Entreprenörskap i skolan. Om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SÄL III Grupp B

Examensarbete

15 högskolepoäng

Entreprenörskap i skolan

Om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan

Entrepreneurship in the school academics

Thesis on how teachers relate to entrepreneurship at senior high school level.

Karin Andersson

Katarina Sunvén

AUO 90 poäng

Examinator: Lena Lang

(2)

Sammanfattning

Titel: Entreprenörskap i skolan. Om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan Författare: Karin Andersson & Katarina Sunvén 2008

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden.

Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap?

För att få svar på dessa frågor valde vi att formulera en enkät som vi skickade till en speciell grupp. Vi valde att koncentrera oss på gymnasielärare och då både kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på två olika skolor i Skåne. Enkäten var utformad med 30 stycken frågor och helt IT baserad. Totalt ingick ca: 140 lärare i denna enkätundersökning. Av dessa 140 valde 77 att svara på enkäten. Metod och material för arbetet utgjordes av

litteraturstudier, föreläsningar, workshops samt en kvantitativ enkätundersökning Ett av flera intressanta resultat av undersökningen visar bland annat att de flesta av de tillfrågade lärarna använder sig inte av loggbok, men ser ändå ett vinstsyfte för pedagogen och eleven att använda loggbok som reflektionsverktyg. Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för.

(3)

Innehåll

1. Inledning... 5

1.1 Preciserat problem... 6

1.2 Syfte och frågeställningar... 6

1.3 Aktuell debatt ... 7

2. Kunskapsbakgrund ... 9

2.1 Historiken kring entreprenören. ... 9

2.2 Kompetenser som stimuleras av entreprenöriellt lärande ... 9

2.3 Samverkansprojekt ... 10

2.4 Självkänsla / självförtroende ... 10

2.5 Elevens talang, fallenhet, specifika intresse... 11

2.6 Bilda nätverk under gymnasietiden... 12

2.7 Utomstående föredragshållare... 12

2.8 Från idé till handling ... 13

2.9 Elevens passion eller intresse... 14

2.10 Resurser i skolan ... 14 3. Metod ... 15 3.1 Metodval... 15 3.2 Metodbeskrivning... 15 3.3 Undersökningsgrupp ... 17 3.4 Genomförande... 17 3.5 Bearbetning av enkäten ... 18 4. Resultat... 19 4.31 Svar på huvudfråga... 50

4.31.1 Arbetar lärarna idag med entreprenörskap i skolan?... 50

4.31.2 Hur arbetar lärarna med entreprenörskap i skolan? ... 51

5. Diskussion ... 53

5.1 Resultatdiskussion... 53

5.2 Metoddiskussion... 57

5.3 Förslag till ny forskning ... 58

6. Referenser... 59

(4)

(5)

1. Inledning

Vi står inför ett paradigmskifte där många människor i vårt land lever under stressade och pressade förhållanden. ”Paradigmskifte kan beskrivas som genomgripande förändring av grundläggande antaganden och tankemönster på något vetenskapligt område”1

Senast vi hade ett paradigmskifte i Sverige var runt 1910. Det var då som vi gick från något som hade varit ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle. Inför ett nytt

paradigmskifte går vi mot en del svårigheter som att hur ska alla få jobb och hur gör man för att få jobb? Innan har detta varit självklart i vårt samhälle, alla hade tidigare jobb när de slutade skolan. Nu finns det mycket att göra för att vi ska kunna möta detta nya

paradigmskifte. Detta skifte är inget som händer under en natt utan det tar rätt lång tid. Uppemot 50 år kan man räkna. Vi är fler människor idag än vad vi var i början på 1900 talet och jobben blir färre och hur ska då ungdomarna göra för att möta upp detta?

Uppväxt villkoren för dagens ungdomar har förändrats. Generationer födda före 1970 växte upp med yttre stabilitet som idag inte längre existerar. Tidigare var skillnaderna mellan att vara ung och vuxen tydliga, och som förälder hade man ansvar att vägleda ”de vilsna ungdomarna” in i vuxenlivets mysterier avseende utbildning, karriär vägar och personligt ansvarstagande. Men idag är många föräldrar själva rotlösa och många vuxna människor behåller tonårsmentaliteten och attributen långt efter att de passerat 30-års ålder.2

Relationer och nätverk är viktigt, det bygger man sin framtid på. En elev berättade att han hade tappat bort sin mobil och därmed alla sina kontakter. Det har vi något äldre kanske svårt att förstå men det är en utveckling vi måste acceptera. Ungdomarna i dag har många gånger svårt att tro och se en ljus framtidsbild med jobb, eget boende och familj, då många av de själva inte upplevt denna trygghet i sin egen uppväxt. Därför är det av stor vikt för lärandet att varje individ tror på sig själv och sin förmåga till förändring. Skolans roll i detta blir då att stimulera eleven till att ändra synen på arbete och hur de skapar sysselsättningen och

försörjningen. Entreprenörskap är inget som har lyfts fram i skolan tidigare utan de är externa aktörer som har arbetat med den stimulansen till eleverna. Vad vi kan se nu i den nya

gymnasiereformen är att entreprenörskap ligger som en viktig punkt och att övriga länder i Europa har ett försprång gentemot Sverige.

1_{2008-05-03 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O275271.} 2_{Pettersson Marielle & Westerlund Christer, (2007).}

(6)

Vi måste få ungdomarna att tro på möjligheterna. Borta är tiden när man ärvde sin framtid – tredje eller fjärde generationen som fiskade, gick till gruvan, brukade jorden, jobbade i den stora fabriken.3_{Det är vårt ansvar gentemot ungdomarna att påvisa de mängder av möjligheter} som det moderna samhället erbjuder i att försörja sig och utveckla sina talanger och styrkor. Vi menar att om man arbetar med entreprenöriella metoder och nära arbetslivet så får eleverna en kreativare arbetslust och de kan se vinstsyftet av sina studier på ett handgripligt sätt.

1.1 Preciserat problem

När vi genomförde detta arbete var det speciellt dessa frågor som vi var intresserade av att få svar på. Vad händer i klassrummen när elevernas entreprenörsanda tar plats? Hur kan vi stimulera och dra nytta av den inre och den yttre motivationen hos eleverna? Idéer kan alla få, men att göra något med dem är en speciell kompetens, hur kan vi få eleverna att arbeta från idé till handling? Det är viktigt för våra elever att vi hjälper dem utveckla självförtroende och framtidstro. För att arbeta problembaserat som mycket av undervisningen är i dag måste det finnas en klar och tydlig abstraktion och konkretisering av målen. Efter iakttagelser och upplevelser på våra respektive skolor upplever vi att lärare arbetar mer utifrån sina respektive kurser än mot programmålen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Med detta som bakgrund vill vi nu undersöka och ta reda på om lärarna på gymnasienivå är entreprenöriella i sitt arbete. I vårt arbete ligger intresset i att se hur vi använder oss av entreprenörskap i undervisningen och hur vi kan utveckla det vidare.

Med hjälp av frågeställningar som vi till stor del har grundat på en rad olika

nyckelkompetenser som tas upp i boken Så tänds eldsjälar, från Nutek, har vi sammanställt ett antal frågor för att ta reda på om lärare vet vad entreprenörskap i skolan innebär, om man jobbar utifrån dessa begrepp med insikt eller kanske rent av jobbar så här utan att veta om det. Syftet är att få en statistisk överskådlighet av frågeställningen, alltså kommer vi inte i detalj att redovisa vad lärarna arbetar med, utan man får mer se det som en nyans eller trend.

(7)

Det är också intressant att försöka få reda på om lärarna tror att detta kan få eleverna att arbeta från ide till handling/färdig praktisk produkt med hjälp av entreprenöriella

nyckelkompetenser.

Vi jobbar båda två som karaktärsämneslärare och har därmed mycket kontakt med

näringslivet i vår undervisning. Vi ser på våra elever när de kommer tillbaka från en APU period att de har många nya tankar, åsikter, idéer och kompetenser. Tillsammans kan vi sedan bearbeta kurserna och elever har då oftast lättare att se och nå målen. Att jobba för

programmålets syfte borde få en mycket större prioritet än vad vi upplever att det har. Vi upplever att ordet entreprenörskap ofta sammankopplas med eget företagande och UF företag. Det är inte den sidan av entreprenörskap som vi valt att studera och lyfta fram utan istället se om skolan är en företagsam arbetsplats med företagsamma lärare.

Frågeställningen är: Om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan.

Är entreprenörskap starkt sammankopplat med vilja, eller kan det vara hinder i scheman, tid eller attityd som ev. begränsar detta arbetssätt?

Vad kan det innebära eller resultera i att tänka företagsamt/ entreprenöriellt i skolan? Finns det personer eller organisationer som inte lämpar sig för entreprenöriellt tänkande och handlande?

1.3 Aktuell debatt

Varför är det så mycket prat om entreprenörskap just nu?

Ständigt alarmerande rapporten från skolverket visar att fler elever inte når målen, inte blir behöriga till gymnasieutbildningar, inte går ut med fullständiga gymnasiebetyg och begränsar därmed sina möjligheter till vidare studier, samt missar en hel del arbetstillfällen.

Skolministern Jan Björklund talar tydligt om hur vår regering vill att skolan ska styras, med fast hand och betyg från låga år. I den nya gymnasiereformen presenteras det något

världsunikt som att sänka utbildningsnivån på yrkesprogrammen dvs. lägre krav på kunskaper i kärnämnena, än de studieförberedande programmen. Det är kanske här som det kommer in att det inte räcker med kunskap utan det krävs även ”förmåga att göra” eller ”förmåga att förverkliga idéer”? När vi nu har lämnat ett kunskapssamhälle och är på väg in i

förståelsesamhället så kommer kommunikationsförmåga och nätverk att bilda centrala punkter.

(8)

Ungdomar ska kunna känna en möjlighet att lyckas med det de vill i sina liv, i det lilla eller det stora, både yrkesmässigt och privat. I Sverige har vi helt otroliga möjligheter att lyckas med detta. Vi har hög levnadsstandard, höga utbildningsnivåer och en kreativ befolkning. De senaste åren har utbildningar utvecklats så att ungdomarna har större möjligheter att utveckla sitt entreprenörskap. Vi ska i skolan kunna se unga människor som resurser och unika

individer med drivkrafter och drömmar som ska fortsätta att stimuleras och utvecklas i sitt entreprenörskap.

I undersökningen Attityd 07, utförd av Drivhuset i samarbete med Nutek kan man se att på två år har andelen unga som kan tänka sig att bli egna företagare ökat från 57 till 65 procent. Av undersökningen som gjordes på 26 000 studenter framgår även att andelen som har en affärsidé som de vill förverkliga i ett eget företag har ökat från 28 procent till 53 procent mellan åren 2005 och 2007.

(9)

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Historiken kring entreprenören.

På hundra år förvandlades Sverige från en fattig jordbruksnation till ett av världens rikaste länder. Bakom detta ekonomiska under stod entreprenörerna. Det handlade om tiotusentals människor - män -kvinnor, svenskfödda och invandrare i hela landet som startade företag i en rad olika branscher. Innebörden av entreprenörskap har funnits med i skolans läroplaner ända sedan 1940 talet men namnet entreprenörskap har kommit på senare tid. Efter andra

världskriget fanns formuleringar i läroplanen om att eleven skulle vara kritisk, självständig, kunna arbeta på ett fritt och påhittigt sätt tillsammans med andra. Läroplanens utformning grundade sig mycket på att stävja fascismen som förekom under kriget. Ordet entreprenörskap började användas i skolans värld när vi gick med i EU. Redan 1971 när EU hade ett möte i Lissabon angående ekonomi kopplat till utbildning var ordet etablerat. Övriga länder i Europa har en längre tid jobbat med entreprenörskap i skolan. Det finns en stark koppling mellan just ekonomi och utbildning och EU har ett mål att vara världens framstående ekonomi nation. Det hände en stor förändring i Sverige när vi gick ifrån jordbrukssamhället in i

industrisamhället.4

Kan vi göra en liknande förvandling och framtidstro i skolan idag med hjälp av entreprenörskap?

2.2 Kompetenser som stimuleras av entreprenöriellt lärande

Till den enskilda människans inre utgör personligt ledarskap och självkunskap den

grundläggande delen för både ta sig församhet och lärande. I ta sig församhet ska människan kunna ta en idé från tanke till förverkligande. Lärande kompetens är att kunna dra lärdom av förändringar samt att ha kunskapen att lära nytt när så behövs. När kompetenserna som beskrivs i detta kapitel stimuleras dagligen förbereds eleverna för dagens och morgondagens arbetsuppgifter.5

4_{Johnsson Anders, (2002).}

(10)

2.3 Samverkansprojekt

Finns det någon koppling till samverkansprojekt och entreprenörskap i undervisningen? Kan vi i så fall dra nytta av samverkansprojekten för att stimulera eleven till entreprenöriellt tänkande?

Projektarbetet har sitt ursprung i lantbruksskolorna i USA på sent 1800-tal. Det var Kilpatrick som förde fram tankarna till en bredare publik. Eleven presenterades en uppgift i vilket den ännu inte hade kunskap om och blev på så sätt tvungen att själva skaffa den kunskap som behövdes för att lösa uppgiften.6

Att väcka intresset hos eleven och få dem att känna stimulans gör vi kanske om vi ger dem ansvar och frihet att lösa sin uppgift. Nutek har sedan slutet av 1990-talet arbetat med entreprenörskap riktat till skolorna. Målet är att eleven ska få förståelse för vad

entreprenöriellt lärande är och hur de kan utveckla sin kreativitet, drivkraft och motivation. Skolan har en viktig uppgift att utveckla elevens ansvarskänsla, förmåga att samarbeta och bilda nätverk samt förmågan att på egen hand lösa problem.Entreprenörskap i skolan kan ha många olika innebörder och när frågan ställdes till lärare, skolledare och yrkesvägledare så var svaren många. Det som kom upp var bland annat projekt, pedagogiska idéer och genomförande av aktiviteter.7

Sedan 1980 finns Ung företagsamhet verksamma och de arbetar med att få in entreprenörskap i det svenska utbildningssystemet. Eleven har här möjlighet att utifrån sin egen affärsidé starta, driva och avveckla ett företag tillsammans med andra klasskamrater under ett år.

2.4 Självkänsla / självförtroende

För att eleven ska lyckas med att arbeta i projektform krävs det att den har en självkänsla och ett självförtroende för att lyckas. Självkänsla och självförtroende ska gå hand i hand menar Peterson & Westlund och finns inte självkänslan så saknas även självförtroendet. En person som däremot har självkänslan har även ett bra självförtroende.8

”skolan ska stärka elevernas tro på sig själva”9

6_{Kilpatrick William, (1918).} 7_{Berglund & Holmgren, (2007).}

8_{Peterson Marielle & Westlund Christer, (2007).} 9_{(Lpf 94 1.2)}

(11)

Steinberg säger - Ännu har jag inte hört någon fyraåring säga ” Jag kan nog inte lära mig svenska på fyra månader, för att jag är dålig i språk”10 Han menar att tvivlet om vad man klara av förstärks med åren och att det blir till en stor spärr som vuxen.

Läraren har en stor uppgift i skolan att ständigt uppmuntra eleverna och att de får möjlighet att känna att de kan lyckas med något. Enligt Steinberg så är det möjligt att ha självförtroende utan att det leder till egoism. Han menar att skolan här har en utmaning då det är lätt att belöna vissa slags talanger och inte andra och att kunna visa ungdomar att vilja, envishet och uthållighet lönar sig.

2.5 Elevens talang, fallenhet, specifika intresse

Eleven vill känna att den kan ha nytta av sina talanger eller specifika intressen i sin

utbildning. Att i stället kalla utvecklingssamtal för styrkesamtal som Steinberg skriver så får vi kanske eleverna lättare att känna stimulans i sitt skolarbete. 80/20 principen som bygger på att till 80 procent fokusera på elevens styrkor, framgångar, talanger och det som har potential. 20 procent av utvecklingssamtalet fokuseras på förbättringsområden som eleven ska göra. Här menar Steinberg att i styrkesamtalen ta upp elevens intressen, passioner, goda attityder, egenskaper, framgångar, lyckade insatser, lärstilar, lärstrategier som fungerar, talanger och elevens ”flow” – när de engagerar sig helhjärtat och tycks glömma tid och rum.11

Christer Westlund sa i en föreläsning på Malmö högskola att det är lärarens roll i skolan är att coacha elever framåt och finnas där som en processledare.12 När en elev känner att den har placerats rätt så ökar dennes produktivitet och arbetsglädje. Entreprenörskap bygger på att etablera något som är stabilt och uthålligt och det är då viktigt att eleven får använda sina talanger och vi har alla talang eller fallenhet för något specifikt och det gäller bara att hitta rätt. En elev som inte får använda sin talang eller fallenhet känner sig frustrerad och leder på sikt till livlöshet och meningslöshet.13

10_{Steinberg, 1995, s. 40.} 11_{Steinberg M John, (2007).}

12_{Westlund Christer, Inspirationsdagar 07, 23/5-07.} 13_{Peterson Marielle & Westlund Christer, (2007).}

(12)

2.6 Bilda nätverk under gymnasietiden

Att kunna vårda och expandera sitt personliga nätverk är något som blir allt viktigare i framtiden. I nätverk kan stöd, inspiration och positiva relationer etableras som kommer till nytta i hela livet.14 När eleverna sätts att jobba i olika projekt så utvecklar de nätverk. Så ser det även ut när de kommer ut i yrkeslivet där det är vanligt att man samarbetar i olika nätverk. Kan vi få eleverna att under skoltiden bilda olika nätverk både med sig själva och även

kopplat ut till näringslivet som kommer att vara deras kommande arbetsplats så kommer det till nytta.15

En undersökning som gjordes av Nutek visar att unga föredrar hellre att starta och driva företag tillsammans med någon eller några istället för att vara själv. Det framgår att drygt sju av tio vill driva företag tillsammans med någon eller några och åtta av tio vill ha företag med anställda. Här kommer då kanske de nätverk som de har etablerat under gymnasietiden till nytta, blivande kompanjoner finns redan i deras nätverk.16

Bengt Johannisson påstår att det tar ungefär 10 till 14 år att bilda ett nätverk. Han menar att de flesta svenskar som väljer att starta företag ligger i ålder mellan 31 till 40 år och då utgår han ifrån att deras studier har blivit avslutade vid ca 23 års ålder. Kan de istället redan under studie tiden erbjudas att skapa nätverk så finns det en möjlighet att sänka åldern på personer som väljer att starta företag. Han menar vidare att entreprenörskap bygger på tre olika saker, kunskap, relationer och finansiering.17

2.7 Utomstående föredragshållare

När vi bjuder in en utomstående till skolan som ska hålla föredrag så skapas en nyfikenhet hos eleverna. Kanske är det någon som de känner igen och har sett i tv eller någon tidning eller så kan det vara någon som de har hört talas om eller rent av har som idol. En utomstående som kommer in i ett klassrum och talar om sitt ämne har en förmåga att dra elevernas

14_{Steinberg M John, (2007).}

15_{Peterson Marielle & Westlund Christer, (2007).} 16_{Corell Maria. (2007).}

(13)

uppmärksamhet till sig. Det är något som är nytt för eleven, de känner att det kan bli intressant och det kan bli ett tillfälle för eleven att skapa en ny kontakt.18

Hur många lärare använder sig av föredragshållare utifrån? Det kanske är så att det finns en vinning i att bjuda in utifrån både för elever och lärare? En duktig föredragshållare kan agera som en god inspiratör till eleverna. ”utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens”19 Ju fler inspiratörer eleverna stöter på desto mer motiverade tordes de bli. Genom att bjuda in aktörer från branschen så skapas en samverkan med

samhället och på så sätt blir det en blandning av samhällskunskap och entreprenöriell träning för eleven. Det vanligaste är att pedagogen själv inledningsvis bjuder in en aktör utifrån. Detta kan sedan utvecklas till att eleverna själva tar kontakt och etablerar kontakter med de olika aktörerna som finns ute i samhället.20

2.8 Från idé till handling

Christer Westlund frågade i början av sin föreläsning oss i publiken om hur vi responderar om det kommer fem elever som läser en kurs i engelska och frågar om de kan åka till England. De motiverar med att säga att de har lättare att lära sig engelska i ett engelskt talande land. De flesta i publiken tänkte nog samma svar. Det hade varit roligt men det finns inte resurser till detta. Westlund menar att många idéer hämmas i skolan just på grund av brist på resurser.21

Bengt Johannisson menar att läraren ofta är hindret för eleven som har en idé på grund av att kunskap saknas. Han menar att entreprenörskap måste vara etablerat i lärarutbildningen. Han framhåller att entreprenörskap är grundläggande för allt nytt som etableras då allt från början härstammar från en idé som har uppstått.22

18_{Peterson Marielle & Westlund Christer, (2007).} 19_{(Lpf 94 1.2)}

20_{Peterson Marielle & Westlund Christer, (2007).} 21_{Westlund Christer, Inspirationsdagar 07, 23/5 -07.} 22_{Johannissson Bengt, föreläsning 9/3 -07.}

(14)

2.9 Elevens passion eller intresse

I den moderna pedagogiken som vi har i skolan idag menar Steinberg att det är fullt möjligt att ta vara på den passion som eleven har för ett visst ämne. Han skriver om sin egen son vars stora passion var snowboard åkning och hur han med hjälp av det utvecklade olika

kompetenser. Kompetenser som han senare har haft nytta av i sitt yrke.

Visst kan man se att en elev blommar upp i klassrummet om de får berätta om sin stora passion. Tidigare har det inte lyfts fram på samma sätt men vi kan nu se att det faktiskt finns många personer ute i samhället som kan försörja sig på just sin passion. En elev som känner sig osäker inför till exempel en muntlig redovisning kan stärkas upp om den får redovisa om sin passion. Eleven klarar den muntliga redovisningen och erfarenheten av detta visar at elevens självkänsla och säkerhet har stärkts.23

2.10 Resurser i skolan

Bengt Johannisson föreslår att vi lärare ska göra ett hål i väggen för att se vad som händer utanför skolan. Han tycker också att de brandväggar som finns på lärarutbildningen måste raseras. Vi måste bli mer öppna mot omvärlden och undervisningen måste ske både i och utanför skolan och vi får inte vara rädda för att pröva oss fram och experimentera. Resurser är ingen begränsning för vi klarar ju av att skapa mycket på fritiden trots att vi kanske inte har så mycket pengar. Vi ska se andra resurser i skolan och inte bara de finansiella.24

I en undersökning som Nutek gjorde visar det att entreprenöriella individer kan vara nyckelpersoner ute i samhället. De menar att entreprenörskap inte bara är viktigt ur ett

näringspolitiskt perspektiv utan också som termer av nyskapande och kreativitet i andra delar av samhället.25

Kan det vara så att lärare känner sig begränsade på grund av att det inte finns pengar eller att de inte har möjlighet att söka sig ut ur klassrummet på grund av tid, schema eller att de saknar kontakt med samhället och näringen?

23_{Steinberg M John, (2007).}

24_{Johannisson Bengt, föreläsning 9/3 -07.} 25_{Nutek. (2003).}

(15)

3. Metod

Det finns olika metoder för att genomföra vetenskapliga undersökningar kvalitativa och kvantitativa. Den kvantitativa är att använda sig av enkätundersökning som i vårt fall. De kvalitativa är intervjuer och observationer. Den ena metoden behöver inte utesluta den andra utan kan med fördel komplettera varandra. Syftet styr metodvalet för undersökningen.

3.1 Metodval

Vi har valt att arbeta med en kvantitativ enkätundersökning som vetenskaplig metod för vår undersökning eftersom vi vill kunna få fram en tydlig statistik och överskådlighet för resultaten av våra frågor. Trost menar i sin bok Enkätboken att en studie som denna bör ses som kvantitativ.26 Eftersom det är om och hur lärare jobbar med entreprenörskap i skolan vi vill forska om, är det en rad olika frågor som vi önskar få besvarade. Vi har därför valt att systematiskt samla in alla svaren från våra frågor, sammanfatta dessa i statistisk form och sedan analyserar utfallet. Det föll sig naturligt att använda sig av enkätfrågor. I efterhand har vi sett att vi med fördel kunde kompletterat vår enkätundersökning med observationsstudier och då fått en ännu djupare bild av problematiseringen. Det hade dock blivit för tidskrävande i denna studie.

3.2 Metodbeskrivning

Det är viktigt för en undersökningen att syftet med frågorna är fullständigt klart, en av svårigheterna ligger i att formulera frågor och anvisningar på ett sådant sätt att man blir förstådd på samma sätt av alla de intervjuade. Det hela kan lätt tendera till att bli en

undersökning som ska göras istället för att undersöka och ta reda på något. En annan svårighet ligger i att få tillräckligt många av de tillfrågade att besvara enkäten. I arbetet med att

konstruera frågorna är det därför av stor vikt och av hänsyn till dem som besvara enkäten att en fråga verkligen är en, annars kan det uppstå förbryllning över hur man ska ställa sig till svaret. Det bör vara en genomtänkt ordnings eller ämnesföljd på frågorna, det ska bli en naturlig rytm för mottagaren att besvara frågorna.27

26_{Trost, 2007, s. 17} 27_{Trost Jan, (2007).}

(16)

Formulering av frågorna

Hur mäter man och tar reda på om och hur en lärare arbetar med entreprenörskap i skolan? Vi har i vår undersökning valt att arbeta bland annat efter litteraturen ”Så tänds eldsjälar” boken är en introduktion till entreprenöriellt lärande och den är skriven av Marielle Peterson & Christer Westlund. På sidan 30 och 31 beskrivs kortfattat de ”22 kompetenser som

stimuleras hos de elever vars lärprocess understöds genom den pedagogiska formen för entreprenöriellt lärande”28 Inte alla men de flesta av våra frågor associerar med någon av dessa 22 kompetenser och vi kan utifrån dessa då bedöma om de som svarat är mer eller mindre entreprenöriella i sitt arbete.29

I enkäten har vi valt att arbeta med slutna frågor, det vill säga att det endast finns ett visst antal svarsalternativ att ange för respektive fråga.

Största delen av frågorna kan besvaras med följande fem svarsalternativ30 • inte alls

• sällan • någon gång

• ja i stor utsträckning • alltid.

De som svarade på vår undersökning fick även fylla i om man var man eller kvinna, vilken ålderskategori man tillhörde, lärarkategori om man var kärnämneslärare eller

karaktärsämneslärare samt antal verksamhetsår som lärare. Några av dessa svar kan sedan i sammanställningen bilda olika grupper eller kategorier. Vi kan då också få en mycket större valmöjlighet och kan se om en viss kategori t.ex. kvinnor är mer entreprenöriella än män över lag eller i en viss fråga.

Några andra kategorier är kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Är det någon skillnad på deras entreprenöriella lärande, tänker man olika inom teoretiska ämnen jämfört med praktiska? Frågor som sådana kan nu lätt besvaras eftersom vi kan på varje fråga lägga till någon av dessa kategorier.

28_{Peterson & Westerlund, 2007, s. 30.} 29_{Se även bilaga 3 Enkätfrågorna.}

(17)

3.3 Undersökningsgrupp

Vår undersökningsgrupp består av gymnasielärare från två gymnasieskolor i Skåne. Lärarna är både kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Gruppen som vi har skickat e-post till angående vår enkätundersökning består av ca: 40 personer på skola 1 och ca: 100 personer på skola 2. Vi är inte helt säkra på antalet personer eftersom utskicken distribuerades med e-postlista och vi har inte haft möjlighet att kotrollräkna alla e-postadresser i dessa listor, men enligt den personal som är ansvarig för dessa listor är det ca: 140 lärare som vi gjorde utskick till.

3.4 Genomförande

Enkäten publicerades på internet för att få en lätt tillgänglighet. Den är uppbyggd i html och asp kod. Enkäten är också kopplad direkt till en Accessdatabas så alla svar som kom in sparades direkt i databasen. För att kunna skicka in svaren var man tvungen att besvara alla frågor, detta gör att vi inte fick något bortfall för enskilda frågor. Däremot var det en del lärare som inte svarade alls, vilket vi tycker är ledsamt. Eftersom vi inte besitter alla

kunskaperna i att bygga en databas eller programmera en hemsida i asp kod var vi tvungna till att ta in extern hjälp i just dessa bitar.

Ett brev via e-post distribuerades till vår undersökningsgrupp där vi beskrev kortfattat vårt syfte och vädjade ödmjukt till våra kollegor att klicka in på en länk till vår webbsida för att besvara alla våra frågor.31

Efter några dagar kunde vi i databasen se att en hel del svar inkommet. Dock var inte resultatet enligt våra förhoppningar, så vi skickade ut en påminnelse till alla lärare igen.32 Denna påminnelse gjorde att flera svar kom in, men vi var fortfarande inte riktigt nöjda. Efter ytterligare några dagar skickar vi ut den sista påminnelsen som resulterar i ett som vi tycker tillfredställande antal svar.33

Totalt blev det 77 lärare som svarade på vår enkätundersökning.

31_{Se även bilaga 1 Brev tillhörande enkätfrågorna} 32_{Se även bilaga 2 Första påminnelsen}

(18)

Bortfallsanalys

Av alla ca: 140 lärare som fick vårt utskick var det 77 stycken som svarade, vilket utgör en svarsfrekvens på drygt 55 procent. De lärare som inte svarade på vår enkät var 63 stycken och de utgör ett bortfall på 45 procent. Anledningen till detta menar vi kan vara bland annat tidsbrist, många enkätundersökningar som personalen har att besvara, antalet frågor, intresse i undersökningen m.m. Detta bortfall är dock en ganska naturlig del i en undersökning och det får anses som normalt. Att få en svarsfrekvens på 100 procent är i en undersökning likt denna inte troligt. Enligt litteraturen är en svarsfrekvens på 50 – 75 % vanlig i många

enkätundersökningar.34 Om svarsfrekvensen är låg vid en enkätstudie är det viktigt att undersöka anledningen till detta, man bör då undersöka bortfallet och jämföra med de som besvarat enkäten. Detta görs via en bortfallsanalys, men eftersom vi anser svarsfrekvensen tillfredsställande bortser vi härmed från en sådan fördjupad analys.

3.5 Bearbetning av enkäten

Som vi beskrivit tidigare kopplades enkäten direkt till en Accessdatabas vilket har underlättat vårt arbete med både distribution och sedan med bearbetning av data. I vår undersökning tar vi främst hänsyn till följande tre faktorer - antal, procent och medelpoäng. Vi redovisar alltid antalet som svarat för varje svarsalternativ. Vi omvandlar sedan dessa antal till procent av alla som svarat. Därefter får varje svar en poäng enligt vår poängbedömning nedan.

Poängbedömning

För att lättare få en överblick av alla svaren har vi också tillfört en intern poängbedömning. Med hjälp av poängbedömningen kan vi sedan få en medelpoäng för varje svar och för varje fråga. Detta hjälper läsarna att få en snabb överblick om huruvida svarsalternativen utgör om lärarna som svarat är mer eller mindre entreprenöriella i sitt arbete.35 Vi har poängbedömt 24 stycken av frågorna från A6 till A30 bortsett från A29. Två av dessa frågor A9 och A30 besvaras endast med JA eller NEJ. För dessa två frågor är JA lika med 2 poäng och NEJ är lika med 0 poäng. På de resterad 22 frågorna kan man få max 4 poäng och som minst 0 poäng per fråga. När respondenten besvarat alla frågor summeras poängen och totalt kan man som max få 92 poäng. Ju högre poäng desto mer entreprenöriell är man i sitt arbete som lärare.

34_{Trost Jan, (1994).}

(19)

4. Resultat

Resultaten redovisas nedan i diagramform. Notera att resultaten visas i procentsatser, alltså inte i absoluta tal. Vi har valt att publicera alla 30 frågor separat och var för sig eftersom vi anser de vara viktiga och intressanta för undersökningen. Fråga 1 till 5 ska inte förväxlas med undersökningsgruppen. Dessa frågor är direkt kopplade till resultatet där man kan se att män är något mer entreprenöriella än kvinnor, vilken ålderskategori man tillhör påverkan också de entreprenöriella kompetenserna, antal verksamhetsår visar sig också ha ett klart samband med hur man arbetar med entreprenörskap. Efter sista frågan redovisas svaret på huvudfrågan. Nedanför varje diagram finns också svaren samlade i tabellform, denna tabell består av ”Beskrivning av svarsalternativ”, ”Antal”, ”Procent” och ”Medelpoäng”

Under varje tabell redovisas också en kort kommentar eller analys av svaren. I denna analys kan vi även när så erfordras jämföra med en annan kategori, t.ex. kan vi jämföra med alla som svarade ”Inte alls” på fråga A26 med de som svarade ”JA” på fråga A30 och kortfattat

(20)

4.1 Är du man eller kvinna? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% Kvinna Man

Figur 1. Fråga A01 Tabell 1. Fråga A01

Beskrivning Antal Procent Medelpoäng

Kvinna 32 41,56% 48,38

Man 45 58,44% 50,82

Summa och medelpoäng 77 100,00% 49,60

Enligt undersökningen har 77 stycken personer svarat på enkäten fördelat på 32 kvinnor och 45 män. Vi kan tydligt se enligt vår poängbedömning att männen är lite mera entreprenöriella än kvinnorna. Vi kommer vidare inte i vår undersökning att skilja på könen och jämföra kvinnor mot män.

(21)

4.2 Vilken ålderskategori tillhör du? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 20 - 30 år 31 - 40 år 41 - 50 år 51 - 60 år Över 61 år

Figur 2. Fråga A02 Tabell 2. Fråga A02

20 - 30 år 9 11,69% 51,00

31 - 40 år 19 24,68% 44,58

41 - 50 år 17 22,08% 54,94

51 - 60 år 25 32,47% 49,24

Över 61 år 7 9,09% 52,00

De flesta som svarade på undersökningen befinner sig i åldern mellan 51 - 60 år, dock verkar inte denna åldersgrupp vara de främsta inom det entreprenöriella lärandet. Den åldersgrupp som är bäst lämpad enligt vår poängbedömning är ålder mellan 41 – 50 år. Denna grupp består av 17 stycken eller totalt 22,08 %. Vad som också är intressant är att de yngre lärarna har generellt en sämre medelpoäng än de lärare som finns i den äldsta gruppen. Alltså de lärare som är över 61 år.

(22)

4.3 Vilken kategori av lärare tillhör du? 48,50% 49,00% 49,50% 50,00% 50,50% 51,00% Karaktärslärare Kärnämneslärare

Figur 3. Fråga A03 Tabell 3. Fråga A03

Karaktärsämneslärare 38 49,35% 51,05

Kärnämneslärare 39 50,65% 48,59

Det som är intressant med denna fråga är att svaren har fördelats så lika som möjligt på de olika kategorierna. Alltså är det nästan lika många Karaktärslärare (38 stycken) som Kärnämneslärare (39 stycken) som svarat på undersökningen.

Vad vi kan se enligt vår poängbedömning är att karaktärsämnesläraren är lite mera entreprenöriella i sitt arbete jämfört med kärnämnesläraren.

(23)

4.4 Vilken skola arbetar du på? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00% Skola 1 Skola 2

Skola 1 24 31,17% 51,50

Skola 2 53 68,83% 49,04

Vi har i undersökningen ställt frågorna till lärare på respektive skola.

24 stycken eller 31,17 % av de som svarat kommer från Skola 1 och 53 stycken (68,83 %) kommer från Skola 2.

De med högsta medelpoäng kommer från Skola 1 och de har också lägst deltagare med 24st 31,17%.

Vidare i vår undersökning kommer vi inte att skilja på eller jämföra de båda skolorna. Som arbetsmaterial kan detta underlag däremot vara intressant för respektive skola i framtida arbete med entreprenörskap.

(24)

4.5 Hur länge har du arbetat som lärare? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 1 - 5 år 6 - 10 år 11 - 20 år 21 - 30 år Över 30 år

1 - 5 år 26 33,77% 48,92

6 - 10 år 16 20,78% 49,13

11 - 20 år 25 32,47% 50,60

21 - 30 år 0 0,00% 0,00

Över 30 år 10 12,99% 51,20

Här är det anmärkningsvärda att nästan 13 % av de tillfrågade har arbetat som lärare i över 30 år och att denna kategori har högsta medelpoäng. Det finns ingen lärare i vår undersökning som arbetat som lärare mellan 21 - 30 år. De flesta (54,55 %) har arbetat som lärare i mindre än 11 år. Denna kategori har också en lägre medelpoäng än de som arbetat i 11 år eller mer som lärare.

Slutsatsen enligt vår poängbedömning för denna fråga blir därför att lärare med längre erfarenhet arbetar mer efter entreprenörskap i skolan.

Vi har också kopplat samman frågorna A2 med A5 för att få en bild av ålder och erfarenhet och det visar bland annat på att de lärare som är i åldern från 31 till 40 år och har arbetat som lärare mellan 1 – 10 år, de har den lägsta medelpoängen med 44,56 poäng. De är 19 stycken och utgör 24,68 % av de som svarat på undersökningen.

(25)

4.6 Arbetar du i din undervisning med någon form av samverkans projekt? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Inte alls Sällan Någon gång Ja i stor utsträckning

Alltid

Figur 6. Fråga A06 Tabell 6. Fråga A06

Inte alls 5 6,49% 43,00

Sällan 11 14,29% 40,73

Någon gång 43 55,84% 49,91

Ja i stor utsträckning 16 20,78% 55,94

Alltid 2 2,60% 65,50

Med denna fråga vill vi veta i vilken utsträckning de tillfrågade arbetar med samverkande projekt.

”I det entreprenöriella lärandet skapar den pedagogiska formen naturligt fler beröringspunkter med kollegor och externa aktörer. För att metodiskt bedriva skolans utvecklingsarbete i riktning mot utbildningsmålen krävs en kontinuerlig samverkan med övriga pedagoger.”36 De flesta svarade ”Någon gång” (55,84%) och deras medelpoäng var 49.91 poäng. Detta är i sig positivt men inte tillfredställande nog i ett entreprenöriellt arbetssätt.

Därmed kan vi utläsa i just denna fråga att endast de 23,38% som svarade ”Ja i stor utsträckning” eller ”Alltid” kan anses vara entreprenöriella i sitt arbete.

(26)

4.7 Hur ofta tänker du i din undervisning på programmålets syfte? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00%

Alltid

Inte alls 1 1,30% 40,00

Sällan 5 6,49% 40,00

Någon gång 15 19,48% 45,40

Alltid 11 14,29% 57,82

Ju mera man samverkar över gränserna med flera pedagoger ju tydligare borde programmålen bli och kursmålen underordnar sig ju programmålet enligt Lpf 94

Här har de flesta 56st 72,73% svarat ”Ja i stor utsträckning” eller ”Alltid” dessa personer som svarat så har också en medelpoäng över 50.62

Man kan också tydligt utläsa av medelpoängen att de 21 personer eller 26,4 % som svarat ”inte alls”, ”sällan” eller ”någon gång” är klart mindre entreprenöriella i sin verksamhet. Detta innebär enligt vår undersökning att de flesta sätter programmålet före sina respektive kursmål.

(27)

4.8 Låter du dina elever arbeta med någon form av projekt i dina kurser? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Alltid

Inte alls 2 2,60% 32,00

Sällan 5 6,49% 41,20

Någon gång 40 51,95% 47,50

Alltid 3 3,90% 67,00

”Projektorienterat arbetssätt är en arbetsform som använts under en lägre tid i arbetslivet och som är väl lämpad för skolan på grund av sin mätbarhet, överskådlighet och flexibilitet”37. För att förbereda våra elever för kommande arbetsliv är det därför till stor fördel att de lärt sig att arbeta i projektform redan i skolan.

Undersökningen visar att största del 51,91% ”någon gång” låter sina elever arbeta i

projektform denna grupp har dock en medelpoäng på 47,50 och anses enligt studien inte vara entreprenöriella i sin verksamhet. Däremot är det 30st eller 38,96% som låter sina elever arbeta i projektform alltid eller i stor utsträckning mycket entreprenöriella i sitt arbetssätt.

(28)

4.9 Använder du loggbok som reflektionsverktyg till dina elever? 42,00% 44,00% 46,00% 48,00% 50,00% 52,00% 54,00% Nej Ja

Nej 41 53,25% 48,07

Ja 36 46,75% 51,78

”Skolan ska sträva mot att varje elev i gymnasieskolan kan använda sina kunskaper som redskap för att reflektera över erfarenheter”38

Om eleven får möjlighet att reflektera över sig själv, sina kunskaper och studier kan de i större utsträckning självvärdera sig själv och sin utveckling. Att använda sig av loggbok till eleverna är ett sätt att få dem att reflektera.

Det visar sig i undersökningen att största del lärare 41st 53,25% inte använde loggbok som reflektionsverktyg till sina elever. Denna grupp hade en medelpoäng som låg under den entreprenöriella nivån. Här tittade vi också på om det skiljde sig åt för vilken kategori av lärare som de tillhörde.

Av de 41st som svarat ”Nej” är 23st karaktärsämneslärare och 18st kärnämneslärare. Av de 36st som svarat ”Ja” är 15st Karaktärsämneslärare och 21st Kärnämneslärare.

Studien visar i just denna fråga att det är kärnämneslärarna som är mest entreprenöriella.

(29)

4.10 Ser du som lärare något vinstsyfte i elevernas användning av loggbok? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00%

Alltid

Inte alls 8 10,39% 39,13

Sällan 4 5,19% 37,25

Någon gång 30 38,96% 49,40

Alltid 2 2,60% 55,00

I denna fråga vill vi undersöka om den enskilda läraren ser något vinstsyfte i att eleverna använder loggbok.

Det visar sig att störst del d.v.s. 33st, 42,86% ser stort vinstsyfte i att eleverna använder sig av loggbok. Det anmärkningsvärda i denna och förra frågan är att en stor del inte använder loggbok som reflektion till eleverna men ändå svarar övervägande del att de ser ett stort vinstsyfte av loggboksanvändandet.

Som exempel kan sägas att 10st 12,99% svarade nej på föregående fråga men tycker ”Ja” i stor utsträckning i denna fråga.

(30)

4.11 Tror du att eleverna ser något vinstsyfte i användning av loggbok? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Alltid

Inte alls 11 14,29% 40,00

Sällan 14 18,18% 43,50

Någon gång 42 54,55% 52,81

Alltid 0 0,00% 0,00

Fråga 11 är en direkt följdfråga på de två senaste frågorna och påvisar att övervägande del 52st 67,54% tror att eleverna ser vinstsyfte i att ”någon gång” eller ”i stor utsträckning” använda loggbok som reflektion.

På dessa tre frågor kommer vi fram till följande. De flesta av de tillfrågade använder sig inte av loggbok, men ser ändå ett vinstsyfte för pedagogen och eleven att använda loggbok som reflektionsverktyg.

(31)

4.12 Har du någon gång bjudit in en föredragshållare som är utomstående från skolan och/eller kommer från näringslivet till någon av dina kurser?

0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00%

Alltid

Inte alls 16 20,78% 41,38

Sällan 16 20,78% 47,69

Någon gång 33 42,86% 51,85

Alltid 2 2,60% 68,00

I ett föränderligt samhälle är det inte rimligt att läraren ensam besitter all kunskap och utveckling som sker, därför kan det vara bra att bjuda in utomstående föredragshållare från näringslivet för att uppdatera eller förtydliga att skolan är en del av samhället och ingen enskild enhet.

Det visar sig att 45st 48,45% har ”Någon gång”, ”I stor utsträckning” eller ”alltid” bjudit in utomstående föredragshållare till sin undervisning. Denna grupp är också mycket

entreprenöriella enligt vår poängbedömning.

Av de 32st som svara ”sällan” eller ”Inte alls” är det hälften 16st som arbetat endast 1-5år i skolan och har därmed minst erfarenhet.

(32)

4.13 Hur ofta arbetar du med uppgifter som stärker elevernas självkänsla och självförtroende? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00%

Inte alls 1 gång/läsår, 1 gång/termin 1 gång/månaden 1 gång/vecka

Inte alls 4 5,19% 40,75

1 gång/läsår 4 5,19% 44,50

1 gång/termin 15 19,48% 47,73

1 gång/månaden 22 28,57% 47,68

1 gång/vecka 32 41,56% 54,03

”Självkänsla är vår kunskap om och upplevelse av vilka vi själva är. Självkänsla handlar om hur väl vi känner oss själva och hur vi förhåller oss till det vi vet. Självförtroende handlar om det vi kan. Det vi är bra och duktiga eller dåliga och odugliga på – det vi kan prestera.

Självförtroende är en mer utanpåliggande, inlärd kvalitet, därmed inte i bemärkelsen ytlig”39 Detta är något varje pedagog bör arbeta med eleverna kontinuerligt, annars kan det nog vara svårt att se resultat av sin undervisning.

De 32st 41,56% som svarat att de arbetat med uppgifter som stärker elevernas självförtroende och självkänsla ” 1gång i veckan” visar sig vara entreprenöriella i sin verksamhet för övrigt också medan de som svarat ”1 gång/månaden” ”1 gång/ termin” ”1 gång/läsår” inte alls arbetar utifrån de övriga entreprenöriella kompetenser som vi valt att lyfta fram i undersökningen.

(33)

4.14 Hur ofta ger du eleverna möjlighet att arbeta med ”från idé till handling/praktisk produkt” i din undervisning?

0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00%

Inte alls 1 gång/läsår 1 gång/termin 1 gång/månaden 1 gång/vecka

Inte alls 11 14,29% 43,55

1 gång/läsår 14 18,18% 44,29

1 gång/termin 21 27,27% 49,29

1 gång/månaden 17 22,08% 52,88

1 gång/vecka 14 18,18% 57,29

”Idéer kan alla få, men att göra någon med dem är en speciell kompetens.”40

I denna fråga är vi ute efter att se om elevernas företagsamhet eller ”ta sig företagsamhet” tas tillvara, och hur detta möjliggörs genom lärarens arbetssätt.

Undersökningen visar att 17st 22,08% möjliggör detta ”1 gång/månaden” och 14st 18,18% ”1 gång/veckan.”

Utav dessa båda grupper är det 20st 25,98% är karaktärsämneslärare och 11st 14,28% är kärnämneslärare.

(34)

4.15 Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Alltid

Inte alls 1 1,30% 33,00

Sällan 12 15,58% 44,00

Någon gång 19 24,68% 45,21

Alltid 5 6,49% 65,60

Denna fråga vill belysa vikten av insyn och förståelse i andra lärares kurser som kan leda till ämnesövergripande arbeten och helhet för eleverna.

Den mest entreprenöriella gruppen på 45st 58,44% har ”I stor utsträckning” eller ”alltid” insyn i sina kollegors kurser på programmet. Glädjande för skolan är att endast 13st 16,88% har ”sällan eller ”Inte alls” insyn i övriga kurser på programmet.

(35)

4.16 Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Alltid

Inte alls 2 2,60% 39,00

Sällan 3 3,90% 38,00

Någon gång 30 38,96% 46,03

Alltid 5 6,49% 64,20

Tidigare i fråga A7 ställde vi frågan om och hur ofta man som lärare tänkte på programmålets syfte.

I denna fråga undersöker vi om man genom att samverka med andra pedagoger på programmet kan öka programmålsuppfyllelsen.

Övervägande del 42st 54,54% svarade att de ”Alltid” eller ”I stor utsträckning” samverkade med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen.

Det är alltså en något mindre grupp som genom samverkan uppnår programmålen än de 66st 72,73% i fråga A7 som tydligt har programmålet i tanken eller som ledstjärna.

(36)

4.17 Samverkar du någon gång med näringslivet i din undervisning? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00%

Alltid

Inte alls 9 11,69% 39,89

Sällan 23 29,87% 45,13

Någon gång 24 31,17% 52,25

Alltid 6 7,79% 58,83

Samverkan med samhället kan i den enklaste form bedrivas som ett studiebesök på något av ortens företag eller att en lokal arbetslivs representant bjuds in till skolan.41

Alla elever i gymnasieskolan ska ut på 15 v APU för att kunna knyta an sina kunskaper från skolan och applicera detta ute på företag i samhället. De kommer tillbaka till skolan med många nya intryck och kunskaper som sprider ringar på vattnet.

I denna fråga är det därför intressant att 32st 41,56% svarar ”Inte alls” eller ”sällan”. Denna grupp visar sig även ha en medelpoäng som är under den entreprenöriella gränsen enligt vår undersökning.

Glädjande är att den grupp som svarat att de samverkar med näringslivet ”någon gång”, ”Ja i stor utsträckning” eller ”alltid” är den största gruppen 45st 58,44%42

41_{Petersson & Westlund, 2007, s. 73} 42_{Se vidare i 5.1 Resultatdiskussion}

(37)

4.18 Hinner du med att ge eleverna möjlighet att utveckla sin handlingskraft i din undervisning? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00% 50,00%

Alltid

Inte alls 1 1,30% 35,00

Sällan 15 19,48% 42,67

Någon gång 35 45,45% 48,86

Alltid 2 2,60% 75,00

Handlingskraftiga elever blir ofta företagsamma samhällsmedborgare. För att vara ödmjuka i vår frågeställning undrar vi om lärarna hinner med att ge eleverna möjlighet att utveckla sin handlingskraft i undervisningen.

Här kan man ställa sig samma fråga som John Steinberg gör i sin bok Skolans nya syfte. Vad ska skolan prioritera?

Den största gruppen 35st 45,45% har svarat ”Någon gång” noterbart är att denna grupp ligger under medelvärdet för entreprenörskap i undersökningen, däremot de 26st 33,77% som svarat ”Ja i stor utsträckning” eller ”Alltid” ligger tydligt över medelpoängen.

(38)

4.19 Får du dina elever att tydligt förstå målet för kursen? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Alltid

Inte alls 0 0,00% 0,00

Sällan 4 5,19% 42,50

Någon gång 27 35,06% 47,52

Alltid 3 3,90% 42,33

”Om man inte vet vart man ska, är det ingen ide att skynda sig, man vet ju ändå inte när man är framme”.( ur Nalle Puh A.A Milne)

För att nå målen måste man tydligt förstå varför och hur man ska komma dit.

När man utvärderar undervisningen är det därför av stor vikt att läraren frågar sig om målet varit tydligt för eleverna.

Glädjande men även något anmärkningsvärt i denna fråga är att övervägande del 46st 59,74% svarat ” Ja i stor utsträckning” eller ”Alltid” resterande som svarat ”någon gång” eller ”sällan” kanske bör rannsaka och kvallitets säkra sin undervisning.

(39)

4.20 Arbetar du med abstraktion och konkretisering för att få eleverna att nå målen? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00%

Alltid

Inte alls 1 1,30% 43,00

Sällan 5 6,49% 45,20

Någon gång 18 23,38% 45,33

Alltid 4 5,19% 59,25

Denna fråga är till viss del kopplad till föregående fråga A19 Abstraktion och konkretisering är arbetssätt som kan användas i arbetet med att nå måluppfyllelsen i kurserna.

Övervägande del 53st 68,83% svarade ”ja i stor utsträckning” eller ”alltid”. Denna grupp ligger också över det entreprenöriella medelvärdet.

(40)

4.21 Målet för varje gymnasieelev bör vara att de hittar en passion eller intresse för framtiden. Upplever du att eleverna får möjlighet att utveckla detta under

gymnasietiden? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Alltid

Inte alls 2 2,60% 35,50

Sällan 12 15,58% 42,83

Någon gång 21 27,27% 45,38

Alltid 1 1,30% 77,00

Passion och intresse sätter i gång den yttre och inre motivationen som leder till framtidstro och handlingskraft för eleverna.

Detta en naturlig entreprenöriell kompetens, det vi också utläsa av medelpoängen på de personer 41st 53,25% som svarat ”ja i stor utsträckning” eller 1st 1,30% som svarat ”alltid” dessa arbetar entreprenöriellt i verksamheten för övrigt också.

(41)

4.22 Tycker du att du bidrar till att eleverna får möjlighet att bilda nätverk för framtida arbetsliv eller studier under gymnasietiden?

0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00%

Alltid

Inte alls 8 10,39% 37,75

Sällan 18 23,38% 44,06

Någon gång 27 35,06% 52,11

Alltid 2 2,60% 62,00

”Dagens yrkesliv präglas till stor del av olika former av nätverk där mängder av samarbeten pågår”43

Eleverna i dag är ganska bra på att bilda stora kompisnärverk där man kanske endast känner någon som känner någon som de kan ha nytta av i en specifik situation.

Om eleverna får möjlighet att arbeta nätverkande under sin skoltid resulterar detta

förmodligen i en plattform av kontakter och samarbeten som de har nytta av i framtida studier och yrkeskarriärer.

Studien visar att de flesta lärare 51st 66,23% bidrar ”någon gång” ”ja i stor utsträckning” eller ”alltid” till denna möjlighet för eleverna under gymnasietiden.

(42)

4.23 Hinner du med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen?

0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00%

Alltid

Inte alls 1 1,30% 29,00

Sällan 17 22,08% 43,12

Någon gång 32 41,56% 48,69

Alltid 0 0,00% 0,00

Denna fråga visar på att det inte är så stor del av lärarna som hinner med eller drar nytta av elevernas intressen och talanger för att nå kursmålen. Endast 27st 35,06% svarade ”ja i stor utsträckning” hann de med detta. Denna grupp är dock mycket mer entreprenöriella i sitt arbetssätt enligt medelpoängen än den grupp på 32st 41,56% som svarat någon gång.

(43)

4.24 Tycker du att skolan är en företagsam arbetsplats? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00%

Inte alls Lite ibland Någon gång Ja i stor utsträckning

Alltid

Inte alls 8 10,39% 35,88

Lite ibland 20 25,97% 49,60

Någon gång 28 36,36% 50,00

Alltid 1 1,30% 62,00

Här i denna fråga ville vi ta reda på om lärarna tycker att skolan är en företagsam arbetsplats. Vi har inte uttryckt i frågan deras egen skola/arbetsplats utan skolan som helhet.

Den grupp på 20st 25,97% som svarat ”Ja i stor utsträckning” och den person som svart ”Alltid” ligger klart över den entreprenöriella medelpoängen om man jämför med gruppen på 8st som svarat ”inte alls” Arbetssättet har alltså en klar koppling till om man upplever skolan som en företagsam arbetsplats.

(44)

4.25 Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00%

Inte alls Lite ibland Någon gång Ja i stor utsträckning

Alltid

Inte alls 3 3,90% 33,33

Lite ibland 7 9,09% 38,86

Någon gång 28 36,36% 50,68

Alltid 6 7,79% 61,67

Resultatet av denna fråga visar att en marginellt större grupp 39st 50,65% tycker att skolan ska arbeta med entreprenörskap ”Alltid” eller ”Ja i stor utsträckning”.

Av medelpoängen för den gruppen kan man se att dessa lärare arbetar redan i dag med entreprenöriellt lärande men de är kanske inte bekanta med begreppet.

(45)

4.26 Arbetar du i dag med entreprenörskap i skolan? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00%

Alltid

Inte alls 25 32,47% 41,60

Sällan 10 12,99% 47,40

Någon gång 33 42,86% 53,61

Alltid 1 1,30% 77,00

Frågan är intressant i jämförelse med A25 där den största delen tycker att skolan ska arbeta med entreprenörskap. Undersökningen visar att de flesta lärare jobbar redan i dag med entreprenörskap.

(46)

4.27 Har du som lärare fått någon form av utbildning i entreprenörskap i skolan? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00% 50,00%

Alltid

Inte alls 36 46,75% 47,11

Sällan 17 22,08% 50,71

Någon gång 20 25,97% 51,75

Alltid 1 1,30% 77,00

Majoriteten i denna fråga 36st 46,75% upplever att de ”Inte alls” fått någon utbildning i entreprenörskap.

(47)

4.28 Vad är en entreprenör eller entreprenörskap för dig? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Vet inte En eldsjäl En person som driver eget företag

En pedagogisk metod

En företagsam person, socialt och

kulturellt

Vet inte 0 0,00% 0,00

En eldsjäl 26 33,77% 52,62

En person som driver eget företag 9 11,69% 42,22

En pedagogisk metod 5 6,49% 53,20

En företagsam person, socialt och kulturellt 37 48,05% 49,22

Här har vi endast försökt att se om vi kunde få ett konkret begrepp på vem entreprenören eller vad entreprenörskap är. Största gruppen 37st 48,05% tycker att entreprenör eller

(48)

4.29 Vad tror du kan vara hinder för entreprenöriellt lärande? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00%

Vet inte Kompetens Tid Schema Attityd

Vet inte 5 6,49% 42,60

Kompetens 9 11,69% 51,22

Tid 28 36,36% 45,86

Schema 8 10,39% 50,00

Attityd 27 35,06% 54,70

Resultatet här visar att gruppen med de 28 lärare som anser att ”Tid” är det största hindret i entreprenöriellt lärande är nästan lika stor som gruppen med 27 lärare och som anser att ”Attityd” är största hindret.

Dock kan man se att medelpoängen på de båda grupperna skiljer med nästan exakt 10 poäng. Detta ger ju en bild av hur de båda grupperna arbetar för övrigt med entreprenöriella metoder.

(49)

4.30 Skulle du vara intresserad av kompetensutveckling i entreprenörskap/företagsamhet? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00% 90,00% Nej Ja

Nej 17 22,08% 44,12

Ja 60 77,92% 51,42

Klar majoritet önskar mer kompetensutveckling i entreprenörskap, denna grupp arbetar dock redan entreprenöriellt enligt medelpoängen.

(50)

4.31 Svar på huvudfråga

Om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan? Detta är en tvådelad fråga och får härmed delas upp enligt följande.

• Arbetar lärarna idag med entreprenörskap i skolan? • Hur arbetar lärarna med entreprenörskap i skolan?

Undersökningen är statistisk och bygger på en poängbedömning som vi tidigare redovisat i Bearbetning av enkäten.44

När vi summerat poängen för varje deltagare som svarat kommer vi fram till följande. • Den lärare som är mest entreprenöriell i sitt arbete har totalt 77 poäng

• Den lärare som är minst entreprenöriell i sitt arbete har 28 poäng • Medelpoängen för alla lärare som besvarat enkäten är 49,81 poäng

• För att anses som entreprenöriell i sitt arbete enligt vår undersökning ska den summerande poängen per deltagare överskrida 50 poäng

4.31.1 Arbetar lärarna idag med entreprenörskap i skolan?

Svar ja – Något fler än hälften av alla gymnasielärare i vår undersökning har över 50 poäng och kan där med anses arbeta med entreprenörskap i skolan.

Av de 77 lärare som deltog i undersökningen är 43 stycken eller 55,84% över medelpoängen medan 34 stycken eller 44,16% är under medelpoängen.

Om vi jämför mellan de olika grupperna kan man se att de lärare med mest rutin är de som har högsta poäng. Männen är lite mera entreprenöriella i sitt arbete jämfört med kvinnorna. Slutligen kan man säga att karaktärsämnesläraren har lite bättre medelpoäng än

kärnämnesläraren.

Idealläraren enligt statistiken är en man mellan 41 och 50 år, jobbar som

karaktärsämneslärare, kommer från skola 1, och har jobbat som lärare i över 30 år