• No results found

Sjuksköterskans kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskans kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKANS

KUNSKAPER OCH

FÄRDIGHETER AVSEENDE

HJÄRTLUNGRÄDDNING

EN LITTERATURSTUDIE

Thyge Andersen

Marcus Brandt

Examensarbete Malmö högskola

Kurs VT 04 Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

(2)

SJUKSKÖTERSKANS

KUNSKAPER OCH

FÄRDIGHETER AVSEENDE

HJÄRTLUNGRÄDDNING

EN LITTERATURSTUDIE

Thyge Andersen

Marcus Brandt

Andersen T, & Brandt M. Sjuksköterskans kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.

Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans

kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ. Det visar sig att sjuksköterskor ofta saknar tillräcklig kunskap och praktisk färdighet i att utöva framgångsrik hjärtlungräddning.

(3)

NURSES KNOWLEDGE

AND SKILLS REGARDING

CARDIO PULMONARY

RESURRECTION

A LITERATURE STUDY

Thyge Andersen

Marcus Brandt

Andersen T, & Brandt M. Nurses knowledge and skills regarding cardio pulmonary resurrection A literature study. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing pro-gramme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006. Nurse’s knowledge and skills about cardio pulmonary resurrection are decisive for the patient’s possibilities to survive a cardiac arrest. The ability to quickly and effi-cient perform cardio pulmonary resurrection depends on the nurses knowledge and skill. The purpose of this study was to investigate nurses and nurse student’s knowl-edge and skill in the practicing of in-hospital cardio pulmonary resurrection. The method used was to critically review 10 scientific articles on the subject. The results were then categorized into the following themes: Nurses knowledge / skill, quality assurance, frequents of education and independent training as an alternative. The re-search showed that nurses often lack sufficient knowledge and practical skills in car-rying out successful cardio pulmonary resurrection.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Historik 4 Fysiologi 5 Patofysiologi 5 Utbildning 6 Tidig behandling 7 Hjälpmedel 7 Etiska aspekter 8

SYFTE och FRÅGESTÄLLNINGAR 8

Metod 9

Databassökning 9

Inklusions- och exklusionskriterier 9

Tabell 1. Redovisning av sökning i databaser 10 Kvalitetsgranskning 10

RESULTAT 11

Sjuksköterskans kunskap/färdighet 11

Tabell 2. Sjuksköterskors fädigheter I olika moment. 12

Kvalitetssäkring och riktlinjer 12

Utbildningsfrekvens 13

Självständig träning som alternativ 13

DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15 SLUTSATS 17 REFERENSER 19 BILAGOR 21

(5)

INLEDNING

Hjärt-lungräddning (HLR) är en viktig färdighet för sjuksköterskor när det gäller patienter med bl a hjärtsjukdom. För patienter i riskgrupper som är under behandling på sjukhus innebär det en ökad trygghet om personalen har goda färdigheter och kontinuerligt uppdaterade kunskaper i HLR. Redan under grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet i Malmö får studenterna kontinuerlig utbildning i HLR, ca en gång per år. Sjuksköterskors HLR-kunskap och skicklighet kan vara avgörande för patienters överlevnad vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och

effektivt är beroende av att sjuksköterskan är tillräckligt kompetent för att kunna hantera ett nödläge och utföra effektiv HLR.

BAKGRUND

Hjärt-lungräddning används vid plötsliga eller oväntade cirkulationsstillestånd, och skall påbörjas så tidigt som möjligt. De första minuterna är av avgörande betydelse för hur patienten skall klara sig, eller annorlunda uttryckt: ”för varje minut som går efter hjärtstoppet minskar möjligheten att överleva med 5-10 procent” (Svenska Cardiologföreningen 2002).

Klargörande av definitioner som kommer att användas i bakgrunden:

• Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård (2004), definieras Hjärt-lungräddning på följande sätt: ”Hjärt-Hjärt-lungräddning innebär ett försök att återställa spontan cirkulation genom bröstkompressioner med eller utan samtidig andningshjälp.”

• Hjärtstopp är ett annat återkommande begrepp. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer, definieras hjärtstopp som ”upphörande av hjärtats mekaniska aktivitet, vilket bekräftas genom frånvaro av tecken på cirkulation” (Socialstyrelsen 2004).

Historik

Redan år 1878 beskrevs så kallat ”hjärtmassage” utan operativt öppnande av bröstkorgen. Termen hjärtmassage är enligt (Helin, 1985) oriktig och kommer sedermera att riktigare benämnas som hjärtkompressioner, vilket bättre beskriver samma åtgärd. Effektiviteten av hjärtkompressioner kunde inte klargöras förrän på 1960-talet. Det var först då cirkulationen kunde upprätthållas tillfredsställande utan ett insnitt i brösthålan under ett hjärtstillestånd (a a).

(6)

År 1954 framkom att utandningsluft innehåller tillräckligt med syre för att kunna vara användbar vid konstgjord andning. Senare, under 1960-talet, börjades kombination av hjärtkompressioner och konstgjord andning (Helin, 1985).

Detta var ett stort genombrott, då behandlingen tidigare var mycket avancerad. Förr bestod den av thoracotomi (öppnad bröstkorg) med inre hjärtmassage. De tillfällen som krävde hjärt-lungräddning uppstod oftast plötsligt och oväntat. Därför hade det nu framtagits en revolutionerande metod, som kunde användas i akutlägen av betydligt fler personer som inhämtat relevant kunskap och träning inom området (a a).

Fysiologi

Kombinationen mun-till-mun andning och bröstkompressioner ger tillräcklig andning och cirkulation för att kunna vara livsuppehållande i akutskedet. HLR fungerar ofta livsuppehållande i väntan på kompletterande behandling, exempelvis defibrillering vid kammarflimmer. Det finns dock vissa situationer t ex vid drunknings- och

kvävningstillbud, då enbart HLR kan vara fullt ut livräddande (Socialstyrelsen 2004). Det finns två mekanismer som håller igång cirkulationen vid utförande av

bröstkompressioner, intrathorakal tryckökning som pressar blod ut från brösthålan ut i aorta och direkt kompression av hjärtat (a a).

Det blodflöde som är möjligt att åstadkomma med optimal HLR-teknik är 30-40 % av normalt flöde till aorta, 20-30% till hjärnan och endast 10-20% till hjärtat. Därför är det särskilt viktigt att HLR utförs med rätt teknik. Det blodflöde som kan framkallas med hjälp av bröstkompressioner är precis tillräckliga för att hålla organen vid liv. En sämre teknik kan leda till sämre cirkulation och allvarligt försämra utsikten till

överlevnad (a a).

Inblåsningar med rätt teknik är av stor betydelse för resultatet. För snabba och för stora inblåsningar kan leda till att luften går ner i magsäcken istället för lungorna och orsaka kräkningar. För små inblåsningar ger otillräcklig syresättning (a a).

Patofysiologi

Den vanligaste orsaken till att patienten drabbas av plötsligt, oväntat hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. Ischemisk hjärtsjukdom svarar för 90 procent av alla hjärtstopp. I de resterande 10 procenten av fallen kan orsaken exempelvis vara klaffsjukdom, kardiomyopati och retledningsrubbningar (Socialstyrelsen, 2004). Det finns tre uttalade patofysiologiska mekanismer som kan förorsaka ett hjärtstopp:

• Kammarflimmer, som i övervägande antal fall utlöses av akut

myokardischemi framkallad av en plackruptur i ett kranskärl. Detta kan leda till en stenos och/eller totalocklusion, dvs. total tillslutning (a a).

• Pulslös elektrisk aktivitet (PEA), är i regel slutstadiet av en kardiogen chock. Vid detta tillstånd kan vänsterkammaren inte längre generera ett systoliskt tryck som är tillräckligt för att skapa en pulsvåg. Det finns ett flertal

(7)

patofysiologiska mekanismer som kan orsaka PEA. En av de viktigaste är hypoxi. Detta tillstånd kan uppkomma vid svår andningsinsufficiens eller totalt andningsstopp (Socialstyrelsen, 2004).

• Asystoli innebär bristande sammandragning och tömning av hjärtat med hjärtstillestånd som följd. Kammarflimmer och PEA är exempel på tillstånd som kan leda till asystoli (a a).

Utbildning

Det finns ett flertal olika utbildningar och påbyggnadsutbildningar i hjärtlungräddning.

Grundläggande HLR-utbildning har fokus på att kunna undersöka och larma. I

utbildningen ingår även att lära sig att ta hand om en person som är medvetslös med andningsstopp och hjärtstopp. Steg för steg ger utbildningen kunskap om

tillvägagångssätt i en akut situation. Utbildningens innehåll innefattar kontroll av medvetande, kontroll av andning och puls, larmrutiner, stabilt sidoläge, mun-till-munandning och bröstkompressioner. All personal som har en sjukvårdsinrättning som sin arbetsplats är skyldiga att tillgodogöra sig denna utbildning. Inga

förkunskaper krävs (Svenska rådet för hjärt- lungräddning, 2006-05-04).

Livräddande första hjälp till barn. I denna utbildning ligger fokus på att kunna

undersöka, larma och ta hand om barn och spädbarn med luftvägshinder,

medvetslöshet, andningsstopp och hjärtstopp. Utbildningen lämpar sig framför allt för dem som i sin yrkesroll kommer i kontakt med barn. All vårdpersonal som arbetar med barn inom sjukvården skall ha den. I utbildningen ingår luftvägsstopp,

undersökning av medvetande, undersökning av andning och puls, larmrutiner, stabilt sidoläge, mun till mun andning och bröstkompressioner (a a).

Utbildningen, A-HLR har som mål att deltagarna efter avslutad utbildning skall

kunna behandla en patient med hjärtstopp med hjälp av HLR, defibrillering med halvautomatisk/manuell defibrillator och kompletterande läkemedelsbehandling. Utbildningen är lämplig för läkare med tillgång till manuell eller halvautomatisk defibrillator, läkare ingående i akutgrupp, AT-läkare som har placering på medicin- och anestesiklinik, sjuksköterskor med delegerat ansvar att använda en

halvautomatisk och/eller manuell defibrillator och läkemedelsdelegering.

Ambulanspersonal som innehar läkemedelsdelegering ingår också i utbildningens målgrupp. I utbildningen ingår att behandla arytmier vid hjärtstopp, att använda en halvautomatisk och en manuell defibrillator på ett säkert och effektivt sätt,

genomgång av handlingsplan och behandling under och efter hjärtstopp,

situationsanpassad träning, säkerhetsaspekter och delegering (Svenska rådet för hjärt- lungräddning, 2006-05-04).

I skriften ”HLR inom sjukvården” (2004) beskrivs utbildningsmål för HLR.

Utbildning av samtliga personal skall ske utifrån den enskilda enhetens behov, detta för att upprätthålla godkänd kvalitet vid behandling av hjärtstopp.

(8)

också ha utbildning i HLR, HLR med enkla hjälpmedel, D-HLR och få

återkommande träning var 6:e månad. Utförd HLR-utbildning skall följas upp och registreras (Svenska rådet för hjärt- lungräddning, 2006-05-04).

Tidig behandling

På svenska sjukhus drabbas för närvarande flera tusen människor av plötsliga,

oväntade hjärtstopp årligen. Trots all kunskap och tillgång till ny avancerad teknologi överlever endast 10-20 procent av dessa. Tidsaspekten är viktig vid hjärtstillestånd. Tillgänglig statistik visar att möjligheten att överleva efter ett hjärtstopp minskar med 5-10 procent för varje minut som går utan livräddande insatser. Det är därför viktigt att personalen som arbetar sjukhusvården får utbildning och träning i HLR så att behandling kan påbörjas på ett korrekt sätt, så tidigt som möjligt (Svenska Cardiologföreningen 2002).

Svenska Cardiologföreningen, beskriver ”kedjan som räddar liv”. Denna kedja är utarbetad för att så tidigt som möjligt:

• Larma efter hjälp. Alla sjukvårdsenheter bör ha en speciell akutgrupp i beredskap. De som arbetar inom sjukvården skall känna till larmnummer för att komma i kontakt med akutgruppen och ha kunskap om vilken information som exempelvis skall överlämnas vid ett hjärtstopp.

• Utför hjärt- och lungräddning för att vinna tid. Andning och blodcirkulation kan hållas igång under en begränsad tid.

• Defibrillera för att stimulera hjärtfrekvens. Detta kan vara en botande behandling genom att en strömstöt leds genom hjärtat.

• Påbörja medicinsk behandling, bland annat bestående av EKG-övervakning, syrgastillförsel, s.k. ballongvidgning och läkemedelsbehandling.

Hjälpmedel

HLR är en åtgärd för att upprätthålla andning och cirkulation. Det finns en rad andra akuthjälpmedel att tillgå vid ett oväntat hjärtstopp. För att spara tid rekommenderas att all utrustning förvaras på en och samma ställe vanligtvis i en så kallad akutvagn (Svenska Cardiologföreningen 2002). Akutvagnen skall enligt Svenska

Cardiologföreningens generella riktlinjer förvaras i ett olåst utrymme med akutskylt väl synlig (HLR inom sjukvården, 2004).

De hjälpmedel som bör vara samlade på en akutvagn beskrivs i Svenska Cardiologföreningens skrift, HLR med enkla hjälpmedel (2002).

Dessa hjälpmedel är följande: Defibrillator – Ansiktsskydd – Andningsmask – Andningsballong med syrgasreservoar – Stoppur och arbetsblad – Syrgasflaska - Sug utrustning – HLR-bräda – Akutläkemedel samt EKG-apparat (Svenska

(9)

Etiska aspekter

Löfmark (2001) skriver om fenomenet ”ej HLR” som har blivit föremål för en etisk diskussion. Användandet av HLR var under 1960-talet omfattande och användes som ett avgörande hjälpmedel vid hjärtstopp. Under 1970-talet började läkare i USA ordinera att HLR inte skulle utföras på vissa patienter vid eventuellt hjärtstopp (”ej HLR”). Detta ställningstagande gjordes enbart av läkaren. Andra parter, som patienten själv, anhöriga och övrig sjukvårdspersonal var sällan eller aldrig

involverade i beslutet eller informerade. Dokumentationen skedde i form av koder i journalen. I anslutning till denna utveckling följde en debatt som ifrågasatte

lämpligheten av sådana beslutsrutiner i ett etiskt perspektiv.

Hälso- sjukvårdslagen säger: ”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten” (Hälso- sjukvårdslagen,

1982:763).

Under1980-talet presenterades riktlinjer angående patientens, anhörigas och övrig sjukvårdspersonals rätt att få information och vara delaktiga i beslut om ”ej HLR”. När det blivit ett faktum, följde en etisk debatt om det motsatta förhållandet, det vill säga om att patienten skulle kunna ta psykisk skada om hon/han fick kännedom om ett ”ej HLR” - beslut. Det fanns dock de som vidhöll att patienten skall ha rätt att vara medbestämmande och kunna påverka planerad behandling (Löfmark, 2001).

1992 publicerade Socialstyrelsen ”Råd om livsuppehållande åtgärder i livets

slutskede”. Ett ”ej HLR” – beslut skulle enligt dessa råd bygga på att läkaren ställt en säker diagnos och påvisat att HLR inte skulle vara till hjälp, eller att patienten själv ville avstå från behandlingen. Dokumentationen skulle vara tydlig. Anhörigas och övrig personals åsikter skulle beaktas (a a).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och

sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet avseende HLR samt belysa huruvida nya riktlinjer och utbildning påverkar sjuksköterskans kunskap och färdigheter.

1. Har sjuksköterskan respektive sjuksköterskestudenter tillräckliga kunskaper och färdigheter avseende HLR?

2. Påverkar nya riktlinjer och undervisning sjuksköterskans respektive sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet?

(10)

METOD

Föreliggande arbete är en litteraturstudie. Polit m fl (2001) definierar en

litteraturstudie som en kritisk sammanfattning av forskning inom ett område av intresse, där syftet är att belysa problemställningar med stöd av befintlig forskning. Den här studien söker svar utifrån det syfte och de frågeställningar som har formule-rats ovan genom analys och evaluering av utvalde artiklar inom relevant forskning. I utgångsläget, före sökning av lämpliga artiklar, gjorde vi en ingående

bakgrundsundersökning för att inhämta fördjupade kunskaper i ämnet HLR. Två frågeställningar utformades som skulle kunna belysa och klargöra vårt syfte.

Databassökning

Sökning efter relevanta artiklar har gjorts i olika databaser, PubMed, CINAHL och ELIN. Den forskning som avsågs att undersökas var arbeten som handlade om sjuksköterskans/sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet i att utföra HLR samt några av de parametrar som påverkar kunskap och färdighet, som utbildning, träning, riktlinjer och de successiva kvalitetsförbättringar som äger rum inom hjärt- och lungräddningsområdet.

Inklusions- och exklusionskriterier

De valde artiklarna skulle 1) följa de kriterier för vetenskapliga artiklar som Polit m fl (2001) har uppställt, att de 2) skulle vara inom ramen för syftet samt att de 3) på bästa möjliga vis skulle kunna belysa syftet.

De artiklar som valts bort har antingen inte mött de inklusions- och eller

exklusionskriterier som eftersträvats, eller också har artiklarna haft målsättningar som inte varit i överensstämmelse med studiens syfte. Ytterligare kriterier som följdes var att artiklarna skulle vara på engelska och företrädesvis inte vara äldre än tio år. Alla artiklar skulle belysa basal HLR, dvs. HLR utan akuthjälpmedel.

(11)

Tabell 1. Redovisning av sökning i databaser

Databas MeSH-termer AND Träffar Lästa

abstract Antal valda artiklar PubMed Cardiopulmonary

Resuscitation 5539

Cardiopulmonary

Resuscitation Education, Nurs-ing, Continuing 88 11 2 Cardiopulmonary Resuscitation Professional Competence. Education, Nurs-ing, Continuing 29 7 1 CINAHL CPR In-hospital 50 9 2 CINAHL CPR Education 46 6 0 ELIN@Malmö Cardiopulmonary Resuscitation 1296 ELIN@Malmö cardiopulmonary resuscitation. Nurses 55 8 2 ELIN@Malmö cardiopulmonary resuscitation. In-hospital 31 4 1 ELIN@Malmö CPR In-hospital 15 3 2 Kvalitetsgranskning

Polit m fl (2001) har fastställt följande kriterier för granskning och bedömning av vetenskapliga artiklar:

• Substans – Är forskningen relevant, bibringar studiet något nytt och viktigt?

• Teori – Finns där användbara teoretiska funderingar till grund för studien?

• Metoden – Var metoderna ändamålsenliga? Är resultatet troligt?

• Tolkning – Har forskarna tolkat informationen rätt och utvecklat meningsfulla konklusioner?

• Etik – Har man skyddat studiedeltagarna?

• Stilistik – Är artikeln tydlig, grammatisk korrekt och väl organiserad?

Dessa kriterier har använts för att bedöma om de utvalda artiklarna uppfyller standard enligt Polit m fl (2001).

Genom att använda undersökartriangulering har möjligheterna ytterligare breddats att få fram så sann uppfattning som möjligt om de artiklar som tagits med i studien. Enligt Polit m fl (2001) innebär undersökartriangulering att använda mer än en person till att insamla, analysera eller tolka en givna data. Efter att var för sig ha genomläst artiklarna noterat väsentligheter, fynd, resultat, forskarnas framgångsmetoder mm diskuterades och sammanfattades de enskilda artiklarna. På så sätt skapades en koherent uppfattning om de artiklar som finns med i arbetet, vilket sedan användes för att extrahera de rön och resultat som framgår av resultat och diskussion.

(12)

RESULTAT

Analysen resulterade i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet,

kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ. Alla artiklar belyser basal HLR dvs. bröstkompressioner och mun-till-mun andning utan andra akuthjälpmedel.

Sjuksköterskans kunskap/färdighet

Sjuksköterskor har två roller under och efter ett hjärtstillestånd. Den ena är ansvar för att tillhandahålla basala, livupprätthållande åtgärder för att säkerställa tillräcklig cirkulation till vitala organ genom att delta i, och ofta starta, avancerat livsstöd. Den andra syftar i att behandla eller återställa bakomliggande orsaker till hjärtstilleståndet. Målet är sedan att förbereda sjuksköterskor som är kompetenta och självsäkra i händelse av ett hjärtrelaterat nödläge (Madden, 2006).

Broomfield (1996) undersökte om sjuksköterskors grundläggande färdigheter och kunskaper i att utöva HLR försämrades över tid och om sjuksköterskor behöver kontinuerlig återuppträning av HLR. Hypotesen var att sjuksköterskors kunskap och färdighet inte försämras över tid. Resultaten av studien visade dock att sjuksköters-korna initialt efter utbildning och efter en uppdatering 3 dagar efter första

utbildningstillfället hade en förbättrat kunskap och färdighet men att de efter 10 veckor hade förlorat viktig kunskap och färdighet. Resultatet indikerar att behov av uppdatering och kontinuerlig träning finns. Det bör föranleda handlingsplaner i syfte att upprätthålla adekvata, kontinuerliga fortbildningsinsatser. Sjuksköterskors HLR-kunskap och skicklighet är av stor betydelse för patienters möjligheter till överlevnad vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och effektivt är beroende av att sjuksköterskan är tillräckligt kompetent för att kunna hantera ett nödläge och utföra effektiv HLR (Davies & Gould, 2000).

Liknande resultat framkommer även bland sjuksköterskestuderande. I en studie av sjuksköterskestudenters färdigheter påvisar Madden (2006) att ingen som ingick i undersökningen hade fullständigt, tillfredställande färdigheter i HLR, vilket är i enlighet med fynd i tidigare studier (Greig et al., 1996; Devlin, 1999). Ventilationsvolymen var det som utfördes med störst brist, inga studerande lyckades passera godkända kriterier i dessa tester. Den andra lägst rankade HLR- färdigheten var djup av bröstkorgskompressioner (Madden, 2006).

(13)

Tabell 2. Sjuksköterskors färdigheter I olika moment.

Antal (%) av subjekt som utförde varje färdighet korrekt

Prestations kriterier Antal (%) av korrekt respons n = 30

Rop på hjälp Fri luftväg

Korrekt ventilation kompressions grad Fyra serier av HLR på 90 sekunder Korrekt kompressions grad

Skak och rop Tillräcklig ventilation Korrekt handposition Kontrollera puls

Korrekt kompressions djup

25 (83%) 18 (60%) 13 (43%) 9 (30%) 8 (26%) 7 (23%) 6 (20%) 5 (16%) 3 (10%) 0 ( 0%)

Tabellen ovan är hämtad från Devlin (1999) och visar hur effektiva sjuksköterskor var på respektive delmoment i HLR.

I studien var det ingen som lyckades ge tillräckligt kompressionsdjup. (Devlin, 1999). Dwyer & Williams (2001) väljer att fokusera mera på psykologiska och mänskliga faktorer som utgångspunkt för att förstå och klargöra varför sjuksköterskors

kunskaper och färdighet i att utföra HLR försämras så snabbt efter inlärning. Studien visar att sjuksköterskors individuella attityder kan influera hur pass mycket de engagerar sig i en eventuell nödsituation. Dessutom menar Dwyer & Williams att förtroendet från omgivningen gentemot sjuksköterskor inte hänger ihop med deras aktuella kunskaper, det kan vara större eller mindre beroende av situationen. I resultatet framhäver forskarna att dessa förhållande bör beaktas av de, som anordnar utbildning och fortbildning i HLR (a a).

Kvalitetssäkring och riktlinjer

För att uppnå att HLR utförs med hög precision och för att säkra att utövningen av HLR kvalitetsmässigt är så bra som möjligt, anser Chiang m fl (2005) att det är viktigt att optimera kliniskt utförande av HLR. Syftet med studiet var att identifiera bristerna vid klinisk utförandet av HLR. För att kunna göra det använde forskarna rörelseanalyser av videoinspelade HLR-sessioner. Forskarna sökte ta reda på om kvaliteten av HLR-utövningen kunde förbättras med hjälp av ljudsignaler, som i deras fall innebar 1) en bandinspelning av en metronom satt till en frekvens av 100

slag/minut, för att ange rätt antal bröstkompressioner och 2) en siren som tjöt med 20 sekunders intervall, för att påminda om att ge syrgas till patienten (a a).

Resultatet visar på att det finns negativa avvikelser mellan gällande rutiner och riktlinjer på tre viktiga punkter: 1) otillräckligt antal bröstkompressioner, 2) otillräcklig syresättning när andningsballong med syrgasreservoir används under förlängda intubationsförsök och 3) Sk ”hands-off”–perioder, dvs perioder när sjuksköterskan mäter puls, försöker intubera mm. Det är tid som istället borde användas till bröstkompressioner.

(14)

Abella m fl (2005) mätte med hjälp av en övervaknings-/defibrilleringsapparat (IDE G020121) ett antal parametrar vari det bl a ingick bröstkompressionsdjup, grad och volym av ventilationer, puls/ingen puls och EKG. Syfte var att se om det fanns överensstämmelse med riktlinjerna publicerade av American Heart Association AHA och European Resuscitation Council ERC när det gäller kvalitet av HLR i

slutenvården. Resultaten visar att antal bröstkompressioner var färre än vad som rekommenderades i riktlinjerna, att kompressionsdjupet var lägre än vad som rekommenderades i riktlinjerna och att antal ventilationer var högre än vad som rekommenderades i riktlinjerna.

Utbildningsfrekvens

Rekommendationer angående frekvensen av förnyande av HLR-utbildningen varierar. Det finns siffror som visar på att skicklighet och kunskap minskar från två veckor till ett år efter utbildning. Davies & Gould, (2000) har med sin studie funnit att otillräckliga kunskaper kan påvisas så tidigt som två veckor efter senaste

träningstillfälle. Fynden visar att skicklighet och kunskap snabbt avtar om den inte används, eller uppdateras regelbundet.

Av de studier som belysts finns indikationer på att sjuksköterskors färdighet i återupplivning ofta är bristfällig. Orsaken till detta är dels att det dröjer för lång tid mellan utbildningstillfällena dvs. utbildningsfrekvensen är ej tillräcklig, dels att HLR- tekniken är bristfällig. En studie utförd i England visade att inte någon av de 53 sjuksköterskor som ingick i undersökningen kunde utföra HLR tillräckligt effektivt och att 30 sjuksköterskors insatser var helt ineffektiva (Davies & Gould, 2000). I en finsk studie, där Skrifvars m fl (2002) ville utvärdera i vilken grad personalen inom slutenvård är utbildade och tränade i att utföra HLR, kom forskarna fram till att ungefär 25 % av alla finska sjukhus saknar en speciellt ansvarig bland personalen för att ta hand om HLR träning. Det innebär att stora delar av personalen inte är

tillräckligt utbildade och tränade i HLR. Författarna drar slutsatsen att admi-nistrationen av HLR inom sjukhusen bör ses över.

Självständig träning som alternativ

Träning i HLR har fokuserat på didaktisk undervisning och certifierade färdigheter dvs. strukturerade lärarledda lektioner. Få studier har belyst alternativ till denna standard. Självständig träning har påvisats vara lämplig för att uppdatera och bibehålla befintlig kunskap redan på sent 70-tal (Davies & Gould 2000).

Med rekommendationer om att regelbundet uppdatera HLR-kunskap, och med de kostnadsaspekter som följer med att behöva ta sjukvårdspersonal ur tjänst vid

utbildningstillfällen, anser Davies & Gould (2000) det vara av intresse att undersöka resultat av självständig träning som ett sätt att bibehålla färdigheten i HLR hos sjuksköterskor. Davies & Gould (2000) indikerade att de som har utövat självständig träning i syfte att uppdatera sina färdigheter i HLR demonstrerade en ökad nivå av färdighet jämfört med dem som inte genomgått någon form av uppdaterande ut-bildning.

Självständig träning utförd i ett till avdelningen intilliggande rum kan vara en fördel, förutsatt att personalen redan tidigare är utbildad och certifierad i HLR. Davies &

(15)

Gould (2000) påvisar att sådana sessioner är lättare att organisera, behöver minimala resurser och är utvärderade att användas med fördel. Arrangerade sessioner som bara involverar några sjuksköterskor åt gången vid tidpunkter som är passande för

avdelningen kommer att vara till hjälp för att lösa problemet med att täcka upp på avdelningen. Därmed går det att undvika bristfällig närvaro och ofta förekommande uppehåll, vilket har varit en återkommande kritik mot vårdavdelningsbaserad undervisning. Förslag om självstudium är enligt Davies & Gould (2000) är troligen det mest effektiva sättet att bibehålla färdighet för små grupper.

I en liknande studie påvisas samma positiva resultat av självständig träning. Lynch m.fl. (2005) påvisade samma resultat gällande självständig träning genom att undersökta om samma resultat kunde påvisas vid träning av ”äldre vuxna”, det vill säga i åldersintervallet 40 - 70 år. Med hjälp av videoinspelade instruktioner, en upplåsbar docka samt en så kallad ”HLR-coach” mättes med vilken effektivitet HLR utfördes. Även denna studie påvisade ett klart bättre resultat i gruppen som

genomgått det utbildningsprogrammet, jämfört med en kontrollgrupp som fick utöva HLR utan att ha genomgått programmet.

DISKUSSION

Diskussionsavsnittet är indelat i en metoddiskussion, där en sammanställning görs över de val som gjordes gällande uppbyggnaden av arbetet, följt av en

resultatdiskussion där vi diskuterar betydelsen av de olika artiklar som har använts i arbetet.

Metoddiskussion

Polit m fl (2001) definierar en litteraturstudie som en kritisk sammanfattning av forskning inom ett område av intresse, där författarna söker att belysa

problemställningar inom den givna forskningen. Anledningen till att göra en litteraturstudie var att studieformen var lämplig för det angivna syftet, vilken skulle ge tillräcklig information och svara på frågeställningarna.

Ett stort antal titlar lästes och när en titel verkade intressant lästes arbetets abstrakt bara för att i merparten av fallen kunna avfärda arbetet som fallande utanför syftet. Var det däremot ett abstrakt som föreföll kunna motsvaras av en artikel som hade anknytning till vårt ämne söktes den i fulltext. Tyvärr visade det sig i många fall vara praktiskt omöjligt, eftersom artikeln inte fanns att tillgå i tillgängliga databaser. Ett flertal studier om sjuksköterskestudenter hittades och artiklarna ansågs vara av relevans. Det handlar om själva metoden för inlärning och en intressant infallsvinkel är då att studera sjuksköterskeelever och deras utveckling och inlärda färdigheter vad det gäller HLR. Då metoden för inlärning är det som är i fokus är det inte av relevans om det handlar om sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter. Syftet är att studierna skall leda till en bättre, billigare, effektivare utbildning för sjuksköterskor och övrig

(16)

Sökningen begränsades genom val av endast engelska artiklar som handlade om sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Tankar fanns på att även använda svenska och eventuellt också artiklar på danska. Beslut togs dock om att engelska artiklar var att föredra för att kvaliteten visade sig vara bättre då de svenska och danska artiklarna ej uppfyllde kriterier för granskning och bedömning enligt Polit m fl (2001). Valet av databaser gjordes slumpmässigt genom att börja med ”ELIN” som vi hört mest om och därefter användes Malmö Högskolas hemsida och de listade databaserna där som gicks igenom tills tillräckligt många artiklar hittats.

Då intressanta artiklar påträffades, som hade varit mycket relevanta för vårt arbete uppstod vid ett flertal tillfällen problem genom att de endast fanns att tillgå efter beställning. Dessutom fanns ett så stort urval artiklar att välja bland att problemet snarare var att på ett förnuftigt sätt kunna begränsa de artiklar vi önskade använda. HLR har vida konsekvenser för den patient som utsätts för behandlingen, många små, men viktiga detaljer kan leda till misslyckande, vilket resultatet också visar på.

Ultimativt rör det sig om liv eller död för patienten, men däremellan finns det ett stort område som innebär möjligheter till livskvalitet i olika nivåer för den patient som överlever en HLR behandling. Därför är det så betydelsefullt att sjuksköterskan, som oftast är den som initierar HLR, är vällutbildat och har sina kunskaper och färdighet klar för användning när akutsituationen uppkommer.

En möjlig begränsning i arbetet är att alla artiklar och en del av den litteratur som använts är skrivna på akademisk engelska. Det har inneburit svårigheter att finna korrekta svenska översättningar.

Resultatdiskussion

Utbildningsfrekvensen bland sjuksköterskor visade sig vara mycket varierande, men oftast låg. Broomfield (1996) och Davies & Gould (2000) påpekar vikten av en högre utbildningsfrekvens. Undersökningar visar att inlärd kunskap i HLR som exempelvis bröstkompressioner, ventilationsvolymen med mera, försämras så tidigt som två veckor efter avslutad utbildning (Davies & Gould, 2000). ERC’s riktlinjer finns inget optimalt utbildningsintervall för att bibehålla inlärd kunskap i HLR. Det

rekommenderas dock att uppdatering av utbildning bör ske med ett intervall som är kortare än 6 månader (European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation, 2005). Detta sammanfaller med de fynd som påvisas i vårt resultat.

Det skulle också kunna finnas en annan anledning till att sjuksköterskor på sjukhus har visat så otillfredsställande resultat i HLR. Av de studier som författarna refererar till i resultatet beskriver merparten sk ”basal” hjärt- och lungräddning. Det innebär HLR utan hjälpmedel. På sjukhus är personalen vana vid att ha tillgång till teknisk utrustning som andningsmask, syrgas, sug m.m. Dessa hjälpmedel underlättar i det akuta skedet.

Resultatet i föreliggande litteraturstudie tyder på att orsakerna till sjuksköterskors bristfälliga färdighet i ”basal” HLR bland annat kan härledas till att utbildningen inte uppdateras tillräckligt frekvent, samt att utbildningens utformning inte är optimal.

(17)

Det borde vara hög prioritet för sjukhusen att utbilda personal regelbundet i HLR. Det är ett effektivt redskap i akuta situationer och kan rädda många människors liv. Det är skrämmande att sjuksköterskor i vissa fall inte uppdaterat sina HLR-färdigheter på flera år (Broomfield, 1996). Speciellt då det framgår att kunskap kan förloras redan så tidigt som två veckor efter utbildningstillfället (Davies & Gould, 2000).

Davies & Gould, (2000) proponerar att ha fortlöpande utvärderingar av kompetens och kunskap i HLR med 6-12 månaders intervall.

Ett sätt att minimera kostnaderna är att ha självständig träning. Av de utvalde artiklarna visade det sig att självständig träning var ett tillfredställande sätt att uppdatera sina färdigheter i HLR (Davies & Gould, 2000; Lynch m fl 2005). Ett exempel på sådan ny teknik som används i syfte att förbättra kvalitet och effektivitet av HLR är ljudsignaler, ett område som Chiang m fl (2005) tar upp och som beskrivs i resultatet. Chiang m fl (2005) konkluderar att kvalitetsförbättringar som i deras fall bestod av ljudsignaler, kan vara användbar för att omvandla teoretisk kunskap till god klinisk praxis. Det känns angeläget att dessa tekniker sprids, och att de integreras i grundutbildningen, i kunskaps- och färdighetsbevarande fortbildning och ute på avdelningarna i akuta vardagssituationer.

När det gäller kvalitetsförbättringar har det bedrivits omfattande forskning.

Resultaten pekar alla i samma riktning, nämligen att kvaliteten på praktiskt utövad HLR och den teori som beskrivs i riktlinjerna inte överensstämmer. Abella m fl (2005) studie visar att antal bröstkompressioner är färre än rekommenderat i

riktlinjerna, att kompressionsdjupet var lägre än rekommenderat i riktlinjerna och att antal ventilationer var högre än rekommenderat i riktlinjerna.

Dessa resultat från Abella m fl (2005) visar att sjuksköterskor inte levde upp till riktlinjerna från AHA och ERC, detta till trots att HLR blev utfört av välutbildad sjukvårdspersonal. Forskarna drar slutsatsen att det är av väsentlig betydelse om det finns möjligheter för utövare att kunna få feedback på den HLR de har utfört, samt att det är önskvärt att det finns möjlighet att övervaka kvaliteten under utförandet av HLR.

Ovanstående resultat styrks av Chiang m fl (2005) och (Madden, 2006). Dessa resultat är anmärkningsvärda och otillfredsställande med tanke på hur viktiga ex-empelvis bröstkompressioner är för möjligheten att överleva efter HLR. Vidare ger dessa resultat upphov till funderingar, vad är orsaken till att upprepade undersökning-ar kommer fram till likvärda resultat, trots att riktlinjerna hundersökning-ar blivit skärpta och änd-rade. Var i kedjan brister det? Innehåller inte utbildningen det som föreskrivs i riktlinjerna? Är det för långa fortbildningsintervall? Är det så att sjuksköterskan inte tar till sig det som lärs ut på kurserna? Eller är det en genusfråga: har kvinnliga sjuksköterskor inte den nödvändiga fysik som krävs för att prestera rätt antal bröstkompressioner? Frågorna är många, men svaren är få.

Det är oerhört viktigt att teori och praktik överensstämmer i det mest akuta skedet, som dramatiskt påverkar det slutliga resultatet av behandlingen och avgör hur pass

(18)

kritiska och mycket stressade läge. Det är endast 1 av 4 patienter som överlever till utskrivning från sjukhuset. Detta kan i sig vara en bidragande orsak till

sjuksköterskors bristande färdighet om man beaktar det faktum att sjuksköterskan kan vara med om flera återupplivningsförsök där resultaten är att vissa av hennes

patienter dött. Om en sjuksköterska som har varit med om flera HLR

återupplivningsförsök där patienten dött kan hon/han börja tvivla på sina kunskaper och sin färdighet och förändra attityden till att delta i återupplivningsförsök med hjälp av HLR (Dwyer & Williams 2001). Dessutom är det värt att betänka att det är just överlevnad som är det primära målet för HLR, men inte överlevnad till varje pris. Det skulle leda långt utanför det här arbetets ramar att gå in i en etisk diskussion kring 0-HLR och livskvalitet efter återupplivning med 0-HLR. Det faller emellertid inom ramen för arbetet att framhäva vikten av att den kunskap och praktiska färdigheter

sjuksköterskan har, uppfyller de riktlinjer och mål som rekommenderas utifrån forskning och erfarenheter av välbeprövade metoder.

Lynch m fl (2005) beskrev positiva resultat vid självständig träning i HLR. Studien bygger på undersökning av en specifik produkt. Detta till trots användes artikeln i resultatet, eftersom kvaliteten bedömdes som mycket hög och liknande resultat hade framkommit vid andra efterforskningar.

SLUTSATS

Anledningen till att sjuksköterskor så relativt snabbt förlorar sin kunskap och

färdighet i att utföra HLR kan ha många orsaker. Det kan bero på att utbildningen inte uppdateras tillräckligt frekvent, eller att utbildningens utformning inte är optimal. Det kan också bero på att sjuksköterskor inte utför HLR på det sätt som de har lärt under utbildningen, eller attityden till utövning av HLR. Det kan säkert också bero på den administrativa praxis som finns på de enskilda sjukhusen, hur stora ekonomiska, tidsmässiga, praktiska och mänskliga resurser som avsätts för att möta behovet av återutbildning och kontinuerliga insatser för att kunna bevara personalens kunskap och färdighet.

Problemet med att sjuksköterskor förhållandevis snabbt förlorar sina kunskaper och färdighet i att utföra HLR, är ett globalt problem som manifesteras i de artiklar som vi varit i kontakt med under arbetet med den här relativt enkla studien. Artiklarna härrör från olika delar av världen, som exempel kan nämnas Australien, Dwyer & Williams (2001) - England, Broomfield (1996) - Finland, Skrifvars m fl (2002) - Taiwan, Chiang m fl (2005) och USA, Abella m fl (2005).

En kombination av olika utbildningsalternativ kan vara att rekommendera, ex genom att kunna erbjuda certifierad, instruktörsledd utbildning en gång var sjätte månad samt att däremellan ha tillgång till utrymmen avsedda för självständig träning. Det är viktigt att verksamhetschefer och avdelningsföreståndare är väl insatta i givna riktlinjer och har kunskap om HLR. Det ligger ett stort ansvar hos dessa

personalkategorier att utveckla fungerande strategier för att utbilda sin personal. Schemalagda sessioner är att föredra. Det ligger i arbetsgivarens intresse att

(19)

personalen på en arbetsplats skall känna sig trygga i sin yrkesroll, och att ha väl utvecklade rutiner för HLR skulle kunna bidra aktivt till att öka trygghetskänslan hos personalen. Förutsättningarna för att de skall kunna känna att de har tillräcklig kunskap för att hantera akuta situationer ökar därmed högst avsevärt.

Utbildningens utformning är också av stor betydelse. Den grundläggande utbildningen i HLR (basal HLR) är viktig, eftersom det inte alltid finns

akuthjälpmedel att tillgå omgående. Anpassade, utbildningsprogram är också att föredra då förutsättningarna kan variera mellan avdelningarna.

Utvecklingen med ny teknik underlättar HLR. Halvautomatiska defibrillatorer är ett exempel på denna teknik. I en akut situation är stress ett stort hinder som skall övervinnas. I stressade situationer reagerar vi annorlunda och kanske inte så systematiskt som skulle vara önskvärt. Detta är självfallet mycket individuellt. Lösningen med halvautomatiska defibrillatorer är så lätthanterliga att vem som helst skall kunna använda dem. defibrillatorn ger order vad som skall göras och i vilken ordning, vilket gör det lättare att enbart fokusera på de rent praktiska momenten. Det är dock inte försvarbart att som sjuksköterska enbart förlita sig på ny teknik. Eftersom sjuksköterskan ofta är den som har den största medicinska färdigheten på en

avdelning och ofta är först på plats, bör hon ha goda kunskaper i basal HLR. Tekniken fungerar inte optimalt vid samtliga akuttillfällen, och ibland det finns det kanske inte ens tillräckligt snabb tillgång till tekniska lösningar i ett oväntat akutläge. Detta arbete kan förhoppningsvis bidra till att öka medvetenheten om en del av problematiken kring HLR, och i någon mån bidra med konkreta förslag till hur ansvariga för personalutbildningar vid sjukhusen i Sverige kan förbättra

sjuksköterskornas kunskaper och färdighet i att utöva HLR. En del av dilemmat kan vara att det finns så mycket information och forskning inom området. Problematiken är komplex, och det är många små åtgärder som tillsammans bidrar till lösning av de problem som finns. Det kan vara svårt för enskilda utbildningsansvariga att vara insatta i alla dessa detaljer, vilket kan leda till att man gör som det står beskrivet i de senast uppdaterade riktlinjerna och på så sätt uppfyller de krav och normer som ställs ”på pappret”. En gemensam, rikstäckande norm, kan behövas gällande utbildningsfre-kvens.

(20)

REFERENSER

Abella B S, m fl (2005) Quality of Cardiopulmonary Resuscitation During In-Hospital Cardiac Arrest JAMA 2005;293: 305–10.

Broomfield Rebecca, (1996) A quasi-experimental research to investigate the reten-tion of basic cardiopulmonary resuscitareten-tion skills and knowledge by qualified nurses following a course in professional development. Journal of Advanced Nursing 23, l0l6-1023.

Chiang W.-C. et al. (2005) Better adherence to the guidelines during cardiopulmon-ary resuscitation through the provision of audio-prompts J. Resuscitation 64 2005 297–301

Davies N, & Gould D. (2000) Updating cardiopulmonary resuscitation skills: a study to examine the efficacy of self instruction on nurses’ competence. J. Clin Nursing

2000; 9:400–10.

Devlin M, (1999) An evaluative study of the basic life support skills of nurses in an independent hospital, Journal of Clinical Nursing 8:201–205

Dwyer T, & Williams L. M. (2002) Nurses` behaviour regarding CPR and the theo-ries of

reasoned action and planned behaviour. J. Resuscitation 2002; 52:85-90.

Greig M, et al. (1996) Basic life support acquisition and retention in student nurses undertaking a pre-registration Diploma in higher education/nursing course, Nurse

Education Today 16: 28–31.

Helin S (1985) Hjärt- lungräddning när, hur Örebro HLR inom sjukvården (2004)

>http://www.hlr.nu/index.htm?http://www.hlr.nu/skrivet_om_hlr/policydok/hlr_sjukv ard/hlr_sjukvard_ver8.htm<2006-09-12

Hälso- sjukvårdslagen (1982:763), Lag: 2006:192, 2 a §

Lynch B et al. (2005) Effectiveness of a 30-min CPR self-instruction program for lay responders: a controlled randomized study Resuscitation 67 (2005) 31–43

Löfmark R. (2001) Ethical aspects on decision making and communication among physicians, nurses, patients and relatives

>http://www.hlr.nu/skrivet_om_hlr/avhandling/lofmark2001/lofmark2001.htm< 2006-09-12

(21)

Madden C. (2006) Undergraduate nursing students’ acquisition and retention of CPR knowledge and skills. Nurse Education Today 26, 218–227.

European Resuscitation Council Guidelines for

Resuscitation (2005)> http://www.erc.edu/download_gl.php?d=11<2006-09-12 Polit, D F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) Essentials of nursing research, methods,

appraisal and utilization. (5 th edition) Philadelphia: Lippincott.

Skrifvars M. B. m fl (2002) In-hospital cardiopulmonary resuscitation: organization, management and training in hospitals of different levels of care. Acta Anaesthesiol

Scand 2002; 46: 458–463

Socialstyrelsen (2004) Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004. Det medicinska faktadokumentet

>http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/27B72168-0A0D-42ED-A41F-DBBFA56126CD/2563/20041022.pdf< 2006-02-13

Socialstyrelsen (2002) Råd om livsuppehållande åtgärder i livets slutskede, Allmänna råd 1992:2

Svenska Cardiologföreningen. HLR med enkla hjälpmedel (upplaga 2) 2002 Göteborg: Stiftelsen för HLR

(22)

BILAGOR

Artikel 1.

Titel: Quality of cardiopulmonary resuscitation during in-hospital cardiac arrest. Författare: Abella, Benjamin S. Alvarado, Jason P. Myklebust, Helge. Edelson, Dana P. Barry, Anne. O’Hearn, Nicholas. Vanden Hoek, Terry L. Becker, Lance B.

Publicerad i: Journal American Medical Association 2005. Ursprungsland: USA.

Syfte: Att mäta ett flertal parameter kring kvalitén av HLR inom slutenvård och avgöra om riktlinjerna publicerade av American Heart Association och motsvarande internationella uppfylls.

Urval: en presumtivt observations studie av 67 patienter som upplevde hjärtstop och genomgick HLR.

Metod: Forskarna använde en övervakar/defibrillator med nya utökade avkännings möjligheter, med vilken forskarna mätte HLR kvalitén häribland antalet

bröstkompressioner, kompressionsdjup, antal ventilationer och den fraktion av tid där ingen bröstkompression ägde rum ”(no-flow fraction)” blev inspelat.

Resultat: Analys av de första 5 minuterna av varje återupplivningsförsök indelat i 30 sekunders segment avslöjade att antalet bröstkompressioner var mindre än 90/min i 28,1 % av segmenten. Kompressionsdjup var för kort (definierat som _38mm) för 37,4 % av kompressionerna. Antalet ventilationer var många, där 60,9 % av

segmenten innehöll mer än 20/min. Totalt 27 patienter (40,3 %) uppnådde återkomst av spontan cirkulation och 7 (10,4 %) blev utskrivna från sjukhuset.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och har en bra uppbyggnad med en

vällformulerat inledning tydliga sammanfattningar av kontext, målsättning, design och urval, huvudsaklig resultat, resultat och konklusion. Metoden är tydligt beskrivit, forskarna har med etiska funderingar, var forskningen ägde rum, vilket instrument forskarna använde sig av, vilka funktioner forskarna mätte, hur dataanalysen gick till samt en utvärdering av de kliniska fynden. Resultatet beskrivs i text och i tre tabeller som sammanfattar resultatet tydligt och överskådligt. Diskussionen är tydlig har rele-vanta funderingar angående deras forskning, forskarna tar upp begränsningar och talar om att konfidentialitet har säkerställts för deltagarna i studiet och forskarna ger förslag till hur deras data kan användas av andra. De har många och relevanta refe-renser alla av nyare dato.

(23)

Artikel 2.

Titel: A quasi-experimental research to investigate the retention of basic cardiopul-monary resuscitation skills and knowledge by qualified nurses following a course in professional development.

Författare: Broomfield, Rebecca.

Publicerad i: Journal of Advanced Nursing, Ursprungsland: England

Syfte: 1. Att undersöka slutsatser av tidigare forskning med tyngdpunkt på hur snabbt HLR-skicklighet förfars och kunskap försämras 2. Att undersöka behovet av

regelbunden uppdatering av HLR.

Urval: Totalt 19 legitimerade sjuksköterskor undersöktes (registered general nurse, RGN eller second level certificate enrolled nurse, EN).

Metod: Forskning var utförd med avsikten att testa HLR-skicklighet och kunskap. Sjuksköterskorna blev för- och eftertestade i kunskap och skicklighet. HLR-kunskap testades genom ett frågeformulär med 26 öppna frågor. Skicklighet testades genom ett iakttagelseformulär med 8 undersökningspunkter efter en 3-timmars uppdaterande HLR-utbildning. Sjuksköterskorna fick återkomma 10 veckor efter första testet för att genomgå ett eftertest. De senaste riktlinjerna för HLR från Resuscitation Council (UK) 1993 efterföljdes.

Resultat: Slutresultatet indikerar att både kunskapsnivån och HLR-skicklighet förbättrades efter en 3 timmars uppdatering och efter 10 veckor fanns en signifikant försämring i kunskap och skicklighet jämfört med det tidigare testet. Tidigare studier har visat att skickligheten försämras tidigare än kunskap. Denna studie indikerar dock inga signifikanta skillnader mellan försämrad skicklighet och kunskap.

Kritisk granskning: Titeln är relevant. Abstraktet beskriver syfte, metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Introduktionen för in läsaren på vad olika studier tidigare visat, allt för att läsaren skall förstå vad det handlar om. Metoden beskrivs med underrubriker och 3 tabeller. Metoden kunde ha varit bättre strukturerad och gruppindelningarna tydligare. Studiedesign, population, inkluderade, exkluderade, datainsamling och statistisk analys finns med. Etiken har iakttagits. Resultatet beskrivs kort och har tabeller. Diskussionen är utförlig. Det finns många referenser som är relevanta, dock någon äldre (1983).

(24)

Artikel 3.

Titel: Better adherence to the guidelines during cardiopulmonary resuscitation through the provision of audio-prompts

Författare: Chiang, Wen-Chu. Chen, Wen-Jone. Chen, Shyr-Ying. Ko, Patrick Chow-In. Lin, Chih-Hao. Tsai, Min-Shan. Chang, Wei-Tien. Chen, Shyr-Chyr. Tsan, Chin-Yuan. Ma, Matthew Huei-Ming.

Publicerad i: Resuscitation 64 (2005) 297–301 Ursprungsland: Taiwan

Syfte: Var att identifiera eventuella bristfälligheter under utövande av HLR inom slutenvård.

Metod: Ett två-stegs framåtskridande försök utfördes. Det första steg

(observationsgruppen) var med i studien för att identifiera vilkensomhelst större kli-nisk brist på överensstämmelse med nuvarande riktlinjer för HLR, genom att

videofilma HLR sessioner. Det andra steg (interventionsgruppen) var utarbetat för att evaluera effektiviteten av att använda ljudsignal till att förbättra de problem som identifierades i steg ett.

Resultat: Totalt 30 återupplivningsförsök blev videofilmade under försöksperioden: 17 patienter var i observationsgruppen och 13 patienter i interventionsgruppen. Otillräckliga antal bröstkompressioner per minut, avsaknad av åter oxygenering under förlängda intubations försök och onödiga ”hands-off” perioder blev identifierad som de tre viktigaste otillräckligheter under utförsel av HLR. Sammanliknad med

observationsgruppen viste interventionsgruppen en signifikant förbättring i ”hands-off” perioden.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och artikeln har en uppbyggnad med en vällformulerat inledning tydliga sammanfattningar av kontext, målsättning, design och urval, huvudsaklig resultat, resultat och konklusion. Metoden är tydligt beskrivit, var forskningen ägde rum, vilket instrument man använde sig av, vilka funktioner man mätte, hur dataanalysen gick till samt en utvärdering av de kliniska fynden. Resultatet beskrivs i text och i en tabell samt tre figurer som sammanfattar resultatet tydligt och överskådligt. Författarna har många och relevanta referenser alla av nyare dato.

(25)

Artikel 4.

Titel: Updating cardiopulmonary resuscitation skills: a study to examine the efficacy of self-instruction on nurse’s competence.

Författare: Davies, Nigel & Gould, Dinah. Publicerad i: Journal of Clinical Nursing, Ursprungsland: England

Syfte: Att avgöra om HLR utförs med bättre skicklighet efter att ha övat

självständigt, utan formella instruktioner. En hypotes testades: “Subjects who have received self-instructed retraining in CPR with manikin practice will demonstrate increased levels of competence compared to subjects who have not received retraining”.

Urval: Ett representativt urval gjordes. Vuxna, sjuksköterskestudenter i slutet av sin utbildning blev tillfrågade att delta. Av 21 tillfrågade studenter ställde 20 upp i studien.

Metod: De 20 studenterna fick först svara på ett frågeformulär om tidigare erfarenhet av HLR. Sedan delades studenterna in i grupper. Grupperna byggde på studenternas tidigare erfarenhet och träning i HLR, baserat på frågeformuläret och en praktisk HLR-övning. Sedan blandades grupperna och delades slumpvis in i tre grupper. 2 grupper fick sedan träna självständigt HLR på en digital docka (14 studenter). Det gjordes även ett eftertest, efter att ha genomgått självständig träning.

Resultat: Alla 14 av dem som deltog i den självständiga träningen fick positivt resultat efter självständig träning.

Kritisk granskning: Titeln är relevant. Abstraktet beskriver syfte, metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Introduktionen för in läsaren på vad olika studier tidigare visat, allt för att läsaren skall förstå vad det handlar om. Metoden beskrivs med 2 tabeller. Metoden var lite krånglig, kunde ha varit mer överskådlig.

Studiedesign, population, inkluderade, exkluderade, datainsamling och statistisk analys finns med. Resultatet beskrivs kort och har tabeller. Diskussion och slutsats är utförlig. Det finns många relevanta referenser, dock någon äldre (1958 resp. 1974).

(26)

Artikel 5.

Titel: An evaluative study of the basic life support skills of nurses in an independent hospital

Författare: Devlin, Michael

Publicerad i: Journal of Clinical Nursing Ursprungsland: England

Syfte: Syftet med studien är att analysera sjuksköterskors färdigheter i HLR och jämföra dessa med rapporterade resultat från allmänna sjukhus.

Urval: Av 150 verksamma sjuksköterskor, valdes 20 %, dvs. 30 sjuksköterskor. Urvalet gjordes utifrån vilka sjuksköterskor som arbetade den förutbestämda dagen. Hälften av de utvalda sjuksköterskorna var verksamma på medicinavdelning och hälf-ten på kirurgavdelning.

Metod: Det praktiska utövandet av HLR gjordes i ett speciellt rum, avsett för

utbildning. I detta rum fanns en docka, ”Skillmeter Resusci-Anne” (Laerdal medical) placerad på en sjukhussäng. Dockan har som syfte att mäta kompressionsdjup samt ventilationseffektivitet. Varje deltagare blev informerad om att patienten hade hjärtstillestånd och var i behov av HLR.

Resultat: Resultatet visade att ingen av de undersökta sjuksköterskorna, utförde HLR på ett tillräckligt bra sätt. Bröstkompressioner var det moment som hade det sämsta resultatet.

Kritisk granskning: Titeln är relevant. Abstraktet beskriver syfte, metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Introduktionen för in läsaren på vad olika studier tidigare visat, allt för att läsaren skall förstå vad det handlar om. Metoden beskrivs med 1 tabell. Metoden kunde ha varit tydligare men är ändå överskådlig.

Studiedesign, population, inkluderade, exkluderade, datainsamling och statistisk ana-lys finns med. Resultatet beskrivs kort och har tabeller. Diskussion och slutsats är utförlig. Det finns många referenser som är relevanta, dock någon äldre (1986).

(27)

Artikel 6.

Titel: Nurses’ behaviour regarding CPR and the theories of reasoned action and plan-ned behaviour.

Författare: Dwyer, Trudy. Williams, Leonie Mosel. Publicerad i: Resuscitation 52 (2002) 85-90 Ursprungsland: Australia

Syfte: Att använda teorierna om ”reasoned action and planned behaviour” för att undersöka förhållet mellan identifierade faktorer och bibehållande av återupplivnings färdighet.

Metod: Författarna applicerade ovannämnda teorier på artiklarna för att på så vis komma fram till resultatet.

Resultat: Författarna menar att teorierna om ”reasoned action and planned behaviour” kan användas för att förbättra sjuksköterskors kunskap och färdighet. Med hjälp av dessa se till att sjuksköterskor har förtroende för egna kunskaper, att de styrks av vad andra personalgrupper anser om deras kompetenser genom positiv feedback från t ex läkare, kristeam, annan personal. Vidare är det av stor vikt att sjuksköterskor har förtroende för egna färdigheter i att utföra HLR.

Kritisk granskning: Titeln är relevant. Metoden är tydligt beskrivit, själva

uppbyggnaden av artikeln lämnar dock kvar en del som kunde ha varit tydligare och bättra exempelvis är urvalet dåligt beskrivit. Resultat finns inte som en särskild rubrik utom det finns med som ett par rader under konklusion och diskussion.

(28)

Artikel 7.

Titel: Effectiveness of a 30-min CPR self-instruction program for lay responders: a controlled randomized study

Författare: Lynch, Bonnie. Einspruch, Eric L. Nichol, Graham. Becker, Lance B. Aufderheide, Tom P. Idris, Ahamed.

Publicerad i: Resuscitation nr. 67 (2005) sid. 31–43 Ursprungsland: USA

Syfte: Att utvärdera ett VSI - program (Video Baserade Instruktioner) som innehåller en 22 minuter lång instruktionsvideo, en uppblåsbar träningsdocka och en ljudsignals konstruktion. Hypotesen var att resultatet av VSI för basal HLR är bättre än utan någon träning alls och likvärdig med de som tränas i instruktörsledda HLR-kurser. Urval: 285 vuxna mellan 40 och 70 år som inte genomgått träning i HLR inom de senaste 5 åren.

Metod: Urvalet delades upp i 5 grupper: En kontrollgrupp (C) utan någon som helst träning; En grupp som deltog i en traditionell HLR-utbildning; och tre grupper som deltog i olika former av självträning HLR-träning.

Resultat: Artikeln visade att de som genomgått självständig träning hade signifikant bättre kunskap och teknik än kontrollgruppen (p<0.05).

Kritisk granskning: Titeln är relevant. Abstraktet beskriver syfte, metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Introduktionen för in läsaren på vad olika studier tidigare visat, allt för att läsaren skall förstå vad det handlar om. Metoden beskrivs med tabeller. Studiedesign, population, inkluderade, exkluderade, datainsamling och statistisk analys finns med. Resultatet beskrivs utförligt och har tabeller. Diskussion och slutsats är utförlig. Det finns förhållandevis få referenser men de är av relevans.

(29)

Artikel 8.

Titel: Basic life support skill acquisition and retention in student nurses undertaking a pre-registration diploma in higher education / nursing course

Författare: Greig, Maria. Elliott, Debra. Parboteeah, Sam & Wilks, Luigi. Publicerad i: Nurse Education Today (1996) nr 16, s 28-31

Ursprungsland: England

Syfte: Studien syftar i att undersöka förvärvning och bibehållande av HLR hos sjuksköterskestudenter. En hypotes i studien är: Studenter i små utbildningsgrupper (n = 6) kommer att utföra HLR med bättre resultat efter utbildning än de i större utbildningsgrupper (n =15-20).

Urval: Det var totalt 72 sjuksköterskestudenter som deltog i studien. De utvalda blev

tillfrågade om de ville dra sig ur men alla valde att delta.

Metod: Det är långsiktig studie. Från de totalt 72 deltagande studenterna delades de upp i mindre studiegrupper om (n = 12; 6 x 2 grupper). Studenter blev slumpvis utvalda genom “The New Cambridge Elementary Statistical Tables”. Dessa slumpvis utvalda studenter (n = 12) testades och jämfördes med den frivilliga gruppen (n = 12). Testen utfördes under en period på 6 veckor.

Resultat: Resultatet indikerar att mindre grupper är att föredra då dessa når ett bättre resultat vad det gäller alla delmoment i HLR.

Kritisk granskning: Titeln är relevant. Abstraktet beskriver syfte med studien. Introduktionen för in läsaren på vad olika studier tidigare visat, allt för att läsaren skall förstå vad det handlar om. Metoden kunde ha varit mer utförlig och bättre strukturerad. Studiedesign, population, inkluderade, exkluderade, datainsamling och statistisk analys finns med. Resultatet beskrivs kort och har tabeller. Det finns få referenser varav någon äldre. Artikeln är en del i en större studie och är därför ej så utförlig. Bedömer artikeln att ha relativt låg kvalitet, den bekräftar dock fynd i andra artiklar och är därför relevant för vår litteraturstudie.

(30)

Artikel 9.

Titel: Undergraduate nursing students’ acquisition and retention of CPR knowledge and skills.

Författare: Madden Catherine.

Publicerad i: Nurse education today (2006) nr 26, s 218-227. Ursprungsland: Irland.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning irländska sjuksköterska studenter inhämtar och bevarar kognitiv HLR kunskap och psykomotorisk färdigheter efterföljande träning i HLR.

Urval: Bestod av alla sjuksköterska studenterna på andra året utav de som studerar på ett treårigt sjuksköterska program på Irland.

Metod: En halvexperimental tids serie design användes test före och test efter inom en enkel grupp av objekt. Vid tre tillfällen testades sjuksköterskornas kognitiva HLR kunskapar och psykomotoriska färdigheter.

Resultat: Mindre än halva gruppen 44 % klarade att utföra korrekt HLR 10 veckor efter inlärning av tekniken.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och har en bra uppbyggnad med en

vällformulerat inledning tydliga sammanfattningar av kontext, målsättning, design och urval, huvudsaklig resultat, resultat och konklusion. Metoden är tydligt beskrivit, var forskningen ägde rum, vilket instrument man använde sig av, vilka funktioner man mätte, hur dataanalysen gick till samt en utvärdering av de kliniska fynden. Resultatet beskrivs i text och i fyra tabeller och tre figurer som sammanfattar resultatet tydligt och överskådligt. Författaren har med vilka begränsningar som studien har. Där finns relevanta referenser alla av nyare dato.

(31)

Artikel 10.

Titel: In-hospital cardiopulmonary resuscitation: organization, management and train-ing in hospitals of different levels of care

Författare: Skrifvars, M. B. Castre´n, M. Kurola, J and Rosenberg, P. H. Publicerad i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica 46 (2002)

Ursprungsland: Finland

Syfte: Att beskriva uppbyggnaden av träning och klinisk handhavande av HLR, på olika nivåer av omvårdnad inom slutenvård på Finska sjukhus.

Urval: Ett brett urval av olika typer sjukhus i Finland.

Metod: Ett blandat sektionsfrågeformulär för kartläggning av information på sjukhus från hela Finland. Frågeformuläret sammanfattade detaljerat slutenvård

återupplivnings handhavande och träning. För den senare analysen blev sjukhusen indelat i primär, sekundär och tertiära grupper allt avhängig av omvårdnadsnivå. Resultat: Forskarna uppnådde en svarsgrad om 97 %. Där de flesta sjukhus 72 % rapporterade att de hade en läkare eller en sjuksköterska som ansvarig ledare för återupplevning och träning i HLR. Träning i avancerad HLR var vanligare bland sjuksköterskor 80 % än bland läkare 53 %, överraskande för författarna var att en majoritet av de inkomna svaren 75 % rapporterade att de kände att HLR träningen var otillräcklig.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och har en bra uppbyggnad med en

vällformulerat inledning tydliga sammanfattningar av kontext, målsättning, design och urval, huvudsaklig resultat, resultat och konklusion. Metoden är tydligt beskrivit, var forskningen ägde rum, vilket instrument man använde sig av, vilka funktioner man mätte, hur dataanalysen gick till samt en utvärdering av de kliniska fynd. Resul-tatet beskrivs i text och i två tabeller som sammanfattar resulResul-tatet tydligt och över-skådligt. De har relevanta referenser alla av nyare dato.

(32)

Tabell 3.

Presentation av valda artiklar

Författare och år Titel

Abella B S, et al

(2005) Quality of Cardiopulmonary Re-suscitation During In-Hospital Cardiac Arrest.

Broomfield, R

(1996) A quasi-experimental research to investigate the retention of basic cardiopulmonary resusci-tation skills and knowledge by qualified nurses following a course in professional develop-ment.

Chiang W.-C. et al.

(2005) Better adherence to the guide-lines during cardiopulmonary resuscitation through the provi-sion of audio-prompts.

Davies, N & Gould, D

(2000) Updating cardiopulmonary re-suscitation skills: a study to ex-amine the efficacy of self instruc-tion on nurses’ competence. Devlin M,

(1999) An evaluative study of the basic life support skills of nurses in an independent hospital.

Dwyer, T et al

(2002) Nurses` behaviour regarding CPR and the theories of rea-soned action and planned be-haviour.

Lynch B et al

(2005) Effectiveness of a 30-min CPR self-instruction program for lay responders: a controlled ran-domized study

Greig M, et al. (1996)

Basic life support acquisition and retention in student nurses un-dertaking a pre-registration Di-ploma in higher educa-tion/nursing course. Madden, C

(2006) Undergraduate nursing students’ acquisition and retention of CPR knowledge and skills.

Skrifvars, M et al (2002)

In-hospital cardiopulmonary resuscitation: organization, management and training in hospitals of different levels of care.

Figure

Tabell 1. Redovisning av sökning i databaser
Tabell 2. Sjuksköterskors färdigheter I olika moment .

References

Related documents

kvartil Median Övre  kvartilMax

Studenternas förslag och synpunkter gällande … I mycket hög grad. I hög grad Delvis I liten grad I mycket

i mycket hög grad i hög grad delvis i liten grad i mycket liten grad. 0 5 10

kvartil Median Övre  kvartilMax

Medelvärde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max. Kursen var tillräckligt utmanande för mig.  4,7 0,5 9,9 % 4,0 4,5 5,0

Studenternas förslag och synpunkter gällande … i mycket hög grad. i hög grad delvis i liten grad i mycket

i mycket hög grad i hög grad delvis i liten grad i mycket liten grad. 0 1 2 3 4

kvartil Median Övre  kvartil Max