• No results found

Utmattning hos sjuksköterskestudenter: Jämförelse mellan två universitet med olika pedagogiska modeller

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utmattning hos sjuksköterskestudenter: Jämförelse mellan två universitet med olika pedagogiska modeller"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utmattning hos sjuksköterskestudenter: Jämförelse mellan två universitet

med olika pedagogiska modeller

Exhaustion of nursing students: A comparison between two universities with different pedagogical models Författare: Elleonore Andersson Sanne Sannevik Örebro universitet

Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap

Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp Vårterminen 2015

Abstract

Bakgrund: Stress kan definieras som den reaktion som uppstår när individen upplever en situation som hotfull, utmanande och/eller krävande. Det finns olika former av stress, så som akut och långvarig stress. Långvarig stress har en negativ effekt på kroppen och kan leda till utbrändhet vilket har visat sig vara ett problem under sjuksköterskeutbildning. Olika

sjuksköterskeutbildningar grundar sig på olika pedagogiska modeller och är då uppbyggda på olika sätt.

Syfte: Syftet med studien var att jämföra grad av stressrelaterad utmattning hos

sjuksköterskestudenter under utbildning vid två universitet med olika pedagogiska modeller. Metod: Studien var en empirisk studie utformad som en deskriptiv jämförande enkätstudie. Urvalet skedde genom tillfällighetsurval. Data samlades in via en webbenkät med två frågor som mätte stressrelaterad utmattning och psykisk hälsa och var utformad efter SF-36. Resultat: Totalt deltog 52 studenter av de 127 tillfrågade. Fjorton studenter från Örebro universitet och tretton studenter från Linköpings universitet kunde klassas som utmattade och stressade. Sjuksköterskestudenterna vid Linköpings universitet är mer nedstämda och utslitna än sjuksköterskestudenterna vid Örebro universitet. Av det totala antalet studenter vid både Örebro och Linköpings universitet upplevde sig 84,6% stressade under utbildningen. Både Örebro och Linköping visar en negativ korrelation mellan stress och psykisk hälsa då högre poäng för stress resulterade i lägre poäng för psykisk hälsa.

Slutsats: Den generella stressrelaterade utmattningen var ca 50 % för både

sjuksköterskestudenter vid Örebro och Linköpings universitet. Det finns ingen signifikant skillnad i grad av stressrelaterad utmattning eller psykisk hälsa mellan de båda lärosätena.

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning...1

2. Introduktion ...1

2.1 Stress – stimuli och upplevelser ...1

2.2 Stressrelaterad utmattning ...2

2.3 Patientsäkerhet ...3

2.4 Två olika pedagogiska modeller ...3

2.4.1 Modell 1- Studentaktivform med lärandecentrering ...3

2.4.2 Modell 2 - Problembaserat lärande ...4

2.5 Vårdteoretiskt perspektiv – Hälsa ...5

2.6 Problemformulering ...5

3. Syfte ...5

3.1 Frågeställning...6

4. Metod ...6

4.1 Design och urval ...6

4.2 Datainsamling ...6 4.3 Analysmetod ...7 4.4 Etiska aspekter ...8 5. Resultat ...8 5.1 Resultatsammanfattning ... 11 6. Diskussion ... 12 6.1 Metoddiskussion ... 12 6.1.1 Internvaliditet ... 12 6.1.2 Etik ... 13

6.1.3 Kvalitet och jämförelse mellan utbildningarna ... 13

6.1.4 Instrument ... 13

6.1.5 Externvaliditet ... 14

6.2 Resultatdiskussion ... 14

6.2.1 Hypotes ... 14

6.2.2 Genus ... 16

6.2.3 Internationellt och nationellt ... 17

6.2.4 Vidare forskning ... 18

6.2.5 Kliniskrelevans/samhällsnytta ... 18

7. Slutsats ... 19

(3)

1

1. Inledning

Under sjuksköterskeutbildningen vid Örebro universitet har vi själva upplevt perioder med mycket stress och det fick oss att undra hur det är på andra universitet med en annan utformning av utbildningen. Därför ville vi undersöka hur vida stressnivån är lika för sjuksköterskestudenter vid olika universitet med olika lärandeformer.

2. Introduktion

Hans Seley var den forskare som först införde ordet ”stress”. Han gjorde studier på djur där han mätte kortisolhalten i blodet efter att han utsatt dem för fysiska och mentala påfrestningar. Han kunde konstatera att nivåerna av kortisol var högre hos individer som utsatts för en plötslig påfrestande situation (Folkow, 2005).

2.1 Stress – stimuli och upplevelser

Stress definieras ofta som den reaktion som uppstår när individen upplever en situation som hotfull, utmanande och/eller krävande (Gustafsson, 2014). Varje individ upplever stress på olika sätt vilket innebär att stress är en subjektiv upplevelse, en situation kan upplevas som stressande för en individ men inte för en annan (Breznitz & Goldberger, 1993).

Akut stress är det tillstånd som uppstår när individen utsätts för stimuli uppfattas som ett direkt hot. Beteendet är medfött och kan ha positiva effekter på kroppens prestationsförmåga. Vid stress svarar kroppen genom att binjurarna utsöndrar stresshormoner så som adrenalin, noradrenalin och kortisol vilka leder till ökad prestationsförmåga i form av att blodtrycket och pulsen ökar, koncentrationsförmågan och immunförsvaret förstärks (Gustafsson, 2014;

Skärsäter, 2009).

Långvarig stress innefattar en exponering för stresstimuli under lång tid som medför att kroppen får störda nivåer av hormonet kortisol i blodet, vid stress ökar nivåerna av kortisol till en början. Om exponeringen för stresstimuli fortsätter under en längre tid kommer

kortisolnivån istället börja sjunka. Tillslut blir produktionen för låg, det kan liknas med att systemet har blivit ”utbränt”. Det beror antingen på att hjärnan slutar signalera för produktion eller att körteln är utarbetad. Det är bevisat att binjurens aktivitet och reaktivitet är sänkt hos personer med stress relaterade fysiska sjukdomar (Heim, Ehlert & Hellhammer, 2000; Krauklis & Schenström, 2003; Lindberg et al., 2008). Kombinationen av de störda kortisolnivåerna i blodet och den ökade aktiviteten i sympatiska nervsystemet resulterar i negativa effekter på kroppen så som nedsatt prestationsförmåga, kronisktrötthet, nedstämdhet,

(4)

2

minnessvårigheter och störd sömn (Henderson & Baum, 2005).

Upplevelser och effekter av långvarig stress hos sjuksköterskestudenter har visat sig vara känslan av fysisk och emotionell utmattning, minskad koncentration och minnesförmåga samt minskad motivation. Även fysiska symtom så som illamående, sömnproblematik,

bröstsmärtor och viktförändringar har påvisats. På grund av sådana förändringar och känslor överväger sjuksköterskestudenter att lämna utbildningen (Freeburn & Sinclair, 2009). Sjuksköterskeutbildningen har gått från en praktisk utbildning till en akademisk utbildning. Sedan dess har stressnivåer hos studenterna ökat (Rhead, 1995). Långvarig stress är vanligt förekommande bland samtliga akademiska utbildningar på universitetsnivå men har visat sig särskilt vanligt hos utbildningar inom hälsovetenskap och medicin. Bland

sjuksköterskestudenter har några av de vanligaste stressfaktorerna visat sig vara: hög arbetsbelastning, långa studietimmar och begränsad fritid, betyg och krångel med administration (Beck & Srivastava, 1991). Andra rapporterade stressfaktorer inom

sjuksköterskeutbildningen är bristande stöd, inlärnings problematik samt bristande kompetens och pedagogik hos föreläsaren (Gibbons, Dempster & Moutray, 2011).

Det finns olika sätt att hantera långvarig stress några exempel som uppgivits av

sjuksköterskestudenter är att använda sig av fysisk aktivitet, socialt umgänge, musik, mat och olika avslappningsövningar. Undervisning om stresshantering i utbildningen var efterfrågat (Murdock, Naber, & Perlow, 2010).

Self-efficacy har visat sig ha en positiv effekt vid stresshantering. Begreppet innefattar individens självkänsla och tillit till personliga resurser. Personer med hög self-efficacy har en bättre förmåga att hantera stressfulla situationer (Gibbons et al., 2011).

2.2 Stressrelaterad utmattning

Begreppet utbrändhet, även kallat kroniskt utmattningssyndrom, innefattar kroppslig, emotionell, och psykisk utmattning som leder till en tydlig minskad funktionsförmåga. Tillståndet som uppkommer efter långa perioder av känslomässigt ansträngande situationer och orsakas av långvarig stress. För att sätta diagnosen utmattningssyndrom skall

stressfaktorer kunna påvisas under de senaste 6 månaderna (Gustafsson, 2014). Personer med kroniskt utmattningssyndrom till följd av långvarig stress har lägre koncentration av kortisol i blodet, jämfört med personer som inte är kroniskt utmattade. Låga nivåer av kortisol i blodet har även påvisats hos personer som är utsatta för daglig stresstimuli. Sänkta nivåer av kortisol på morgonen har funnits hos en grupp sjuksköterskor som lider av utbrändhet (Heim et al., 2000). Långvarig stress och utbrändhet under sjuksköterskeutbildningen gör att man som

(5)

3

sjuksköterska blir mindre engagerad, använder mindre forskning i arbetet, är mer missnöjd med livet och blir lättare utmattad. Långvarig stress under utbildningen medför att det är lättare att bli utmattad och utbränd i arbetslivet (Rudman & Gustavsson, 2012).

2.3 Patientsäkerhet

Att jobba patientsäkert innebär att hindra att patienten råkar ut för vårdskada. En vårdskada är en konsekvens av ett undvikbart misstag som sker under tiden patienten vårdas av sjukvården. Misstagen är ofta orsakade av ineffektiv kommunikation, bristande koncentrations- och minnesförmåga och trötthet hos vårdpersonalen (Öhrn, 2009). Det här är vanliga symtom vid långvarig stress och utbrändhet (Freeburn & Sinclair, 2009; Gustafsson, 2014).

Sjuksköterskor ansåg att daglig stress inom arbetet medförde en risk för bristande patientsäkerhet. Faktorer som ont om tid för att utföra arbetsuppgifterna, höga krav och bristande stöd från medarbetare upplevdes som stressande. En stressfull miljö var en av anledningarna till att fel uppstod. Kvalitén inom vården utsattes för risk då sjuksköterskorna utsätts för långvarig stress och höga krav. De blir mer utmattade, presterar sämre och blir mindre uppmärksamma på patienternas behov. När sjuksköterskorna kände sig lugna

resulterade det i mindre stress och då var det mindre risk att misstag gjordes (Berland, Natvig & Gundersen, 2008; Rudman & Gustavsson, 2012).

2.4 Två olika pedagogiska modeller

2.4.1 Modell 1- Studentaktivform med lärandecentrering

Sjuksköterskeutbildningen vid Örebro universitet (ÖU) utmärks av lärandecentrering. Läraren ansvarar för både utbildningens innehåll och utformning och att tillsammans med studenten skapa en miljö som ger goda förutsättningar att lära och att ta ansvar. Utbildningen utformas med medvetenhet om studenters olika lärstilar och erbjuder en variation av former för lärande och kunskapsuppföljning. ÖUs kunskapssyn innebär att kunskap erövras och utvecklas genom bearbetning av fakta, teorier, begrepp och erfarenhet. (U. Ohlsson, personlig kommunikation, 19 februari 2015).

Kunskapssyn

Den pedagogiska modellen studentaktivform med lärandecentrering bygger på det

sociokulturella perspektivet vilket har sin grund i en teori där observationer, kommunikation, socialt deltagande och fysisk aktivitet är byggstenarna. Tradition och kultur anses ha en inverkan på lärandet. Kunskap ses som något som bäst införskaffas genom praktiska förfaranden (Friberg, 2012).

(6)

4

Under det denna form av lärande utvecklar studenterna self-efficacy som är en tillgång till hur en individ kommer att hantera olika situationer i framtiden (Säljö, 2014). Studenterna får genom den sociokulturella pedagogiken en bred insikt i sin uppfattning om kultur och makt vilket de senare kan applicera i vården (Friberg, 2012).

Lärarens roll

Förhållandet mellan läraren och studenterna kan ses som ett så kallat mästar-

lärlingsförhållande där den mer oerfarna lär av den erfarna genom att observera och lyssna i en praktisk lärandesituation (Friberg, 2012).

Undervisningsform

Studenterna lär sig genom praktiska lärandesituationer och skapar på så sätt kunskap kopplat till de situationer och kontext som de befinner sig i (Friberg, 2012). Genom exempelvis seminarium där studenter får diskutera olika fall och läraren ger feedback till studenterna lär de sig att lösa olika problem (Säljö, 2014).

2.4.2 Modell 2 - Problembaserat lärande

Sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet (LiU) har som mål att utbilda kompetent och yrkeskunnig personal inom hälso- och sjukvård samt forskning. Utbildningsprofilen bygger på problembaserat lärande, med fokus på ett hälsofrämjande förhållningssätt (Linköpings universitet, 2012).

Kunskapsyn

Det som karaktäriserar problembaserat lärande (PBL) är att kurser är uppbyggda och

utformade så att studenterna själva styr över sitt lärande genom uppmuntran till aktivt sökande av kunskap (Boud & Feletti, 1997).

Synen på studenten

Studenterna ska kunna identifiera sina egna behov av kunskap och vilka resurser de behöver utnyttja för att lösa ett problem. Studenterna lär sig genom att både enskilt och i mindre studiegrupper att söka kunskap och lösa problem kronologiskt.(Boud & Feletti, 1997; Pettersen, 2008).

Lärarens roll

Studenterna har blivigt tilldelade en lärare som deras handledare och genom ett samarbete har läraren en handledande och stöttande roll under studenternas kunskapssökningar och

(7)

5 Undervisningsform

Studenterna presenteras med autentiska problem samt lämplig kurslitteratur och får sedan lösa problemet genom individuellt kunskapssökande och diskussion i små studentgrupper. (Boud & Feletti, 1997; Pettersen, 2008).

2.5 Vårdteoretiskt perspektiv – Hälsa

Begreppet hälsa definieras som individens känsla och upplevelse av välmående (Bergbom, 2012). Begreppet är inte ultimat utan dess innebörd varierar mellan olika personer.

Värderingar och tankesätt rörande religion, filosofi, politik, ekonomi, kultur och etik avgör en persons uppfattning om det egna hälsotillståndet.

Hälsa definieras inom omvårdnadsvetenskapen som något utöver frånvaro av sjukdom, en process som individen själv utvecklar och upplever. Ur det humanistiska perspektivet ses hälsa som en process, ur ett helhetsperspektiv. Fokus riktas inte mot kroppen, själen och anden var för sig utan människan ses som en helhet, en enhet. Hälsofrämjande omvårdnad har blivit mer aktuellt under de senaste åren där sjuksköterskans arbete är fokuserat på att

tillvarata det friska hos individen och uppmuntra till förändringar i livsstil. (Willman, 2014). Samband mellan stressnivå och hälsa har kunnat påvisas, ju högre stressnivå desto sämre uppskattad hälsa. När studenter upplevde situationer som krångliga och/eller problematiska har det negativa effekter på deras hälsa. När händelser upplevdes som okomplicerade hade det positiva effekter på hälsan (Beck & Srivastava, 1991; Gibbons et al., 2011).

2.6 Problemformulering

Studien ska genomföras för att undersöka och jämföra grad av stressrelaterad hos

sjuksköterskestudenter. Grad av stressrelaterad utmattning har redan kunnat påvisas under sjuksköterskeutbildningen men inga studier har gjorts på huruvida det varierar mellan olika universitet med olika pedagogiska modeller. Långvarig stress kan leda till en minskad produktion av kortisol i kroppen och kan på så vis leda till en högre risk att utveckla utbrändhet prospektivt. Stress är en riskfaktor för bristande patientsäkerhet. Genom att undersöka grad av utmattning hos sjuksköterskestudenter under utbildningen kan stress och utbrändhet i arbetslivet förebyggas vilket i sin tur kan leda till att patientsäkerheten i vården bevaras.

3. Syfte

Syftet med studien var att jämföra grad av stressrelaterad utmattning hos

(8)

6

3.1 Frågeställning

Vilka skillnader i grad av stressrelaterad utmattning finns hos sjuksköterskestudenter under utbildningar vid två lärosäten?

Hur ser sambandet ut mellan grad av stressrelaterad utmattning och psykisk hälsa?

4. Metod

4.1 Design och urval

Studien var en empirisk studie utformad som en deskriptiv jämförande enkätstudie. Populationen bestod av sjuksköterskestudenter i Sverige.

Urvalet av deltagare till studien gjordes genom tillfällighetsurval, vilket innebar att de som fanns närmast till hands tillfrågades att delta i studien (Olsson & Sörensen, 2011).

Inklusionskriterier för studien var personer som studerade vid en sjuksköterskeutbildning som använde sig av PBL eller studentaktivform med lärandecentrering. Alla som studerade termin 6 vid två lärosäten i Sverige, Linköpings respektive Örebros universitet tillfrågades att delta i studien. Från Linköping universitet tillfrågades 75 studenter och från Örebro universitet 52 studenter.

4.2 Datainsamling

Data samlades in genom en webbenkät (se bilaga 1), utformad efter SF-36 Vitality Scale som består av nio delfrågor vilka mäter stressrelaterad utmattning samt psykisk hälsa. Delfrågorna var a) Känt dig riktigt pigg och stark?, b) Känt dig mycket nervös?, c) Känt dig så nedstämd att ingenting kunnat muntra upp dig?, d) Känt dig lugn och harmonisk?, e) Varit full av energi?, f) Känt dig dyster och ledsen?, g) Känt dig utsliten?, h) Känt dig glad och lycklig? och i) Känt dig trött?. Den standardiserade svenska versionen har använts. Deltagarna ombads att värdera delfrågorna i enkäten utifrån en likertskala av sex påståenden som sträcker sig från ”Hela tiden” till ”Inget av tiden”. Enkäten har använts i olika studier och testats för reliabilitet och validitet (Sullivan, Karlsson & Ware, 1994). Delfrågorna a), e), g) och i) mäter

stressrelaterad utmattning och har testats genom att påvisa sambandet mellan resultatet av enkäten och sänkta kortisolhalter i saliv. Delfrågorna analyserades genom att svarsalternativen gjordes om till poängskala där ”Hela tiden” var lika med 1 poäng och ”Inget av tiden” var lika med 6 poäng. Genom att invertera delfrågorna g) Känt dig utsliten? och i) Känt dig trött? kunde poängen summeras. Höga poäng indikerade en hög grad av utmattning. En gräns på 16

(9)

7

poäng sattes för att skilja på utmattad och icke utmattad. Gränsen på 16 poäng sattes efter sambandet till sänkta kortisolhalter i saliven (Lindeberg et al., 2008).

Resterande delfrågor i fråga 1, b), c), d), f) och h), mätte den psykiska hälsan. Delfrågorna analyserades genom att svarsalternativen gjordes om till en poängskala där höga poäng

indikerade en bättre psykisk hälsa. ”Hela tiden” var lika med 1 poäng och ”Inget av tiden” var lika med 6 poäng. Även här inverterades delfrågor, d) och h) (Sullivan et al., 1994).

Ytterligare en fråga inkluderades till enkäten där studenterna tillfrågas Har du känt dig stressad den senaste tiden? På frågan kunde studenterna enbart svara Ja eller Nej. Informationsbrev (se bilaga 2) skickades ut den 23/1-2015 för att begära tillstånd att

genomföra studien. Det skickades till enhetschefen för institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet samt till programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet. Efter att tillstånd erhållits skickades information och länken till webbenkäten till kursansvarig för studenterna vid ÖU samt till programansvarig vid LiU för publicering via respektive läroplattform. Påminnelse om deltagande i studien skickades till studenterna den 5/2-2015 (se bilaga 3). Efter att enkäten hade varit tillgänglig för studenterna i en vecka och två dagar stängdes den.

4.3 Analysmetod

Rådata matades in i statistikprogrammet SPSS statistics 21.0 för att kalkylera signifikansnivå (p-värde). Signifikansnivån sattes till p=0,05 vilket innebar en 5 % risk att förkasta en

nollhypotes (H0) som är sann. H0 = Det är ingen skillnad mellan de två lärosätena.

Mann-Whitney U-test användes som analysmetod. Det är en icke-parametrisk analysmetod som används vid beräkningar på ordinalskalenivå där medelvärdet är olämpligt i förhållande till fördelning och då grupperna är små (Björk, 2011).

För att kunna undersöka samband mellan stressrelaterad utmattning och psykisk hälsa utformades ett diagram där stressrelaterad utmattning var den oberoende variabeln (x) och psykisk hälsa var den beroende variabeln (y). Varje enskild deltagares sammanlagda poäng för stressrelaterad utmattning samt psykisk hälsa infogades i ett koordinatsystem. Spearmans korrelationsanalys utfördes för att fastställa en möjlig korrelation. De båda lärosätena

analyserades gemensamt att roh- och p-värde beräknades med hjälp av SPSS statistics 21.0. Determinationskoefficient beräknades genom roh kofficient2. Signifikansnivån för

(10)

8

Resultatet av fråga 2 sammanställdes i procentform och jämfördes mellan de två olika lärosätena. Resultatet användes även för att jämföra0 hur många studenter som upplevde sig stressade gentemot de antal som enligt SF-36 vitality scale var utmattade relaterat till stress.

4.4 Etiska aspekter

Innan enkäten delades ut skickades ett informationsbrev den 23/1-2015 till enhetschefen för institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet samt till programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet där tillstånd ansöktes om att

genomföra studien. Studien följde de fyra forskningsetiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ejlertsson, 2012). I enlighet med informationskravet informerades studenterna om studiens syfte och sina rättigheter genom skriftlig information. Deltagandet i studien var helt frivilligt. Samtyckeskravet

uppfylldes på så sätt att då studenterna valde att svara på enkäten och skicka in den samtyckte de till deltagande i studien. Deltagandet i studien var helt konfidentiellt och anonymt.

Resultatet redovisades på ett sådant sätt att inga enskilda personer kunde kännas igen och den besvarade enkäten kunde inte spåras. Den insamlade informationen nyttjades endast i studien för att sammanställas till resultatet och sedan förstöras.

5. Resultat

Av de 52 tillfrågade vid Örebro universitet svarade 30 studenter (57,7 %). Antalet studenter som fick poängen 16 eller högre på delfrågorna som mätte stressrelaterad utmattning var 14 vilka kunde kategoriseras som utmattade. Resterande 16 stycken kunde räknas som icke utmattade.

Från Linköpings universitet svarade 22 (29,3 %) studenter av de 75 tillfrågade. Antalet studenter fick poängen 16 eller högre var 13 och kunde då kategoriseras som utmattade. De övriga 9 studenterna hade lägre poäng än 16 och räknades då som icke utmattade.

Medelvärdet av studenternas sammanlagda poäng inom grupperna utmattad och icke utmattad beräknades för de båda universiteten, se tabell 1.

(11)

9

Tabell 1: Antalet utmattade respektive icke utmattade vid Örebro universitet och Linköpings universitet samt medelvärdet av poängen för respektive grupp.

Örebro universitet (n=30) Linköpings universitet (n=22)

Utmattad (n=14) Icke-utmattad (n=16) Utmattad (n=13) Icke-utmattad (n=9) Medelvärde (range) 17,3 (16-22) 11,8 (6-15) 17,9 (16-21) 13,4 (12-15)

P- värdet för varje delfråga i fråga 1 räknades ut för att jämföra de båda lärosätena. För delfrågorna c) Känt dig så nedstämd att ingenting kunnat muntra upp dig? och g) Känt dig utsliten? kunde en signifikant skillnad påvisas. Sjuksköterskestudenterna vid LiU är enligt analysen mer nedstämda och utslitna än studenterna vid ÖU. De övriga 7 delfrågorna, a), b), d), e), f), h) och i), kunde ingen skillnad påvisas. Medelvärde och median beräknades för samtliga delfrågor. Se tabell 2 och 3.

Tabell 2: SF-36 Vitality Scale, stress vid sjuksköterskeutbildningen termin 6 vid Örebro universitet och Linköpings universitet.

Signifikanstest* Örebro (n=30) Linköping (n=22) a) Känt dig riktigt

pigg och stark

Medelvärde 3,6 3,9 Median (range) 4 (2-6) 4 (2-5) p-värde 0,254 e) Varit full av energi Medelvärde 3,6 3,7 Median (range) 4 (2-5) 4 (1-5) p-värde 0,607 g) Känt dig utsliten Medelvärde 3,4 4,1 Median (range) 4 (1-5) 4 (1-6) p-värde 0,027 i) Känt dig trött Medelvärde 4 4,4 Median (range) 4 (2-6) 5 (3-6) p-värde 0,143

(12)

10

Tabell 3: SF-36 Mental health Scale, psykisk hälsa vid sjuksköterskeutbildningen termin 6 vid Örebro universitet och Linköpings universitet.

Signifikanstest* Örebro (n=30) Linköping (n=22) b) Känt dig mycket nervös Medelvärde 4,1 3,4 Median (range) 4 (3-5) 3,5 (1-5) p-värde 0,053 c) Känt dig så nedstämd så att ingenting kunnat muntra upp dig

Medelvärde 4,9 4,2 Median (range) 5 (3-6) 4 (2-6) p-värde 0,031 d) Känt dig lugn och harmonisk Medelvärde 3,4 3 Median (range) 4 (2-5) 3 (1-6) p-värde 0,097 f) Känt dig dyster och ledsen Medelvärde 4,4 3,9 Median (range) 4 (2-6) 4 (2-6) p-värde 0,125 h) Känt dig glad och lycklig Medelvärde 4,1 3,9 Median (range) 4 (2-6) 4 (3-5) p-värde 0,308

*Enligt Mann-Whitney U-test.

Korrelationen mellan upplevd psykisk hälsa och grad av stressrelaterad utmattning visas i diagram 1. Punkterna i diagrammet visar varje students sammanlagda poäng för SF-36 Vitality Scale, range 4-24, och Mental Health Scale, range 5-30. Diagrammet är utformat så att stressrelaterad utmattning är den oberoende variabeln (x) och psykisk hälsa som den beroende variabeln (y). Varje punkt motsvarar en deltagares poäng för både stressrelaterad utmattning och psykisk hälsa (x;y) och diagrammet visar hur de förhåller sig till varandra. Spearmans korrelationsanalys gav roh = -0,69 och p = <0,001. En signifikat negativ korrelation kunde påvisas för både Örebro studenterna och Linköpings studenter.

Determinationskoefficient beräknades till 0, 48 vilket motsvarar 48 %. Det visar att psykisk ohälsa påverkas till 48 % av stressrelaterad utmattning.

(13)

11

Diagram 1: Korrelation mellan SF-36 Vitality Scale och SF-36 Mental health Scale vid sjuksköterskeutbildningen termin 6 vid Örebro universitet och Linköpings universitet.

5 10 15 20 25 30 5 10 15 20 P s y k i s k h ä l s a Stress Linköping Örebro

Resultatet av fråga 2, Har du känt dig stressad den senaste tiden?, sammanställdes i

procentform. Av de 30 studenterna från ÖU svarade 23 studenter JA vilket motsvarade 76,67 %. På samma fråga svarade 7 studenter NEJ vilket motsvarade 23,33 %. Av de 22 studenterna från LiU svarade 21 studenter JA vilket motsvarade 95,45 %. Enbart 1 student svarade NEJ på samma fråga vilket motsvarade 4,54 %. Se tabell 4.

Tabell 4: Sjuksköterskestudenters egen uppskattning av upplevd stress vid Örebro universitet och Linköpings universitet.

Örebro (n=30) Linköping (n=22)

JA st. (%) 23 (76,7) 21 (95,5)

NEJ st. (%) 7 (23,3) 1 (4,5)

5.1 Resultatsammanfattning

Av de 52 studenter som deltog i studien var 14 studenter från ÖU och 13 studenter från LiU som fick poängen 16 eller högre på delfrågorna som mätte stressrelaterad utmattning och kunde klassas som utmattade. Det fanns enbart en signifikant skillnad för delfrågor c) och g) ur fråga 1. Båda visar att sjuksköterskestudenterna vid LiU är mer nedstämda och utslitna än sjuksköterskestudenter vid ÖU. Av det totala antalet sjuksköterskestudenter vid både Örebro universitet och Linköpings universitet upplevde 84,6 % sig stressade under utbildningen.

(14)

12

Det fanns en signifikant samband mellan stressrelaterad utmattning och psykisk hälsa. Försämrad psykisk hälsa beror till 48 % av stressrelaterad utmattning.

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

6.1.1 Internvaliditet Bias

Urvalet var ett tillfällighetsurval vilket innebär att de personer ur populationen som finns till hands för tillfället tillfrågas. Det innebär att urvalet var ett icke slumpmässigt urval.

Slumpmässigt urval hade varit att föredra istället då det medför att resultatet blir mer generaliserbart för populationen.

Bortfallet var större för Linköping än för Örebro (ca 70,7 %). Ett så stort bortfall har med största sannolikhet en inverkan på resultatet. Bortfall från ÖU (42,3 %) medför också en risk till att påverka resultatet, dock inte lika mycket som LiU.

Studien undersökte grad av stressrelaterad utmattning samt psykisk hälsa ur ett retrospektivt perspektiv. Då studenterna ombads att se tillbaka tre år i tiden finns en risk att de inte minns eller har ändrat uppfattning om hur de upplevde sitt tillstånd vilket medför en så kallad minnesbias (Ejlertsson, 2012).

Enkäten fanns tillgänglig för studenterna i en vecka och två dagar innan den stängdes. Tiden bestämdes utifrån den tid det skulle ta att sammanställa, analysera och diskutera resultatet. Det är vanligast att flest svar inkommer i början av datainsamlingsperioden och att

svarsfrekvens avtar efter tid (Ejlertsson, 2012). Antalet svarande kunde ha ökat om enkäten funnits tillgänglig längre men troligtvis hade det varit marginellt. Svarsfrekvensen i grupperna var relativt lågt i förhållande till populationen vilket kan kopplas till ett litet urval. Om en större del av populationen hade tillfrågats skulle urvalet kunnat vara slumpmässigt vilket hade lett till att studiens resultat fått mer power och då kunnat vara generaliserbart.

Confounders

Studenternas nuvarande grad av stressrelaterad utmattning kan ha en inverkan på hur de väljer att svara, även om de ombads att svara utifrån ett retrospektivt perspektiv. Utbildningarna är inte lika uppbyggda och studenterna utförde inte samma studiemoment samtidigt vid den tidpunkt då de deltog i studien vilket medför att de upplevde olika grad av stressrelaterad utmattning. Även personliga livshändelser som upplevs som stressande kan inverka på hur

(15)

13

studenterna svarar trots att de ombads att bortse från sådana faktorer. Confounders är svåra att undvika och kan ha en negativ inverkan på studieresultatet.

Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät. länken till enkäten gick endast att svar på en gång från samma dator/ IP-adress. Men det finns en risk att studenterna har kunnat svar på enkäten flera gånger och även att personer som inte tillfrågats till att delta kan ha fått tillgång till den. Då att länken till enkäten lades upp i studenternas respektive studieforum minimeras risken att utomstående har kunnat tagit del av den, men det går inte att veta. 6.1.2 Etik

Då studien följer de fyra etisk principerna resulterar det i hög vetenskaplig kvalité. Samtyckeskravet kunde ha utvecklats och förtydligas genom att infoga ett påstående i enkäten, till exempel Jag samtycker till att delta i studien. Studenterna skulle då ha kunnat visa sitt samtycke genom att bocka för en ruta vid påståendet. Även informationskravet kunde ha genomförts bättre om vi hade haft möjlighet till att presentera studien muntligt för

deltagarna. På så sätt kunde de få möjlighet till att ställa frågor om någonting var oklart. Om information ges i både skriftlig, muntlig och visuell form är det lättare för deltagna att förstå informationen och komma ihåg den (Vetanskapsrådet, 2011).

Relationen till båda grupperna

Då författarna studerar vid Örebro universitet termin 6 finns en relation till deltagargruppen som tillfrågades där. Relationen medförde att vi på bättre sätt kunde förespråka studien vilket kan ha medfört till ett större deltagande. Vi tror att om vi hade fått tillåtelse att åka till

Linköping och presentera oss och studien för studenterna hade vi kunnat få en bättre

svarsfrekvens. En positiv faktor var att vi hade samma svarsform av enkäten, webbenkät, för båda grupperna vilket medför att alla har lika villkor.

6.1.3 Kvalitet och jämförelse mellan utbildningarna

Båda utbildningarna har under året 2014 granskats av universitets kansler ämbetet (UKÄ). De utgick från sju mål vilka samtliga höll en hög kvalitet vid båda universiteten

(Universitetskanslersämbetet, 2014). Det kan då antas att utbildningarna är jämlika vilket ger mer styrka till att de två lärosäten lämpar sig att jämföra. Granskningen hade inget med lärosätenas pedagogik att göra.

6.1.4 Instrument

Enkäten bestod av totalt två större frågor var av den första hade nio delfrågor. Eftersom enkäten har använts i olika sammanhang tidigare är frågorna utformade så att den inte är

(16)

14

kränkande eller har dubbla meningar. Enkät som metod för datainsamling har fördelen att deltagaren kan sitta i lugn och ro och besvara frågorna utan press att snabbt komma med ett svar, så som vid en intervjuundersökning, utan kan ta den tid de behöver. Nackdelar med en enkät är att de som utformat den inte finns tillgängliga om deltagarna har frågor. Om en deltagare inte är positivt inställd till enkätundersökningar svara personen kanske inte vilket leder till bortfall.

Validitet och reliabilitet

Fråga 1 ur enkäten var utformad efter ett standardiserad instrument. Delfrågorna som mäter stressrelaterad utmattning har validerats genom en studie (Lindeberg et al., 2008).

Delfrågorna av fråga 1 som mäter psykisk hälsa har vi ingen metodartikel för, den analyserades utifrån SF-36 manualen vilken är validerad testad för reliabilitet. Eftersom frågorna redan är validerade och testade för reliabilitet behövdes ingen pilotstudie genomföras.

6.1.5 Externvaliditet

Bortfallsanalys kan inte utföras då inga baslinjevariabler är kända för bortfallsgruppen. En bortfallsanalys hade varit att föredra för att kunna ge studien mer power. Eftersom det inte kunnat genomföras är studiens resultat mindre generaliserbart.

6.2 Resultatdiskussion

6.2.1 Hypotes

Studiens syfte var att jämföra grad av stressrelaterad utmattning hos sjuksköterskestudenter under utbildning vid två universitet med pedagogiska modeller. Fjorton studenter från Örebro universitet och tretton studenter från Linköpigs universitet fick poängen sexton eller högre på delfrågorna som mätte stressrelaterad utmattning och kan klassas som utmattade. Mellan båda grupperna är svarsfrekvenserna likartade men det som kan ses är att studenterna vid

Linköping som inte klassades som utmattade har höga svarspoäng. De låg närmare gränsen på sexton poäng än vad studenterna från Örebro gjorde. Resultat kan tolkas som att

sjuksköterskestudenterna vid LiU är mer utmattade, även om det inte var någon skillnad i grad av stressrelaterad utmattnig. LiU har ett större bortfall än ÖU men ändå är deras genomsnitt i poäng högre. Eftersom grupperna var små är den procentuella skillnaden stor vilket skulle kunna påverka det statistisk testen. Hade det varit fler svarande från LiU så att det

procentuella deltagandet blivit lika mellan grupperna hade resultatet kunnat bli annorlunda. Det är troligt att ytterligare deltagare från LiU hade följt samma svarsmönster som de redan

(17)

15

medverkande studenterna vars medelvärden var höga. Vi tror därför att det hade haft en inverkan på resultatet och visat att graden av stressrelaterad utmattning vid LiU var högre än för ÖU.

Sjuksköterskestudenterna vid LiU är mer nedstämda och utslitna än

sjuksköterskestudenterna vid ÖU. Delfrågorna i enkäten som mätte stressrelaterad utmattning var totalt fyra stycken och det visade sig bara vara en skillnad på en delfråga. Det räcker inte för att kunna dra slutsatsen att det är någon generell skillnad i grad av stressrelaterad

utmattning. Detsamma gällde för delfrågorna som mätte psykisk hälsa. Den här delen bestod av fem delfrågor var av en visade en skillnad. Författarna anser att det inte skiljer sig mellan de olika universiteten, varken för grad av stressrelaterad utmattning eller för psykisk hälsa. Fråga 2 där studenterna fick uppskatta sin egen stressnivå visade att många studenter vid både ÖU och LiU upplevde sig stressade under utbildningen. Procentuellt var det fler som

uppskattade sig stressade än som enligt fråga 1 var stressade relaterat till utmattning. Resultatet kan bero på att fråga 2 undersöker subjektiv stress och inte ser tillbaka på hela utbildningen, medan fråga 1 mäter en objektiv stress som förekommit under en längre period. Om en individ var mer stressad när han/hon svarade på enkäten påverkade det med största sannolikhet hur personen svarade på frågan. En person som känner sig stressade kan ha svårare att identifiera perioder utan eller med mindre stress.

Stress är vanligt förekommande inom sjuksköterskeutbildningen och andra studier har gjorts på studenternas egna upplevelser av stress samt fysiologiska tecken som påvisar stress

(Freeburn & Sinclair, 2009). I likhet med den genomförada studien visar det på att stress kan mätas både subjektivt och objektivt. De två kan gå hand i hand men det behöver inte alltid vara så. Även om kroppen är påverkad av stress behöver inte huvudet uppfatta det som stress och vice versa.

Tidigare studier undersöker hur långvarig stress under utbildningen påverkar den färdiga sjuksköterskans risk för att bli utbränd och hur det påverkar patientsäkerheten inom vården (Rudman & Gustavsson, 2012). Det visar hur viktigt det är att undersöka grad av

stressrelaterad utmattning under utbildningen och vikten av att förebygga långvarig stress och förbättra utbildningen i stresshantering. Långvarig stress kan kanske förebyggas genom att se över utbildningsplanen och hitta sätt att minska arbetsbelastningen för studenterna under utbildningen.

Det finns en signifikant korrelation mellan stressrelaterad utmattning och psykisk hälsa för båda grupperna. När graden av stressrelaterad utmattning blir högre försämras den psykiska hälsan. Andra studier stödjer resultatet (Beck & Srivastava, 1991; Gibbons et al., 2011).

(18)

16

Analysen visade att stressrelaterad utmattning utgör 48% av de faktorer som påverkar den psykiska hälsan i en negativ aspekt. Därför är det viktigt att förebygga den stressrelaterade utmattningen för att förebygga psykisk ohälsa. Av de resterande 52 % som påverkar den psykiska hälsan kan det vara många faktorer som påverkar. Av alla de faktorer som kan påverka den psykisk hälsan utgör stressrelaterad utmattning nästan 50 %. Genom att förbygga stressrelaterad utmattning förbyggs psykisk ohälsa med nästan 50 %.

Hälsa är ett vitt begrepp. Om hälsa ses ur ett helhetsperspektiv där kroppen, själen och anden är en gemensam enhet så kan det vara så att de påverkar varandra (Willman, 2014). Det här skulle kunna medföra att om en individ upplever försämrad psykisk hälsa kan det påverka hur individen upplever sin hälsa i helhet.

En individs sociala-, ekonomiska- och yrkesmässiga status påverkar hur hon upplever den egna hälsan (Willman, 2014). Stressrelaterad utmattning kan medföra att en individ inte har energi nog att upprätthålla sina sociala kontakter eller utföra sitt yrke vilket i sin tur kan medföra en försämrad hälsa.

6.2.2 Genus

Det finns olika sätt att hantera långvarig stress (Gibbons et al., 2011; Murdock et al., 2010). Det finns ingen påvisad skillnad mellan könen, man och kvinna, men det finns en skillnad mellan maskulin och feminin personlighet i stresshantering. Maskulina män och kvinnor använde sig oftare av problem- orienterad stresshantering, det innebär att de aktivt och metodiskt söker efter en lösning på problemet. Feminina män och kvinnor använde sig av både problem- orienterad och emotionellt- orienterad stresshantering, vilket karakteriseras av känslomässiga utbrott. Androgyna personligheter har starkast psykologiska resurser som exempelvis god self-efficacy, tillfredställda med livet, optimism och självsäkerhet vilka är bra egenskaper för stresshantering (Lipinska-Grobelny, 2011).

Resultatet från studien av Lipinska-Grobelny (2011) stämmer överens med samhällets stereotyper, där maskulina individer är mer praktiska medan feminina individer är mer emotionella.

Samhällets syn på män respektive kvinnor liknas ofta med det som är maskulint respektive feminint, så behöver det dock inte alltid vara. Om en person förstår sin könsroll kan det vara lättare att förstå många av våra uppfattningar och beteenden. I den genomförda studien undersöktes inte några skillnader eller likheter i genus. Könsskillnader hade kunnat undersökts om en fråga om kön inkluderades i studien. Det hade dock inte gett någon syn

(19)

17

gällande genus men det hade eventuellt kunnat belysa skillnader i stressnivå och psykisk hälsa mellan könen.

6.2.3 Internationellt och nationellt

Forskning om stress inom sjuksköterskeutbildning sker över hela världen där både olika stressfaktorer och upplevelser har undersökts. Hur en person har lärt sig tänka gällande sjukdom och hälsa har betydelse för hur personen upplever sina symtom samt värderar och benämner sjukdomen (Hanssen, 2007).

Därför borde etnicitet medföra att stress hanteras och visas på olika sätt, men det bör så vitt vi vet inte påverka stressnivån. Exempel på upplevelser och effekter av långvarig stress som har undersöks hos sjuksköterskestudenter på Irland var bland annat känslan av fysisk och emotionell utmattning, minskad motivation och sömnproblematik (Freeburn & Sinclair, 2009). En studie från Sverige som undersökte stress under sjuksköterskeutbildningen angav utmattning, minskat engagemang och nedstämdhet som effekter av långvarig stress under utbildningen (Rudman & Gustavsson, 2012).

Från den här jämförelsen framkommer det att symtomen på stress kan vara likartade mellan olika länder och kulturer. Vi tror att likheten kommer av att symtomen på stress är biologiska. Stressfaktorer för sjuksköterskestudenter från Canada har visat sig vara betyg, krångel med administration, hög arbetsbelastning och långa studietimmar (Beck & Srivastava, 1991). Medan sjuksköterskestudenter i Storbritannien rapporterade andra stressfaktorer så som bristande stöd, inlärningsproblematik samt bristande kompetens och pedagogik hos

föreläsaren (Gibbons et el., 2011). Stressfaktorerna kan ha påverkats av att de båda studierna undersökte utbildningarna vid olika tidpunkter. Sjuksköterskestudenterna kan då ha utfört olika studiemoment och då upplevs stress komma från olika faktorer. Olika individer kan tycka att olika situationer är stressande och därför kan olika faktorer belysas i de olika studierna. En del kulturer har exempelvis olika tidsuppfattning, vissa länder kan vara väldigt punktliga medans andra är lite mer avslappnade till punktlighet. En mer avslappnade syn på punktlighet kan minska stress då individer i samhället inte har kravet på sig själva att alltid vara i tid.

En studie från USA visade att fysisk aktivitet, socialt umgänge och musik var effektiva sätt att hantera stress på (Murdock et al., 2010). Att ha en hög grad av self-efficacy har

presenterats som ett sätt att hantera stress hos sjuksköterskestudenter från Storbritannien (Gibbons et al., 2011). Hur en individ förväntas reagera på en stressfull situation kan bygga på hur han/hon är uppfostrad och formad av samhället och kulturen. Det kan då tänkas att olika

(20)

18

kulturer har olika sätt att visa och hantera stress. Olika kulturer kan ha olika grad av acceptans till att visa stress vilket kan avgör om individer väljer att uttrycka sin stress eller hålla den för sig själva.

6.2.4 Vidare forskning

Flera studier har genomförts där stress inom sjuksköterskeprogram undersökts men inga av dem har jämfört stressnivå vid olika utbildningar med olika pedagogiska modeller. Då studien inte kan generaliseras och eftersom inga likartade studier genomförts finns behov av

ytterligare forskning. Även vidare forskning där stressens inverkan och effekter för maskulina respektive feminina individer undersöks skulle vara intressant.

Dagens samhälle och vård blir mer och mer mångkulturell. Vidare forskning inom områdena skulle medföra ett vidare perspektiv på stress och det skulle kunna underlätta för vårdpersonal.

Det skulle kunna vara till hjälp för vårdpersonal att veta hur individer från olika kulturer upplever, visar och hanterar stress.

6.2.5 Kliniskrelevans/samhällsnytta

Av det totala antalet studenter som deltog i studien upplevde 84,6% sig stressade under sin utbildning vid de båda lärosystemen.

Då utbrändhet uppkommer efter perioder av långvarig stress är det bra att förebygga stress under sjuksköterskeutbildningen. På så sätt kan risken att färdiga sjuksköterskor blir

stressrelaterat utmattade och/eller utbrända i sitt framtida yrke minskas (Rudman &

Gustavsson, 2012). Minskar stressen under utbildningen ökar studenternas psykiska hälsa och minskar risken för att utveckla utbrändhet. Minskar risken för utbrändhet under utbildningen ökar färdiga sjuksköterskors psykiska hälsa. Patientsäkerheten ökar då genom att

sjuksköterskor gör färre misstag relaterade till hög grad av stressrelaterd utmattning och utbrändhet.

Beroende på vad man är för individ lär man sig lättast på olika sätt, därför är det bra att ha olika pedagogiska modeller. Det är bra att samhället erbjuder olika former av pedagogik i utbildningarna. Om en individ läser med ett pedagogiskt system som passa hans/hennes lärande kan stress minimeras (Pettersen, 2008).

Samhällsetik

Enligt (Rudman & Gustavsson, 2012) är många sjuksköterskestudenter stressade under sin utbildning och under första året som examinerade sjuksköterskor. Det gör att de har en större risk att utveckla kroniskt utmattningssyndrom och bli utbrända (ibid). Enligt arbetsmiljöverket

(21)

19

ska arbetsgivare jobba för att förebygga arbetsrelaterad stress och på så sätt hindra att personalen drabbas av arbetsrelaterade skador (Arbetsmiljöverket, 1994).

Det är inte etiskt rätt att under utbildningen bli stressade till en sådan grad att risken för utbrändhet i arbetslivet ökar. Sjuksköterskor har också en hög grad av stress på sin arbetsplats och det är inte etiskt rätt att stress till en grad av utbrändhet skall vara en del av den dagliga arbetsmiljön.

7. Slutsats

Den generella graden av stressrelaterad utmattning är ca 50% för både

sjuksköterskeutbildningen vid Örebro och Linköpings universitet. Det finns ingen signifikant skillnad i grad av stressrelaterad utmattning eller psykisk hälsa mellan de båda lärosätena. Både ÖU och LiU visar ett negativt samband mellan stressrelaterad utmattning och psykisk hälsa. Studieresultatet går ej att generalisera för hela populationen och ytterligare forskning behövs.

(22)

20

Referenslista

Arbetsmiljöverket. (1994). AFS:1994:01: Arbetsanpassning och rehabilitering. Hämtade 4 april, 2015, från arbetsmiljöverket, http://www.av.se/dokument/afs/AFS1994_01.pdf.

Beck, D., & Srivastava, R. (1991). Perceived level and sources of stress in baccalaureate nursing students. Journal of Nursing Education, 30(3), 127-133.

Bergbom, I. (2012). Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 47-61). Lund:

Studentlitteratur.

Berland, A., Natvig, G.K., & Gundersen, D. (2008). Patient safety and job-related stress: A focus group study. Intensive and Critical Care Nursing, 24(2), 90-97. doi:

10.1016/j.iccn.2007.11.001

Björk, J. (2011). Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber.

Boud, D., & Feletti, G.I. (1997). Changing problem-based learning: Introduction to the second edition. In D. Boud., & G. I Feletti. (Eds.), The challenge of problem based learning (pp. 1-14). London: Kogan Page Limited.

Breznitz, S., & Goldberger, L. (1993). Stress research at a crossroads. In S. Breznitz & L. Goldberger (Eds.), Handbook of stress: Theoretical and clinical aspects (pp. 3-6). New York: The free press.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Folkow, B. (2005). Evolutionary aspects of stress. In B. Arnetz & R. Ekman (Eds.), Stress in health and disease (pp. 20-44). Weinheim: WILEY-WCH Virlag GmbH & Co.

Freeburn, M., & Sinclair, M. (2009). Mental health nursing students’ experience of stress: burdend by a heavy load. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 16(4), 335-342. doi:10.1111/j.1365-2850.2008.01376.x

(23)

21

Friberg, F. (2012). Pedagogiska traditioner av betydelse för patientundervisning. I E.

Pilhammar (red.), Pedagogik inom vård och handledning (s. 35-60). Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, C., Dempster, M., & Moutray, M. (2011). Stress, coping and satisfaction in nursing students. Journal of Advanced Nursing, 67(3), 621-632.

doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05495.x

Gustafsson, G. (2014). Stress, utbrändhet och utmattningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På grundläggande nivå (s. 55-69). Lund: Studentlitteratur.

Hanssen. I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Heim, C., Ehlert, U., & Hellhammer, D.H. (2000). The potential role of hypocortisolism in the pathophysiology of stress-related bodily disorders. Psychoneuroendocrinology, 25(1), 1-35. doi: 10.1016/S0306-4530(99)00035-9

Henderson, B.N., & Baum, A. (2005). Biological mechanisms of health and disease. In S. Sutton, A. Baum & M. Johnston (Eds.), The SAGE handbook of health psychology (pp. 69-93). London: SAGE publications Ltd.

Krauklis, M., & Schenström, O. (2003). Utbrändhet: Den nya folksjukdomen. Johanneshov: Robert Larson AB.

Lindeberg, S. I., Eek, F., Lindbladh, E., Ostergren, P., Hansen, A. M., & Karlson, B. (2008). Exhaustion measured by the SF-36 vitality sale is associated with a flattened diurnal cortisol profile. Psychoneuroendocrinology, 33(4), 471-477. doi: 10.1016/j.psyneuen.2008.01.005

Linköpings universitet. (2012). Pedagogisk profil: Hälsouniversitetets utbildningsprofil. Hämtad 17 februari, 2015, från Linköpings universitet,

http://www.hu.liu.se/om-oss/pedagogisk-profil?l=sv

Lipinska-Grobelny, A. (2011). Efects of gender role on personal resources and coping with stress. International Journal Of Occupational Medicine & Environmental Health, 24(1), 18-28. doi: 10.2478/s13382-011-0002-6

(24)

22

Murdock, C., Naber, J., & Perlow, M. (2010). Stress level and stress management skills of admitted baccalaureate nursing students. Kentucky Nurse, 58(2), 8

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Pettersen, R.C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur

Rhead, M. (1995). Stress among student nurses: is it practical or academic? Journal of Clinical Nursing, 4(6), 369-376. Doi:10.1111/j.1365-2702.1995.tb00038.x

Rudman, A., & Gustavsson, J.P. (2012). Burnout during nursing education predicts lower occupational preparedness and future clinical performance: A longitudinal study.

International Journal Of Nursing Studies, 49(8), 988-1001. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.03.010

Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 711-744). Lund: Studentlitteratur.

Sullivan, M., Karlsson, J., & Ware, J.E. (1994). SF-36 hälsoenkät: Svensk manual och

tolkningsguide = (Swedish manual and interpretation guide). Göteborg Salgrenska sjukhuset. Sektionen för vårdforskning.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Universitetskanslersämbetet. (2014). Resultatsök: Jämför utbildningarnas kvalitet. Hämtad 24 februari, 2015, från Universitetskanslerämbetet,

http://kvalitet.uka.se/resultatsok.4.25ae7641136bb9ef9e38000719.html;jsessionid=F691A6D F966E657D89AF5BFA0E965933?struts.portlet.action=/kvalitet/result&sv.url=12.6da1ffd913 828526dc880000

Vetanskapsrådet. (2011). Good research practice. Hämtad 27 mars, 2015, från Vetanskapsrådet, https://publikationer.vr.se/produkt/good-research-practice/

(25)

23

Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 37-51). Lund: Studentlitteratur.

Öhrn. A (2009). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 371-400). Lund: Studentlitteratur.

(26)

24

Bilaga 1 – Enkät

Enkät

Följande enkät är till för att mäta stressnivån under sjuksköterskeutbildningen. Deltagandet är anonymt och frivilligt!

Enkäten undersöker psykisk hälsa och vitalitet. Resultatet från enkäten kommer sammanställas och redovisas i en studie vars syfte är att undersöka skillnader i stressnivå hos sjuksköterskestudenter vid olika lärande system, traditionellt och problembaserat lärande.

Svara genom att kryssa/markera det svarsalternativ som du tycker stämmer bäst överens med dina åsikter, fokusera på skolrelaterade faktorer som gett upphov till dessa känslor. Svara med enbart ett alternativ.

Fråga 1

Hela tiden Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden Hur stor del av tiden under

utbildningen har Du…. a) Känt dig riktigt pigg och

stark?

b) Känt dig mycket nervös?

c) Känt dig så nedstämd att ingenting kunnat muntra

upp dig?

d) Känt dig lugn och

harmonisk?

e) Varit full av energi?

f) Känt dig dyster och

ledsen?

g) Känt dig utsliten?

h) Känt dig glad och

lycklig?

(27)

25

Fråga 2

Har du känt dig stressad den senaste tiden?

Ja Nej

Enkäten är baserad på SF-36 vitality scale.

(28)

26

Bilaga 2 – Informationsbrev

Till ansvarig för/vid sjuksköterskeutbildning

Vi är två studenter som genomgår vår sjätte termin på sjuksköterskeutbildningen vid Örebro Universitet, institutionen för hälsovetenskap och medicin. Vi kommer att under februari till mars skriva en C-uppsats inom omvårdnadsvetenskap med syftet att jämföra skillnader i stressnivå hos sjuksköterskestudenter under utbildning vid olika lärandesystem. Data insamling kommer ske genom en webbaserad enkätundersökning och vi söker nu tillstånd att få genomföra studien vid ert lärosäte. Vi planerar att tillfråga sjuksköterskestudenter vid termin 6. Samtliga deltagare kommer att tilldelas skriftlig information tillsammans med enkäten. Frågorna i enkäten är tagna från en validerad enkät som heter SF-36 vitality scale (se bilga1).

Deltagandet är helt frivilligt och det besvarade frågeformuläret behandlas anonymt. Resultatet av studien kommer att sammanställas i en C-uppsats vid Örebro universitet och redovisas på ett sådant sätt att inga enskilda personer kommer att kännas igen. Allt datamaterial kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Den slutliga godkända C-uppsatsen kommer att skickas till er.

Om det är något du undrar över är du välkommen att ta kontakt med någon av oss. Vänligen svara snarast, gärna innan den 28/1

Med vänliga hälsningar Elleonore Andersson Student

Sjuksköterskeutbildningen Institutionen för

Hälsovetenskap och medicin Örebro universitet ellanh121@studentmail.oru.se Tfn: 0702-681594 Sanne Sannevik Student Sjuksköterskeutbildningen Institutionen för Hälsovetenskap och medicin Örebrouniversitet sansah121@studentmail.oru.se Tfn: 0730-863501

Emma Ohlsson Nevo Handeledare Klinisk lektor/sjuksköterska Institutionen för Hälsovetenskap och medicin Örebrouniversitet/ universitetssjukhuset Örebro emma.ohlsson-nevo@regionorebrolan.se Tfn: 019-602 58 43

(29)

27

Bilaga 3 – Påminnelsebrev

Skickat till studenter vid Örebro universitet

Hej allihop!

Som ni kanske har sett på blackboard för ungefär en vecka sedan så gör Sanne Sannevik och Elleonore Andersson en empirisk uppsats med enkät undersökning vilken vi bad er att delta i. Vi skulle bara vilja påminna er om att fylla i den.

Vi är mycket tacksamma för ert deltagande!

Mvh. Sanne Sannevik och Elleonore Andersson

Skickat till studenter vid Linköpings universitet

Hej allihop!

Som ni kanske har sett på Lisam för ungefär en vecka sedan så gör Sanne Sannevik och Elleonore Andersson en empirisk uppsats med enkät undersökning vilken vi bad er att delta i. Vi skulle bara vilja påminna er om att fylla i den.

Vi är mycket tacksamma för ert deltagande!

References

Related documents

Till skillnad från elever, som kommer från hem där endera eller båda föräldrarna har real- examen, kan vi konstatera att det här är av viss betydelse, vil- ken av föräldrarna

Vårter-Tiinen I96I insamlades inom skolväsendet uppgifter om alla elever födda den 5, 15 och 25 under någon månad 194Ö, dvs. en tiondel av åldersgruppen, vilka till

mildra, detta dubbla handikapp. Andra faktorer som är väsentliga i detta sammanhang är antalet syskon i familjen samt var i landet som familjen varit bosatt. Cirka 15 procent

(jämför tabell 5) med högsta allmänutbildning i ungdomsskolan enligt LING-17. Vid den ytterligare sammanfattningen har SCB-IS kategorierna flyttats om jämfört med tabell 5 så

Den andra aspekten, representativitet, fastställs genom en jämförelse av den procentuella fördelningen på olika under- grupper bland dem som svarat och dem som inte svarat, t ex

En studie syftar till att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan mängd tid i stillasittande (TV- och datortid) och utveckling av övervikt bland unga män och kvinnor. a)

Deltagarna har i enkäten fått ange upplevt hälsotillstånd genom att markera en kategori (mkt dålig, dålig, ok, bra, mkt bra). Forskarna vill nu testa om det föreligger

Nämn namnet på varje steg samt beskriv de huvudsakliga beteendena i varje fas (7,5p).. Du har fått i uppgift att stötta en grupp mot