2005) som är ett automatiskt textigenkänningssystem för att förebygga plagiat.

Forskning som innefattar människor och djur kräver ofta tillstånd enligt lag (SFS 2003:460) om etikprövning, vilket behandlar princip 7 om att inte bedriva

forskning som skadar dessa eller miljön (Vetenskapsrådet 2017). I samråd med min handledare har vi kommit fram till att den här uppsatsen inte behöver ansökas om etikprövning eftersom intervjuerna inte behandlar känsliga personuppgifter enligt den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) (Datainspektionen u.å.). Men även om jag inte kommer behandla känsliga personuppgifter så ställer GDPR hårda krav på hantering av all form av personuppgifter, varför det är viktigt att registrera detta i Malmö Universitets register över personuppgiftsbehandlingar.

(18)

Vetenskapsrådet (2017) talar även om vikten av sekretess och tystnadsplikt i samband med forskning i verksamheter som skyddas av detta. Eftersom min forskning kommer genomföras på en privat grundskola som lyder under skollagen (2010:800) kommer jag behöva ta hänsyn till både sekretess och tystnadsplikt. Kvale och Brinkmann (2009) diskuterar också de etiska krav som ställs på forskaren. Man ska bland annat sträva efter så god kvalitet som möjligt för vetenskapliga och mänskliga intressen, bedöma konsekvenserna för

intervjupersonerna, samt ta hänsyn till samtyckeskravet, informationskravet och konfidentialitetskravet. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning själva får bestämma om de vill delta eller inte efter att ha fått det informationsbrev som motsvarar informationskravet. Informationskravet innebär vidare att samtliga berörda personer i undersökningen ska informeras om syftet, hur genomförandet kommer att gå till, att deltagandet är frivilligt och att de när som helst har rätt att avstå. I informationsbrevet ska man även ta upp det så kallade

konfidentialitetskravet men också vad Bryman (2008) beskriver som

nyttjandekravet. Konfidentialitetskravet handlar om att personuppgifter och annat material ska förvaras och behandlas på ett säkert sätt, oåtkomligt för obehöriga, och att deltagarna kommer avidentifieras i den färdiga uppsatsen (Kvale & Brinkmann 2009). Nyttjandekravet betyder att den data som samlas in endast får användas i ett preciserat forskningssyfte (Bryman 2008).

För att de etiska principerna inte ska brytas har jag lämnat ut ett informationsbrev enligt mall från etikkommitténs hemsida med fullständig information till samtliga inblandade för att sedan få samtycke om deltagande från dem. Jag har även fått samtycke från verksamhetschefen på arbetsplatsen för att försäkra mig om att det är ok att utföra undersökningen där. Slutligen har jag även fått samtycke från min handledare. Jag har även registrerat behandlingen av personuppgifter i Malmö Universitets register med information om syfte, vilka uppgifter som ska samlas in, hur länge uppgifterna kommer att sparas och hur uppgifterna kommer att skyddas. För att avidentifiera deltagarna, och även hunden, kommer jag att använda mig av påhittade namn både i det färdiga examensarbetet och i analysarbetet. När

intervjupersonerna har pratat om eleverna, kommer jag endast benämna dessa som ”eleven” i texten, eftersom det inte är på eleverna fokus ligger.

Författarens förförståelse

Den hermeneutiska fenomenologin handlar om att tolka och förstå det fenomen man undersöker (Bryman 2008) och det är därför viktigt att lyfta förförståelsen eftersom det ger en inblick i hur jag har tagit mig an ämnet. Förförståelsen kan t.ex. ha gjort att jag blivit blind för vissa fenomen och inte ifrågasatt saker som för mig har varit självklara. Här är det bland annat en fördel att ha en handledare som kan poängtera aspekter som t.ex. är otydliga eller inte är relevanta. Min

förförståelse grundar sig i mitt personliga intresse för hundar och som sedan utvecklats genom min utbildning på FUNKA-programmet vid Malmö Universitet samt utbildningen för Sociala tjänstehundar. Viktigast i det här fallet omfattar dock min och Stellas praktik på den aktuella skolan som jag ska redogöra för härnäst, följt av en diskussion om hur detta har påverkat min undersökning. Praktiken och urval för examensarbetet

I det här avsnittet vill jag argumentera och redogöra för varför jag har valt att utföra min undersökning på den skolan som jag och Stella har haft vår praktik. Som jag nämnt tidigare ser utbildningarna för Sociala tjänstehundar olika ut. När

(19)

jag valde utbildning för mig och min hund hade jag krav att vissa punkter skulle uppfyllas. Bland annat ville jag att utbildningen skulle vara kvalitetssäkrad, lärarledd och ha samma etiska värderingar vad gäller hundträning som jag. Det finns bara en utbildning som uppfyllde kriterierna, vilken dessutom endast förekommer på två olika orter i Sverige. Mitt urval avgränsades därför till en grundskola som hade erfarenhet av att arbeta med en Social tjänstehund från den här utbildningen. I min geografiska närhet var detta fenomen obefintligt. För att ens kunna genomföra undersökningen såg jag därför alternativet och möjligheten att genomföra undersökningen på skolan där jag och Stella gjorde vår praktik. I utbildningen till Socialt tjänstehundteam ingår 25 timmars praktik, inklusive planering, förberedelse, besök och utvärdering. Teamet, alltså förare och hund, ska praktisera med den målgrupp som de planerar att arbeta med i framtiden, i vårt fall barn i grundskoleålder mellan 6-15 år. Jag hade fått tips om att det skulle kunna vara lättare att få praktisera med en hund på en privat skola, eftersom det där inte tar lika lång tid med beslutsfattning. Eftersom jag själv inte är uppvuxen i staden jag studerar, frågade jag en bekant om möjliga skolor i min geografiska närhet. Jag skickade ett mail till en av dem och fick positiv respons. Vi bokade in ett första möte där jag och kontaktpersonen diskuterade möjligt upplägg och vilka elever som skulle uppskatta våra besök. Under praktikperioden hade jag sedan regelbundna uppföljningsmöten med kontaktpersonen. Vi kom fram till att träffa två elever med olika sociala svårigheter. Jag kommer inte beskriva eleverna närmre med hänsyn till hanteringen av känsliga personuppgifter.

Besöken ägde rum i ett mindre arbetsrum på skolan och varade mellan 20–40 min. Totalt träffade vi eleverna tio gånger. Besöken såg olika ut beroende på elev och dagsform. Stella är tränad att ta egna initiativ och själv söka kontakt med

eleverna, vilket betyder att hon inte väntar på några signaler eller kommandon från mig. Det här gör att mötet blir mer naturligt och känslan mer genuin. Vi började alltid med att eleven och Stella fick hälsa på varandra och hitta trygghet. Jag hade en packad väska med leksaker, vattenskål, vattenflaska, filt, ett häfte om Stella med bilder och lite hundgodis som eleverna fick tillgång till. De lekte med henne, gav henne vatten, gjorde enklare tricks, gosade och gömde godis. Några gånger fick Stella välja bok som eleven sedan fick läsa för henne. Med en av eleverna hade vi alltid en pedagog med, med den andra eleven bedömde vi tillsammans att eleven mådde bättre av att det bara var jag, Stella och eleven i rummet. Min relation till eleverna var endast i egenskap av hundförare. Jag introducerade aktiviteter och fungerade som en slags tolk mellan hunden, eleven och ibland pedagogen. Målet med besöken var bland annat olika sociala

utvecklingsmöjligheter, men också att helt enkelt få en paus från de sociala svårigheterna, t.ex. genom att få tänka på något annat en stund och samla energi för att klara av resten av dagen.

Vid valet av intervjupersoner gick jag via min kontaktperson på skolan. Man skulle kunna likna valet av intervjupersoner med vad Bryman (2008) beskriver som bekvämlighetsurval, vilket ofta används om t.ex. tillgängligheten till vissa individer är svåra att få tag i. I det här fallet var det svårt att få tag på

intervjupersoner med erfarenhet av social tjänstehund i grundskolan och jag fick därför ta de intervjupersoner på den skolan jag och Stella hade vår praktik. Man kan dock också likna urvalet vid vad Bryman (2008) beskriver som målinriktat urval, eftersom jag har intervjuat specifika professionella på skolan som har regelbunden kontakt med de elever som tagit del av insatsen med Social

(20)

tjänstehund. Bryman (2008) menar att det är omöjligt att veta hur många intervjuer man bör göra för att uppnå så kallad teoretisk mättnad innan en undersökning genomförts. Jag valde därför att gå på min handledares

rekommendationer om ca 4-7 intervjupersoner. Jag ansåg att fem intervjupersoner var rimligt med hänsyn till syfte, frågeställningar och intervjuguide. När jag lyfte frågan med min kontaktperson gav hon förslag på fem personer, inklusive henne själv, som hon trodde hade möjlighet att ställa upp på intervju. Samtliga tackade ja. Jag sökte upp tre av intervjupersonerna på skolan och bokade in lämplig tid för intervju. Den fjärde personen bokade min kontaktperson in via mail och hennes egen intervjutid ändrade hon några gånger innan det blev fastställt. Jag beskriver intervjuprocessen mer längre fram i uppsatsen i avsnittet om ”genomförande”. Intervjupersonerna, alltså de professionella, har jag valt att kalla Martina, Greta, Jannike, Tina och Mårten. Samtliga har olika pedagogiska arbetsuppgifter på skolan, t.ex. lärare, elevassistent eller fritidspedagog, men eftersom detta är irrelevant för studien, har jag valt att inte beskriva detta eller dem närmre med hänsyn till hanteringen av känsliga personuppgifter. De professionella är dock engagerade i de aktuella elevernas vardag i skolan på olika sätt. I mötet mellan Stella och en av eleverna behövde minst en professionell närvara, vilket samtliga intervjupersoner vid olika tillfällen gjorde.

Tillförlitlighet

Den här typen av undersökning, där forskningen sker nära författarens egen insats, kan jämföras med så kallad autoetnografisk forskning, alltså forskning grundad på författarens egna erfarenheter (Wall 2006). Richards (2008) skrev t.ex. en artikel om vikten av att dokumentera individens egna erfarenhet av njurtransplantation istället för endast den medicinska expertisens synvinkel. På så vis får individen själv bestämma vad som är viktigt att dokumentera i egenskap av att vara erfarenhetsexpert på sitt område. I mitt fall kan jag som hundförare i ett Socialt tjänstehundteam och i rollen som forskare se vad som är viktigt att belysa inom fenomenet och som jag vill sprida kunskap om. Det är dock viktigt att vara transparent och kritiskt tänkande vid forskningen så att läsaren kan bedöma om undersökningen är trovärdig eller inte. Den här typen av undersökning kräver ett självkritiskt förhållningssätt och insikt om att det finns en viss problematik kring att göra en sådan typ av undersökning. Jag har i föregående avsnitt motiverat mitt urval av informanter och redogjort för min förförståelse i ämnet. I det här avsnittet kommer jag att diskutera uppsatsens tillförlitlighet, på engelska ”trustworthiness” och hur förförståelsen kan ha påverkat min undersökning.

Bryman (2008) beskriver tillförlitlighet som en motsvarighet till den kvantitativa forskningens validitet och reliabilitet. Detta innebär vidare uppsatsens

trovärdighet, pålitlighet, möjlighet att styrka och konfirmera samt överförbarhet. I och med min och Stellas praktik på skolan vars personal jag sedan kom att intervjua kan objektiviteten i undersökningen ifrågasättas. Bryman (2008) beskriver vilka faktorer som påverkar samhällsvetenskaplig forskning och talar om just forskarens värderingar. Det är i stort sett omöjligt att inga personliga åsikter eller känslor genomsyrar forskningsprocessen i form av t.ex. val av forskningsämne, metod, analys och tolkning. Ståndpunkten om objektivitet i den kvalitativa forskningen är därför i stort sett förkastad. Gilje och Grimen (2007) beskriver att samhällsvetenskaplig forskning ofta grundas ur frågor från praktiken, t.ex. sociala problem som kriminalitet, hemlöshet eller alkoholism. På så vis styr olika samhällsfrågor forskarnas kunskapsintresse. Det här bekräftar bland annat

(21)

resonemanget om att all forskning är så kallat värderelaterad. Olika sociala fenomen blir nämligen relevanta för samhällsforskaren om de kan relateras till den aktuella tidens kulturvärden och ämnesval. På så vis ger olika kulturvärden, eller sociala problem, forskningen en viss inriktning.

Värdeuppfattningar är vidare en viktig komponent i författarens förförståelse eftersom det har konsekvenser för vår förståelse av ett socialt fenomen. När ett socialt fenomen framstår som tillräckligt betydelsefullt kan det bli föremål för forskning (Gilje & Grimen 2007). Tack vare min praktik kunde jag t.ex. se hur betydelsefullt fenomenet Sociala tjänstehundar är och det blev därmed så värderelaterat att jag ville undersöka fenomenet vetenskapligt. Med tanke på att det inte finns någon svensk forskning om fenomenet kanske detta var just det startskott som behövdes. Andra forskare har ännu inte ”upptäckt” fenomenet i den bemärkelse att de kan relatera det till praktiken och sett hur betydelsefullt det är för samhället.

Bryman (2008) diskuterar även att det är vanligt att forskare vid intervjuer eller observationer utvecklar en personlig närhet med de personer som intervjuas. En bra och tillitsfull relation mellan intervjuare och intervjuperson är viktig för att få ett avslappnat samtal där intervjupersonen är villig att svara på frågor. Viktigt är dock att reflektera över vilken påverkan detta kan ha på resultatet. I mitt fall hade jag bara personlig kontakt med en av intervjupersonerna, som också var min kontaktperson på praktiken. Den möjliga påverkan som jag kan se är att

intervjupersonerna på något sätt skulle överdriva det positiva för att bekräfta mig och Stella som team eller inte känna sig bekväma med att berätta om de upplevde att något var mindre bra med en Social tjänstehund i skolan. Å andra sidan är inte mina intervjufrågor fokuserade på att bedöma Stella eller mig ”personligen”, utan snarare på hur de professionellas uppfattning om fenomenet Social tjänstehund är i helhet efter att ha haft besök av en Social tjänstehund samt hur hunden har påverkat lärandemiljön (se bilaga 1). Det är alltså egentligen inte en fråga om forskning på varken författarens eller hennes hunds insats. Insatsen var dock viktig för att forskningen skulle kunna äga rum och för att intervjupersonerna skulle kunna skapa sig en uppfattning om huruvida fenomenet Social tjänstehund i skolan är betydelsefull för samhället och en möjlig insats för att förebygga

psykisk ohälsa hos elever med skolsvårigheter.

Trovärdigheten innebär vidare huruvida min tolkning av intervjupersonernas svar är enig med deras verklighet. I det här fallet kan man tänka att mitt deltagande under själva besöken med hunden i skolan styrker trovärdigheten i uppsatsen på så vis att risken för att jag skulle tolka intervjupersonerna fel är minimal. Med tanke på att jag varit en del av processen och sett deras reaktioner och samtal om hunden och eleverna, hade jag en förförståelse som gjorde att min förståelse för det intervjupersonerna talade om inte kunde misstolkas. Man skulle kunna

jämföra det med vad Bryman (2008) pratar om triangulering. Det innebär att man kontrollerar och säkerställer sin forskningsdata genom andra metoder, t.ex. intervjuer i kombination med observation. Jag vill dock återigen poängtera att praktiken på skolan inte är en del av metoden för den här undersökningen. Pålitlighet innebär hur transparent uppsatsen är, alltså huruvida alla faser i forskningsprocessen redogjorts tydligt och öppet (Bryman 2008). Jag har försökt täcka detta genom att beskriva så detaljerat som möjligt hur jag har gått tillväga i undersökningsprocessen men också hur praktiken har gått till. För att inte riskera

(22)

misstanke om opålitlighet i undersökningen, har jag gjort en tydlig redogörelse om vilken eventuell påverkan min roll i den här kontexten kan ha på resultatet. Detta blir också viktigt i fråga om möjligheten att styrka och konfirmera

uppsatsen. Bryman (2008) beskriver att det ska vara uppenbart att forskaren inte medvetet försökt att påverka slutsatserna från en undersökning. Genom att

redogöra för intervjuguide, ha många och beskrivande citat med tillhörande analys har läsaren god möjlighet att själv göra en sådan bedömning.

Slutligen handlar överförbarheten om huruvida resultaten kan generaliseras även i en annan situation eller miljö. Eftersom kvalitativ forskning fokuserar på djupet, snarare än bredden av ett ämne kan detta därför vara svårt att bedöma. Bryman (2008) diskuterar därför vikten av en tät och detaljrik beskrivning för att andra ska kunna bedöma huruvida resultaten är överförbara till en annan miljö. Jag har t.ex. valt att använda mig av många och relativt långa citat för att läsaren ska kunna sätta sig in i intervjupersonernas situation. Jag har även gjort en grundlig redogörelse över den tidigare forskningen, som också styrker överförbarheten i den här studien, eftersom läsaren kan känna igen delar av resultat och analys i vad andra har studerat. Jag har även bifogat den intervjuguide som användes vid intervjuerna för ytterligare möjlighet till överförbarhet.

Genomförande

Undersökningen har planerats och genomförts med stöd av Kvale och

Brinkmanns (2009) sju stadier i en intervjuundersökning: tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering och rapportering. Tematiseringen gjordes precis i början av arbetet och innebar att klargöra examensarbetets syfte,

frågeställningar, teoretisk referensram och införskaffa en förkunskap om det tema som ska undersökas. Efter tematiseringen började jag planera hur

intervjuundersökningen skulle gå till. Eftersom jag har haft tidig kontakt med skolan, har den här processen gått relativt fort. Vi planerade in tider för intervju och när det började närma sig skickade jag ut ett informationsbrev med fullständig information och en bilaga om samtyckte som skrevs på av samtliga fem deltagare. Innan intervjun skrev jag en intervjuguide med översikt över de ämnen och frågor jag ville skulle täckas med hänsyn till min förförståelse, teori, tidigare forskning och bakgrund. Frågorna berörde främst intervjupersonernas generella uppfattning om hur det har varit att ha en Social tjänstehund i skolan, hur detta har påverkat eleverna samt potentiella möjligheter och begränsningar med att ha en hund i skolan.

Intervjuerna genomfördes i ett arbetsrum på den aktuella skolan och tog ca 40 minuter per intervju. Återigen informerades intervjupersonerna om syfte, tid och konfidentialitet. Jag frågade även igen om samtycke att delta och om

ljudupptagning samt deras rätt att avbryta när som helst. Under intervjuerna tog jag vissa anteckningar som sammanfattades direkt efter intervjun. Samtalet

spelades även in med hjälp av en inspelningsfunktion på telefonen och datorn som jag testade innan. Jag hade två ljudupptagningar för att säkra ljudbild eller om något annat tekniskt skulle gå fel. Vid en av intervjuerna var, av okänd anledning, en av inspelningarna väldigt dålig kvalitet på och jag kunde inte höra

intervjupersonen. Den andra inspelningen var dock ok så jag kunde istället använda den. Efteråt transkriberade jag inspelningen i programmet oTranscribe (otranscribe u.å.). Kvale och Brinkmann (2009) talar om olika sätt att transkribera text och menar att det är viktigt att transkribera på ett sätt som lämpar sig för ens forskningssyfte. Ett forskningssyfte med språket i fokus, bör transkribera på ett

(23)

sätt som får med alla detaljer i intervjun som t.ex. ”eh” och ”mm”, pauser och betoningar, vilket inte är relevant för den här uppsatsen. De nämner dock även att ”å andra sidan kan man genom att ge samtalet en litterär stil belysa nyanser i ett uttalande och göra det lättare att förmedla meningen i intervjupersonens berättelse till läsaren” (Kvale & Brinkmann 2009 s. 204). Jag har därför transkriberat så ordagrant som möjligt men gjorde en lätt redigering av texten för att förenkla läsbarheten.

För att analysera texten använde jag mig av en tematisk analys. Bryman (2008) beskriver den som en form av narrativ analys, vilket innebär att forskaren fångar upp intervjupersonernas livsberättelser, känslor och det som händer omkring dem i sin analys. Det här tillvägagångssättet passar min undersökning eftersom jag just är intresserad av intervjupersonernas uppfattning, vilket inkluderar både

livsberättelser, känslor och skeende kring fenomenet Social tjänstehund i skolan. Tematisk analys beskrivs av Bryman (2008) som ett av de vanligaste

angreppssätten att analysera kvalitativa data vilket också motiverar mitt val, eftersom det då är en beprövad metod med möjlighet att ta del av hur andra har genomfört det. Den har vidare inget strikt tillvägagångssätt, även om det finns vissa strategier, utan generellt handlar det om att forskaren identifierar olika teman och subteman i texten. Dessa ska beskrivas rikligt för att få ett detaljerat och fylligt resultat. Man fokuserar på vad intervjupersonerna har sagt istället för hur de sagt det. I min tematiska analys sökte jag efter teman som återkommer flera gånger samt teman med likheter och skillnader i relation till olika intervjupersoner. Jag klistrade in relevanta citat under respektive tema i ett dokument för att underlätta analysen. Sedan använde jag min teoretiska

referensram och tidigare forskning som stöd och verktyg att tolka mina resultat och därmed komma fram till diskussion och slutsats.

Sökning av tidigare forskning

Jag har främst använt mig av vetenskapliga artiklar på internet och som lägsta akademiska nivå har jag använt mig av avhandlingar. Jag sökte tidigare forskning via söktjänsten Libsearch eftersom den omfattar i stort sett hela

universitetsbibliotekets databaser i form av tryckt och elektroniskt material (Malmö Universitet u.å.). Jag begränsade sökningen genom att filtrera bort icke granskade artiklar, artiklar på andra språk än engelska och svenska samt att de ska vara tillgängliga online. Eftersom vetenskapliga artiklar oftast skrivs på engelska, använde jag mig mest av engelska sökord, men också svenska för att få tillgång till avhandlingar och annan litteratur. Följande sökord, enskilda eller i olika kombinationer har använts mest: dog assisted therapy/intervention/treatment,

canine assisted therapy/intervention/treatment, animal assisted

therapy/intervention/treatment, Social tjänstehund, djurassisterad terapi, hundassisterad terapi, mental ill- health, psykisk ohälsa, school, skola,

skolsvårighet, school problem, Vygotskij, sociokulturellt perspektiv på lärande, lärandemiljö, environmental learning. När jag läste vetenskapliga artiklar eller

studentuppsatser sökte jag vidare på relevanta referenser och kunde i flera fall använda mig av dessa. Jag har även använt mig av tidigare kurslitteratur, haft viss litteratur tillgänglig som e-bok på Legimus men också lånat viss litteratur på biblioteket. Jag har även använt vissa sökord i Google för att få upp relevanta svenska rapporter från t.ex. Socialstyrelsen eller Skolverket.

(24)

RESULTAT OCH ANALYS

I det här kapitlet kommer jag att presentera och analysera det empiriska materialet från intervjuerna utifrån de teman och analytiska begrepp jag har funnit med stöd av teori och tidigare forskning. I min undersökning har jag tagit reda på

professionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter. I resultatet framkommer att hunden bidrar till skolklimat, social interaktion, lek och välbefinnande. Med stöd av Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet på lärande, kan jag konstatera att resultatet främjar både det formella men även det informella lärandet. För att förenkla för läsaren har jag delat in avsnittet utefter de teman jag kommit fram till. Indelningen är dock inte absolut utan väver också in i varandra. Jag kommer även presentera vissa faktorer som kan tänkas ha betydelse för varför inte fler hundar används i skolan för att kunna ställa argument mot varandra i en sammanfattande diskussion.

Skolklimat

Skolklimatet har visat sig vara en betydande faktor för att främja elevernas

inlärning (Allodi 2010) och kan anses en synonym till lärandemiljö. Samtliga fem intervjupersoner uttryckte en generell positiv inställning till att ha en Social tjänstehund i skolan. ”Alla skulle haft en hund i skolan!”, Greta log när hon pratade om hur eleverna trängts vid fönstret för att få en titt på Stella när hon travade fram över skolgården, ivrig att få börja arbeta: ”Det har varit förväntan i luften, alla har pratat om att ’ni kommer idag!’. Alla har blivit glada av det, både barn och vuxna liksom, tyckt att det varit spännande”. Martina berättade om responsen hon fått från andra lärare angående att de haft en Social tjänstehund på skolan:

Ja, herregud ja! […] Det är många som hade velat ha Stella på sin avdelning uppe på högstadiet, ja absolut. Men det har också varit ett roligt inslag här när hon kommer med sin väst. Verkligen många som hade velat ha det i större utsträckning. (Martina)

Att hunden skapar förväntansfull och glad stämning hos både personal och elever leder till ett gott skolklimat men kan också främja relationerna. Detta går också hand i hand med Vygotskijs sociokulturella perspektiv, eftersom det sociala samspelet med andra och omgivningen skapar lärande. Omgivningen i det här fallet syftar till miljön omkring eleverna och hur denna bidrar till lärande. Tjernberg (2013) beskrev vikten av en trevlig miljö och lärarnas positiva

förväntningar på eleverna. Om lärarna känner en glädje på jobbet kan man tänka sig att detta buffrar för positiva förväntningar på eleverna som i sin tur kan hjälpa dem utvecklas:

Jag tänker att hunden kan bidra till att skapa en behaglig miljö och i den behagliga miljön så finns det större förutsättningar att kunna arbeta med skolarbete. […] Men hunden finns till för att skapa den här mjuka miljön. Man förknippar ju inte en hund med en arbetsmiljö eller skolmiljö. Man förknippar hunden med gosiga stunder där hemma och när hunden flyttar in i ett arbetsrum i skolan, då kan det hjälpa till att mjuka upp stämningen. (Martina)

Figure

Figur 1. Den proximala utvecklingsnivån (Imsen 2006 s. 318).

References

Related documents

Slutsatser vi kan dra av studien gällande oss nyutbildade sjuksköterskor är: att det är viktigt för oss att tidigt lära oss ta ansvar för oss själva, att bygga upp en trygg

När frågan om vad man måste tro på för att vara religiös kom upp så svarade de flesta eleverna en tro på ett slags högre makt eller något större än människan.. Sju

1600-talet med hänvisning till Mose lag tar Ylikangas som belägg för att denna inte tidigare haft någon betydelse, en helt otillåten slutsats. Hur orimlig den är visas av att

Lindbom gör det som sagt inte lätt för något, och det blir inte lättare genom hans esoteriska 1» menklatur med begrepp som exempelvis intelido tiv, en term som kommer

P Å GRUND AV DE SENASTE ÅRENS asiatiska ekonomiska kriser h ar det dock b l ivit svårare att i positiv bemär- ke l se finna några eftersträvansvärda asiatiska

hjärtvårdsavdelningen, de flesta informanter upplevde att de inte hade fått någon information angående hjärtsvikt på den allmänna medicinavdelningen. Riskfaktorerna