Vägen ut ur kriminalitet

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Vägen ut ur kriminalitet

- En studie om hur individer lyckas ta sig in på

arbetsmarknaden trots kriminell bakgrund

The path from criminality to employment

Izabella Todorovska

Besarta Veseli

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

Sammanfattning

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete.

Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande

omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda

intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS.

I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i

arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002).

Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av

organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna

förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från

(2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Förord

Tack till samtliga informanter som genom sitt deltagande gjort denna studie möjlig att genomföra. Även ett tack till vår handledare Anders Hallqvist för stöd och god återkoppling.

Vidare har vi i gemenskap tagit ansvar och författat samtliga delar. Vi tackar därmed varandra för ett gott samarbete.

Slutligt tack till Anna Raselius för värdefulla synpunkter.

Augusti 2019 Besarta Veseli och Izabella Todorovska

Innehållsförteckning

Förord ... 5

1. Inledning ... 8

1.1 Problemformulering ... 9

1.2 Syfte och frågeställningar ... 9

1.3 Disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

2.1 Kriminalitet och missbruk ... 11

2.2 Återhämtning från kriminalitet och missbruk ... 12

2.3 Låga karriärförväntningar ... 13 2.4 Anställningsbarhet ... 13 2.5 Karriärvägledarens betydelse ... 14 2.6 Sammanfattning ... 16 3. Teoretiska utgångspunkter ... 17 3.1 Sociala band ... 17 3.2 Stigma ... 18 3.3 Motstånd ... 19 3.4 Sammanfattning ... 20 4. Metod ... 21 4.1 Val av metod ... 21

4.2 Urval och urvalsgrupp ... 21

4.3 Datainsamling ... 22

4.4 Validitet och reliabilitet ... 23

4.5 Analysform ... 23

5. Resultat ... 26

5.1 Beskrivning av informanterna ... 26

5.2 Att lyckas bryta utanförskap ... 27

5.3 Motiv ... 29

5.4 Självutveckling ... 30

5.5 Betydelsen av relationer ... 31

5.6 Professionellt stöd och vägledning ... 34

5.7 Sammanfattning ... 35 6. Analys ... 37 6.1 Inkludering i samhället ... 37 6.2 Sociala band ... 39 6.3 Sammanfattning ... 40 7. Diskussion ... 42

7.1 Teori och metodens betydelse för studien ... 42

7.2 Diskussion och slutsatser ... 43

7.3 Förslag på fortsatt forskning ... 44

Bilaga 1. Missivbrev ... 49

1. Inledning

Idén om att hjälpa individer som frigetts från anstalt och som ska undanhålla sig från kriminalitet och narkotikapreparat är ständigt aktuell. Idag finns ett antal ideella

organisationer som arbetar med att förebygga och förhindra kriminalitet samt missbruk. Kriminalvården har ett nära samarbete med andra myndigheter men även en del

frivilligorganisationer som bland annat Krami (samverkan mellan kriminalvården, arbetsförmedlingen och kommuner) och KRIS (Kriminellas revansch i samhället), som arbetar med olika former av sysselsättning och stöd utanför anstalter (Kriminalvården 2019b). Personer som dömts för brott ska ges möjlighet till att leva ett liv utan missbruk och kriminalitet. Kriminalvården arbetar för att minska återfall bland dömda och vill därför rusta dessa individer med ny kunskap, nya färdigheter och tankemönster, det sker dagligen då intagna bland annat ges möjlighet till utbildning eller arbete under anstaltstiden

(Kriminalvården, 2019a). Återfall i missbruk och brott förebyggs genom

frigivningsförberedelser tillsammans med organisationer och myndigheter (Kriminalvården 2007).

Personer som i tidig ålder har ett brottsligt beteende har tendens att ha en längre brottskarriär, de är överrepresenterade bland de som begår fler brott och även bland de grövsta brotten. Om problembeteendet uppvisas i tidig ålder finns även risk att det utvecklas till kriminella karriärer i vuxen ålder (Ekbom, Engström & Göransson 2006).

Begler (2000) skriver om 95 personer som var intagna på anstalt och i samband med frigivning visade det sig att de intagnas situation ansågs osäker. Dels för att de intagna i många fall frigavs till en oordnad social tillvaro där en del var bostadslösa med en svag ekonomi. Dels för att dessa personer efter anstaltsvistelsen stod utanför arbetsmarknaden och inte visste vad de skulle sysselsätta sig med. Av dessa hade över två tredjedelar fortfarande umgängeskretsar som bestod av kriminella eller missbrukare och en femtedel besvärades av psykisk ohälsa (ibid). Men några lyckas faktiskt bryta sin kriminella bana och det är just det vi ska fokusera på i denna uppsats. Vi, studie- och yrkesvägledare, behöver helt enkelt veta mer hur det går till när kriminella kommer ut och försöker börja

leva ett liv utan kriminalitet. Vi behöver belysa vilka faktorer som är viktiga för dessa personers etablering i samhället för att kunna vägleda och stötta personerna in i arbetsmarknaden.

1.1 Problemformulering

Kriminalvården redovisar att år 2017 fanns det 4 148 personer inskrivna på anstalt. De vanligaste huvudbrotten var våldsbrott 31% och narkotikabrott/smuggling 26%

(Kriminalvården 2017a). Ovanstående siffror visar på hur många personer som är inskrivna på anstalt och att en del av dem är på grund av narkotikabrott. Med tanke på antalet

människor som sitter på en anstalt är det därmed av vikt att belysa hur vägen in på arbetsmarknaden kan se ut för dessa individer och hur de ska lyckas komma till en

anställning. Colman och Vander Laenen (2012) beskriver hur det är att lämna kriminalitet vilket anses vara en process med flera vändningar på vägen ur en kriminell livsstil. Frågan är om inträde på arbetsmarknaden kan vara avgörande för att komma ur en kriminell livsstil. Backman (2012) menar på att det är svårt för denne med ett kriminellt förflutet att bli accepterad av en arbetsgivare. Arbetsgivaren begär ofta utdrag ur belastningsregister för att säkerhetsställa att personen är anställningsbar och pålitlig. Healy (2013) förklarar att det även krävs ett förändrat tankemönster hos den enskilde individen för att bryta det

kriminella mönstret. Att det är en process som bör skådas utifrån individens tillgång till sociala resurser, delaktighet i meningsfulla aktiviteter samt utifrån individens egenskaper (ibid).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå övergången från kriminalvård till

lönearbete bland tidigare kriminella som dömts för brott enligt svensk lagstiftning. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor formulerats:

• Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden?

• Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden?

Enligt Skolverkets allmänna råd är det viktigt med studie- och yrkesvägledare i individers liv och process. Det förklaras genom att ”studie och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständiga pågående karriärprocess” (Skolverket 2013). Skolverkets allmänna råd riktar sig även till ”kriminalvården och dess utbildning”. Detta faktum gör det tydligt för oss blivande studie- och yrkesvägledare att före detta kriminella är en grupp i samhället där förståelse, stöttning och vägledning är nödvändig för att göra det möjligt för att även denna grupp ska vara en del av svenska arbetsmarknaden.

1.3 Disposition

Uppsatsen består av kapitel ett till sju. Kapitel ett redovisar en inledning och

problemformulering till uppsatsen, samt syfte och frågeställningar. I kapitel två nämns tidigare forskning som belyser de kriminellas situation. I kapitel tre presenteras de

teoretiska utgångspunkter vi använt oss av. I kapitel fyra presenteras metodvalet. I Kapitel fem redovisas resultatet indelat i olika teman. I kapitel sex analyseras resultatet med hjälp av några teoretiska begrepp. Till sist, i kapitel sju, diskuteras resultatet och vi ger förslag på fortsatt forskning.

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning som har varit relevant för vår studie. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

2.1 Kriminalitet och missbruk

Missbruk och kriminalitet hänger ofta ihop med varandra på ett komplicerat sätt och orsakas av faktorer som i olika grad samverkar och påverkar varandra. Eftersom det finns samband mellan kriminalitet och missbruk betyder det att dessa två olika saker ofta förekommer parallellt. Hos individer som innehar aktiv missbruksproblematik och ett brottsligt beteende är det främsta målet att återhämta sig från missbruk. När de kriminellas handlingarna upphör anses det vara en effekt av att missbruksproblematiken upphört (Van Roeyen et al., 2016). Van Roeyen et al. (2016) menar på att återhämtning är svårare för kriminella som samtidigt befinner sig i ett missbruk. Risken att begå fler brott blir större om missbruksproblematik finns. Bennett och Holloway (2005) stärker också sambandet mellan missbruk och kriminalitet genom fyra modeller, där två av dem beskriver hur missbruk och kriminalitet kopplas samman. Enligt första modellen orsakar missbruk kriminalitet, av anledningen att genom att de på grund av kriminella handlingar blir möjligt att finansiera missbruket. I andra modellen leder ett kriminellt beteende till ett ekonomiskt överskott som i sin tur leder till en ökad användning av narkotikapreparat. Missbruk och kriminalitet kopplas samman genom många olika aspekter. Orsakerna till en sådan utveckling anges vara tuffa uppväxtår eller avsaknaden av förälder, alltså ogynnsamma förhållanden under uppväxten.

2.2 Återhämtning från kriminalitet och missbruk

missbrukares återhämtning som också leder till kriminellas förändring. Individuella faktorer som kombinationen av sociala, personliga samt strukturella faktorer är det som i synnerhet påverkar hela återhämtningsprocessen. Stabila levnadsförhållanden samt strukturella

faktorer är viktiga för återhämtning från missbruk och kriminalitet. Arbete tillsammans med en stabil inkomst anses vara en god faktor för kriminella missbrukares upphörandeprocess då en sysselsättning kan bidra till ett gott socialt umgänge. Vid en förändring är relationer en av de faktorer som har en påverkan på återhämningen, där av är det viktigt att bryta band till dem i omgivningen som inte påverkar förändringen positivt (Van Roeyes et al., 2016). Kang et al (2018) beskriver det sociala stödet och gemenskapen med personer med kriminellt förflutet som viktigt. Det ger en stabil självbild och gemenskap skapas med personer som tidigare haft samma problem.

Van Roeyes et al (2016) nämner att utöver relationer finns det även andra mekanismer som kan bidra till återhämtning, exempelvis medvetenhet om behovet att förändras, att vara en bra förälder, stöd, känslan av samband och tron på förmågan att kunna förändras.

Motiverande faktorer som skapar medvetenhet för kriminella och missbrukare att förändras kan också vara i samband med svåra perioder i livet, att ha sämre sociala band eller trötthet som infinner sig på den befintliga livssituationen. Hälsotillståndet och att åldras är även faktorer som skapar medvetenhet för förändring. Van Roeyes et al (2016) menar på att det är viktigt att rekonstruera en ny identitet i återhämtningsprocessen för att det ska kännas meningsfullt som leder till att individens syn på sig själv förändras till det bättre.

Det som däremot kan bidra till att svårigheter uppstår i återhämtningsprocessen är marginaliseringen, och att individen utesluts från att ta del av ekonomiska, sociala och politiska aktiviteter i samhället. Andra exempel är de socialt exkluderande kategorier som ibland skapas där stereotyper av kriminella diskrimineras av andra i samhället är en faktor som tyder på svårigheter för dessa individer att lyckas återhämta sig. Riktiga möjligheter för kriminella missbrukare ur ett samhällsperspektiv hade gynnat återhämtningen (Van Roeyen et al., 2016).

2.3 Låga karriärförväntningar

Bartlett och Domene (2015) intervjuade 16 ungdomar med kortsiktiga karriärmål och med brottslig bakgrund. I resultatet framgår det att ungdomarnas erfarenheter har en direkt påverkan på deras karriärmål. Kriminalitet har en negativ inverkan på yrkeskunskap och utbildningsnivå, sådant som ungdomarna erhöll. I undersökningen framförs det att det är svårt att säga varför deltagarna valde lågprestigeyrken, med vissa undantag, bör det poängteras att karriärerna som nämndes av deltagarna inte krävde akademisk utbildning (Bartlett & Domene 2015).

Familjesituationen framträdde som en viktig faktor för att förhindra fortsatt kriminalitet. Familjen har ett inflytande på utvecklingen av karriärmål för ungdomar med kriminell bakgrund då ungdomarna är i behov av familjestöd och positiva familjeförhållanden. En annan viktig del är inblandning i kriminalitet. Ungdomarna hade bildat sig en uppfattning om att deras kriminalregister skulle begränsa möjligheterna att få en anställning. En del av deltagarna uppfattade de egna erfarenheterna som både positiva och negativa vad gäller brottslighet. Det nämns att några deltagare upplevde att erfarenheterna av kriminalitet fick dem att tänka annorlunda. I undersökningen framkom det även att händelser relaterade till utbildning, avhopp av utbildning och otillräckliga relationer med lärare resultera i dåliga studieresultat. Relationerna med föräldrar, mentorer och pedagoger har en betydelse för individernas karriärutveckling, särskilt för ungdomar med brottslig bakgrund. Författarna framför att ungdomarna bör delta i aktiviteter där de får utforska sina egenskaper, intressen och möjligheter. Ungdomarna kan i många fall vara informerade om olika organisationer eller aktiviteter som finns, men samtidigt inte veta hur de ska söka sig dit. Ungdomar med kriminell bakgrund stöter på hinder fram till en anställning och därav är det viktigt att uppnå framgångsrika resultat med denna grupp för att säkra deras sysselsättning (Bartlett & Domene 2015).

2.4 Anställningsbarhet

Ahmed och Lång (2017) genomförde en undersökning där det framgår att personer med kriminell bakgrund diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden och att

anställningsbarheten påverkas av den kriminella historiken. Författarna använde sig av Arbetsförmedlingens hemsida som utgångpunkt där två profiler skapades, en med kriminellt förflutet och en utan. Ansökningarna sändes till över tusen annonser. De två profilerna gavs trots samma kompetens olika respons på deras ansökningar. Profilen utan kriminell bakgrund gavs mer positiv respons än den med ett kriminellt förflutet. Resultatet visade därmed att före detta kriminella diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden.

Harrison & Schehr (2004) har genomfört en undersökning som visar på att före detta kriminella stöter på problem vid anställning på grund av deras brottshistorik. Individerna måste hantera stigmatiseringen kopplat till deras förflutna i sökandet efter ett arbete vilket hindrar dem från att kunna arbeta inom olika yrkesområden. Författarna menar på att sysselsättning är en avgörande framgångsfaktor för individen och minskar risken för återfall (Harrison & Schehr 2004).

Backman (2012) beskriver att i samband med att någon ska anställas hos arbetsgivare i Sverige begär de flesta arbetsgivare ett utdrag ur belastningsregister, en brottslig

bakgrundskontroll. Under de senaste åren har allt fler svenska arbetsgivare varit skyldiga till att, enligt lag, kontrollera arbetssökandes brottsregister. Parallellt har detta även resulterar i att allt fler ansöker om dessa brottsregister. Christel Backman (2012) analyserade denna trend för att belysa dess konsekvens för användandet av detta i

framtiden. Resultaten visar på att det var känsligt för individerna i studien med en kriminell bakgrundshistorik att uppvisa det egna belastningsregistret. Möjligheten till ett arbete blev mindre.

2.5 Karriärvägledarens betydelse

Thompson och Cummings (2010) skriver om hur karriärmöjligheterna kan stärkas för personer med kriminell bakgrund. Det framkommer att personer som suttit i fängelse eller dömts till villkorlig dom år 2004 i USA hade det svårast att hitta arbeten, uppnå en stabil ekonomi och bli en del av samhället. Syftet med studien är att öka medvetenheten om denna grupp av människor och belysa deras tillvaro. De lyfter förslag på hur man kan arbeta med karriärvägledning för att inkludera denna grupp på arbetsmarknaden.

karriärval för att kunna arbeta i förebyggande syfte. Karriärvägledaren bör ha ett nära samarbete med arbetsmarknaden för att arbetsgivare ska kunna anställa före detta

kriminella. Karriärvägledaren bör även arbeta aktivt med att utveckla klientens färdigheter och kommunikation och uppmuntra klienten att ansluta sig till samhällsorganisationer då det har en positiv inverkan på individen och kan förbättra deras karriärutveckling.

Författarna föreslår att man även på politisk nivå bör stödja behov och möjligheter för brottslingar. De ska ha möjligheter till yrkesutbildning i fängelset som är relevant för arbetsmarknadens behov. Karriärvägledaren kan uppmärksamma politik som bidrar till instabil ekonomi för den kriminella. Exempelvis ska den som har varit dömd ha rätt att söka ekonomiskt stöd för att studera på universitet. Brist på kunskap begränsar individen att söka en del arbeten. Fokus bör läggas på att stärka utbildning och yrkesutbildningar i fängelse för att utveckla de intagna. Men överlag bör man uppmärksamma före detta brottslingars yrkesmässiga behov och stärka dessa individer (Thompson & Cummings 2010).

Tusentals personer friges från fängelser runt om i världen varje år, dock är det mindre känt för allmänheten vilka utmaningar dessa individer möter i strävan efter att uppnå anställning (Shivy et al., 2007). Shivy et al., (2007) har använt sig av kvalitativ metod för att analysera två olika grupper, kvinnor och män i USA. I studien har författarna utforskat karriärrelaterade upplevelser av brottslingar som strävar efter att återvända till arbete. Syftet var att belysa denna grupp av personer för karriärvägledare och liknande grupper på grund av en bristfällig uppmärksamhet för denna grupp. Karriärvägledaren bör ha förståelse för den utsatta gruppen för att kunna arbeta med dem (Shivy et al., 2007).

”In particular, we saw that the role of social networks was particularly important to ex-offenders— both in terms of potential support and as a possible liability” (Shivy et al., 2007, 472).

Denna grupp av människor behöver stöd och trygghet då sociala tillgångar har en inverkan på individens karriärutveckling. En del före detta kriminella kan sakna de sociala

färdigheter som behövs i sociala sammanhang så som arbetsmiljöer (Shivy et al., 2007). Före detta kriminella är i behov av utbildning, träning och praktisk hjälp. Det är en utmaning för dessa individer att erhålla och behålla ett arbete. I resultatet framgår det främst att vägledare och rådgivare måste stötta individen i fråga, i deras övergång (Shivy et al. 2007).

2.6 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har avsnittet tidigare forskning tagit upp relevant forskning i relation till denna studie. Det framkom tydligt att för att lämna kriminalitet krävs ett förändrat tankemönster och det är en process med flera vändningar. Det beskrivs att det finns mycket svårigheter för att lyckas bryta en kriminell livsstil. Enligt forskning är det ännu svårare för personer som samtidigt befinner sig i ett missbruk. Faktorer för att lyckas komma ur

kriminalitet beskrivs vara delaktighet i aktiviteter, sociala resurser, ett nytt

identitetsskapande och medvetenhet för att förändring ska ske. Det finns även andra faktorer som kan leda till förändring, exempelvis ålder och förändrat hälsotillstånd.

Ett fungerande och vägledande utbildningssystem är en avgörande skyddsfaktor för att motverka utvecklingen av kriminalitet. Erbjuds detta i tidiga åldrar ger det goda resultat och brottsliga handlingar förebyggs.

Forskning visar även på hur diskriminering förekommer på arbetsmarknaden samt hur stigmatiseringen och marginaliseringen av dessa individer är faktorer som försvårar processen att ta sig ur kriminalitet. Individens självbild är även bidragande faktor till att lyckas ta sig ur kriminalitet. Det har visat sig att individerna uppfattar sig vara begränsade och ha nedsatta möjligheter för anställning på grund av sin kriminella bakgrund vilket försvårar etableringen in på arbetsmarknaden.

3. Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkterna som använts för att analysera det empiriska materialet. Kapitlet beskriver Hirschis Sociala band, Goffmans Stigma och George H. Meads Motstånd. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

3.1 Sociala band

Travis Hirschi (2002) har utvecklat en teori om sociala band som bygger på tanken av att en person är fri att begå kriminella handlingar när banden till samhället bryts. Med detta menas inte att individen automatiskt kommer att begå kriminella handlingar, men möjligheten finns. Författaren beskriver kriminalitet som handlingar som kan resultera i påföljder från samhället. Hirschi (2002) har delat in teorin i fyra element för att förstå det sociala bandet en individ har till samhället. Dessa är: anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse. Med hjälp av elementen förklaras det hur sociala band kan brytas och hur starka band kan se ut. Medvetenhet och självkontroll delger de sociala band en individ besitter.

Anknytning består av familj, vänner och samhällets institutioner. Individer påverkas av

andra och kan därför bli påverkade av kriminella attityder från omgivningen. Däremot blir individen opåverkad av kriminella influenser ifall det finns starka band i omgivningen som till exempelvis föräldrar. Ifall ett barn saknar en stark anknytning till sina föräldrar eller omgivning kommer person utgå från sina egna intressen och blir därför inte bunden till normer (Hirschi 2002).

Åtaganden handlar om att leva enligt samhällets normer, individens livsmål ska

överensstämma med samhällsordningen. Det kan vara ett arbete eller en utbildning. Ifall personen har fler åtaganden i olika sammanhang tas inte lika många risker. Den stora drivkraften inom ett åtagande är rädslan att förlora det man har åstadkommit (Hirschi 2002).

Delaktighet är engagemanget i konventionella samhällsaktiviteter såsom arbete, skola och

föreningsaktivitet. Människan har begränsat med tid och genom att engagera sig i

konventionella aktiviteter hinner personen inte begå kriminella handlingar för att tankarna och tiden är riktade mot aktiviteterna (Hirschi 2002).

Övertygelse handlar om respekten att följa normer och lagstiftning (Hirschi 2002).

Individen ska ha en positiv syn på lagar och myndigheter och se på kriminalitet och missbruk som något negativt. Hirschi (2002) menar att människor är uppvuxna i ett

samhälle och är medvetna om normerna och kan därför skilja på rätt och fel. Ifall en person tappar motivationen att följa lagar och normer kommer de inte att begripa konsekvenserna av kriminella handlingar.

3.2 Stigma

Som tidigare forskning pekat på kan det vara svårt för en individ med kriminell bakgrund att få en anställning. En förklaringsmodell utgår från begreppet stigma som hämtats från den amerikanske sociologen Erving Goffman. Goffman (2014) förklarar att människor delas in i olika kategorier och samhället avgör vilka medel som kommer till användning för att avgöra de egenskaper som uppfattas som naturliga och vanliga för varje kategori. När vi stöter på en främling är det första intrycket av individen tillräcklig för att vi ska kunna placera individen i en kategori och avgöra individens egenskaper, sociala identitet och yrke. Vi är inte medvetna om att vi ställer dessa krav eller dess betydelse förrän kraven blir uppfyllda eller ej. När en person i vår närhet är olik resterande i en kategori där denne inplaceras blir det i vårt medvetande en person som vi kategoriserar och stämplar. Denna stämpling innebär stigma (Goffman 2014). Människor med avvikande drag eller

egenskaper som skiljer sig från samhällets normer och regler anses vara stigmatiserade. Dessa individer får en stämpel och blir utstötta från de människor som anses vara normala. Att vara ”normal” innebär att inte avvika från de förväntningar som ställs på människan på ett negativt sätt (Goffman 2014).

Stigma delas upp i tre grupper där det första är kroppsliga missbildningar. Det andra är fläckar på den personliga karaktären såsom lidande, svaghet och bristande hederlighet. I denna grupp ingår alkoholism, arbetslöshet, psykiska störningar, fängelsevistelse, underliga

böjelser och självmordsförsök. Det tredje är sambetingande stigman som ras, religion och nation. Denna typ av stigma kan förmedlas i generationer inom en och samma familj. Personer med ett stigma anses inte vara fullt mänskliga och diskrimineras på så sätt att det reducerar deras livsmöjligheter (Goffman 2014).

3.3 Motstånd

Stigma förklarar hur människor delas in i olika kategorier och stämplas av individer i samhället, detta påverkar hur vi ser på oss själva. En inflytelserik tänkare som skrivit om teorin Motstånd är George Herbert Mead. Mead har utvecklat en teori som handlar om människan och hennes utveckling. Självutvecklingen går hand i hand med att bli medveten om sig själv. Mead menar att förändring sker på grund av intryck av andra människor och yttre motstånd. Människan formas från födsel och påverkas av sin omgivning. En individs sätt att se på sig själv har olika beståndsdelar såsom känslor, personlighetsdrag, färdigheter, utseende, uppfattning och värderingar (Thuman & Persson 2011).

Begreppet motstånd delas in i två kategorier, symboliskt motstånd och materiellt motstånd. Symboliskt motstånd står för kommunikationen mellan människor. När

människor i ett samtal uppfattar att den andre inte förstår uppstår ett symboliskt motstånd. Det som ligger till grund för motståndet kan vara skilda sociala och kulturella värderingar. Upplevelsen av motstånd innebär en friktion i det sociala livets vanemässighet. Materiellt motstånd är motstånd där personen upplever tydliga problem med tingen. Det gemensamma med det båda motståndstyperna är att individen tvingas tänka över sina handlingar och bli medveten om sig själv. Motståndet har betydelse för självutvecklingen (Thuman & Persson 2011).

Identiteten fortsätter att utvecklas i vuxenålder fast i en annan takt. Mead menar att förändring uppstår i motstånd som vid felsägningar, misstolkningar och yttre upplevelse i sociala sammanhang. Möjligheten för förändring är störst i sammanhang där individen stöter på oväntade eller nya situationer. För att en förändring ska kunna ske måste det uppstå ett hinder i de vanemässiga handlingsbanorna. Då hinder uppkommer uppstår det möjlighet till reflektion av sig själv. När en vuxen person stöter på främmande ting krävs det att motståndet identifieras och personen måste bekanta sig med tinget. I sociala

situationer uppstår det ständigt misstolkningar och felsändningar som gör att vi måste reflektera över vårt egna vanemässiga handlande för att kunna agera medvetet (Thuman & Persson 2011).

3.4 Sammanfattning

I detta kapitel presenterades det centrala inom teorierna som kommer att användas i

analysen av det empiriska materialet. Hirschis teori om sociala band belyser de individuella bandet individen har till samhället, med hjälp av elementen anknytning, åtaganden och delaktighet och övertygelse ges förklaring på hur sociala band kan brytas och hur starka band kan se ut (Hirschi 2002). Stigmatiseringsteorin visar hur människor med avvikande beteenden döms ut. Kriminella personer stigmatiseras och dessa personers livsmöjligheter reduceras i samband med att stigmatiseringen skett (Goffman 2014).

Meads (2011) teori motstånd, är den sista teorin som presenteras vilket visar på att möjligheterna för förändring sker i situationer då motstånd inträffar i de vanemässiga. Det är även då reflektion över det egna agerandet är möjligt, vilket i sin tur leder till att

4. Metod

I detta kapitel presenteras metodval för studien, vilket urval som har gjorts och på vilket sätt datainsamling har skett. Analysmetoden beskrivs och vilka vi har kontaktat. De etiska ställningstaganden som vi använt oss av i undersökningen presenteras.

4.1 Val av metod

Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden för att få en bred helhetsbild av personernas situation (Larsen 2009). Detta passar bra för vår studie då vi vill komma åt information och få en tydlig bild om hur före detta kriminella etablerar sig i det ”vanliga” samhället igen och påbörjar en karriär.

Intervjuformen som vi har valt för vår studie är semistrukturerade intervjuer vilket betyder att vi har använt oss av en uppsättning av öppna frågor och samtalat relativt fritt runt dessa frågor. Frågorna är generellt formulerade och ordföljden kan vara olika beroende på vilken intervju som pågår. I intervjuerna ställdes även följdfrågor ifall vi behövde

förtydligande eller mer utförliga svar (Bryman 2018).

Nackdelen med den kvalitativa metoden är att det är tidskrävande att komma i kontakt med informanterna och behandla den insamlade datan. Ett dilemma är också att

intervjupersonerna kanske lämnar sådana svar som de tror att vi vill höra, eller att de inte berättar uppriktigt och ärligt. Vi har försökt skapa en bra kontakt med intervjupersonerna (Larsen 2009).

4.2 Urval och urvalsgrupp

Urvalskriterierna för deltagarna är att de ska ha ett kriminellt förflutet och att de nu ska söka sig till ett karriärbyte i form av arbete eller utbildning. Det var svårt att hitta

via mejl, med anledning av att de arbetar med före detta kriminella och missbrukare. Det var inte många som svarade till en början. Vi fick sedan svar och de kunde hänvisa oss till deras deltagare, vi tog alltså inte kontakt med deltagarna själva. Personalen frågade deltagarna ifall de ville ställa upp, enligt urval självselektion. Larsen (2009) menar på att deltagaren själv väljer att delta. Detta sker på så vis att personer anmäler sig frivilligt eller så frågar författarna ifall någon vill delta i större grupper.

Intervjuerna gjorde vi tillsammans. Vi valde att intervju fyra stycken från Kris och tre stycken från Krami. Det var viktigt för oss att informanterna ville medverka frivilligt i vår studie, därav vände vi oss till två organisationer för att få fler informanter. Personerna var mellan 25–70 år. Vi valde att behålla 70-åringen trots att hon var pensionär, eftersom att hon hade värdefulla saker att dela med sig av.

4.3 Datainsamling

Våra frågor var färdigformulerade innan intervjuerna genomfördes (se bilaga 2). Vi hade alltså bestämt vilka ämne som skulle tas upp i intervjun och informanterna hade möjlighet att tala fritt (Larsen 2009). I varje intervju ställde vi frågorna på samma vis för att få relevanta svar till våra teman och frågeställningar. Jämförelsen som finns i analysen (se avsnitt 6) blev betydligt lättare då alla informanter fått samma frågor (Larsen 2009).

Larsen (2009) nämner att författarna bör vara medvetna om att en intervjueffekt kan uppkomma i intervjuerna och i skapandet av intervjufrågorna. Med det menas att

författarna inte ska lyfta sina egna åsikter och värderingar för att det kan ha en påverkan på informanten. Vi utgick från detta när vi skrev intervjufrågorna för att vår informanter inte skulle påverkas vid intervjuerna.

Vi har gav samma information till varje informant innan intervjuerna för att alla skulle behandlas lika. Vi talade om vad vi studerar, vilket ämne som kommer att behandlas i uppsatsen och hur intervjuerna kommer att se ut. För att vara säkra på att de hade förstått vad vi undersöker gav vi utförlig information för att de skulle ha förståelse för vad deras svar skulle att ha för betydelse i vår studie. Vi gav inte ut intervjufrågorna innan intervjun.

Intervjuerna pågick under två veckors period och varade mellan 20-40 minuter. Två intervjuer gjordes på plats på Kris och resterande utfördes via telefon. Vi hade

telefonintervjuer för att det inte fanns möjlighet att träffa personerna då vi befinner oss i olika län i landet. Alla intervjuer spelades in och transkriberades för att vi inte skulle missa viktig information. Ibland var det lite svårt att höra vad informanterna sa eftersom att vi pratade per telefon och spelade in med en annan telefon samtidigt, bortsett från det fungerade det bra. Vi båda närvarade vid alla intervjutillfällen.

4.4 Validitet och reliabilitet

Larsen (2009) och Bryman (2016) menar på att validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet) är viktigt att ta hänsyn till i undersökningar. Datainsamlingen ska vara pålitlig och relevant för undersökningens syfte. Vid kvalitativ metod kan reliabilitet

ifrågasättas eftersom resultatet av intervjuerna aldrig skulle varit exakt detsamma vid val av andra informanter. Svaren som framkom i intervjuerna är kopplat till just våra informanters åsikter och upplevelser och det kan inte tala för kriminella och missbrukare generellt. Larsen (2009) menar på att det svårt att uppnå hög reliabilitet i kvalitativa undersökningar då olika tolkningar förekommer inom samma ämne. Reliabilitet handlar om att få fram snarlika resultat som framställts i liknande undersökningar (ibid). Validiteten kan däremot stärkas genom att informanterna får en möjlighet att tala fritt och sedan kan intervjuaren ställa följdfrågor för mer utvecklade svar om så önskas (Bryman 2016). I våra intervjuer utgick vi ifrån våra intervjufrågor. Informanterna fick möjlighet att tala fritt inom ämnet och vi ställde en del följdfrågor för att få mer information ifall något var intressant. Larsen (2009) menar på att vid intervjuer är det möjligt att ändra upplägget ifall något fattas. En flexibel process kan bidra till högre validitet (Larsen 2009). Ordningen av frågorna kunde varierar under intervjuerna, därav fick vi ändra vårt upplägg vid något tillfälle.

4.5 Analysform

När man arbetar med kvalitativ data innebär det större textmängder. Vi söker information som kan vara till hjälp att besvara våra frågeställningar, genom detta reducerar vi det som inte är relevant för att texten ska bli lättare att analysera och användbar för undersökningen

(Larsen 2009). Allt som förekommer vid en intervju är inte alltid lika viktigt. Som forskare påverkar vi även vilken del av materialet som kommer att användas genom att välja och välja bort.

För att analysera vårt empiriska material har vi valt att använt oss av innehållsanalys som är en kvalitativ dataanalys. Syftet med innehållsanalys är att identifiera mönster och samband samt likheter och skillnader. Detta är ett användbart arbetssätt för vår

undersökning då vi vill se vilka samband och mönster som finns i de kriminellas övergång från kriminalitet till arbete (Larsen 2009). Arbetsgången inleddes med att data samlades in och gjordes om till texter som i sin tur sedan kodas och klassificerades i kategorier eller teman. Sedan sorterades datamaterialet utifrån valda kategorier och detta granskades för att identifiera meningsfulla processer och mönster. Detta utvärderas gentemot teori och

tidigare forskning och ny kunskap formulerades (Larsen 2009).

4.6 Etiska ställningstaganden

Det är uppenbart att våra samtal med personer som begått brott kan innehålla konfidentiell information och mycket personliga berättelser. Det blir därför mycket viktigt för oss att reflektera över hur deltagarna kan tänkas påverkas av att delta, och att hitta ett

förhållningssätt som stämmer med etablerade forskningsetiska principer. En viktig aspekt i en undersökning är hur informanterna blir behandlade. Inom svensk forskning gäller att en undersökning ska leva upp till fyra etiska principer. Dessa är de etiska principerna vi förhåller oss till: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet (Bryman 2016). Forskaren ska informera vad syftet med undersökningen är

till berörda personer. Intervjupersonerna ska vara medvetna om att det är frivilligt att delta och det finns möjlighet att avbyta om så önskas. De ska även vara medvetna om vad som ingår i undersökningen, enligt informationskravet. Intervjuperson ska även enligt

samtyckeskravet, ha rätt till att få bestämma över sitt deltagande. De uppgifter som samlats

in får enbart användas i syfte till undersökningen, enligt nyttjandekravet. Enligt

konfidentialitetskravet ska vara person som deltagit i undersökningen vara konfidentiell.

Obehöriga ska inte kunna komma ta reda på personliga detaljer vem intervjupersonerna är (Bryman 2016).

Vi har utgått från dessa etiska principer för att skydda intervjupersonernas integritet. I undersökningen använder vi inte informanternas namn dels för att informationen inte behövs men även för att de ska vara så konfidentiella som möjligt. Därför kommer vi inte att namnge intervjupersonerna för att möjligheten att identifiera personerna ska utebli. Organisationerna finns på fler orter i Sverige. Informanterna fick även information om vad undersökningen handla om och möjlighet att tacka nej till att delta eller att avbryta

intervjun. Informanterna informerades om Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vid intervjutillfället.

5. Resultat

I kommande avsnitt presenteras en sammanfattning av empiriska materialet som är av relevans för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet redovisas i olika teman. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Beskrivning av informanterna

I avsnittet resultat presenteras de material vi fått ta del av vid intervjutillfällena. I tabellen nedan beskrivs informanternas ålder, kön och nuvarande situation. I tabellen framkommer det även ifall informanterna haft missbruksproblematik i samband med kriminalitet.

Ålder Kön Situation

62 Man Ansluten till Kris. Har suttit inne flertals gånger. Före detta missbrukare och kriminell. Studerar idag till lastbilschaufför. 70 Kvinna Ansluten till Kris. Har suttit inne på anstalt ett längre straff vid

ett tillfälle. Varit missbrukare och kriminell. Har arbetat som barnpedagog och inom resebyrå pararellt med kriminaliteten. Är idag pensionerad.

40 Man Arbetar på Kris idag, har tidigare varit deltagare på kris. Före detta missbrukare och kriminell. Tidigare dömd.

35 Man Ansluten till Kris. Före detta missbrukare och kriminell. Har suttit inne på anstalt. Arbetar idag inom bygg.

41 Man Anslöt sig till Krami nyligen. Har i dagsläget villkorlig dom och övervakning. Arbetar halvtid. Har tidigare varit egenföretagare samt arbetat på Saab och inom Sjöfartsverket.

34 Man Anslöt sig till Krami nyligen på grund av drogmissbruk och kriminalitet. Får hjälp med att söka arbete just nu.

28 Man Anslöt sig nyligen till Krami främst på grund av missbruk. Är timanställd idag. Har nyligen studerat på yrkeshögskola.

5.2 Att lyckas bryta utanförskap

En strategi för att lyckas bryta utanförskapet förklaras av en informant har varit att skapa en tydlighet för sig själv i vad hen vill uppnå. ”Jag gjorde en lista på vad jag behövde göra och så följde jag den listan stenhårt. För förståndet sviktar ibland.” Samtliga informanter förklarar även hur de någon gång hade upplevt utanförskap då de försökt ta sig in på arbetsmarknaden. Trots detta har informanterna fortsatt kämpa och berättar om olika strategier för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden och bli socialt accepterade.

Redan i samband med att de bestämt sig att försöka ta sig in på arbetsmarknaden

uppkom rädslan att inte lyckas. Generellt ger sex av sju informanterna uttryck för att rädsla fanns där bara av tanken att behöva förklara sin kriminella bakgrund för en arbetsgivare. Informanterna ansåg inte heller att de hade kapacitet att med befintliga meriter söka och lyckas få ett arbete. ”Man har ett glapp på fyra, fem år, hur ska man förklara det” De förklarar rädslan över att inte duga genom att nämna hur de saknar meriter.

Informanterna ger även uttryck för att brottsregistret är något som förhindrar utvecklingen in på arbetsmarknaden genom att nämna hur brottsregister är något som efterfrågas. ”många frågar som standard efter brottsregistret”. En strategi som de sex av sju informanterna berättar att de hade haft under resans gång var att vara ärlig från början. Detta eftersom de ansåg att förr eller senare skulle sanningen komma fram. Samtidigt när inte meriterna dög och det var svårt att övertyga på grund av brottsregistret kunde andra strategier vidtas för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En av informanterna berättar om hur han ”cyklade runt i hela staden och la korten på bordet rakt upp och ner” och det visade sig vara en fungerande strategi. Efter att ha cyklat runt varje vecka och tjatat fick hen en morgon en förfrågan att arbeta som motivatör. ”Det innebär att jag cyklade runt och sökte upp aktiva missbrukare till ett behandlingshem”. Innan dess hade informanten sökt sig till vad hen kallar en trygg miljö att befinna sig i. Hen ville arbeta på ett stort gym men fick till svar att hen borde hålla sig nykter och drogfri först. Informanten förklarar hur missbruksproblematiken många gånger försvårade vägen till ett yrke.

För att försöka övertyga arbetsgivarna förklarar samtliga informanterna att de trycker mycket på sina personliga egenskaperna som ett sätt att försöka ta sig in på

hade de egenskaper för det har säkert räddat mig”. En annan informant nämner hur att inte ge upp bidrar till att hen kom in på arbetsmarknaden. ”Jag är en pusher, Många ger upp efter 15 nej. Jag ger inte upp”.

Det som urskiljer sig mycket i resultatet gällande informanternas sätt att få jobb var en av informanternas berättelse, hen pratade om hur ett arbete inte ansågs vara något svårt att upprätthålla. Parallellt med missbruket och kriminaliteten kunde hen skaffa sig de jobben hen var intresserad av, när hen var intresserad. Vilket påvisar att informantens

arbetschanser ansågs vara stora men att det mer handlade om viljan att upprätthålla ett arbete. Informanten nämner just hur problemet var att det inte fanns någon spänning i att arbeta. Vidare berättar informanten om hur hen aldrig varit bostadslös, hade jobb hela tiden och har försörjt sig själv. ” När man jobbade valde man att åka hem och ta en sil, istället för att åka hem till sina arbetskamrater och dricka kaffe, vad var det roliga med det”. Jobben informanten haft sökte hen lagligt, hen var kvalificerad och hade bra betyg. Informanten beskriver även hur hen fortsatte med kriminalitet efter fängelsestraffet eftersom hen inte blev skrämd. Men i samband med att hen kom ut söktes jobb snabbt och hen började studera. Det informanten understryker många gången i sin berättelse är att hen levde i en annan tid där det var enklare att få arbete än vad det verkar vara idag.

”Jag var utbildad innan jag åkte in, sökte jobb direkt när jag kom ut och på den tiden var det inte så noga med register, man fick inte jobba inom posten eller statligt verk allt annat gick bra. Och jag råkade ha lite kontakter”

Informanten beskriver även att de inte visste att hen körde dubbelmoral hela tiden. ”Jag visste hur jag skulle få ett jobb och hur man gjorde för att inte få ett intressant jobb, då målade man naglarna svart”. I resultatet framkommer även hur en annan informant arbetat statligt samtidigt som kriminalitet försiggick parallellt. Men för hen upplevdes det

problematiskt, då det handlade om att missbruk och kriminalitet rubbade vardagen.

Informanten beskriver att det gick i perioder då det gick bra men oftast gick det dåligt. ”De gick bra i perioder, men när jag var instabil blev det problem att upprätthålla ett arbete”.

5.3 Motiv

Flera utav informanterna använder uttrycket att ”lägga av” och menar att det finns en stark efterlängta att bli drogfria och att den kriminella karriären ska vara ett minne blott. De motiv som beskrevs ligga till grund för deras val att ta sig ur kriminaliteten beskrevs vara bland annat tankar om att kunna passa in, försörja sig själv, ta hand om sina barn, vara en bra förebild, försörja sin familj samt längtan efter att ha ett liv med rutiner och drogfrihet. Vidare berättade samtliga informanter om hur missbruket alltid varit den del de fått kämpa med mest ”Min koncentration låg på att jag skulle bli drogfri... Bara du håller dig drogfri så kommer allt annat att lösa sig”. Det beskrevs även att missbruksproblematiken var det svåraste att ta sig ur. Många gånger var också missbruket det som de misslyckats med att lämna vilket gjorde att kriminaliteten blev ett faktum igen. För att lyckas nämner flera av informanterna vikten av att förstå verkligheten så som den är och att se vart framtiden leder med nya ögon utan att ljuga för sig själv.

I samband med att de verkligen bestämt sig att ta sig ur fanns en förståelse för att tillvaron för en kriminell som åker in och ut inte är hållbar. En informant förklarar hur tillvaron kan se ut om inte kriminaliteten lämnas bakom. ”Jag ser framåt så man inte står där med en påse kläder när man blir släppt”. Informanterna talar även om att hälsan varit ett motiv för att avsluta sin kriminella livsstil. Det var ett faktum att hälsan tidigare har skakats om ett flertal gånger och att nära döden fall också inträffat. ”Kriminalitet och droger, det är tufft och snabba pengar, men det slutar bara på ett sätt, döden”.

En av informanterna pratar om att motivet för att sluta har varit att en för hög ålder uppnåtts och att hen samtidigt kunnat följa utvecklingen av den kriminella livsstilen, vilket informanten inte längre gillade.

” Idag bryr de sig inte vad de gör. Jag är inte uppvuxen i den skolan. Du blev inte skjuten förr, nej det är väl inget straff att bli skjuten. Det är en lindring”

Samtliga informanter nämner att det är viktigt att förstå att ett stort inre arbete är något som krävs för att lyckas. Att vara bestämd anses viktigt. En informant menar att för att lyckas måste motivet komma inifrån. ”det måste komma från en själv. Man måste kunna vara övertygad om att det här är fel… och man måste sätta stopp för det”.

5.4 Självutveckling

Samtliga informanter berättar om att ett inre arbete, att jobba med sig själv är ett måste för att lyckas ta sig ur kriminalitet. Informanterna förklarar även att det var lika viktigt att vara införstådd med att förståndet kommer att svikta ibland, eftersom de uttrycktes att det inre arbetet innebär många svårigheter. Informanterna pratade om identitet i samband med att det inre arbetet nämndes. I samband med att de vill ändra sin livssituation pågår ett ständigt arbete där de försöker hitta sig själva. Vilket de uttrycker är att ” hitta sin nya identitet”. Sex av sju informanter förklarade vidare att den kriminella livsstilen de befunnit sig i, under så många år har betytt att de haft en identitet som de måste lämna bakom sig. ”Man bygger upp en identitet genom åren och sedan är det svårt att veta vem man är för att man slutar med allt.” En av informanterna berättade vidare om att identitet inte varit något informanten tidigare kunnat skaffa sig eftersom hen började i tidig ålder med kriminalitet, hen hade inte hunnit bygga upp en identitet innan kriminaliteten. Därför hade hen inget att gå tillbaka till vilket gjorde att arbetet tog mycket energi. Informanten förklarar att ”det var som att börja om.” En annan informant talade om hur hon inte ser sig själv ha en identitet, detta eftersom att den kriminella livsstilen hade pågått i så många år och det var ingen tid då man egentligen vet vem man är. ”Identitet, tänker du att det är något man har? Med 50 års misslyckande bakom sig”.

Utöver vikten av att arbeta med det inre arbetet kring att skapa sig en ny identitet var förståelsen över ”att lämna den gamla jag” arbetet minst lika viktigt. Detta hade samtliga informanter sett till att göra på olika sätt. Det gemensamma som bidrog till att det inre arbetet utvecklades på ett bättre sätt var anslutningen till organisationerna Kris och Krami. Detta ansågs ha haft en positiv inverkan eftersom både stöd för självutvecklingen och en viktig gemenskap fanns i dessa organisationer.

En av informanterna berättar om sin personliga resa mot ett inre arbete där för att lyckas lämna det gamla jaget behövde hen flytta och såg detta som en nödvändighet. Flytten skulle bidra med att de sociala kontakterna skulle lämnas och det gamla jaget inte behövde upprätthållas. ” Innan har jag ändå bott i samma stad när jag försökt, och det är inte så stort där så man var fortfarande den man alltid varit”. En annan informant berättar om hur rädslan att behöva vara den hen alltid varit gjorde att hen höll sig inomhus, eftersom folk

ute förväntade sig det från hen som alltid gjorts. ”Jag visste att ifall jag skulle gå ut och de skulle fråga mig om något sånt gammalt, skulle jag vara väldigt svag och kanske kunna göra det”.

5.5 Betydelsen av relationer

Att ha relationer som bidrar med positivt stöd i utvecklingen har samtliga informanter nämnt som avgörande för att ta sig vidare. I samband med att anslutning skett till

organisationerna Krami och Kris har informanterna kunnat känna att de varit lättare att ta sig vidare. Detta eftersom de nya relationerna ansågs vara av positiv karaktär. I

organisationerna har informanterna kunnat ge varandra stöttning på olika sätt vilket underlättat deras väg vidare. Informanterna beskriver att relationerna har skapat lycka eftersom de fått känna att de tillsammans kunnat arbeta med personliga mål, upprätthålla nya rutiner och kämpa vidare. Utöver att informanterna kände gemenskap i

organisationerna och kunde kämpa tillsammans bidrog anslutningen till att de kände gemenskap vilket förklaras med att” man inte var ensam”. Detta visar på att deltagarna och stödpersonerna tillsammans skapat en social miljö där informanterna känt sig viktiga. Detta lyfte informanterna som en bidragande faktor till att ta sig ur en kriminell livsstil.

En av informanterna berättar om hur hopp skapats efter anslutning skett till organisationen. En känsla av hopp om att lyckas väcktes i samband med att informanten blev en del av organisationen, de kändes som att han kommit ”långt på vägen denna gång”.

Andra viktiga relationer som informanterna nämner är relationer inom familjen som ger dem vidare hopp och drivkraft, exempel fru eller make. En av informanterna väljer att förklara vilken betydelse frun har i hans framgång genom att uttrycka att ” hon är mitt ankare”. Uttrycket tyder på att hennes stöd skapar hopp och stabilitet för informanten. Vidare förklarar sex av sju informanter att relationer till människor är viktiga ur aspekten att de bidrar med positivitet i deras utveckling. De poängteras samtidigt att det även finns en negativ bild av relationer. I samband med att informanterna pratar om sina vänner urskiljs vännerna med positiv inverkan gentemot de med negativ inverkan. Vänner som anses ha en positiv inverkan beskrivs vara de man träffat i samband med organisationerna medan de med negativ inverkan är de från de förflutna. En av informanterna berättar vidare

om föreningsledaren som en givande relation. Informanten pratar om och hur de hjälpt varandra. Informanten förklarar hur föreningsledaren är en stödpelare i hens arbete då de båda försöker upprätthålla ett vad de kallar normal livsstil. ”Han är min ghostguide här på Kris vi båda vill samma sak idag”. Detta visar på att föreningsledaren är den som vägleder informanten. Informanten berättar vidare att de känt varandra tio år tidigare då de båda två höll på med kriminalitet och droger. I organisationerna har informanterna känt som att de fått ingå i en ny grupp, där nya tankar och funderingar fått influera. I den nya gemenskapen har det funnits tid för att skapa en bättre livssituation i gemenskap med ”andra som bestiger samma berg”.

En av de sju informanterna nämner att relationer inte har någon betydelse för att lyckas ta sig ur. Hen pratar om hur den enda relationen som leder till den goda vägen är relationen till en högre makt. ”Relationen till Gud kanske hjälper, men inte till människor”.

Relationer till människan förklaras ha haft en negativ effekt många gånger för informanten. När detta nämns utgår informanten från sitt tidigare liv då informanten förklarar att vänner bidrog till att livssituation blev värre för hen. Resultatet visar på att relationer har någon form av betydelse och det anses ha både en positiv men också en negativ inverkan i arbetet med att ta sig ur kriminalitet. De negativa relationerna har samtliga informanter sett till att bryta med för att skapa nya relationer av betydelse.

En av informanterna berättar om just hur de nya relationerna byggts upp. En informant berättar om att i samband med att hen avtjänade sitt straff vid sluten anstalt hade informanten en nära relation till sin partner vilket var till hjälp för informantens väg ut ur kriminalitet. Vidare förklarade en att barndomsvänner innan kriminella livsstil startade var av betydelse senare när hen ville sluta, och när hen sökte arbete. Detta eftersom dessa vännerna hade föräldrar med egna företag som kunde hjälpa informanten in i arbetslivet. Det framkommer även att ensamheten är ett faktum i många informanters nuvarande situation och detta anses besvärande. Informanterna förklarar att det många gånger upplever att de inte delar samma historia med andra människor vid försök att skapa nya relationer, vilket i sin tur försvårar för dem att bilda nya viktiga relationer. Vidare nämns att sättet informanterna pratar på i det nya sammanhanget ofta skiljer sig från omgivningen, vilket tydliggör skillnader i sociala kontexter och sättet att uttrycka sig.

En av informanterna som är betydligt äldre än resterande i sin organisation visar hur hen i organisationen känner sig utanför och oförstådd, detta eftersom hen

benämner att de trots liknande kriminell bakgrund levt olika liv i kriminaliteten men idag sitter i samma båt. Informanten pratar om sina gamla vänner som hen haft och tycker att det är de relationerna som betytt något. ”Jag har inga vänner kvar, jag är ensam. Vi här idag har varit på olika ställen men sitter här med samma nederlag”. I samband med informanternas berättelser om relationer pratade samtliga gärna om uppväxten, avsaknaden av relationer då och den negativa inverkan olika relationer haft i den kriminella världen. De förflutna ansåg många informanter ha haft en bidragande faktor till att de lagt energi på att i sitt nuvarande liv försöka upprätthålla goda relationer till sin partner eller vara bra förebilder för sina barn. Eftersom det är något de själva saknat i sina liv. En annan informant nämnde avsaknad av relationen till den egna pappan som en orsak till att informanten idag ville bli en bra förälder åt sitt barn.

”Min pappa var aldrig där och jag fick vara den starka i familjen. Utan fadersbild rubbas det i huvet, man får ta på sig masker. Det har gjort mig stark också. Jag är inte stolt för vad jag gjort men för vem jag är idag för jag är en bra förälder”.

En annan informant förklarade att hen var uppvuxen i en borgerlig familj som bestod av mamma, pappa och syster. Föräldrarna var företagare och informanten förklarar att uppväxten var hur bra som helst samt att hen alltid var välkommen tillbaka hem till familjen. Att alltid haft någonstans att sova oavsett tillstånd gjorde att

informanten belyste det förgångna som de viktigaste och mest betydelsefulla i hens liv idag. Informanten pratar inte mycket om relationer i nutiden vilket förklaras med att det är en brist på goda relationer i hens liv idag. Detta som en direkt orsak av den kriminella livsstilen informanten haft vilken hen menar är en dålig livsstil och det medför att relationerna inte är så stabila eller förloras till slut. En ledsamhet över den nuvarande situationen uttrycks också av informanten och hen pratar om hur hen kan tänka sig att hen hade haft fler relationer än vad informanten har idag, detta om inte den kriminella livsstilen hade valts. ”Det var denna väg gud valde till mig. Men jag vet att jag kunde haft mycket mer”.

5.6 Professionellt stöd och vägledning

Vad gäller stöd från yrkespersoner anger en informant att hen pratat med en vad hen kallar ”syokonsulent som ska leta jobb åt en och sådär”. Informanten har kommit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare som har väglett informanten till ett arbete.En annan

informant förklarar att hen träffat enstudie och yrkesvägledare inne på anstalt i samband med att hen startade en snickarutbildning. Informanten var positivt inställd till studie- och yrkesvägledare för att de såg möjligheter för informanten som hen inte själv såg.

Arbetsförmedlingen har för många informanter utgjort en viktig del för att de ska kunna ta sig vidare i processen. En av informanterna berättar om stödet från Arbetsförmedlingen under tiden hen satt på en anstalt. ”De kom dit varannan vecka och jag fick hjälp med att hitta praktikplats och beviljat utbildning till lastbilschaufför”. Idag är det Kris som stöttar informanten. Vidare anges det att stödpersonerna har varit personer som arbetat på Kris och Krami. Befattningen på dessa personer framkom inte. Däremot framkom det på vilket sätt de fått hjälp och i vilka sammanhang de stött på dessa stödpersoner. De anställda på organisationerna har bidragit med stöd. Stöd genom olika aktiviteter där informanterna kunnat stärka sig själva. I organisationerna har det pratats om värderingar och

informanterna anser att de fått bra verktyg på många sätt, ett sätt är att rutiner skapats. ”Man kommer in i den här rutinen att komma upp på morgonen. Man har mål på vad man ska göra här och så följer man de målen”.

Majoriteten av informanterna pratade om att anslutningen till organisationerna varit positiv för de skedde på informanternas egna premisser vilket uppskattades. Krami och Kris tycktes vara det som skapade en stabil grund för att de senare skulle kunna ta sig vidare in på arbetslivet. En av informanterna beskriver att Kris hjälper till med de bitar som

informanten inte orkar med. Som exempel nämner hen kontakter med socialförvaltningen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan med mera. Detta är också det informanten anser är något man inte alltid orkar med i samband med att man försöker ta sig ur kriminalitet och missbruk. Generellt sätt anses stödet organisationerna bidragit med en positiv inverkan på informanternas väg ut ur kriminalitet. Informanterna önskar samtidigt mer stöd vad gäller sjukvården kopplat till missbruksproblematiken och även från myndigheternas sida i frågor kring ekonomi. En av informanterna säger:

”Det ligger tre självmordsförsök bakom stödet jag fått men till slut hade jag tur. Men många gånger blev det ju så att man var tvungen att fortsätta vara kriminell eftersom jag var utförsäkrad flera år utan att ha en enda krona.”

En av informanterna förklarar till skillnad från resterande att det mest upplevts bristande vad gäller stöd när det gäller att försöka ta sig ur kriminalitet. En beskrivning ges där informanten uttrycker sig ha fått hota sig till hjälp hela tiden och förklarar det med att ” ju mer högljudd desto mer hjälp”.

5.7 Sammanfattning

Syftet med frågeställningarna i studien var att få reda på vilka faktorer som gör att

kriminella personer hittar tillbaka till ett lönearbete. Samtidigt syftar studien till att belysa de försvårande omständigheterna som informanterna mött påvägen. Resultatet visar på att det är svårt att lämna kriminalitet, och att vägen till ett hederligt jobb inte alltid är rak utan snarare krokig och svår. Resultatet visar även att informanterna kände sig stämplade många gånger om, främst i möte med arbetsgivare. En faktor som gör att informanterna kände att det blev svårt att hitta arbete var behovet av att visa brottsregister, det fanns fall där informanterna redan innan mötet med arbetsgivare känt sig både osäkra och rädda att bli stämplade. Detta på grund av den kriminella historiken och behovet att behöva förklara sig.

En faktor som är till hjälp för att ta sig vidare beskrivs vara goda relationer, det beskrivs vara en viktig del i informanternas liv för att lyckas göra en förändring, exempel på goda relationer som tas upp är relationer till Gud, stödpersoner, familj, barn och vänner. Det framkommer även att alla relationer inte alltid är till hjälp för att lyckas utan det även kan vara en faktor som försvårar vägen ut ur kriminalitet, exempel på när relationer varit

försvårande beskrivs vara relationerna till gamla vänner i de gamla banorna som inte stöttar informanternas vilja att förändras.

Informanternas drivkrafter för att lyckas ta sig ur kriminalitet visade sig vara olika, dock kunde en gemensam drivkraft ses hos samtliga informanter. Anslutningen till

organisationerna Krami och KRIS. Det var en drivkraft samtliga talade om, här fick de stöd och i organisationerna kunde de skapas motivation på vägen mot ett ”normalt liv”.

Informanterna har även fått med sig olika verktyg, fått hjälp med att söka arbete och komma i kontakt med andra myndigheter så som försäkringskassan, socialtjänsten osv.

Det framkommer även att en annan viktig faktor för att lyckas bryta sig ur kriminalitet är att lära sig att arbeta med att hitta sitt nya jag och detta i den icke kriminella världen. Enligt samtliga informanter är det som krävs många gånger att byta umgängeskrets, lämna

missbruk vilket i sin tur bidrar till självutveckling. Informanterna beskriver hur nya synsätt hjälpt till mot nya mål och en ny livsstil.

6. Analys

I denna del analyseras studiens resultat utifrån de tydliga teman vi har kunnat se i

informanternas berättelser. Genom dessa teman analyserar vi resultatet med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter. Orsaken till att vi valt att göra så här är att vi anser att det viktigaste är informanternas berättelser och att våra teoretiska utgångspunkter ska förstås i sammanhanget av de berättelser vi fått ta del av. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

6.1 Inkludering i samhället

Resultatet visar på att människor med kriminell bakgrund har det markant svårare att uppnå anställning. Enligt Goffmans (2014) teori Stigma kategoriseras en person som är olik resten och stämplas utifrån samhällets normer. Personer med kriminell bakgrund anses vara stämplade personer som avviker från de normala. Detta medför i sin tur att dessa personer stigmatiseras och deras livsmöjligheter reduceras.

Enligt informanterna var det svårt att möta arbetsgivare när man har ett kriminellt förflutet, detta eftersom man visste att det numera var vanligt att behöva visa utdrag ur belastningsregister. I många fall förklarades hur de inte kom till en intervju på grund av belastningsregister. Informanterna uppgav även att de i samband med försök att ta sig in på arbetsmarknaden upplevde utanförskap, de kände rädsla inför att förklara för arbetsgivare om den kriminella bakgrunden. Vilket i sin tur kunde leda till att de inte lyckades få till en anställning. En av informanterna förklarade att en fungerande strategi som ledde till anställning var att vara ärlig och inte ge upp vilket medförde att informanterna hade möjlighet att uppvisa sina egenskaper.

Enligt Goffmans (2014) teori Stigma förklaras hur första intrycket av en individ är tillräcklig för att kategorisera och placera individen samt avgöra egenskaper, identitet och yrke. Informanterna förklarade hur de vid flera försök att hitta arbete blev stämplade genom att bli hänvisade att komma på fötter först, eller fortsätta jobba med sig själv. Informanterna

förklarar att tillfällen då de uppsökte arbetsgivare på egen hand, inte gav upp utan tog sig ut och sökte arbete på plats flertals gånger ledde till ett yrke. Då ansåg informanterna att de kunde använda sig av sina starka sidor, som då förklarades vara egenskaper. Detta ledde i sin tur till en sysselsättning. Goffman (2014) förklarar just att första intrycket är tillräckligt för kategorisering. Vilket visar på att det är viktigt att komma till steget och få möjlighet att träffa arbetsgivare vilket gör att första intrycket är något som kan ge personer med register en chans att lyfta exempelvis viktiga egenskaper de har.

Enligt Meads teori om motstånd är det vid tillfällen då motstånd uppstår som individer kan skapar medvetenhet hos sig själva. Motstånd är något som sker i sammanhang som de skapas en friktion i det annars vanemässiga sociala livet. Detta leder till att individen tvingas tänka över sina handlingar och därmed bli medveten om sig själv (Thunman och Persson 2011). Detta visar vidare på att det behövs situationer för den kriminella då det vanliga lämnas bakom vilket får personerna att tänka över sina handlingar och utvecklas. Ett fungerande sätt att lyckas upprätthålla en ny livsstil och skapa motstånd i de

vanemässiga är genom att byta miljö, alltså lämna kriminella livsstilen och söka sig till en ny miljö, vilket i sin tur leder till nya tankar och värderingar och nya sätt att leva. I vissa fall har motstånd skapats i informanternas vanemässiga sammanhang, där allt inte gått som planerat, vilket i sin tur gjort att de lyckats fundera över om kriminalitet är en hållbar livsstil.

Att se motstånd i dessa sammanhang tydliggör att en möjlighet på arbetsmarknaden bidrar med positiva förutsättningar för kriminella personer att återupprätta en god hederlig livsstil. Samtidigt som motstånd är en orsak som kan bidra till positiv inverkan finns det försvårande faktorer som gör det svårt att ta sig ur kriminalitet och skaffa sig ett lönearbete. Exempel på de som försvårar är behovet av att visa brottsregister, vilket i sin tur kräver att arbetsgivares tillit måste finnas där. Tron måste finnas om att den före detta kriminella individen kommer att sköta sig. Informanterna talade om att i många sammanhang var vikten av att tala sanning och berätta om sitt förflutna viktigt för att i sin tur skapa förtroende hos arbetsgivarna, detta som en ingång in till en arbetsplats.

Meads teori om symboliskt motstånd förklarar om motstånd som står för kommunikation mellan individer. De bakomliggande orsakerna till ett symboliskt motstånd vad gäller kommunikation förklaras enligt Mead kunna vara sociala och kulturella värderingar