• No results found

"Det är inte det jag i första hand tänker på..." : En studie om lärares förhållningssätt till Internet och källkritik av Internetkällor i undervisningen.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Det är inte det jag i första hand tänker på..." : En studie om lärares förhållningssätt till Internet och källkritik av Internetkällor i undervisningen."

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRARPROGRAMMET

”Det är inte det jag i första hand tänker på…”

En studie om lärares förhållningssätt till Internet och källkritik av Internetkällor i

undervisningen.

Anna Englund

Examensarbete 15 hp Höstterminen 2007

Handledare: Gunilla Larsen Humanvetenskapliga Institutionen

(2)

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga Institutionen

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel:

”Det är inte det jag i första hand tänker på…”

- En studie om lärares förhållningssätt till Internet

och källkritik av Internetkällor i undervisningen.

Författare: Anna

Englund

Handledare: Gunilla

Larsen

ABSTRACT

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen. Fyra lärare från två olika skolor, undervisande i årskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lärarna ställer sig positiva till Internet i undervisningen samt att det råder en oklarhet bland lärarna vad källkritik för Internetkällor innebär. Majoriteten av lärarna undervisar dock eleverna i källkritik, men då framför allt källkritik av andra källor än hämtade från Internet. Källkritik av Internetkällor sker när lärarna anser att eleverna kommer i kontakt med information på Internet som inte anses etisk hållbar eller som anses mindre trovärdig. Det framkommer av studien att det råder brist på datorer i skolan vilket försvårar Internetundervisningen, men även undervisning i källkritik av Internetkällor. Lärarna löser bristen på datorer genom att låta eleverna turas om att arbeta med Internet eller arbeta i grupper. En annan lösning som skolan står för är att införa modern IT teknik i skolan. Lärarna i studien kommer inom den närmaste framtiden att genomgå en kompetensutveckling i IT. Lärarna efterfrågar en länksamling som hela tiden hålls fräsch med länkar lämpade för skolarbete.

(3)

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 3 2 BAKGRUND... 5 2.1 Definition av begrepp ... 5 2.1.1 Förhålla sig ... 5 2.1.2 källkritik ... 5 2.1.3 Etik ... 6 2.2 källkritikens historia ... 6

2.3 Traditionell tillämpning av källkritik enligt Thurén ... 7

2.4 Källkritik på Internet... 7

2.4.1 Föräldrars och lärares ansvar... 8

2.4.2 Källkritisk granskning av Internetkällor... 9

2.4.3 Metoder för att hantera Internets icke önskvärda sidor ... 10

2.5 Internet i skolan ... 11 2.6 Läroplanen ... 11 2.6.1 Skolans uppdrag ... 12 2.6.2 Skolans stävans mål... 12 2.6.3 Skolans uppnående mål ... 12 2.7 Tidigare forskning ... 13 2.7.1 Internet i undervisningen ... 13 2.7.2 Källkritik i Internetundervisningen ... 14 2.8 Teoretiska utgångspunkter... 15 2.8.1 Dewey... 15 2.8.2 Piaget ... 16 3 SYFTE ... 17 4 METOD ... 18 4.1 Undersökningsmetod... 18 4.1.1 Hermeneutiskt synsätt ... 18 4.1.2 Kvalitativ intervju... 18

4.2 Urval och begränsning ... 18

4.3 Etiskt ställningstagande ... 19 4.4 Genomförande ... 19 4.5 Bearbetning av intervjusvaren ... 20 4.6 Metodkritik ... 20 4.7 Information om informanterna... 21 5 RESULTAT... 22 5.1 Internet i undervisningen... 22

5.1.1 Hur förhåller sig lärarna till Internet i undervisningen? ... 22

5.1.2 I vilka ämnen arbetar lärarna med Internet i undervisningen? ... 23

5.1.3 Vilken tillgång till datorer har lärarna? ... 23

5.1.4 Vilka förhållningsregler för Internetanvändande har de på skolan?... 24

(4)

5.1.6 Hur har lärarna fått kunskaper om Internet?... 25

5.1.7 Vad vill lärarna veta mera om vad gäller Internet i undervisning? ... 26

5.1.8 Vad tror lärarna om framtiden med Internet i skolan? ... 27

5.2 Källkritik i Internetundervisningen ... 27

5.2.1 Undervisar lärarna eleverna i källkritik av Internetkällor?... 27

5.2.2 Hur ser lärarna på Internetkällors trovärdighet?... 28

5.2.3 Hur tror lärarna att eleverna ser på Internetkällors trovärdighet? ... 29

6 DISKUSSION ... 30

6.1 Internet i undervisningen... 30

6.1.1 Lärarnas förhållningssätt ... 30

6.1.2 Tillgången till datorer ... 31

6.1.3 IT kunskaper och Intresse... 31

6.2 Källkritik i Internetundervisningen ... 32

6.2.1 Lärarnas förhållningssätt ... 32

6.2.2 Tillgången till datorer ... 32

6.2.3 Kunskap och intresse ... 33

6.3 Sammanfattning ... 33

(5)

1

INTRODUKTION

När jag var ute på min senaste verksamhetsförlagda utbildning så slog det mig vilken brist på tillgång till datorer som klassen jag gjorde min praktik i hade. De få datorer som klassen hade tillgång till var dessutom placerade i en stökig miljö och fungerade sällan. Läraren i klassen suckade åt dessa datorer och valde att inte använda dem alls i undervisningen. Jag förstår hennes reaktion, och kanske hade jag gjort det samma i hennes situation, men tycker samtidigt att det är synd att eleverna ska gå miste om ett sådant bra och stimulerande verktyg som jag anser att datorn är. Det var inte bara min handledare som hade den åsikten för datorer på skolan, utan många av de andra lärarna på skolan och lärare som jag mött under tidigare praktikperioder. Jag tror att många lärare känner sig osäkra i hur de ska använda datorn och därav väljer att inte använda den i undervisningen.

Med studien vill jag ta reda på hur lärare förhåller sig till Internet och källkritik av Internetkällor i undervisningen. Att använda sig av Internet i undervisningen innebär ett stort ansvar för läraren. Det är spännande att vi via nätet kan finna så mycket information, men långt ifrån all information på nätet är trovärdig. Det gäller att lära sig att kritiskt granska informationen för att kunna avgöra om den är att lita på. Det är även viktigt att tänka på att bakom all information så finns det människor, det vill säga det är människor som skapar informationen. Det innebär att viss information kan vara missvisande eller rent av farlig att ta del av. Den som tar del av den informationen utan att kunna hantera den på rätt sätt kan i värsta fall råka riktigt illa ut. Lärare har därmed ett otroligt stort ansvar att undervisa eleverna att hantera all information de möts av på rätt sätt. Det är en nödvändig kunskap för att Internet i undervisningen ska kunna användas på ett rättvist sätt för eleven.

Jag anser inte att man kan ”påtvinga” lärarna att använda tekniken då de kanske inte vet hur de ska använda den i undervisningen på ett bra sätt. Det gäller istället att ge lärarna den handledning de behöver för att känna sig säkra med tekniken. På så sätt tror jag att många lärare frivilligt väljer att använda sig av Internet i undervisningen.

Vi lever idag i ett informationssamhälle där datorn med Internet har blivit ett verktyg som vi använder allt mer i vår vardag. Nästan alla yrken i samhället kräver att vi har Internetkunskaper, vilket ställer nya krav på skolan som har till uppgift att lära eleverna att anpassa sig till samhället. I läroplanen står det att det är skolans uppdrag att lära eleverna att ”orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde”. Skolan ska även se till att eleverna utvecklar en ”förmåga att kritiskt granska fakta” (Lpo94). Det står även att skolan ska lära eleverna att använda informationsteknik för att söka kunskap, men man kan inte utläsa tydligt att det handlar om just Internetkunskaper. Det är upp till den enskilda skolan att tolka läroplanen, vilket innebär att undervisning i Internetkunskaper kan variera från skola till skola.

Titeln på arbetet: ” Det är inte det jag i första hand tänker på…” är ett citat taget från en av studiens respondenter. Jag tycker att citatet talar för vad jag tror många lärare känner

(6)

för Internet och källkritik av Internetkällor i undervisningen. Att de kanske inte negativa till det utan snarare inte tänker på Internet och källkritik av Internetkällor i första hand, vilket kan bero på okunskap i ämnet. Enligt en studie som en lärarstudent, Linda Viklund vid Luleå tekniska universitet, genomfört framkommer att lärare sällan reflekterar kring källkritik av Internetkällor. Viklund stöder resultatet på att lärarna har olika syn på vad som menas med källkritik av Internetkällor. En lärare menade att källkritik för Internet inte skiljde sig från den traditionella källkritiken, medan en annan lärare påpekade det motsatta. Deras skilda uppfattningar visar med andra ord på en okunskap i ämnet. Det framkom även i studien att lärarna var överens om att det borde satsas mer på undervisning av källkritik i skolan (Viklund, 2004).

Jag har under arbetet med denna studie införskaffat mig både kunskaper om och intresse för Internet och källkritik av Internetkällor, vilket jag är säker på att jag kommer ha nytta av i min kommande yrkesverksamhet som lärare. Jag hoppas att även de som tar del av min studie kommer att uppleva samma sak som jag, då min studie är tänkt att väcka både intresse och engagemang så att Internet får en självklar plats i undervisningen. Finns problem med att tillföra Internet denna självklara plats i undervisningen så är de enligt min mening till för att överbryggas. Kunskaper om hantering av Internet är en så pass viktig kunskap i dagens samhälle att alla inom skolan bör arbeta för att införa Internet i undervisningen. Jag hoppas även med min studie väcka en förståelse för vikten av att undervisa eleverna i källkritik av Internetkällor.

(7)

2

BAKGRUND

Kapitlet inleds med definition av centrala begrepp som studien kommer att behandla. Därefter följer texter om källkritikens historia, traditionell tillämpning av källkritik, källkritik på Internet, Internet i skolan och läroplanen, för att avslutas med en text om tidigare forskning.

2.1

Definition av begrepp

Den här studien behandlar de tre centrala begreppen ”förhålla sig”, ”källkritik” och ”etik”. Den som tar del av studien ska lätt kunna sätta sig in i hur författaren ställer sig till dessa begrepp. Där av finns definition av begreppen att ta del av här nedan.

2.1.1

Förhålla sig

I denna studie kommer begreppet ”förhålla sig” att behandlas. Enligt Nordstedts svenska ordbok (2003) så definieras begreppet förhålla sig som: ”välja att (gentemot ngn eller ngt) bete sig på ett visst sätt” (Nordstedts svenska ordbok, 2003, s.328). I studien syftar begreppet till hur lärarna ställer sig till Internet i undervisningen och källkritik i Internetundervisningen (Nordstedts svenska ordbok, 2003).

2.1.2

källkritik

I denna studie kommer även begreppet ”källkritik” att behandlas. Enligt Nordstedts svenska ordbok (2003) så definieras begreppet ”källkritik” som: ”kritisk granskning av en (informations)-källas sanningsvärde”( Nordstedts svenska ordbok, 2003, s.608). Källkritik innebär med andra ord att man ”tolkar sina källor” (Thurén, 2005).

En källa kan vara allt från skriftliga källor som brev och böcker, muntliga källor som intervjusvar och uttalanden, till materiella källor som fingeravtryck, byggnader etc. En ”källa” i ett källkritiskt sammanhang innebär något som ger ursprung till kunskap. Källkritik begränsas till människan och hennes aktiviteter och innefattar därmed inte naturvetenskapen. (Thurén, 2005).

Studien inriktar sig på källkritik i Internetundervisningen. Att tillämpa källkritik på Internetkällor ställer nya krav på den traditionella källkritiken. Vi måste utvidga den kritiska granskningen av den här typen av källor. Studien tar upp tre nya delar i den källkritiska granskningen som riktar sig just till källor tagna från Internet. Dessa tre delar är: ”världsbild, trovärdighet och förutsättningar” och står förklarade under studiens rubrik ”1.4.2 Källkritisk granskning an Internetkällor”.

(8)

Enligt examensarbetes författare kan man utvidga definitionen av begreppet ytterligare. Då källkritik innebär ”tolka sina källor” bör definitionen även innefatta en etisk tolkning av Internetkällan. På Internet förekommer information som inte är etisk hållbar, det vill säga inte är moraliskt hållbar, vilket ställer krav på läsaren att kunna hantera den inforationen på rätt sätt. Vi måste kunna avgöra om en källa inte är etiskt hållbar och därmed kunna avfärda den. I denna studie görs därmed en ytterligare tolkning av begreppet: ”Källkritik av en Internetkälla innebär även att granska en källas etiska värde och kunna göra ett personligt ställningstagande till om källan är etiskt hållbar eller inte”. Internetanvändaren måste med andra ord inta ett ”etiskt förhållningssätt”. Begreppet etik står definierat under nästa rubrik.

2.1.3

Etik

Ett annat begrepp som behandlas i studien i olika former är ”etik”. Studien tar bland annat upp att det är viktigt att Internetanvändaren antar ett etiskt förhållningssätt till den information hon/han möter. Enligt Bonniers svenska ordbok (1964) så definieras begreppet ”etik” som: ”läran om…moral” (Bonniers svenska ordbok, 1964, s.75). Vidare så definierar ordboken begreppet ”moral” som: ”regler för vad som är rätt och orätt; förmågan att följa dessa regler”. Att anta ett etiskt förhållningssätt innebär därmed att man ser på informationen med moraliska ögon, att man kan avgöra om något är rätt eller orätt och på så sätt välja bort information som anses vara orätt. (Bonniers svenska ordbok, 1964) Information på Internet som kan anses vara moraliskt fel kan vara till exempel pornografi, våld eller mobbning av en kamrat (Truedson, 2000).

2.2

källkritikens historia

Före 1600-talet fanns ingen vetenskaplig metod att pröva historieforskningens sanningsvärde. Mycket av det som producerades skrevs av propagandaskäl. Ofta handlade det om att ge någon makthavande person i samhället större inflytande över människorna. Många historieskildringar var rent av sagor eller myter som berättades för att underhålla. Det går även att finna sagor och myter i religionshistorien, där dessa uppfattades som sann historia. Under 1700-talet försvagades religionens roll som livsåskådning vilket innebar att det ställdes allt högre krav på sanningshalten i historieskildringarna. Det var en tid då förnuftstanken på den exakta sanningen gjorde sig gällande (Dahlgren & Florén, 1999).

Men det var först under 1800-talet som källkritiken slog igenom på allvar i historievetenskapen. Gamla myter och historiebeskrivningar granskades och ogrundade påståenden rensades bort för att endast lämna efter sig säkerställda fakta. Det var bröderna Curt och Lauritz Weibull som drog igång granskningen av det gamla historiematerialet. De ville bygga upp en sann och trovärdig historievetenskap för nästkommande generationer (Thurén, 2005).

(9)

Det är dock inte så lätt att samla säkerställd fakta, för vad är egentligen säkerställd fakta? De första verkande källkritikerna använde sig, enligt dagens källkritiker, av en alldeles för enkel syn på vad som menas med säkerställd fakta. I dag har källkritikerna accepterat att fakta inte är så lätt att benämna som sanningar eftersom de ofta är provisoriska. ”Det som är sant idag kan visa sig vara falskt i morgon” (Thurén, 2005).

2.3

Traditionell tillämpning av källkritik enligt Thurén

För att granska ett material källkritiskt brukar man tillämpa de källkritiska principerna som enligt Thurén är följande: äkthet, tidssamband, tradering och tendens.

Med äkthet menas att källan är äkta och att den därmed inte är en förfalskning. Det kan vara svårt att avgöra om en källa är äkta eller inte. När man undersöker om en text är äkta bör man kontrollera uppgifterna med andra textkällor. Det är dock inte alltid så lätt, men det viktigaste är att man är medveten om att källan kan vara en förfalskning (Thurén, 2005).

Tidssambandet är källkritikens andra princip. Den innebär att ju mer samtida en källa är desto trovärdigare är den. Detaljerad kunskap har större krav på tidssambandet än kunskap som inte är fullt så detaljerad. Anledningen till att tidssambandet spelar in på kunskap är att vi glömmer kunskap. Vi glömmer mest den första tiden efter en händelse, men det som sedan blir kvar i minnet kommer vi oftast ihåg under en längre tid (Thurén, 2005).

Med tradering menas att en källa har gått i flera led, från en ursprunglig källa (primärkälla) till en ytterligare källa (sekundärkälla). Från sekundärkällan kan informationen gå vidare i ytterligare sekundärkällor. Den här spridningen kallas för att en källa traderas. I källkritiska sammanhang värdesätts primärkällorna som anses trovärdigare än sekundärkällorna (Thurén, 2005).

Den fjärde och sista källkritiska principen är tendens. Att en källa har tendens innebär att den kan vara styrd av den som står bakom informationen. Någon eller några har ett intresse av att framföra en falsk bild av verkligheten. Det kan handla om till exempel politiska intressen eller officiella meddelanden. För att en uppgift ska anses vara trovärdig kan den inte endast bygga på en tendensiös källa. Om en tendensiös källa ska användas måste den styrkas med en annan tendensiös källa med motsatt tendens eller en källa som helt saknar tendens (Thurén, 2005).

2.4

Källkritik på Internet

I detta kapitel tar studien upp vilket ansvar föräldrar och lärare har vad gäller barns hantering av information från Internet. Kapitlet tar även upp hur man kan granska en Internetkälla kritiskt samt vilka metoder det finns för att hantera Internets icke önskvärda sidor.

(10)

2.4.1

Föräldrars och lärares ansvar

I dag finns möjligheten att söka den information vi behöver på Internet istället för att söka den via till exempel litteratur på bibliotek. Internet ger oss möjligheten att på ett enkelt och snabbt sätt finna den information vi söker. Internet ger oss stora fördelar då materialet i stort sätt är obegränsat, men det ställer samtidigt stora krav på oss som användare då det endast är vi som kan avgöra sanningshalten i det vi finner. På Internet finns ingen censur, vem som helst kan publicera vad som helst. Den som söker på Internet är därmed utlämnad åt sitt eget omdöme. Som användare av Internet måste vi vara medvetna om detta för att inte bli lurade, samtidigt som vi bör lära oss att vara källkritiskt medvetna (Leth & Thurén, 2000).

Informationen på nätet måste hanteras med etisk medvetenhet, annars finns risken att eleverna inhämtar kontroversiell information utan att kunna hantera den. Det räcker inte att införa lagar, regler och tekniska filter på skolan för att hindra elever att komma i kontakt med denna information. Eleverna kommer förr eller senare trots allt i kontakt med den och det enda som hjälper då är att eleverna fått kunskap om hur de ska hantera informationen. Kunskap är det som i det här fallet ger det bästa skyddet (Truedson, 2000).

Det är inte i första hand faktamängden på Internet som vi oroar oss för, utan det är de förhållningssätt, åsikter, värderingar och attityder som automatiskt följer med faktautbudet. Det finns olika sätt att förhålla sig till faktautbudets följder. Vi kan till exempel blunda för problemet och låtsas som att det inte finns. Vi kan även välja att isolera oss för problemet, men på det sättet får eleverna inte lära sig hur det ska hantera problemet när det väl möter det utanför skolan. Det sista alternativet är att vi tar upp en diskussion med eleverna om problemet. Att vi inte blundar för det utan istället lär eleverna hur de ska förhålla sig till faktautbudet (Rask, 2003).

Det är viktigt att skolan har utarbetat vissa förhållningsregler vad gäller användandet av Internet i undervisningen. Dessa regler visar vad skolan och lärarna står för och ger eleverna signaler om hur de bör förhålla sig till den Information de möts av på Internet. För att dessa förhållningsregler ska kunna fungera i praktiken är det viktigt att eleverna förstår vad reglerna står för och vad som ligger bakom upprättandet av dem. Reglerna bör därmed ligga till grund för diskussioner kring elevers förhållningssätt till Internet (Truedson, 2000).

Det är inte bara lärarnas ansvar att lära eleverna hur de ska förhålla sig till informationen de hittar på Internet, det är även föräldrarnas ansvar. Som vuxna har vi ansvar för barnen att tydligt markera vilken information som är rätt och fel på Internet. Vi måste med andra ord visa var gränsen går. Det räcker inte, som redan är nämnt i denna skrift, att endast sätta upp regler för barnen, vi måste även diskutera och förklara varför situationen är som den är. Information hittar vi lätt på nätet, men det är inte alls lika lätt att ta reda på vad som egentligen ligger bakom informationen. Vi måste stärka barnens

(11)

självkänsla och integritet. På så sätt lär dem sig att anta ett kritiskt förhållningssätt och att respektera integriteten hos andra. (Sandred & Engström, 1999).

Men samtidigt som eleverna bör rustas med ett kritiskt hållningssätt till Internet så bör de uppmuntras att använda sig av tekniken eftersom den ger eleverna både kunskap och möjlighet till sociala kontakter med andra människor (Ewert Bengtsson, 2000).

2.4.2

Källkritisk granskning av Internetkällor

Kan vi verkligen säga att Internet är en källa? Enligt den traditionella källkritiken så är en källa beständig och oföränderlig. Men det går inte att säga att en Internetkälla är beständig eller oföränderlig då den kan försvinna, ändras eller uppdateras när som helst och utan förvarning (Rask, 2000). Den källkritiska medvetenheten av Internetkällor innebär därmed bland annat att tänka på att det som vi finner i dag på Internet kan vara borttaget eller ändrat i morgon. Internetkällor påminner på det viset om muntliga källor. Vi måste spara Internetkällan på hårddisken eller skriva ut den för att få den bestående. (Truedson, 2000).

En bra regel att hålla sig till när man letar information på Internet är att man aldrig ska lite på något man läser innan man har kontrollerat om uppgifterna stämmer. Vi kan inte alltid ta reda på vem eller vilka som ligger bakom informationen, utan informationen bara finns där. På Internet ges inga garantier på att en källa är äkta och ingen tar heller ansvar för uppgifterna som står där, utan det är upp till den som tar del av informationen att avgöra källans sanningshalt (Sandred & Engström, 1999).

När vi ska granska Internetkällor med källkritiska ögon så bör vi fortfarande analysera med hjälp av ursprungskriterierna, men det krävs att vi utvidgar dem. Det är till exempel viktigt att vi förstår att en Internetkälla formas av den kultur den skapas av. En kultur som är formad av olika faktorer som historia, religiösa föreställningar, värderingar, traditioner, ideal med mera. Man kan säga att en Internetkälla har en ”världsbild” bakom sig som kan förklara varför informationen är utformad som den är. När vi granskar en Internetkälla är det därför viktigt att vi försöker lista ut vilken världsbild som ligger bakom den (Leth & Thyrén, 2001).

Det är även viktigt att vi lär oss att kontrollera en källas trovärdighet. En indikator på en källas trovärdighet kan vara nätplatsens adress. Man kan till exempel titta på adressens så kallade toppdomän. Toppdomänen visar vad det är för typ av sida men inte nödvändigtvis vem eller vilka som ligger bakom sidan. Exempel på toppdomäner i amerikanska adresser är: ”.edu”, ”.org”, ”.com”, ”.net”, ”.mil”. ”.edu” visar att sidan är kopplad till ett universitet, men det innebär inte att sidan ger kvalitetsgaranti eftersom sidan kan vara skapad av en elev eller anställd vid universitetet. ”.org” står för ideell organisation och det kan innebära att sidan är seriös, men det är ingen garanti för det eftersom alla former av ideella organisationer kan ha den här toppdomänen i sin adress. ”.com” som toppdomän kan inte garantera kvalitén på sidan eftersom de i stort sett kan innehålla vad som helst. ”.net” står för olika sökmaskiner och ”.mil” innebär att sidan är utformad av militären. En sidas framställningssätt är en annan indikator på

(12)

trovärdigheten. Vi måste fråga oss om det vi läser är rimligt och titta på hur fakta förmedlas och om den är sanningsenlig. Vi måste också titta på medvetenheten om vedertagna uppfattningar och erkända auktoriteter i ämnet (Leth & Thyrén, 2001).

En annan del man bör tänka på när man analyserar en Internetkälla är att titta på vad som ligger bakom utförandet av informationen. Vilka förutsättningar ligger till grund för informationen? När vi är insatta i det kan vi förstå att eventuella felaktigheter kan bero på hur informationen är insamlad, det vill säga vilka förutsättningar som fanns för informationsinsamlandet. Eventuella felaktigheter kan bero på missuppfattningar, felbedömningar och bristande kunskap med mera (Leth & Thyrén, 2001).

2.4.3

Metoder för att hantera Internets icke önskvärda sidor

Genom Internet når barn och unga all form av information. Det är dock inte alltid informationen är välmenad, utan den kan vara både odemokratisk och kränkande. Detta ger skolan det viktiga uppdraget att ta upp dessa frågor med eleverna, för att ge dem en medvetenhet om att all information de tar del av på Internet inte alltid är välmenad (Truedson, 2000).

Det är även viktigt att eleverna förstår att det är människor som ligger bakom informationen på Internet. Det innebär att Informationen kan vara riktad på det sätt som personen som utformat informationen vill och behöver därmed inte alltid vara sann (Truedson, 2000).

Det finns olika lösningar till att hantera Internets icke önskvärda sidor, som t.ex. sidor med pornografi och våld. Två av dem är att tillföra tekniska åtgärder eller införa regelsystem för användandet av Internet på skolan. Den förstnämnda är ännu inte så vanligt förekommande på de svenska skolorna, medan den sistnämnda är betydligt vanligare. Dessa ”lösningar” blundar dock för verkligheten, då skolan enligt läroplanen har i uppdrag att förbereda eleverna att hantera livet utanför skolan. I livet utanför skolan kommer de att möta denna information vare sig de vill eller inte och då är det viktigt att kunna hantera den på bästa sätt. En annan och mer ansvarstagande lösning på problemet är att lära eleverna att hantera denna information. Med andra ord, lära eleverna att anta ett etiskt förhållningssätt till denna information. En rekommendation är att välja flera strategier på skolan. Vilka åtgärder man antar på skolan måste naturligtvis anpassas till eleverna ålder. För yngre elever bör skolan vidta striktare kontroll och regler för att skydda eleverna på bästa sätt. En annan bra metod är att ge eleverna tips om lämpliga informationssidor på Internet (Truedson, 2000).

Det är dock viktigt att förstå att det inte finns några tekniska åtgärder eller regelsystem som gör oss fria från ansvar. Risken med att införa dessa är att det leder till att vuxenvärlden blir passiv och visar reducerat ansvarstagande, att vi överlämnar skyddsansvaret för eleverna till tekniken. Det går inte att lösa etiska frågor med tekniska filter. Det handlar i stället om att installera etiska filter i eleverna. Vi måste göra eleverna redo att kunna hantera världen utanför skolans och hemmets skyddande tillvaro (Rask, 2003).

(13)

2.5

Internet i skolan

När en ny teknik introduceras brukar det ta ganska lång tid innan den är accepterad och integrerad i våra liv. Introduceringen brukar genomgå tre olika stadier, där det första stadiet handlar om att teknikens användningsområden ännu inte är självklara för dem som tekniken riktar sig till, det vill säga de tänkta konsumenterna. Det innebär att den nya tekniken utsätts för negativ kritik och misstroende. När sedan tekniken börjar få fotfäste på marknaden inträder det andra stadiet där konsumenterna börjar vänja sig vid den nya tekniken. Man skyller inte längre eventuella problem med tekniken på själva tekniken, utan istället på att användaren är ovan. Med tiden så blir den nya tekniken mer och mer integrerad i våra liv, och när den anses vara helt integrerad så inträder det sista stadiet då tekniken ses som ett verktyg i vardagen (Dunkels, 2003).

För att se till att datorn blir ett verktyg i vardagen gör regeringen år 1998 en ekonomisk satsning för att ansluta landets alla skolor till Internet. Målet var att alla i skolan skulle ha tillgång till Internet. Regeringen erbjuder dessutom att alla lärare och elever får en personlig e- postadress. Med denna satsning menar regeringen att alla inom skolan ska få tillgång till Internet. Det ska inte spela någon roll var i landet skolan är belägen, utan alla ska få möjlighet att använda sig av Internet. Med e- postadressen följer även ett personligt ansvar där eleven skriver under vissa regler vad gäller användandet av tjänsten. De som bryter mot dessa regler avstängs från tjänsten (Regeringens skrivelse:1997/98:176).

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har till uppdrag att skapa förutsättningar för och öka Internetanvändandet i landet. 1995 påbörjade de ett projekt att ge ekonomiskt stöd till nära 3000 IT utvecklingsprojekt i skolan. De har även gett ekonomiskt stöd till drygt 90 läromedelsprojekt med samma syfte. Stiftelsens delegation för IT i skolan, även kallad ”ITIS”, genomförde 1999-2001 en satsning som innebar att 60 000 lärare i landet fick kompetensutveckling inom IT. De som fortbildade sig fick dessutom en egen dator (KK-stiftelsen).

2005 får Myndigheten för skolutveckling i uppdrag från regeringen att skapa ett IT baserat kompetensutvecklingsmaterial där lärare kan inhämta kunskaper om IT. Myndigheten har där av startat upp en webbplats där lärare kan skaffa sig kompetensutveckling i IT för skolan. På webbplatsen finns ett studiematerial, PIM (praktisk IT- och mediekompetens), med tio handledningar som hjälper lärare att lära sig att hantera IT i undervisningen. Alla lärare i Kalmar kommun ska under en treårsperiod genomgå utbildningen (Myndigheten för skolutveckling).

2.6

Läroplanen

Här nedan följer en granskning av hur utbildningsdepartementet, Lpo94, ställer sig till källkritik av Internetundervisning, det etiska perspektivet samt Internet i undervisningen.

(14)

2.6.1

Skolans uppdrag

I läroplanen står det skrivet att det är skolans uppdrag att lära eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden som de möts av.

”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Skolverket, 2006, s.9).

Det etiska perspektivet tas även upp som en del av skolans uppdrag, då perspektivet ska prägla skolans verksamhet.

”Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden” (Skolverket, 2006, s.10).

2.6.2

Skolans stävans mål

Skolan strävar efter att eleverna ska kunna göra medvetna etiska ställningstaganden. ”Skolan skall sträva efter att varje elev

• utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

• respekterar andra människors egenvärde,

tar avstånd från att andra människor utsätts för förtryck och kränkande behandling…”(Skolverket, 2006, s.12 ).

Skolan strävar också efter att eleverna lär sig att använda sina kunskaper för att kritiskt kunna granska och värdera påståenden och förhållanden.

”Skolan skall sträva efter att varje elev

• lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,” (Skolverket, 2006, s.14).

2.6.3

Skolans uppnående mål

Skolan har ansvar för att lära eleverna att känna till samhällets grunder vad gäller lagar, normer, rättigheter och skyldigheter. Skolan har även till uppdrag att lära eleverna vilken roll medier har i samhället samt att lära eleverna att använda informationsteknik.

”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

• känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,

• har kunskaper om medier och deras roll,

• kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande…”(Skolverket, 2006, s.14).

(15)

2.7

Tidigare forskning

2.7.1

Internet i undervisningen

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling gör undersökningar om Internet i undervisningen i svenska skolor. Enligt stiftelsens rapport, utförd 2003, så framgår att en majoritet av lärarna som ingick i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och det är ett förhållningssätt som ökar bland lärarna. Det är dock till större delen gymnasielärarna som anser detta, medan grundskolelärarna inte håller med lika tydligt. Av grundskolelärarna så är det framför allt lärare för de yngre åren som ställer sig positiva till datorn i undervisningen. Att använda sig av Internet i undervisningen ställer sig elever och skolledare mer positiva till än lärarna (KK- stiftelsen, 2003). Enligt stiftelsens rapport 2006 framkommer att den positiva attityden till datorn som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen fortsätter att öka (KK-stiftelsen, 2006).

Samtidigt som KK-stiftelsens rapporter visar på att den positiva attityden till datorn som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen ökar, så ökar även tillgången till datorer visar en rapport som skolverket gjort. Skolverket har vid ett flertal tillfällen undersökt tillgången till datorer i de svenska skolorna. 2001 års undersökning visar att tillgången till datorer har ökat kraftigt i den kommunala grundskolan. Det är framför allt lärarnas datorer som ökat i antal, det vill säga de datorer som lärarna använder i sitt planeringsarbete. Om man räknar antalet lärare per dator så visar undersökningen att det 2001 är tre lärare per dator jämfört med sex lärare per dator 1999. Skolverket ser ett klart samband mellan ökningen av datorer i grundskolan och den kompetensutveckling som ”delegationen för IT i skolan”, ITIS, genomförde 1999-2001. Även antalet datorer bland eleverna har ökat från 1999 till 2001. I grundskolan delar åtta elever på en dator 2001 till skillnad från 1999, då det är tio elever som delar på en dator (Skolverket, 2001).

Men det är inte enbart positiva åsikter som framkommer av undersökningarna. I undersökningarna framkommer även en rad hinder och problem vad gäller att använda sig av Internet i undervisningen. De framkom till exempel att mer än hälften av lärarna ansåg sig ha tillgång till alldeles för få datorer, trots att antalet datorer ökar enligt skolverket. Det framkom även att lärarna inte ansåg att utrustningen var till belåtenhet. Ett annat problem som lärarna tar upp är bristen på kompetens i området och att skolan hade för lite pengar för att avhjälpa dessa problem (KK- stiftelsen, 2003). Detta är problem som även tas upp i KK-stiftelsens rapport 2006 (KK-stiftelsen 2006).

Landets alla skolor har tack vare regeringens satsning 1998 tillgång till datorer och Internet. Trots det så är lärarna enligt undersökningarna inte helt nöjda. De anser att det största problemet med Internet i undervisningen är att de har tillgång till så få datorer. Svenska skolor ligger dock på en 6:e plats vad gäller antalet datorer med Internetuppkoppling per elev, visar en undersökning där 27 länder deltar, bland annat

(16)

Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, USA. De nordiska länderna är världsledande vad gäller Internet i undervisningen (Skarin, 2007). Enligt forskningsprojektet E-learning Nordic 2006, där Danmark, Finland, Norge och Sverige deltar, finns ett samband den pedagogiska effekt IT kan medföra i undervisningen och skolans tillgång till Internetuppkopplande datorer (Ramböll Management, 2006).

I KK-stiftelsens undersökningar framkom förutom att en majoritet av lärarna ansåg sig ha brist på datorer i skolan även åsikter kring lärarnas brist på IT kompetens. Detta är inte bara ett problem i de svenska skolorna, utan också ett internationellt lärarproblem, då en majoritet av de deltagande länderna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper om IT (Skarin, 2007). Brist på IT kompetens leder lätt till att lärare väljer att inte använda Internet i undervisningen (Ramböll Management, 2006). Det kan också innebära att lärarna endast använder datorer i undervisningen som en slags ersättning till övningsböcker och ”fylleriövningar”, menar Folkesson (2004). Hon menar att om detta händer så har man inte fått ut någonting av att ha tillgång till datorer i undervisningen, utan endast flyttat över bokens uppgift till datorn. Enligt Folkesson (2004) måste lärarnas förhållningssätt till Internet vara positivt för att Internet ska kunna införas i undervisningen på ett bra sätt. Lärarna måste få instruktioner hur de ska använda Internet i undervisningen för att de ska kunna ta tillvara på de positiva effekter som användandet kan leda till (Folkesson, 2004).

Ett brittiskt projekt, där lärarna fått tillgång till en egen dator, visar på att ju säkrare lärarna är på Internet desto mer vågar de experimentera i undervisningen (Becta, 2001). Samma metod har man använt sig av i en Amerikans undersökning, där både elever och lärare fått tillgång till egna datorer. Lärarna har dessutom fått handledning att införa datorn i undervisningen. Undersökningen visar på att erfarenhet att hantera datorn ökar kunskapsnivån, vilket i sin tur leder till en ökad kvalitet på undervisning med datorn som verktyg (Silvernail, 2004).

2.7.2

Källkritik i Internetundervisningen

Internet blir ett allt viktigare verktyg att kunna hantera i dagens globaliserade informationssamhälle. För att kunna hantera Internet på ett bra sätt krävs att användaren är källkritiskt medveten. Enligt KK-stiftelsens senaste rapport, utförd 2006, tror hälften av undersökningens lärare att användande av Internet leder till att eleverna blir mer källkritiskt medvetna, medan 10 % av lärarna tror det motsatta (KK-stiftelsen, 2006). Enligt en stor forskningsstudie som genomfördes i Storbritannien 2005 så måste skolorna bli bättre på att använda Internet i undervisningen. De måste även bli bättre på att undervisa eleverna i källkritik och etik på Internet. Studien visar att ungdomar som använder Internet ofta lär sig att hitta de positiva sidorna av Internet, men det är samtidigt de som även kommer i kontakt med de faror som Internet även kan innebära. De kan till exempel handla om att de lämnar ut information om sig själva och att de kommer in på sidor som de inte borde (till exempel pornografi). Det är ingen bra lösning att undvika Internet i undervisningen, då man inte kan lära eleverna hur de kan dra nytta av Internet eller hur de bör hantera Internets icke önskvärda sidor (Media@LSE).

(17)

Johnsson (2004) talar även han i sin doktorsavhandling om att de som använder Internet inte enbart kommer i kontakt med Internets positiva sidor, utan att de även kommer i kontakt med Internets mindre positiva sidor. Han menar att när man inför en ny teknik så måste man räkna med att den inte enbart medför positiva delar, utan att den även medför negativa delar. Det hela handlar om att man måste göra en sorts ”bytesaffär” där man får tillgång till de positiva delarna med Internet samtidigt som man därmed också måste lära sig att hantera Internets negativa delar (Johnsson, 2004).

Barn är dock mycket väl medvetna om vilka faror som lurar på Internet och de anser även att de kan hantera dessa faror själva. De är därför inte rädda för att råka illa ut, menar Dunkels (2007) i sin doktorsavhandling där över 600 barn i årskurs 6 intervjuades. Barnens strategier att hantera dessa faror har de lärt sig själva genom att använda Internet eller genom kompisar men inte ofta genom vuxna. De är inte själva medvetna om att de strategier de använder mot oönskat material, utan det är bara något de gör. Media ger oss en helt annan bild av läget, de lyfter fram bilden av att barn inte kan hantera farorna med Internet. Enligt barnen själva så är Internet något mycket positivt som de framför allt använder till att kommunicera med andra människor (Dunkels, 2007).

Skolan får inte undervärdera elevernas färdigheter vad gäller Internetkunskaper anser Veen (2007), professor vid Delft University of Technology i Nederländerna. Han talar om att skolan istället bör skapa bra lärandesituationer där elevernas IT kunskaper kan komma att användas. Skolan har till uppdrag att förbereda eleverna att leva i ett informationssamhälle, men att det samhället redan är här, eleverna växer upp mitt i det. Det skolan bör lära eleverna är hur de ska hantera all information de möts av på rätt sätt (Veen, 2007). Skolan bör även utmana eleverna att tänka självständigt och ge eleverna tillfälle att ifrågasätta sin kunskap och förståelse för Internet för att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig datorn med Internet som verktyg i undervisningen, det framkommer av flera internationella undersökningar (Skarin, 2007).

Det är inte alltid lätt för läraren att hitta bra och kvalitetssäkrat material på Internet som kan användas i undervisningen. Det borde därför finnas speciella läromedelssajter, där lärarna ska kunna ta del av läromedel på nätet i olika ämnen utan att behöva oroa sig för om innehållet har den kvalitet som krävs för användning (Andersson, 2005)

2.8

Teoretiska utgångspunkter

2.8.1

Dewey

John Dewey (1859-1952), filosof och pedagog, var professor vid Columbia University. Han menade att skolan måste anpassa sig till samhällets behov och på så sätt lära eleverna att anpassa sig till det praktiska livet (Bonniers lexikon, 1964). Dewey menade med andra ord att undervisningen måste kopplas till den verklighet eleverna lever i. Undervisningen bör även till stor del vara praktisk och bygga på elevernas erfarenheter. Enligt Dewey lär sig eleverna genom det praktiska utövandet hur verkligheten fungerar (Andersson, 2001). Genom att ställas direkt inför ett problem eller något man är

(18)

intresserad av intar man samtidigt kunskap. Skolan skapar på det sättet ett samhälle i miniatyr (Karlsson & Zander, 2004). Elevens praktiska och undersökande arbete kallar Dewey för ”learning by doing” och lärarens roll i processen bör vara som handledare för eleven (Stensmo, 1994). Dewey påpekar vikten av att problemet eleven arbetar med är tillräckligt stimulerande för eleven och att eleven förstår hur de redskap som används i undervisningen används (Egidius, 2000).

2.8.2

Piaget

Jean Piaget ,schweizisk barnpsykolog och professor i Genéve. Piaget talar om att

”världen inte är färdigupptäckt” och han menar att eleverna måste lära sig de moraliska värderingar som krävs för att klara sig i det moderna samhället. Att själv få upptäcka hur världen fungerar att leva i anser han vara en nödvändighet för att kunna förstå och anpassa sig till den (Piaget, 1976). Piaget talar om att barnet skapar sin kunskap genom att observera för att därefter dra egna slutsatser (Säljö, 2000).

(19)

3

SYFTE

Studien syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet och källkritik av Internetkällor i undervisningen.

För att uppnå syftet behandlas följande frågor i studien: - Hur fungerar det i dagens skola med Internet? - Används Internet i undervisningen?

- Hur källkritiskt medvetna är lärarna till källor hämtade från Internet? - Är källkritik något lärarna undervisar i?

Frågeställningar:

• Hur förhåller sig lärare till Internet i undervisningen?

(20)

4

METOD

4.1

Undersökningsmetod

4.1.1

Hermeneutiskt synsätt

Studien intar ett hermeneutiskt synsätt, vilket innebär att informationen som respondenterna ger studeras subjektivt utifrån forskarens förförståelse. Forskaren analyserar med andra ord informationen genom att tolka den utifrån intryck, tankar, känslor och kunskap som hon/han har kring fenomenet (Patel & Davidsson, 1994). Vad vi har för förförståelse för ett fenomen beror på i vilken kultur vi är uppväxta i. Vi tolkar verkligheten i överensstämmelse med den kultur vi socialiserats i. Denna studie är med andra ord tolkad av författaren utifrån den kultur hon socialiserats i och de kunskaper och erfarenheter hon har i ämnet (Thurén, 2004).

4.1.2

Kvalitativ intervju

Intervjuerna är till största delen helt öppna, vilket innebär att studien ger respondenterna fritt spelrum att beskriva sin personliga bild av verkligheten. Exempel på en sådan fråga i studien är: Hur förhåller du dig till Internet i undervisningen? Genom att välja denna fria och öppna intervjumetod kan intervjuaren närma sig respondenternas subjektiva erfarenheter och förstå hur denne ställer sig till fenomenet. (Lanz, 1993).

Några frågor i intervjuerna är dock strukturerade då de endast inriktar sig på att erhålla kvantitativ information. Exempel på en sådan fråga i studien är: Hur många datorer har ni tillgång till i er klass och finns de i anslutning till klassrummet? (Lanz, 1993).

Trots att de flesta frågor är öppna så är intervjun i stor grad strukturerad, då frågorna ställs i en bestämd ordning för att på bästa sätt få fram respondentens åsikt i ämnet (Lanz, 1993).

4.2

Urval och begränsning

Studien grundar sig på intervjuer med fyra lärare från två olika skolor, som tillhör samma rektorsområde, i en medelstor stad i södra Sverige. Studien är ingen jämförelse mellan skolorna, eller någon jämförelse mellan kvinnliga och manliga lärares åsikter. Den är istället inriktad på att belysa i vilken utsträckning Internetundervisning bedrivs och hur lärarna förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen, oavsett vilken skola hon/han arbetar på. De medverkande lärarna är alla undervisande för årskurserna 5 eller 6. Urvalet att intervjua lärare för årskurserna 5 och 6 grundar sig på att undersökningsgruppen ska vara så jämn som möjligt, det vill säga att lärarna undervisar

(21)

elever i samma ålder. Urvalet grundar sig även på en begränsning av forskningen så att den inte blir alltför omfattande.

4.3

Etiskt ställningstagande

I förfrågan om intervju får respondenterna information om att deras eventuella medverkan kommer att garanteras anonymitet och att skolan de arbetar på inte kommer att nämnas vid namn.

Vid intervjutillfället får respondenten göra valet att godkänna om intervjun ska spelas in på band eller inte.

Efter genomförd intervju får respondenten förfrågan om hon/han vill granska materialet innan tryckning och blir sedan lovad att ta del av den färdigställda studien.

4.4

Genomförande

Förfrågning om intervju skickades ut till de utvalda lärarna via mail. I mailet fanns information om intervjuns övergripande inriktning, det vill säga Internet i undervisningen, för att de skulle kunna förbereda sig tankemässigt i ämnet. Det fanns även information om den tid intervjun skulle beräknas ta och en kort presentation av intervjuaren och information om att det skulle bjudas på fika till intervjun. Sist men inte minst fanns tidsförslag för intervjun.

De fyra intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen under en tvåveckorsperiod. Respondenterna fick fritt välja en passande tid för intervjun, allt för att de skulle känna att de hade tid till en intervju som beräknades ta ca 30 min.

Det är viktigt att intervjuaren skapar ett bra klimat i intervjusituationen så att respondenten känner sig trygg. Det är grunden för att ett bra samspel mellan intervjuaren och respondenten (Lanz, 1993). Intervjuerna genomfördes där av i ostörd miljö i respondenternas egna klassrum eller grupprum. Respondenterna bjöds dessutom på frukt och fika för att skapa en trevlig stämning inför intervjun.

Alla intervjuer spelades in på band för att senare kunna analyseras närmare efter transkribering. På så sätt kan man som intervjuare koncentrera sig på kontakten med respondenten, utan att tänka på att anteckna det som sägs. Man kan även på det sättet lyssna på intervjun upprepade gånger och på så sätt lägga märke till tonfall och ordval som man annars kanske inte hade upptäck om man antecknat under intervjun (Trost, 2004).

(22)

4.5

Bearbetning av intervjusvaren

Efter genomförd intervju transkriberas de inspelade intervjuerna. De nerskrivna intervjuerna granskas sedan för att hitta likheter och skillnader på respondenternas svar. För att lättare kunna se dessa likheter och skillnader i intervjuerna markeras dessa med olika färger. På så sätt kan intervjusvaren lätt kategoriseras.

4.6

Metodkritik

Att ett arbete har reliabilitet innebär att undersökningarna, som i detta fall är intervjuer, är gjorda på ett korrekt sätt. Det handlar till exempel om att urval av respondenter har gjorts på ett representativt sätt så att resultatet inte påverkas av tillfälligheter. En undersökning med hög reliabilitet ska kunna genomföras på samma sätt och då ge samma resultat (Thurén,1997).

Den här studien uppvisar inte så hög reliabilitet eftersom endast fyra lärare intervjuats. Studien behandlar dessutom fenomenet ”Internet” som idag påverkas av ett starkt förändringstempo, vilket innebär att senare forskning med samma metoder förmodligen kommer att nå andra slutsatser än denna studie. Men studiens reliabilitet stärks dock av tidigare forskning som framkommit till samma resultat som denna studie.

Ett arbetes validitet handlar om i vilken grad studien undersöker det som är tänkt att undersökas. Den här studien undersöker lärares förhållningssätt till Internet i undervisningen samt lärares förhållningssätt till källkritik i Internetundervisningen. För att hålla en hög validitet på arbetet har endast frågor som behandlar ämnet ställts till respondenterna. Det är kring dessa frågor som faktainnehållet i bakgrunden kretsar. Det kan lätt bli så att forskaren själv tror att hon/han har undersökt det som är tänkt och blir blind för sina misstag, så det är bra om någon annan som är väl insatt i problemet undersöker arbetets validitet (Patel & Davidson, 1994).

Studien är under två tillfällen granskad av både kurskamrater och handledare. Arbetet fick då inte några anmärkningar på svag validitet, vilket stärker studiens grad av validitet.

Det kan vara av betydelse att redovisa det så kallade ”externa bortfallet” i en studie. Det externa bortfallet innebär de förfrågade som inte deltog i studien av olika anledningar och där av eventuellt påverkar studiens resultat ( Patel & Davidson, 1994). Totalt 9 lärare fick förfrågan om att medverka i studien, varav endast 4 lärare deltog. En av de icke deltagande lärarna förklarade i sitt icke deltagande med att han hade en student i klassen och därav brist på tid att genomföra intervjun. Resterande fyra lärare som inte deltog svarade inte på förfrågan. I förfrågan fanns information om att intervjun skulle behandla ämnet ”Internet i undervisningen” och det kan vara en anledning till att dessa lärare väljer att inte delta. De kanske inte känner sig kunniga i ämnet. Det kan även

(23)

handla om att de inte känner att de inte har tillräckligt med tid för en intervju eller helt enkelt inte har intresse av att delta.

4.7

Information om informanterna

I studien medverkar fyra informanter som arbetar på två olika skolor tillhörande samma rektorsområde i en medelstor stad i södra Sverige. Den ena skolan är en F-6 skola och den andra en F-9 skolan. På F-6 skolan har varje klass tillgång till datorer i klassrummet och grupprummet samt datorer i närliggande grupprum. F-9 skolan har större tillgång till datorer, då de förutom klassrums och grupprumsdatorer även har tillgång till en datasal om 20 datorer.

Den första informanten är en kvinna och arbetar som lärare för 20 elever i årskurs 6. Hon har arbetat som pedagog i fjorton år och på skolan hon är verksam på nu har hon arbetat i fyra år. Klassen har tillgång till tre datorer i anslutning till klassrummet, en i klassrummet och två i ett så kallat ”grupprum” som även är klassens kapprum. Det finns även möjlighet att låna närliggande klassrums datorer som finns placerade i andra ”grupprum” (kapprum).

Studiens andra informant är en kvinna. Hon arbetar som lärare för årskurs 6 och har 21 elever. I fem år har hon arbetat som lärare varav ett år på skolan hon är verksam på i dag. I klassrummet finns två datorer och ute i ”grupprummet” finns en tredje. Även hennes klass har möjlighet att låna närliggande klassrums datorer som finns i grupprummen.

Studiens tredje informant är en man som arbetar som lärare för 21 elever i årskurs 5. Han har arbetat som lärare i 40 år varav 25 år på skolan han är verksam på idag. Klassen har tillgång till fyra datorer, två i klassrummet och två i ”grupprummet”. Möjlighet finns att få tillgång till de närliggande klassrummens grupprumsdatorer.

Studiens fjärde informant är en man som har arbetat i 24 år som behörig lärare, varav 20 år på skolan han är verksam på idag. Han arbetar som lärare för 31 elever i årskurs 5. Klassen har tillgång till två datorer i klassrummet, två datorer i ett litet grupprum, två datorer i ett större grupprum, samt 20 datorer i en datasal i skolans bibliotek.

(24)

5

RESULTAT

Syftet med studien är att lyfta fram vilket förhållningssätt lärarna har till Internet och källkritik av Internetkällor i undervisning. Resultatet är därför kategoriserat under rubrikerna: ”Internet i undervisningen” och ”källkritik i Internetundervisningen”. Under dessa rubriker är materialet kategoriserat ytterligare för att täcka in de svar som respondenterna givit i de intervjufrågor som ställts till dem. Intervjufrågorna går att finna i bilaga 1.

Detta kapitel redovisar först lärarnas svar kring Internet i undervisningen för att sedan redovisa lärarnas svar kring källkritik i undervisningen. Detta för att läsaren på bästa sätt ska kunna ta till sig informationen. Sista stycket under varje underrubrik är en sammanfattning av stycket.

5.1

Internet i undervisningen

5.1.1

Hur förhåller sig lärarna till Internet i undervisningen?

Majoriteten av lärarna anser att Internet är ett bra verktyg i undervisningen som de framför allt använder som ett komplement till fakta. Eleverna använder Internet för att söka fakta och leta bilder till olika uppgifter de arbetar med. Lärarna påpekar dock vikten av att eleverna söker kunskap även genom andra källor som till exempel böcker på biblioteket. Det är inte alltid det första lärarna tänker på när ett arbete ska planeras, men de tycker att det är positivt om eleverna väljer att använda sig av Internet när de ska söka fakta.

Lite förvånande är att åsikterna skiljer sig i så pass stor grad vad gäller uppfattningar om Internet i undervisningen. Den ena uppfattningen är att Internet utgör en självklar plats i undervisningen, medan den andra uppfattningen är att Internet i undervisningen är ett överskattat fenomen som inte används så mycket. Anledningen till denna skilda uppfattning kan bero på vilken tillgång skolan har till datorer, då lärare med större tillgång till datorer ställer sig mer positiva till Internet i undervisningen än lärare med sämre tillgång till datorer. En lärare som anser att Internet inundervisningen utgör en självklar plats säger följande:

”Det är en självklar sak idag..annars är man ju borta fullständigt..det är ju bara så..det utvecklas ju hela tiden och de som inte lär ungarna att använda det här tycker jag bara synd om..det är jätte viktigt!…”

Sammanfattningsvis har majoriteten av lärarna har ett positivt förhållningssätt till Internet. En genomgående åsikt är att Internet uppfattas som ett komplement till fakta. Ett lite förvånande resultat är att lärarna ser väldigt olika Internets plats i undervisningen. Den ena uppfattningen är att Internet har en självklar plats i undervisningen, medan andra är att Internet är ett överskattat fenomen som inte används

(25)

så mycket i undervisningen. En anledning till denna skilda uppfattning kan vara vilken tillgång lärarna har till datorer.

5.1.2

I vilka ämnen arbetar lärarna med Internet i undervisningen?

Lärarna är eniga om att Internet mest används i de så kallade orienteringsämnena, men de använder även Internet i andra ämnen som till exempel matematikundervisningen, där de finns bra länkar till bland annat logiska mattespel och kluriga matteuppgifter, eller när de arbetar med ”Storyline”, där flera olika ämnen integreras:

”…det vi har använt det mest till nu den här terminen..vi arbetar med Storyline har vi gjort då va och då ska vi ut och resa i världen och då har vi ju valt dels en världsdel och ett land..och ja så ska de ju då ta rätta på..de ska få lära sig att boka hotell, boka flygbiljetter och sånt där hur man gör det då va och omvandla euro till svenska kronor.”

Sammanfattningsvis framkommer det att Internet används mest i orienteringsämnena, men även i andra ämnen. Det finns till exempel bra mattelänkar på Internet att använda i matteundervisningen.

5.1.3

Vilken tillgång till datorer har lärarna?

Lärarna talar om en stor brist på datorer i skolan. Bristen på datorer gör det svårt för lärarna att bedriva undervisning med Internet. De lärare som inte har tillgång till en datasal, utan endast några få datorer i klassrummet eller i anslutning till det, ser bristen på datorer som ett problem som kan leda till att datorer i stort sett inte används i undervisning. En lösning på problemet är att eleverna får turas om att sitta vid datorerna och arbeta:

”då får några kanske läsa i boken medan andra går och söker fakta och tar ut någon bild eller vad de nu..eller om de får fakta om ett land till exempel..och sedan så får man bytas av helt enkelt. När de är färdiga får nästa gå fram”

På skolan som har tillgång till en datasal räcker inte heller datorerna till alla elever, men det anses inte vara ett problem utan eleverna får arbeta med Internet i grupper eller turas om att använda Internet.

På en av skolorna kommer ett av klassrummen inom en snar framtid få tillgång till modern teknik som innebär att eleverna kommer att kunna undervisas i Internetkunskap och övrig datakunskap på en storbildsskärm. Skolan försöker alltså lösa problemet med bristen på tillgång till datorer genom att använda sig av modern teknik. En av lärarna berättar:

”…däremot ska jag få ett sånt där klassrum nu..det enda på skolan som kommer ha sån där kanon som gör att man kan gå ut på Internet..och då har jag ju möjlighet att använda det i klassrummet. Då kan jag ju med hjälp av den gå ut och visa, så det kommer ju bli andra möjligheter att visa hur de ska göra.”

(26)

Sammanfattningsvis visar studien att lärarna talar om en stor brist på datorer i skolan. Detta medför att de inte använder Internet så mycket i undervisningen. När de använder Internet så får eleverna turas om att använda datorerna. En av skolorna löser bristen på datorer genom att införskaffa sig ny teknik, där eleverna kan undervisas i Internetkunskap på en storbildsskärm. På en av skolorna finns större tillgång till datorer, men inte så att alla elever har tillgång till en varsin dator. Eleverna får även där turas om att använda Internet eller arbeta i grupper.

5.1.4

Vilka förhållningsregler för Internetanvändande har de på

skolan?

Eleverna på båda skolorna, och lärarna, har ett login för att kunna använda skolans datorer. För att få ett login måste eleverna skriva under en blankett med villkor för Internetanvändandet. Även föräldrarna måste skriva under denna blankett. Varje läsår informeras eleverna om villkoren som gäller för deras Internetanvändande. Om eleverna inte följer dessa villkor så blir de fråntagna sitt login och kan därmed inte använda datorerna. En lärare berättar lite om vilka villkor eleverna måste följa:

”…och där står det att man inte får missbruka sitt lösenord, och inte lämna ut det och inte missbruka andras namn på nätet eller gå in på deras loggor eller nåt sånt där.

Eleverna får inte använda Internet till annat än skolarbete och sin S-post och eleverna är ganska medvetna om detta anser lärarna:

”Ja man får ju inte använda sig utav de här chatt programmen och man får inte gå in på vad det nu heter som är så populärt..Lunarstorm..märker man att eleverna bryter mot det då får de straff på att inte, ja då tar man bort deras inlogg helt enkelt under en tid..de är ganska medvetna om det…”

Sammanfattningsvis har de båda skolorna ett login till datorerna för både lärare och elever. För att få detta login måste de skriva under en blankett med villkor för Internetanvändande. Föräldrarna måste även skriva under elevernas blankett om Internetanvändande. Internet får endast användas till skolarbete och S-post.

5.1.5

När introduceras eleverna för Internet på skolan?

Lärarna berättar att introduceringen för Internet sker när eleverna får sin S-post, vilket de tror sker mellan årskurserna två-fyra. En dessa lärare tror att de flesta redan är självlärda när de får tillgång till sin S-post:

”jag vet inte om det finns något särskilt..alltså de flesta är ju självlärda från början.”

(27)

5.1.6

Hur har lärarna fått kunskaper om Internet?

En majoritet av lärarna har fått IT-utbildning genom skolan de arbetar på, antingen en grundkurs av skolans IT ansvarige eller utbildningen som delegationen för IT i skolan, ITIS, genomförde 1999-2001, där 60 000 lärare kompetensutvecklades inom IT.

Det framkommer att resterande lärare endast fått IT-utbildning genom lärarutbildningen på högskolan:

”…i lärarutbildningen så får man ju en veckas..aaa det är ju inte sådär jättemycket, men skapligt fixar man ju det där ändå..det vardagliga som man behöver göra på Internet.”

Under den närmaste tiden kommer kommunens alla lärare börja en webbaserad utbildning som kallas ”PIM”. Det är myndigheten för skolutveckling som med uppdrag från regeringen fått till uppgift att tillhandahålla lärare verktyg för kompetensutveckling inom IT. Lärarna har olika åsikter om den nya utbildningen som väntar. En av lärarna som ställer sig positiv till utbildningen berättar att utbildningen har ett bra upplägg och att man får lära sig mycket:

”man går alltså in på en sida och så får man utbildningen där, mycket bra upplagt är det..såna som pratar och berättar och ger en sån grundkurs..det är jättemånga saker…”

En annan lärare som inte ställer sig lika positiv till utbildningen talar om den nya utbildningen som en extra börda i läraryrket. Men menar samtidigt att det är många som vill utbilda sig vidare inom IT, det får bara inte bli för mycket uppdrag för läraren. Läraren talar om att något annat måste plockas bort för att inte överbelasta lärarna. Läraren säger följande:

”Men nu är det väl en ny utbildning på gång och den är väl..(suck)..den reagerar ju vi lärare mycket för, för det är ännu ett påplock liksom. Vi är rädda för att det ska bli..jag tror att det är jätte många som vill utbilda sig inom Internet men det får inte bli för mycket utan dom får ju plocka bort någonting samtidigt då..annars så läggs det bara på oss, men de har sagt att..skolledningen har sagt att man ska lägga det på studiedagar och det är ju jättebra…”

Mycket av det lärarna kan om Internet har de lärt sig på egen hand och de menar att det handlar om vilket intresse man har för IT. En av lärarna säger så här:

”Sen har man väl lärt sig lite grann av att sitta hemma och ju mer man..liksom vill använda ju mer lär man sig envist nog.”

Sammanfattningsvis visar studien att majoriteten av lärarna har fått Internetutbildning genom skolan de arbetar på. Resterande lärare har endast fått Internetutbildning genom lärarutbildningen. Mycket av kunskapen lärarna har om Internet har de lärt sig på egen hand. Alla lärare inom kommunen kommer inom den närmaste framtiden att påbörja en kompetensutvecklings utbildning i Internetkunskap.

(28)

5.1.7

Vad vill lärarna veta mera om vad gäller Internet i

undervisning?

Lärarna berättar att de skulle vilja ha tips om bra Internetlänkar som de skulle kunna använda i undervisningen. De talar om en slags central på Internet där tips på bra länkar finns och som hela tiden underhålls med fräscha länkar:

”Det hade varit jätte bra om man hade en central som fräschade upp sina länkar hela tiden. Här har du geolänkar, här har du mattelänkar, här har du..det hade varit kanon…jag menar det borde man ju kunna lägga in..det kostar ju ingenting utan det är ju bara och..för de dataansvariga egentligen att lägga in på en vanlig dator så har man möjligheten att gå in.”

Det kan dock vara ett problem med att samla länkar, då länkar är en färskvara. Man bör hela tiden underhålla länksamlingen genom att ta bort länkar som inte längre är aktuella och lägga till nya:

” …Det som är tråkigt med sånt här är ju att det är färskvara va…egentligen skulle det vara bra att ha någon sån där som är precis fräsch hela tiden…”

Trots att det finns mycket lärarna vill veta mera om så handlar det för majoriteten att i första hand se till att det finns bra tillgång på datorer eller bra teknik på skolan. På frågan om det är något lärarna skulle vilja veta mer om vad gäller Internet i skolan svarar en lärare:

”Nej, utan det är ju mer att man har mer TILLGÅNG till datorer så att eleverna KAN hänga med och att man själv då också visar på stortavla då hur och vart man ska ta vägen och såna saker.”

En annan del som lärarna tar upp som en sak de vill veta mera om är hur man ska hantera Internets icke önskvärda sidor. De talar om att det är viktigt att veta hur man ska hantera dem och att eleverna har ett bra förhållningssätt till Internet så att de inte råkar illa ut. Lärarna berättar att de haft besök av föreläsare, bland annat från polisen, som berättat om det för både elever och lärare på skolan. De anser att de har fått mycket information om den biten:

”…vi har haft föreläsare som har berättat om de dåliga sidorna på Internet. Både för elever och lärare..så man ser vad som händer på nätet..man hade en viss aning om det men inte att det var så stort..med chatt, Facebook och Lunarstorm… Polisen var här också och informerade..framför allt för högstadieelever, så den biten har vi fått mycket information om.”

Sammanfattningsvis framkommer det i studien att lärarna vill ha tips om bra och fräscha Internetlänkar. De vill även veta hur de ska hantera Internets icke önskvärda sidor, vilket de anser sig ha fått mycket information om. De talar om att det i första hand handlar om att skolan har bra tillgång på datorer så att de kan använda sig av Internet i undervisningen.

(29)

5.1.8

Vad tror lärarna om framtiden med Internet i skolan?

Lärarna har många tankar kring hur det kommer att se ut i framtiden med Internet i undervisningen. Majoriteten av lärarna tror på stora förändringar i skolan, men det finns avvikande åsikter där lärare inte tror på någon förändring under den närmaste framtiden, då bland annat skolans svaga ekonomi sätter stopp för utvecklingen:

”…sparkrav och allt som finns..jag tror inte att det kommer..ja det beror ju på vilken framtid vi pratar om..närmsta framtiden så blir det ju inte annorlunda..och inte tio år framåt i tiden tror jag..inte mer annorlunda än det ser ut idag…”

De som tror på förändringar av skolans användande av Internet tror att skolan kommer att använda Internet mycket mer i framtiden, men de har olika åsikter om hur Internet kommer att användas. Åsikterna varierar från att tro på fler datorer i skolan, modern teknik i stället för fler datorer till att tro på att undervisningen kommer att förflyttas mer till hemmet genom Internet:

”jag tror att det gäller att vi lärare verkligen har en utbildning inom..att vi är duktiga på det här med datorer och att man kan söka och att man har fräsch fakta framför sig helat tiden. Jag tror att utvecklingen kommer att bli mer användande, fler datorer i skolan…”

”…man får en sån här kanon..på något sätt är det nog orealistiskt att alla ska få varsin dator..det har dem ju på vissa skolor..men på något sätt så tror jag att det är lite lättare att man skaffar ett klassrum där man kan undervisa en hel klass på detta sättet..för då har du ju den där stora väggbilden och man kan visa då …”

” Jag såg ju en framtidsbild när jag gick på det där ITIS..det var ju det att man kanske var en vecka i skolan under en hel termin…kanske inte upp till en viss ålder men sen. Det kan jag tänka mig, för det går ju sån svindlande fart allting..man måste ju hänga med själv mycket..och gör man inte det så blir man ju en bakåtsträvare…”

Sammanfattningsvis har lärarna många olika tankar kring hur det kommer att se ut i framtiden med Internet i undervisningen. Åsikterna varierar från att inte tro på någon förändring i den närmaste framtiden, till att utvecklingen går med en svindlande fart och att skolarbetet kommer att ske mer i hemmet genom Internet. Lärarnas åsikter om tillgången på datorer i framtidens skola varierar från att tro på en ökad tillgång till att mer tro på en modern teknik.

5.2

Källkritik i Internetundervisningen

5.2.1

Undervisar lärarna eleverna i källkritik av Internetkällor?

Bristen på datorer kan vara en anledning till att lärare inte undervisar eleverna i källkritik eller inte undervisar eleverna i källkritik i den nivå som skulle behövas, utan i stället lämnar det ansvaret till högstadiet:

References

Related documents

My literature review aims to answer the first two questions of my study: What is the underlying idea of holistic education? What working methods are recommended for holistic

Idag har vi dock en situation där möjligheten till inflytande för samer i alla frågor som berör oss, är begränsade och inte levs upp till, något som fått och fortfarande

rennäringen, den samiska kulturen eller för samiska intressen i övrigt ska konsultationer ske med Sametinget enligt vad som närmare anges i en arbetsordning. Detta gäller dock inte

avseende möjligheter som står till buds för främst Sametinget och samebyar, när det gäller att få frågan prövad om konsultationer hållits med tillräcklig omfattning

Enligt remissen följer av förvaltningslagens bestämmelser att det normalt krävs en klargörande motivering, eftersom konsultationerna ska genomföras i ärenden som får

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.