Patientens upplevelse att vara vaken under operation med regional anestesi

1

EXAMENSARBETE -MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2020:104

Patientens upplevelse att vara vaken under operation med

regional anestesi

Författare:

2

Uppsatsens titel: Patientens upplevelse att vara vaken under operation med regional anestesi

Författare: Martin Andreasson Joakim Gustafsson Huvudområde: Vårdvetenskap

Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Anestesisjuksköterskeprogrammet Handledare: Isabell Fridh

Examinator: Thomas Eriksson

Sammanfattning

I den moderna sjukvården blir det allt vanligare att patienter opereras vakna med

anestesiformen regional anestesi. Regional anestesi medför mindre biverkningar och kortare vårdtid för patienten och är därmed kostnadseffektivt för vårdgivarna. Dock har det i flera studier visat sig att patienten kan uppleva lidande i form av oro och ångest av både effekterna av anestesin samt upplevelsen av att vara medveten under hela ingreppet. Syftet med arbetet var att beskriva patienters upplevelser av att opereras vakna i regional anestesi. Det utfördes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. I den systematiska litteraturstudien granskades tio stycken vetenskapliga artiklar vilket mynnade ut i fem olika kategorier; miljö, närhet, delaktighet, förnimmelser och förändrad kropp. Resultatet visade att patienter ofta upplever obehag, oro och ångest under den perioperativa processen och att vårdpersonalens förhållningssätt och aktiva vårdåtgärder spelar stor roll för patientens upplevelse av

situationen. En ökad förståelse och kunskap om patienters upplevelser under den

perioperativa processen kan leda till förbättringar i omvårdnaden och ett minskat lidande för patienten.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4

INLEDNING

I dagens moderna operationssjukvård blir ingrepp utförda på vakna patienter i regional anestesi allt vanligare. För patienterna innebär denna anestesiform fördelar som färre biverkningar samt lägre risk för komplikationer jämfört med generell anestesi som alltid innebär en förhöjd risk för komplikationer. Att utföra ingrepp i regional anestesi innebär också ofta kortare vårdtider och anses därmed mer kostnadseffektivt för vårdgivarna (Cobbold & Money 2010). Dock visar studier att behöva vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp samt uppleva delar av sin kropp bedövad kan upplevas som obehagligt och skapa oro och ångest hos patienten. Detta ställer krav på vårdpersonalen att kunna bemöta och på bästa sätt vårda och lindra lidande för denna patientgrupp. Genom en sammanställning av tidigare forskning på området vill vi med denna studie öka förståelsen om patientens upplevelse av att vara vaken under operation i regional anestesi.

BAKGRUND

Regional anestesi:

Inför kirurgiska ingrepp kan man välja mellan olika anestesimetoder som generell anestesi eller regional anestesi. Med regional anestesi är patienten vaken under ingreppet, dock ofta med tillägg av sedering för att minska obehag och oro. Regional anestesi är vanligt inom dagkirurgin då det medför fördelar som snabbare återhämtning efter operation och färre postoperativa bieffekter av narkosläkemedel så som illamående och trötthet (Bergman, Stenudd & Engström 2012). Regional anestesi kan också med fördel användas till patienter som på grund av olika riskfaktorer ej är lämpliga att sövas med generell anestesi. Regional anestesi delas oftast upp som central anestesi samt perifera nervblockader. Central regional anestesi innefattar spinal, epidural och caudal anestesi. Perifera nervblockader innefattar brachial, lumbar plexus och intracostal blockad (Cobbold & Money 2010). Central anestesi används för bedövning av nedre halvan av kroppen beläget under torakala kotan T10 . Innan en central blockad ges är det viktigt att koppla upp patienten och följa patientens blodtryck, EKG samt övervaka syremättnad i blodet. Detta gäller också under pågående operation. Patienten bör ha en normal vätskebalans för att eventuellt spontant häva ett blodrycksfall i samband med att spinalanestesin ges (Naess & Strand 2018,s.188;Cobbold & Money 2010). Spinal anestesi har stor effekt vid operationer som sträcker sig från naveln och nedåt med en operationstid mellan 3-4 timmar. Tillvägagångssättet är att palpera fram mellanrummet mellan lumbalkotorna L2 - L3. Via en tunn nål ges en engångsdos anestesiläkemedel in i cerebrospinalvätskan som finns belägen i subarachniodala rummet. Anslagstiden varierar från någon minut upp till 15 min beroende på vilket läkemedel som används (Cobbold & Money 2010; Naess & strand 2018,s.189).

Epidural anestesi ges ensamt eller i kombination av generell anestesi. Antingen som engångsdos eller med kvarliggande kateter. Epidural anestesi ges i epiduralrummet där spinalnervernas durafickor finns. Den kan både ges lumbalt och thorakalt. Denna form av anestesi används mycket inom obstetrik och postoperativ vård relaterat till att muskelkraft och viss beröringskänsla finns kvar (Cobbold & Money 2010; Naess & Strand 2018, s.191). Vid perifer nervblockad injiceras lokalanestetika i närheten av nerv eller nervplexa för att bedöva

5

en specifik del av kroppen. Lumbar plexusblockad används för anestesi av nedre extremeteter. Brachial blockad används vid ingrepp i underarm och hand. Intercostala blockader används vid ingrepp i övre thorax och buk (Cobbold & Money 2010).

Anestesisjuksköterskans profession

Anestesiologin har anor från mitten av 1800 talet där nunnor i USA skötte patienterna under operationen och hade konsten att ge narkos till patienterna. En anestesisjuksköterska i Pennsylvania var den första anestesisjuksköterskan i världen, som sövde patienter med kloroform och eter. Med sin dokumentation kunde hon finna den bästa tekniken att söva patienter i olika tillstånd. I mitten av 1800 talet fanns det en svensk kvinnlig pionjär, operationssjuksköterskan Emmy Rappe, som förutom att assistera och instrumentera under operation, även gav eter som narkosmedel under operationen. Det dröjde ända fram till mitten av 1900 talet som utbildningar inom anestesiologi inriktade sig till sjuksköterskor. Successivt har utbildningen förändrats så att anestesisjuksköterskan idag har en egen akademisk specialistutbildning på avancerad nivå med en skyddad titel inom specialistsjuksköterska. Arbetsfältet är högteknologiskt där anestesisjuksköterskan innehar ett självständigt yrkesansvar och bedriver omvårdnadsarbete i nära samarbete i team med andra professioner, så som operationssjuksköterska, undersköterska, kirurg och anestesiolog (Lindwall & Von Post 2012, ss.17-19; Nilsson & Jaensson 2016).

Inför operation läser anestesisjuksköterskan igenom patientens journal och utifrån denna information möter hen upp patienten i ett ankomstsamtal i nära anslutning till operationsavdelningen. Samtalet mellan anestesisjuksköterskan och patient är kort och varar mellan 10 till 15 minuter. Under denna tid knyter anestesisjuksköterskan an till patienten med frågor och skapar en trygghet, förtroende och tillit mellan dem. Vid ankomst till operationssal ansluter sig en anestesiolog och tillsammans lägger anestesisjuksköterskan och anestesiolog upp en strategi för hur den regionala anestesin ska distribueras och övervakas för patienten. Under den pågående operationen har anestesisjuksköterskan det yttersta ansvaret att följa upp patientens vitala parametrar så som sedationsdjup, blodtryck, hjärtfrekvens, saturation, blödning, EKG, temperatur och elimination med hjälp av den högteknologiska utrustning som finns i nära anslutning av patienten. Parallellt med den pågående operationen planerar anestesisjuksköterskan den ordinerade postoperativa vårdens ordinationer så som läkemedel och behandlingar som ska gagna patientens postoperativa vård utan att tappa fokus från patienten. Efter avslutad operation överlämnar anestesisjuksköterskan patienten via en rapport till en postoperativ sjuksköterska om hur operationen förlöpt. Här med avslutas anestesisjuksköterskans ansvarstagande över patienten (AnIva 2014; Gran Bruun 2018, s.19: Lindwall & Von post 2012, ss. 23,94; Nilsson & Jaensson 2016).

Anestesiologisk omvårdnad

Varje människa är unik på sitt sätt, oavsett ålder, kön, härkomst, religion, kultur och etnicitet. Varje människa har rätt att inte bli kränkt eller skadad, och har rätt att bli sedd som en unik individ (Gustin & Lindwall 2012, s. 88). En utebliven vård kan skapa ett vårdlidande för patienten. Genom att sträva efter att ge en god vård till patienten kan man undvika att skapa

6

Under operationsdagen genomgår patienten tre olika faser. Dessa faser är de pre, intra och postoperativ faserna. Inom dessa tre faser har anestesisjuksköterskan olika omvårdnadsåtgärder kopplat till patienten operation (Lindwall & Von Post 2008, s. 13).

I den preoperativa fasen möter anestesisjuksköterskan upp patienten i en kort intervju med frågor som grundar sig i patientens journal. Frågorna använder anestesisjuksköterskan som ett redskap för att systematiskt identifiera omvårdnadsåtgärder som ej finns beskrivna i patientens journal. Utifrån svaren på frågorna visar anestesisjuksköterskan en värdighet med respekt och integritet genom att lyssna, uppmuntra och stötta patienten i den position hen befinner sig i. Denna dialog mellan dem skapar ett band av trygghet för patienten samt omvårdnadsåtgärder för anestesisjuksköterskan. Dessa omvårdnadsåtgärder använder sedan anestesisjuksköterskan som ett redskap under hela operationen (Gustin & Lindwall 2012, s.90; Nilsson & Jaensson. 2016).

Under den intraoperativa fasen observerar och dokumenterar anestesisjuksköterskan de vitala parametrar som mäts från patienten. Ger läkemedel efter ordination och följer upp med omvårdnadsåtgärder som uppkommer samt de omvårdnadsåtgärder som uppkommit under den preoperativa fasen. Genom att visa närhet till patienten under hela operationen genom att lyssna, skydda, och uppmuntra patienten i den position hen befinner sig kan patienten uppleva en fortsatt trygghet och känna välbehag i sin nuvarande situation. Kontinuerligt jobbar anestesisjuksköterskan med att försöka ligga ett steg före genom att följa upp och planera för åtgärder som uppkommit under operation samt planering inför den postoperativa vården för patienten, med ordinationer och behandlingar (Lindwall & Von Post 2012, s. 99; Nilsson & Jaensson 2016).

I den postoperativa fasen överlämnar anestesisjuksköterskan patienten via en dialog med ansvarig postoperativ sjuksköterska. Dialogen mellan dem handlar om vad patienten har genomgått för slags operation och vilket resultat den givit. Andra saker som tas upp i den pågående dialogen är patientens vitala parametrar, allmäntillstånd, ordinationer och övriga omvårdnadsåtgärder som uppkommit under operation samt vilka önskemål patienten själv har. I och med att anestesisjuksköterskan lämnar över patienten till fortsatt konvalescens på den postoperativa vårdenheten avslutas det samarbete som byggts upp mellan patient och anestesisjuksköterska (Lindwall & Von Post 2012, ss. 99-109; Nilsson & Jaensson 2016).

Patientens upplevelse

Vården ska värna om patientens självbestämmanderätt och integritet. Kommunikationen mellan vårdare och patient är grund till tillit, trygghet och förtroende (Hälso och sjukvårdslagen 2017:30).

Studier visar att många patienter känner oro och ångest inför och under operation i regional anestesi. En studie visar att 77 % av deltagarna upplever någon grad av oro och ångest. Flera olika faktorer identifierades som särskilt ångestframkallande. Dessa var tanken på att vara vaken, att känna kirurgens närvaro, att se hur kroppen skärs upp samt rädsla för bedövningen släpper för tidigt och därav känna smärta (Mitchell 2008). En annan studie visar på att smärtan som uppkom av injektionen av den regionala anestesin var det som bidrog mest till att patienter upplevde ångest. En del patienter upplevde att vissa ord som kniv, skalpell och avknipsare ökade deras ångest. I samma undersökning framkom det att kvinnor hade en högre

7

frekvens av ångest än män. Bakgrundsljud så som instrument, sug och apparatur ökade på ångesten mer hos kvinnor än män (Caddick et al. 2011).

Inför den kommande operationen har patienten ofta träffat flera olika professioner. Patienten har träffat personal från vårdcentral där patienten genomfört undersökningar samt varit på preoperativ mottagning där patienten haft ett preoperativt samtal och blivit bedömd av en anestesiolog. Att återkommande bilda nya kontakter och skapa förtroende och tillit till ny vårdpersonal kan bidra till en känsla av utsatthet och sårbarhet hos patienten (Lindwall & Von Post 2012, ss. 13-14). Om patienten själv får vara med och ta ett beslut tillsammans med anestesiolog om vilken anestesiform som ska användas under operationsdagen, stärker detta patientens känsla av självbestämmande och kan leda till ökad känsla av förtroende för vården. Förtroendet leder till att patienten får en bättre förståelse inför den kommande operationen och en ökad trygghetskänsla. Denna kunskap har patienten med sig till operationsdagen och det underlättar kontakten med anestesisjuksköterskan med ökad trygghet och tillit som följd (Nortvedt 2018, s. 47).

Dagens operationssalar är högteknologiska, moderna och sterila. I denna miljö ska patienten integreras och finna en trygghet i sin situation (Lindwall & Von Post 2012, s. 60). Alla människor har ett behov av att känna kontroll över sin situation. Under en operation behöver patienten lämna över kontrollen och ansvaret till främmande människor. Med sin specialistutbildning inom anestesi kan anestesisjuksköterskan använda sina kunskaper inom omvårdnad och möta upp patienten i dess upplevelse och hjälpa patienten att finna en trygghet i sin tillvaro (Karlsson, Ekeberg, Moulen, Larsson, & Allmerud Österberg 2012). Enligt Lindwall & Von Post (2012, ss. 60,61) är det viktigt att sjuksköterskan ser helheten runt patienten utan att den högteknologiska utrustningen tar över anestesisjuksköterskans uppmärksamhet och patienten blir ett objekt. För patienten kan upplevelsen vara en pågående kamp mellan hen och apparaturen för att få uppmärksamhet från anestesisjuksköterskan. (Gustin & Lindwall 2012, s. 99).

PROBLEMFORMULERING

Inom dagens moderna operationssjukvård sker allt fler kirurgiska ingrepp med regional anestesi och med patienten vaken under ingreppet. Regional anestesi är fördelaktigt för patienten då det medför mindre komplikationsrisk jämfört med generell anestesi samt färre postoperativa biverkningar och snabbare återhämtning. För sjukhusorganisationen innebär det kortare vårdtider och minskad beläggning på enheterna så detta är en utveckling som ser ut att öka (Cobbold & Money 2010). Tidigare forskning visar dock att vara vaken under operationen kan för vissa patienter upplevas obehagligt av olika anledningar och skapa ett lidande för patienten. Anledningar till obehag kan till exempel vara att förlora kontrollen över sin kropp och att vara beroende av omsorgen från andra människor i en främmande högteknologisk omgivning (Bager et al, 2015; Karlsson et al, 2012). För att som anestesisjuksköterskor kunna ge optimal omvårdnad och ha de bästa förutsättningarna för att kunna lindra patientens lidande är det viktigt att studera och få förståelse för patientens upplevelse av att vara vaken under operation i med regional anestesi.

8

SYFTE

Syftet var att undersöka patientens upplevelser av att vara vaken under operation med regional anestesi.

METOD

Design

Som forskningsmetod har en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats använts. I en systematisk litteraturstudie belyses och bearbetas syftet genom att identifiera, bedöma och sammanställa tidigare vetenskapliga studier i ämnet. Resultatet blir en summering av den vetenskapliga forskning som finns utförd om det specifika ämnet (Bettany-Saltikov & Mcsherry 2016, s. 5). Kvalitativa studier anses vara det mest lämpliga för att beskriva abstrakta fenomen som upplevelser och känslor (Kristersson 2014, ss. 115-116).

Urval

Enligt Bettany-Saltikov och Mcsherry (2016, s. 87) är det viktigt att innan sökning av data ha fastställt tydliga kriterier för inklusion och exklusion av material. Inklusionskriterier som fastställdes var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, vara av kvalitativ design, finnas i fulltext, vara peer reviewed och etiskt granskade. För att få så aktuell data som möjligt men ändå inte begränsa urvalet för mycket bestämdes att artiklarna skulle vara från år 2000-2020. Vidare skulle artiklarna tydligt belysa studiens syfte att beskriva vuxna patienters upplevelser av att opereras vakna i regional anestesi.

Datainsamling

En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl. Båda dessa databaser har vårdvetenskaplig och medicinsk inriktning och lämpar sig därmed väl för vårdvetenskapliga studier (Kristersson 2014, s. 159). Vid sökning i dessa databaser används så kallade indexord. I databasen Cinahl kallas dessa indexord subject heading listings medans indexorden för sökning i Pubmed kallas för MeSH-termer som är förkortning för medical subject headings. Som hjälpmedel för att finna relevanta sökord för litteraturstudien användes PEO-modellen som går ut på att bryta ner forskningsfrågan i mindre delar . PEO är en akronym för ”population”, ”exposure” och ”outcome” (Bettany-Saltikov et al. 2016, s. 23).

Population (P) Exposure (E) Outcome (O)

Vuxna patienter Opererats vakna i regional

9

Genom att bryta ner forskningsfrågan i mindre beståndsdelar med PEO-modellen kunde sökord utkristalliseras. Sökorden som tog form var ”regional anestesi”, ”vaken”, och ”upplevelser”. Förutom dessa sökord som grund för sökningen användes också synonymer på dessa sökord samt sökord som författarna ansåg vara relaterade till ämnet. Sökorden som togs fram översattes sedan till MeSH-termer via översättningsfunktionen Svensk MeSH som tillhandahålls via Karolinska institutet. Vidare användes den booleska sökoperatoren AND för att kombinera olika sökord med varandra för att specificera sökningen.

Tabell 1.

Sökord Cinahl Pubmed Lästa

abstract Lästa artiklar Utvalda artiklar till studien

anesthesia AND conduction AND awake 48 854 7 5 4

anesthesia AND conduction AND experience 143 81 6 4 4

anesthesia AND conduction AND nursing 141 2441 4 0 0

anesthesia AND regional AND awake 89 995 2

anesthesia AND regional AND awake AND experience 15 102 1 1 1

anesthesia AND regional AND patient experience 109 38 5 3 1

Sammanställning av sökresultat 545 4511 25 13 10

Urvalsprocess och kvalitetsgranskning

Urvalsprocessen började med att läsa artiklarnas titlar för att sedan välja ut de som passade studiens syfte. Vid sökningar med väldigt många resultat lästes dem första 100 artiklarnas titlar igenom. Artiklar vars titlar överensstämde med syftet valdes ut och genomgick närmare granskning genom läsning av artikelns abstract. De artiklar som efter granskning av abstract passade studiens syfte lästes sedan i sin helhet. Som verktyg för kvalitetsgranskning användes en kvalitetsgranskningsmall från SBU (statens beredning för social och medicinsk utvärdering). Med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen (se bilaga) bedöms artiklarna utifrån kategorierna syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Bedömningen sker sedan genom att besvara ett antal ja/nej frågor dedikerade respektive kategori och genom detta görs en bedömning om innehållets kvalité. Den slutliga bedömningen blir om kvaliteten på studien anses vara av hög, medel eller låg. För att inkluderas i arbetet sattes det som gräns att studien skulle vara av minst medelhög kvalitet. Litteraturstudiens resultat baserades på tio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Deltagarna i studierna var alla vuxna det vill säga

10

18 år eller äldre. Studiernas ursprung var från Sverige (n= 6), Norge (n = 1), Danmark (n = 1), Turkiet (n= 1) och Kina (n = 1).

Flödesschema av urvalsprocessen.

Figur 2.

Vetenskapliga artiklar identifierade I databaserna Cinahl och Pubmed.

(n=5056 )

Artiklar vars titlar granskades i relation till syftet.

(n =971 )

Antal lästa abstract (n = 25 )

Artiklar som exkluderades enligt kriterier efter

läsning av abstract (n =13 )

Antal artiklar som granskades fulltext

(n = 12 )

Antal artiklar som exkluderades enligt kriterier efter granskning

(n = 2 )

Antal artiklar inkluderade i studien. (n =10 )

Id

en

tif

ic

atio

n

Sc

re

eni

ng

Elig

eb

ility

Inc

lude

d

Artiklar som exkluderades efter granskning av titel.

11

Dataanalys

De tio utvalda artiklarna lästes av båda författarna flera gånger för att uppnå en fördjupning i artiklarnas innehåll. Meningen med fördjupningen var att bli helt medveten om deltagarnas livsvärld och att kunna se från deras perspektiv (Bettany-Saltikov et al. 2016, s. 144).

Därefter färgmarkerades de stycken i texten som ansågs svara mot arbetets syfte att undersöka patientens upplevelse av att opereras i regional anestesi. Den markerade informationen kunde därefter jämföras och sammanfattas i kategorier. Denna process kallas ”open coding” och går ut på att fritt skapa kategorier utifrån insamlat material (Bettany-Saltikov et al. 2016, s. 144). Därefter analyserades och sammanfattades kategorierna på nytt och mynnade ut i arbetets fyra huvudkategorier vårdmiljö, närhet, delaktighet och förnimmelser (se tabell 3).

Etiska överväganden

Alla studierna i denna litteraturstudie är godkända av en etisk kommitté eller har tagit upp och diskuterat etiska överväganden. Genom att granska varje enskild studies etiska krav och överväganden har författarna i möjligaste mån försökt undvika att använda sig av studier med oetiska metoder och tillvägagångssätt. Vetenskapsrådet beskriver fyra forskningsetiska principer som ska följas för att förhindra att skada eller kränka den enskilda individen som deltar i vetenskapliga studier. Informationskravet säkerställer att deltagaren erhållit information om syftet med studien, frivillighet samt alla aspekter som kan påverka viljan att delta i studien. Samtyckeskravet innebär att i studierna med aktivt delatagande ska deltagaren lämna ett skriftligt samtycke om medverkan. Deltagaren kan när som helst under studien välja att avbryta sitt deltagande. Konfidentialitetskravet innebär att materialet som inhämtats i studien förvaltas på ett konfidentiellt och säkert sätt samt förvaras så insyn hindras från obehöriga. Nyttjandekravet specificerar att det inhämtade materialet endast får användas för den specifika studiens syfte och skyddas från kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet u.å).

12

RESULTAT

Analysarbetet av insamlade data gav en djupare förståelse för patienternas upplevelse av att vara vakna under operation i regional anestesi. Resultatet av analysen presenteras i kategorier och subkategorier enligt tabellen nedan.

Tabell 3

Kategorier

Subkategorier

Vårdmiljö

-

-

Närhet

-

-

Delaktighet

-

-

Förnimmelse

-

-

Vårdmiljö

Operationssalen

I anslutande väntrum till operationsavdelningen är den omgivande miljön viktig för patienten. Väntan innan operation upplevdes mycket individuellt av patienterna. Det beskrevs allt från en känsla av lugn inombords till ett fullständigt känslomässigt kaos med ökad stress och ångest som följd. När det uppstod en avsaknad av uppmärksamhet från personalens sida på grund av olika anledningar, upplevde patienterna väntan på operation som en känsla av att tiden stod still. Denna känsla av att tiden stod still ökade patientens känsla av oro och stress (Haugen et al. 2009; Karlsson, Ekebergh, Mauleon & Österberg 2012). Miljön i

operationssalen upplevdes av vissa patienter som ogästvänlig, steril och kall och att kliva in i operationssalen och integreras i den, ökade då den upplevda känslan av oro och ångest hos patienten. När den upplevda omgivande miljön blev mer begriplig och greppbar för patienten, kunde patienten finna ett lugn i den utsatta position som hen befann sig i med en mindre upplevd oro och stress som följd (Forsberg, Vikman, Wälivaara & Engström 2017; Haugen et al. 2009; Karlsson 2013; Karlsson et al. 2012). Utrustning och ljud på operationssalen

beskrevs med blandade känslor hos patienterna. Operationsbordet upplevdes oftast som väldigt smalt och trångt där rädslan att trilla ur operationsbordet var stor (Bazzi et al. 2019). Att sedan sträcka ut armarna ökade oroskänslan hos patienten. Denna oro speglade sig i att upplevelsen var att bli korsfäst på en smal brits. Operationsutrustning som användes under operation upplevdes på olika sätt. Utrustning som låg i nära anslutning eller upplevelsen av att den befann sig på patientens kropp under operation bidrog till en ökad känsla av oro och

13

rädsla hos patienten. Rädslan låg i att instrumenten skulle falla ned på golvet om de rörde på sig. Med denna känsla infann sig en ökad känsla av otålighet och oro hos patienten.

Upplevelsen av att höra allmänt sorl eller att förpackningar som öppnas runt patienten hade ingen negativ påverkan hos patienten utan upplevdes mer som en trygghet. Vissa patienter beskrev ljudet från hammare eller såg som mycket plågsamt och påfrestande (Karlsson et al. 2012; Mauleon, Bengtsson & Ekman 2007; Yilmaz, Togac, Cetinkaya & Togac 2020; Ying et al. 2001).

Operationsteamet

Bemötandet på en operationssal spelar mycket stor roll för patienten. Vissa patienter upplevde att de möttes av en kall kylande luft i en industriell lokal där personalen bara gjorde sitt jobb och inget mer. Andra patienter upplevde att personalens agerande ingav dem en känsla av lugn och trygghet. Denna känsla upplevdes hos vissa patienter som att hjälpen är kommen. Vissa patienter beskrev upplevelsen från personalen som lugn och metodiskt arbetande med en utstrålande värme som spred sig runt i salen. Det är en konst för patienten att balansera mellan att vara synlig men samtidigt osynlig i operationssalen utan att störa professionernas jobb. Här ska patienten hantera sitt tvivel över sin situation och frivilligt lämna över kontrollen till andra främmande människor. Vårdpersonalens bemötande upplevdes som väldigt viktigt för att patienterna skulle finna en känsla av att bli sedda och finna ett lugn på operationssalen (Forsberg, Vikman, Wälivaara & Engström 2017; Yilmaz et al. 2020). Vissa äldre patienter upplevde väntan som jobbig under operation. Upplevelsen var att de bara låg still och inte kunna göra någonting åt sin situation när de upplevde en avsaknad av uppmärksamhet och närhet från vårdpersonalen. Detta medförde en ökad känsla av otålighet och irritation hos patienterna. Vissa havande kvinnor som genomgick kejsarsnitt upplevde en känsla av

otålighet under operationen vid avsaknad av vårdpersonalens uppmärksamhet (Karlsson et al. 2012; Mauleon et al. 2007; Yilmaz et al. 2020; Ying et al. 2001).

Närhet

Fysisk kontakt

Den fysiska kontakten mellan patient och anestesisjuksköterska är en stor viktig pusselbit i den holistiska vården runt patienten så hen inte känner sig utlämnad och blottad (Karlsson 2013). Att vara synlig men samtidigt osynlig och inte störa upplevs ibland som en trygghet. Bara vetskapen av att anestesisjuksköterskan eller att nära anhörig finns i nära anslutning. Det skapar en tillit, värme och bekräftelse på att vara delaktig i förloppet (Bager et al. 2015; Karlsson et al. 2012; Ying et al. 2001).

Många patienter upplever upprepad information eller distans mellan patient och anestesisjuksköterska som att vara ett objekt, övergivenhet eller i ensamhet. När anestesisjuksköterskan är mer fokuserad på apparatur, än på patienten, upplevs det som en utblottning av sin kropp, ensamhet eller övergivenhet. Informationen är viktig, men upprepad information upplevs som en distans där patienten saknar bristen på närhet av personalen (Karlsson et al. 2012; Ying et al. 2001).

Att tillmötesgå en patients önskemål kan ibland vara svårt, men oftast hittar anestesisjuksköterskan det genom en kontinuerlig närhet. Att ha en alldaglig konversation

14

med anestesisjuksköterskan eller att lyssna på personalens samtal upplever patienten som att bli sedd och hörd. Känslan av trygghet, värme och respekt infann sig då hos patienten (Bager et al. 2015; Bergman et al. 2011; Yilmaz et al. 2020).

Trygghet

Äldre patienter som hade liknande tidigare erfarenheter av att opereras upplevde sig tryggare och säkrare än patienter utan den erfarenheten. Några äldre patienter beskrev hur dem upplevde en otrygghet och en känsla av misstro och ilska när de blev tillsagda att vara tysta eller ligga still (Mauleon et al. 2007). Att ha upplevt tidigare operationer där man fått regional anestesi visar på en större trygghet relaterat till vetskapen om vad som ska ske. Genom detta kan patienten slappna av och känna en trygghet i sin situation inför det som ska hända och ske (Bager, konradsen & Sander Dreyer 2015; Mauleon et al. 2007).

Att befinna sig i en högteknologisk och ofamiljär miljö måste patienten hantera sina tvivel och att frivilligt ge upp sin kontrollerande situation. Det är en balansgång att vara synlig och icke synbar genom att vara i centrum och finna en trygghet i situationen. Att få vara med och bestämma vilken anestesimetod som ska användas skapar en bättre trygghet och förståelse för patienten. Med den vetskapen som patienten fått från det preoperativt mötet, ökade tryggheten och harmonin för patienten. När anestesisjuksköterskan visade ett ansvarstagande, respekt och förståelse på operationsdagen upplevde patienten ett lugn och kände en trygghet i sin situation (Karlsson et al. 2012; Forsberg et al. 2017).

Delaktighet

Lämna över och behålla kontroll

Flera patienter beskriver motstridiga känslor som att vara tvungen att lämna över ansvaret till vårdpersonalen samtidigt som viljan finns att behålla kontrollen över situationen. Det beskrivs hur patienten pendlar mellan känslor av vara utlämnad och att vara delaktig. Känslan av att vara utlämnad och att inte ha kontroll förstärks av att inte kunna se vad som pågår bakom duken och av att vara tvungen att ligga i en utsatt position. Förtroendet för personalen och kommunikationen mellan vårdpersonal och patient har en stark positiv effekt på den upplevda känslan av delaktighet hos patienten. Vidare beskrivs också de motstridiga känslorna i att det finns en vilja av att bli sedd och bekräftad men också samtidigt inte vilja ta för mycket plats och vara i vägen för vårdpersonalen som ska utföra sitt jobb (Karlsson et. al. 2012) .

Bager et al. (2015) beskriver vikten av att patienten känner förtroende för vårdpersonalen samt att patienten är välinformerad om vad som kommer att hända som en nödvändighet för att kunna härda ut under ingreppets gång.

Många av patienterna upplever en ökad känsla av säkerhet av att vara vid medvetande under ingreppet. Vidare beskriver flera patienter hur dem genom att kunna uttrycka sig och kommunicera med vårdpersonalen upplevde en känsla av att vara involverad och att kunna behålla kontrollen över situationen. Det framkommer att många av patienterna upplevde nyfikenhet och hade en vilja att vara delaktiga och se och höra vad som pågick under

15

ingreppet. En patient önskade att det fanns en spegel så att det gick att se operationen på andra sidan den gröna duken (Bergman et al. 2012; Ying et al. 2001).

Vissa patienter beskriver negativa upplevelser av att vara medvetna under ingreppet. I studien av Yilmaz et al. (2020) framkommer att framförallt ljud under operationen kan framkalla oro och rädsla. I studien beskriver patienter att ljudet av verktyg som hammare, såg och borr framkallade en högre nivå av oro och ångest.

Betydelsen av information

Flera studier beskriver hur patienter som har tidigare erfarenhet av att opereras med regional anestesi är lugnare och mindre stressade inför ingreppet. Att ha tidigare kunskap och veta vad som skulle ske gjorde att patienterna kände sig tryggare när patienterna anlände till operationssalen. Vidare beskrivs att patienterna upplevde sig vara väl förberedda och fått chans att förbereda sig mentalt. Det avgörande för denna upplevelse beskrevs av patienterna som vilken preoperativ information som getts och kvaliteten på informationen som delgivits. (Bager et al. 2015; Bergman et al. 2011).

Bager et al. (2015) påtalar hur flera patienter beskriver hur personalen genom ett professionellt bemötande, deras omvårdnad och förmåga att ge relevant information skapar lugn och en rogivande känsla. Det nämns också i studien hur flera patienter blir stressade och oroliga då förloppet ej stämmer överens med den information som givits. Patienterna beskriver vidare hur det är informationen och rekommendationerna från vårdpersonalen som tillsammans med målet att få ett välfungerande knä som gör att hela proceduren blir uthärdlig. Informationen från vårdpersonalen beskrevs som en referenspunkt i tillvaron, ett sätt att veta i en okänd situation.

En annan studie tar upp hur patienterna upplevde hur informationen minskade oron i samband med smärtsamma moment som anläggning av spinal anestesi. En av patienterna berättar hur anestesiologens information om vad som skulle ske gjorde att situationen var mycket mindre skrämmande än den annars skulle varit(Ying et al. 2001).

Förnimmelser

Smärta och oro

Äldre patienter som genomgick höftkirurgi ansåg att smärta var något som man kunde förvänta sig och vara tvungen att stå ut med. Smärtan var som en naturlig del av ingreppet. En patient i studien beskrev smärtan som; ”priset att betala för att botas”. Vidare beskrivs hur patienter som upplevt svår smärta under ingreppet upplevde högre grad av stress och oro och att dessa patienter var mer oroliga inför framtida ingrepp. Smärtan skapade frågor hos patienterna som ”varför gör det så ont”? och ”varför får jag inte tillräckligt med smärtstillande”? (Mauleon et al. 2007).

16

Bergman et al. (2011) beskriver olika situationer där patienterna i studien upplever smärta och obehag. Smärta upplevdes i olika moment som applicering av blodtomt fält och från nålsticket vid anläggning av den lokalanestesin. Flera upplevde smärta i ryggen efter att legat länge i samma kroppställning på operationsbordet. Patienterna beskrev också smärta från operationsområdet och då framför allt postoperativt då anestesin lättade och känseln återkom. Många av patienterna beskrev att det kändes lugnande att få med sig smärtstillande hem efter utskrivning.

En studie visade på att patienter kände rädsla inför spinalanestesin och upplevde appliceringen av anestesin som smärtsam och obehaglig. Spinalkanalen upplevdes som ett ömtåligt och känsligt ställe och bara tanken på en vass nål i närheten av det området skapade stort obehag. Det beskrivs också hur det var vanligt att flera försök fick göras och att detta orsakade smärta och patienterna upplevde av detta ökad ångest med kallsvettningar och hjärtklappning. Några patienter beskrev att de misslyckade försöken och lidandet detta innebar påverkade förtroendet för vårdpersonalen (Bager et al. 2015)

Många patienter kände ängslan och oro inför sin operation. Ångesten som upplevdes var individuell och upplevdes olika hos varje individ och kön. Inför en operation uppkom ofta ångest och oro redan under det första preoperativa samtalet några veckor innan operation. Under väntan till operationen beskrev patienter att ångesten kunde avta men att den återkom på operationsdagen. Ångesten beskrevs på olika sätt men mest framkom det att patienterna upplevde mer ångest i samband med att lokal anestesi gavs. De var rädda för smärta men samtidigt att behöva vara vakna under sin operation. Äldre patienter upplevde mer ångest för sin prognos och diagnos och vilken smärta det skulle medföra i framtiden. Ångesten avtog ofta när patienten kände att läkemedlet hade sin verkan. Det beskrevs hur fysisk kontakt som att hålla någons hand under tiden anestesin gavs lindrade rädslan och ångesten (Bager et al. 2015; Bergman et al. 2011; Haugen et al. 2009; Mauleon et al. 2007).

Förändrad kropp

Att vara vaken under operation i regional anestesi medförde ofta att patienterna upplevde sin bedövade kroppsdel på ett annat sätt än normalt. Den bedövade kroppsdelen uppfattades av vissa patienter som ett objekt som ej tillhörde kroppen. Kroppsdelen blir till ett objekt bland alla andra objekt i operationssalen. Att ha fått information innan om hur det skulle kännas beskrevs som positivt och att det minskade obehaget och rädslan av upplevelsen. En patient beskriver hur kroppen kändes som ett paket som böjdes och bändes för att hamna i rätt position på operationsbordet. En annan patient beskriver hur hen kände sig som någon form av byggnadsmaterial när kirurgen arbetade. Det beskrivs hur flera av patienterna upplever sin kropp som delad i två delar och att detta medför overklighetskänslor och obehag (Bager et al. 2015; Karlsson et al. 2012).

Vissa patienter upplevde den bedövade kroppsdelen som svullen, svampig och avdomnad. En patient beskriver det som att det kändes som att benen ramlat av och patienten kände sig utsatt och hjälplös då han behövde hjälp med alla förflyttningar av vårdpersonalen (Bergman et al. 2015).

17

Patienten överlämnar ansvaret för kroppen till vårdpersonalen som med sin kunskap och omvårdnad kompenserar den förlorade kontrollen som patienten upplever. I efterförloppet av operationen förändrades patientens acceptans av den bedövade kroppdelen. Att inte veta hur lång tid bedövningen skulle sitta i gjorde flera patienter otåliga och stressade. Att inte kunna kontrollera förloppet upplevdes svårt att acceptera (Bager et al. 2015; Karlsson et al. 2012).

DISKUSSION

Metoddiskussion

En systematisk litteraturstudie genomfördes för att svara på studiens syfte att beskriva patienters upplevelser av att opereras i regional anestesi. Genom en systematisk litteraturstudie sammanställs tidigare forskning och bildar en sammanfattning av kunskapen i ämnet (Bettany-Saltikov & Mcsherry 2016, s. 5). Arbetsgången i en systematisk litteraturstudie består av flera olika steg och målet för studien är en sammanställning av all tidigare kunskap inom området. En systematisk metod för informationssökning anses höja studiens kvalitet och tillförlitlighet. (Kristensson 2014). Det finns också faktorer och begränsningar som kan påverka en systematisk litteraturöversikt negativt. Brister i informationssökningen och urvalet av data har stor betydelse för kvaliteten på tillförlitligheten i studiens resultat (Bettany-Saltikov & Mcsherry 2016, s. 13). Exempel på negativ påverkan på studiens tillförlitlighet och kvalitet kan vara partiskhet i förfarandet att välja ut relevanta data. Risken för partiskhet minskar om studien utförs i team (Bettany-Saltikov & Mcsherry 2016, s. 33). Att studien utförts av två personer minskar därmed risken för partiskhet i denna studie.

Informationen söktes i databaserna Cinahl och Pubmed som båda har inriktningen medicinsk vetenskap och vårdvetenskap. Då vår frågeställning var av vårdvetenskaplig karaktär så valdes dessa två databaser ut då de anses vara dem mest omfattande databaserna inom dessa områden (Kristersson 2014, s. 159). Att begränsa till dessa två databaser var en möjlig risk för inkomplett datasökning då det kan ha missats relevant data från andra källor. Årtalsbegränsningen som användes var väl tilltagen då området visade sig var begränsat avseende nyare studier. Att använda sig av äldre studier kan påverka resultatet negativt då operationssjukvården är ett område med ständig utveckling.

Sökorden som togs fram efter granskning av artiklar samt med hjälp av PEO-modellen var anesthesia conduction, anesthesia regional, awake, experience, patient experience och nursing. Dessa sökord ansågs ge ett brett underlag för att få fram så mycket material som möjligt vid sökningen vilket är av stor vikt vid systematiska litteraturstudier (Bettany-Saltikov & Mcsherry 2016, s. 101.) Inklusions och exklusionskriterier fastställdes och användes för att avgränsa sökresultatet och finna relevanta data som svarar mot studiens syfte.

Tio stycken vetenskapliga artiklar valdes ut vid informationssökningen varav samtliga var av kvalitativ design. Kvalitativa studier anses vara mest lämpliga för att beskriva upplevelser och känslor (Kristersson 2014, ss. 115-116). Studiernas språk begränsades till engelska eller svenska vilket exkluderade studier på gjorda på andra språk vilket i sin tur kan medföra att relevant information utesluts. Av dem utvalda studierna var nio från Europa och en från Kina.

18

Skillnader i sjukvårdssystem samt kulturella skillnader kan förekomma och kan påverka överförbarheten av resultatet mellan olika länder. Att flera av studierna var från Europa med ett liknande sjukvårdsystem som vårt kan öka studiens tillförlitlighet. Resultatet från den kinesiska studien ansågs dock också vara överförbart till västerländska förhållanden då deltagarnas upplevelser i studien var liknande som dem från Europa.

Artiklarna skulle vara kostnadsfria samt vara tillgängliga via Högskolans biblioteks tillgång till databaser. En del artiklar som kunde varit av intresse fick väljas bort då dem ej fanns att tillgå utan kostnad eller via högskolans databaser vilket kan ha påverkat studiens resultat. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning. Granskningen utfördes av båda författarna enskilt för att få en så tillförlitlig granskning som möjligt och undvika eventuell partiskhet. Samtliga artiklar bedömdes vara av hög kvalitet och inkluderades i studien.

Resultatdiskussion

Analysen av patienternas upplevelser mynnade slutligen ut i att fyra kategorier togs fram. Dessa kategorier var de mest framträdande aspekterna och sammanfattade patientens upplevelse av den perioperativa upplevelsen. Kategorierna var vårdmiljö, närhet, delaktighet och förnimmelser.

Vårdmiljö

Vårdmiljön runt patienten kan upplevas på olika sätt. Känslan och vetskapen om att behöva integreras i denna vårdmiljö medförde ofta en ökad känsla av ångest. Den ångest patienten har med sig till operationssalen kunde ibland härledas till sjukdomsbilden med dess ovissa framtida resultat. När patienten kliver in i operationssalens vårdmiljö ökade ibland patientens känsla av oro och ångest. Denna känsla grundade sig i att behöva ge upp kontrollen över kroppen till främmande människor. Bazzi et al.(2019) beskriver hur den förlorade känseln i en bedövad kroppsdel skapar olustkänsla och ångest. Detta kan härledas till Merleau-Ponty (2006) som beskriver att patientens känsla handlar om att tappa fotfästet och inte har förfogandet att styra över sin kropp. Utan svävar bort och har svårt att organisera omgivningen runt om kring sig i en okänd miljö. Det tyder på att samspelet mellan patient och anestesisjuksköterska är viktigt. När anestesisjuksköterskan visar närhet och strävar efter en trygg och omvårdande atmosfär runt patienten kan patienten känna sig mer delaktig i sin tillvaro och finna en trygghet utan att känna sig som ett objekt.

Närhet

I resultatet framkom det att upplevelsen av närhet från anestesisjuksköterskan var mycket viktig för patientens känsla av trygghet. Att som patient befinna sig i en ofamiljär miljö där hen måste hantera sina tvivel och lämna över kontrollen skapade hos patienten en känsla av otrygghet. Att då som patient känna närheten av anestesisjuksköterskan, ökar känslan av att bli sedd och hörd. När anestesisjuksköterskan är tillmötesgående och respektfull värnas

19

patientens integritet. Möts inte patienten upp med att bli sedd eller hörd från anestesisjuksköterskan i denna situation blir patienten mer sårbar och utsatt för lidande. Lidandet i sig grundar sig i vården enligt Katie Eriksson (1994, s.81). Under det preoperativa samtalet mellan patient och anestesisjuksköterska skapas ett förtroende och överlämnas ett ansvar från patienten till anestesisjuksköterskan. Detta ansvar är ett löfte om att skydda och värna om patientens integritet och okontrollerbara kroppsdel som satts ur funktion (Lindwall & Gustin 2012, s.100). Dagens operationsmiljö är högteknologisk med mycket teknisk apparatur som anestesisjuksköterskan måste följa och dokumentera. I denna miljö är det viktigt att patienten blir sedd och hörd och inte behöver tävla om uppmärksamheten med den tekniska utrustningen. Risken finns annars att patienten då känner sig objektifierad. Som anestesisjuksköterska är det viktigt att vara medveten om vikten av balans mellan mellanmänsklig kontakt och teknisk övervakning (Almerud, Alapack, Fridlund & Ekebergh 2008).

Information

Information var en annan viktig aspekt som påverkade patientens upplevelse. Informationen ges både skriftligt och muntligt till patienten. Informationen kan tolkas olika beroende på sociokulturella faktorer, samt patientens tidigare upplevelser och erfarenheter.

Trots den skriftliga och muntliga informationen som getts upplever patienten ofta ångest och oro i samband med att de kliver in i operationssalen. Att som patient behöva integreras i operationssalens sterila och högteknologiska atmosfär bidrar enligt resultatet ofta till oro och ångest. Enligt Kalkman et al. (2003) avtar ångesten ofta successivt efter att patienterna känner att de inte har någon smärta eller upplever obehag under den pågående operationen. Informationen som ges är en viktig komponent i samspelet mellan patienten och anestesisjuksköterskan. Det är ett ansvar som anestesisjuksköterskan har gentemot patienten för att minska dennes lidande. Anestesisjuksköterskan kan kanske inte ge information om allt vad som ska hända och ske och ta bort all den eventuella ångest och oro som patienten upplever, men genom ett förhållningssätt grundat på uppmärksamhet, empati och respekt kan patientens oro och ångest minskas. Många patienter kunde uppleva informationen som jobbig och stressande om hen fick mycket information av en och samma person. Men om andra professioner inne på operationssalen gav information och speciellt från operatör eller anestesiolog, avtog ångesten nämnvärt och uppskattades högt av patienterna (Lienonen 2003). Detta tyder på att information från andra professioner har stor betydelse för att minska patientens ångest. Med vetskapen om detta kan anestesisjuksköterskan verka för att patienten även erhåller information från andra personalgrupper under den perioperativa processen.

Förnimmelse

Upplevelsen av att en kroppsdel bedövas och sätts ur funktion under operation beskrivs av patienterna på olika sätt. Vissa patienter upplever det som en ”aha” upplevelse när berörd kroppsdel sätts ur funktion och dem har svårt att förstå att det är en del av deras kropp som är satt ur funktion eftersom de förlorat känseln i det berörda området. Det upplevdes som obehagligt och overkligt att en del av deras kropp helt saknade känsel. Patienterna förklarade obehagskänslan genom att de tappat kontroll över sin kropp och hade svårt att acceptera att andra främmande personer tog över kontrollen över deras kropp.

20

Almerud et al. (2007) skriver att i samband med förberedelserna inför operation upplever patienten ofta en känsla av att vara ett objekt. Detta kan grunda sig i att under förberedelsen av patienten inne på sal är det mycket olika moment som sker samtidigt och flera ur vårdpersonalen som jobbar med patienten. Drew & Dahlberg (1995) beskriver patientens upplevda känsla som objekt där patienten tappar kontrollen över sin kropp och känner sig som en dubbel börda både för sig själv och för personalen. Resultat visar också att flera patienter känner sig som en last för vårdpersonalen och försöker hålla sig ur vägen. Anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar att både skydda och värna patientens integritet och utsatthet. Förutom patientens välbehag ligger stort fokus på den teknologiska apparatur som används för övervakning av patientens vitala funktioner. Är inte anestesisjuksköterskan observant på patientens upplevda känsla riskerar detta att patienten känner sig objektifierad och måste tävla med den tekniska utrustningen om anestesisjuksköterskans uppmärksamhet (Almerud, Alapack, Fridlund & Ekebergh 2008).

Hållbar utveckling

Om dagens samhällsförbrukning av material fortsätter i den takt den gör, tar vi resurser för framtida generationers tillgångar. Detta äventyrar och minskar deras chans till att bibehålla en hållbar utveckling i framtiden. Hållbar utveckling är världsomfattande och multidimensionellt. Det innefattar bland annat ekonomiska faktorer, miljöfaktorer och sociokulturella faktorer (Anaker & Elf 2014). Inom sjukvården används mycket material och resurser till att hålla en säker och trygg tillvaro för patienterna. För sjukvårdspersonalen leder detta till en ökad arbetsbelastning för att kunna producera ett högt antal operationer per dag. Varje operation är uträknad i tid och kostnad. En stressad arbetsmiljö leder till olämpligt arbetskamratskap inom operationslaget. Detta beskriver Thomas, Bantz & Mcintosh (2019) som en ledande effekt till ett utmattningssyndrom bland personalen som orsakar en arbetsmiljöbelastning med sociokulturella och ekonomiska faktorer som följd. I resultatet framkommer det att vissa patienten hanterar sina tvivel och försöker hitta en balansgång med att både vara synlig och icke synbar under pågående operation för att hitta en trygghet i sin tillvaro. Är då anestesisjuksköterskan stressad relaterat till arbetsmiljöfaktorer så som okollegialt arbetssätt med ett stressat operationsprogram är risken stor att patienten blir objektifierad. Den hållbara utvecklingen för patienten blir då att lidandet orsakas av vården både på det sociokulturella och det ekonomiska till följd av en stressad otrygg tillvaro. Samhället måste i sin tur förbruka mer ekonomiska resurser för konvalescensen på sjukhuset med platsbrist som följd. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (2003) kostar de ekonomiska resurserna i den hållbara utvecklingen 40 miljarder kronor för samhället. Enligt Socialstyrelsen (2019) finns en rådande personalbrist inom anestesisjuksköterskor. Genom att arbetsgivaren avsätter tid till att diskutera arbetsmiljö och sociokulturella frågor kan det leda det till en bättre arbetsmiljö för anestesisjuksköterskan och därmed i förlängningen ett ökat intresse att arbeta som anestesisjuksköterska.

Kliniska implikationer

Genom att bidra till en djupare förståelse och ökad kunskap om patienters upplevelser kan detta arbete hjälpa vårdpersonal att på ett evidensbaserat sätt uppmärksamma och försöka minimera de faktorer som påverkar patientens upplevelse negativt. Något som framkommer

21

frekvent i resultatet är patienternas upplevelse av att känna sig objektifierad och att teknisk utrustning och mätinstrument konkurrerar om uppmärksamhet från vårdpersonalen. Genom att lyfta fram och medvetandegöra detta kan detta undvikas och patienternas få en mer positiv upplevelse av sin operation. Den ökade medvetenheten och kunskapen kan bidra till att utveckla förhållningssätt och verktyg för att på bästa sätt stödja, vårda och bemöta patienter under den perioperativa vårdprocessen.

Framtida forskning

Idag tenderar regional anestesi att bli en mer vedertagen anestesiform med en fortsatt utveckling inom sitt område. Varje patients upplevelse från en operation där regional anestesi har används är individuell och unik. Faktorer som påverkar upplevelsen kan vara livssituationen, tidigare erfarenheter, ålder och sjukdomshistorik. I resultatet framkommer att äldre patienter tenderar att acceptera mer smärta än vad yngre patienter gör. Detta kan medföra att äldre patienter får utstå onödig smärta som kunde ha undvikits om den hade förmedlats eller om sjuksköterskan hade varit observant på fenomenet. Ytterliggare forskning på området hade varit intressant för att belägga eventuella skillnader i förmedlad smärta mellan yngre och äldre patienter.

SLUTSATSER

Denna studie visar på att patientens upplevelse av att opereras vaken i regional anestesi handlar om vårdmiljön, närhet, information och förnimmelse. Vårdmiljön innefattar både den fysiska miljön patienten måste integreras i samt samspelet med vårdpersonalen som arbetar och verkar inne på operationssalen. Upplevelsen av vårdmiljön är individuell och kan upplevas både negativt eller positivt. Känslan av närhet till vårdpersonalen är viktig när en kroppsdel sätts ur funktion då patienten hamnar i ett sårbart och utsatt läge. Närheten speglar sig i unikt samarbete mellan patienten och anestesisjuksköterskan där patienten släpper in en främmande människa i dess privata svär. Om denna inbjudan ignoreras från anestesisjuksköterskan leder det till ett lidande och patienten kan känna sig som ett objekt. Informationen är en viktig del för att förbereda patienten och att minska dess lidande. Patienten får både skriftlig och muntlig information. Att ge muntlig information är en konst som det är viktigt att anestesisjuksköterskan behärskar till fullo. Resultatet visade att en kombination av information både från anestesisjuksköterskan och från andra professioner i operationssalen var det bästa då detta ökade patientens upplevelse av att ha blivit sedd och hörd. Upplevelsen av att en kroppsdel satts ur spel på ett smalt trångt operationsbord upplevdes ofta med en olustkänsla. Känslan var att inte kunna styra över sin kropp och att den bedövade kroppsdelen blev till ett objekt. Att innan ha fått information om hur det kan upplevas underlättade för patienten och minskade dess obehag. Det tyder på att dialogen mellan patient och anestesisjuksköterska är av viktig för att möta patientens behov av kunskap, stöd och närhet. Den kontinuerliga dialogen ger också en informationsbild till patienten hur läget under operationen fortskrider. Dialogen i sig kan anestesisjuksköterskan också använda för att systematiskt identifiera åtgärder under den pågående vårdprocessen.

22

Referenser

Almerud, S., Alapack, RJ., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2007). Of vigilance and invisibility- being a patient in technologically intense environment. Nursing Critical Care, 12, ss. 151-158.

Almerud, S., Alapack, RJ., Fridlund,B. & Ekebergh, M. (2008). Caught in an artificial split: A phenomenological study of being a caregiver in the technologically intense environment. Intensive Critical Care Nursing, 24, ss. 130-136.

Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis. Scandinavian Journal of Caring Science, 28, ss. 381-389. DOI: 10.1111/scs.12121

Bager, L., Konradsen, H. & Sander Dreyer, P. (2015). The patients experience of temporary paralysis from spinal anesthesia, a part of total knee replacement. Journal of Clinical Nursing, 24, ss. 3503-3510.doi:10.1111/jocon.13007

Bazzi, M., Lunden, M., Ahlberg, K., Bergbom, I., Hellström, M., Lundgren,S. & Fridh, I. (2019). Patients`lived experiences of waiting for and undergoing endovascular aortic repair in a hybrid operating room: A qualitative study. Journal Clinic Nursing, 29, ss.810-820.

Bergman, M., Stenudd, M. & Engström, Å. (2012). The experience of being awake during orthopaedic surgery under regional anaesthesia. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, 16, ss. 88–96. doi: 10.1016/j.ijotn.2011.08.004

Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing. 2. Uppl, Glasgow: Bel ans Bain Ltd.

Caddick, J., Jawad, S., Southern, S. & Majunder, S. (2012). The power of words: Sources of anxiety in patients undergoing local anaesthetc plastic surgery. Annuals, Royal College of surgons of Engand, 94, ss. 9498. doi:10.1308/003588412X13171221501267

Cobbold, A. & Money, T. (2010). Regional anaesthesia: back to basic. Journal of Perioperative Practice, 20(8), ss. 288–293.

CODEX. (2020). Forskning som involverar människan.

23

Drew, N. & Dahlberg. K. (1995). Challenging a reductionistic paradigm for nursing. Journal of Holistic Nursing, 13, ss. 332-345.

Elo, S. & Kyngäs, H. ( 2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), ss. 107-115.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber

Forsberg, A., Vikman, I., Wälivaara, B. & Engström, Å. (2017). Patients`perceptions of quality of care during the perioperative procedure. Journal of Perioperative Nursing in Australia, 30(3), ss. 13-22

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentationav omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Gran Brunn, A. (2018). Anestesisjuksköterskans kompetens. I Hovind, I. (2018). Anestesiologisk Omvårdnad. 2:3. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 17-30.

Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

Haugen, S., Eide, MG., Olsen, M., Haukland, B., Remme,Å. & Wahl, A. (2009). Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anesthesia. Journal of Clinical Nursing, 18, ss. 2301-2310.

doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02792.x

Hovind, I. (2018). Anestesiologisk Omvårdnad. 2:3. Uppl. Studentlitteratur. Lund. Karlsson, A. (2013) Att vara vaken under operation i regional anestesi. Från patienters upplevelse till en vårdande modell. Diss. Växjö: Linné Universitetet.157/2013,ISBN:978-91-87427-65-7

24

Karlsson, A., Ekebergh, C., Mauleon, M., Larsson.A. & Allmerud Österber, S. (2012). Is that my leg? Patients Experiences of Being Awake During Regional Anesthesia and Surgery. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 27(3), ss. 155-164. doi:10.1016/j.jopan.2012.02.005 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik - för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lindwall, L. & Von Post, L. (2008). Perioperativ vård – att förena teori och praxis. Lund: Studentlitteratur.

Mauleon, A., Bengtsson, L. & Ekman, S.(2007). Patients experiencing local anaesthesia and hip surgery. Journal of Clinical Nursing. 16, ss. 892-899.

doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01771.x

Merleau-Ponty, M. (2006). Kroppens fenomenologi. Mediaprint, Uddevalla.

Mitchell, M. (2008). Conscious surgery: influence of the environment on patient anxiety. Journal of Advanced Nursing, 64(3), ss. 261-271. doi:10.1111/j.1365-2648..2008.04769.x Naess, T. & Strand, T. (2018). Val av anestesiform. I Hovind, I. (2018). Anestesiologisk Omvårdnad. 2:3. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 195-198.

Nilsson, U. & Jaensson, M. (2016). Anesthetic nursing: Keep in Touch, Watch Over, and Be One Step Ahead. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 31(6), ss. 550-551.

Nortvedt, P. (2018). Etiska utmaningar. I Hovind, I. (2018). Anestesiologisk Omvårdnad. 2:3. Uppl. Lund. Studentlitteratur, ss. 45-54.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

25

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2003). Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturstudie.

https://www.medicine.gu.se/digitalAssets/1360/1360966_sjukskrivninghelarap.pdf Hämtad [2020-12-16]

Thomas, C., Bantz, D. & Mcintosh, E. (2019). Nurse Faculty Burnout and Strategies to Avoid it. Teaching & Learning in Nursing, 14(2), ss. 111-116. doi: 10.1016/j.teln. 2018.12.005 Tinnfält, I. & Nilsson,U. (2011). Patients Experiences of Intraoperative Care During Abdominal Aortic Aneurysm Repair under Local Anesthesia. Journal of PeriAnesthesia nursing, 26(2), ss.81-88. doi:10.1016/j.jopan.2011.01.009

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-11-23]

Whittemore, R. & Knafl, K. (2015). The integrative rewiew: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), ss. 546-553.

Yilmaz, E., Togac, H., Cetinkaya, A. & Togac, S. (2020). A qualitative study of the operating room experience of patients who underwent surgery under spinal anesthesia: It was like an adventure. Nurse Health Science, (22), ss. 648-657. doi:10.1111/nhs.12708

Ying, L., Levy ,V., Shan, C., Hung,T. & Wah, W. (2001). A qualitative study of the perceptions of Hong Kong Chinese women during caesarean section under regional anasthesia. Midwifery, 17, ss. 115-122.doi:10.1054/midw.2000.0249

26 Bilaga:1

Författare &

utgivningsår Titel Syfte Metod resultat Kvalitet

Bager, L & Konradssen, H & Sander Dreyer (2015) The patients experience of temporary paralysis from spinal anaesthesia, a part of total knee replacement. Beskriva patienters upplevelser av att få spinal anestesi vid knäoperation. Kvalitativ design Intervjustudie. 12 deltagare. 10 kvinnor och 2 män Anestesi – en oundviklig nödvändighet En oigenkännlig och oförståelig kropp Kroppens återkomst – glädje och smärta

Hög Bergman, M & Stenudd, M & Engstöm, Å (2011) The experience of being awake during ortopaedic surgery under regional anaesthesia. Beskriva patienters upplevelser av att vara vakna under ingrepp i regional anestesi. Kvalitativ design. Intervjustudie. 10 deltagare 8 kvinnor och 2 män

Känna förtroende och säkerhet

Viljan att ha kontroll och skyddas från smärta Hög Bazzi, M & Lundén, M & Ahlberg, K & Bergbom, I & Hellström, M & Lundgren, S & Fridh, I (2019) Patients lived experiences of waiting for and undergoing endovascular aortic repair in a hybrid operating room: A qualitative study. Belysa patienters upplevelser av att genomgå endovasculär intervention i en hybrid operationssal. Kvalitativ design. Intervjustudie. 18 deltagare 17 män 1 kvinna

Känna både oro och hoppfullhet inför op. Behöva lämna över kontrollen i en högteknologisk omgivning. Känna lättnad och oväntad utmattning efter op. Hög Haugen, S & Eide, G & Olsen, M & Haukeland B & Remme, Å & Wahl, A (2009). Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Bedöma frekvensen av upplevd intraoperativ oro. Undersöka hur den intraoperativa miljön påverkar patienters oro. Undersöka relationen av intraoperativ oro och depression. Kvalitativ design. Enkätstudie 119 deltagare 49 kvinnor och 70 män. Högst frekvens av oro vid induktion Vikten av information och kontinuerlig kommunikation Stark koppling mellan intraoperativ oro och depression och ångestsyndrom. Hög Karlsson, A-C & Ekebergh, M & Mauléon A-L & Almerud-Österbeg, S (2012) Only a whisper away. A philopsophical view of the awake patient`s situation during regional anaesthetics & surgery. Reflektion av den vakna patientens situation och upplevelser av kirurgi i regional kirurgi. Kvalitativ design Fallstudie med deltagare från tidigare studie 1 fall som analyseras Behovet av en miljö som tillåter närhet Anestesisjuk-sköterskan som patientens kroppsliga förlängning.

27

Författare &

utgivningsår Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

Karlsson, A-C & Ekebergh, M & Mauléon, A & Östeberg, S (2012)

”is that my leg?” Patients experiences of being awake during regional anaesthesia and surgery. Undersöka patienters upplevelse av att opereras vakna i regional anestesi Kvalitativ design. Intervjustudie 9 deltagare. 6 kvinnor och 3 män. Motstridiga känslor. Viljan av att behålla kontroll men ej vara i vägen

Närhet ger trygghet. Overklig känsla Kroppen som objekt.

Hög

Karlsson, A-C

(2013) Att vara vaken under operation i regional anestesi. Beskriva vakna patienters erfarenheter av att opereras i regional anestesi. Kvalitativ design. Doktorsavhan dling. Baserad på 4 tidigare studier i ämnet.

Det vårdande rummet Anestesisjuk-sköterskans närhet Ögon-kontaktens betydelse Hög Mauleon, L & Palo-Bengtsson, L & Ekman S-L (2007) Patients experiencing local anesthesia and hip surgery Beskriva patienters erfarenheter av lokal anestesi i en kirurgisk situation. Kvalitativ design. Intervjustudie. 7 deltagare. 5 Kvinnor och 2 män. Väntan Smärta Förtroende Hög Yilmaz, E & Togac, H & Cetinkaya, A & Togac, S (2020) A qualitative study of the operating room experince of patients who underwent surgery under spinal anaesthesia: ”It was like an adventure” Undersöka pateinters upplevelser av ortopedisk kirurgi i spinal anestesi. Kvalitativ design. Intervjustudie 21 deltagare. 4 kvinnor och 17 män Rädsla Smärta Oro Okänd miljö Bemötande

Obeagligt att känna och höra. Hög Ying, L & Levy, V & Oi Shan, C & Hung, T & Wah, W (2000) A qualitative study of the perceptions of Hong Kong Chinese women during caesarean section under regional anaesthesia Undersöka upplevelsen av att genomgå kejsarsnitt i regional anestesi. Kvalitativ design Intervjustudie 18 kvinnor Upplevelsen av att föda Interaktion med vårdpersonal Medvetenhet om omgivningen. Hög