Hur framställs funktionsvariationer i litteratur för förskolebarn?

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Funktionsvariation & barnlitteratur

Hur framställs funktionsvariationer i

litteratur för förskolebarn?

How are disabilities presented within preschool literature?

Lisette Sääv

Liza Weidmar Pahima

Förskollärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare

Slutseminarium: 2019-08-29

Examinator: Despina Tzimoula Handledare: Jonas Qvarsebo

Förord

Det här examensarbetet är skrivet i par vilket innebär att det är två skribenter som har utfört alla steg på vägen. Vi har tillsammans suttit med intervjufrågor, utfört intervjuer och skrivit arbetet tillsammans genom givande diskussioner. Intresset för specialpedagogik och barnlitteratur ligger oss båda varmt om hjärtat vilket har resulterat till studiens syfte. Den här studien är inte relaterad till ett pågående forskningsprojekt men förhoppningsvis kan vårt arbete bidra till vidare forskning och ett större intresse kring ämnet.

Vi vill tacka de förskolor som öppnat sina dörrar för oss och även de pedagoger som ställt upp på intervjuer som bidragit till ytterligare kunskap om sina tidigare erfarenheter.

Vi vill dessutom tacka våra fantastiska familjer som stöttat oss genom hela resan och som bidragit med positiv energi och kärlek.

”Hur ska jag kunna veta det, när jag aldrig har försökt?”

Sammanfattning

Den här studien är baserad på barnlitteratur i förskolan med funktionsvariation i bild och text samt intervjuer med verksamma pedagoger om deras syn på detta. Det insamlade materialet från studien gjordes på två förskolor i södra Sverige. Vi har fokuserat på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att det förekommer funktionsvariationer i barnlitteraturen men det finns fortfarande en stor brist gällande kunskapen kring ämnet. Resultaten från pedagogintervjuerna visade vikten av att arbeta med funktionsvariationer i förskolan med barnen och att literacy ska genomsyra hela verksamheten men att det behöver förbättras ytterligare. Någonting som blev ännu tydligare efter studiens gång, var att hur viktigt det är att som pedagog arbeta med de mänskliga rättigheter och att i samtal med barnen lyfta innebörden av en likvärdig förskola och vad det faktiskt innebär för dem själva.

Innehållsförteckning

1. Inledning………..s 7 1.1 Syfte………..s 8 1.2 Uppsatsens frågeställningar………. s 8 2. Bakgrund……….s 9 2.1 Begreppsdefinition………... s 10 2.1.1 Funktionsvariation….……… s 10 2.1.2 Inkludering……… s 10 2.1.3 Literacy………. s 10 3. Tidigare forskning………...s 12 3.1 Barnlitteratur med undervisande syfte……… s 12 3.2 Framställningen av funktionsvariationer gällande barnlitteratur……… s 12 3.3 Pedagogens roll………... s 13 4. Teoretiska perspektiv………. s 15 4.1 Sociokulturell perspektiv……… s 15 5. Metod………. s 17 5.1 Metodval………. s 17 5.2 Analyserat material………...……….. s 18 6. Resultat & analys………... s 22 6.1 Olika funktionsvariationer i litteraturen……..………... s 22 6.1.1 Sammanfattning av analysen av litteratur……… s 25 6.2 Förmedlingen av budskap om funktionsvariation………s 26 6.3 Pedagogernas syn på arbete med litteraturen………...s 27 7. Diskussion………...s 30

7.1 Framtida yrkesroll………....s 32 7.2 Fortsatt forskning……….s 33 8. Referenser………...s 34

1. Inledning

I dagens samhälle går de allra flesta barn i förskolan. Statistik visar att det är cirka femtio procent av alla ettåringar som går i förskolan, åttioåtta procent av alla tvååringar och nästan nittio procent av alla 4-5 åringar. Dessa barn börjar gå i förskolan från cirka 15-18 månaders ålder (Sandberg 2014). Läsning och litteratur är en viktig del i förskolans verksamhet där viktiga ämnen kan tas upp och därefter diskutera och lära tillsammans med barnen. Därför är det relevant som förskollärare att vara medveten om innehållet i barnlitteraturen.

Vi har valt att göra en studie om framställningen av funktionsvariationer i barnlitteratur på förskolan då det saknas kunskap och forskning om ämnet. Detta ämnet är högst relevant just för att det går barn i förskolan som har olika typer av funktionsvariationer, allt från neuropsykologiska till fysisk funktionsvariation. Vi vill att alla, yngre som äldre ska känna sig accepterade för den dem är i världen. Därför är det viktigt att redan i förskolan arbeta med detta ämnet och lära barnen att acceptera sig själva och varandra trots olikheter och likheter. Vi hoppas att vår studie kommer att öppna upp ögonen hos människor och göra så att en ökad vilja att arbeta med detta ämnet och att göra det med barn redan vid ung ålder.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur funktionsvariationer framställs i litteratur för förskolebarn och hur denna litteratur används i förskolan. Undersökningen inriktas mot de tillgängliga böckerna på förskolornas bibliotek. Det är vårt uppdrag enligt bland annat skollagen och de mänskliga rättigheterna att som pedagoger tillgodose barnens rättigheter gällande likvärdighet i förskolan, då det är vårt ansvar att se till att barns rättigheter står i fokus. Ett fokus i den här uppsatsen, är att undersöka hur pedagoger faktiskt tar till sig likvärdighetsperspektivet inom barnlitteraturen och allvaret i sitt uppdrag. Dessa olika fokus kommer att besvaras genom våra tre olika frågeställningar (Svaleryd & Hjertsson 2014). Frågeställningarna som står nedan, grundar i vikten av att synliggöra normer i förskolan då likabehandlingsplanen är enormt väsentlig för vårt arbete mot diskriminering och kränkningar. Vi har valt dessa för att förskolan ska vara likvärdig för alla (Svaleryd & Hjertsson 2014).

1.2 Uppsatsens frågeställningar

 Vilka typer av funktionsvariationer förekommer i litteraturen?  Vilka budskap om funktionsvariationer förmedlas?

2. Bakgrund

För att kunna studera barnlitteratur gäller det att undersöka barnlitteraturen i relation till samhället och dess utveckling. Perspektiv på samhällets utveckling är någonting som är av vikt och även synen på barn i historiska sammanhang. Barnbokens utveckling är beroende av till exempel barns rätt till skolgång (Kåreland 2013).

1968 trädde lagen i kraft som innebar att alla personer med en utvecklingsstörning fick rätt till utbildning. Detta i praktik var ett komplement till andra lagar som redan fanns då de inte räckte till som rättigheter för de personer med en utvecklingsstörning. Den nya lagen som kom till benämndes som omsorgslagen och den gav alla en rätt till utbildning oavsett funktionsvariation. Det var här allmän skolplikt för alla infördes (Brodin & Lindstrand 2010). När det talas om skolplikt för alla så kopplas det samman med integrering och normalisering. Detta var någonting som var på tapeten redan på 1960 talet och som nu kallas för normaliseringsprincipen och det var Bengt Nirje som etablerade begreppet i Sverige. Normaliseringsprincipen innebär att alla personer som har ett funktionsvariation ska kunna leva på samma sätt med samma rättigheter som personer utan ett funktionsvariation. Dessa personer ska alltså kunna leva sina liv med sina familjer på samma villkor som alla andra (Brodin & Lindstrand 2010). Brodin & Lindstrand (2010) fortsätter med att tala om att arbetet med integrering i Sverige har kommit långt men vi är ännu inte riktigt där och skulle vi ställa högre krav finns det ännu mer att göra. De tar upp ett exempel som innebär att sätts ett barn med funktionsvariation i en klass med barn som inte har det, blir det automatiskt inte integrering ifall barnet inte ses en naturlig del av klassen.

Barns möte med litteratur och kultur utifrån ett literacy-perspektiv är förankrat med familjen och hur det ser ut hemma. Läsande i detta fallet är en del av vårt sociala och kulturella liv och barnets erfarenheter hemifrån spelar en stor roll. Med hjälp av de vanor som finns hemma skapar sig barnet en uppfattning om sig själv och sin omvärld. Mötet mellan barnet och literacy finns först och främst i den vardagliga miljön som barnet befinner sig i (Fast 2019). Eftersom att varken barnlitteratur eller barndom räknas som någonting historiskt så innebär det att föräldrarnas erfarenheter av literacy spelar en stor roll i hur barnen förhåller sig. Närmiljön präglar alltså hur barnen redan som små tar till sig böcker och läsande (Kåreland 2013).

2.1 Begreppsdefinition

Nedan kommer en förklaring av de fyra begreppens innebörd som är relevanta för denna studie. Dessa begrepp anser vi är viktiga att ha med och att definiera för att pedagoger som är

verksamma i förskolan ska främja de mänskliga rättigheterna inom utbildning. De mänskliga rättigheterna innebär bland annat att motverka kränkningar och all form av diskriminering. Värdegrunden ska prägla verksamheten i förskolan och pedagoger och barn bör tillsammans diskutera och förstå begreppet funktionsvariation och dess innebörd för att främja en likvärdig förskola (Svaleryd & Hjertsson (2014). Alla begreppen som är definierade nedan, går alla hand i hand gällande vårt ämne som handlar om hur pedagoger kan arbeta med funktionsvariation med hjälp av barnlitteratur i förskolan.

2.1.1 Funktionsvariation

Funktionsvariation innebär att en individ har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning kan uppkomma efter en olycka, sjukdom eller vara medfött. Det finns tre olika typer av funktionsnedsättningar. En är fysisk funktionsvariation som innebär att man kan ha svårt för att styra, balansera eller koordinera bål, huvud, armar och ben. Ett exempel är ryggmärgsbråck. Sedan finns det en sort som heter neuropsykiatriska

funktionsvariationer vilket kan förklaras som att personen med denna typ av svårighet kan ha

svårt med det sociala samspelet. Ett exempel är autism eller ADHD. Ibland används begreppet psykisk funktionsvariation. Den sista typen av funktionsvariation kallas för intellektuell

funktionsvariation som innebär att man kan ha svårigheter att till exempel bearbeta, ta emot eller

förmedla information. Detta betyder att det krävs mer tid för individen att förstå och lära sig saker. Andra begrepp som används är kognitiv funktionsvariation (Vårdguiden 2013).

Förr hette begreppet funktionshinder/funktionsnedsättning men ändrades för några år sedan till funktionsvariation, det är alltså ett relativt nytt begrepp. Funktionshinder eller funktionsnedsättning, stämplar individer som några som inte passar in i samhällets normer. Därför är funktionsvariation ett nytt begrepp i Sverige och innebär att individen har egna förmågor och styrkor och rättigheter (Nordlund-Spiby 2017). Vi har valt att använda begreppet funktionsvariation då vi, precis som Norlund-Spiby (2017), menar att begrepp som nedsättning eller störning, kan upplevas som kränkande och individer kan känna sig felplacerade i samhället.

Vi har varit i kontakt med verksamma som tidigare använt begreppet funktionsnedsättning i brist på kunskap och efter vår kontakt fått en tankeställare och börjat använda begreppet på rätt sätt. Vi har även varit i kontakt med individer som antingen, eller känner någon med en funktionsvariation som använder begreppet funktionsvariation.

2.1.2 Inkludering

Inkluderingsbegreppet växte fram i USA för att se på elever med en ny syn som var i behov av särskilt stöd. Man ville ersätta det tidigare begreppet ”mainstream”. Begreppet inkludering skapades för idén om att skolan skulle utgå från elevers förutsättningar. För att förstå begreppet inkludering kan det förklaras som en bredare variant av ordet integrering (Nilholm 2006). Kristian Lutz (2013) belyser skillnaden mellan inkludering och integrering, då inkludering betyder att miljön ska anpassas till människans olikheter och inte tvärtom.

2.1.3 Literacy

Ett sätt att se på literacy är att se det som en ren färdighet att enbart se förmågan att läsa och skriva. Forskare anser att detta är ett stramt sätt att se på literacy då det begränsar förståelsen för barns sätt att lära sig läsa och skriva. De menar då att literacy är ett arbete som ständigt pågår under hela lärsituationen, till exempel att läsaren bollar mellan ny och gammal information (Fast 2019). Säljö (2005) menar också att literacy är mer komplext än så, han pekar på förmågan att kunna göra egna associationer och återkoppla till tidigare erfarenheter om sin omvärld, detta benämns som critical literacy.

3. Tidigare forskning

I den här delen kommer vi att ta upp tidigare forskning gällande bilderböcker och funktionsvariationer. Vi kommer att rikta in oss på både nationell och internationell forskning för att få en bredare bild men fokus kommer att ligga på internationell forskning då det finns en brist inom den svenska forskningen gällande ämnet. Den här studien är relevant för att vi vill bidra till en större förståelse för funktionsvariationer inom förskolans ramar. Vår studie går hand i hand med den forskning som redan finns då vi också vill att barnen ska kunna se bortom fördomar och själva kunna känna igen sig i den litteratur som finns på förskolan. Adomat (2014) menar på att det är genom litteraturen pedagogerna kan nå ut till alla individer, oavsett funktionsvariation eller inte. Har ett barn en funktionsvariation kan en acceptans för sig själv skapas, likaså för ett barn som inte har en funktionsvariation. En förståelse för sin omvärld skapas och målet är att förebygga fördomar. I arbetet med den här studien, där vi var ute och kollade på de tillgängliga böckerna på förskolorna, hade vi dessa glasögon på oss där vi undersökte hur normerna såg ut i barnlitteraturen. Vi hade Adomats (2014) tankar och perspektiv med oss gällande synen på funktionsvariationer i barnlitteraturen.

3.1 Barnlitteratur med undervisande syfte

Genom att använda litteratur som ett verktyg för att kunna ha diskussioner med barn gällande funktionsvariationer skapas en förståelse hos barnen som kanske inte fanns innan. Med hjälp av detta som ett verktyg kan barnen utforska de karaktärer med funktionsvariationer och förstå att de också är människor som kan på många sätt likna dem själva. Det är genom de diskussioner som skapas barnen kan koppla innehållet av böckerna till sig själva och sina liv och förhoppningsvis så ändras de fördomar som kan finnas (Adomat 2014).

Det finns de studier som visar att funktionsvariationer i barnböcker har förbättrats på senare tid men att det fortfarande finns en del stereotyper kvar. För att jobba bort detta är det ett utmärkt tillfälle att tillsammans med barn kolla igenom den litteratur som finns för att motbevisa dessa fördomar (Saunders 2000). Adomat (2014) studie om att utforska funktionsvariationer i barnlitteratur visade på att barnen fick en större uppfattning om vad det innebär med att ha en funktionsvariation och en bredare förståelse och acceptans. De förstod varför vissa barn i klassen

fick ha extra hjälp och att det inte var någonting som handlade om orättvisa. Ett större tålamod gällande de barn med diagnoser så som ADHD tillkom och att det är okej att tala om. Barnen lärde sig att människor med och utan funktionsvariationer inte skiljer sig så mycket från varandra och sådan kompetens leder i sin tur till inkludering och samspel.

3.2 Framställningen av funktionsvariationer i barnlitteratur

På senare år har barnlitteratur med inriktning på funktionsvariationer fått en mer positivt respons och människor med funktionsvariationer har blivit beskrivna som självständiga och sociala individer. Förr har dessa människor blivit utpekade som en grupp som haft sociala, medicinska och moraliska problem. Vanligtvis innebär funktionsvariationer i barnlitteratur att karaktärerna har fysiska, sensoriska eller kognitiva hinder och färre har inlärningssvårigheter (Prater, Dyches & Johnstun 2006).

Prater (2003) genomförde en studie som handlade om just inlärningssvårigheter. Det som framkommer av hennes studie är att när det kommer till den här typen av funktionsvariationer är dyslexi någonting som är återkommande. Oftast är det huvudkaraktären som har en svårighet till skillnad från fysiska funktionshinder som hamnar i bakgrunden. Historien berättas utifrån huvudkaraktärens synvinkel och läsaren får följa med på resan. Själva inlärningssvårigheten har stor betydelse för handlingen av boken.

När det kom till barnlitteratur med huvudkaraktärer som hade någon form av läs-och skrivsvårigheter handlade det oftast om en individ med just en svårighet som på något sätt blivit diagnostiserad och får sitt självförtroende höjt då individen fått den hjälp som den inte fått innan. Karaktärer med olika funktionsvariationer är oftast mobbade på något sätt i böckerna och blir kallade för diverse olika fula ord. Föräldrarna i dessa böckerna som varit delaktiga i hennes studie har oftast nekat att sina barn haft någon form av inlärningssvårighet och inte velat ha någon hjälp (Prater 2003).

3.3 Pedagogens roll

Tidigare forskning visar på att pedagoger använder barnböcker som ett redskap för att bland annat främja barns språkutveckling, ge goda skolresultat i framtiden, utveckla barnens fantasi, ge

en stunds vila, underhållning eller för att handskas med olika ämnen och frågor. Barnböcker ses som ett användbart redskap för att nå ut till förskolebarnen för att lära dem olika saker. Det kan tilläggas att de vuxna på förskolan har makten över vad lässituationerna ska handla om, antal böcker och för vilken barngrupp lässituationen ska ske för (Samuelsson 2004).

Det finns dock en brist gällande studier kring hur barn reagerar på böcker som handlar om karaktärer med funktionsvariationer (Prater 2003). De studier som finns undersöker barnlitteratur för att ta reda på vilka kriterier lärarna borde kolla efter i sina val av litteratur gällande funktionsvariationer (Prater & Dyches 2008). Vår studie som handlar om framställningen av funktionsvariationer i barnlitteratur tar utgångspunkt i den kunskapsluckan som saknas. Vi hoppas att vår studie kommer att bidra till ytterligare kunskap om ämnet och en ökad förståelse om hur viktigt detta ämnet är och konsekvenserna det har i arbetet med barn i förskolan via litteraturen.

Inom detta forskningsfält kan vi uppmärksamma två teoretiska inriktningar, en teori som demonstrerar på kognitiva teorier och en som demonstrerar på sociokulturella perspektiv. Det handlar om empiriska studier kring literacy gällande barn ur ett sociokulturellt perspektiv (Samuelsson 2004). Forskare visar på att barn vid tidig ålder möter dialoger med vuxna vid högläsning och detta är ett bevis på att de är inblandade i ”contracts of literacy”. Dessa kontrakt betyder att texten har en betydelse och att boken ska användas till rätt syfte. Barn möter alltså i tidig ålder med hjälp av den vuxne litteratur där barnen i sin tur skapar erfarenheter av vad boken ska handla om, att den till exempel inte ska riva av sidorna och att dess bilder och text beskriver vad dem kan stöta på livet (Samuelsson, 2004)

4. Teoretiskt perspektiv

För att kunna genomföra en studie krävs det en förståelse för de olika teoretiska perspektiv som finns och det gäller att som forskare ha kunskap om dessa. Det gäller att kunna urskilja en

vetenskaplig teori från en vardagsteori. Teori är någonting som ställs mot praktiken där vi

använder det som ett redskap för att förstå någonting. En vardagsteori är någonting som skapas genom vardagliga erfarenheter till skillnad från en vetenskaplig teori som är mer allmängiltig och ger vägledning (Hwang & Nilsson 2011).

4.1 Sociokulturellt perspektiv

Vår studie kommer att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektivet kommer att vara ett verktyg i vår studie och vi kommer att ha detta synsättet på lärandet och vi kommer att analysera pedagogernas synsätt i intervjuerna. Den här teorin passar vårt syfte och frågeställningar då vi som framtida pedagoger, kommer att använda barnlitteratur som ett verktyg i vårt arbete med inkludering och en likvärdig förskola. Vår tanke med frågeställningarna var att undersöka hur dagens verksamma pedagoger ser på saken och hur de använder barnlitteratur i sitt arbete med barnen. Vi kommer att ha med oss teorin i bakhuvudet som en röd tråd genom hela arbetets gång. Till exempel när vi undersöker barnlitteraturen som finns på förskolorna och under intervjuerna med pedagogerna.

Denna studie kommer som sagt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv som innebär att lärarens roll blir att kommunicera kring vad som sker under förskolans tak. Lev Vygotskij som grundade den sociokulturella teorin, föddes i Ryssland. Han föddes 1896 och dog i tuberkulos 1934. Han var en psykolog och en pedagog som talade om barnens utveckling och att den miljön som barnen vistas i spelar en roll (Hwang & Nilsson 2011). Han menar att miljön påverkar barnens utveckling men att barnen har en egen vilja och förmåga att förändra sin vardag. I barns vardag vistas de mycket inom förskolans ramar vilket innebär att pedagoger ska ge barnen de verktyg som behövs, gällande till exempel ämnen som inkludering och hur vi alla är olika (Smith 2010). Vygotskij talar om den proximala utvecklingszonen som handlar om att barn lär sig av varandra och det är en anledning till varför vi valt att vår studie ska utgå ifrån detta perspektivet

(Hwang & Nilsson 2011). Barn möter barn inom förskolans ramar och genom att arbeta med detta perspektivet kring vår studie om funktionsvariationer kan barnen få en ökad förståelse genom att förstå varandra och lära sig av varandra. Vi vuxna kan hjälpa till med att sätta ord på vad som sker men acceptansen och förståelsen kring funktionsvariationer kommer i grund och botten från barnen. Både barn och lärare är delaktiga gällande förståelsen för sin omvärld och vardagen på förskolan. Genom att utmana, se och stödja varje barn uppnår läraren ett engagemang som visar på ett mångfald av barns sätt att förstå sin vardag (Sandberg 2014). I ett sociokulturellt perspektiv belyser Vygotskij att det inte går att bortse ifrån individen och dess förmågor. Lärandet i förskolan blir centralt för individen och det gäller att se det ur ett lärandeperspektiv. Samspelet mellan individerna blir viktigt. Fokusen inom detta perspektivet ligger på hur människor tillämpar sig den samhälleliga kunskapen och egna färdigheter där människan tar till sig olika delar av samhället. Exempel på färdigheter är att läsa, skriva, räkna och genom detta sätt får individen en utvecklad färdighet och blir en kulturvarelse med specifika förmågor (Säljö 2010). Barnets erfarenheter och ärvda beteende sätts i kontrast mot det sociokulturella. Det som blir avgörande är hur barnet reagerar och hur de olika faktorerna samspelar med varandra (Brodin & Lindstrand 2010). Vi har därför valt att utgå ifrån det här perspektivet för att i våra intervjuer undersöka hur verksamma pedagoger tänker kring och jobbar med detta tankesättet. När pedagoger i förskolan utmanar och ser varje barn, så visar pedagogen ett synsätt som innebär en likvärdig förskola för alla och i sin tur hjälper barnen att förstå sitt och andras värde. Genom att ha detta synsätt och teori med oss, så ska vi analysera den tillgängliga barnlitteraturen som finns på förskolorna för att se om det finns en möjlighet för pedagogerna att arbete med detta med hjälp av litteraturen som ett verktyg i sitt arbete med barnen mot en likvärdig förskola (Eideval 2013)

5. Metod

I den här delen kommer vi att visa vilka metodval vi har valt att använda oss av och hur vi har gått tillväga. Vi kommer även att beskriva de forskningsetiska principerna som vi har tillämpat på denna studie. Vi har valt att undersöka två typer av material: barnlitteratur och intervjuer med pedagoger. Vi ville få en bredare syn på ämnet och därför har vi valt att kombinera dessa två undersökningarna. Genom att studera barnlitteratur fick vi en sorts kunskap, till exempel vad böckerna innehåller, vad för typer av funktionsvariationer som finns och förmedlas. Genom pedagogintervjuer fick vi se andra sidan där den vuxne fick berätta sin syn på litteratur och hur de valt att presentera det för barnen i sin undervisning. Gällande valet av barnlitteratur, så valde vi dem tillgängliga böckerna som fanns på de respektive förskolornas bibliotek. Vi valde att studera alla böckerna som var tillgängliga för att vi en så bred bild som möjligt gällande funktionsvariationer i barnlitteraturen.

5.1 Metodval

Vi har i denna studie valt att fokusera på en text- och bildanalys av de tillgängliga bilderböckerna som fanns i de förskolorna som vi har undersökt. Eftersom bild och text går hand i hand låg fokus på de båda. Vi har valt den här metoden för att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan arbetar för att ge barnen en ökad kunskap och kompetens gällande att alla är olika och för att främja en likvärdig förskola Svaleryd & Hjertsson 2014). Vi ansåg att semistrukturerade intervjuer var det mest lämpliga sättet för att få svar på våra frågor. De semistrukturerade ansåg vi var bäst för att vi ville ha en öppen dialog med pedagogerna för att få syn på deras olika perspektiv gällande våra frågor. Vi förberedde pedagogerna inför intervjuerna genom att på förhand ge ut frågorna då vi ville att en tankeprocess skulle påbörjas hos dem inför vårt möte.

Små barn kommer i kontakt med bilderböcker i tidig ålder och de undersöker bilderna med nyfikenhet och böckerna får en viktig roll. Med hjälp av bilderna kan barnen skapa en uppfattning om vad boken handlar om och bilderna förmedlar hur karaktärerna ser ut, vart de befinner sig, vad som sker osv (Fast 2019).

Vårt arbetssätt för att analysera vårt insamlade material är det kvalitativa sättet. Att reducera det insamlade materialet och sålla bort irrelevant information som inte passade våra frågeställningar. För att kunna analysera textinnehållet av de böcker vi läst använde vi oss av en innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att syftet med analysen är att identifiera mönster, samband eller att se skillnader (Larsen 2018). Vår arbetsföljd var följande att vi först läste x antal böcker, studerade innehållet och antecknade det vi ansåg var relevant. Sedan studerade vi våra anteckningar och försökte se mönster och dylikt. De mönster vi fick syn på var till stor del att de karaktärer som fanns i böckerna var äldre karaktärer med rörelsesvårighet som behövde en käpp som hjälpmedel. Dessa karaktärer var alltid i bakgrunden och inte i centrum. Ett annat tema som vi upptäckte var att de få funktionsvariationer som uppstod fanns inte i text utan bara i bild och i bakgrunden. Oftast syntes dessa endast på en bild och var inte återkommande i resten av boken. Även hjälpmedlet ögonlappar dök oftast upp där det var svårt för oss att tolka om det var en funktionsvariation eller i ett utklädnadssyfte.

Vårt syfte med denna studien var att fokusera på funktionsvariationer i barnlitteratur på förskolan och hur det framställs. Därför behövde vi analysera både bild och text för att få en utökad förståelse för funktionsvariationer i barnlitteratur på förskolan.

5.2 Analyserat material

Förskola 1 – 152 böcker studerades varav 5 stycken framställde individer med någon form av funktionsvariation.

 Ajja och Bajja ska sova – Elvira Ashby & Karin Holmström utgiven 2012, Hatten förlag

Ko med ögonlapp med i hela boken, bara i bild

 Blinda rödluvan och vargen – Xu Han utgiven 2018, förlag Chin Lit

Framgår i text och bild att rödluvan är blind

 Eli har en storebror – Karin Jacov & Jenny Sjödin utgiven 2018, Idus förlag

 Får hundar korvar i himlen – Sara Galli & Mats Molid utgiven 2019, Idus förlag

Sköldpadda med käpp visas på en sida

 NEJ! – Stina Wirsén utgiven 2015, förlag Bonnier Carlsen

Lilla Lucia sitter i rullstol, bild på bokens framsida och återkommande i hela boken, endast i bild

Förskola 2 – 128 böcker studerades varav 3 stycken framställde individer med någon form av funktionsvariation.

 Blinda rödluvan och vargen - Xu Han utgiven 2018, förlag Chin Lit

Framgår i text och bild att rödluvan är blind

 Eli har en storebror - Karin Jacov & Jenny Sjödin utgiven 2018, Idus förlag

Visas i text att Eli har en funktionsvariation, bara i text

 På förskolan – titta och känn – Jo Byatt, BOARD BOOK utgiven 2018, förlag Autumn Publishing

Ett barn i rullstol visas på bokens framsida och återkommande i boken, bara i bild

Av de 280 böcker som studerades synliggör totalt 22,40 % av dem individer med funktionsvariation. 8 böcker innehöll någon form av funktionsvariation.

5.3 Genomförande av pedagogintervjuer

Vi utförde totalt fyra intervjuer med fyra pedagoger och varje intervju varande i ungefär en timme. Vi gjorde en skriftlig dokumentation utifrån intervjuerna av pedagogerna på förskolan. Inget av det insamlade materialet kan kopplas till de deltagande då varken namn på förskolan eller på pedagogerna nämns, studien är helt anonym. Namn och kön som användas i intervjuerna är fingerade och går inte att identifiera. Under intervjun använde vi oss endast av papper och

penna alltså använde vi oss inte av dator, mobil eller någon diktafon. Vi följde vetenskapsrådets forskningsetiska principer ibland annat avseende: Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kunde närsomhelst återkallas. Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie.

Intervjuerna syftade till att få ta del av pedagogernas reflektioner kring funktionsvariationer kring barnlitteraturen på förskolan. Inför intervjuerna skapade vi tre frågor som innefattade hur pedagoger använder litteratur med förskolebarn samt deras reflektioner kring funktionsvariationer i barnlitteratur på förskolan. Frågorna behandlades flexibelt i intervjusituationerna, till exempel där pedagogerna fick möjlighet att utveckla sina tankar ytterligare om det behövdes.

Intervjufrågorna som ställdes till pedagogerna var frågor som innefattar begreppet funktionsvariation men som flätades samman med barnlitteratur, med det menar vi till exempelvis frågor kring pedagogernas val av barnböcker i deras bibliotek. Intervjuerna med pedagogerna tog plats i ett samtalsrum i avskildhet och varje intervju varade som sagt runt en timme.

Pedagogernas svar var reflekterande och nyanserade. Detta berodde kanske på att en av oss vid intervjutillfället ställde frågorna och den andra antecknade vad pedagogerna sade. På detta tillvägagångssätt fick pedagogerna mer tid för att kunna ge utförande och breda svar eftersom det blev en öppen dialog mellan den som ställde frågorna och pedagogen.

5.4 Forskningsetiska principer

Som forskare finns det en hel del grundläggande etiska principer att ta hänsyn till enligt vetenskapsrådet. Den första etiska principen är informationskravet (Johansson & Karlsson 2013) som innefattar att vi som forskare informerar deltagarna om studiens syfte och att det är frivilligt att delta. Detta gjorde vi genom att informera förskolecheferna och pedagogerna via mail om vår studie och att det var frivilligt. Den andra principen är samtyckeskravet där personerna som ska delta i studien måste ge sitt samtycke. Innan intervjutillfället skrev pedagogerna som skulle delta i intervjun på samtycksblanketterna vi hade med oss. Den tredje principen är

konfidentialitetskravet som handlar om att deltagarna i studien är informerade om att personliga

uppgifter ej sprids till utomstående. Detta var vi tydliga med i samtycksblanketterna vi delade ut innan intervjuerna där vi skrev att svaren kommer vara anonyma i studien. Den fjärde och sista principen är nyttjandekravet som innefattar att som forskare informerar deltagarna ifall det vill ta del av de insamlade materialet gällande sina egna svar då var de välkomna att kontakta oss via telefon eller mail som skrevs ut på samtycksblanketterna (Johansson & Karlsson 2013).

5.5 Intervjufrågor

1. Hur använder du litteraturen med förskolebarn?

2. Hur ser du på funktionsvariation i barnlitteraturen som finns på förskolan?

3. Använder ni i arbetslaget medvetet litteratur som innehåller funktionsvariationer?

6. Resultat & analys

6.1 Olika funktionsvariationer i litteraturen

Av de resultat som vi fick fram framgick det att funktionsvariationer finns i barnböcker men dock i en liten skala. 22,40 % var den totala summan av de 280 böckerna som vi studerade. Utifrån det sociokulturella perspektivet säger Vygotskij att böckerna kan användas som ett redskap, ett hjälpmedel till lärande och det är den vuxnes ansvar att ge barnen de redskap som de behöver för att kunna få en förståelse för sin omvärld, detta perspektivet kallas för proximal utvecklingszon (Säljö 2005). Vuxna har i uppgift att se till att barnet har rätt förutsättningar och redskap för att kunna hämta kunskap eftersom barn har stor kapacitet att lära.

De funktionsvariationer som förekom i de studerade böckerna var oftast en fysisk funktionsnedsättning, individerna med en svårighet hade då en käpp eller en rullstol som hjälpmedel. Figurerna som fanns i litteraturen var oftast äldre eller djur som blivit förmänskligade.

En bok som dock studerades, var ”Eli har en storebror” (Jacov & Sjödin 2018) som innehöll en form av psykisk funktionsvariation. En bok som är skriven ur ett barnperspektiv och som handlar om syskonkärlek. Elis storebror har autism och i boken får man följa Elis känslor kring sin storebror och hur storebror får hantera omvärldens tankar om honom. I boken skildras känslor på ett fint sätt och Elis kärlek för sin storebror. Funktionsvariationen syntes i text men inte i bild, till skillnad från resterande böcker då funktionsvariationen syntes i bild och inte i text. Utifrån vårt teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet talar Vygotskij om den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att inom förskolans ramar introducerar den vuxne innehåll för barnen vilket i detta fallet hade kunnat vara boken om Elis (Hwang & Nilsson 2011). Barnen hade fått en möjlighet att tillsammans ta sig an ämnet och lära sig mer om till exempel funktionsvariationen autism. Litteratur är ett verktyg i ett utbildningssyfte för att kunna ge barnen kunskap på deras nivå. I det sociokulturella perspektivet talas det om hur barn kan lära sig av varandra.

Den enda fysiska funktionsvariationen som var synlig i både bild och text fanns i boken ”Blinda rödluvan” (Xu 2018), som handlar om hur rödluvans mormor fyller år och hur hon måste gå igenom skogen för att hälsa på henne. Rödluvan är blind och måste använda sig av sina andra sinnen men även ta hjälp av djuren i skogen för att komma fram till mormor, men hon stöter på problem när vargen dyker upp. Här har författaren tagit en traditionell saga och gjort den modern där barn kan på ett lättare sätt kunna relatera till situationer då de känner igen sagan sedan innan. Skulle då ett barn se en blind person så kan ju barnet komma att tänka på den blinda rödluvan och ett positivt synsätt har skapats där barnets erfarenheter av boken har präglat barnets tankesätt. I läroplanen för förskolan (2018) står det att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att bland annat kunna kommunicera och förmedla upplevelser och erfarenheter. Detta med hjälp av olika uttrycksformer, både digitalt och analogt. Detta i praktiken innebär att via litteratur och läsning ges barnen möjlighet att kunna göra detta och skapa ytterligare kunskap och erfarenheter om då bland annat funktionsvariationer.

En av de funktionsvariationerna som fanns i några av de studerade böckerna var de variationerna som krävde en rullstol. En bok som skiljde sig från de andra som också innehöll en karaktär som satt i rullstol var ”Nej!” av Stina Wirsén (2015). Den handlar om utfrysning där karaktären Lucia inte får vara med till det dyker upp ett problem och de behöver Lucias hjälp och de samarbetar. Här kunde vi se utifrån vår teori den proximala utvecklingszonen där barn hjälper andra barn. Vad som gjorde att denna boken stod ut var att författaren hade Lucia som sitter i rullstol både på bokens framsida och genomgående i hela boken.

Vygotskij (2011) talar om hur barnet via sina erfarenheter aktivt skapar kunskap om sin omvärld vilket kan appliceras på barnens vardag på förskolan. Till exempel gällande situationer där ett barn inte kan få av sig sina stövlar och ett annat barn ser problemet i situationen och gör ett aktivt val att hjälpa sin kompis som är i behov av hjälp. Sådana här böcker kan även bidra till en förståelse att vi alla är olika, då det faktiskt kan finnas barn som sitter i rullstol som ingår i en barngrupp där inte alla gör det. Barnen behöver få verktyg att kunna förstå att trots olikheter så uppstår samma sorters konflikter, rutiner och situationer oavsett vem vi är eller hur ser ut.

En av de studerade böckerna som innehöll en funktionsvariation som egentligen är lite tolkningsbart utifrån hur du som läsare tolkar det heter ”Ajja & Bajja ska sova” (Ashby & Holmström 2012) Vad vi menar med tolkningsbart är att en av huvudkaraktärerna bär en ögonlapp och som en vuxen med tidigare erfarenheter av omvärlden, kan vi förstå att det kan handla om en skada och att karaktären i fråga kan vara blind på det ögat och bär ögonlappen som ett hjälpmedel. Men kollar vi utifrån ett barnperspektiv kan ett barn utan så mycket erfarenheter om ämnet, tolka det som att ögonlappen är en del av en utklädnad, till exempel en pirat. Därför är det viktigt att som vuxen ta tillfälle i akt att använda litteraturen som ett verktyg att samtala med barnen och ge dem utrymme att kunna diskutera och skapa nya erfarenheter.

Resultatet av de studerade böckerna gav inte så mycket utdelning då det var så få funktionsvariationer som faktiskt framställdes. Vi började då fundera kring vad det är som gjort att det här viktiga ämnet inte har hafts i åtanke av författarna. En tanke vi hade var att kanske böcker som var skrivna av författare för längesen inte haft samma kompetens som författarna idag, men det visade sig att årtalet inte spelade någon roll i vårt fall.

Kåreland (2013) nämner hur författare som skriver för barn har sina egna föreställningar om både vad som kännetecknar ett barn och en barndom. Oftast så framställs en barndom som något magiskt och drömliknande men verkligheten är ju inte alltid en dans på rosor och det är någonting som behövs i dagens litteratur, författarna har makten att använda läsning och litteratur som en arena för kunskap och lärande. Via litteraturen studeras bland annat synen på barnet där författaren projicerar sina värderingar och tankar om detta. Det kompetenta barnet är någonting som är väldigt aktuellt i dagens debatter om barnlitteratur där det talas om barnet som en individ som inte enbart är styrda av vuxenvärlden utan som själva kan ha en påverkan. Pedagogen Vygotskij som talar om det sociokulturella perspektivet (Hwang & Nilsson 2011) talade redan förr om det kompetenta barnet med en inre kapacitet. Kåreland (2013) talar om hur barnen kan ses som medskapare av litteraturen som de får ta del av och läsa. Detta innebär i praktiken att barnen kan identifiera sig med de figurer som de får ta del av i litteraturen. I de böcker som vi studerat till vår studie var det oftast figurer som var äldre till exempel gummor och gubbar med käpp eller förmänskligade djur. Barn identifierar sig med karaktärer som är i deras ålder då de kan känna igen sig i dem. Detta pratar även Kåreland (2013) om hur barn

faktiskt känner igen sig i de figurer som är barn och inte vuxna. Hon menar att barnen får chansen att se innehållet i böckerna ur olika perspektiv och de får en möjlighet att kunna se saker och ting ur olika synvinklar. De får en möjlighet att fundera på vem deras egna identitet är med hjälp av litteraturen som ett verktyg.

6.1.1 Sammanfattningav den analyserade litteraturen

En sak som vi noterade var att majoriteten av böckerna som innehöll en funktionsvariation var internationella vilket var samma med den tidigare forskningen. Även om vi i Sverige börjar komma igång med att prata om ämnet, så är vi fortfarande långt efter andra länder. Majoriteten av de funktionsvariationer som syntes var en fysisk nedsättning, som gå svårigheter och synfel. I endast en bok fanns en neuropsykologisk nedsättning som var autism. Annars var det som sagt nedsättningar som krävde en käpp eller ögonlapp och i några få enstaka fall en rullstol.

I de flesta fallen där en funktionsvariation framställdes så innebär det en karaktär av det äldre slaget med en käpp som hjälpmedel eller förmänskligade djur. Dessa karaktärer befann sig i bakgrunden och oftast var de inte återkommande i boken utan majoriteten av dem fanns endast på en sida och de fanns inte med i bokens text. I några sällsynta fall förekom det funktionsvariationer som fick ta lite mer plats som till exempel ”Den blinda rödluvan” (Xu 2018) där huvudkaraktären hade funktionsvariationen och det syntes både i bild och text.

Vad detta resultat säger är hur lite kunskap det finns om ämnen så som funktionsvariationer och speciellt i samband med läsning och litteratur. Arbetet med detta behöver hela tiden fortsätta att jobba med så verksamma pedagoger i förskolan kan skapa en förståelse redan hos barnen när dem är små. Genom att barnen får ta del av ämnen som detta i den litteraturen som de möter får de ta del av olika perspektiv och sedan kan de ta vidare den nya kunskapen som de fått vidare in i leken och testa sina nya färdigheter (Kåreland 2013).

6.2 Förmedlingen av budskap om funktionsvariation

Hallberg (1998) belyser att inom den svenska barnboksforskningen finns det ett begrepp som heter adaption. Göte Klingberg som gav detta ett namn menar på att författaren använder sig av adaption som ett pedagogiskt redskap. Detta innebär att författarens val av material och valet av

hur det gestaltas är i relation till läsarens behov och förmåga att ta emot information. För att kunna skriva en bok för barn behöver du som författare tänka på att kunna knyta an ditt innehåll både till en barnnivå och till en vuxennivå.

Genom att studera de tillgängliga barnböckerna i de förskolor vi besökt så framgick det tydligt att de böckerna som hade individer med funktionsvariation i sig oftast befann sig i bakgrunden och inte fick ta någon större plats. Oftast var individen med en svårighet äldre och hade fysiska svårigheter och behövde hjälpmedel för att till exempel kunna gå. Detta kan då tolkas som att barnperspektivet inte har tagits i åtanke fullt ut då barnen inte får en rättvis bild av hur omvärlden faktiskt ser ut och att vi alla är olika. När karaktärer med en funktionsvariation hamnar i bakgrunden på detta sätt, tolkar vi det som om att författarna inte har haft dessa karaktärer i åtanke och inte haft något syfte med att synliggöra alla. Ett sådant här budskap kan ge fel signaler till läsaren, och det blir då svårt att ge en ökad kunskap till sina medmänniskor kring viktiga ämnen som detta. Barn behöver redan från tidig ålder få rätt redskap för att kunna ta emot ny kunskap och det är bara vi vuxna som kan ge dem det.

Eftersom att vi har studerat barnlitteratur med fokus på att hitta funktionsvariationer, blev vi förundrade om varför det finns så lite om ämnet och när det fanns, sättet de förmedlades på. När vi stötte på en form av funktionsvariation i litteraturen, var det endast en bok av alla där huvudkaraktären hade en funktionsvariation. Vi fick oss en tankeställare, då det pratas om inkludering dagligen i förskolan men att endast ge barnen en bok där en funktionsvariation får stå i centrum. De andra böcker vi läst har karaktärerna stått i bakgrunden, knappt synligt i de flesta fallen och inte nämnts i text en enda gång. Ett exempel är från boken ”Bajsboken” (Stalfelt 2015) där läsaren får se långt bort i bakgrunden en äldre man i käpp som väntar på bussen och endast på en bild. Detta exemplet var återkommande i de flesta studerade böcker, i bakgrunden och knappt synligt.

6.3 Pedagogernas syn på och arbete med litteraturen

En av pedagogerna vid namn Pia, pratade om hur pressade pedagogerna är från alla håll och kanter och att de känner för mycket press. Det gäller även när det kommer till läsning och litteratur. De är rädda att göra fel och då kan effekten bli tvärtom, att de hellre inte läser alls än

att läsa något halvdant. Pedagogen fortsatte med att berätta om läslyftet och hur de fått en helt annan syn på läsning. Någonting som var återkommande i intervjuerna var just läslyftet. Läslyftet är en kompetensutveckling om språk, läs och skrivdidaktik för verksamma aktörer i förskolan där de får ta del av ny forskning och nya sätt att arbeta med läs och skrivutveckling med barnen (Skolverket 2019). De pedagogerna som intervjuades har varit aktiva inom läslyftet och har därifrån fått ny kunskap och inspiration till att fortsätta med att jobba med litteratur. De hade nyligen fått ny litteratur där till en viss del funktionsvariationer förekom. Hon fortsätter att berätta om läslyftet där arbetslaget följer en modul som heter läsa och berätta. Pedagogerna har fått ta del av barnböcker där barnen fått tillgång att gå på dialogisk högläsning, där pedagogerna får lära sig att stanna upp och tala om innehållet i böckerna med barnen. Det nämndes även hur läslyftet gett dem en ökat kompetens och förståelse och en starkare sammanhållning i arbetslaget.

I en annan intervju nämnde pedagogen Linnea att på sin avdelning jobbade de mycket med mångfald och just när vi var ute i verksamheten arbetade pedagogen och barngruppen med en specifik bok som handlade om barn på förskolan. Det förekom en funktionsvariation i den boken i form av att ett barn satt i en rullstol. Hon nämnde att ingen lagt märke till barnet i rullstol, varken den vuxna eller barnen utan att de sett barnet som en naturlig del av bilderna. Inte förrän vi kom ut till förskolan insåg arbetslaget att de visst på något sätt arbetet med det men inte riktigt medvetet. På samma avdelning hade några av barnen fått göra egna böcker som fått ligga framme som en del av litteraturutbudet. Med hjälp av olika teman har pedagogerna på avdelningen jobbat med känslor och bokstäver och detta i sin tur har skapat ett större intresse för böcker.

Linnea nämnde även att de hade ett intersektionellt perspektiv när de jobbar med mångfald och litteratur. Det innebär att utifrån olika aspekter så som kön, klass och etnicitet skapas en förståelse för hur bland annat makt skapas och tillämpas. Med hjälp av dessa olika kategorier kommer frågor fram som då handlar om bland annat makt och ojämlikhet. Detta perspektivet problematiserar då olika samband mellan de kategorier som finns ur ett normativ synsätt (Mulinari & de los Reyes 2005). Intersektionalitet ska användas även inom förskolans ramar då det går att koppla med förskolans värdegrund och likabehandlingsplan. Linnea nämner att som förskollärare finns ett ansvar gällande allas lika värde och genom att ha detta synsätt går det att

se saker ur olika perspektiv och komma fram till andra slutsatser. Hon fortsätter med att nämna hur hon önskar att det fanns mer litteratur som innehåll funktionsvariationer då det hade underlättat i många situationer för barn och vuxna inom förskolans ramar då arbetet med intersektionellt perspektiv och litteratur tar så stor plats.

Under en annan pedagogintervju svarar pedagogen Annica att under alla år i förskolan kan hon inte komma på att böcker som innefattar funktionsvaritationer har förekommit, pedagogen påpekar att detta är väldigt märkligt och att det kanske har funnits men ingen specifik barnbok som hon kan komma på. Annica kom sedan på att de jobbat med Alfons böckerna, då det hade uppstått mycket konflikter i barngruppen. De dessa böcker handlar mycket om dilemman och funktionsvariationer är dock kanske inte den centrala punkten i böckerna. Hon börjar bena i sin förskollärarutbildning som innefattade en literacykurs där klassen fick möta böcker som inte var ”traditionella böcker”. En av barnböckerna de fick möta var en bok som handlade om våld i nära relationer. Vilket ledde till stora diskussioner i hennes klass som handlade om ”vågar man läsa den boken i sin barngrupp?” och vikten av hur viktigt det är att läsa dessa böckerna för sin barngrupp då det kan vara barn som är utsatta som kan bearbeta eller våga berätta. Att ha detta tankesättet för böcker som innefattar funktionsvaritaioner är något som behöver jobbas på då det är ett viktig ämne som bör tas på allvar. Vygotskij (Hwang & Nilsson 2011) pratar om vikten av att som vuxen skapa redskap och förutsättningar för att utmana barnen och detta går att göra via barnlitteratur. Många pedagoger är rädda för att ta upp känsliga ämnen för barnens skull men det borde vara tvärtom, det ska pratas om känsliga ämnen för barnens skull då det gynnar dem i längden, träning för verkligheten.

Under pedagogintervjuerna framkom det att de inte riktigt hade reflekterat tidigare kring ifall det fanns någon funktionsvariation i den litteratur som de läst för barnen. De började att fundera lite djupare kring vilka böcker de läst och kom då på några specifika där de insåg att det faktiskt insåg att även huvudkaraktärer hade en funktionsvariation.

Utifrån vår insamlade empiri från pedagogintervjuerna så tolkar vi det som att pedagogerna är medvetna om vikten av att arbeta med mångfald i förskolan men det saknas medvetenhet om just funktionsvariationer. Pedagogerna fick sig en tankeställare när vi var där och insåg själva bristen

på barnlitteratur innehållande funktionsvariationer och skulle nu vara mer öppna för att jobba med just detta och ha det synsättet som krävs. Pedagogerna berättade hur de jobbade med literacy som ett redskap för att jobba med barns språkutveckling och utveckla barnens fantasi. Detta menar också Samuelsson (2004) i sin avhandling om bilderböcker, hur böcker kan användas som ett redskap för att gynna barns utveckling som till exempel goda skolresultat eller som ett hjälpmedel för att kunna samtala om diverse ämnen. Under intervjuerna framgick det att pedagogerna var fullt medvetna om att de hade makten att bestämma över lässituationerna och utbudet av litteratur och därför jobbar de aktivt med att låta barnen vara delaktiga i de beslut som kan tänkas tas, till exempel att de låter barnen få göra egna böcker som får ligga framme som en del av utbudet. Läroplanen för förskolan (2018) säger att ”arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning” vilket tidigare forskning håller med om.

Under de pedagogintervjuer som vi genomförde så var det tydligt att de inte arbetade medvetet med böcker innehållande funktionsvariationer. En röd tråd genom intervjuerna var att pedagogerna förstod innebörden av att använda böcker som ett hjälpmedel i verksamheten. Till exempel att använda böcker på annat sätt än enbart högläsning, att använda projektor och förstora upp bilderna i böcker, flanosagor där barnen får interagera med redskap, kokböcker i hemvrån osv. Alla pedagoger talade om mångfald och inkludering i arbetet med barnen via litteraturen. I vårt resultat från studien kom vi fram till att det är svårt för pedagoger att jobba med den proximala utveckling zonen eftersom det inte finns tillräckligt bra verktyg i form av barnlitteratur som innehöll funktionsvariationer, vilket gör det svårt för pedagogerna att jobba med ämnet. Vi kom även fram till att det gäller att som pedagog ställa sig frågan varför det är viktigt att jobba med funktionsvariationer i förskolan och hur vägen dit kan se ut. Vi vet att det handlar om ekonomin, men då gäller att som rektor se över behovet och faktiskt samverka med sina anställda och tillgodose deras behov. Det finns mycket böcker ute på förskolorna, men bristen ligger på innehållet. En annan sak som vi reflekterade över var förskollärarutbildningen och dess innehåll. För att kunna arbeta med till exempel funktionsvariationer behövs det kunskap kring ämnet. Det behövs mer kurser kring ämnet för att ge framtida förskollärarna mer kompetens kring ämnet för att kunna arbeta med ämnet och sin tur utbilda barnen och ge dem kunskaper (Svaleryd & Hjertsson 2014)

7. Diskussion

När det kommer till vad för innehåll som finns i barnböcker har barnen ingenting att säga till om. Det är den vuxna som tolkat vad för behov läsaren har och gjort detta utifrån ett vuxenperspektiv. Läsarens behov är grundstenen till bokens innehåll och detta i sin tur visar på vilken barnsyn som den vuxna har. Barnböcker är litteratur för barn skriven av vuxna och det visar på vilken makt vi vuxna har jämfört med barn (Hallberg 1998). Någonting som vi lagt märke till under studiens gång, är hur lite makt barnen egentligen har när det kommer till at bestämma vad för böcker de vill läsa. Många av böckerna som vi läst var väldigt gamla och inte direkt anpassade till dagens barn. De var även högt placerade då de tidigare haft problem med att barnen rev sönder böckerna och därför behövde de nu hämta en vuxen som fick ta ned boken barnet ville ha. Vi förstod tanken med det, men vad vi funderade över var att det är ett tillfälle att sitta med barnen och diskutera vikten av att ta hand om böckerna, kanske prata om hur böcker görs och även komma på tillsammans med barnen regler om hur böcker ska hanteras. Genom att inte ha böcker tillgängliga tappar barnen lätt intresse vilket är synd då böcker kan användas som ett verktyg till vad som helst.

För att återkoppla till tidigare forskning om detta ämnet, så visar studier att när det kommer till inlärningssvårighet i barnlitteratur så är det oftast läs och skrivsvårigheter som är återkommande där karaktärerna under berättelsens gång får sin diagnos och sedan sitt självförtroende höjt (Prater 2003). Om vi återgår till resultatet av de studerade böckerna, fann vi endast en bok innehållande en neuropsykiatrisk funktionsvariation och de resterande böckerna innehöll oftast äldre människor med en fysisk funktionsvariation. Detta för oss blir fel då barnperspektivet saknas och barnen kan inte på samma sätt relatera till sig själva på samma sätt som de hade kunnat ifall barnlitteraturen innehöll fler barn med en funktionsvariation.

Tidigare forskning visar på vikten av att arbeta med funktionsvariationer med barnen då en förståelse hos barnen skapas och de barn med funktionsvariationer får en igenkänningsfaktor och känner en samhörighet. De barnen utan en svårighet får en större acceptans och även de kan känna igen sig. Genom att ha diskussioner kring detta ämnet med barnen och använda böckerna som ett hjälpmedel kan fördomar ändras om man som vuxen bara visar att det är okej att prata om och visa att vi är alla är olika men ändå lika (Adomat 2014). Att använda litteratur som ett

pedagogiskt verktyg i förskolan är ett sätt att vidga barns vyer kring ämnen så som funktionsvariationer. Detta visar tidigare forskning på, genom att ha diskussioner med barn kring böckers innehåll skapas i sin tur en förståelse för allas lika värde och barnen kan på många sätt identifiera sig själva med de karaktärer som har en funktionsvariation. Det är viktigt att som vuxen i institutioner som förskolan att ta sig tiden att skapa ett forum där alla diskussioner är viktiga, detta i sin tur leder till att barnen får ett bredare perspektiv på samhällsfrågor och de får möjlighet att säga sitt. Deras röster blir hörda samtidigt som de får lära sig att lyssna på varandra. Tack vare böckerna kan barn relatera till sig själva och sina liv och på så sätt kan fördomar minskas (Adomat 2014).

Vi blev inte förvånade över de resultat vi fått fram från vår studie då det saknas enormt mycket forskning kring ämnet. Eftersom det är så många barn i Sverige som går i förskolan som kommer i kontakt med litteratur dagligen, blev vi förvånade att funktionsvariationer i barnlitteraturen inte står mer i fokus än vad det gör. Om innehållet i litteraturen enbart visar ”normalt” fungerade karaktärer, hur ska då barn med en funktionsvariation någonsin kunna känna sig inkluderade i samhället? De få böcker som innehåller en funktionsvariation framställer antingen karaktärerna som någon som är äldre, i bakgrunden eller någon som är mobbad. Det tål att tänkas på vad för signaler det sänder ut till dagens barn och det är där problemet ligger. Det som är viktigt är att redan när barnen är små, visa dem vägen till de rätta värderingar, att alla är lika mycket värda trots olikheter. Vi som jobbar inom förskolans ramar pratar alltid om inkludering, men samtidigt bidrar vi själva till exkludering när vi inte aktivt jobbar med viktiga ämnen såsom detta.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur funktionsvariationer i litteratur och hur litteraturen används av pedagoger. En slutsats som vi dragit, är att det framkommer väldigt lite barnlitteratur med fokus på funktionshinder. Vad vi också kommit fram till är att det är svårt för oss att faktiskt veta om det framkommer mer i en större utsträckning då vi undersökt hur det ser ut på två förskolor bara. Även om de pedagoger vi intervjuer inte aktivt arbetat med ämnet så mycket så märkte vi att det finns ett intresse och en vilja, därför borde det finnas mer forskning och mer kunskap kring hur pedagogerna i förskolan kan arbeta med litteratur. Efter att ha utfört en studie kring det här ämnet, har vi tillsammans diskuterat om vad litteratur kan innehålla som synliggör det här ämnet. Vi hade gärna sett att huvudkaraktären i en bok hade haft en

funktionsvariation där det var synligt både i bild och i text. Vi menar inte att karaktären ska pekas ut på något sätt, utan att barn som läser boken ska se och förstå att det inte är konstigt att till exempel någon sitter i rullstol. Vi vill att alla, oavsett funktionsvariation eller inte, ska få ta lika mycket plats, både i samhället och i litteraturen. Någonting som vi önskat att se, hade varit mer bilder där en funktionsvariation synliggörs på ett normaliserat sätt, till exempel på en lekplats eller i en affär. Vi hade även velat se mer i böckernas text, att författaren benämner till exempel autism, rullstolsburen, blind etc.

Att redan från tidig ålder utbilda barnen inom ämnen som detta för att ge dem kunskap till senare i livet vilket kommer leda till ett samhälle där vi alla är accepterade. I böckerna vi studerat såg vi flertal bilder där författaren inte tagit chansen att inkludera karaktärer med en funktionsvariation, till exempel en bild inuti en buss som var fullsatt, men inte en enda funktionsvariation syntes. I sådana situationer hade författaren kunnat utnyttja sin makt för att förmedla olika budskap till exempel att vi alla är lika mycket värda. Att använda litteratur som ett verktyg i förskolan har sina fördelar. Böcker kan bland annat visa på olikheter som finns i samhället och öppna upp för diskussion. I vårt fall kan litteratur användas för att ge kunskap åt läsaren om då funktionsvariation och vikten av att prata om det. Tack vare läsning i förskolan kan samtal bidra till ökad kompetens hos barnen (Kåreland 2013). Via litteraturen kan barn även få skapa sig en förståelse för hur litteratur är uppbyggd genom att läsa eller bli lästa för mycket. Detta i sin tur leder till att barn kan minnas berättelser tack vara förkunskap om böckerna (Fast 2019).

7.1 Framtida yrkesroll

Som blivande förskollärare är det vår uppgift att se till alla barn har lika förutsättningar oavsett könstillhörighet, etnicitet och funktionsnedsättning. Förskolan ska även se till att alla barn är inkluderade och att barn ska få en förståelse för allas lika värde och rättigheter (Lpfö98 rev 2018).

Arbetet med detta ämnet kommer att vara relevant i vårt framtida yrke som förskollärare då arbetet med mångfald och inkludering är något som ständigt ska utvecklas. Vikten av att använda böcker som ett redskap har nu för oss blivit ännu tydligare då det är ett utmärkt sätt att få med barnen i arbetet i detta ämnet och samtidigt få med barnens delaktighet. Vårt mål är att få med

våra framtida kollegor och chefer på samma tåg mot arbetet med funktionsvariationer i barnlitteratur. Att tillsammans som ett arbetslag kolla över vilka böcker som finns och vilka böcker som behövs, studera innehållet tillsammans och skapa den bästa möjligheten för lärande för barnen. Ett sätt att arbeta med detta är att inkludera vårdnadshavare, visa för dem att det tas på stort allvar och att alla är lika mycket värda. Läroplanen för förskolan (2018) säger att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende religion, funktionsnedsättning och kön m.m.” samt att ”förskolläraren ska ansvara för att ge för vårdnadshavare möjlighet att vara delaktiga i verksamheten samt över hur målen styr den pedagogiska planeringen” (Lpfö98 rev 2018).

Vad vi tagit med oss som framtida förskollärare är hur viktigt det är med böcker. Att fortsätta utbilda sig inom ämnet och tycka att det är roligt. Få med sig sina kollegor på tåget och även vårdnadshavare och vara lustfyllda pedagoger. Lära sig tillsammans med barnen, komma på gemensamma regler kring hur böcker ska hanteras, vart de ska placeras och hur vi ska materialet tillgängligt. En tanke som slog oss var att ett förskole bibliotek kan hjälpa till som ett verktyg, då det kan vara en plats för barn att utvecklas och skapa sig ett större intresse för litteratur och där diskussioner, även svåra, får ta plats och där en gemenskap kan frodas. Att det görs till en plats där barnen kan få vara med och skapa en trygg miljö tillsammans med pedagogerna och få en sammansvetsas barngrupp. En idé vi fick var att varje vecka ha ”veckans bok” där barnen får välja en valfri bok antingen hemifrån eller från förskolan, där de får välja och tillsammans i barngrupp diskutera innehållet med sina kompisar och pedagoger.

7.2 Fortsatt forskning

Fortsatt forskning inom detta ämnet hade kunnat vara att forska på hur barnen reagerar på barnlitteratur innehållande funktionsvariationer. På detta sätt får man en bredare bild utifrån barnperspektivet och barnen får känna sig delaktiga och sedda. En annan synvinkel på det hela hade kunnat vara att forska kring hur teknologi och läsning går ihop och hur det går att kombinera dessa två ting, digitalt och analogt.

Referenser

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över

(o)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber

Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan:

Fast, Carina (2019). Literacy: i familj, förskola och skola. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Hallberg, Kristin (red.) (1998). Läs mig - sluka mig!: en bok om barnböcker. Stockholm: Natur och kultur

Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning

och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, Lena (2013). Barnboken i samhället. Johanneshov: MTM

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups

Lindgren, Astrid (2014). Pippi går i affärer: bilderbok. Stockholm: Rabén & Sjögren

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som

inte anses lagom . 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2016). Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" [Elektronisk resurs] :

vad betyder det och vad vet vi? . Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Prater, M. A. (2003). Learning disabilities in children's and adolescent literature: How are characters portrayed? Learning Disability Quarterly, 26(1), 47-62.

Prater, M. A., Dyches, T. T. and Johnstun, M. (2006) ‘Teaching Students About Learning Disabilities Through Children’s Literature’, Intervention in School and Clinic, 42(1), pp. 14–24. doi:

Prater, M. A. (2003). Learning disabilities in children's and adolescent literature: How are characters portrayed? Learning Disability Quarterly, 26(1), 47-62.

Ruth Nordlund-Spiby (2017) Tillgänglig på internet:

https://blogi.thl.fi/sv/om-att-anvanda-ratt-begrepp-funktionshinder-funktionsnedsattning-eller-funktionsvariation/

Sandberg, Anette (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Saunders, K. (2000). Happily ever afters: A story-book code to teaching children

about disabilities. Stoke-on-Trent: Trentham Books Ltd.

Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping : Univ., 2004

Skolverket [Elektronisk resurs]. (2019). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/ Socialstyrelsen (2018)

Tillgänglig på Internet: https://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder

Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Svaleryd, Kajsa & Hjertsson, Moa (2014). Likabehandling i förskola & skola. Johanneshov: MTM

Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. 2. uppl. Stockholm: Norstedt