• No results found

Rörelseaktiviteter i förskolan utifrån förskollärares syn En Kvalitativ studie om förskollärares syn och kunskap om barnens rörelse i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Rörelseaktiviteter i förskolan utifrån förskollärares syn En Kvalitativ studie om förskollärares syn och kunskap om barnens rörelse i förskolan"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och Samhälle

Barndom - Utbildning – Samhälle

Rörelseaktiviteter i förskolan utifrån förskollärares syn

-En Kvalitativ studie om förskollärares syn och kunskap om barnens

rörelse i förskolan

Physical activities in the preschool from the perspective of the

preschool teacher

-A qualitative study on preschool teacher’s perspective and knowledge

about children’s movement in preschool

Teifa R.Qasab NiyanTahir

Huvudområde: Pedagogik Termin/år: HT2019 Handledare: Åsa Delblanc

(2)

ABSTRACT

The purpose of this study is to map preschool teachers' views and knowledge about children's movement activities in preschool and to apply it to the paper's aim from the perspective of preschool teachers. The questions that form the basis of the study is based on pre-school movement activities and how the pre-school teacher's activities are applied. The study has used relevant literature from previous research. A qualitative survey method in the form of interviews was used to unify the empiricism. The

qualitative method was implemented at three different preschools in Skåne with six (6) preschool teachers. The results of the study showed that the educators work with different movement activities that differ in their views, working methods and purpose. At the same time, educators work with planned and spontaneous movement activities in the indoor/outdoor environment. The preschool's location and layout affect the

educator’s possibilities to carry out different activities. Finally, the educators' education, interest, knowledge and their views on the curriculum influence the work with

children’s movements.

(3)

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ... 4

1.1 Syfte ... 5

1.2 Frågeställning ... 5

2 TIDIGARE FORSKNING ... 6

2.1 Betydelsen av förskollärarens roll ... 6

2.2 Barns rörelseaktiviteter leder till omfattande utveckling... 7

2.3 Betydelsen av miljön ... 8 2.4 Betydelsen av rörelseaktiviteter ... 10 3 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 11 3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 11 4 METOD ... 13 4.1 Kvalitativ intervju ... 14 4.2 Urval ... 15 4.3 Etiska aspekter ... 15 4.4 Genomförande ... 16 4.5 Bearbetning ... 16

4.6 Validitet och reliabilitet ... 17

5. RESULTAT ... 18 5.1 Verksamhetsfrågor ... 18 5.2 Miljö ... 21 5.3 Personliga värderingar ... 24 5.4 Läroplansfrågor ... 26 6. ANALYS ... 28

6.1 Analys av resultat gällande verksamhetsfrågor ... 28

6.11 pedagogens roll i planering ... 28

6.12 pedagogens roll i aktiviteten ... 29

6.13 pedagogernas syn på barns rörelse i utomhusmiljö ... 30

6.14pedagogernas syn på barns rörelse i inomhusmiljön ... 31

6.15 Pedagogernas kunskap och utbildning ... 32

6.2 ANALYS AV RESULTAT SOM GÄLLER VÄRDERING ... 33

(4)

8. SLUTSATSER ... 41 9. VIDARE FORSKNING ... 42 10. REFERENSLISTA ... 43 11. BILAGOR ... 45 Bilaga 1 ... 45 Bilaga 2 ... 46

(5)

1 INTRODUKTION

I vår studie vill vi kartlägga 6 förskollärares syn och kunskap om barns rörelse i förskolan samt tillämpning och uppföljning av läroplanens mål utifrån förskollärares perspektiv. Många barn tillbringar mycket tid framför olika skärmar (Ipad, smartphone, dator eller tv), vilket leder till att barns rörelse på förskolan har minskat de senaste åren (Ericsson, 2002). Därför undrar vi vilka ramfaktorer utifrån förskollärares syn som påverkar barns möjlighet till rörelse. Är det pedagogernas kompetens? Beror det på hur pedagogerna anpassar sin miljö för utförande av rörelseaktiviteter? Är aktiviteterna planerade eller spontana? Under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) upplevde vi att barngrupperna var (för) stora och att barnen därför till följd av detta kunde få tillsägelser att vara tysta och lugna för att uppnå en för alla dräglig arbetsmiljö. Man kunde få höra pedagoger säga till barnen att de skulle sitta still och inte springa runt. Vi upplevde också att förskollärarna inte planerade några rörelseaktiviteter utan att den aktivitet som förekom var spontan.

Ett av förskolans s.k. strävansmål i den 2018 reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 18 lyder: “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Lpfö 18, s.13). Mot bakgrund av dessa ovan nämnda mål kommer vi att kartlägga förskollärares inställning till fysisk och /eller motorisk aktivitet i förskolan.

Ericsson (2003) poängterar att ökad skärmanvändning är en starkt bidragande orsak till att barn är mer stillasittande på sin fritid och mindre fysiskt aktiva. Därför anser vi att pedagogernas positiva syn på barnens rörelse som en viktig faktor inom förskolans verksamhet för att främja barns rörelseutveckling.

Grindberg & Langlo Jagøien (2000) betonar att förskollärare har en viktig roll för barns lärande och utveckling. De menar att förskollärare har ansvar för att barn får möjlighet till fysisk aktivitet, eftersom barn har ett behov att röra på sig. Samtidigt ska pedagoger

(6)

på kroppsrörelse, sambandet mellan barns lärande och motorik och barns motoriska färdigheter och utveckling.

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att kartlägga förskollärares syn och kunskap om barns rörelseaktiviteter i förskolan samt tillämpning av läroplanens mål utifrån förskollärares perspektiv.

1.2 Frågeställning

1. Vad är syftet med rörelseaktiviteter i förskolan utifrån förskollärares perspektiv? 2. Hur tillämpas rörelseaktiviteter av förskollärare i förskolan?

(7)

2 TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer tidigare forskning och teoretiska perspektiv att presenteras utifrån frågeställningar och syfte. Sökningen har genomförts via Malmö Universitetets bibliotek. Genom att kryssa i “Scholarly and peerreview” och söka vidare på vetenskapliga artiklar och avhandlingar som tidigare har undersökt vårt ämne, hittade vi relevanta undersökningar genom att använda begrepp såsom samhällsproblem, environment, betydelse av rörelseaktivitet, preschool, kindergarten, rörelseaktivitet, physical activity, early childhood education, indoor och outdoor.

2.1 Betydelsen av förskollärarens roll

En förskollärare enligt Nordlund m.fl. (1997) är en person som planerar och utför fysiska aktiviteter utifrån läroplanens mål. Vidare bekräftar forskarna att pedagogen behöver baskunskaper kring hur rörelseaktiviteter ska utföras i förskolan.

I en studie av Cauwenberghe med.fl. (2013) vid Ghent University, studerades barns reaktioner vid lärares deltagande i fysiska aktiviteter i förskolan. Syftet med studien var att undersöka likheter och olikheter mellan de dagar då barnen är mest stillasittande och de dagar då barnen är fysiskt aktiva med pedagogens deltagande. De använde sig av tre olika mätmetoder (Activ PAL 3, direkt observation och ActiGraph accelerometer) för att mäta likheter och olikheter när barnen är fysiskt aktiva med eller utan pedagogens deltagande. Barnen var mellan fyra och sex år och bar på sig en mätare under fem dagar. De gav inga speciella förhållningsregler till pedagogerna angående hur de skulle reagera om barnen bar en mätare på sig, utan att de skulle utföra sitt arbete som vanligt. Pedagogerna och barnen visste ingenting om syftet med studien för att undvika att data blev missvisande. Forskaren informerades i förväg av förskolläraren om de dagar då planeraderörelseaktiviteter ägde rum. Cauwenberghe anser att de dagliga aktiviteterna i förskolan bör inkludera rörelseaktivitet varje dag istället för som I detta fallet två timmar per vecka. Målet med detta är att minska tiden, då barnen är stillasittande och därmed förebygga förekomsten av fetma och övervikt hos barnen. Cauwenberghe anser att detta

(8)

förskolan leder detta till att de får för lite motion. Vi anser att denna studie är relevant för vår studie eftersom pedagogers deltagande i aktiviteter och lekar är viktigt då deltagandet leder till att barnens fysiska och sociala utveckling gynnas, samtidigt kan barnen uppleva rörelser på ett positivt sätt. Björklid och Fischbein (2011) förtydligar att pedagogens engagemang och deltagande i aktiviteter har betydelse för barns fysiska utveckling. Likaså Ellneby (2007) betonar vikten av pedagogens intresse för att tillsammans med barnen motverka stillasittande i förskolan då visa barn har en tendens i att vara inaktiva på grund av tv och datorer.

Eriksson Bergström (2013) studerar förhållandet mellan förskolebarn, fysisk miljö och pedagoger. Där använder hon sig av film inspelning och videoobservationer i tre olika förskolor och fortsätter under flera perioder. Bergström intervjuar förskollärare för att få en uppfattning om pedagogens förhållningssätt till fysisk miljö. Studiens syfte är att beskriva och analysera barns möjligheter till att genomföra fysiska aktiviteter i de olika miljöerna. Forskaren undersöker även de fysiska miljöernas inverkan och begränsningar på de olika aktiviteterna.

Studiens resultat visar att förskolans fysiska miljö påverkar och begränsarmöjlighet till barnens rörelseaktivitet. Miljön ska utformas så att den lätt kan anpassas till olika aktiviteter. Samtidigt pedagogerna ska kunna utforma rörelseaktiviteter för olika åldrar i gruppen. Å andra sidan visar studiens resultat att förskollärarnas roll inte bara är att vara deltagande med barnen i rörelseaktiviteter, utan att dennes kunskap om barns fysiska utveckling som är central. Eftersom pedagogens kunskap är grunden för planering, organisering och utförande av fysiska aktiviteter i förskolan.

2.2 Barns rörelseaktiviteter leder till omfattande utveckling

Med våra intervjuer, VFU (verksamhetsförlagd utbildning) som vi har varit på och våra arbetsplatser upplever vi att personalen har intresse men inte utbildning, vilket kan anses som ett hinder för barns rörelseutveckling.

Ericsson (2005) genomförde en studie i en grundskola som rör sig om vikten av rörelse för barns skolprestationer och hur fysisk aktivitet kan hjälpa barn med motoriska svårigheter. Studien visar att barn med koncentrationssvårigheter och motoriska problem

(9)

kan och behöver få hjälp av välutbildad personal för sin undervisning. För att upptäcka barn som behöver ytterligare stöd, bör barnens motoriska färdigheter observeras i tidig ålder, anser Ericsson (a,a). Grindberg och Jagtøien (2000) hävdar att fysisk aktivitet spelar en viktig roll för barns övergripande utveckling. Barn som får utlopp för sin rörlighet har mer positiva uppfattningar om sina kroppar. Författarna skriver att barn med motorisk osäkerhet kan uteslutas från leken, vilket i sin tur leder till dålig självkänsla. På liknande sätt menar Ericsson (2005) att barns deltagande i fysiska aktiviteter med andra leder till utveckling av bättre förmåga till samarbete och social samvaro. Barnen kan ha svårt att leka med andra på grund av rörelseproblem. Vidare hävdar forskaren att barns hälsa också påverkas negativt när det finns rörelseproblem hos dem. Samtidigt anser hon att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga positivt. Langlo Jagtøien (2000) & Ericsson (2005) har visat i sin forskning att bristande motorisk-sensorisk tillväxt orsakar koncentrationssvårigheter och förmåga att sitta still. För att motverka eventuell dålig självkänsla, koncentrationssvårigheter och dåligt förtroende för kroppen, är det viktigt att hjälpa barnen att utveckla sina motoriska färdigheter från tidig ålder (Hannaford, 1997).

2.3 Betydelsen av miljön

Utifrån informanternas svar kunde vi konstatera att miljön är betydelsefull för barnens rörelseaktivitet. Därför har vi valt att titta på några studier om miljö.

Inom den s.k. Reggio Emilia-pedagogiken ses “miljön” som den “tredje pedagogen” (förutom själva pedagogen och barngruppen). Det omfattar inte bara den fysiska miljön, utan även hur pedagoger organiserar rum och tid för att hela verksamheten ska fungera som ett sammanhållet verktyg för de teorier och värden pedagogiken utgår ifrån och försöker frammana (Björklid, 2005). I vår studie framgår att miljön varierar mellan olika förskolor, vilket har konstaterats ha stor inverkan på möjligheten att planera och utföra rörelseaktiviteter. I Lpfö 18 betonas att miljön som barnen vistas i ska vara trygg, den ska stödja barnens utveckling och lärande, inbjuda till nya aktiviteter och vara utformad så att den utmanar barnen till att erövra nya erfarenheter. Barnen ska få använda sig av sin

(10)

verktyg som erbjuder barnen att exempelvis åka rutschkana, balansera, gunga, hoppa, cykla, bygga i Sandlådan och kastasaker. Medan inomhusaktiviteter kräver färre och mindre utrymmen, exempelvis krypa under och över hinder, dansa, bygga, eftersom inomhusvistelse ger barnen en vana att anpassa aktiviteten efter utrymme.

Grindberg & Langlo Jagøien (2000) betonar att förskollärare har en viktig roll för barns lärande och utveckling. De menar att förskollärare har ansvar för att barn får möjlighet till fysisk aktivitet, eftersom barnen har ett behov att röra på sig. Samtidigt ska pedagoger vara uppmärksamma på hur barnens rörelse och erfarenheter är betydelsefulla för deras totala utveckling (Langlo Jagtoien m.fl., 2002). Att förskollärare har en huvuduppgift i ansvaret för barnens rörelse i förskolan kräver att hen har kunskaper om bland annat: sinnenas inflytande på kroppsrörelse, sambandet mellan barns lärande och motorik och barns motoriska färdigheter och utveckling.

I en jämförelsestudie som genomfördes av Danielsson m.fl. (2001). Där forskarna jämförde förskolebarn på traditionella förskolor och barn på utomhusförskolor. Studieresultaten visar att barnen i utomhusförskolor har bättre koncentrationsförmåga och mer utvecklade motoriska färdigheter, vidare är barnen klokare, starkare och har en bra balans. Utöver detta finns ett samband mellan utomhusvistelse och barns hälsa. Därför behöver barnen dagsljus, rörelse och utomhusupplevelse av de skäl som nämns ovan.

Szczepanski (2007) anser att materialen som används på förskolegårdar skiljer sig mycket åt. Barn som har tillgång till en miljö som stimulerar deras fantasi, till en ”varierande, grön, omväxlande miljö” är friskare och har bättre koncentrationsförmåga. Mårtensson (2009) påpekar att utemiljön dessutom minskar konfliktsituationer mellan barnen, den uppmuntrar barnen till lek och erbjuder dem en fantasivärld där leken är central.

I en undersökning som genomfördes i USA av forskaren Zahra Zamani (2016), undersöktes en målgrupp med fyra- och femåringar i en utomhusförskola. Författaren menar att utomhusförskola är avgörande för barns lärande och utveckling. Genom intervjumetoden som hon använde sig av visades att utomhusmiljön erbjöd barnen möjligheter att vidga sin uppfattning om världen, barnen kunde röra sig friare i naturen och integrera sina fysiska och kognitiva förmågor.

(11)

2.4 Betydelsen av rörelseaktiviteter

Yıldırım & Akamca (2017) studie är relevant för vårt arbete. Den visar förskollärares kunskap leder till barns utveckling. I undersökningen ingick 35 barn som bodde i ett fattigt område i Turkiet. Barnen var fem år och kom inte in i förskoleverksamhet på grund av fattigdom och förskolan var inte obligatorisk. Under tio veckor genomfördes studien av förskollärare som fick genomgå två veckors utbildning av forskare inom såväl filosofin som metoden kring utomhuspedagogik. Barnen blev erbjudna olika utomhusaktiviteter under tio-veckorsperioden. Studiens syfte var att se den eventuella inverkan av utomhusundervisning på barnen. I början och slutet av undersökningen observerade forskarna barnen i alla avseenden: i sin sociala, språkliga, kognitiva och motoriska utveckling. Sedan jämfördes de olika barnens utveckling. Forskarna kom fram till att när barnen fick undervisning utomhus förbättrades de alla ovan nämnda förmågorna. Forskarna drog slutsatsen att utomhuspedagogik är en viktig och gynnsam faktor när det rör sig om kunskapsutveckling för barn i förskolan. En testmodell användes före och efter undersökningen (Karasar, 2000) där två observatörer fyllde i observationsprotokoll för att avgöra vilka mål som uppnåddes. Observatörerna använde sig av en Nationell mätning som heter Wilcoxon_signerat_rankningstest. De pedagogiska programmen, som genomfördes i landets alla förskolor, godkändes av det turkiska utbildningsministeriet 2013. Programmen var inriktade på att utveckla barns socioemotionella, motoriska, kognitiva och språkliga färdigheter.

Sheridan, & Pramling-Samuelsson (2006) bekräftar att leken leder till vidare utveckling i livet, eftersom barnen kommer att använda den kunskap och de begrepp som de har lärt sig under leken i deras framtida liv. Därför belyser forskarna att förskolläraren bör använda leken i ett pedagogiskt sammanhang och genom detta kan barnen erövra sin omvärld.

(12)

3 TEORETISKT PERSPEKTIV

Det här avsnittet ger en presentation av studiens teoretiska utgångspunkt. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserar vi materialet för att få insikt i förskollärarnas syn på rörelseaktivitet i förskolan. Anledningen till att vi har valt det sociokulturella perspektivet är det att i vår studie finns relevanta begrepp, vilka är grundläggande i teorin. Dessutom sker rörelseaktiviteter vanligen i interaktion med andra barn inom gruppen. En annan anledning är att detta perspektiv poängterar de faser där barnen lär sig av den som har erfarenhet.

3.1 Sociokulturellt perspektiv

Säljö (2014) utgår från den ryska utvecklingspedagogen Lev Vygotskijs teorier som är byggda på ett antal grundläggande principer såsom att människor föds med sociala färdigheter samt att lärande och utveckling sker genom samspel med andra individer. Vi kopplar detta till vår studie då barns lärande kan förstås ske genom samspel med en pedagog som har mer kunskap eller med andra barn och med miljön. Våra kunskaper och insikter utvecklas genom kommunikation och interaktion med andra individer. Ett sociokulturellt perspektiv fokuserar olika aspekter såsom människans interaktion med andra individer, redskap samt med miljön. (Säljö, 2014). Det finns avancerade tekniska verktyg såsom t.ex. Ipad, smartphone, dator eller tv, vilka förenklar det dagliga livet. Den sociala utvecklingen har lett till att vi helt litar på dessa verktyg i våra dagliga liv (Säljö, 2014). Begreppet redskap ses som ett brett begrepp av Säljö då vi använder verktyg i allt vi gör. Redskap delas av honom in i två grupper; artefakter eller det materiella och språket eller det intellektuella. Det är svårt att skilja de två grupperna från varandra eftersom de vanligtvis interagerar med varandra. Strandberg (2006) beskriver vidare leken som ett effektivt redskap för barns utveckling eftersom barnen får möjlighet att utforska kunskap genom lek. Samtidigt tillåts barnen i leken att omforma, experimentera och utveckla. Aktiv delaktighet i leken är en förutsättning för barns utveckling och lärande.

Dagens samhälle är teknifierat, därför hamnar vi ofta i stillasittande läge. Individers motoriska utveckling främjas inte av samhällsutvecklingen i detta avseende. Mobiltelefoner, bilar, tv-spel och datorer är exempel på denna tekniska redskapsutveckling. Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) har ofta fysiska redskap både en positiv och negativ inverkan på individer. Hultman (2011) & Trageton (2012)

(13)

illustrerar vikten av materialets roll i den sociala interaktionen mellan individer i gruppen och lusten att undersöka tillvaron tillsammans. Genom materialet kan det skapas tillfällen för individer att dela erfarenheter och idéer och därmed uppnå ny förståelse och/eller kunskap, på det att en inlärningsprocess igångsätts. Pedagoger märker vanligtvis samspelet mellan barnen, men det viktiga är att fokusera på miljöns och materiens roll i samspelet mellan dem, menar Hultman (2011). Detta då pedagoger ofta bestämmer användningen av rummet, området och materialet, vilket kan hindra barnens kreativitet och fantasi. Därför behöver barn möjlighet att utveckla både sitt material och sin miljö.

Det sociokulturella perspektivet illustrerar att lärande sker i alla sociala sammanhang där människor lär av varandra, vilket innebär att barns inlärning sker i samspel med vuxna eller med andra barn. De olika stadier då barn utvecklas, benämnde Vygotskij som

proximala utvecklingszoner. Han belyste att under denna utveckling vänder sig barnen

till andra barn snarare än till vuxna. När barnen samspelar med sina olika kunskaper och erfarenheter möjliggörs proximal utveckling. Såväl den uppstyrda leken som den spontana leken kan innebära proximal utveckling. Vissa barn behöver mer stöd medan andra kan utmana sig självständigt i sina lärprocesser, gemensamt för dem båda är att de befinner sig i proximala utvecklingszonen (Björklid & Fischbein 2011).

(14)

4 METOD

I det här avsnittet förklarar vi först vår metod och varför vi valde att tillämpa den. Vi går också igenom hur vi tänkt i val av informanter och förskolor samt själva genomförandet av studien.

I det här avsnittet presenterar vi bakgrundsinformation om informanterna som vi intervjuade. Informanterna har olika bakgrund och är i olika åldrar. Vi valde att intervjua förskollärare eftersom läroplanen (Lpfö 2018) hävdar att förskollärare har ansvar för undervisning. Vi har valt olika förskolor, eftersom det skiljer sig åt om det är en Privat / Fristående Förskola eller en Kommunal Förskola. Båda förskolor följer läroplanen och sätter barnen i centrum -medan det finns skillnader i miljön, material samt undervisningsmetoder.

Namn Typ av förskolan Erfarenhet Barngruppens ålder Barngruppens storlek Informanternas ålder Förskolans läge

Elisa Montessori/Fristående 17 år 3–5 16 39 Ligger i ett

bostadsområde, har en stor gemensam gård.

Eddi Montessori/Fristående 7 år 1–3 12 50 Ligger i ett

bostadsområde, har en stor gemensam gård.

Sven Kommunal 7 år 3–5 21 30 Ligger nära

naturen, har en stor gemensam gård.

Joja Kommunal 10 år 3–5 21 40 Ligger nära

naturen, har en stor gemensam gård.

(15)

Oscar Montessori/Fristående 15 år 1–3 5 39 Ligger nära naturen, har en stor gård.

Linn Kommunal 4 år 3–5 22 45 Ligger på ett

bostadsområde i nedre botten av ett flerfamiljshus, en liten gemensam gård.

4.1 Kvalitativ intervju

Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer då vi därmed kunde ställa följdfrågor och fördjupa oss i informanternas åsikter och tankar. Vi ställde öppna frågor under intervjuerna och svaren bearbetades kontinuerligt under intervju-perioden. Kvale & Brinkmann (2009) påpekar att forskaren före intervjun bör klargöra om man ska ange syftet med undersökningen för informanterna eller undanhålla detta för att inte styra resultaten på förhand i någon riktning. Innan intervjun informerade vi förskollärarna att studien handlar om förskollärares syn på rörelseaktivitet i förskolan. Vi genomförde kvalitativa intervjuer eftersom vi sökte innehållsrikt material att utforska. Samtidigt ville vi gärna träffa pedagogerna personligen och diskutera med dem. Med det tillvägagångssättet får man en ökad förståelse för och en uppfattning om de intervjuades perspektiv. Bjørndal (2005) menar att intervjuer ger större möjligheter att upptäcka detaljer som annars kan bli förbisedda, till skillnad från när man använder sig av en kvantitativ metod. Vi fick en inblick i förskollärares olika uppfattningar genom att ställa enkla frågor, vilket ofta gav längre och utförligare svar. Vi spelade in intervjuerna med hjälp av diktafon, så att vi kunde analysera vårt material i lugn och ro utan att gå miste om viktiga data. Samtidigt, för att lägga fokus på informanternas åsikter, deltog vi i konversationen genom att ställa följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2009). Kvalitativa

(16)

4.2 Urval

Syftet med vår studie är baserad på förskollärares synsätt och åsikter om barnens rörelseaktiviteter i förskolan, därför var det viktigt att gå in grundligt på varje informants synsätt på rörelseaktivitet (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi intervjuade bara förskollärare, inte barnskötare, eftersom Lpfö 18 betonar att förskollärare i stor utsträckning har ansvar för undervisningen och barnens lärande och utveckling. Till slut bestämde vi oss för att intervjua sex (6) förskollärare som vi därefter valde att namnkoda. Intervjuerna genomfördes i Skåne på tre olika förskolor - två av de sex förskollärarna i undersökningen jobbar på en Montessoriförskola, en av dem arbetar på en fristående förskola och de tre återstående är anställda i kommunala verksamheter. Informanternas namn är fingerat, då de var fria att själva bestämma namn i studien.

4.3 Etiska aspekter

Att vi använder oss av kvalitativa intervjuer, innebär att vi förhåller oss öppna för ”konflikter, de dilemman och mångtydigheter som uppstår under studiens process”. Detta med tanke på att det inte handlar om att finna lösning på ett problem (Kvale & Brinkman, 2009). Vetenskapsrådet (2002) pekar på fyra olika etiska principer för forskning: samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet och

konfidentialitetskravet. För att studien ska bli trovärdig måste vi följa dessa allmänna etiska principer och de olika krav som följer därav. Dessa är följande:

Samtyckeskravet: Att informanterna själva fick bestämma om de ville delta i undersökningen eller ej.

Konfidentialitetskravet: Vetenskapsrådet (2002) nämner att uppgifterna om informanterna ska behandlas rätt. I vårt fall meddelade vi att vi kommer att radera allt material efter studiens slut.

Nyttjandekravet: All information om informanter får endast användas för denna studies syften.

Informationskravet: Att forskaren är skyldig att informera de intervjuade om syftet med undersökningen och om vilket uppdrag de kommer att ha i studien.

I vårt examensarbete har vi använt oss av alla fyra etiska principer. Samtyckeskravet säkrades i förväg och deltagarna fick själva bestämma om de ville delta eller inte, likaså

(17)

om de skulle vilja stoppa eller avbryta intervjun. Förskollärarna har hållits anonyma för att minimera risken för att bli påverkade av intervjun (Kvale & Brinkman 2009). Samtidigt har de fått information om syftet med studien samt innehållet. Att alla uppgifter som kommit fram enbart kommer att användas i studiens undersökning och sedan kommer att raderas. Informanterna fick också bestämma vilket namn de skulle ges i studien. Därmed uppfyller vi de etiska principer som Vetenskapsrådet rekommenderar.

4.4 Genomförande

Pedagogerna informerades skriftligt (samtyckesblankett, se bilaga 2) före intervjun och vi förklarade även muntligt i början av varje intervjusyftet med undersökningen samt förutsättningarna för deras deltagande. Intervjun baserades på en guide, se bilaga 1, och intervjun varade ca 20 minuter. Intervjuerna genomfördes av oss båda, en av oss ställde frågor och diskuterade med informanterna, medan den andre kartlade miljön och ansvarade för övriga observationer. Alla förskollärare intervjuades i avskilda rum. Därefter transkriberades det inspelade materialet till text. För att tydliggöra innehållet delade vi in frågorna i fyra delar: bakgrundsfrågor; frågor om värderingar; frågor om verksamheten och slutligen läroplanens strävansmål.

Vi upplevde att en god kontakt etablerades med informanterna och vi tillät dem att prata färdigt innan vi ställde nästa fråga. Enligt Kvale & Brinkmann (2009) är det viktigt att informanterna känner sig trygga i intervjusituationen, då blir svaren mer autentiska och spontana.

4.5 Bearbetning

Vi har utifrån våra frågeställningar skapat relevanta frågor, se bilaga 1 - vi har ställt öppna frågor för att undvika ja eller nej-svar. En av oss jobbar på en kommunal förskola och denne har kontaktat sin tidigare chef vilken i nuläget driver en fristående förskola och vi fick där möjlighet att intervjua två förskollärare. Vi besökte sedan våra nuvarande arbetsplatser, en Montessori-förskola respektive en kommunal förskola, och där fick vi

(18)

Brinkmann, 2009). Syftet med arbetet var att leta efter mönster i ett varierande material, vilket innebär att arbetet inte fokuserade på den enskilda individen. Tanken var att fånga förskollärarnas generella syn på verksamheten.

4.6 Validitet och reliabilitet

Begreppet validitet Kylén (2004) beskriver hur relevant den information vi har samlat in är samt om vi kom åt det underlag som vi behövde för att uppfylla vårt syfte med studien. Reliabilitet handlar om hur trovärdiga svaren är. Kylén nämner att ju mer strukturerad metoden man använder i sin forskning är desto större chans att studiens reliabilitet är hög. Vi som lärarstudenter bör tillförsäkra att vi kommer åt det som vi menar oss efterfråga, det vill säga att uppnå validitet. Reliabilitet rör sig om analysens tillförlitlighet. Enligt Patel & Davidsson (2011) förutsätter begreppen varandra. De menar att man inte kan använda sig av den ena utan den andra.

Vår studie är baserad på 6 förskollärare i tre olika förskolor som drivs i olika regier (Montessori/privat, kommunal) för att fånga mångfalden. Vi valde våra informanter med omsorg, de hade olika bakgrund och kön. Under intervjuerna upplevde vi att informanterna var väldigt intresserade av ämnet. Vi fick intrycket att de var transparenta och öppna i sina svar. Vi har förberett vår intervju på ett sådant sätt så att informanter kände sig trygga, genom att ha ögonkontakt och att vi visade att vi var intresserade av deras svar och åsikter oberoende av vad vi tyckte själva i frågan.

(19)

5 RESULTAT

I följande avsnitt presenteras respondenternas svar av sex intervjuer, baserade på våra forskningsfrågor samt syfte. I vår resultatredovisning valde vi att ta med vissa citat för att visa konkreta exempel för läsaren om vad som sades i intervjun. Vi valde att benämna förskollärarna med deras valda namn. Anledningen till detta är att vi vill att personernas identiteter hålls anonyma. Vårt resultat tematiseras utifrån de fyra teman som framträdde utifrån vår dataanalys och de är följande: verksamhetsfrågor, miljö, personliga värderingar och frågor som gäller läroplanen.

5.1 Verksamhetsfrågor

Syftet med vår studie är att kartlägga förskollärares syn och kunskap om barns rörelseaktiviteter i förskolan samt tillämpning och uppföljning av läroplanens mål utifrån förskollärares perspektiv. Några av informanterna hävdar att planering av aktiviteter inte är nödvändigt. Sven framhåller att oavsett om arbetet med rörelse är planerat eller oplanerat, är det viktigt att pedagogen uppmärksammar varje barns utveckling gällande kroppsuppfattning, motorik och koordinationsförmåga. Samtidigt är rörelseaktiviteter viktiga för att upprätthålla barns välbefinnande och hälsa. Detta bekräftades av Joja, som även om hon planerar inte har några krav på att hon måste följa planeringen, utan istället kan avbryta och följa upp barnens intresse. Samtidigt var förskollärarna eniga om att barnen rör sig i princip hela tiden på förskolan, vilket de menade leder till en god hälsa, kroppsuppfattning och social utveckling genom samspel mellan barnen. Vidare belyste Sven att han nyligen har ändrat ett av rummen i verksamheten för att barnens koncentration ska vara i fokus.

Av en slump valde vi att intervjua förskollärare från en förskola som hade rörelse och hälsa som profil och utvecklingsområde. De andra förskolorna hade andra profiler som exempelvis: SKA- Systematiskt kvalitetsarbete och hållbar utveckling. Vi märkte ingen skillnad avseende förskollärarnas åsikter mot bakgrund av vilken profil förskolorna hade. Informanterna hävdade att samspel mellan barnen och den sociala interaktionen är en viktig aspekt under rörelsestunderna, men att hur ofta barnen brukar ha rörelseaktiviteter

(20)

planerad rörelseaktivitet två gånger i veckan. I övrigt är alla informanter eniga om att barnen rör sig jämt.

Elisa nämner att de har rörelseaktiviteter en gång i veckan på måndagar, då de delar gruppen i två grupper. Femåringarna går till en idrottshall i närheten där det finns olika material som de använder sig av som exempelvis ”hopprep, bollar, rockringar, ballonger” och utför en planerad aktivitet, medan tre till femåringarna lånar småbarnsavdelningen för att utföra yoga inomhus.

Eddi bekräftar att de varje dag jobbar med rörelseaktiviteter och ofta på förmiddagar. Det finns emellertid särskilda dagar som måndagar och fredagar då barnen har mer rörelseaktiviteter. Hon förklarar också att de jobbar med både planerade och spontana rörelseaktiviteter. Hon spelar rörelseskivor som barnen får lyssna på och röra sig till. Pedagogen beskriver att de tränar avslappningsövningar med de små barnen för att barnen ska kunna skilja mellan aktivitet och avslappning. Vidare använder hon vissa Montessori-inspirerade material som exempelvis ”Den bruna trappan, den rosa kuben, det rosa

tornet och den lilla pärltrappan1”, att hälla vatten från kranen, pinnar och plattor.

Materialen tränar barnens koordinationsförmåga med hjälp av rörelse, menar Eddi. Allt material baseras på att träna grov-finmotorik och konkretion eftersom Montessoris princip är att barn mest lär sig genom rörelse. Material enligt Eddi är handens arbete, att det finns koppling mellan handen (finmotorik) och hjärnan som stimulerar barns koncentration.

Oscar hävdar att spontana rörelselekar, sånger eller dans räknas som vardagliga rörelser. Det kan också hända att spontana gympapass sker när barnen visar intresse för det. Vidare understryker han att: När det gäller planerade aktiviteter vars syfte är rörelse så jobbar

vi med dessa för sällan. De spontana aktiviteterna uppstår oftast som en direkt respons på barnens intresse/behov i stunden.

Sven berättar att de har gymnastik en gång i veckan där de delar in barnen i två olika grupper. Första gruppen är små barn mellan tre och fyra år som med två pedagoger går

1

Materialen är till för att hjälpa barnen visualisera olika abstrakta former och objekt. Med hjälp av materialen förstår barnen sin omvärld och kan hitta ny kunskap.

(21)

till lekhallen medan den andra gruppen stannar på enheten för att göra en massagesaga med finmotorik. Sven läser sagan med musik på under massagen. Barnen jobbar två och två med olika redskap för att massera varandra. Barnen lyssnar på sagan och ritar bilder av till exempel träd, regn, snö, änglar, cirklar och glada munnar på sin kamrats rygg. Efter 45 minuter byter de grupper för att alla ska få möjlighet till gymnastik.

Sven planerar sin aktivitet och deltar i den för att visa barnen vilka slags rörelser de kan göra. Han berättar att han inte har någon utbildning men att han har fått material att läsa eller fått tips från andra kollegor, då intresset finns.

Joja bekräftar det Sven säger att barnen delas in i grupper och anser att pedagogers deltagande är en viktig aspekt för att inspirera barnen och visa dem hur rörelse kan gå till. Hon gillar att utföra fysiska aktiviteter, har gymnastikledarutbildning samt utbildning i ”Träning i livet”2, vilken innebär att arbeta med hur rörelse, motorik och fysisk aktivitet kan förbättra inlärningen. Hon planerar sina aktiviteter men ibland uppstår spontan rörelse efter barnens intresse och önskemål. Samtidigt förtydligar hon följande: även om

jag planerar och märker att barnen är ointresserade, kan jag avbryta. Det vill säga inga krav på att jag måste följa planeringen.

Oscar bekräftar att hans deltagande i rörelseaktiviteter sker ständigt, för att vara ett gott föredöme och för att undvika att skicka fel signaler kring dessa aktiviteter. Genom förskollärarnas deltagande talar de om för barnen att de är med och tycker att det är viktigt och roligt av att röra på sig. Dessutom underlättar det för vissa barn som behöver hjälp att klara av aktiviteten eftersom barnen är mellan 1–3 år gamla. Han påstår att det är mycket roligare är att göra rörelseaktiviteter tillsammans. Glädjen smittar och gemenskapen stärks. Han påpekar att: En av oss är vidareutbildad småbarnspedagog och

har kunskaper kring rörelsens vikt för de yngsta barnen samt vilken slags rörelse som lämpar sig.

Dessa kunskaper delar han givetvis med arbetslaget. Samma förskollärare är även löpare på sin fritid och har ett stort intresse och en bred kunskap om idrott. Avdelningen har även en förskollärare som är instruktör på Nordic Wellness vilket innebär att det finns intresse såväl som kunskap om fysisk träning och välmående. Däremot ingår de

(22)

grundläggande kunskaperna i förskollärarutbildningen, vilket innebär att flera av förskollärarna vet syftet med att ha rörelseaktiviteter i förskolan.

Linn förklarar att hon jobbar en gång i veckan med rörelseaktiviteter på förmiddagen i 45 minuter i en gemensam lekhall. Hon säger:

Jag kommer inte in i hallen och öppnar skåpen, och säger till barnen: Varsågoda! ta vad ni vill. Utan jag tar vad jag har i ”tankarna och tänkt eller planerat”.

Linn delar in barngruppen i tre grupper, och deltar i aktiviteterna tillsammans med barnen för att skapa vi-känsla. Hon har ingen extra utbildning inom rörelseaktivitet eller idrott förutom sin förskollärarutbildning.

5.2 Miljö

Några av informanterna påpekar att vissa ramfaktorer påverkar barnens möjlighet till rörelse. De nämner en faktor som är att ha tillgång till lokaler både utomhus- och inomhus. Om dessa inte finns kan detta begränsa barnens rörelse. Detta bekräftas av Elisa. Hon har ont om lokaler för att utföra fysiska aktiviteter inomhus, därför delar Joja, Sven, Elisa och Eddi in barnen i olika grupper. Hälften av pedagogerna har inte möjlighet att gå till skogen eftersom förskolan ligger i ett bostadsområde. De får därför gå till lekplatser i närheten istället. Alla är eniga om att grovmotorik bäst lämpar sig att utföra utomhus, medan finmotorik mer lämpar sig för träning inomhus.

Elisa nämner att de kämpar med att finna platser för att utföra gymnastik, genom att samarbeta med andra avdelningar. Hon jobbar på en Montessoriförskola och miljön har en annan betydelse vilket hon beskriver enligt följande:

Barnen är fria att välja själva materialet, då måste vi till viss del kontrollera dem. Miljö tycker jag även inkluderar utemiljö som är främst förskolegård och jag skulle kunna använda den som en källa till kunskap för barnen.

Hon uttrycker vidare att ute- och innemiljö går hand i hand och kompletterar varandra, på det sättet utvecklas barnets motoriska färdigheter.

(23)

Eddi anser att barnen får olika upplevelser och erfarenheter av grovmotoriska rörelser genom utomhusaktiviteter. Då får barnen klättra, springa och göra övriga rörelser. Inomhusaktiviteter handlar mer om finmotoriska rörelser. Hon planerar endast rörelseaktiviteter inomhus, eftersom barnen efter utevistelse behöver få ett utlopp för sitt behov av rörelse. Ytterligare berättar hon:

Tyvärr, Vi har ingen chans att gå ofta till skogen eftersom förskolan ligger i ett bostadsområde, därför brukar vi gå till en lekplats istället.

Eddi definierar miljö och säger:

En av de sex principer som Maria Montessoripedagogik grundas på är ”förberedd miljö”, vilket hjälper barnen för att höja deras självständighet och självförtroende. Kolla på våra möbler -de är i barnens höjd för att vara lättillgängliga för barnen. Tanken bakom detta är att barnen blir oberoende och självständiga.

Sven lyfter att miljön är viktig när han gör massagesagan med barnen. Det krävs mycket koncentration, och det ska därför inte finnas material runt om barnet, samt att det ska finnas ett utrymme för sådana aktiviteter. Musik är en del av miljön, fortsätter Sven, musik gynnar barnens utveckling och även språk som har mycket med barnens rörelse att göra, det är mycket lättare att motivera barn till språk genom rörelse. Enligt Sven är miljön:

Den tredje pedagogen som barnen lär av, därför måste den vara

inspirerade, erbjudande, utforskande som fångar barns intresse, och blir då ett verktyg för barnens lärande och utveckling.

Joja förklarar att de har olika aktiviteter för barnen, barn som är tre och fyra år gamla har lättare rörelse, medan femåringar har lite mer avancerade aktiviteter. Hon berättar att miljön är en viktig del i barnens rörelse. Hon berättar vidare att:

På vintern är vi inne i vår gemensamma lekhall när vi har gympa, fast när det är fint väder, då är vi ute. Miljön ute är mer spännande för barnen och har mer

(24)

Joja uttrycker sig om miljö och säger:

Jag tycker också att om barn rör hela kroppen och stimulerar olika sinnen kommer deras språk att utvecklas.

Oscar berättar:

Vi har stora ytor inomhus då avdelningen är ett stort rum med bra utsikt över rummet. Vi har därför möjlighet att ha gympapass, vi använder oss av Mini-Röris3. Vi har hängt upp dessa planscher på väggen som ett stöd för att se rörelserna till sångerna. Vi har även en gemensam sångsamling för hela huset, då dansar och sjunger vi under musikens gång.

Miljön enligt Oscar kan självklart innebära olika utmaningar, men det kan oftast räcka gott med naturen som miljö (ojämn mark, en backe, stockar, stubbar, brädor, trappor, mm) om man är lite kreativ och har en genomtänkt aktivitet. Han uttrycker detta:

Det tycks mig alltså inte finnas ett behov för dyra inomhus eller utomhus ställningar för att kunna planera och genomföra rörelseaktiviteter av hög kvalitet.

Linn uttrycker det på följande sätt:

För mig är miljön som en pedagog, jag menar hur jag använder miljön på ett pedagogiskt sätt för att främja barns lärande och utveckling. Vi har olika aktiviteter för barnen, jag delar barngruppen i tre grupper tre, fyra och femåringar. Rummet, materialet och miljön styr min planerade aktivitet. För att rummet skapar både möjligheter och begränsningar. Samtidigt anpassas materialet efter barngruppens ålder.

Hon berättar att de går mycket på promenad, detta är en del av rörelsen. För att det är

kul att hitta glädje hos barnen. Utevistelsen är minst 90 minuter, eftersom de har en

liten gård och det är svårt att ha gymnastik inne. Samtidigt säger hon: Vi kallar det inte

utegympa med barnen men vi kallar det gemensamma lekar.

(25)

5.3 Personliga värderingar

Samtliga informanter understryker betydelsen av att barnen skall få möjlighet att kunna röra på sig och behöver få utlopp för sin energi. Att tillgodose barnens behov av rörelse är viktigt för att det påverkar barnens motoriska inlärning, utveckling, hälsa och välbefinnande, menar samtliga förskollärare.

JoJa belyser att barnen inte ska vara stillasittande eftersom de inte kan sitta stilla. Det är en av deras rättigheter att röra sig och ingen bör ta deras rättigheter ifrån dem.

Informanterna kombinerar rörelse med glädje på olika sätt. Oscar framhåller glädjen i det barnen gör eftersom det är mycket roligare att göra allt tillsammans, vilket leder till att glädjen smittar bland barnen och att gemenskapen stärks. Exempelvis berättar Oscar att när de går i skogen, springer barnen trots de branta sluttningarna, eftersom de njuter av det och känner sig glada.

Elisa, Oscar, Eddi och Sven anser att koncentrationen påverkas av barns rörelse, exempelvis efter att barnen varit ute och rört på sig, kan de komma in efter en stund och utföra aktiviteter i ett lugnare klimat.

Elisa tycker om pedagogernas deltagande i aktiviteterna och säger att:

Vi tycker det är kul, inspirera barnen och vi behöver också röra på oss ”hehehe”. Att varje barn får göra vad de vill, det är deras egen interpretation, vi inspirerar barnen, men vi styr inte dem.

Vidare påpekar Elisa att det är viktigt att barn rör på sig för att slappna av. Det är bra för hälsan, barnen kontrollerar sin kropp med rörelse samtidigt utvecklar de sitt språk genom rörelse. Hon tycker att barn nuförtiden rör sig mindre på grund av att de sitter framför Ipaden, TV n eller mobilen. Det är skillnad mellan barn nu och för 4 eller 5 år sedan, de rörde sig mycket mer då, menar hon. Detta kan bero på att föräldrar nuförtiden är mer stressade och har brist på tid och att föräldrarna ger en en Ipad eller mobil till barnen vilket leder till stillasittande.

(26)

lägger grunden för barns uppfattning om rörelse, vilket påverkar barns framtida liv. Hon menar även att syftet är att barnen blir gladare, piggare och friskare. Eddi uttrycker detta:

Att tillgodose barnens rörelsebehov är viktigt för att det har inverkan på barnens lärande, motoriska utveckling och hälsa. Fysiska aktiviteter har en positiv effekt på kroppens inre sida. Till exempel när barnet är aktivt hjälper rörelsen att överföra syre i kroppen snabbare, vilket påverkar barnets förmåga att röra sig.

Sven säger:

Barn har mycket spring i kroppen men de vet inte hur de ska hantera det. Det är

mycket stillasittande i dag, man märker att de är fästa på olika spel exempelvis Ninjago, Spiderman eller andra spel och att deras fantasi är kopplad till filmer. Det är ganska uppenbart vad de håller på med.

Sven förtydligar:

Barn lever i ett digitalt samhälle, digitalisering påverkar dem sedan födelsen. Barnen behöver inte anstränga sig, varken mentalt eller fysiskt. Det är bara att sitta inne och titta eller spela på en skärm.

Joja nämner att rörelseaktiviteter är bra för hälsan, utvecklingen av hjärnan, kroppsuppfattningen, samt den sociala utvecklingen genom samspel. Vidare bekräftar hon att barnen inte rör på sig lika mycket jämfört med förr på grund av digitaliseringen. Oscar betonar att förskollärare ska motivera barnen att skaffa sig en hälsosam livsstil så att barnen får större chans att ha ett fysiskt och psykiskt sunt liv.

Linn deltar i aktiviteterna med barnen och säger:

Jag gör exakt samma som barnen, för att jag vill få bort avståndet mellan mig och barnen. Så att de får en känsla av det här gör vi tillsammans. Under min fyra-års-resa, barn som är mer stillasittande, är det bara för att de sitter mycket hemma och ”DET VET VI”. Det är orsaken, annars ser jag inte eller märker en markant skillnad av det.

(27)

5.4 Läroplansfrågor

Majoriteten av pedagogerna uttrycker en medvetenhet kring innehållet i läroplanen. De jobbar utifrån läroplanens mål vilket grundas i deras verksamhet. Att jobba med rörelse är en del av förskollärarens uppdrag eftersom läroplanen betonar detta, anser samtliga pedagoger. Vissa av informanterna talade om svårigheten att arbeta med läroplanens mål eftersom läroplanen i förskolan svarar mot en ökad digitalisering. Ett annat problem som Oscar uttrycker är att anpassa aktiviteter anpassade efter barnens grupp och ålder. Samtidigt nämner Sven att han inte har särskild kunskap då det gäller att följa läroplanens mål om rörelseaktiviteter.

Eddi uttrycker svårigheter med läroplanens mål och säger: Som förskollärare är jag glad

att läroplanens mål betonar rörelsen, men vi ser samtidigt att den också bekräftar digitalisering, vilket kräver att sitta still. Så vi måste ha balans mellan dem.

Elisa tycker att det är pedagogens ansvar att utveckla barns rörelse på förskolan, för att barn får en uppfattning om sin kropp samtidigt som barns grovmotorik och koordination utvecklas.

En av de svårigheter som vi stöter på när vi arbetar med motoriska aktiviteter, är risken att det sker olyckor. Barn riskerar alltid att skada sig när de klättrar och balanserar i olika situationer. Jag tycker att barnsäkerhet är det viktigaste att fundera på ständigt.

Sven behöver ha mer kunskap om hur han kan träna barnens koordinationsförmåga och motorik. Intresset finns, men kunskap fattas vi! Barn gillar att röra på sig, men jag

behöver mer kunskap om rörelseaktiviteter för att lära mig och undervisa dem på rätt sätt.

Joja säger:

Det viktigt är att arbeta utifrån läroplansmål gällande rörelseaktiviteter eftersom det utvecklar barnens motorik och koordination. En del förskollärare har inte

(28)

rörelseaktiviteter medan det finns förskollärare som har vidareutbildning i ämnet men tyvärr inte vill utöva det.

Joja säger:

Det handlar inte om utbildning, och det är inte svårt att följa läroplanen. Men det beror på förskollärarnas vilja? “Vill hen” eller “vill hen inte”.

Oscar upplyser kring syftet med rörelseaktiviteter i förskolan att:

Som läroplanen informerar oss så har vi en skyldighet att ge barnen “förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer”. Men kanske ännu viktigare så skall barnen få uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva och få en förståelse för hur fysisk aktivitet och hälsosam livsstil kan påverka hälsa och välbefinnande. Här ligger kärnan i varför det är så viktigt.

Vidare säger Oscar:

Jag ser ingen direkt svårighet med läroplanensmål. Kanske kan det vara att det finns olika utvecklingsfaser i gruppen, vilket kan innebära att det blir svårare att anpassa aktiviteterna så att alla gynnas av dem.

Linn säger att det är lätt att följa läroplanen, men det behöver kompletteras mer med till

exempel, turtagning, att barnen följer instruktioner, tar hänsyns till varandra och visar respekt.

(29)

6 ANALYS

I följande avsnitt analyserar, presenterar och tolkar vi vår datainsamling med förankring i studiens litteraturgenomgång, teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Vi kommer att presentera ett resultat utifrån de teman som framträder i vår dataanalys. De är följande: analys av resultatet gällande verksamhetsfrågor, analys av resultatet som gäller värdering, analys av resultatet gällande läroplanen. Varje del är uppdelad i flera delar som baseras på våra frågeställningar

6.1 Analys av resultat gällande verksamhetsfrågor

6.1.1 pedagogens roll i planering

Rörelseaktiviteter varierar mellan spontana och planerade aktiviteter enligt informanternas svar, där förskollärarnas uppfattningar även går isär. Oscar nämner:

fastän att vi planerar rörelseaktiviteter med barnen jobbar vi sällan med det. Av hans

förklaring utläser vi att spontana aktiviteter oftast uppkommer som ett direkt resultat av barnens intressen. Eddi, som jobbar med små barn, räknar sångskivan vilken hon använder i rörelseaktivitet som planerad aktivitet.

Samtidigt betonar Eddi att rörelseaktiviteter som äger rum i gruppen vid samlingen betraktas som oplanerade. Hennes argument för detta är att barn hittar sina egna sätt att göra saker på och att de sedan lär av sig själva och på så sätt utvecklas barnens lärande. Vår tolkning är att Eddi bekräftar att planerade aktiviteter är strukturerade och att det är svårt att styra små barns rörelse i en aktivitet, eftersom barnen måste få vara fria att välja sina rörelser utifrån deras intressen. Vårt resultat visar att planerade rörelseaktiviteter ofta sker inomhus. En reflektion från oss angående detta är att pedagogerna anser att inomhusaktiviteter ofta är organiserade, på det sätt att barnen arbetar i grupper och att aktiviteterna är begränsade i rum och tid. Samtidigt framgår genom informanternas svar att utomhusaktiviteter uppfattas som mer spontana, därför behöver dessa inte planeras. I både den uppstyrda leken och den spontana leken kan proximal utveckling ske. Barn kan

(30)

Vidare leder detta till att barnen tycker att det är kul att vistas ute och röra sig enligt pedagogerna. Eriksson (2013) nämner pedagogernas roll när det gäller barn som inte vill eller inte visar intresse, att stimulera barnens rörelseaktiviteter på förskolan. Hon belyser att planerade aktiviteter hjälper barnen att undersöka sina motoriska förmågor. Samtidigt måste pedagogen ha i åtanke vilken mängd rörelseaktivitet som behövs i olika åldrar och beakta dessa skillnader. Likaså betonar Eriksson hur viktigt det är att barnen är med i planerade rörelseaktiviteter eftersom dessa kan väcka lust till ytterligare rörelse. Här ser vi ett dilemma då en del barn inte har intresse eller vill vara aktiva samtidigt som vi vet att det är viktigt att de är med och väljer aktiviteten för att väcka intresse för rörelse. Här kommer pedagogens kreativitet och kunskap att spela en viktig roll för att hitta flera alternativa aktiviteter som är anpassade till barnens behov och ålder, där hen ger möjlighet till barnen att vara med och välja. På så sätt har pedagogen tillgodosett rörelseaktiviteter till samtligas behov.

6.1.2 pedagogens roll i aktiviteten

Att låta barnen leka på egen hand leder inte automatiskt till bättre rörelse, de vuxnas ledarskap och engagemang har en avgörande betydelse för barnens fysiska utveckling (Björklid & Fischbein, 2011). Vårt resultat visar att de flesta informanter deltar i rörelseaktiviteter med barnen eftersom deras mål är att överbrygga avståndet mellan barnen och pedagogen samtidigt som man önskar bygga upp en vi-känsla. Att ”det här gör vi tillsammans” som Linn uttrycker det. Vi vill understryka att pedagogens deltagande i aktiviteten är till för att stödja barnens utveckling. Pedagogen tjänar som förebild för barnen, samtidigt som gruppkänslan främjas hos barnen. Vi kopplar detta till Vygotskijs grundläggande tankar om att barn lär sig bäst i en gemensam miljö, dessutom att förskollärarna ska delta i leken och betraktar det som en fördel, att de är förebilder eller inspirationskällor, som informanterna kallar det, och stöttar barnens lärande, i syfte att väcka deras intresse (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). Vi anser att det finns flera olika sätt att påverka barns intresse för rörelse, såsom pedagogens deltagande eller genom att planera en miljö som stödjer barns rörelse. Vårt resultat visar att majoriteten av förskollärarna upplever sig kunna påverka barnens intresse för rörelseaktiviteter. Detta bekräftades av Sven genom hans planering och deltagande i aktiviteten som tänktes påverka barnens intresse för rörelse. Barns uppfattning om fysiska aktiviteter i förskolan stärks av förskollärares deltagande i rörelseaktiviteter eftersom barn lär av personer som

(31)

finns i sin omgivning. Utifrån sociokulturell teori kan detta tolkas som att vi som individer lär oss genom att interagera med andra.

Vidare tolkar vi detta som att förskollärare intresserar sig för rörelseaktiviteter och ser att det har en positiv inverkan på barnen. Eddi förklarar att det finns individuella skillnader mellan barnen: exempelvis finns mer aktiva barn och samtidigt finns det barn som behöver stöd av förskollärare. Därför är deras första uppgift att hitta vägen till att väcka barnens intresse. Ellneby (2007) redogör för pedagogens roll och dennes intresse för rörelse. Forskaren nämner att om pedagogen inte har intresse för att utföra rörelseaktiviteter i förskolan kan denne istället välja att fokusera på andra aktiviteter, vilket kan ha en negativ påverkan på barnen. Eftersom barn tillbringar en stor del av sin dag på förskolan, så finns behov av olika rörelseaktiviteter. Därför ser vi att det är viktigt att barnen får möjlighet till rörelseaktiviteter i förskolan.

6.13 pedagogernas syn på barns rörelse i utomhusmiljö

Vår studie visar att de intervjuade förskollärarna anser att naturmiljö bidrar till barns fysiska utveckling. Detta kopplar vi till studien som genomfördes i USA av forskaren Zahra Zamani (2016), som undersökte en målgrupp med fyra- och femåringar i en utomhusförskola. Där hon menar att utomhusmiljö är avgörande för barns lärande och utveckling.

Att vistas i utomhusmiljö uppfyller barnens behov av generell motorisk träning. När barnen utforskar sin omgivning får de nya erfarenheter och förmågor att lösa olika problem som uppkommer såsom turtagning och konflikthantering (Danielsson, m.fl. 2001). Förskolläraren använder verktyg och redskap som finns i den fysiska miljön som stubbar, brädor och ojämn terräng, vilket Säljö (2000) nämner som resurser i ett sociokulturellt perspektiv.

Genom intervjuerna som vi har gjort på tre olika förskolor med sex olika förskollärare, var alla eniga om och positiva till barnens utevistelse. Oscar påpekar att naturen i sig själv är en miljö som skapar goda förutsättningar för barnens behov av rörelseaktiviteter

(32)

Utemiljö är en viktig aspekt i barnens lärande och utveckling. Säljö (2000) nämner att lärandet sker i samspel med andra. I sociokulturellt perspektiv är språkliga och fysiska verktyg centrala. Vi tolkar detta som att det inte är individens aktivitet som är central utan barnets samspel med andra i omgivningen. Interaktion mellan individer leder till lärande. Denna uppfattning stämmer överens med Eddi, Joja och Sven som nämner att språk är också är ett centralt verktyg för lärandet. Medierat lärande enlig Säljö (2000) är ett samarbete mellan oss individer och artefakter (föremål), vilket leder oss att förstå vikten av vår lärandemiljö.

Det är viktigt att barnen upptäcker sin omvärld på sitt eget sätt, exempelvis genom att känna, röra, lyssna, lukta och inte bara sitta inne och använda sig av textbaserade praktiker. Vi tolkar detta som att utomhusmiljön erbjuder ett stort utrymme som inspirerar barnen och lockar dem till varierande lekar, vilket leder till att miljön får stor vikt för barnens enligt de intervjuade förskollärarna. Detta överensstämmer med Mårtensson (2009) som nämner att närmiljön, promenader och skogen bjuder på olika variationsrika miljöer. Likaså förklarar Linn att de tar långa promenader med barnen för att de ska vänja sig vid att promenera och tycka att det är kul. Genom att hitta glädjen i promenader tränar barnen grovmotorik och kroppsuppfattning. Alla förskollärare var positiva till utemiljön och de påpekade att barnen är ute 1,5 till 2 timmar om dagen. Joja och Sven förtydligar att gå på utflykt eller till närmaste lekplats en gång i veckan ses som en planerad aktivitet, vilket ökar barnens intresse till rörelseaktiviteter utomhus.

Något vi såg i resultatet var att barnen får röra sig mer i utomhusmiljön än inomhusmiljö, vilket är helt naturligt. Men vad vi kom fram till under vår studie, var att olika förskolor har olika möjligheter till utemiljöer och att dessa varierar i storlek och kvalité vilket ger barnen olika förutsättningar till aktiviteter utomhus.

6.14 Pedagogernas syn på barns rörelse i inomhusmiljön

Miljön i de förskolor som vi har varit på är varierande, det visar sig att miljön har stor påverkan på utförandet av rörelseaktiviteter. Linn förklarar att innemiljön skapar både begränsningar och möjligheter. Skolverket (2018) betonar att miljön ska utformas och anpassas efter barnens intresse och behov. En av informanterna som jobbar på en kommunal förskola nämner miljön som en tredje pedagog. Det innebär att miljön ska

(33)

tilltala barnen och skapa olika möjligheter för att barnen ska utmana sig själva och att miljön därmed blir en utforskande arena, som Linn uttrycker det.

Pedagogernas synsätt är viktigt, likaså hur deras tankar går om att utforma inomhusmiljön vid fysiska aktiviteter, exempelvis att dela på gruppen. Björklid (2005) nämner att rummet ska vara lätt att anpassa till olika aktiviteter. Detta bekräftades av Sven som beskriver att ett av rummen nyligen har förändrats och anpassats till att utföra massagesagan, som ses som viktig för barnens koncentration. Enligt Strandbergs (2006) förklaring av Vygotskij kan miljön ha en positiv eller negativ påverkan på barnen. Det är därför betydande att aktivt utforma miljön på ett sätt som främjar barnens lärande i förskolan. Vygotskij nämner att aktiviteter alltid är situerade, vilket betyder att ett rum har stor inverkan på barns lärande. Därför är utformandet av miljön viktigt att observera i förskolan. Barnen bör känna att de har möjlighet att utnyttja miljön till sitt förfogande för att känna sig delaktiga, kreativa och att de har inflytande. Vidare betonar Hultman (2011) och Trageton (2012) vikten av att pedagogerna anpassar miljön efter barnens erfarenheter. Vi kunde konstatera i resultatet att det inte är barnen som ska förändras, det är miljön som ska anpassas efter barnen för att barnen ska tycka att det är intressant och inbjudande.

Alla informanter var eniga om att de använder material utomhus och inomhus i rörelseaktiviteter och att barnens samspel med material utvecklar deras lärande. Inredningsmaterial som används är saxar, pennor, lego, plus-plus, ojämn mark, en backe, stockar och stubbar. Material i miljön, enligt våra intervjuer och utifrån vår analys, är en viktig aspekt för att utveckla barns fysiska aktivitet. Genom barnens användning av materialen utomhus och inomhus i rörelseaktiviteter och genom barnens samspel med material utvecklas deras lärande. Säljö (2014) lägger stor vikt vid materialen i förskolan som han kallar artefakter.

6.15 Pedagogernas kunskap och utbildning

(34)

samtidigt där grov- och finmotorik tillämpas i olika övningar. Medan Eddi har varit på Mini-Röris utbildning som arrangeras av Friskis & Svettis och som passar för barn i förskolan. En av informanterna hänvisade till en kollega som arbetar på Nordic Wellness, och att hon och andra kollegor får inspiration av henne. Nordlund m.fl. (1997) framhäver att det är viktigt att fysiska aktiviteter leds av en kunnig ledare som har en grundläggande kunskapsbas. Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) lägger stor vikt vid pedagogers kunskap och utbildning med utgångspunkt i barnens bakgrund och vikten att pedagogen har goda kunskaper inom detta område. Författarna påpekar också den betydelsefulla aspekten att pedagogen har kunskaper om olika lekteorier som påverkar barns utveckling. Majoriteten av informanterna sade sig ha ett intresse för fysiska aktiviteter men att den utbildning de hade inom rörelse bara var den de hade fått genom sin förskollärarutbildning. Vi refererar till Joja, när hon understryker pedagogens vilja att utföra sitt arbete. Eftersom pedagogen är en förebild, instruktör eller inspirationskälla som informanterna benämner sig själva som, är det viktigt att det finns en vilja. Att pedagoger har kännedom om detta område är grundläggande för att de ska kunna lägga märke till om barnet har problem med sin grovmotorik eller finmotorik, vilket påminner om tankarna hos Langlo Jagtøien, m.fl. (2002) om att pedagogerna borde ha goda kunskaper för att kunna upptäcka barns svårigheter med rörelse i vardagliga aktiviteter samtidigt som man tar hänsyn till vad barnet är i behov av för att utvecklas. Vi kopplar detta till Yıldırım och Akamca (2017) som visar att förskollärares kunskaper är viktiga för barnens utveckling. Det sociokulturella perspektivet betonar att barns lärande sker genom interaktion och samspel med andra barn och med vuxna i sin omgivning.

6.2 ANALYS AV RESULTAT SOM GÄLLER

VÄRDERING

6.21 Syfte med rörelseaktiviteter

Överlag är samtliga informanter överens om att barn rör sig ständigt, och därmed håller sig aktiva. Detta uttrycks av Sven som säger att barnen har spring i benen. Likaså betonar Jagtøien & Grindberg (2000) att barns liv kännetecknas av mycket rörelse. Strandberg (2006) förklarar att en viktig aspekt ur ett sociokulturellt perspektiv, är att barnen

(35)

upplever att de kan få tillgång till varierande rörelseaktiviteter. Vi tolkar det som att deras självförtroende ökar och att de därmed känner sig mer kompetenta.

Informanterna kopplar även hälsoaspekter till syftet med rörelsen. De anser att fysiska aktiviteter är viktiga för att barnen ska må bra, bli friskare, piggare och känna glädje. Langlo Jagtøien m.fl. (2002) bekräftar att fysiska aktiviteter har stor betydelse för barn i fråga om att upprätthålla hälsan. Pedagogerna är eniga med Jagtøien & Grindberg (2000) i uppfattningen om att det är viktigt att tillfredsställa barns rörelsebehov dagligen i förskolan. Informanterna kopplar vidare vikten av rörelseaktiviteter till barns koncentrationsförmåga. Samtidigt hävdar de att om barnen får utlopp för sin energi kan de lättare leka på ett positivt och lugnt sätt med andra barn. På motsvarande sätt betonar Hannaford (1997) att det är lättare för barn att lära sig när de uttrycker kroppsrörelser vilket leder till att barnens koncentrationsförmåga skärps.

Syftet med rörelseaktiviteter är att främja barns lärande och utveckling. Vygotiskij (1978) framhåller att barns utveckling går igenom olika stadier, från en situation där barnen kan göra saker med andra för att därefter kunna göra det själva. Detta benämnde Vygotskij som den proximala utvecklingszonen. I den proximala utvecklingzonen möjliggörs barns samspel med olika kunskaper och erfarenheter också utan vuxnas hjälp.

6.22 Pedagogernas syn på barns rörelse

Ericsson (2005) betonar att användningen av mobiltelefoner eller olika tv-spel även bland mindre barn har ökat, vilket är en orsak till att barn är mer stillasittande idag än tidigare. Informanterna betonar hur det är viktigt att barnen rör på sig, vilket leder till att lek och rörelse ökar den sociala kompetensen hos barnen och barnen får lättare att förstå sin omvärld. Denna uppfattning stämmer överens med Danielsson, m.fl. (2001) som menar att dagens användande av telefoner och olika tv-spel har ökat de senaste åren vilket har lett till att barnen är mer stillasittande än förut. Sven framhöll också att det är märkbart att barnens fantasi är kopplad till olika spel eller filmer.

References

Related documents

Respondenterna menar att ska en förskola hålla en god kvalitet är det viktigt att det finns struktur och systematik i planering, utvärdering, reflektion och dokumentation

While living in Iran, due to lack of feminist analysis, the oppression of women was difficult to verbalize and became most tangible in the overt expression of the hijab?. The topic

Vårt resultat synliggör tre olika strategier som studiens respondenter beskriver att de använder för att utmana och motverka traditionella könsmönster – valstunden, bygga upp

Jag tänker också att precis som i tidigare forskning och historisk bakgrund i det aktuella ämnet så tycks det finnas ett stort intresse i att förändra barnens förutsättningar

Resultatet visar att föräldrar inte är ute med sina barn så mycket utan barnen sitter mer vid olika slags skärmar, en förskollärare kopplar det till läroplanen (Skolverket

Två förskollärare menade också att barn är fysiskt aktiva även när de målar eller pärlar och den sortens fysisk aktivitet finns ju utrymme för inomhus.. Vi tolkar detta som att

Detta kan dels bero på att det finns så mycket planerat med rutiner och aktiviteter samt att: ”När personalen sätter sig ned och är med i dockvrån eller kuddrummet verkar de

förskollärarna hade ett väl utvecklat hälsotänk och arbetade medvetet med barns rörelse och välmående.. Rörelse sett ur ett historiskt perspektiv ... Betydelsen av fysisk