• No results found

Utrikes födda akademiker Motion 2018/19:1443 av Kristina Axén Olin (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utrikes födda akademiker Motion 2018/19:1443 av Kristina Axén Olin (M) - Riksdagen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1226

Motion till riksdagen

2018/19:1443

av Kristina Axén Olin (M)

Utrikes födda akademiker

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett nationellt ansvar för att erbjuda yrkessvenska på distans och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur

valideringsutbildningar kan tillgängliggöras på distans med ett nationellt ansvar för att så sker och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Sverige lever idag ca 300 000 utrikes födda akademiker med minst tre års

högskoleutbildning. De utgör drygt en femtedel av alla akademiker. Bland de utrikes födda har akademiker lättare att få jobb än de med lägre utbildning, men jämfört med inrikes utbildade är deras sysselsättning betydligt lägre. 84 000 utrikes födda

akademiker i arbetsför ålder är inte sysselsatta och 45 000 arbetar inte i yrken som är i nivå med deras utbildning. Av dessa har 8 500 jobb som inte kräver

gymnasie-utbildning.

Beräkningar i en rapport från Jusek visar att om utrikes födda akademiker skulle ha samma sysselsättningsgrad och arbetslöshet som inrikes födda akademiker och om en lika stor andel av de utrikes födda som de inrikes födda arbetade i yrken som

motsvarade deras utbildning, skulle 34 000 fler personer vara sysselsatta och 28 000 färre vara arbetslösa. De ökade skatteintäkterna och minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd skulle förstärka de offentliga finanserna med drygt 10 miljarder kronor per år. Dessutom skulle arbeten med lägre

kompetenskrav frigöras för andra grupper.

References

Related documents

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör skärpa sin kritik mot den turkiska regeringen för dess brott mot demokratins principer och bristande

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återgång till tidigare straff vid ny brottslighet och tillkännager detta för

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen bör arbeta mer för att öka andelen röjd skog och tillkännager detta

Vi utgår från Pierre Bourdieus (1977) begrepp habitus och Margaret Archers (2003) betoning på hur våra inre angelägenheter och överväganden formas av strukturella

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet för en framtidsfullmäktig att företräda den enskilde gentemot hälso- och sjukvården när denne inte längre

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en person som ansöker om medborgarskap bör underteckna en deklaration där denna bekräftar

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som ägare ska verka för att Telia Company AB delas upp i två delar, samhällsviktig infrastruktur

Vad som behövs är en lagstiftning som ger franchisetagaren och en organisation av franchisetagare förhandlingsrätt och regler framförallt för uppsägning... och överlåtelse