• No results found

Övergången mellan förskola och förskoleklass, ur barns perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Övergången mellan förskola och förskoleklass, ur barns perspektiv"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Övergången

mellan förskola och förskoleklass,

ur barns perspektiv

Transition between preschool and preschool class from the child’s

point of view

Lone Sönnichsen Maria Wästerlund

Examensarbete, 15 p Handledare: Jutta Balldin

(2)
(3)

Abstract

Arbetets art:Examensarbete, 15 p

Sidantal: 36

Titel: Övergång mellan förskola och förskoleklass, ur barns perspektiv. Författare: Sönnichsen, Lone & Wästerlund, Maria

Handledare: Jutta Balldin Datum: 2009-08-23

Bakgrund: Bakgrunden till detta arbete var en undran kring barns upplevelser av att börja skolan och erfarenheter av barns många frågor inför sin skolstart. Efter att ha arbetat inom förskoleverksamheten och fått höra om barnens nyfikenhet och funderingar inför

förskoleklassen väcktes frågan att undersöka övergången mellan förskolan och

förskoleklassen. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa barnens tankar kring sin övergång mellan förskola och förskoleklass. Hur tänker och upplever barns sin övergång från förskola till förskoleklassen? Metod: Undersökningen bygger på kvalitativa barnintervjuer som en metod för att komma åt hur barn tänker. Barnen är intervjuade både enskilt och i grupp och de kommer ifrån två olika förskolor som ligger på landsbygden. Resultat:. Barnen ser framemot de nya miljöerna och utmaningarna med både oro och förväntan. Skoltermer såsom läxor, matte och raster är hårt förankrat hos de blivande förskolklassbarnen.

(4)
(5)

Förord

Vi vill börja med ett stort tack till alla barn och föräldrar som gjorde det möjligt för oss att utföra våra intervjuer. Vi vill särskilt tacka vår handledare Jutta Balldin för stöd och engagemang för att denna uppsats blev genomförd. Vill vi också tacka våra kolleger och arbetslagsledare för deras stöd och engagemang för vår utbildning. Ett stort tack vill vi även ge Annika Hansson som har varit vårt bollplank. Till sist men inte minst vill vi tacka våra familjer för de här åren, framförallt lördagarna, som har varit skolarbete för oss alla. Tack för allt tålamod och stöd, under vår utbildning.

(6)
(7)

1. INLEDNING... 9

1.1BAKGRUND OCH FORSKNING... 10

1.2 LÄROPLANERNA I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN... 11

1.3SYFTE... 12

1.4 FRÅGESTÄLLNING... 12

1.5DISPOSITION... 12

2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING... 13

2.1STYRDOKUMENTENS TEORIER... 13

2.2 BARNS PERSPEKTIV OCH BARNPERSPEKTIV... 14

2.3VYGOTSKIJS TEORIER OM KAMRATSAMVERKAN... 15

2.4DEWEY`S TEORIER OM KAMRATSAMVERKAN... 15

2.5 FÖRSKOLAN OCH FÖRSKOLEKLASSENS FRAMVÄXT... 16

2.5.1 Förskoleklassreformen ... 16 2.5.2 Nordiskt perspektiv ... 17 3 METOD ... 19 3.1METODVAL... 19 3.2URVAL... 19 3.3GENOMFÖRANDE... 20 3.4ETISKA ÖVERVÄGANDE... 20 3.5 ANALYS... 21 4. EMPIRISKT RESULTAT ... 22 4.1 KAMRATERS BETYDELSE... 22

4.2MILJÖOMBYTE - FÖRSKOLA TILL FÖRSKOLEKLASS... 23

4.2.1 Att åka buss - utmanande och roligt ... 24

4.2.2 Att äta i en matsal... 25

4.3 SKOLRELATERADE ERBJUDANDEN... 25

4.4 LEKENS BETYDELSE... 26

5. ANALYS AV EMPIRIN... 28

5.1KAMRATSAMVERKAN... 28

5.2 MILJÖOMBYTE... 28

5.3AKTIVITETER UNDER DAGEN... 29

5.4LEKENS BETYDELSE... 30

5.5SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 30

6 DISKUSSION OCH KRITISK REFLEKTION... 32

6.1DISKUSSION... 32

6.2KRITISK REFLEKTION... 34

6.3FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 34

6.4SUMMERING... 34

REFERENSLISTA: ... 35

(8)
(9)

1. Inledning

Avsikten med vårt arbete är att ta reda på hur de blivande förskoleklassbarnen tänker inför deras övergång från förskola till förskoleklass. Under våra yrkesverksamma år har vi fått många frågor från barn då de ska börja i skolan om vad man gör i skolan och annat de undrat över inför skolstarten. Därför blev vi nyfikna på hur barnen tänker när de ska börja i skolan. En av oss har fått möjligheten att följa med en grupp blivande förskoleklassbarn och vi känner därmed att vi har tillfälle att kunna följa upp barnens tankar kring förskoleklasstarten på ett medvetet sätt.

Vi vill lyfta fram hur barnen tänker inför sin övergång till förskoleklass för det är trots allt de som ska ta det stora klivet in i den nya verksamheten. Arbetet kommer att handla om barns utsagor om vad de tror skolan innebär i form av erbjudanden och utmaningar. Vi önskar att denna undersökning kommer att leda till en förståelse för att det är viktigt att lyssna på vad barnen har att säga inför deras övergång. Vi vill sätta barnet i centrum och lyfta fram deras upplevelser och på det viset förstå barnet utifrån deras erfarenhetsvärld. Så luta dig tillbaka, blunda och tänk på när du stod utanför din skola med en ny väska och höll mamma eller pappa i handen och skulle börja din allra första skoldag. Kom du ihåg hur det kändes? Du hade kanske fjärilar i magen och oro i kroppen. Inga kända ansikten men förhoppningsvis många nya kompisar. Man kände sig stor men ändå liten. Vi måste tänka utifrån barnens perspektiv hur de upplever övergången mellan förskola och förskoleklass.

Under er läsning av vårt arbete kommer ni att stöta på en del olika begrepp som finns inom förskolan och skolans värld. Vi kommer här att förklara dessa för er:

Förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1 – 5 år.

Förskoleklass är en förberedande frivillig skolform inom den offentliga skolan som erbjuder

en plats för barn under sitt sjätte år där förskolans och skolans pedagogik kan mötas.

Föräldrarna i arbetet benämns föräldrar och då menar vi vårdnadshavaren.

Skola är grundskolan från skolår 1 till 9.

(10)

1.1 Bakgrund och forskning

Under våra verksamma år som barnskötare i förskolan har vi funderat på hur barnen tänker och upplever skolstarten. Vi har märkt en del oro bland barnen inför skolstarten för de har kommit med många frågor. Detta var anledningen till att vi valde att gå vidare och undersöka följande fråga: Hur tänker och upplever barn sin övergång mellan förskola och förskoleklass? Vi har även titta på hur historiken ser ut kring förskoleklass, när, hur och varför den kom till. Ett närmande mellan förskola och skola kom under 1940-talet då man också diskuterade skolpliktsåldern. Man började prata om begreppet skolmognad i betydelsen av hur och när barn orkar med skolan, kan koncentrera sig samt i psykiskt utveckling nått så långt att de kan förstå skolarbetets innebörd (Persson, 1993). I slutet av 1950-talet startades skolmognadsklasser med ett fåtal sexåringar samt de sjuåringar som inte ansågs vara skolmogna (a.a). Davidsson (2002) har i sin avhandling studerat samverkan i ett historiskt perspektiv från 1962 till 1975. Hon beskriver bland annat att man på slutet på 1960-talet då och man överlät till föräldrarna att bedöma om deras barn var skolmogna eller inte. Pedagogerna och föräldrarna diskuterade tillsammans barnens mognad och tog beslut som sedan skulle vidarebefordras till skolan. Skolans verksamhet värderades högre än det enskilda barnets behov och kompetenser. På det här viset såg man till ett barnperspektiv istället för barns perspektiv (a.a). Efter 1975 började fokus flytta från att enbart handla om föräldrarnas information om barnens mognad inför skolstart till att istället se barnet som en egen individ och se till barnens behov. Synsättet som vi nämnde tidigare började sakta att ändras (Davidsson, 2002). Pedagoger och forskare började diskutera hur man skulle arbeta för att få en bra övergång mellan förskola och skola. Det skulle bli en naturlig och mjuk övergång för barnet i förhållande till sin utveckling och i sitt fortsatta lärande. Under arbetet med det nya synsättet hade man upptäckt att man inte lyft fram barnets tankar kring övergången mellan förskola och förskoleklass. Detta blev det nya synsättet att under åren 1987 – 1998, då barnens tankar och funderingar fick stå i centrum i diskussioner om en trygg skolstart och övergång (a.a).

1991 beslutades om flexibel skolstart som innebar att föräldrarna kunde välja om barnen skulle börja som sexåring eller sjuåring. Den flexibla skolstarten skulle vara genomförd 1998. Innan dess hade man ett skolmognadstest som varje barn skulle göra om föräldrarna valde att barnet skulle börja i sexårsverksamhet. Ett syfte med införandet av flexibel skolstart var att grundskolan var i behov av att få in förskolepedagogiken i sin dagliga verksamhet (mer än vad den hade 1998). Skolan bör rätta sig efter barnen inte tvärt om (Persson, 1993). 1997

(11)

blev kommunerna skyldiga att erbjuda sexåringar en plats i grundskolan. Reformen skulle ligga till grund för fortsatt skolgång, alltså vara skolförberedande (Skolverket, 2001).

Dåvarande skolministern Göran Persson tryckte på att det skulle vara upp till varje enskild familj att välja om deras sexåring skulle börja i sexårsgrupp. I många kommuner framgår det inte tydligt att det är en frivillig skolform utan det är en självklarhet för föräldrarna att barnen skrivs in i förskoleklassen utan en vidare diskussion om valmöjligheterna (Skolverket, 2001). Det rådde en stor diskussion om varför politikerna ville ha in sexåringarna i skolan. Debatten handlade om den ekonomiska aspekten och de pedagogiska tankarna. Konkret blev det väldigt positivt med de pedagogiska diskussioner som kom upp kring sexåringarnas skolstart (Persson, 1993).

1.2 Läroplanerna i förskolan och skolan

Förskolan och förskoleklassen har olika styrdokument. Läroplan för förskolan, Lpfö 98 och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasen och fritidshemmet, Lpo 94. Det bekräftas i Lpfö 98 att övergången i verksamheterna skall se till varje enskilts barns behov av stöd och stimulans med hjälp av pedagogerna (Lpfö 98).

Pedagogerna i de olika verksamheterna ska se till barnens bästa och hur samverkan och övergången mellan förskola och skola fungerar. Pedagogerna ska se till att barnen får alla de mål och riktlinjer från styrdokumenten. Det får barnen genom att pedagogerna ger olika erbjudande och utmaningar utifrån barnens egna individuella behov i deras dagliga verksamhet. Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med

förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lpfö, 98:16) Skolan skall sträva efter att nå ett

förtroendefullt samarbete med förskolan (Lpo, 94:14). Läroplanerna lyfter fram betydelsen

med kontakten dem emellan.

Förskolans läroplan kom 1998 och den innehöll inga tydliga mål och riktlinjer för förskoleklassen. I läroplanen för grundskolan finns mål för skoleleverna, men förskoleklassbarnen har inga specifika mål utan följer de allmänna målen i grundskolans läroplan (Lpo 94).

(12)

1.3 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn tänker och upplever övergången mellan förskola och förskoleklass. Förhoppningen är att pedagoger ska få större förståelse för hur barn tänker om att börja i en förskoleklass. Vi har fokuserat på barnens tankar och funderingar inför sin skolstart i förskoleklass, genom att fokusera på de utmaningar och erbjudande som barnen själva identifierar och beskriver.

Alla som arbetar i förskolan skall verka för att varje barns uppfattning och åsikter

respekteras, samt att …det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och

utöva inflytande i förskolan (Lpfö, 98:11). Genom att de vuxna tar sig tid och lyssnar på varje

barn känner barnen att pedagogerna respekterar dem och på det här sättet upplever barnen sig sedda och hörda (Lpfö, 98). Barnen känner sig delaktig och verksamheten kan planera för övergången på bästa sätt om de har en förståelse för hur barnen tänker och känner. Detta arbete vill vi också se som en möjlighet till diskussion om övergången mellan förskola och förskoleklass är genomtänkt ur barns perspektiv.

1.4

Frågeställning

Vår frågeställning är:

Hur tänker barn inför och upplever sin övergång mellan förskola och förskoleklass?

1.5 Disposition

Du har nu läst första delen i vårt examensarbete som består av inledning, syfte och frågeställning. Andra delen består av relevant forskning och aktuella teorier, begrepp samt förskolans och förskoleklassens tidigare upplägg. I tredje delen beskrivs de metoder vi valt, urval och genomförande. Här kan ni också läsa om de forskningsetiska överväganden vi gjort. I fjärde delen presenteras vår empiriska insamling. I femte delen analyserar vi materialet som vi samlat in. Här kopplar vi också empirin till teorin, sammanfattar och presenterar de slutsatser som vi kommit fram till. Till slut i sjätte delen diskuterar, reflekterar och samt kritiskt granskar vi vårt arbete.

(13)

2 Teori och tidigare forskning

Forskningsläget inom övergången mellan förskola och förskoleklass, ur barns perspektiv, kommer att förklaras i följande kapitel. Vi valde att fokusera på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och kamratsamverkan samt Deweys teorier om fri utveckling och kamratsamverkan. Vi ser en koppling mellan barnens sociala möten på förskolan och i förskoleklassen som vi vill lyfta fram med hjälp av Vygotskij och Dewey. Litteraturen kommer att förklaras i följande kapitel.

• Styrdokumentens teoretiska utgångspunkter

• Barns perspektiv som metodologiskt och teoretiskt begrepp • Vygotskijs teorier om kamratsamverkan

• Deweys teorier om kamratsamverkan • Förskolan och förskoleklassens framväxt

2.1

Styrdokumentens teorier

I förskolans och skolans läroplan står att det är viktigt med övergången mellan förskolan och förskoleklassen. Pedagogerna har i sitt uppdrag att göra övergången så naturlig och mjuk som möjligt. För barnen med speciella behov är det extra viktigt att ge trygghet, enligt läroplanen (Lpfö.98). I förskolans läroplan finns endast strävansmål, vilket betyder att målen anger

inriktningen på förskolans arbete och därmed också den önskade kvalitetsutveckling på

förskolan Lpfö s, 11. I grundskolans läroplan finns både strävansmåloch uppnåendemål, eller

mål att uppnå, vilka uttrycker vad eleverna skall ha uppnått när de har lämnat skolan Lpo94

s, 8.Strävansmål ska ligga till grund för lärarens planering i verksamheten. Pedagogerna ska

ha en gemensam syn för barnen för att berika elevernas lärande och utveckling. I rapporten

Att bygga broar, hävdas att pedagogerna i förskoleklassen måste se till det kompetenta barnet

och utgå ifrån vad barnet har med sig från förskolan, såväl kunskapsmässigt som socialt. Utifrån det kan barnet utmanas och utvecklas i sin egen takt och på sina egna villkor. Annars är risken stor att både lusten att lära och själförtroendet går förlorat för barnet (Myndigheten för skolverket, 2004).

(14)

2.2 Barns perspektiv och barnperspektiv

Begreppet barns perspektiv skiljer sig gentemot barnperspektiv som begrepp och teoretisk ansats. För att kunna sätta sig in i hur barnen tänker kring sin övergång mellan förskola och förskoleklass måste dessa två begrepp redas ut. Barnperspektiv är när de vuxna ser utifrån sitt perspektiv på barnen medan barns perspektiv är när barnen ser ur sitt perspektiv. Pedagogen måste lyssna och visa intresse för barnen och försöka förstå deras tankar och åsikter. Detta görs genom att sätta barnet i fokus och försöka förstå och respektera barnen ur barns perspektiv. För att nå detta utgår vi från barnens uppfattningar och upplevelser hur de tänker och tror om övergången mellan förskolan och förskoleklassen genom exempelvis intervjuer. Gunilla Halldén (2003) professor vid Linköpings universitet, hävdar att det är mycket viktigt att skilja på begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Barns perspektiv innebär att barnen själv får göra sina röster hörda medan ur ett barnperspektiv ska barns bästa och barns villkor verka utifrån en vuxen. (Halldén, 2003).

Vuxna måste tänka på att barnens perspektiv har olika förutsättningar beroende på vilket barn det rör sig om. Här har barnets sociala nätverk en stor betydelse för hur barnen uppfattar olika saker. Det kan bero på vilken upplevelse de har och från vilken sociokulturell miljö barnet kommer ifrån. Barn bidrar med sina egna tankar och synsätt, därav sitt eget perspektiv (Arnér & Tallgren, 2006).

”När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, deras intresse, intentioner och sett att

förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sett menar vi att barn har inflytande och är

delaktiga” (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003:72).

Barnen behöver bli sedda och hörda för att känna sig betydelsefulla. Det är också viktigt att barnen känner att de har inflytande. I övergången mellan förskola och förskoleklass är det viktigt att pedagogen lyssnar på barnen och tar tillvara på deras tankar kring hur övergången skall utföras. Pedagoger har i sitt uppdrag att lyssna och uppmärksamma signaler på hur barnen agerar i övergången (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). ”När barnets övergång

till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former

(15)

2.3 Vygotskijs teorier om kamratsamverkan

Vygotskij Lev (1896- 1934) var en pedagogisk teoretiker som var verksam under 1920- talet i Sovjet. Vygotskij hävdade att barn lär i samspel med andra barn och vuxna och inte enbart individuellt. Han var speciellt intresserad av vad barn lär sig på egen hand och när de blir stimulerade av en kamrat eller andra förebilder (Vygotskij, 1995). Det är viktigt att de blivande förskoleklassbarnen träffar den aktuella förskolklassen, så att övergången blir så naturlig och mjuk som möjligt och möten bildas tidigt för barnen. Pedagogernas uppdrag är att ge barnen verktyg för detta, exempelvis genom besök i en förskoleklass (Karlsson, Melander, Pérez Prieto & Sahlström, 2006). Vygotskij anser, enligt Strandberg, att det är i samtalen, samvaron, deras tidigare erfarenheter samt i deras uppväxtkultur som utvecklingen sker enligt den sociokulturella teorin (Strandberg, 2006). Pedagogerna måste se till den proximala utvecklingszonen för barnen. Den proximala utvecklingszonen är när ett barn som behöver hjälp frågar en kamrat eller en vuxen som redan kan uppgiften om hjälp. Den som ber om hjälp kan då imitera den andra eller lära sig på ett annat sätt. Både den som får hjälp samt den som hjälper blir stärkt i sin roll som individ. Medhjälparen får bekräftelse på att den duger och kan samt stödjer den som behöver hjälp. Barn som kan lite mer får hjälpa de barn som inte riktigt är där än (Strandberg, 2006). Det är viktigt för barn att få leka och använda sin fantasi då utvecklas de individuellt. Barn lär av varandra och är medkonstruktörer i den

sociala verksamheten. Miljön och kamraterna är en viktig del för barns trygghet i övergången

mellan förskola och förskoleklass. Barnen imiterar varandra i olika situationer så som

rollekar, lek- skrivning med mera. De barn som känner sig trygga stödjer de barn som känner sig mindre trygga. När barnen ska börja i förskoleklassen är det viktigt med samspel barnen emellan. Då blir de stärkta i sin kunskap och får ett större självförtroende (Vygotskij, 1995).

2.4 Dewey`s teorier om kamratsamverkan

Dewey John (1859 - 1952) var en amerikansk psykolog, filosof och pedagog. Dewey ansåg att det är genom uppfostran och utbildning som vi överför värderingar, kunskaper och språk. Med hans begrepp ”learning by doing” menar han att man lär sig genom att praktik, teori, reflektion och handling hänger ihop. På detta viset blir kunskapen verklig på en gång. Han hävdade också att barnen har rätt till en fri utveckling och ville värna om det som växer inom

(16)

måste lyssna på barnen vad de vill göra ur barnens perspektiv och barnens intresse formar fortsatt utveckling. För att få barnen i centrum måste pedagogen se till att arbetet blir målinriktat och att man aktivt stimulerar barnens utveckling och får bredare arbetssätt. När barnen vill lära sig något nytt kan de ta hjälp av kamrater eller vuxna. De vuxna ska se till att möjligheter finns till detta, genom att skapa olika lärorum. Då inspireras barnen till att konstruera och själva skapa kunskap, vilket är viktig för dem (a.a). För att bygga broar mellan förskolan och förskoleklassen ur ett barns perspektiv måste de vuxna våga samtala med barnen så att de känner trygghet i att vuxna ser och lyssnar på dem. Pedagogen måste även se till att förvalta den kunskap som barnen redan har fått från hemmet och förskolan när de kommer från förskolan upp i förskoleklass. Övergången mellan hemmet, förskolan och förskoleklassen måste ske så att barnet står i centrum ur barns perspektiv.

2.5 Förskolan och förskoleklassens framväxt

Syftet med förskoleklassen var att man ville få in förskolepedagogiken i skolans värld, inte att få in skolans pedagogik i förskolan. Detta för att utveckla en samsyn verksamheterna emellan. En viktig aspekt är att se på samarbetet mellan förskola och förskoleklass. 1975 kom lagen om att alla sexåringar hade rätt att få en pedagogisk verksamhet oavsett om föräldrarna arbetade eller inte. I början lyssnades det främst på föräldrarna, inte på barnen och man formade verksamheterna därefter. Under 80-talet utvecklades sexåringarnas verksamhet. 1991 beslöt dåvarande regering att det skulle vara en flexibel skolstart för alla sexåringar. Med det menade regeringen att det var upp till varje familj om deras barn skulle börja i förskoleklass eller inte. År 1997 skulle reformen vara genomförd (Persson, 1993). Tidigare fanns sexårsverksamheterna på våra förskolor runt om i landet, men nu skulle dessa verksamheter in

i skolan. Förskoleklassens syfte var att skola in sexåringarna i skolverksamheten under lek. I

dagens grundskola går barnen nio år men Karlsson anser att förskolklassen blev det tionde skolåret (Karlsson, Melander, Pérez Prieto & Sahlström, 2006). Det positiva kring allt detta var att det blev många bra pedagogiska diskussioner kring förskoleklassen (a.a).

2.5.1 Förskoleklassreformen

(17)

som en naturlig del i vardagen (Skolverket, 2001). Under budgetåret 1998 fick skolverket ett uppdrag av regeringen som resulterade i en utredning. Uppdragets innebörd var att det skulle bli en strävan till integration mellan förskola och skola. Ett av syftena var att skapa ett naturligt förhållningssätt verksamheterna emellan. Det arbetades under tre års tid med olika fallstudier såsom intervjuer, besök i skolorna, observationer och även föräldrarnas syn genom enkätundersökningar. Resultatet av fallstudien var att pedagogerna upplevde att det var skolans pedagogik som tog över förskolans pedagogik. Barnen i förskoleklassen hade samma inrutade dag som skolbarnen, med raster, schema och läxor (a.a).

En annan undersökning som gjordes på pedagogiska institutionen vid Uppsala Universitet mellan 1999 och 2005 visade på samma resultat. Under tre år följde några forskare ett antal barn från förskolan, förskoleklass till skolans första år. Studien byggde på intervjuer, observationer, video och ljudinspelningar ifrån barnens vardag. Intervjuer gjordes även med pedagoger och föräldrar. I denna undersökning kom forskarna fram till att det största steget för barnen blev när de kom från förskola till förskoleklassen, inte från förskoleklassen till skolan (Skolverket, 2001).

Förskoleklassen är inte en obligatorisk skolform. Man kan välja att använda sig av förskolan ytterligare ett år till om man önskar. Detta är ett val föräldrarna kan göra men som kanske inte alla familjer känner till. De flesta familjer tror att förskoleklassen är obligatorisk och väljer därför denna skolform för sina sexåringar (Skolverket, 2001). När barnets övergång till de

nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att

avrunda och avsluta förskoleperioden (Lpfö, 98:16). Detta måste pedagogen uppmärksamma

när det närmar sig övergången mellan förskola och förskoleklassen, så att pedagogen lyssnar på barnens tankar inför övergången (Lpfö, 98).

2.5.2 Nordiskt perspektiv

I alla våra nordiska länder förekommer det någon form av sexårsverksamhet. Alla länder har olika sätt att göra övergången så trygg som de anser vara nödvändigt. I Danmark finns det något som heter börnehaveklasse. Här börjar barnen när de är sex år och den är frivillig. Börnehaveklassen ska vara en mjukare övergång till skolan och det viktigaste för barnen är tryggheten (Pramling Samuelsson & Mauritzon, 1997). I Norge är skolstarten när barnen är sex år. En viss procent av skoldagen skall innefatta lek och temaorienterat arbete för

(18)

barn innan skolstarten. I Finland kallas sexårsverksamheten för nybörjeundervisning. De hävdar att alla barn är unika och leken ska ha en stor del av verksamheten, så att varje barn får utveckla sin personlighet (a.a).

Inom hela Norden har man en gemensam barnsyn som handlar om att sätta barnet i fokus. I en del av övriga Europa har man inte samma barnsyn i skolan. Här är det läraren som styr och

det är en större auktoritet kring läraren. Lärostoffetär redan bestämt och inflytandet är inte så

(19)

3 Metod

Under detta avsnitt redogör vi för de olika metoder vi använt oss av i vårt arbete. Vi förklarar vilket urval av barn vi använt oss av, vårt genomförande i praktiken samt forskningsetiska överväganden. Till sist kommer en analys av vårt arbete.

3.1 Metodval

Den här undersökningen handlar om att lyfta barnens tankar och funderingar inför deras förskoleklass start. För att komma åt detta har vi bland annat valt kvalitativa barnintervjuer som metod för att komma åt barnens tankar kring skolstart och övergång mellan förskola och förskoleklass. Kvalitativa intervjuer är djupgående och snäva i sin gång som öppnar upp och sätter oftast igång tankar som barnen och de vuxna kanske inte har funderat på tidigare.

Barnintervjuer kan vara ett sätt att komma åt innebörden i hur barn tänker kring begrepp och

vardagliga saker. Det är barnens tankar i intervjuerna som ska sättas i fokus (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000).

När vi samlade in vår empiri valde vi olika kvalitativa metoder till vårt arbete för att vi skulle få ett fylligare urval av material. De metoder vi valde att använda var enskilda intervjuer, intervjuer i smågrupper, teckningar och fotografier. Intervjuerna handlade om barnens tankar kring vad de tänkte på när det gällde övergången till förskolklassen. Vi använde oss av en diktafon under intervjuerna för att vi inte skulle behöva anteckna utan kunde låta barnen prata fritt under intervjuerna. Vi kunde då koncentrera oss och ha fokus på barnen och föra dialoger med dem, jämfört med att sitta och anteckna hela tiden (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Genom att spela in intervjuerna kan vi lyssna på banden mer än en gång och barnen blir heller inte störda av att vi antecknar under intervjuerna (a.a).

3.2 Urval

Vår urvalsgrupp är tio blivande förskoleklassbarn och det är ungefär lika många flickor som pojkar. Barnen kommer ifrån två olika förskolor på landsbygden men under samma upptagningsområde. Tidsperioden för vår undersökning var relevant, för barnen hade redan

(20)

3.3 Genomförande

Grunden till vårt arbete var projektplanen och tidsplanen som vi gjorde under våren. Vi tog kontakt med alla berörda och ett brev gick hem till föräldrarna (bilaga 1). Intervjuerna startade i maj. Vi har använt oss av enskilda intervjuer samt smågruppsintervjuer (bilaga 2). Intervjuerna spelades in på diktafon. Allt material har samlats ihop för att sedan sorteras under arbetets gång för att därefter sammanställas. Vi har plockat ut material som är relevant för vårt arbete. Vi har valt att skriva redovisningen i citatform utifrån barnens utsagor för att göra det trovärdigt, och detta anser även Patel & Davidsson (Patel & Davidsson 2003).

Under intervjuerna satt vi i enskilda rum för att få så lite störande moment som möjligt, så att barnen kunde koncentrera sig och inte tappa fokus för samtalet. Tidpunkterna för intervjuerna var viktiga. Vi valde ut tillfällen då barnen hade tid och inte kände sig stressade. Tid skulle finnas för barnens tankar och synpunkter.

Barnen fick sedan lyssna på en del av det insamlade materialet och detta blev uppskattat av barnen. Detta är en viktig del av intervjuerna för barnen så de känner delaktighet (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Om man använder gruppintervjuer väcks nya frågor av barnen själva och diskussionerna kommer igång. Barnen påverkas av varandra i sina tankar och de kan få en djupare förståelse (a.a).

3.4 Etiska övervägande

Om intervjuer ska ske måste ett tillstånd av ledningen på skolan finnas, vilket vi fick.

Ur ett forskningsetiskt perspektiv måste man se till att ingen människa blir utsatt eller kränkt för något de inte vill vara med på. Det finns fyra krav för forskare i en vetenskaplig undersökning som de måste ta hänsyn till. De fyra kraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konifidentialitetkravet och nyttjandekravet. Dessa fyra krav skall följas under forskningen (Vetenskapsrådet, 2002:56).

Vi har skrivit ett informationsbrev som har gått ut till alla berörda familjer. Där delges våra tankar kring vårt arbete. Familjerna har fått möjlighet att prata med oss och alla barn blev involverade i vår studie. Med detta uppfyller vi informationskravet.

I vårt informationsbrev valde vi att inte ställa frågan om de ville vara med utan de familjer som inte ville vara med hade möjlighet att avstå. Genom detta har vi uppfyllt samtyckekravet. Med samtyckeskravet menar vetenskapsrådet att samtycke skall ges av uppgiftslämnaren till

(21)

forskaren (Vetenskapsrådet, 2002). Alla barnen gavs möjlighet att delta så att ingen skulle känna sig utanför. Föräldrarna behövde härmed inte lämna tillbaka blanketterna.

Alla uppgiftslämnare anonymiseras genom hela vårt arbete. På det här viset har vi genomfört kravet om konifidentialitet.

Vi har via vårt brev (bilaga 1) informerat familjerna vad vi behövde informationen till. Genom detta har vi uppfyllt nyttjandekravet.

Det är av yttersta vikt att barnen själva får avgöra om de vill delta i intervjun. När detta finns i åtanke så respekterar man barnens integritet (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000).

3.5 Analys

Under ett antal veckor och vid olika tider och tillfällen har vi intervjuat barnen och samtalat med dem om deras funderingar och tankar kring förskoleklassen. Tack vare vi var kända av barnen så kunde det bli ett förtroligt och givande samtal mellan intervjuaren och respondenten, den som blir intervjuad (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000).

Vi transkriberade samtalen och intervjuerna som samlats in gemensamt. Vi har använt oss av begreppen erbjudande och utmaning för att förstå de villkor och tankar barnen beskriver.

”Genom att göra intervjuer med varje enskilt barn i en barngrupp och analysera svaren, får man dels fram den variation av sett att tänka på som förekommer i gruppen, dels hur det

enskilda barnet uppfattar eller förstår ett innehåll.” (Doverborg & Pramling Samuelsson,

2000:50) Vi har utgått ifrån vår frågeställning och syfte när vi har analyserat vårt material. Vi har tolkat olika mönster och sorterat in dem utifrån de olika samtalsgrupperna. Slutligen kopplade vi vår empiri till den tidigare forskningen.

(22)

4. Empiriskt resultat

För att få svar på vår frågeställning intervjuade vi barnen. Genom intervjuerna fick vi svar på vad barnen tänkte och funderade på inför deras förskoleklasstart. Vilka erbjudande respektive utmaningar förväntade de sig att ställas inför i förskoleklassen?

Det framgick i intervjuerna att inte alla de intervjuade barnen som skulle börja i förskoleklassen var medvetna om vad de skulle göra efter sommaren. Dock var de medvetna om vilken förskoleklass de skulle börja i. Åtta av de tio barnen i undersökningen hade besökt sina nya verksamheter. Det visade sig också att barnen hade fått information om verksamheten och vilka pedagoger som arbetade där. Mest information om den nya verksamheten hade de fått ifrån syskon, kamrater och till viss del föräldrarna.

4.1 Kamraters betydelse

Det kan ibland vara svårt att intervjua barn för de lever oftast här och nu och kan inte tänka på vad som händer efter sommaren. Ett av barnen nämnde att hon skulle på ridläger och ett annat barn berättade att han skulle ut och campa.

*

Jag ska ut och campa. (Pojke, 6 år)

*

Under intervjuerna i smågrupperna pratade barnen om vad de skulle göra efter sommaren och de hjälpte varandra att komma igång i tankarna runt våra frågor.

Vi fick många olika svar om vad de skulle göra. Sju av de tio barnen berättade att de skulle börja skolan och träffa nya kompisar. En flicka var glad för att hon skulle träffa en kompis som hon gått tillsammans med på en annan förskola. Att få nya och träffa gamla kompisar var ett erbjudande många av barnen förväntade sig:

*

Många nya kompisar och gamla som jag träffat innan. (Flicka, 5år 10 mån)

Lite blyg, tråkigt att lämna kompisar men roligt att få nya, pirrigt. ( Flicka, 6 år)

(23)

Alla de intervjuade barnen upplevde att övergången till förskoleklassen skulle bli rolig och spännande och var förväntansfulla inför förskoleklasstarten. Att träffa och lära känna nya barn såg några barn som både en utmaning och ett erbjudande, det är som två pojkar beskriver:

*

Lite spännande i magen och lite ont i hjärtat…. men mest roligt. ( Pojke, 6 år)

Många nya kompisar och så mina gamla. Jag kan redan läsa. Men jag ska lära mig punkt. ( Pojke, 5år 8mån)

*

4.2 Miljöombyte - förskola till förskoleklass

När vi frågade barnen vad skillnaden var mellan förskola och förskoleklass så tog de upp att de skulle lämna förskolan och berättade om hur de kändes.

*

Det känns pyttepytte lite att lämna de små och fröknarna ( Pojke, 6 år)

*

En utmaning som barnen nämnde var att lämna förskolan. Då fick vi ge fler följdfrågor för att få dem in på vår fråga.

*

Det känns konstigt att lämna sina kompisar på förskolan, men mest min lillasyster. ( Pojke 5år 11mån)

Ibland kan jag följa med och lämna min lillasyster, då träffar jag fröknarna och kompisarna ( Pojke 5år 11mån)

*

Sex av de tio barnen i den blivande förskoleklassen har kvar sina yngre syskon på förskolan och tyckte det kändes jobbigt att lämna dem.

(24)

medvetna om att de skulle lämna kompisar och pedagoger och framförallt den miljö de var vana vid.

*

Det känns konstigt och lite tråkigt med alla fröknarna, att inte ha fröknarna mer. ( flicka, 6år)

Det känns lite tråkigt att sluta på förskolan, man kommer att sakna sin förskola. ( Flicka 5år 11 mån)

Jag bor nära förskolan så jag kan hälsa på, om jag längtar ( Flicka 5år 10mån)

*

Barnen som har syskon kvar på förskolan kommer att träffa förskolans pedagoger och de andra barnen som de lämnat kvar på förskolan. Barnen hade kommit på en del lösningar på hur de skulle göra så att saknaden till förskolan skulle bli mindre. Inför sin övergång från förskola till förskoleklass tyckte åtta av de tio barnen att det var bra att de kände den nya pedagogen och att de kunde gå och hälsa på sina pedagoger från förskolan. Två av de tio barnen kommer till nya verksamheter utan sina kompisar från förskolan och har inte fått möjlighet till besök i sina nya verksamheter och de berättade att de kände sig oroliga inför detta.

4.2.1 Att åka buss - utmanande och roligt

Två av de tio barnen kände lite oro inför bussturerna. Barnen berättade att de skulle börja åka buss till skolan och de tyckte att det kunde vara lite skrämmande. Det som skrämde dem mest var att det åkte äldre barn på bussen för det hade deras syskon berättat och de kände sig osäkra inför bussturerna.

*

Min syster missade bussen en gång. ( flicka 5år 11mån) Tänk om bussen glömmer mig!

(pojke 6 år) *

(25)

*

Man brukar få kakor av busschauffören. (flicka 6 år)

*

4.2.2 Att äta i en matsal

Barnen kommer att äta i en stor matsal med flera barn och vuxna. Här får de stå i kö och hämta maten själv på en bricka och gå till en plats i matsalen.

*

Jag känner ”mattanterna”.

Att gå och äta kommer att bli spännande nu (pojke 5år 10mån)

*

En pojke berättade att han kände personalen i matsalen och hade sagt till kompisarna att de var snälla. Två av de tio barnen sa det skulle bli spännande att själv få ta sin mat. En flicka var bekymrad att hon skulle bära brickan själv. Hon var rädd för att tappa maten när hon gick.

*

Jag har aldrig burit en bricka. (flicka 5år 10mån)

*

4.3 Skolrelaterade erbjudanden

Nyfikenheten hos alla de tio barnen var stor i förhållande till vad de förväntades få göra i skolan.

*

Man får lära sig om prickar och den heter punkt. ( pojke 5år 11mån)

(26)

*

Det märktes under intervjuerna att fyra av de tio barnen hade vuxit ifrån förskolan och gått vidare i sin utveckling mot skolans utmaningar och erbjudande för de ville ofta besöka förskoleklassen. Sex av de tio barnen berättade för oss vad de skulle göra i skolan och ser framemot det med stor lust och glädje.

Många skolrelaterande erbjudanden nämndes exempelvis läsa, räkna, ha rast, skriva, få läxor, sitta still, lyssna, gymnastik, leka och pyssla. Här nedan presenteras en del svar som kom från barnen.

*

Hålla på med saker i gymnastiksalen. ( pojke 5år 11mån)

Man skriver läxor och det är sånt man skriver i en bok. ( pojke 6 år )

*

Barnen pratar mycket om fler skolrelaterande erbjudanden såsom att få en egen bänk upplever en flicka ska bli spännande. Flickan berättar att vid bänken ska hon ha sina egna saker på en egen plats.

*

Man får en egen bänk. ( flicka 5år 10mån)

Man får klippa bokstäver och rita sitt hus. ( flicka 5år 10mån)

Man får lära sig bokstaven L. ( flicka 5år 11mån)

*

4.4

Lekens betydelse

Under frågan vad de funderade på inför sin förskoleklasstart så tog fem av de tio barnen upp att det fanns mycket att leka med och funderade mycket på det.

(27)

*

Man leker mycket på rasten i sandlådan. ( pojke 6 år)

*

Här finns barbiedockor och lego. ( flicka 5år 11mån)

*

När vi intervjuade barnen i smågrupper pratade de med glädje med varandra om vad det var de kunde göra i förskoleklassen. Barnen nämnde ofta leken och såg det som en självklarhet att de skulle få fortsätta leka. Två flickor berättade med tindrande ögon att de hade sett två klänningar som liknade Snövits och att de hängde i ett rum och dessa skulle de leka med nästa gång de besökte förskoleklassen.

* Man kan gunga.

( flicka, 6 år)

Man kan leka med bilar och spela fotboll. ( pojke, 5år 10mån)

På rasterna har dom tävlingar. ( pojke, 6 år)

*

Genom intervjuerna berättade barnen utifrån besöken i förskoleklassen att det fanns mycket att göra. Man kunde leka med lego, köra med bilar, cykla på stora cyklar. De stora cyklarna hade bara två hjul och detta nämnde en pojke att han nästan kunde cykla på två hjul men han fick nog skulle träna under sommaren därhemma. En pojke berättade att sandlådan på skolgården var mycket större än den de har på förskolan och längtade efter att få köra med bilar och traktorer i den.

Efter intervjuerna tackade vi barnen för deras samverkan och berättade att de hade hjälpt oss i vår studie om övergången mellan förskolan och förskoleklassen och att deras tankar och

(28)

5. Analys av empirin

I följande del redogör vi för barnens tankar och funderingar i vår studie. Barnen ställs inför nya utmaningar hela tiden. Vi skall ledsaga er genom barnens tankar fram till vårt resultat och vi kopplar det till litteraturen.

5.1 Kamratsamverkan

Alla barnen tyckte att det skulle bli roligt att börja i skolan. En del barn var lite oroliga. Ett flertal av barnen hade kompisar med sig från förskolan. Vissa barn kände andra barn som gick på skolan och kunde ta hjälp av dem för de kände till skolan. Barn behöver möta barn så ett samspel sker. Då blir de stärkta i sin kunskap och får ett större självförtroende (Vygotskij, 1995). .”När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den

särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden” (Lpfö,

98:16). Några barn skulle börja i en ny skola och kände därför inte så många kompisar och här märkte vi en del oro.

De flesta av barnen tyckte det var bra att de kände pedagogerna i sin nya verksamhet. Dewey anser att det är viktigt att pedagogerna i övergången samtalar med varandra så att barnen tryggt kan gå från de olika verksamheterna (Dewey, 2004).

5.2 Miljöombyte

Merparten av barnen visste vilken pedagog de skulle få i förskoleklassen. Två barn skulle byta skola och var lite oroliga över det. De visste inte vilka barn som skulle börja där och vilken pedagog de skulle få. Barnen benämnde förskoleklassen skola och inte förskoleklass. För att barnen ska känna trygghet inför förskoleklasstarten bör pedagogen erbjuda många möten genom besök i den nya verksamheten. Detta hävdar även Vygotskji att möten ska bildas tidigt för barnen för att trygghet finns för barnen (Vygotskij, 1995).

Barnen ska stå i centrum i övergången och det är viktigt att pedagogerna ser signalerna om barnens oro så att man kan hjälpa barnen när det behövs (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

(29)

Alla tankar som barnen berättade om under intervjuerna är viktiga att pedagogerna är medvetna om. Pedagogerna kan då erbjuda barnen trygghet i sin nya miljö och barnen kan bli stimulerade till nya utmaningar och erbjudande i det livslånga lärandet. Barnen behöver få besöka sina nya verksamheter så att övergången inte blir så ”pirrig” utan när de kommer efter sommaren vet de vad det är för miljö de kommer att vistas i och finner trygghet i det.

En av utmaningarna var att äta i matsalen sa alla barnen. En del av barnen hade varit på besök hos äldre syskon och redan ätit i matsalen. De berättade att man skulle stå i kö med en bricka och hämta maten. Matsituationerna ser olika ut i förskolan och förskoleklassen. I förskolan serveras lunchen vid borden i samma lokal men i förskoleklassen går man och hämtar maten själv. Detta är också en situation som kräver koncentration för barnen och lite mod att gå med brickan (Karlsson , Melander, Pérez Prieto & Sahlström, 2006). I och med att skolan är belägen ute på landsbygden tänker barnen också på hur de ska ta sig till skolan. Detta innebär nya situationer för flera blivande förskolklassbarn som nu behöver åka skolbuss. En del barn är lite oroliga för detta. En flicka berättade att hennes syster hade missat bussen en gång så nu skulle hennes mamma följa med henne på sin första busstur! Bussturen är också en form av övergång som barnen oroar sig över. Det är en situation som pedagogen bör tänka på. Vygotskij menar också hur stor betydelse det ligger i tryggheten för barnen i olika miljöbyten (Vygotskij, 1995).

Det är pedagogernas uppgift att skapa bra samverkan och samarbete mellan de olika verksamheterna. Samverkan mellan verksamheterna har stor betydelse inför barnens övergång ur barnens perspektiv (Skolverket, 2001).

5.3 Aktiviteter under dagen

Många av barnen pratade mycket om rasterna. Då kunde de sitta i sandlådan och köra med bilar, spela fotboll, gunga, leka och med de äldre barnen kunde man spela fotboll.

Barnen berättade att man skulle lära sig om bokstäver, skriva sitt namn, klippa ut sina bokstäver och barnen ville även få läxa. Matematik var genomgående något de ville göra i skolan. Barnen pratar i skoltermer vilket är naturligt eftersom förskoleklassen oftast ligger i grundskolans lokaler (Karlsson, Melander, & Pérez Prieto, & Sahlström, 2006).

Barnen såg fram emot att rita och skriva på den stora tavlan för på den skrev pedagogen. Några av barnen kunde redan skriva sitt namn, mamma och pappa men de berättade att man

(30)

miljöer. Pedagogerna måste se till att ge varje barn utmaningar och tillfällen att utvecklas i sin egen takt och efter egen förmåga (Myndigheten för skolverket, 2004).

Barnen ville gärna under sin förskolevistelse gå till förskoleklassen vissa tillfällen i veckan och fyra av de tio barnen hade redan fått möjlighet till detta och gjort det kontinuerligt.

5.4 Lekens betydelse

Att få leka under dagen såg barnen som en självklarhet. Här bör pedagogerna ge dem verktyg till att leka och ge dem möjlighet till att träffa jämnåriga i övergången för att få använda fantasin tillsammans. Även Vygotskij hävdade att barn bör få möjlighet till att använda fantasin för at utvecklas och det gör man i leken (Vygotskij, 1995). Barnen berättade att de kunde bygga med lego och leka med barbie inomhus. I hyllorna fanns det många spel som de kunde spela med. Leken är grunden för det livslånga lärandet. Det är i leken barnen själva får pröva sig fram till lösningar under lekens gång och i leken lär de sig de sociala spelreglerna (Pramling Samuelsson & Mauritzon, 1997).

5.5 Sammanfattning och slutsatser

Barnen ser fram emot att få lära sig läsa och skriva. Barnen såg också erbjudanden i nya spel och böcker. Barnen ville leka i förskoleklassen. När barnen kommer från förskolan och ska in i förskoleklassen är de trygga med förskolepedagogiken och behöver få känna trygghet i skolans värld (Pramling Samuelsson & Mauritzon, 1997). Utifrån våra intervjuer har vi kommit fram till att de barn som har varit på besök i sina nya verksamheter känner en större trygghet än de barn som inte har besökt sina nya verksamheter. Två av de tio barnen ska byta skola och känner sig oroliga över att de inte vet var de ska bli placerade och att de inte känner sin nya pedagog. De kände oro för att träffa en del nya kompisar. En utmaning som barnen såg var att de skulle åka buss till skolan och en flicka såg fram emot kakorna på bussen med glädje!

Barnen såg fram emot alla leksaker och aktiviteter som de skulle få göra i skolan. Att få leka mycket såg alla barnen som en självklarhet och de pratade om alla leksaker som de såg på

(31)

besöken. Det är barnens egna tankar men stämmer överens med forskning, nämligen att barnen ska få utvecklas i sin egen takt genom lek och fantasi (Vygotskij 1995).

Att få sitta vid en egen bänk, att få skriva, läsa och räkna var också erbjudanden de såg och beskrev. Utmanande kunde vara i att sitta stilla och lyssna längre stunder. Vad vi har kommit fram till i vårt arbete är att både vi och barnen känner av skolpedagogiken i förskolklassen och det kan både vara positivt och negativt för barnen. Det positiva är att barnen får en möjlighet att utvecklas enligt den proximala utvecklingzonen. Det negativa är att barnen har många tider som måste tas hänsyn till exempelvis lunchtider. Det anser även Karlsson (Karlsson, Melander, Pérez Prieto, & Sahlström, 2006).

Att ge barnen erbjudande på barnens nivå med skolrelaterande ämne är bra om barnen själva vill det och frågar efter det. Barn kommer ifrån olika samhällsklasser och har med sig olika erfarenheter och pedagogerna måste tänka på att erbjuda alla barn samma utvecklingsmöjligheter oavsett var de kommer ifrån (Månsson, 2003).

(32)

6 Diskussion och kritisk reflektion

6.1 Diskussion

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barnen tänkte inför övergången mellan förskolan och förskoleklassen. Undersökningen har gett oss en djupare förståelse för hur barn tänker inför sin övergång.

Upplägget med vår studie kändes bra och tidsaspekten har varit god. Under våren när arbetet skulle börja besökte förskolebarnen förskolklassen vid fyra tillfällen. Detta har underlättat i vårt arbete för att barnen fick en liten inblick i vad förskoleklassen innebar och det gav oss möjlighet till följdfrågor. Vi har också haft stor nytta av att vi i våras gjorde vår projektplan så att teorin blev inläst i ett tidigt skede. Vi har tagit vårt ansvar med arbetsfördelningen och funnits för varandra när det har känns tungt. När en av oss varit nere så har den andra hjälpt till och vise verse. Vi har trivts med vårt gemensamma arbete där vi har kompletterat varandra och vi känner att vi har utvecklats i samspel med varandra.

Tillvägagångssättet med de olika intervjusituationerna kändes bra och vi fick ut vad vi ville genom detta. Att intervjua barn är inte alltid det lättaste då de är ”här och nu” i tanken. Ett barn berättade tillexempel att de skulle åka och campa imorgon, en skulle börja rida. Vi har fått svar utifrån vad barn har sagt till oss just i intervjutillfället.

Vi märkte att det var betydelsefullt för barnen att få vara delaktiga i vår studie eftersom de kom spontant och frågade om de inte kunde få prata med den där roliga bandspelaren. Vi har bekräftat barnens delaktighet och berättat att deras uppgifter har varit betydelsefulla.

Vi har kommit fram till att det är av yttersta vikt att man använder sig av leken som ett arbetssätt och att den ska ha en given plats samt att man ser till det enskilda barnets behov och inte gruppen som helhet. Förskolans pedagogik måste följa med in i skolans värld och inte tvärtom. Det behöver dock inte utesluta skolans pedagogik, för barnen kan vara väldigt nyfikna på att lära sig läsa eller räkna och pedagogernas uppdrag är att möta varje individ. Syftet är att leken och skapandet ska vara en del av vardagen och det är i leken som man lär sig de sociala spelreglerna och det bidrar förskolepedagogiken med.

(33)

Det vi också har kommit fram till är att barnen befinner sig på olika utvecklingsnivåer och pedagogerna måste se till att möta dem där de befinner sig och ge dem utmaningar och erbjudande som de är nyfikna på. Vilket man kan göra genom att se och höra barnen och respekterar deras åsikter i övergången mellan förskola och förskoleklass. Pedagogen ska se barnen som ett verktyg i lärandet och se det kompetenta barnet. Barn mognar olika fort och ett år extra hade kanske varit bra för den enskilde individen. Förskoleklassen pedagog bör ta tillvara på vad barnen behöver när de kommer till skolans värld och förskolan måste bli tydlig på att ge barnen en tydlig och bra övergång till förskoleklassen så att varje enskild individ inte går bakåt i sin utveckling utan hela tiden ges möjlighet till nya utmaningar.

Arbetar pedagogerna utifrån förutsättningarna ovan så ser man till varje enskild individ i det livslånga lärandet. De blivande förskolklassbarnen får då olika utmaningar och erbjudande att hantera och utvecklas med i skolans värld.

Pedagogerna måste göra barnens röster hörda och lyssna på deras utsagor om oron och glädjen inför förskoleklasstarten. Vi får inte glömma att det kommer att leda till stor saknad och viss sorg hos några barn. De ska lämna något som är tryggt mot något som de inte vet så mycket om och det kan kännas lite ”pirrigt i magen”. Barnen behöver trygghet och kontinuitet i vardagen för att må bra. Pedagogerna måste ha en samsyn och samarbeta för våra barn så att övergången blir så bra som möjligt ur barns perspektiv. Att få sitta vid en egen bänk, att få skriva, läsa och räkna var också erbjudanden barnen såg.

Barnen fick tillgång till en kamera som de sedan gick runt med på både skolan och förskolan. Flera av barnen fotograferade tavlan inne i klassrummet. Några fotograferade skolgården och någon fotograferade sina kompisar som satt och lekte i sandlådan. En del barn fotograferade inte alls. Vi hade tänkt använda oss av barnens fotografier men det kunde vi inte för att barnen fotograferade mest varandra och många av barnen får inte publiceras så att använda kameran som redskap blev svårt. Men vi såg ändå att kompisarna var något man valde att fotografera och här såg vi att kamraterna var viktiga för barnen.

Det hade varit intressant att ge barnen en kamera idag efter att de har gått i förskoleklassen i ett par veckor och jämfört korten. Hade de tagit samma motiv eller något annat?

(34)

6.2 Kritisk reflektion

Vi bad barnen att rita teckningar men tyvärr blev det inte som vi hade tänkt oss så dessa blev aldrig en del i vårt arbete. Barnen tittade på varandra och ritade av vad kompisen gjorde och detta kändes inte relevant att lyfta för oss. Vi skulle haft en tydligare introduktion för hur fotograferingen skulle ha gått till. Då kunde vi ha använt oss av barnens fotografier i vårt arbete. Vi känner att vi skulle ha tagit en förskola som inte låg på landsbygden för att höra deras tankar inför en övergång var. För att få ännu en bredare överblick skulle vi ha tagit en förskola från en annan kommun. Även tittat på arbetet ur ett genusperspektiv hade varit intressant.

6.3 Förslag på fortsatt forskning

Genom att göra det här arbetet har våra tankar gått vidare på att fundera hur barnen tänker när de har varit i förskolklassen ett år. Blev det som de hade tänkt sig? En annan tanke som har väcktes är samverkan förskolan och skolan emellan, för detta är något som belyst i den litteratur vi tagit del av. Hur arbetar pedagogerna i förskolan och förskoleklassen? Följer de verkligen upp barnen där de befinner sig? Detta är frågor som har väckts under arbetets gång.

6.4 Summering

Till sist men inte minst har vi kommit fram till att det är i övergången mellan förskola och förskoleklass viktigt att man lyssnar på barnen och på det viset blir det ur barns perspektiv. Barnen vill ha trygghet och känna att de vet vad som ska komma. Vi har kommit fram till att det är mycket viktigt med täta och flera besök mellan förskolan och förskoleklassen då får barnen en klarare bild av hur pedagogen ser ut och vilka kompisar som går där. Barnen vill gärna ha en skolrelaterad förskoleklass med fri tillgång till lek.

Det är inte barnen som ska anpassa sig till skolan utan skolan ska anpassa sig till barnen anser vi, då blir det ur barns perspektiv.

(35)

Referenslista:

Arnér, Elisabeth; Tellgren, Britt ( 2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Davidsson, Birgitta (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och

grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola. Göteborgs

Universitet

Dewey, John (1998). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och kultur.

Doverborg, Elisabet & Pramling, Samuelsson, Ingrid (2000), Att förstå barns tankar: Metodik

för barnintervjuer: Eskilstuna: Liber AB

Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp,

Pedagogisk forskning i Sverige.

Karlsson, Marie & Melander, Helen & Pérez Prieto, Hector & Sahlström, Fritjof (2006).

Förskoleklassen – ett tionde år? Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan (1989). Lpfö98, Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94, Utbildningsdepartementet (1998). Stockholm: Skolverket och CE Fritez AB.

Myndigheten för skolutveckling (2004). Att bygga broar.

Månsson, Per (2003). Moderna samhällsteorier. Stockholm: Prisma

Patel, Rune & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Persson, Sven (1993). Flexibel skolstart för sexåringar. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mauritzon, Ulla (1997). Att lära som sexåring en kunskapsöversikt. Liber. Stockholm.

(36)

Pramling, Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringarna. Stockholm: Liber.

Strandberg, Leif (2006).Vygotskji i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstedts akademiska förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -samhällsvetenskaplisk

forskning. Stockholm: Prisma

(37)

Bilaga

Bilaga 1

LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Hej!

Vi, Lone och Maria, utbildar oss till förskollärare vid Malmö Högskola. Vi ska nu skriva den avslutande uppgiften inom lärarutbildningen som är vårt examensarbete. Vi har valt att skriva om övergången från förskolan till förskoleklassen ur ett barns perspektiv.

Vi vill nu intervjua de blivande 6- åringar angående deras upplevelser när de ska lämna förskolan för att börja i förskoleklass. Samtalen kommer att spelas in. Svaren kommer att skrivas ut och analyseras för att sedan utgöra en del av vår undersökning.

Uppsatsen kommer att publiceras och därför anonymiseras alla medverkande. Materialet behandlas strikt konfidentiellt och kommer inte att finnas tillgängligt för annan forskning eller bearbetning.

Har ni ytterligare frågor eller synpunkter så ber vi er kontakta oss på nedanstående telefonnummer:

Lone Sönnichsen: X Maria Wästerlund: X

Med vänliga hälsningar Maria och Lone Handledare för examensarbetet är Jutta Balldin Kursansvarig lärare Caroline Ljungberg

(38)

Bilaga 2

Intervjufrågor med barnen

 Vad ska du göra efter sommaren?

- Varför?

 Vad tror du är skillnaden med förskoleklass istället för förskolan? - Varför?

 Vad tror du att du kommer att lära dig?  Vad funderar du på inför starten?

- Varför?

References

Related documents

Another solution is to define a serial protocol and by using the stepper driver’s input and output pins, the Commander is able to communicate with the stepper driver.. The

I översiktsplanen bestäms att de presenterade planeringsinriktningarna ska vara vägledande för efterföljande planering (Stockholms stad, 2010). Planeringsinriktningarna

För att stötta förskollärare i övergången, både vad gäller överlämning av information och i kontakten med förskoleklassens lärare, skulle specialpedagogen med

DCr: Degree of crystallinity; FSP: Fibre saturation point; LFAD: Lateral fibril aggregate dimensions; LFD: Lateral fibril dimensions; NCC-OPHS-ND: Nano- crystalline cellulose

Litteraturstudien visade att faktorer som påverkade beslutsfattandet om av avstå eller avsluta HLR baserades på upplevelser med fokus på olika patientgrupper, information,

Även de läroplansformuleringar jag tidigare refererat till under denna rubrik om att verksamheten ska utgå från barnens intressen, och den formuleringen som finns med i inledningen

Vidare anser forskaren att eftersom man inte kategoriserar är det svårt att se orsaker till svårigheter i skolan som kan vara gemensamma för grupper av barn och att beroende på

Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) framhåller att pedagogerna skall ta vara på vardagliga situationer och spontana händelser för att ge barnen möjlighet att lära sig ett