• No results found

Musikens värde som pedagogiskt redskap - Hur musik kan väcka känslor i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Musikens värde som pedagogiskt redskap - Hur musik kan väcka känslor i förskolan"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn-Unga-Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

-Musikens värde som pedagogiskt redskap -

Hur musik kan väcka känslor i förskolan

The Value of Music as a Pedagogical Tool

How Music can Awaken Feelings in Preschool

Viktoria Alm

Therése Berggren

Förskollärarexamen, Musikprofil 210hp

Slutseminarium: 2017-06-12 Slutseminarium: 2017 06

Examinator: Eva Nyberg

(2)

2

Förord

Vi har arbetat som ett team, allt vårt empiriska material har samlats in och bearbetats tillsammans. Det har gjorts via googeldoc där vi suttit vid vars en dator men jobbat i samma dokument, samtidigt. Vid barnintervjun med det enskilda barnet har Viktoria intervjuat barnet och Therése har filmat och antecknat. Vid observationerna av

nallekonserten närvarade både Viktoria och Therése där vi aktivt antecknade och deltog i observationerna. En enkät med en förskollärar har genomförts samt webenkäter vilket vi sedan har arbetat och analyserat tillsammans.

Vårt samarbete har varit bra och vi har faktiskt haft väldigt roligt tillsammans under hela processen. Precis som alla arbeten går det bättre vissa dagar och sämre andra, men vi är väldigt tacksamma över att vi har haft väldigt få sämre dagar.

Limhamn 2017 05 23

(3)

3

Tack till

Vi vill tacka våra nära och kära som har stått ut med oss. Så här i efterhand är vi er evigt tacksamma. Vill tacka vår extra medhjälpare Ebba som har sett till att vi har tagit en rast

och lekt med henne under arbetets gång.

Nedan kommer lite roliga citat och uppmaningar från och till oss själva. “Vi borde faktiskt spela in oss själva!”

(4)

4

Abstrakt

Nallekonsert är ett återkommande konsertkoncept framfört av Malmö symfoniorkester på Malmö Live, där barn i åldern fyra till sju år ges möjlighet att uppleva och upptäcka sång, musik och olika musikaliska genrer. Denna studie undersöker Nallekonserter som ett pedagogiskt instrument för att närma sig känslor med hjälp av musik. Genom

observationer, en djupintervju med ett barn samt en enkät med en legitimerad

förskollärare, får vi med hjälp av resultat och tidigare forskning en beskrivning av hur vi som förskollärare kan lyfta fram musikens potential som pedagogiskt redskap för att

“väcka känslor på ett nytt sätt”.

Studiens syfte är att studera vad nallekonserter erbjuder barn i förskoleåldern samt det pedagogiska värdet av att involvera musik i den dagliga verksamheten i förskolan. Vi upplever att förskoleverksamheten i dag använder musik som ett samlingsverktyg och att musik därmed inte används i sin fulla potential. Med denna studie vill vi

uppmärksamma musikens värde som pedagogiskt verktyg, hur musik kan väcka känslor på ett nytt sätt.

Detta gör vi med avstamp från Bossius och Lilliestam (2011) som hävdar att känslor finns inom oss och utanför oss. De beskrivs som verbala uttryck, kroppsliga uttryck och tolkningar av situationer, eftersom känslor oftast är erfarenhetsbaserade. Även Patrik Juslin, professor i musikpsykologi, har forskat om vad som händer med oss när vi lyssnar på musik och på vilket sätt musik väcker känslor. Med detta som bakgrund används observationer, intervju, och en enkät för att besvara studiens syfte.

Resultatet visar att Nallekonserter kan ses som en dörröppnare till barns känslor liksom ett pedagogiskt redskap genom att använda musik som ett naturligt komplement för övriga pedagogiska verktyg.

7

Nyckelord:

Förskolan, Habitus, Känslor, Kulturförmedlare, Musik, Musikaliskt habitus, Pedagogiskt verktyg.

(5)

5

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 10

1.2 Studiens disposition ... 10

2. Tidigare forskning och teori ... 11

2.1 Tidigare forskning ... 11 2.2.1 Känslor ... 13 2.3 Kulturförvaltare ... 14 3. Metod ... 15 3.1 Metodgenomgång ... 15 3.2 Urval ... 16 3.3 Genomförande ... 16 Observationer ... 16 Djupintervju ... 17

Enkät med Förskollärare ... 17

3.4 Etiska aspekter ... 18

3.5 Studiens kvalitet ... 18

4. Resultat och analys ... 20

4.1 Nallekonserten ... 20

Sammanfattning av Nallekonserten ... 21

4.2 Nallekonsert och känslor ... 22

Sammanfattning av Nallekonserten och känslor ... 23

4.3 Musik som redskap i förskolan ... 23

Sammanfattning av förskollärarens enkät ... 25

Sammanfattning av analysen ... 25

5. Diskussion ... 26

5.1 Metoddiskussion... 26

5.2 Resultatdiskussion ... 27

Vad erbjuder nallekonserter barn i förskoleåldern? ... 27

Vad är det pedagogiska värdet i att involvera musik i den dagliga verksamheten på förskolan? ... 27

5.3 Framtida forskning ... 28

Litteraturlista ... 30

(6)

6

(7)

7

1. Inledning

Nallekonsert är ett återkommande konsertkoncept framtaget av Malmö symfoniorkester, där barn i åldrarna fyra till sju år ges möjlighet att uppleva och upptäcka sång, musik och olika musikaliska genrer. I Nallekonserten är huvudfiguren Nalle, som är med om olika saker tillsammans med musiken. Nallekonserten har olika teman vid varje föreställning. Några exempel är: känslor, djur, frukt, sagor.

Nalle, nalle, nallekonsert. Kul att vara här på Nallekonsert… Sången sjungs om och om igen efter ett besök på Malmö Live.

Vi har varit på “lallekonsert” och “lalle- nalle” fick också följa med men nallen som det handlade om var helt tokig, vi hittade inte honom. Fast till slut hade han gömt sig i en bastuba. Vad tokigt!

Detta berättar ett barn exalterat för sin farmor. Förundrade över vad som precis hade hänt, väcktes våra tankar om vad Nallekonserter kan bidra med till det pedagogiska arbetet i förskolan. Vårt intresse för barn och musik har sin grund i vår utbildning då vi studerar till förskollärare med musikprofil vid Malmö högskola. Musik har alltid funnits omkring oss från tidig ålder, vi vågar säga att det kom till oss redan i “mammas mage”. Att utsättas för musikaliska arenor i tidig ålder har präglat oss och skapat en nyfikenhet på musikens olika aspekter för barn i förskoleåldern. Under vår utbildning har vi fått kunskap om hur viktigt det är med musik som ett ämne i förskolans värld. Vi har genom vår verksamhetsförlagda utbildning och på tidigare arbetsplatser sett att musik i stor utsträckning används enbart som redskap för att samla barngrupperna. Vi vill genom denna studie lyfta fram musikämnet som ett pedagogiskt redskap för att väcka känslor i och utanför kroppen. Detta är viktigt då det i förskolans uppdrag ingår att:

Ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer (LpFö 98 rev 16).

Det ligger även i förskolans uppdrag att hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att kunna uttrycka sig genom exempelvis sång, dans, lek, bild och drama (Lärarförbundet, 2005).

(8)

8

Det kan vara svårt som pedagog att tillhandahålla estetiska och känslomässiga uttryck om man inte har erfarenheter, kunskap eller helt enkelt viljan till det. Uddén (2004) menar att många pedagoger väljer att inte använda sig av musik och danslek för att de känner sig otillräckliga.

Lars Lilliestam som är professor inom musikvetenskap vid Göteborgs Universitet menar att musik är en del av kulturen och med hjälp av den kan våra emotionella och sociala kompetenser öka och få välbehövlig stimulans redan från barnsben (Lilliestam, 2006). Lilliestam skriver även att musiken gör något med oss. Om vi exponeras för musik sätter det igång en rad fysiska och kemiska processer i kroppen så som muskelspänningar, avslappning, höjt och sänkt blodtryck. Dessa processer leder till emotionella reaktioner. Lilliestam menar att musik kan ses som ett effektivt redskap för att påverka hur vi känner och skapa olika sinnesstämningar utifrån vad vi lyssnar på. Patrik Juslin, professor i musikpsykologi vid Uppsala Universitet, har forskat om vad som händer med oss när vi lyssnar på musik och på vilket sätt musik väcker känslor. Juslin (2015) menar att;

Våra upplevelser av musik berättar en historia om vilka vi är som människor, både som individer och som art. På ett individuellt plan speglar musik upplevelserna våra minnen, erfarenheter, preferenser och personlighetsegenskaper. På ett mer biologiskt plan är upplevelserna ett uttryck för människans förmåga att tolka information i ljud i syfte att vägleda framtida beteende med hjälp av känslor (Patrik Juslin ,2015).

Enligt Läroplanen i förskolan (LpFö 98, rev 16) förväntas pedagoger och arbetslag vara en förlängning av föräldern, och arbeta för barnets bästa genom att skapa förutsättningar att utvecklas inom flera mentala, psykologiska och fysiologiska aspekter.

Enligt Jederlund är;

Den viktigaste aspekten av musik och språk är kanske likväl barnens lust för musiken, och dess kraft att djupt beröra. Barn och vuxna kan i musiken vara delaktiga i ett gemensamt emotionellt och kreativt flöde, skratta och har roligt tillsammans, föra engagerade samtal och fortsätta den skapande och språkliga processen i bild, dans, lek, berättande, poesi och inte minst – i ny musik”(Jederlund, 2002, s. 153).

Thomas Bossius och Lars Lilliestam menar att känslor, upplevelser och erfarenheter bevaras i minnet och i kroppen. De hävdar att det är vad den franske sociologen Pierre Bourdieu (1985) kallar en habitus (Bossius & Lilliestam, 2011).

Musik och vad musiken förmedlar är något vi anser vara ett viktigt bidrag till vårt kommande yrke, hur vi kan arbeta med och lära av musik i förskolan. Kan musik

(9)

9

väcka känslor och hur gör vi som pedagoger för att ta vara på dem? Det är sådant vi som blivande musikpedagoger har funderat kring. Vi kan erkänna för oss själva att vi väljer musik efter sinnesstämning, kanske för att vi känner något speciellt med hjälp av musiken. Detta resulterar i tankar på hur vi kan arbeta med musik och känslor i verksamheten.

(10)

10

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vad det pedagogiska värdet är i att involvera musik i den dagliga verksamheten på förskolan och vad nallekonserter kan erbjuda barn i

förskoleåldern. Detta syfte uppnås genom att undersöka hur musik kan ge utlopp för känslor hos barn i förskoleåldern. Genom observationer under en nallekonsert, en djupintervju med ett barn, en enkät med en förskollärare kring musik och känslor samt en webbenkät, belyser vi musikens potential i arbetet med känslor och sinnesstämningar i det pedagogiska arbetet. I arbetet argumenterar vi för vikten av att vara en

kulturförvaltare inom den pedagogiska sfären av musik och känslor. Vi anser att problemet ligger i avsaknaden av kunskap om musikens potential som pedagogiskt redskap och vi vill med denna studie belysa detta med hjälp av följande frågeställningar:

● Vad erbjuder nallekonserter barn i förskoleåldern?

● Vad är det pedagogiska värdet i att involvera musik i den dagliga verksamheten på förskolan?

1.2 Studiens disposition

I Tidigare forskning och teori presenteras studiens bakgrund med syfte att ge läsaren en inblick i studier som är relevanta för denna studies resultat. Detta följs av hur studien avser använda teorin. I Metod, presenteras en metoddiskussion. Därefter följer urval och genomförande där en redogörelse av observationer, djupintervju, enkät görs samt etiska aspekter. I Analys och Resultat besvarar studien frågeställningarna en i taget samt i slutet av varje frågeställning framställs en sammanfattning. Diskussionen redovisas därefter i det sjätte delen. Avslutningsvis redovisas litteraturförteckning samt samtyckesblanketter och vädjan till informanter som bilagor.

(11)

11

2. Tidigare forskning och teori

I detta kapitel presenteras en teoretisk bakgrund med syfte att ge läsaren en inblick i studier som är relevanta för denna studies resultat. Flera forskare menar att musik gör något med människor. Detta görande kan ses som något som är erfarenhets- och

upplevelsebaserat samt känslobaserat. Då tidigare forskning och teori hänger ihop i vårt arbete har vi här valt att diskutera dem i samma kapitel. I slutet av kapitlet ger vi en kort beskrivning av ordet kulturförvaltare och dess relevans för vår studie.

2.1 Tidigare forskning

Flera forskningsprojekt, initierade av regeringen, påvisar att kulturupplevelser bidrar till en positiv påverkan på barn och ungdomar.

Goda kulturupplevelser är väsentliga för barns och ungas utveckling och gör tillvaron djupare, rikare och mer meningsfull. Kulturupplevelser utvecklar barns och ungas förmåga att uppleva, förstå, avläsa och uttrycka känslor. (Statens Folkhälsoinstitut, 2005, s. 32-33).

Andra studier och forskare visar att musiken gör något med oss, framför allt inom det känslomässiga spektrat. Bossius och Lilliestam (2011) hävdar att känslor finns inom oss och utanpå oss. Det beskrivs som något som kan vara verbala uttryck, kroppsliga

uttryck och tolkningar av situationer då känslor oftast är erfarenhetsbaserade. De förklara relationen mellan erfarenheter, känslor och musik genom Bourdieus habitusbegrepp:

“En musikalisk habitus innebär att man har format en smak respektive avsmak för vissa sorters musik, en vana vid att förstå och tolka och kanske själv framföra vissa sorters musik och en förmåga att utföra vissa musikaliska handlingar (till exempel att kunna sjunga eller spela ett instrument). Ens musikaliska habitus formas av ens bakgrund och erfarenheter, vad man exponeras för, vänjer sig vid, lär sig tycka om och lär sig göra. En habitus är aldrig statisk utan förändras genom livet under intryck av de erfarenheter man gör. En socialisering till en musikalisk habitus sker ofta informellt och utan att man särskilt tänker på det, både innanför hemmets hank och stör och ibland i organiserade former, som i någon form av musikundervisning (Bossius & Lilliestam 2011 s. 75f.)”.

Även Berit Uddén (2004) berör musikaliskt habitus genom att skriva om hur människan redan från ett tidigt stadium sjunger och dansar, samt genom att lyssna till och imitera sin omgivning lär sig människan nya färdigheter. Att barn lär sig nya färdigheter muntligt och kroppsligt poängteras som en färdighet som utvecklas i förskolan och är

(12)

12

något som gjorts i alla tider. Genom utvecklingen används rytmisk lek och visor som ett redskap för talutvecklingen och för förståelsen för omvärlden (a.a). Det som Uddén (2004) beskriver om färdigheter som utvecklas i förskoleverksamheten går att koppla till Läroplanen för Förskolan 98 rev 16 angående riktlinjer för estetiska uttrycksformer.

Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (LPFÖ 98 rev 16)

Uddéns (2004) kopplingar till färdigheter som utvecklas inom förskoleverksamheten går även att likna med Lilliestams (2012) vidareutveckling av musikaliskt habitus.

Lilliestam (2012) skriver om lyssnandes egenskaper i förhållandet till musik och känslor, detta beskrivs med citatet:

Hur jag lyssnar och vad jag lyssnar på är även beroende av exempelvis å ena sidan humör, känslor, behov och syfte med lyssnandet och å andra sidan vilken musik jag har tillgång till och kunskaper om. Situation och behov påverkar både vad man kan höra och vad man vill höra. Gemenskapen med andra vid en konsert, musik under bilresan eller lyssnandet hemma i lugn och ro ger olika upplevelser. Musik fungerar ofta som ett effektivt redskap för att skapa och upprätthålla en identitet, en livsåskådning eller en gemenskap och kan vara en avtryckare för minnen och känslor. Musikupplevelsen kan också vara fysisk, något vi upplever och tar in med hela kroppen eller som vibrerar med oss via hörlurarna, något som spelar på flera sinnen. ( Lilliestam,2012. s.43).

I stycket beskrivs hur kroppen tar in musiken samt att det inte bara är lyssnandet i sig som är en bidragande faktor till lyssnandets egenskaper, utan även situationen och gemenskapen som personen befinner sig i. Vidare beskrivs tankar om smak och avsmak som en betydande del i människans varande, detta som en del av musikalisk habitus. I följande teorigenomgång beskriver vi vårt teoretiska ramverk där vi utgår från Patrik Juslins teorier som är professor i musikpsykologi vid Uppsala Universitet och har bedrivit forskning om hur samspelet mellan musikaliska strukturer, lyssnarens

egenskaper samt situationen kan väcka känslor genom en rad psykologiska mekanismer på olika nivåer i hjärnan.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Uddén (2004), Lilliestam (2012) samt Bossius (2011) studier rör sig inom samma forskningsområde, där de hävdar att upplevelser av musik bidrar till en ökad känslomedvetenhet. Det ger upphov till förmågan att uppleva och kommunicera med sina känslor. De får även medhåll av Statens Folkhälsoinstitut (2005) som menar att barn och ungdomar utvecklar sin känslomedvetenhet genom kulturella upplevelser.

(13)

13

2.2 Teoretiska begrepp

I detta stycke kommer definitionen av våra centrala begrepp och användningen av dessa att synliggöras. De centrala begrepp som kretsar kring känslor och vår tolkning av dem grundar sig i ovan nämnda författares tankar och idéer.

2.2.1 Känslor

Juslin (2015) beskriver musik och känslor utifrån ett antal olika begrepp. Vi har valt ut tre begrepp som vi har översatt från engelska till svenska som är relevanta i studien för att svara på vad nallekonserter kan erbjuda barn i förskoleåldern och vad det

pedagogiska värdet är i att involvera musik i den dagliga verksamheten. Dessa begrepp är: “Rhythmic entrainment” , “Evaluativ conditioning” samt “contagion”.

Juslin (2015) börjar med att beskriva en känsla som uppstår vid en extern musikalisk rytm som smälter samman med lyssnarens interna kroppsrytm. Den sammansvetsade rytmen blir vad Juslin benämner som “Rhythmic entrainment”. Det andra begreppet “Evaluativ conditioning” beskriver Juslin (2015) med att känslor uppstår därför att ett musikstycke upprepade gånger har parats ihop med andra positivt eller negativt laddade stimuli i musiklyssnarens omgivning, så att en betingad

association har uppstått mellan musikstycket och ett visst känslotillstånd (vår översättning av Juslin).

Vi tolkar Juslins (2015) begrepp “Evaluativ conditioning” som snarlikt med Bossius och Lilliestams (2011) begrepp musikaliskt habitus. Det sista begreppet som kommer från Juslin (2015) består av de känslor som vi applicerar på musiken genom vår befintliga sinnesstämning vilket benämns med “contagion”. Detta begrepp innebär känslan av hur människors tonfall förmedlar olika känslor via rösten.

Med användandet av begreppet känslor avser vi i detta arbete allt från känslor som blivit bevarat i minnet, till det som skapats från starten i vårt habitus. Detta ligger som grund för hur vi använder oss av begreppet känslor. Vi definierar känslor i

nallekonserter som någonting som grundar sig i det kroppsliga, det vill säga det som går att visa genom kroppen. Med andra ord används begreppet känslor i denna text med syftet att beskriva kroppsspråk och mimik som visat sig under observationer och intervjuer. I de fall då informanterna har satt ord på sina känslor i relation till musiken används den definitionen som ett undantag.

(14)

14

De ovanstående centrala begreppen är förankrade i tidigare forskning och används som material i analysen.

2.3 Kulturförvaltare

I den omfattande process vi haft med att välja ut nyckelmoment ur vårt material

upptäckte vi ordet kulturförvaltare. Vår definition av vad en kulturförvaltare är riktar sig till förskollärarprofessionen. Vi ser en kulturförvaltare som någon som använder sig av pedagogiska redskap kring musik inom förskoleverksamheten. Det innebär att den som definierar sig som kulturförvaltare har insyn i det pedagogiska värdet av musiken i förskolans verksamhet. Vi anser att kulturförvaltare inom förskolans verksamhet agerar ut musikens alla pedagogiska aspekter. Detta betyder att de känslor som uttrycks i form av smak och avsmak, negativa och positiva reaktioner, glädje och rädsla används som ett pedagogiskt redskap för lärande.

(15)

15

3. Metod

I metodkapitlet presenteras en redogörelse för vilka metoder som använts med intentionen att uppfylla studiens syfte. Studien grundar sig i en kvalitativ

observationsstudie där metoder som observation, djupintervju och enkät används i uppfyllandet av syftet. Dispositionen består av en metoddiskussion, urval,

genomförande och slutligen de etiska aspekterna som rör studien.

3.1 Metodgenomgång

Vi har valt att göra en empirisk studie med utgångspunkt från Johan Alvehus (2013) U-modell. För att titta närmare på kopplingarna mellan musik och känslor samt dess betydelse för förskolans verksamhet använder vi oss av följande metoder: observation, en djupintervju med ett barn och en enkät med en förskollärare.

Enligt Alvehus är kvalitativ metod ett begrepp som innefattar ”många, och sinsemellan olika, varianter” som till exempel intervjuer och observationer (Alvehus, 2013). Vi har valt att använda oss av standardiserade barnintervjuer samt medverkande observationer under Nallekonserten som ägde rum den 9/4-2016.

Alvehus lyfter även fram nackdelarna med att använda kvalitativ insamlingsmetod där skribenterna blir beroende av de fältanteckningar och observationer som gjorts, till skillnad från kvantitativ metod där numeriska data är grund för studien (Alvehus 2013). En kvalitativ insamlingsmetod var dock nödvändig för att få svar på våra

frågeställningar. När vi sedan gjorde en genomgång av vårt omfattande material valde vi att kategorisera materialet utifrån några nyckelmoment såsom deltagande

observation, djupintervju dvs. en barnintervju och en enkät med en förskollärare. Efter kategoriseringen utfördes en reducering av materialet i intentionen att besvara syftet (Alvehus, 2013). Till följd av att studien har ändrat fokus ett antal gånger har vi valt bort vissa delar av materialet som inte var relevant för intentionen att besvara frågeställningarna och syftet. Några exempel på bortvalda delar är material från en gruppintervju med representanter från Malmö symfoniorkester samt regissören bakom den senaste Nallekonserten. Vi har även valt bort samtliga barn intervjuer som är gjorda direkt efter konserten.

(16)

16

3.2 Urval

För denna studie valde vi att genomföra observationer på två nallekonserter som ägde rum den 9 april 2016 kl. 11 och kl. 15. Inför konserten la vi ut en vädjan på Facebook där vi efterfrågade barn som skulle närvara på konserten och som skulle kunna vara presumtiva informanter (se bilaga 3). Sammanlagt fick vi kontakt med sju barn. På konsertdagen föll tre barn bort. De barn som intervjuades var, 4,5,8 och 9 år. Till följd av att förskolebarn är mellan 1–6 år blev två av de presumtiva informanterna icke relevanta i studien. Slutligen föll ytterligare en informant bort då intervjuns kvalité inte gick att säkerställa. I slutändan intervjuades en 4 åring, där vi valde att göra en

djupintervju för att få en större mängd material.

Förutom detta gjorde vi en enkät med en nyutexaminerad förskollärare med musikintresse för att skapa anknytning till förskolan och dess läroplan. Förskolläraren saknar utomstående musikutbildning. Valet av denna förskollärare gjordes för att kunna ställa den ordinarie förskollärarutbildningen mot vår spetskompetens som förskollärare med musikprofil. Efter en diskussion mellan oss valde vi även att göra en webbenkät för att få tillgång till mer material angående förskollärares syn på musik och känslor. Tre förskollärare besvarade denna. I slutänden blev vi dock tvungna att göra ett urval. Svaren som redovisas i studien är från en av de fyra medverkande förskollärarna, eftersom övriga respondenters svar var alltför ofullständiga.

3.3 Genomförande

Nedan presenteras det material som använts för att besvara studiens syfte samt frågeställningar. Dispositionen är följande; först framställs en redogörelse av

observationerna av nallekonserten. Efter observationerna presenteras materialet kring vår djupintervju och slutligen presenteras enkäten med vår förskollärare.

Observationer

På den första konserten var vi medverkande observatörer medan vi på den andra konserten valde att använda dold observation, då vår närvaro som observatörer förmodligen hade kunnat störa de barn som besökte konserten om de visste att vi “tittade på dem”. Alvehus (2013) menar att “forskaren blir en del av sin

(17)

17

forskningsmiljö, detta för att på bästa sätt komma åt en grupp människors sedvänjor och världsbild”. Vi blev med andra ord medspelare i den miljö vi studerade.

Djupintervju

Fyraåringen i intervjun besöker regelbundet nallekonserter med sina föräldrar och är väl förtrogen med upplägget. Vi är bekanta med barnet genom en gemensam vän. I

anslutning till djupintervjun spelade vi upp utvalda delar av musiken från konserten. Senare vid analyserandet av det filmade materialet kunde vi upptäcka gester och uttryck som annars kunde gått förlorat. Fyraåringen intervjuades i sin hemmiljö två dagar efter konserten. Detta var ett medvetet val, då vi ville skapa trygghet för barnet. Fyraåringen var denna dag hemma från förskolan och något uppe i varv. Efter lite lek och mat samlade barnet sig och vi insåg att nu är det dags att starta intervjun. Vi valde att filma hela intervjun då vi i förväg diskuterat för och nackdelar och kommit fram till att det förmodligen är svårt att fånga en fyraårings alla uttryck nedskrivet på papper.

Risken med att ta anteckningar är att det som sägs bli förändrat på vägen dit, det blir det som intervjuaren hör som skrivs ner, och det stämmer inte alltid överens med vad som sagts.” (Alvehus 2013. s. 85).

Utifrån barnets intresse pågick intervjun i ungefär en timme tillsammans med en vårdnadshavare som var närvarande. Vi valde att spela upp musiken från konserten för att kunna fånga barnets olika reaktioner samt för att återuppleva det som hände på scenen. Vi var hela tiden uppmärksamma på fyraåringen för att kunna avbryta intervjun om det behövdes. Vi utgick från ett semistrukturellt intervjuschema där frågorna var förutbestämda (Alvehus 2013).

Enkät med Förskollärare

För att få svar på vår andra forskningsfråga, det vill säga, vad det pedagogiska värdet är i att involvera musik i den dagliga verksamheten, kontaktade vi en förskollärare som har ett stort musikintresse och jobbar på en förskola i en större stad i södra Sverige. Vi fick kontakt med förskolläraren genom Viktorias arbetsplats. Vi valde att intervjua henne just för hennes musikpedagogiska arbete samt för att undvika att intervjua en person med exakt samma skräddarsydda utbildning som vi har. Efter önskemål från

(18)

18

svara mer utförligt och korrekt på frågorna. För att medverkandet skulle vara möjligt gjordes en enkät med skriftliga frågor som mailades till förskolläraren; ett dokument med fyra frågor som var inriktade på förskolan, musik och känslor. Dessa frågor var utformade för att få en så tydlig bild som möjligt av en förskollärares syn på vad musik kan bidra med i förskoleverksamheten. Vidare samanställde vi och genomförde en webbenkät med samma frågor som tidigare respondent har besvarat, för att få ett större svarsunderlag. Tvär var de tre svaren i webenkäten ofullständiga och gick därför inte att använda i jämförande syfte.

3.4 Etiska aspekter

Vetenskapsrådet (2002) har fyra etiska krav som genomsyrar insamlandet samt användandet av det empiriska materialet. Dessa krav är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Då denna studie vilar på olika interaktioner mellan presumtiva och reella informanter, observationer, enkät samt en djupintervju har vi valt att informera de olika parterna genom en samtyckesblankett (Bilaga 1). Vi gav även informationen muntligt. Till följd av den unga åldern hos vårt djupintervjuobjekt valde vi att enbart informera barnet muntligt samt att vi tog hänsyn till barnets intresse under djupintervjun. Vi har dock godkännande av vårdnadshavarna som även de fick ta del av informationen muntligt samt skriftligt. Under studiens gång gjordes en enkät med en legitimerad förskollärare där vi valde att informera med en samtyckesblankett (bilaga 2) samt muntligt. Vidare meddelade vi alla de inblandade parterna i vilket syfte materialet skulle användas samt att informanternas identiteter är konfidentiella.

3.5 Studiens kvalitet

För att uppnå en god kvalité i studien, har vi förhållit oss till ledord såsom trovärdighet (reliabilitet) och giltighet (validitet). Det kan beskrivas som en transparens genom hela studiens process (Alvehus 2012). Det innebär att allt material måste hålla hög kvalitet för att studien ska kunna ses som giltig. Allt material måste kunna redovisas i den mån det går utan att röja anonymiteten eller missbruka de etiska aspekterna. För att läsaren ska kunna följa den röda tråden genom arbetet måste det vara beskrivet på ett sådant sätt att alla delar har en given koppling till teori och empiri för att skapa en tydlig grund till

(19)

19

analysen.

I det fall studien skulle genomföras igen tror vi att användandet av enkäter och observationer skulle ge liknande resultat som framkommit i studien. Däremot kan djupintervjuer med fler fyraåringar ge upphov till andra resultat. Då studien inte gjorts i sanningssökande syfte utan i upplysande syfte anser vi att giltigheten består.

(20)

20

4. Resultat och analys

I kapitlet resultat och analys kommer vi att besvara våra forskningsfrågor. Det vill säga:

● Vad erbjuder nallekonserter barn i förskoleåldern?

● Vad är det pedagogiska värdet i att involvera musik i den dagliga verksamheten på förskolan?

Dispositionen av resultatet samt analysen utgår från följande: vi inleder med en

diskussion om observationen av nallekonserten och ställer den i relation till teorier från tidigare avsnitt. Avsnittet avslutas med en sammanfattning för att belysa nallekonserten som miljö och redskap för förskolans verksamhet. I nästkommande avsnitt diskutera vi fyraåringens reaktioner kring musik och känslor utifrån djupintervjun med hjälp av begreppen; känslor och habitus, i relation till de teorier som delgivits tidigare. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattande del där vi presenterar frågeställningen och det som studien har resulterat i. Slutligen analyserar vi förskollärarens enkätsvar med syfte att besvara frågan om värdet i att involvera musik i den dagliga verksamheten på förskolan. Detta görs med hjälp av begreppen; känslor, habitus, ”contagion”, ”rhythmic entrainment” samt ”Evaluativ conditioning” . Slutligen presenteras frågeställningen samt det resultat studien mynnat ut i. Kapitlet avslutas sedan med en sammanfattning av de tre momenten.

4.1 Nallekonserten

I detta avsnitt presenterar vi materialet från vår observation av nallekonserter med syfte att besvara våra frågeställningar. Vi har valt ut det material från observationen som vi anser följer studiens syfte och frågeställningar.

Nallekonserten arrangerades av Malmö symfoniorkester och hölls på Malmö Live. Föreställningen leddes av två konferencierer, Harald och Dag. Temat för konserten var känslor och därför bestod mellanpratet av vilken effekt musiken som spelats har på olika människor. Allt börjar med att Harald frågar barnen i publiken hur de mår och

(21)

21

barnen får skrika ut sitt svar. Att engagera åskådarna i tidigt stadium tolkar vi genom Lilliestam (2012) där den fysiska upplevelsen av musik tillsammans med situationen väcker ett intresse. Sedan bibehölls intresset genom att Dag kom inskuttande till glad musik. Här drar vi en liknelse till det som Juslin (2015) benämner som “contagion” där känslan förmedlas genom det kroppsliga när Dag skuttar in. När barnen skrattar åt konferencierernas tokigheter anser vi att de blir kulturförvaltare åt nästkommande generationer, där glädjen i musiken förvaltats i barnens föränderliga musikaliska habitus. Under föreställningen får vi ett ypperligt exempel på hur musikaliskt habitus visar sig. Dag berättar för publiken om hur det känns att stå utanför och vänta på sin entré, nervositet och upprymdheten blir en betingelse som vid upprepade tillfällen blir en del av vad Bossius och Lilliestam (2011) definierar musikaliskt habitus som.

I mellansnacket pratar konferenciererna om musikens betydelse för känslorna och om hur musik kan låta olika för olika personer. Med detta vill vi dra en parallell till begreppet “Rhythmic entrainment” och hur musiken och känslorna smälter samman till en och samma kroppsrytm. Vid nästa stycke sägs det att vi ska stå upp och visa med kroppen hur musiken känns, några hoppar andra gungar i takt, någon snurrar men det är inte alla i publiken som gör något många står bara. Åter igen involverar

konferenciererna åskådarna i vad vi vill benämna utifrån Uddéns (2004) tolkning av Bossius och Lilliestams (2011) musikaliska habitus. Den rytmiska leken är en färdighetsutveckling som del av det som utvecklas och fungerar som ett naturligt komplement till förskoleverksamheten.

Sammanfattning av Nallekonserten

Sammanfattningsvis kan vi utifrån relevant forskning och analysen av nallekonserten se att interaktiva händelser som involverar musik bidrar till skapandet av musikaliskt habitus. Konserten i sig blir ett uppvaknande för det naturliga komplementet till det barn erfar på förskolan och tillsammans med andra vuxna. Konserten blir en ny miljö som upplevs med vuxna som inte är i den kända miljön på förskolan och blir därför en faktor i barnens utveckling av musikaliskt habitus.

(22)

22

4.2 Nallekonsert och känslor

I detta avsnitt går vi igenom det empiriska materialet från vår djupintervju med fyraåringen. Vi har i detta stycke använt oss av bitar ur djupintervjun i förhållande till vår frågeställning som är relevanta för att besvara “Vad erbjuder nallekonserter barn i förskoleåldern.” Slutligen presenteras en sammanfattning som tillsammans med stycket ovan “Nallekonsert” sammanfattar analysen av konserten med djupintervjuns analys, detta görs i syftet att besvara frågeställningen utifrån ett vidare perspektiv.

Det som fångade oss var när barnet specifikt reagerade vid ett musikstycke. Detta stycke var “Night on bald mountain” av Modest Mussorgsky. Barnet visade sina känslor på ett negativt sätt genom att krypa ihop och hålla för öronen med beskrivningen att musiken var ”läskig”.

Bossius och Lilliestam (2011) beskriver detta som musikaliskt habitus där man format smak och avsmak. Givetvis är smak och avsmak något som är föränderligt utifrån var man befinner sig i livet. Efter barnets reaktion frågade vi om det kändes bra i kroppen när musiken var läskig? Därpå svarade barnet: “Nej men jag skrattade.” Det vill säga att även om barnet uttryckte att det var obehagligt fanns ändå känslan av att det var roligt när musiken var läskig.

Jederlund (2002) hävdar att barn och vuxna genom musiken kan vara delaktiga i ett gemensamt, emotionellt och kreativt flöde vilket kan leda till engagerade samtal om t.ex. hur det känns i kroppen. Under intervjun berättade barnet att “det roligaste var faktiskt när de klädde av sig.” Detta visade barnet med mycket känsla genom att visa hur man tar av sig tröjan samtidigt som det skuttade runt lite. Att beskriva känslor med kroppen utifrån en rörelse gjorde barnet ett flertal gånger tillsammans med ord.

Exempel på detta var subtila gester som att rygga undan vid musik som var obehaglig, att ställa sig upp och dansa till musiken och att börja skratta hysteriskt av glädje när det var musik som uppskattades. Vilket vi tolkar utifrån Juslins (2015) begrepp “Rhythmic entrainment”; där en utomstående rytm i musiken tas in av kroppen och blir en

känslobaserad rytm som ger uttryck för illustrationen av barnets känslor.

Ytterligare exempel på “Rhythmic entrainment” var när intervjuaren ställde frågan vad som var bäst var svaret att Beethoven var bäst för då blev barnet sprallig, även här illustreras detta med kroppslig känsla genom att sprattla med benen. Under

(23)

23

hela djupintervjun synliggjordes musikaliskt habitus som Bossius och Lilliestam (2011) har beskrivit utifrån vad vi i denna studie benämner som begreppet känslor, som det som visas kroppsligt, uttrycksmässigt och genom mimiken.

Sammanfattning av Nallekonserten och känslor

Sammanfattningsvis erbjuder nallekonserter barn en möjlighet att uppleva och utforska musik tillsammans med vuxna i en ny miljö. Nallekonserten erbjuder barn i

förskoleåldern; anknytning, spänning och gemenskap. Som en spegling av

erfarenheterna de bär med sig och får är Nallekonserter ett ypperligt tillfälle till att lära sig något nytt om omvärlden och sig själv. Nallekonserten erbjuder alla och inte minst barnen känslor av gemenskap och förväntan inför ett evenemang och speglar därför de erfarenheter man har och de som man får.

4.3 Musik som redskap i förskolan

I detta avsnitt redogörs för vår förskollärares enkätsvar för att belysa

förskoleverksamhetens anknytning till studien. Detta görs med syfte att besvara frågeställningen: vad är det pedagogiska värdet i att involvera musik i den dagliga verksamheten på förskolan? Slutligen presenteras en sammanfattning av analysen av förskollärarens svar.

I vår enkät som besvarades av en legitimerad förskollärare framkom det att denne anser att:

Musik och känslor, musik kan ta fram känslor och känslor kan skapa musik. De går hand i hand med varandra. Att som barn få lära sig att uttrycka känslor och upptäcka känslor, är jag övertygad att musik kan fungera som ett verktyg. (Enkät med förskollärare, 2017-02-02).

Vi tolkar förskollärarens tankar om musik som verktyg i likhet med Bossius och Lilliestams (2011) musikaliska habitus där erfarenheter och känslor är den centrala innebörden. Musik ska vara tillgängligt precis som drama, måla, bygga upptäcka olika konstarter för att kunna uttrycka sina känslor (Enkät med förskollärare, 2017-02-02). Förskolläraren anser att musik precis som andra estetiska uttrycksformer ska vara tillgängligt för alla, vilket stämmer med Läroplanen för förskolan 98 rev 16 riktlinjer angående den pedagogiska och den estetiska verksamheten. Förskollärarens tankar och

(24)

24

idéer angående musikens betydelse i förskolans verksamhet går att tolka med Juslins (2015) teorier gällande personlighetens egenskaper, som reflekteras i musikupplevelsen och därmed den tolkningsförmåga som kroppens känslor har. Förskolläraren i studien anser att musik kan plocka fram känslor samt att det ska vara tillgängligt. Att olika instrument och olika sorters musik ska bli introducerat tidigt i livet med olika estetiska uttryckssätt tror vår förskollärare kan bidra med att barns känslor kan komma fram lättare (Enkät med förskollärare, 2017-02-02). Förskolläraren fortsätter sedan med;

Men då måste man som pedagog vara öppen och ha en förståelse att musik är så mycket mera än sång och instrument, musik precis som andra uttrycksformer är ett verktyg som uttrycks på olika sätt. Musik ihop med andra uttryckssätt tror jag är både på gott och ont. Dans utan musik? Ja jag tror att det både kan bidra på ett positivt sätt och ett negativt sätt (Enkät med förskollärare, 2017-02-02).

En öppen attityd till musiken och dess betydelse för förskolan går att beskrivas med Juslins (2015) begrepp “Evaluativ conditioning” där associationen med ett musikstycke leder till ett antagande om smak och avsmak som går in i Bossius och Lilliestams (2011) definition av musikaliskt habitus. Förståelsen för musik som ett verktyg så som förskolläraren beskriver det kan både vara positivt och negativt. Vidare vill

förskolläraren att barnen ska kunna hitta sitt uttryckssätt. Det kan vara all form av görande, allt från musik, dans och drama till att sitta tysta. Detta tolkar vi med Uddéns (2004) tankar om att finna sig själv i tidig ålder och att det är i förskolans verksamhet som barn erfar detta.

“Musik är inte större än dans” (2017-02-02) säger förskolläraren vilket vi tolkar genom Uddéns (2004) tankar kring musikaliskt habitus, vidare i enkäten svarar

förskolläraren att som pedagog vill man att barnen själva ska få möjlighet att hitta och utveckla sitt personliga uttryckssätt. Detta stämmer med Uddéns (2004) definition av musikaliskt habitus att genom imitation lär vi oss nya saker. Detta menar vi, innebär att förskollärare överlag behöver vara lyhörda och nyfikna då det är genom utvecklingen som musiken kan fungera som ett redskap för så mycket mer än möjligheten att utveckla förståelse för känslor. Förskolläraren säger lägre fram i sin enkät:

Jag använder mig av alla olika estetiska uttryckssätt i förskolan, musik är ett av dem. Musik har jag använt när jag har haft barn som har svårt att prata, då har språket kommit fram på ett annat sätt, mera lekfullt sätt. Syftet med musik är som jag sa innan att ge barnet ett verktyg att upptäcka sig själva, men det gäller alla estetiska uttryckssätt. Musik är bara ett av dem alla (Enkät med förskollärare, 2017-02-02).

(25)

25

Vi tolkar förskollärarens avslutande citat som vikten av att vara en kulturförvaltare där förskollärarens ansvar ligger i att ge barnen verktyg att upptäcka och uttrycka sig själva.

Sammanfattning av förskollärarens enkät

Studien tillsammans med frågorna i förskollärarnas enkät leder fram till följande slutsats:

Nallekonserter erbjuder barn i förskoleåldern anknytning, spänning och gemenskap som en spegling av de musikaliska intryck de dagligen får ta emot.

Det pedagogiska värdet i att involvera musik i förskolans dagliga verksamhet är att visa hur musik är ett naturligt komplement och en bestående del av det moderna samhället samt att visa hur musik kan användas på olika sätt.

Sammanfattning av analysen

Sammanfattningsvis erbjuder nallekonserter möjlighet att uppleva och utforska musik tillsammans med vuxna i en ny miljö. Det är möjligt att på ett säkert men obekant sätt få ta del av musik tillsammans, att skapa anknytning och spänning. Nallekonserter blir därför ett ypperligt tillfälle till att lära sig något nytt om omvärlden och sig själv. Nallekonserter erbjuder interaktiva händelser som involverar musik och bidrar till skapandet av musikaliskt habitus. Med de interaktiva elementen skapas känslor i

gemenskap och förväntan inför ett evenemang och speglar därför de erfarenheterna man har och de som man får. Det pedagogiska värdet i att involvera musik i den dagliga verksamheten är att se det som ett naturligt komplement till övriga pedagogiska

redskap, där musik får ta plats som ett pedagogiskt och förmedlande redskap, där musik fungerar i utbildande syfte för att hantera samt nyansera olika uttryckssätt. Att låta musik verka för inlärning inom alla ämnen som ett redskap för det egna skapandet av musikaliskt habitus.

(26)

26

5. Diskussion

Syftet med studien är att belysa vad nallekonserter kan erbjuda barn i förskoleåldern och vad som är det pedagogiska värdet i att involvera musik i den dagliga verksamheten på förskolan. Kapitlets disposition ser ut som följer, först förs en metoddiskussion där vi beskriver de för och nackdelar som har upptäckts under studiens gång. Sedan förs en resultatdiskussion där vi redovisar svaren på frågeställningarna mot bakgrund och yrkesrelevans.

5.1 Metoddiskussion

Det som går att kritisera i vår uppsats är vårt omfattande material vilket har resulterat i att vi har fått begränsa vår studie rejält. Vi har använt oss av flera metoder i insamlandet vilket inte syns i arbetet efter transkriberingar. Det bortsorterade materialet har relevans för studien men skulle ta för stort utrymme.

Det är inte lätt att få ner känslouttryck på papper, speciellt som barn har ett begränsat språk vilket gör att det lämnats mycket plats för tolkningar och diverse översättningar från föräldrarna. Vi har dock försökt att vara nära barnets egna

förklaringar av vad som visats och därmed skrivits ner. I studien gjordes en enkät för att få in förskolerelevansen, att en enkät gjordes istället för en intervju är till följd av

önskemål från informanten att få svara på frågorna skriftligt. Att det enbart gjordes en enkät med en förskollärare är problematiskt för studiens trovärdighet, för att hennes åsikter ej kan ses som representativa för alla förskollärare.

Som följd av denna insikt gjordes det därför en webbenkät i vilken ytterligare tre förskollärare medverkade. Men på grund av den spridda kvaliteten på svaren från

webbenkäten gjordes det ett urval. För att skapa högre trovärdighet för studien skulle man kunna antingen använda sig utav ett större urval förskollärare som deltar i samma enkätundersökning eller muntligen intervjua en handfull informanter med liknande utbildning. Såhär i efterhand ser vi att vi antingen borde intervjuat fler förskollärare eller gjort webbenkäten tidigare i arbetsprocessen.

(27)

27

5.2 Resultatdiskussion

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vad nallekonserter kan erbjuda barn i förskoleåldern samt det pedagogiska värdet i att involvera mer musik i den pedagogiska verksamheten. Barnets medverkan och entusiastiska förklaringar om sin upplevelse från nallekonserten har bidragit till att vi fått fram viktiga data som bearbetats och

analyserats utifrån de frågeställningar som varit aktuella för vår studie. Likaså har förskollärarens svar gett oss material att arbeta med. Det insamlade materialet från intervjuer och observationer samt den litteratur vi gått igenom har gett oss insikter som presenteras i nästa stycke.

Vad erbjuder nallekonserter barn i förskoleåldern?

Genom att undersöka vad nallekonserter erbjuder barn i förskoleåldern har vi kommit fram till att det är ett bra komplement till den pedagogiska verksamheten.

Nallekonserter erbjuder barn en möjlighet till att utforska sitt musikaliska habitus, tillsammans med en vuxen utforska och uppleva musik i en ny miljö. Till följd av detta blir nallekonserter en av många möjligheter till gemenskap och anknytning inom förskolesfären. I studiens inledning funderar vi på hur vi som blivande musikpedagoger kan involvera musiken i verksamheten. Vi anser att konserten blir ett uppvaknande till det naturliga komplement som barn erfar på förskolan och tillsammans med andra vuxna.

Studien har kommit fram till vad olika liveevenemang så som ex. Nallekonserter kan erbjuda förskoleverksamheten, bland annat det sociala samspelet som uppstår mellan de som upplever och de som tillhandahåller upplevelsen.

Vad är det pedagogiska värdet i att involvera musik i den dagliga

verksamheten på förskolan?

Förskolläraren i vår enkät menar att musik i förskolan är ett av många pedagogiska redskap för att nå fram till barn inom olika områden. Förskolläraren ser musik som en central del men påpekar att den oftast inte ska vara ett ensamt redskap utan ett

komplement till övriga pedagogiska insatser. Först då kan en helhet bildas i den

pedagogiska vardagen. Om vi går tillbaka till studiens bakgrund grundar sig problemet i att musik används som ett samlingsverktyg men studien visar att; musik som

(28)

28

pedagogiskt redskap bidrar till förståelse och att lära sig läsa av och uttrycka sina känslor.Lilliestam (2006) m.fl. anser att människor mår bra både fysiskt och psykiskt av att kunna uttrycka sig med hjälp av olika medel, såväl inlevelse- som

upplevelseinriktad. Med stöd av Lilliestam anser vi därför att förskollärare bör ge barn möjligheter att i det dagliga arbetet få en väg till att lära sig hantera samt nyansera sina känslomässiga uttryck.

För att diskutera kring studiens resultat mot inledningen kan vi visa på vikten av att involvera musik i förskolans verksamhet. Studien har resulterat i att lyfta fram hur externa musikaliska event kan bidra till barns musikaliska habitus och i vår utbildning till blivande musikpedagoger. Vi anser att denna studie samt eventuell vidare forskning kan resultera i att musik som samlingsfenomen blir ett minne blott. Studien i sig kan agera som en ögonöppnare för musikintresserade pedagoger. Vi anser att i utbildande syfte kan musik verka som redskap i lärande inom den pedagogiska verksamheten, oavsett om det berör känslor eller andra ämnen.

5.3 Framtida forskning

Potentiell framtida forskning inom ämnet musik och känslor finns, exempel på sådan är att involvera Malmö symfoniorkester i den pedagogiska verksamheten genom att olika instrument kommer på besök. På så sätt kan utvecklandet av den musicerande delen av musikaliskt habitus studeras. Andra forskningsområden kan vara att specificera

musikaliska genrer för att studera smak och avsmak inom förskolans pedagogiska verksamhet. För övrigt ser vi en potential i att arbeta vidare med ämnet musik och känslor, då musik kan användas till inlärning av många ämnen. Att studera två grupper som får uppleva samma aktiviteter men där den ena får uppleva aktiviteterna

tillsammans med musik. Vad finns det för fördelar och nackdelar i detta och hur blir den pedagogiska miljön förändrad vid konstant musikalisk exponering?

Vi anser att eftersom vi som vuxna konstant söker oss till musik via radio, mobil eller dylikt så sker det en konstant frivillig exponering av musik. Till följd av detta anser vi att studier i förskolan kring musikens exponering kan vara tillfredsställande. Vilken sorts musik exponeras barnen för frivilligt och vilken är ofrivillig? Vidare tror vi att det finns potential i att studera musikstunden som samlingsfenomen i förskolan i hopp om

(29)

29

(30)

30

Litteraturlista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bossius, Thomas & Lilliestam, Lars (2011). Musiken och jag: rapport från

forskningsprojektet Musik i människors liv. Göteborg: Ejeby

Bourdieu, Pierre (1985) “The social space and the genesis of Social Groups”, November 1985, Vol. 14, nr 6,

Jederlund, Ulf (2002), Musik och språk, Stockholm: Runa.

Lilliestam, Lars (2006) Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med

människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Lärarförbundet (2005), Lärarens handbok – Skollag, Läroplaner, Yrkesetiska principer,

FN:s barnkonvention, Stockholm: Lärarförbundet.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98. [Ny, Rev. Utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Statens Folkhälsoinstitut (2005) Kultur för hälsa, Kalmar.

Uddén, Berit (2004), Tanke – Visa - Språk – Musisk pedagogik med barn, Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

(31)

31

MULTIMEDIA

Juslin, Patrik (2015) Därför väcker musik känslor

http://www.psykologforbundet.se/Documents/Psykologtidningen/Forskningsartiklar/201

5-9-Forskningsartikel-Da%CC%88rfo%CC%88r-va%CC%88cker-musik-ka%CC%88nslor.pdf (2017-05-13)

Lilliestam, L (2012) Att lyssna på musik

http://www.musikforskning.se/stm/STM2012/STM2012Lilliestam.pdf (2017-03-19)

Mussorgsky, M (1867) Night on bald mountain [ Malmö Symfoniorkester] [Nallekonsert, 2016-04-09] Malmö

(32)

32

Bilagor

Bilaga 1 Samtyckesblankett för barnintervjuer

Bilaga 2 Samtyckesblankett för Vuxna

Bilaga 3 vädjan till informanter

Bilaga 4 webbenkät

(33)

33

Bilaga 1 Samtyckesblankett Barn

Datum

2016-05-17

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi heter Viktoria Alm och Therése Berggren och studerar till förskollärare med

musikprofil på Malmöhögskola, vi skriver just nu vårt examensarbete med inriktning på barn och musik. Det vi har för avsikt att titta på är barns tankar på musiken som spelas på Nalle Konserten den 9/4. Detta kommer göras med en kort intervju på ca 5–10 minuter efter konserten, som kommer att spelas in samt att tas stödanteckningar på. All information angående barnen kommer att vara konfidentiellt UTOM barnets ålder. Vidare kommer allt material endast användas i uppsatsen och kommer därför att raderas när vi är klara med examensarbetet.

Inom förskolans verksamhet råder det stark sekretess enligt offentlighets- och

sekretesslagen. Jag får därför inte dokumentera, fotografera eller filma ditt/ert barn utan att du/ni har samtyckt till det. Även personuppgiftslagen kräver ett sådant samtycke. Genom att skriva under detta samtycke godkänner du/ni att ditt/ert barn dokumenteras av mig på det sätt jag har beskrivit inom ramen för mina studier. Det insamlade

materialet kommer inte att användas i något annat syfte och det kommer att förstöras när studien är färdig.

Du/Ni kan när som helst återkalla detta samtycke. Då kommer inga nya uppgifter att samlas in, men de uppgifter som redan har samlats in får lov att fortsätta användas i studien. Barnets Ålder ……… Datum: ……….. Vårdnadshavare Vårdnadshavare ……….. ………..

(34)

34

Bilaga 2 Samtyckesblankett Vuxna

Datum

2016-05-17

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi heter Viktoria Alm och Therése Berggren och studerar till förskollärare med

musikprofil på Malmöhögskola, vi skriver just nu vårt examensarbete med inriktning på barn och musik. Tack för att ni vill medverka.

Genom din underskrift godkänner du att vi får spela in intervjun samt att vi får använda materialet i vårt examensarbete och i framtida eventuella forskningsarbeten.

Du samtycker även till att vi får nämna ditt namn samt din profession i examensarbetet. Du kan när som helst återkalla detta samtycke. Då kommer inga nya uppgifter att samlas in, men de uppgifter som redan har samlats in får lov att fortsätta användas i studien.

Datum: ………..

(35)

35

Bilaga 3 vädjan till informanter

“Hej! Lördagen den 9/4 är det dags för Nallekonsert på Malmö Live. Jag undrar om jag har någon här i mitt fb nätverk som ska gå dit med barn i förskoleåldern. Vi undrar om vi i så fall skulle få lov att göra en kort intervju med barnet några dagar efter Nallekonsert då vi behöver barnintervjuer till vårt examensarbete. Hör gärna av er till mig eller Vikkiiy.”.

(36)

36

Bilaga 4. Webbenkät

Hur arbetar du med musik och känslor som ett redskap för lärande i förskolans verksamhet?

Hur använder du dig av musiken som ett redskap inom känsloteman?

Hur kan förskolan använda sig utav musik som ett redskap för utforskandet av barns känslor?

Anser du att det finns ett syfte med att använda musik som en del av den ordinarie verksamheten? på vilket sätt?

Anser du att musik bidrar till annat lärande?

References

Related documents

I Vietnamtalet skulle detta vara efter inledningen och till talets sista fjärdedel när Palme talar om just Vietnam.. I talet till nationen är det främst i inledningen, i de

Här drar vi den slutsatsen att de förskollärare som inte hade ett syfte, troligtvis har ett omedvetet syfte med musiken, då de säger sig använda musik och

Mycket forskning har ägnats just åt att titta på sambandet mellan barns språkutveckling och musik, och många gånger har man funnit att den fonologiska träning som kan uppnås

Dessa överväganden synliggörs i resultatdelens samtliga kategorier avseende vad för musikaktiviteter förskollärare och barnskötare har uttryckt att de arbetar med

Resultat för undersökningen visar att Historisk Simulering estimerat risken korrekt med samtliga simuleringsmängder och 95 procents konfidensnivå.. Med 99 procents

I Pedagogiskt program framskrivs däremot musik som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på

Majoriteten av deltagarna svarade att de sjunger tillsammans med barnen i samlingar och att deras syfte var att utveckla barns språk och ge barnen möjlighet att uttrycka sig

I vår studie har vi valt att fördjupa oss inom ämnet musik då vi har funderingar kring musikens betydelse i förskolan och hur pedagoger kan arbeta med musik på förskolan för