• No results found

Undersökning av möjligheter för FSC och PEFC certifiering : Möjligheter och rekommendationer för FSC and PEFC-certifiering av Nobias verksamhet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Undersökning av möjligheter för FSC och PEFC certifiering : Möjligheter och rekommendationer för FSC and PEFC-certifiering av Nobias verksamhet"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Box 1026

Gjuterigatan 5

036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Möjligheter och rekommendationer för FSC and

PEFC-certifiering av Nobias verksamhet

Undersökning av

möjligheter för FSC

och PEFC certifiering

HUVUDOMRÅDE: Maskinteknik

FÖRFATTARE: Erik Randow, Victor Werneskog HANDLEDARE: Leif Svensson

(2)

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Box 1026

Gjuterigatan 5

036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom kvalitet och

verksamhetsutveckling. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Don Weiss

Handledare: Leif Svensson Omfattning: 15 hp Datum: 2021-06-21

(3)

Abstract

Abstract

Nobia AB in Tidaholm manufacture complete kitchens towards private persons and building projects. With the increasing awareness of sustainability in the society, there is an increase of sustainable consumption by the customers which leads to higher demands on sustainable kitchens. To produce kitchens with the environment and people in mind in line with their business strategi, their organization needs to be certified. The certificates of interests are the Forest Stewardship Council (FSC) and the Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). To acquire certification Nobia will need to fulfil the demands in the standard and have traceability in their production. To acquire traceability, it is needed to review the production and to compare the organisation with the standards demands. After the completed study it has been proven that there is a possibility to certify Nobia’s organization in Tidaholm. The theory chapter was collected through literature, standards, and articles. Methods that were used to examine the current situation was discussions, process mapping and observations at the company. From the theory and the examination of the current situation was a gap analysis completed to compare the difference between Nobia’s current situation and the demands in the standard. Multiple breaches were discovered and the changes that would help the traceability the most was summarized in a priority list. The result includes theoretical measures related to working practice and practical measures as to how traceability can be achieved. Lastly is that Nobia has a good possibility, in a strategic way, to develop their organization and produce certified production with the help of a theoretical and practical measures.

(4)

Sammanfattning

Sammanfattning

Nobia AB i Tidaholm tillverkar kompletta kök till privatpersoner och byggprojekt. I samhället har hållbarhetstänket ökat markant vilket betyder att kunderna ställer högre krav på det de konsumerar. För att producera hållbara kök med hänsyn till miljö och människor i enlighet med deras affärsstrategi krävs det att verksamheten är certifierad. De certifikat som är av intresse är Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). För att erhålla ett certifikat krävs det att vissa krav uppfylls och att spårbarhet finns i verksamheten. För att erhålla ett av certifikaten måste bristerna identifieras och förslag på åtgärder tas fram. För spårbarheten gäller det att produktionen granskas och att verksamheten jämförs med de ställda kraven.

Efter utförd studie har det påvisat möjligheten till certifiering för Nobias verksamhet i Tidaholm. Teorin samlades in genom litteratur, standarder och artiklar. Metoder som användes för att undersöka nuläget var diskussioner, processkartläggning och observationer. Utifrån teorin och undersökningen av nuläget tillämpades en gapanalys för att jämföra differensen mellan certifikatens krav och den befintliga uppfyllandegraden. Flertalet brister påvisades och de största mest påverkningsbara sammanfattades i en prioriteringslista. Utifrån analysen togs förslag arbetssätt och åtgärder fram för att uppnå spårbarhet. Resultatet

innefattar teoretiska åtgärder relaterat till arbetssättet och praktiska åtgärder för hur spårbarheten kan uppnås. Slutligen har Nobia goda möjligheter att på ett strategiskt sätt möjlighet till att utveckla sin verksamhet till en certifierad produktion med hjälp av ett teoretiskt arbetssätt samt praktiska åtgärder.

(5)

Sammanfattning

Ordlista

Forest Stewardship Council, FSC

FSC är ett globalt system för certifiering av trämaterial. Standardens mål är att främja ett hållbart skogsbruk.

Programme for the Endorsement of Forest Certification, PEFC

PEFC är ett globalt system för certifiering av trämaterial som anpassar sig till nationella regler. Syftet är att främja ett skogsbruk enligt miljö- och hållbarhetskrav.

Controlled Wood

Ett komplement till standarderna där ocertifierat material är granskat och godkänt så det kan användas.

Chain of Custody certifikat, CoC

Måste erhållas för att ha möjlighet till att handla certifierade material och för att få sätta certifikatets märkning på produkterna.

Due Diligence System, DDS

Ett system som behövs där deltagarna ska ha kontroll över sin försörjningskedja

First In First Out, FIFO

First In First Out är ett lagersystem där den artikeln som senast lades på lager är den första artikeln som plockas ut.

(6)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Introduktion

1

1.1 BAKGRUND 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING 2

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2

1.4 AVGRÄNSNINGAR 2

1.5 DISPOSITION 2

2

Teoretiskt ramverk

3

2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI 3

2.2 ANLEDNINGAR TILL ATT CERTIFIERA SIG 3

2.3 SPÅRBARHETSCERTIFIERING 3

2.4 CHAIN OF CUSTODY 3

2.5 FOREST STEWARDSHIP COUNCIL 4

2.5.1 Chain of Custody inom FSC 4

2.5.2 Inköp av material 5

2.5.3 Materialhantering 6

2.5.4 FSC material och produktregister 6

2.5.5 Försäljning 6 2.5.6 Etablering av produktgrupper 7 2.5.7 Överföringssystem 7 2.5.8 Procentsystem 8 2.5.9 Credit system 9 2.5.10 Krav på FSC märkning 10

2.6 PROGRAMME FOR THE ENDORSEMENT OF FOREST CERTIFICATION 11

2.6.1 Krav på ledningssystem 11

2.6.2 Ansvar och befogenheter 11

2.6.3 Resurshantering 12

2.6.4 Klagomål och avvikelser 12

(7)

Innehållsförteckning 2.6.6 Metoder för spårbarhet 13 2.6.7 Lagerstyrning 13 2.6.8 Fysisk åtskillnad 13 2.6.9 Procentmetoden 13 2.6.10 Kreditmetoden 13

2.6.11 Due Diligence System 14

3

Metod

15

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD 15

3.2 LITTERATURSTUDIE 15 3.3 DATAINSAMLING 15 3.3.1 Observation 15 3.3.2 Processkartläggning 15 3.4 ANALYSMETODER AV DATA 16 3.4.1 Kvalitativ analys 16 3.4.2 Kvantitativ analys 16 3.5 PROBLEMLÖSNING 16 3.5.1 Diskussionsmöten 16

4

Nulägesbeskrivning

17

4.1 HUR SER SPÅRBARHETEN AV INKOMMANDE MATERIAL FRAM TILL FÄRDIG PRODUKT UT HOS

FÖRETAGET? 17

4.1.1 Observation 17

4.1.2 Inköp av certifierat material inom FSC och PEFC 18

4.1.3 Kundkrav 19

5

Analys

20

5.1 HUR SER SPÅRBARHETEN AV INKOMMANDE TRÄMATERIAL FRAM TILL SLUTGILTIG PRODUKT

TILL KUND UT HOS FÖRETAGET? 20

5.1.1 Nuvarande krav gällande spårbarhet 20

5.1.2 Spårbarhet av material 20

5.1.3 Inköp av material 21

5.1.4 Sammanställning av nuläget 22

(8)

Innehållsförteckning

5.2.1 Gap mellan krav och nuläge 22

5.3 SAMMANSTÄLLNING AV PROBLEM 24

5.4 ARBETSSÄTT SOM SKAPAR SPÅRBARHET 24

6

Åtgärdsförslag och diskussion

25

6.1 TEORETISKA ÅTGÄRDSFÖRSLAG 25

6.2 PRAKTISKA ÅTGÄRDSFÖRSLAG 25

6.2.1 Åtgärdsförslag FSC och PEFC 25

6.2.2 Åtgärdsförslag produktion 25

6.2.3 Åtgärdsförslag datasystem 25

6.2.4 Åtgärdsförslag lagerstyrning 26

6.2.5 Åtgärdsförslag spårbarhetsmetod 26

6.2.6 Åtgärdsförslag Inköp 26

6.3 DISKUSSION KRING VALIDITET OCH RELIABILITET I UNDERSÖKNINGEN 26

7

Slutsatser

27

7.1 IMPLIKATIONER 27

7.2 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 27

7.3 VIDARE ARBETE ELLER FORSKNING 28

(9)

Introduktion

1

Introduktion

För studenterna på Jönköpings tekniska högskola är examensarbetet en del av utbildningen och motsvarar 15 högskolepoäng. Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Nobia AB och har genomförts av två studenter som studerar maskinteknik med inriktning industriell ekonomi och produktionsledning. Examensarbetets mål är att bevisa studenternas kunskaper som lärts ut under studiens tid. Under rapportens gång ska studenten påvisa kunskaper inom projektledning, projektgenomförande men även kunna värdera, anskaffa och analysera information. [1]

1.1 Bakgrund

Nobia grundades år 1996 genom att Industri Kapital köpte upp företaget som ursprungligen var en del av Stora Enso. Nobia har sedan dess utvecklats och gjort flera förvärv

internationellt och är idag Europas ledande köksspecialist med cirka femton varumärken. Verksamheten bedriver utveckling, tillverkning samt försäljning av kökslösningar. Företaget producerar över 140 000 skåp i veckan och har cirka 6300 medarbetare med en omsättning på 13 miljarder kronor. [2]

2019 genomförde Nobia en omfattande omvärlds-, marknads-och verksamhetsanalys där fokus för kommande år sattes på hur de långsiktigt skapar hållbar och organisk tillväxt. De vill med det på djupet förstå och tillgodose kundernas behov med sina kökslösningar samt hur de påverkar samhället och vår planet. Hållbarhet är något som Nobia jobbar aktivt med. Deras hållbarhetsstrategi grundar sig i att skapa värde genom hela livscykeln. [3]

Nobias vision lyder ”Inspiring kitchens made easy” [4], med det menar de att det ska vara enkelt för kunder att införskaffa sina kök. Nobias kunder består av konsumenter,

återförsäljare och byggföretag via olika kanaler. Dessa kunder har olika krav och förväntningar som måste uppfyllas.

Exempel på dessa krav är olika typer av hållbarhetscertifieringar på produkterna. Dessa krav kommer främst från byggföretag som Skanska, NCC etcetera Nobias produktion i Tidaholm uppfyller idag inte de kraven som krävs för certifiering och spårbarhet.

Spårbarhetscertifiering krävs för att en produkt ska få bära varumärket. En

spårbarhetscertifiering påvisar att träråvaran kommer från ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk.

(10)

Introduktion

1.2 Problembeskrivning

När ett projekt ska genomföras, till exempel ett nytt bostadsområde, kan det finnas hållbarhets- och miljökrav på olika märkningar av byggnaderna, såsom BREEAM, DGNB etcetera. Dessa märkningar ställer i sin tur krav på spårbarhetscertifieringar av ingående material och komponenter i byggnaden, i detta fall köksprodukter. Accepterade certifieringar av trä är olika grad av Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) beroende på vilket krav som ställs. [5] [6]

Nobia förutspår att de kommer erhålla en starkare konkurrenskraft om de kan producera FSC eller PEFC-certifierade produkter. Kraven på certifieringarna leder till att Nobia behöver anpassa sin verksamhet samt sitt arbetssätt för att möta kraven. En stor del av kraven berör Chain of Custody och spårbarhet. Spårbarhetscertifieringen gör det möjligt att spåra en produkt till slutanvändaren samt till ursprungskällan där skogen avverkades. Spårbarheten gör det även möjligt att se specifikt var en produkt befinner sig i produktionen.

För att Nobia ska uppnå kraven för certifiering inom FSC och/eller PEFC krävs en spårbarhet inom deras produktion samt olika krav på ledning, styrning samt försäljning. För att se vad som måste göras för att behålla spårbarheten på det inkommande materialet till den färdiga produkten måste uppfyllandet av kraven på spårbarheten undersökas. Nobia är inte

certifierade i dagsläget och kan ej klassificera sina slutprodukter som certifierade.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att identifiera nödvändiga åtgärder för att uppfylla spårbarhetskraven enligt PEFC och FSC.

Därmed är studiens frågeställningar:

[1] Hur ser spårbarheten av inkommande trämaterial till slutgiltig kund ut hos företaget? [2] Vilka gap hos företaget kan identifieras i en gap-analys?

[3]

Vilka åtgärder krävs för att uppfylla kraven inom PEFC och FSC?

1.4 Avgränsningar

Arbetet fokuserar på de högvolymprodukter som Nobias produktion i Tidaholm tillverkar. Rapporten syftar till att teoretiskt och praktiskt föreslå vad som behöver åtgärdas för att uppnå spårbarhet/certifieringskraven.

1.5 Disposition

Dispositionen av rapporten är enligt följande. Det teoretiska ramverket samlar befintlig information om forskning och kunskap. Därefter beskrivs metoderna som använts för att införskaffa och analysera data. Nulägesbeskrivningen ger en beskrivning av rådande förhållanden hos företaget kopplade till problembeskrivningen och rapportens

frågeställningar. Analysen ger svar på studiens frågeställningar och därefter presenteras åtgärdsförslag samt diskussion som följs upp av slutsatser och rekommendationer. Slutligen presenteras förslag på vidare arbete och forskning

(11)

Teoretiskt ramverk

2

Teoretiskt ramverk

2.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

För att ge en teoretisk grund till den första frågeställningen beskrivs följande teorier i ramverket.

• FSC • PEFC

• Flödesschema

• Spårbarhetscertifiering

För att ge en teoretisk grund till den tredje frågeställningen beskrivs följande teorier i ramverket.

• FSC • PEFC

2.2 Anledningar till att certifiera sig

Att certifiera sig medför flertalet fördelar, företaget får en pålitlig verifiering av att de håller olika standarder. De som är delaktiga i att bearbeta virket har en rakare väg att gå då efterfrågan är styrd av marknaden eller potentiella nya områden. Stegen är i stort sett liknande det som skogsägarna genomgår för att certifiera sig. Genom att certifiera företaget blir de mer attraktiva utifrån ett hållbarhetsperspektiv och då kan deras produkter bli intressanta för en större kundbas samt bredare marknad. [7, pp. 80-84] [8]

2.3 Spårbarhetscertifiering

Certifierade företag följer FSC:s respektive PEFC:s regler (standarder) för skogsbruk och spårbarhet. De som är certifierade får märka sina produkter med FSC:s respektive PEFC:s varumärke. Certifieringen säkerhetsställer att konsumenter och företag kan välja produkter som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk. Det vill säga ett skogsbruk som tar ansvar för människors välmående samt miljöns bevaring. Vidare ska slutkunder kunna följa

trämaterialet från den skog där virket har avverkats genom förädlingsprocessen till färdig köksbänk. [8] [5, p. 3] [6, p. 6]

Arbetssättet med att certifiera och upprätthålla spårbarhet är liknande inom PEFC och FSC. Skillnaden på de två organisationerna är att de har olika tillvägagångssätt på ackrediteringen samt regler. FSC:s regler är lika över hela världen medan PEFC:s regler är tillämpat nation för nation. Således kan PEFC-certifierad skog inom PEFC skilja sig från olika världsdelar. PEFC är tillämpat för de mindre privata skogsbruk och PEFC:s regler är anpassat efter nationella regler. Båda organisationerna strävar efter att skapa och bibehålla ett hållbart skogsbruk. [8] [5, p. 3] [6, p. 6]

2.4 Chain of Custody

Fördelarna med ett Chain of Custody-certifikat innebär en förbättrad prestanda av

hanteringen inom försörjningskedjan, kommunikationen i försörjningskedjan, lagerstyrning, marknadskännedom, lägre kostnader, säkerhetsställande att lagligt trä används, företagets image och konkurrenskraft förbättras samt att det leder till ett bättre rykte. [5, p. 3]

CoC är ett bevis på att spårbarheten följs. Det är även ett krav på företagen som bearbetar och säljer certifierade produkter. CoC för FSC och PEFC skiljer något från varandra. [5, p. 3] CoC tillämpat inom FSC innehåller följande krav:

(12)

Teoretiskt ramverk

• Kunna spåra materialet som används i produkten och att det stämmer överens med kraven.

• Återkommande stickprov och dokumentera månadsvis att kraven följs. • Kunna signera fakturor och transportdokument med FSC produkter med ett

certifikatsnummer.

• Korrekt bemärkning av produkter. • Ledningssystem samt dokumentering.

CoC tillämpat inom PEFC innehåller följande krav:

• Omfattande dokumentation av råvara samt på företagets produkter. • Riskanalys på levererat trä utan certifiering (se Due Diligence System).

• Standarden beskriver minimumnivån som organisationens ledningssystem måste följa för att implementera samt styra CoC-processen.

Båda delarna kräver att en utomstående godkänd kontrollant godkänner företaget årligen [6, p. 6].

2.5 Forest Stewardship Council

Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende, internationell medlemsorganisation som grundades år 1992. Organisationen arbetar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar, genom sitt certifieringssystem, FSC. Målet är att främja ett skogsbruk som är hållbart. FSC täcker in både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att säkerhetsställa att produkter som bär bemärkningen FSC så arbetas det mycket med spårbarhet. I världen finns det i nuläget 200 miljoner hektar skog som är certifierat inom FSC. [9]

Standarden FSC-STD-40-004 (V3-0) innehåller de minimikrav som FSC har för spårbarhet gällande hantering och produktion för en organisation. Detta för att organisationen ska kunna hävda att deras skogsmaterial kommer från godkända och kontrollerade skogar som är legitima samt korrekt skötta. [5, pp. 3-7]

2.5.1 Chain of Custody inom FSC

CoC inom FSC kräver att organisationen implementerar och upprätthåller ett system för enbart CoC som följer och är tillämpligt för alla spårbarhetscertifieringskrav. [5, pp. 8-9]

• Organisationen måste tillsätta en ledningsrepresentant som ska se till att organisationen överensstämmer med certifikatets krav.

• Upprätthålla dokumentation för de procedurer som innefattas av kraven.

• Tilldela ansvar till personal som huvudsakligen ansvarar för att implementera varje procedur.

• Utbilda personalen med den senaste tillgängliga CoC proceduren för organisationen. • Tillhandahålla aktuella och kompletta arkiv med dokument som berör procedurerna i minst fem år. Dokumenten ska innefatta områden som berörs av certifikatet vilka är; Procedurer, produktlistor, inköp och försäljning, utbildningstillfällen, materiell redovisning, årliga sammanfattningar av den totala volymen, godkännanden av varumärken, register på leverantörer, klagomål, outsourcing, kontroll på avvikande produkter, data på återvunnet material och register relaterat till Due Diligence programmet för kontrollerat material samt FSC Controlled Wood.

Organisationen ska ingå i ett avtal med värderingarna som presenteras i FSC-POL-01-004 genom att skriva under på att organisationen inte är involverade i följande:

(13)

Teoretiskt ramverk

• Överträder de traditionella mänskliga rättigheterna inom skogsbruk. • Förstörelse av skog som ska bevaras.

• Omvandlar skogsmark till åkermark eller andra plantage. • Introducerar genetiskt manipulerade organismer i skogsbruket.

• Överträder någon av ILO Core Conventions som finns definierade I ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work, 1998.

Det ska finnas procedurer som säkerhetsställer att avvikande produkter är identifierade och kontrollerade för att förhindra att de hamnar med FSC-märkta produkter. Upptäcks det att olika trä har blandats hos kund så finns det vidare åtgärder.

I övrigt så ska organisationen åtminstone tillhandahålla en representant för occupational health and safety (OHSAS 18 001) relaterat till storleken och komplexiteten av verksamheten samt utbilda personalen i OHSAS. OHSAS 18 001:2007 är idag återkallad och ersatt av ISO 45001 som är ett ledningssystem för arbetsmiljö-krav och vägledning. [10]

2.5.2 Inköp av material

Företaget ska tillhandahålla aktuell information om leverantörer som levererar FSC-märkta varor. Det finns flera olika produktergrupper inom FSC.

• FSC 100%: Trä som enbart innehåller ny råvara från skogsbruket.

• FSC Credit: Mängden produkt, (volym eller vikt) som kan säljas från ett kreditkonto med bemärkning FSC Mix Credit eller FSC Recycled Credit Claim.

• FSC Controlled Wood: Skogsbruk som inte har FSC certifiering men är godkända och kontrollerade av FSC.

• FSC Recycled: Bemärkning för återvunnet material.

• FSC Mix x%: Produkter som innehåller olika produktgrupper där en procenthalt räknas ut.

För att bekräfta förändringar som kan påverka tillgängligheten samt äktheten av den levererade varan ska företaget som köper varorna regelbundet verifiera och validera varorna inom FSC-certifieringens ramar via FSC:s databas. Företaget ska ha processer för att

undersöka leverantörens sälj- eller leveransinformation för att bekräfta att det levererade materialet stämmer överens med ordern, har rätt FSC-märkning och leverantörens FSC:s CoC eller FSC Controlled Wood referensnummer är uppmärkt. Det är upp till företaget att

säkerhetsställa att det är korrekt material inom de olika kategorierna på FSC:s produktgrupper som visas i Figur 1. [5, pp. 9-10]

Figur 1 Kvalificerat inflöde enligt FSC specificerade produktgrupper. [5, p. 10]

Företag som återanvänder material från sin produktion har rätt att kvalificera materialet som samma kategori eller lägre. Alltså om FSC 100% används och det blir restprodukter i

processen så kan de använda det igen och bemärka det som antingen FSC 100% eller FSC Mix. Dock så får spillträ från en process enbart återanvändas i samma process som det kom ifrån. Controlled Wood produkter kan enbart handlas mellan parter som erhåller Chain of Custody

(14)

Teoretiskt ramverk

certifikat. Det måste vara en obruten kedja av certifierade aktörer för att bevara FSC:s märkning. [5, pp. 9-10]

2.5.3 Materialhantering

Ifall det finns en risk att icke-godkänt trä kommer med FSC-produktgrupperna så ska företaget implementera ett eller flera av följande separationsmetoder: [5, p. 10]

• Fysiskt separera de olika materialen.

• Temporär separation av de olika materialen. • Identifiering av de olika materialen.

2.5.4 FSC material och produktregister

Företaget ska för varje produktgrupp samt jobborder identifiera de huvudsakliga processerna som innebär förändring av materialvolym eller vikt och specificera omvandlingen för varje steg, om inte möjligt, för processen i helhet. Det ska finnas aktuella och konstanta metoder för att beräkna omvandlingsfaktorer. Det ska även upprätthållas aktuell bokföring om material (kalkylblad, mjukvara för kontroll av produktionen etcetera) inom FSC:s ramar som innehåller information om: [5, pp. 10-11]

• Inputs: Fakturor, datum, kvantiteter och materialkategori samt procenthalten eller återanvänt trä.

• Outputs: Fakturor, datum, produktbeskrivning, kvantitet, FSC bemärkning och om möjligt ordernummer.

• Uträkningar på procenthalten samt FSC Credit.

2.5.5 Försäljning

Företaget ska säkerhetsställa att fakturorna för produkterna som är sålda med FSC-märkning innehåller följande information: företagsinformation, kundinformation, datummärkning, produktbeskrivning, kvantitet av den sålda varan samt företagets FSC kod kopplat de FSC certifierade produkterna och en klar indikation av FSC märkningen för varje vara eller alla produkter som är specificerade i Figur 2.

Figur 2 Godkända bemärkningar för försäljning enligt FSC. [5, p. 12]

Företaget vid slutet av försörjningskedjan som säljer färdiga FSC märkta produkter kan utelämna diverse procent och credit märkningar i informationen. Dock så är den ursprungliga märkningen förlorad och man är inte tillåten att införa procenthalt eller credit märkning igen. Företaget ska försäkra att produkter sålda med FSC 100%, FSC Mix eller FSC Recycled-märkning inte har någon annan skogsbrukscertifiering. [5, pp. 11-13]

(15)

Teoretiskt ramverk

2.5.6 Etablering av produktgrupper

Organisationen ska etablera produktgrupper med syftet att de ska kunna märkas med FSC certifiering. Produkterna ska följa FSC-STD-40-004a samt vara kontrollerade i samma FSC system. Skapas det produktgrupper med FSC Mix eller Credit så ska grupperna ha samma konverteringsfaktor för att de ska stämma överens i vid försäljning med märkning FSC

procent eller FSC Credit. Alla produkterna ska vara tillverkade i samma material eller i samma kombination av ingående material. Det finns undantag där ett annat material kan ersätta det befintliga materialet om det inte påverkar slutproduktens egenskaper. Följande är indikatorer som inte är godkända om material ersätts: [5, p. 14]

• Byter produktgrupp kopplat till FSC-STD-40-004a. • Ändrar produktens funktion.

• Öka priset jämfört med ursprungsmaterialets pris.

• Ökar produktgruppens FSC märkning (Inte tillåtet att höja grupp från FSC Mix till FSC 100%).

• Ändrar utseende på slutprodukten.

Organisationen ska ha en aktuell lista med produktgrupper som var för sig specificerar vilka slutprodukter det är enligt FSC-STD-40-004a, FSC märkningen på produkten och arten av trä (vetenskapliga samt vanliga namn) där informationen om arten anger produktegenskaper. [5, p. 14]

2.5.7 Överföringssystem

Överföringssystemet är det enklaste kontrollsystemet, det är mer lämpat för enkel behandling av varor. Organisationen tar ingående märkning på virket för att sedan överföra märkningen på slutprodukten. Genom att visa uppdelningen samt vilken grupp som produkten får i Figur 3 så ges det en tydlig bild på hur produkten ska märkas. Organisationen ska specificera vilken märkning som varje produktgrupp ska ha. För ordrar med enbart en kategori av ingående trä så ska den produkten ha samma märkning. Om det används olika ingående material får produkten samma märkning som det virket med lägst märkning. [5, p. 15]

Figur 3 Möjliga kombinationer av inputs samt outputs på vilken FSC-märkning produkten tillhandahåller. [5, p. 15]

(16)

Teoretiskt ramverk

Figur 4 Produktgrupper med ett ingående material [5, p. 24]

I Figur 4 så blir det samma FSC-märkning som ingående material då enbart ett material använts i processen.

Figur 5 Produktgrupper med en kombination av ingående material. [5, p. 24]

Enligt kraven i Figur 3 så blir kombinationen av obehandlat trä, FSC 100% och återvunnet, FSC Recycled märkt som FSC Mix.

2.5.8 Procentsystem

Procentsystemet är ett kontrollsystem som tillåter organisationen att sälja produkter med en procenthalt av FSC. För att få bära en FSC-märkning så krävs det att en procenthalt på minst 70% av ingående material är certifierat. De produkter som saknar certifiering måste komma från Controlled Wood eller Reclaimed Wood. Dock så kan produkter som inte når en procenthalt på 70% säljas med FSC-märkning på fakturan men det är inte tillåtet att ha en fysisk märkning på produkten. Procentsystemet används för att räkna ut produktgrupper märkta med FSC Mix och FSC Recycled. För produktgrupper som organisationen tillverkar så ska de specificera vilken procent som produkten ska märkas med. Organisationen ska

använda sig av leverantörens märkning på FSC Mix eller FSC Recycled i sina egna kalkyler. [5, pp. 16-17]

Organisationen ska beräkna samt arkivera uträkningarna för varje order. Formeln för att räkna ut procenthalten ser ut enligt följande:

𝐹𝑆𝐶% =𝑄𝐶 QT𝑥100

QC står för quantity of claim-contributing inputs vilket är kvantiteten av trä som har FSC märkning och QT står för total quantity of forest-based inputs vilket är den totala mängden av ingående trä.

(17)

Teoretiskt ramverk

Figur 6 Produktgrupper med kombination av två eller flera ingående material av olika kategorier. [5, p. 24]

I Figur 6 blir kombinationen av de tre materialen FSC Mix 60%, som inte är tillåtet att märka med FSC då det inte följer kraven.

Figur 7 Produktgrupper med kombination av två eller flera ingående material av olika kategorier. [5, p. 25]

I Figur 7 blir kombinationen av återvunnet material samt FSC Mix 70% en output av FSC Mix 80%. [5, p. 25]

2.5.9

Credit system

För varje produktgrupp ska organisationen tillhandahålla ett kreditkonto där tillägg och uttag av FSC krediter bokförs. Krediten kan således delas upp på produkterna inom samma

produktgrupp. Används FSC Mix eller FSC Recycled i produktionen så ska organisationen använda sig av leverantörens procenthalt av volymen i beräkningarna. När kreditsystemet används på produkter får det inte tillföra mer än 30% av volym eller vikt till den befintliga produktgruppen. [5, pp. 17-18]

Organisationen får inte ackumulera mer FSC kredit på sitt konto än vad de har haft under de föregående 24 månaderna. Överstigs gränsen så tas det bort på nästkommande månads kredit. Antalet krediter får fram genom att multiplicera ingångsmängderna med de tillämpliga konverteringsfaktorerna för respektive produktgrupp.

När en produkt säljs med credit-claims så konverterar organisationen ingångskvantiteten till krediter som sedan tas bort från respektive produktgrupps kredit. Det går endast att sälja produkter med credit-märkning om det finns krediter på kontot.

(18)

Teoretiskt ramverk

Figur 8 Vilka produkter som får klassificeras som certifierat om credit material används. [5, p. 25]

2.5.10 Krav på FSC märkning

Organisationen får använda märkningen på produkterna om de uppfyller kraven i FSC-STD-50-001 som är en varumärkeslicensguide. Typen av FSC-märkning ska motsvara märkningen på fakturorna som visas i Figur 9. [5, p. 19]

(19)

Teoretiskt ramverk

2.6 Programme for the Endorsement of Forest Certification

Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) grundades 1999 och är till skillnad från FSC fokuserade på att följa nationella regler lämpade för politik, ekonomi, samhället samt hållbarhetskraven för respektive land. [6, p. 5] De säkerhetsställer också att de stämmer överens med internationellt accepterade standarder och krav för en global

kännedom av deras märke. Från början så agerade PEFC som ett system för certifiering av småskaliga markägare, avverkningsorganisationer, entreprenörer. Idag är det ett av världens största system för certifiering av skog och 320 miljoner hektar av världens skogar är

certifierade enligt PEFC. Alla led, från skogsbruk till slutprodukt måste vara certifierade för att virket ska behålla sin status som certifierat.

2.6.1 Krav på ledningssystem

De baskrav som finns för PEFC:s spårbarhetscertifiering är att organisationen ska ha ett ledningssystem liknande ISO 14001 för miljö eller ISO 9001 för kvalitet. Organisationen ska driva ett ledningssystem enligt kraven i standarden för att säkerhetsställa en korrekt

tillämpning av PEFC:s Chain of Custody process. Ledningssystemet ska även vara anpassat till organisationens storlek, utsträckning och mängden arbete som utförs. Ytterligare minimikrav ställs i enlighet med ILO:s grundläggande principer om rättigheter i arbetslivet. [6, p. 15] Organisationen ska upprätta dokument för sina tillvägagångsätt för deras PEFC CoC. Dokumenten ska åtminstone innehålla följande delar:

• Ansvar och myndigheter kopplat till PEFC:s CoC

• Beskrivning av materialflödet inom produktionen samt definition av produktgrupper. • Tillvägagångsätt för PEFC:s CoC processer som täcker alla krav, inklusive:

- identifikation av kategorier på materialet

- fysisk separation av PEFC-märkt trä och annat trä

-definition av produktgrupper, uträkning av certifierat innehåll, styrning av kreditkonton

-försäljning/överföring av produkter och PEFC-märkningar -Journaler

-Interna revisioner och avvikelser -Due Diligence Systemet

-Hur klagomål löses

2.6.2 Ansvar och befogenheter

Organisationen ska rätta sig efter ett antal ansvar och befogenheter. Ledningen ska dokumentera sitt åtagande för att upprätthålla spårbarhet som stämmer överens med standarden. Dessa åtaganden ska vara tillgängliga för de anställda, leverantörer, kunder och andra intresserade parter. Det ska även utses en i ledningen som bär det övergripande ansvaret för PEFC-spårbarheten i organisationen. Därtill så ska organisationen utse personal som arbetar med att genomföra och sköta systemet för PEFC-spårbarhet. [6, pp. 15-16] Dokumenten som måste upprättas för att säkerhetsställa att kraven följs är relaterat till de produktgrupper som omfattas av PEFC-spårbarheten:

• Dokumentation på leverantörer som levererar PEFC-certifierat trä, inklusive leverantörernas bevis på certifiering.

• Dokumentation över ingående varor, med PEFC-anspråk och dokumentation för återvunnen vara och information som visar att definitionen på råvara är uppfylld. • Beräkningar på de certifierade delarna.

• Dokumentation på sålda varor med PEFC-anspråk och dokument på leverans av färdigvaror.

• Dokumentation över Due Diligence Systemet, inkluderat med riskbedömningar på gods med hög risk vid behov.

(20)

Teoretiskt ramverk

• Dokumentation på internrevisioner, återkommande kontroll av spårbarheten samt på eventuella korrigeringar och åtgärder.

• Rutin för hur klagomål tas emot och hur de hanteras. Dokumenten ska sparas i minst 5 år.

2.6.3 Resurshantering

Personal som hanterar genomföranden samt upprätthållandet av spårbarheten ska ha rätt kompetens. Organisationen ska säkerhetsställa att personalen får lämplig träning och

utbildning och besitter lämplig träning och utbildning. De ska även se till att rätt infrastruktur finns tillgänglig och tekniskt stöd för att kunna upprätthålla spårbarheten i enlighet med kraven i standarden. Årligen ska det ske en revision att alla krav i standaren som är tillämpade för organisationen och de ska i sin tur granskas. [6, pp. 16-17]

2.6.4 Klagomål och avvikelser

Rutiner för klagomål från leverantörer, kunder och andra parter ska upprättas somberör spårbarheten. Kommer det klagomål så har organisationen tio arbetsdagar på sigatt bekräfta mottagandet. Därefter samlas all nödvändig information som krävs föra att ta ett beslut om klausulen. Till sist kommuniceras beslutet till de berörda samt att åtgärder säkerhetsställs vid behov.

Upptäcks en avvikelse som skiljer sig från standarden och kraven ska det vidtas åtgärder gällande kontrollera, korrigera och hantera konsekvenserna som kan uppstå. Behovet av åtgärder för att eliminera avvikelsen utvärderas för att förhindra framtida bekymmer. [6, p. 17]

2.6.5 Identifiering av insatsvaror och färdigvaror

Vid leverans av råvaror som används till PEFC-produktgrupper ska leverantören förse organisationen med deras identitet, produktdefinition, kvantitet av produkten och identifikation på leveransdatum. [6, p. 19]

För PEFC-anspråk gäller organisationens namn som kund på leveransen, en PEFC-anspråk för varje produkt som omfattas av anspråket och leverantörens nummer på PEFC-certifikatet. Det är upp till organisationen att undersöka om leverantörerna har PEFC-certifikat och det kan göras genom PEFC:s webbsida. Inleveranserna som används till produktgrupperna ska klassificeras inom respektive råvarukategori.

En färdig produktgrupp som ges ett PEFC-anspråk till kund ska förses med dokumentation med information om

• Identifiering av kund

• Organisationens namn som leverantör av varan • Produktidentifiering

• Kvantitet av produkterna • Leveransdatum

• Tillämpligt PEFC-anspråk för varje produkt • Det erkända PEFC-certifikatsnumret

För att organisationen ska kunna använda sig av PEFC:s varumärken så krävs det att de följer kraven i PEFC ST 2001, PEFC Trademark Rules – Requirements. I enlighet med PEFC Trademark Rules så erhålls en giltig varumärkeslicens från PEFC Council eller en PEFC-auktoriserad organisation.

(21)

Teoretiskt ramverk

2.6.6 Metoder för spårbarhet

Organisationen har tre metoder att använda sig av för att genomföra PEFC-spårbarhet. Metoden för fysisk åtskillnad, procentmetoden och kreditmetoden. Med utgångspunkt i dessa metoder väljs de som är passande för produktgrupperna. Det är endast

PEFC-certifierad råvara och PEFC-kontrollerade källor som får användas som insatsvara. [6, p. 21]

2.6.7 Lagerstyrning

En produktion styrs utav kunder i ett så kallat dragande system. I en produktion där produkterna som produceras enligt en viss variation är kanban ett

system där produkter efterfrågas från processen innan. När variationen på produkterna ökar är kanban inte längre lämpligt då produkter enbart läggs på ett färdigvarulager. I en

varierad produktion är i stället First In First Out (FIFO) ett mer lämpligt system. Med FIFO-systemet följer produkten en viss ordning i ett flöde vilket möjliggör att produkter ej passerar varandra. [11, p. 115]

2.6.8 Fysisk åtskillnad

Fysisk åtskillnad innebär att det ska säkerhetsställas att råvaror med olika kategorier och olika certifierad andel hålls åtskilda eller är tydligt identifierbara. Används olika certifierad andel i en produkt så gäller den lägsta andelen på färdigvarans certifierade andel. Finns det PEFC-kontrollerad råvara med i produkten så sätts anspråket PEFC-kontrollerade källor som märkning. [6, p. 21]

2.6.9 Procentmetoden

I en PEFC-produktgrupp så beräknas andelen certifierad råvara av en PEFC-certifierad och kontrollerad råvara. Varje certifierad andel beräknas separat för varje produktgrupp och för varje anspråksperiod. [6, pp. 21-22]

Uträkningen ser ut enligt följande:

𝐶𝑐 [%] = 𝑉𝑐

𝑉𝑐 + 𝑉𝑐𝑚𝑥100 Cc: certifierad andel;

Vc: volym PEFC-certifierad råvara;

Vcm: volym råvara från PEFC-kontrollerade källor. 𝐶𝑐 [%] = 700 + 1000

700 + 1000 + 300𝑥100 Cc = 2000 𝑡𝑜𝑛 85% 𝑃𝐸𝐹𝐶 − 𝑐𝑒𝑟𝑡𝑖𝑓𝑖𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑟å𝑣𝑎𝑟𝑎

1 ton råvara levererat med PEFC-anspråket ”70 % PEFC-certifierad” och 1 ton råvara levererat med PEFC-anspråket ”100 % PEFC-certifierad” används som insats. Med formeln beräknas certifierad andel trä-råvara.

Innehåller produkten en delmängd certifierad råvara så beräknas enbart den mängden. Övriga råvaror ingår som kontrollerad råvara. Över en specifik anspråksperiod så är det tillräckligt att räkna ut procenten en gång då det kan användas på den produktgruppen.

2.6.10 Kreditmetoden

Organisationen förvaltar ett kreditkonto som används för att överföra krediter från insats av PEFC-certifierad råvara till PEFC-kontrollerad råvara inom samma produktgrupp. Den totala mängden krediter ska inte överskrida summan av de föregående 24 månaderna. Metoden tillämpas för ett enskilt anspråk (100%, 70% Mix etcetera), kommer det en råvaruleverans med olika anspråk så räknas det som antingen kombinerat anspråk eller så delas leveransen upp i respektive anspråk. Själva krediterna beräknas på två sätt, antingen genom att kolla på den certifierade delen och volymen av färdigvaran eller ta insatsvaran och förhållandet mellan de två. [6, pp. 22-23]

(22)

Teoretiskt ramverk

Tillämpas kreditmetoden så ska krediternas beräknas under en anspråksperiod genom att multiplicera volymen färdigvara under perioden med certifierad andel för den aktuella perioden. Tillhandahålls 55% certifierad andel under en specifik anspråksperiod för en produktgrupp som består av 100 ton färdigvara så blirvolymkrediterna motsvarande 55 ton (100 x 0.55 ton) färdigvara.

Upprätthålls ett verifierbart förhållande kan volymkrediter på insatsvara samt färdigvara beräknas direkt. Kravet då är att certifierad råvara multipliceras med volymen PEFC-certifierad råvara med förhållandet insats/färdigvara. Är volymen av insatt PEFC-PEFC-certifierad råvara 60 m3, (100m3, PEFC 70% Certifierad) och förhållandet på insats/färdigvara är 0.80

(1m3 virke ger 0.80m3 bearbetad vara). Volymkrediterna blir då 60m3 (70m3 x 0.80) sågad

vara.

2.6.11 Due Diligence System

Ett allmänt krav i Due Diligence System (DDS) är att införskaffat material inte har ett kontroversiellt ursprung och att materialet går i linje med PEFC-kontrollerade källor. Enbart när en produktgrupp med PEFC-kontrollerade källor kan en PEFC DDS genomföras genom dessa olika krav. [6, p. 24]

• På förfrågan ska företaget kunna tillhandahålla information att råvaran följer ett PEFC-anspråk.

• Vid interna eller externa misstankar kring att råvarans ursprung är från kontroversiella källor ska organisationen följa upp dessa misstankar.

• Företaget ska definiera, dokumentera och genomföra ett åtagande och förfarande som också omfattar skogs- och träds baserade råvaror som inte omfattas av organisationens PEFC -spårbarhet, säkerställs att där det är känt för företaget eller om misstankar finns från en viss källa att detta inte ska offentliggöras tills

(23)

Metod

3

Metod

För att få en informationsgrund till detta arbete behövdes den nuvarande situationen

kartläggas samt undersökning av certifikatens krav. För att få tag på information om certifikat genomfördes en datainsamling, observation samt litteraturstudie. När den teoretiska grunden införskaffades utfördes en processkartläggning på Nobias fabrik. En processkartläggning utfördes på företaget för att få förståelse om produktionen. När kartläggning hade genomförts gav det möjlighet till att jämföra gapet mellan aktuell produktion och certifikatens krav. Analysen av differenserna la grunden till vad som kan ges för förslag till åtgärder.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och metod

För att besvara studiens första frågeställning ”Hur ser spårbarheten av inkommande trämaterial till slutgiltig kund ut hos företaget?” genomfördes litteraturstudie,

processkartläggning, observation av flödet och diskussioner med relevant personal inom området.

För att besvara studiens andra frågeställning ”Vilka gap hos företaget kan identifieras i en gap-analys?” genomfördes en gap-analys.

För att besvara studiens tredje frågeställning ” Vilka åtgärder krävs för att uppfylla kraven inom PEFC och FSC?” genomfördes litteraturstudie och diskussioner.

3.2 Litteraturstudie

Litteraturstudie tillämpades för att ge en teoretisk grund och förståelse för de krav som standarderna innehåller. Den teoretiska grunden byggdes genom att artiklar, handböcker på internet samt standarder studerades. Sökningar genomfördes i Primo, Google Scholar samt DIVA. [12, p. 60]

För att hitta centrala begrepp inom området tillämpades ämnesord i sökningarna. Ord med tyngdpunkt i detta arbete har varit PEFC, FSC, Chain of custody, traceabillity och spårbarhet. Olika kombinationer av ämnesorden resulterar i olika träffar. Artiklar samt standarderna medger konkret och specifik information för respektive certifikat medan handboken förmedlar en helhet samt jämförelse mellan certifikaten.

3.3 Datainsamling

3.3.1 Observation

För att få en förstahandsuppfattning om en process eller ett företag kan observationer genomföras. Nackdelen i en observationsstudie är tidsåtgången vid utförandet. Observatören måste först bli insatt i företaget och sedan vad observatören ska observera. [12, p. 116] Observationen användes för att se och kartlägga operationerna och arbetssättet gällande spårbarhet i flödet. Datainsamlingen genomfördes genom möten och diskussioner med representanter på företaget samt att en processkartläggning utfördes på plats. Inför

datainsamling på plats genomfördes möten där målen av datainsamlingen fastställdes samt att en förenklad struktur av flödet målades upp. I samband med det teoretiska ramverket, beskrivet flöde samt att problemet är specificerat genomfördes en strukturerad observation. För att få förstahandsinformation och möjlighet att observera arbetsprocessen planerades ett besök på plats. Det var nödvändigt att observera för att förstå de olika processer respektive produkter genomgick samt arbetssättet.

3.3.2 Processkartläggning

Genom en processkartläggning kan olika flöden illustreras samt dokumenteras i en process. Ett flödesschema upprättas för att identifiera flödet och händelseförlopp i processen, i detta fall ett materialflöde. Genomfördes på plats där personer på företaget gav en guidad tur av deras produktion. [13]

(24)

Metod

En processkartläggning sker i två steg. Första steget i en processkartläggning är att analysera nuläget i företagets arbetsrutin. Första steget innehåller:

1. Analysera vart processer startar och slutar. 2. Vilka aktiviteter som processen består av.

3. Urskiljning av vilka moment som genomförts på produkten.

4. Vilken information som krävs för att få så komplett information som möjligt. Steg två i processkartläggningen är att jämföra med hur processen bör vara utifrån krav och standarder.

3.4 Analysmetoder av data

3.4.1 Kvalitativ analys

För att få ett resultat som kan hjälpa Nobia måste en metod som jämför dagens arbete mot ställda krav användas. De metoder som är tillgängliga för ett sådant arbete är flödesanalys, gapanalys osv. Metoden som utfördes i detta arbete var en gapanalys. I en gapanalys jämförs skillnaden som finns mellan nuvarande verksamhet och ställda krav i standarden. När dessa skillnader har urskilts finns det möjlighet till att lägga upp en handlingsplan för vilka problem samt hur de ska åtgärdas.[14, p. 353]

3.4.2 Kvantitativ analys

En kvantitativ analys används i de fallen då mätdata ska analyseras. En kvantitativ analys innebär att variationer i en process analyseras och att sedan bestämma dess duglighet. Vanliga steg som brukar tas i en kvantitativ analys är: Att granska informationen övergripligt, analysera variationer och bestämma dugligheten, fastställa mål och önskad duglighet,

identifiera orsaker. [14, p. 356]

3.5 Problemlösning

3.5.1 Diskussionsmöten

Då Nobia har besöksförbud på fabriken i Tidaholm gjordes många diskussionsmöten i stället. Diskussionerna användes för att få förstahandsinformation då information kan vara lätt att missa information på nätet. Diskussionsmöten var även nödvändigt för att få svar om vissa förslag på åtgärder inte fungerar i Nobias verksamhet.

(25)

Nuläge

4

Nulägesbeskrivning

Kapitlet ger en beskrivning av rådande förhållanden kopplade till problembeskrivningen.

4.1 Hur ser spårbarheten av inkommande material fram till

färdig produkt ut hos företaget?

4.1.1 Observation

4.1.1.1 Flödesschema

I Figur10 visas en beskrivning av en produkts flöde inom Nobias produktion. Den är uppdelad i två processer där den övre delen är processen för tillverkning av lucka och den undre för skåp.

Figur 10 Förenklat flöde av produktionen.

Materialet som levereras till Nobia har spårbarhet fram till att träskivorna tas in i

produktionen. Tillverkningen använder olika typer av träskivor, melaminbelagd spånskiva (MFC), medium density fibreboard, (MDF) samt behandlade spånskivor som används till badrumsartiklar. Delar av inköpen är certifierade inom FSC och PEFC. De olika materialen hålls separerade i det ingående lagret. Produktionen skiljer på tillverkning-och kundorder samt tillverkning av lucka och skåp. Artiklarna produceras som ett standardsortiment mot lager. Kundorderflödet påbörjas innan montering när artiklarna plockas från slutgiltig

lagerplats i produktionen. Luckor och skåp tillverkas mot lager, det skickas kanbanordrar som meddelar att en viss lagerplats behöver påfyllning. Den befintliga spårbarheten gäller enbart artikelnummer fram till respektive lagerplats.

Innan tillverkning så skapas en operationslista för respektive artikel där operationerna fram till lager står listat. Efter varje slutförd operation så rapporteras tid och antal manuellt i datasystemet som sedan går vidare till nästa operation. Första steget i tillverkningen är att skivor lastas in pall för pall i sågen. Skivorna optimeras för att minimera spill. Optimeringen innebär att sågen sågar flera artiklar av en pall. Mellan såg, kantlistning och borrning finns det mycket PIA samt buffertar som upprätthåller nivån för att förebygga materialbrist. Första lagerplatsen för luckor är innan borrning och därefter blir lagret kundorderstyrt. Beroende på färgval av kund så målas eventuellt luckorna innan montering. Högvolymprodukter lagras i ett så kallat djupstyv där Last In First Out (LIFO) tillämpas. I djupstyvlagret ställs pallar på rad och då är det svårt att tillämpa First in First Out (FIFO) som i vissa fall försöks att

tillämpas. Tillämpas FIFO så är det en variant där de försöker tömma lagret rad för rad för att upprätthålla en rotation samt för att undvika att artiklarna blir inkuranta. Det finns även lagerplatser för lågfrekventa och specialartiklar. Operationslistorna medföljer fram till lagerplatserna som är specifika och uppmärkta med respektive artikelnummer. Utifrån att en kundorder läggs så skapas det en ny operationslista och den föregående operationslistan följer inte med till nästa steg utan byts ut till en monteringslista utan någon koppling till föregående

Skåp med lucka Lucka Borrning Ev målning kulör Målning Kantsprut Fräs/Kantlist ning Sågning Skåp Montering Skåpkompon enter (Pluggning) Borrning Kantlistning Sågning Lager Plugg Regel Regelmaskin / tappning

(26)

Nuläge

steg. När artikeln plockas från lagerplats så är den omärkt, det följer inte med någon

dokumentation på vilken artikel det är. Produktionen har inte ett systematiskt arbetssätt samt datasystem som hanterar spårbarhet. Det befintliga datasystemet är gammalt och data på produkterna måste skrivas in manuellt.

4.1.1.2 Krav på spårbarhet & dokumentation

Nobia utför i nuläget kontroll på det material som anländer till produktionen. Denna kontroll sker en gång per år. Nobia har idag ingen separation av det icke- och certifierade materialet i produktionen. Nobia dokumenterar i nuläget inte heller hur mycket certifierat material som levereras ut från fabriken då i nuläget ej är certifierade till att göra det.

4.1.1.3 Spårbarhet

I dagens produktion finns det ingen spårbarhet på materialet som följer kraven inom FSC och PEFC. Det finns en viss artikelspårbarhet som medföljer fram till sista lagerplats som därefter förloras när kundorder skapas.

4.1.1.4 Operationslista

När en tillverkningsorder skapas skrivs ett operationskort till respektive pall samt artikel där antalet operationer i produktionen står listade. Det är maskinoperatörernas uppgift att manuellt registrera utförda operationer samt antal som går vidare till nästa. Operationskortet medföljer fram till artikelns lagerplats där den sedan ersätts av en monteringslista när en kundorder skapas.

4.1.1.5 Lagerhållning

Det finns olika typer av lagerplatser i produktionen. I produktionen tillämpas inleveranslager, buffertar, mellanlager, djupstyv, och färdigvarulager. Artiklarna som befinner sig i

produktionen omsätts omgående och ett mål på färdigvarulagret är att omsätta de färdiga produkterna var sjätte timma. FIFO-system tillämpas inte på lagerplatserna. I dagsläget plockas artiklarna utan någon direkt lagerstyrning. De vill eftersträva FIFO. Lagret fungerar så att när en artikel behövs plockas det slumpmässigt från respektive artikel och lagerplats. I djupstyvlagret där artiklarna staplas i rader på djupet sker det på liknande sett. Det är inte alltid möjligt att plocka ut det materialet som står längst i. Det ingående lagret där

inleveranserna tas emot är uppstyrt genom att de olika materialen hålls separerade i staplar. Pallarna med trämaterial är uppmärkta med respektive information om vad som pallen innehåller.

4.1.1.6 Produktionssystem

Det nuvarande produktionssystemet visar enbart vilka processer materialet går igenom. Personalen vid stationen registrerar sedan manuellt hur mycket material som går vidare i processen.

4.1.2 Inköp av certifierat material inom FSC och PEFC

Den centrala inköpsavdelningen på Nobia jobbar med att granska leverantörer och undersöka möjligheter till att köpa certifierat material inom FSC- och PEFC:s krav för att förse godkända leverantörer till inköpsavdelningarna på fabrikerna. Inköpen sker inom Europa där Polen ligger i fokus. Fokuset ligger på att få produktionen certifierad då de bryter COC på grund av att de själva saknar certifikat. Certifieringen på materialet varierar beroende på efterfrågan. Nobia samlar leveransinformation en gång per år och granskar leverantörer, det levererade materialet samt planerar inköp framöver utifrån det.

Inköp står inför en utmaning då de inte är certifierade. Utmaningen är att få tag på certifierat trä när köparen saknar certifikat. Controlled wood och Credit kan enbart säljas via kanaler som är certifierade om bemärkelsen ska överföras. I dagsläget köps det in 94% certifierat trä med anspråk på 70% mix. 6% av inköpen kommer från leverantörer som saknar certifikat. Det materialet som saknar certifikat späder ut produktinnehållet så att kraven på 70% certifierat trä inte uppnås. Ett satt mål till 2024 är att inköpen ska bestå av 99% certifierat material.

(27)

Nuläge

Coronasituationen gör det svårt i dagsläget att förse produktionen med tillräckliga mängder certifierat material. Således sker inköp där tillräcklig mängd kan köpas för att undvika materialbrist.

4.1.3 Kundkrav

Kunderna kräver idag att varorna är certifierade dock så är det inget specifikt certifikat som de söker. Produktionen är certifierad inom Svanen och diverse andra miljömärkningar. Det som är mest påtryckande från kundsidan är att produkterna ska innehålla minst 70% certifierat trä. Bygg och entreprenad-företagen ser gärna att produkterna har så hög andel certifierat trä som möjligt då deras miljöbetygssättningar får högre värde.

(28)

Analys

5

Analys

Nulägesbeskrivningen samt en kvalitativ analys av insamlade data ger grunden till åtgärder för att uppnå certifieringsbar produktion. Kraven som framställs i tabellerna kommer från teorin och jämförs med verksamheten.

5.1 Hur ser spårbarheten av inkommande trämaterial fram till

slutgiltig produkt till kund ut hos företaget?

5.1.1 Nuvarande krav gällande spårbarhet

Kraven som följer är från en planering som Nobia utfört i arbetet med FSC-certifiering. Första kravet är att status på inkommande trämaterial måste upprätthållas för att inte riskera att blanda de certifierade trämaterialen samt ej certifierade trämaterialen.

Andra kravet gäller materialbalans där det ska sammanställas minst en gång per år för att säkerhetsställa att det inte levereras mer certifierat material än vad som köps in.

Tredje kravet är dokumenterade processer. Processer som ska dokumenteras är

administration, kontroll av leverantörers certifikat samt giltighet. Ändringar som berör dessa punkter ska även dokumenteras.

Fjärde kravet gäller spårbarhet i materialplaneringssystemet där det inköpta trämaterialet är spårbart till beställningsordern från kund.

Det femte kravet är spårbarhet i kunddokument där fraktsedel och faktura ska vara uppmärkt

5.1.2 Spårbarhet av material

Tabell 1 nedan visar de befintliga krav som Nobia har på spårbarhet och vilka av dessa krav som Nobia uppfyller.

Spårbarhet Nuläge Uppfyllt

Ja/Nej Spårbarhet vid inköp Det inköpta certifierade material har

spårbarhet

Ja

Inköp av trämaterial Granskas årligen Ja

Spårbarhet av trämaterial i

artiklarna Verksamheten har ingen möingående trämaterial i produktionen

jlighet

till att spåra

Nej

Information kring

tillverkningsorder Registreras i dator samt skapar operationslista för respektive artikel Ja Information kring

kundorder Registreras i dator samt skapar monteringslista Ja Information kring

produktionsflödet Finns tillgängligt i operationskortet som skapas till respektive artikel Ja Information kring

operationer Operationslista skapas för respektive artikel som ska produceras Ja Information av artiklar Respektive artiklar har unika artikelnummer Ja Nytt artikelnummer efter

(29)

Analys Unik identitet kopplat till

trämaterial Enbart på artikelnivå Nej

Information kring

trämaterial i produkterna Finns ingen information om vilket material som används till respektive artiklar Nej Information kring artiklar Finns produktregister om de olika artiklarna Ja Återsökning av material vid

reklamation Komplicerat system där återsökningen sker manuellt Nej Tabell 1 Status på nuvarande situation och uppfyllande av krav

5.1.3 Inköp av material

Tabell 2 nedan visar de krav som finns inom inköp av material och hur väl Nobia uppfyller dessa. Verksamheten jämförs med kraven i teorin 2.5.2 och 2.6.5

Material Nuläge Inköps

Ja/Nej Kontroll av material

samt leverantörer Granskas årligen Ja

FSC-certifierat Köps in FSC Mix 70% Ja

PEFC-certifierat Köps in PEFC-Certified Ja

Chain of Custody Kan ej erhållas då verksamheten inte uppfyller kraven

Nej

Controlled Wood Certifiering måste erhållas för att få handla Controlled Wood

Nej

Separation av olika

trävaror Kan inte garanteras Nej

(30)

Analys

5.1.4 Sammanställning av nuläget

Det inköpta trämaterialet består av både certifierat och ocertifierat trä. Det är ingen garanti att enbart certifierat trä levereras då inköp måste förse produktionen med tillräckliga mängder. Inköpen av trämaterial görs av enheten i Tidaholm som har fått leverantörerna godkända och granskade från den centrala sourcing-avdelingen i Danmark. Inköpen sker från hela Europa där Polen står till en stor del av materialtillförseln. Inköpsavdelningen vill se att produktionen erhåller båda certifikaten för att underlätta inköp då det ges möjlighet till att köpa in Controlled Wood. Det krävs ett Chain of Custody certifikat som erhålls när man är certifierad för att kunna handla Controlled Wood. Eftersom verksamheten inte är certifierade har de inte möjlighet att handla det materialet. På grund av rådande omständigheter med Covid-19 har tillgången på material minskat och därmed försvårat inköp av både certifierat material och den totala materialtillförseln. Det trämaterial som kommit in till fabriken går att urskilja i lagret då det är bemärkt till vilken grad det är certifierat och vilken certifiering det har. När trämaterialet sedan ska användas förloras spårbarheten på grund av att det inte finns någon koppling mellan vilket trämaterial som används till respektive artiklar. Nobia saknar spårbarhet av trämaterialet i produktionen. Artiklarna kan spåras via operationekort samt tillverkningsorder fram till lagerplats men materialet kan inte påvisas. Under tillverkningen registreras samtliga moment manuellt i datorn där antalet samt vilken maskin artiklarna har passerat. Operationskortet som medföljer under tillverkningen tas bort när artiklarna läggs på lager. Nobia tillverkar mot lager där främst kanbanordrar styr vad som behöver tillverkas. Lagerstyrningen varierar mellan FIFO och LIFO vilket betyder att det inte är någon ordning på vilka batcher som används. Således när kundordern läggs och monteringslistan skapas finns det ingen koppling mellan monteringslistan och operationslistan vilket betyder att det inte finns någon koppling mellan de två delarna i processen. Detta steg gör det komplicerat för reklamationer då en person manuellt måste söka upp fakturor samt tillverkningsorder som överensstämmer. Det finns enstaka artiklar som kan produceras inom kraven dock så späds volymen ut av tillsatser vilket leder till att gränsen på 70% certifierat trä inte nås.

5.2 Vilka åtgärder krävs för att uppfylla kraven för

FSC/PEFC?

5.2.1 Gap mellan krav och nuläge

5.2.1.1 Gap inom FSC

Tabell 3 nedan visar de krav som finns inom FSC och hur väl Nobia uppfyller dessa. Verksamheten jämförs med kraven i teorin gällande FSC, 2.5

Krav Nuläge Uppfyllt ja/nej

Ett kvalitetssystem för interna

procedurer Kvalitetsavdelning Ja

Spårbarhet på materialet som används i artiklarna

Finns ej Nej

Återkommande stickprov och dokumentera månadsvis att kraven följs

Finns ej Nej

Kunna signera fakturor och transportdokument med FSC produkter med ett certifikatsnummer

Finns ej Nej

Korrekt bemärkning av produkter Finns ej Nej

(31)

Analys Upprätthålla dokumentation för de

procedurer som innefattas av kraven Ej tillämpat Nej Ansvarig personal för att

huvudsakligen implementera procedurer

Ej tilldelat Nej

Utbilda personalen inom den senaste tillgängliga CoC proceduren för organisationen

Ej möjligt Nej

Tillhandahålla aktuella och komplett a arkiv med dokument som berör procedurerna i minst fem år.

Till viss del Nej

Tecknat avtal mot FSC-POL-01-004 Ej tecknat Nej Etablering av produktgrupper

kopplat till FSC-STD-40-004a Produktregister finns dock ej enligt FSC-STD-40-004a Nej Tabell 3 Uppfyllande av kraven inom FSC

5.2.1.2 Gap inom PEFC

Tabell 4 nedan visar de krav som finns inom PEFC och hur väl Nobia uppfyller dessa. Verksamheten jämförs med kraven i teorin gällande PEFC, 2.6.

Krav Nuläge Uppfyllt

ja/nej Ledningssystem

ISO 14001 ISO 9001

Finns implementerat i dagens verksamhet Ja

Chain of Custody-certifikat Ej tillämpningsbart Nej

Due Diligence Systemet Ej tillämpat Nej

Beskrivning av

materialflödet Skapas operationskort till respektive artikel som beskriver processerna Ja Definition av

produktgrupper Artikel strukturer finns i databas Ja Dokumentation på

leverantörer Samlas in och granskas årligen Ja

Dokumentation på sålda

varor med PEFC-anspråk Varor säljs ej med PEFC-anspråk Nej Lämplig träning samt

utbildning av personal Finns inga utbildningar kopplat till certifikatet Nej

Metod för spårbarhet Finns ej Nej

Rutin för reklamationer Befintlig rutin är komplicerad vid spårning av

artikel samt material Ja

(32)

Analys

För att verksamheten ska kunna bli certifierade måste samtliga krav uppfyllas inom respektive certifikat. Tabell 3 och Tabell 4 visar statusen på nuvarande situation kopplat till respektive certifikat. Det är flertalet punkter som inte är uppfyllda För att kunna leverera med FSC eller PEFC anspråk måste det vara en obruten kedja av organisationer som erhåller Chain of Custody. Nobia bryter den kedjan då de saknar certifiering samt Chain of Custody certifikat.

5.3 Sammanställning av problem

De främsta problemen som ligger grund till att certifikatens krav inte nås i helhet är följande: • Saknar spårbarhet på trämaterial

• Ej kompatibelt datasystem

• Saknar Chain of Custody och Due Diligence System • Ett passande lagersystem för spårbarhet

5.4 Arbetssätt som skapar spårbarhet

Utifrån sammanställningen av problemen kan ett arbetssätt tas fram. För att spårbarhet ska uppnås behövs materialet i artiklarna identifieras för att veta vad de innehåller för sorts trä. Saknar artiklarna spårbarhet på det ingående trämaterialet finns det ingen möjlighet att särskilja dem från partier med annat trämaterial. Det finns en spårbarhet som gäller på artikelnivå som går förlorad när operationslistan försvinner eller att artikeln plockas från lagerplats. Utifrån ovanstående analyser framgår det att Nobia inte uppfyller kraven för spårbarhet inom FSC och PEFC. Genom att implementera spårbarhet på materialnivå ges möjligheten att både certifiera sig inom respektive certifikat samt CoC. Ges pallarna på det ingående lagret en unik identitet möjliggörs identifiering av den batchen. Artiklarna som skapas utifrån pallen måste också ges en unik identitet för att kunna erhålla spårbarhet. Således att när en artikel genomgår operationer så skapas nya unika identiteter för respektive artiklar. Under processen gång ska dokumentation föras på respektive moment som

genomgås. Samma gäller för kvalitetstester samt in-och ut leveranser. Lagerplatserna ska hållas för respektive unika artikel där in och uttag registreras för att upprätthålla spårbarhet. Dokumentationsformen är inte kritisk om spårbarheten och informationen är

återsökningsbar. Nivån på arbetssättet utgår ifrån organisationens mål som måste beakta hela systemet i sina åtaganden. Det är organisationen tillsammans med de olika processerna och system som tillsammans skapar helheten. De faktorerna måste fungera tillsammans för att upprätthålla spårbarhet.

Arbetssättet i teorin ser ut genom följande:

• Artiklarna tilldelas unik identitet kopplat till materialet • Efter slutförd process tilldelas ny unik identitet

• Dokumentation av den unika artikelns steg i processen • Dokumentation av in och utleveranser

• Dokumentation av kvalitetsutföranden och åtgärder • Dokumentation av orderuppgifter och produktionsplan

References

Related documents

Trots att certifiering är gjort för att hänsyn ska tas till hotade arter och områden med höga naturvärden (FSC 2012b, PEFC 2012b) kan detta vara otillräckligt om området är

Enligt en lagrådsremiss den 18 oktober 2012 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om certifiering av

Beviset gäller för företaget eller personerna vi har registrerat i enlighet med uppgifter lämnade i avtalet och gäller för all enhetligt ägd skogsmark. Bevisnummer och

The control regime is constructed according to four principles: (1) the control regime’s organizations are controlled according to a division of labour (2) the control

Friska kvistar upp till två per meter och med en max diameter på 14mm får förekomma på brädans yta och enstaka mindre på kanterna.. Kådlåpor får förekomma i mycket begränsad

ÄVEN OM SYSKONEN Andersson skött skogen som om den vore certifierad även innan kände de att det fanns flera fördelar med att ingå i en certifiering på riktigt, inte minst för

1.1 I syfte att säkerställa att organisationens verksamhet som omfattas av denna standard är i linje med all tillämpbar lagstiftning när det gäller timmer, inklusive

Miljöcertifieringssystemen ställer krav på att uppföljning och revision görs för att säkerställa att kraven nås och för att ge möjlighet till att höja kvalitén på