• No results found

Katbruk och somaliska ungdomar. En kvalitativ studie om somaliska ungdomar i Malmö och deras förhållande till kat

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Katbruk och somaliska ungdomar. En kvalitativ studie om somaliska ungdomar i Malmö och deras förhållande till kat"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i Socialt Arbete Malmö Högskola 15 hp Hälsa och Samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö Mars 2014

KATBRUK OCH SOMALISKA

UNGDOMAR

- EN KVALITATIV STUDIE OM SOMALISKA

UNGDOMAR I MALMÖ OCH DERAS

FÖRHÅLLANDE TILL KAT

(2)

KATBRUK OCH SOMALISKA

UNGDOMAR

EN KVALITATIV STUDIE OM SOMALISKA

UNGDOMAR I MALMÖ OCH DERAS

FÖRHÅLLANDE TILL KAT

OMAR ADAM IBRAHIM

Adam Ibrahim, O. Katbruk och somaliska ungdomar. En kvalitativ studie om somaliska ungdomar i Malmö och deras förhållande till kat. Examensarbete C

uppsats 15hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen

för socialt arbete, 2013.

Abstrakt

Kat är en växt som växer i Östra Afrika och Jemen och används som njutningsmedel. För att uppnå dess optimala effekt tuggar användaren dess blad och stjälkar för att sedan svälja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pågå i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet. Historiskt sett har kat använts av vissa religiösa grupper, speciellt de som kallas sufier för att meditera och vara vaken i sina ritualer under nätterna. På senare tid har katanvändningen blivit mer vanlig i somaliska samhällen, vilket har lett till att många uttryckt oro över katkonsumtionen. I Sverige är kat narkotikaklassad sedan 1989, dess innehav kan leda till fängelse, böter eller bådadera. Trots det använder många somalier, särskilt män, som bor i Sverige kat dagligen. Bland dessa finns ungdomar under 26 år som också använder kat. Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur det kom sig att dessa ungdomar lockats av kat och i så fall vilka de bakomliggande orsakerna är som kan ligga till grund till att de har börjat tugga kat i tidig ålder. Studien innehåller intervjuer med fyra manliga ungdomar där de berättar sin livshistoria, familj, bakgrund och utbildning. Undersökningen visar att det är föräldrars oförmåga samt myndigheter som inte har gjort tillräckligt för att uppmärksamma kattproblematiken som har föranlett att dessa ungdomar blivit offer för katkonsumtion. Föräldrarna har brustit i sin föräldraroll genom att inte upptäcka ungdomars katkonsumtion i god tid men också en bristande kännedom angående var ungdomarna befinner sig och med vilka de umgås med. Myndigheterna har å sin sida misslyckats med sitt ansvar genom att underskatta användningen av kat bland somaliska ungdomar i Malmö samt omfattningen av dess kliniska, ekonomiska och sociala problem.

Nyckelord: Kat, katkonsumtion, missbruk, narkotika somalier, smuggling,

(3)

KHAT CONSUMPTION AND

SOMALI YOUTH

A QUALITATIV STUDY OF SOMALI YOUTH IN

MALMÖ AND THEIR RELATIONSHIP WITH

KHAT

Adam Ibrahim, Omar. Khat consumption and Somali youth. A qualitative study of Somali youth in Malmö and their relationship with khat. Degree project in Social

work 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of

Social work, 2013.

Abstract

Khat is a plant that grows in East Africa and Yemen which has been used as a stimulant for a long time. To achieve its optimum effect users chew its leaves and stems, and then swallow them. A Khat chewing session can approximately last for several hours. Khat causes amongst other things insomnia, euphoric feeling, delusion and hyperactivity. Historically, Khat has been used by some religious groups especially those called Sufis in order to meditate and stay awake during their rituals at night. As Khat use became more common in the Somali communities in recent times its economic and social problems has also become evident. This has led to many expressing their concerns over Khat consumption. In Sweden, Khat has been classified as a drug since 1989. Its possession can lead to imprisonment, fine or both. Nonetheless it is used by many Somalis who live in Sweden, especially males, on a daily basis. Among these are young people under the age of 26 who also use and has been using it for several years.

The purpose of my study was through a qualitative approach examine how it was that these young people were attracted by Khat, and if so, what are the underlying reasons that can be the basis for why they have started chewing Khat at an early age. The study contains interviews with four male youth, where they told amongst other things their own life history, family background and education. The result of the study shows that it is the parents' inability and the authorities that have not made enough to pay attention to Khat problems that have led to these young people becoming victims of Khat consumption. The parents have failed in their parental role by not discovering their teenagers´ Khat consumption at an appropriate time. In addition, they knew little of their whereabouts and with whom they were associated with. The authorities have on their side failed in their responsibility by underestimating the use of Khat among Somali youth living in Malmö and the extent of its social, economical and clinical implications.

Keywords: Khat, Khat-consumption, abuse, drugs, Somalis, smuggling,

(4)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 6

Inledning ... 7

Syfte och frågeställningar ... 8

Disposition ... 8

Teori ... 8

sociala kontrollteorier ... 8

Ungdomarna och samhället ... 8

Familjen och samhällets betydelse för barnen ... 9

Självkontroll och brottslighet ... 9

Teoriernas relevans för studien ... 10

Metod ... 11

Materialval ... 11

Avgränsning ... 12

Etiska överväganden ... 12

Tidigare studier ... 13

Kat som kultur ... 13

Kat i Storbritannien ... 13

Negativa effekter av kat ... 14

Illegala droger ... 15

Resultat ... 15

Kort presentation av respondenterna ... 16

Abdi ... 16

Aamir ... 16

Mohamed ... 17

Jamal ... 17

Bristande kontroll över ungdomarnas beteende: föräldrarna och skolan ... 17

Hur ser informanterna på drogen kat ... 18

Grupptryckseffekt bland ungdomarna ... 19

Diskussion ... 19

Metoddiskussion ... 19

Reliabilitet och validitet ... 20

Bristande sociala kontroller kan ge upphov katkonsumtion ... 20

Kat, ungdomar och samhället ... 22

Grupptryck och ungdomsgäng ... 24

Kat - en drog med kulturell prägel ... 25

Slutsats ... 28

Referenser ... 31

(5)

Webbsidor ... 33 Lagar ... 33

(6)

BAKGRUND

Kat, Qaat, Tchaad eller mirraa som det även kallas på somaliska, är en växt som har amfetaminliknande egenskaper, som sedan lång tid tillbaka i stor utsträckning används i östra Afrika och Jemen. Ämnena katinon och katin frigörs genom att bladen och stjälkarna tuggas för att sedan sväljas. På så sätt förs dessa psykoaktiva ämnen in i kroppen. Katinon och katin är centralstimulerande ämnen som har amfetaminliknande biverkningar, det kan genom att påverka det centrala nervsystemet leda till att personen upplever ökad puls och högre syrekonsumtion (Carrier 2006). I Storbritannien lyder dessa ämnen, katinon och katin, framställt i syntetisk form, kategori C of the Misuse of Drugs Act (Patel 2008), vilket kan innebära obegränsade böter eller fängelse i högst 14 år eller båda (gov.uk, 2008). Länder där kat konsumeras är bl.a. Kenya, Somalia, Etiopien, Djibouti, Eritrea och Jemen. Den somaliska befolkningen använder kat jämförelsevis mer än någon annan etnicitet i dessa länder. Det som konsumeras mest i Somalia odlas till stor del samt importeras från Kenya och Etiopien, både med lastbilar och flygplan. Kathandeln liksom dess konsumtion har blivit stor, det säljs och konsumeras nästan överallt i Somalia och i de somaliska områdena i Kenya, Etiopien och Djibouti. Uppskattningsvis gick ca 70 miljoner US dollar till Etiopien och Kenya för att köpa kat mellan 1999 och 2000. Därför kan kat anses mer eller mindre som en av de grundläggande orsakerna till de flesta problem som finns i landet som t.ex. fattigdom, krig och laglöshet (Anderson, Beckerleg, Hailu & Klein, 2007). Kat smugglas kontinuerligt in i Sverige trots att det har varit narkotikaklassat sedan 1989 (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). Det smugglas mest med personbilar, men även med tåg via Öresundsbron med resväskor och dylikt. De flesta som smugglar är folk från östra Afrika, framför allt somalier som samtidigt representerar den största gruppen från dessa länder. Enligt Tullverket har katsmugglingen tredubblats sedan 2006 (Tullverket, 2011). Orsaken till denna ökning är svår att avgöra. Det kan bero på att efterfrågan har ökat i samband med flyktingströmmen av folk i Östra Afrika och därmed behövdes ett ökat utbud på katmarkanden. Det kan också bero på att tullpersonal och polisen har effektiviserat sitt arbete mot katsmuggling, och på så sätt påträffat mer kat än tidigare. Eller kan man helt enkelt tänka sig att det beror på att straffet är mildare och därför vågar smugglarna fortsätta sin verksamhet även om de påträffats och dömts flera gånger. Förra året beslagtog tullverket ca 14 ton kat (a a.). Smugglingen av kat kommer troligtvis att fortsätta, åtminstone tills Storbritannien förbjuder kat i sina länder. I Storbritannien levereras t.ex. kat med flyg åtta gånger per vecka, ungefär sex ton totalt. I Holland där ett förbud mot kat trädde i kraft den 2012-01-05, under uppsatsens gång, har leveransen varit mycket större än i Storbritannien. Enligt den kenyanska tidningen The Star passerade ca sexton ton kat, av kenyanskt ursprung, flygplatsen Schiphol varje vecka under 2010 jämför med fjorton ton året innan, en ökning på femton procent (Kirimi, 2013).

Traditionellt betraktar somalierna denna drog som en manlig grej, men på senare tid har kvinnorna, även om de inte är så många, börjat tugga kat. En del manliga ungdomar som är födda eller uppvuxna i Sverige använder också kat men inte lika omfattande som sina vuxna landsmän gör. Sammanfattningsvis anser många att kat har orsakat ekonomiska och sociala problem bland somalierna i Sverige, däribland familjekonflikter, vilken i vissa fall kan leda till separation och skilsmässa.

(7)

Inledning

Många somalier berusar sig på kat genom att tugga dess blad, upptill femhundra gram till två kilo per användningstillfälle. Användningen av denna växt orsakar sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet (Heilig, 2011). Kattuggarna/brukarna sitter ofta gruppvis när de tuggar det, men syftet kan variera beroende på sammanhanget. Historiskt sett har kat använts av vissa religiösa grupper, speciellt de som kallas sufier. De rättfärdigar användningen av kat genom att hävda att den är till för att göra sig till en vaken, aktiv och närvarande dyrkare av gud vilket därmed möjliggör att man kan outtröttligt utföra sin tillbedjan för Allah (Osman & Söderbäck). På senare tid har det somaliska majoritetssamhället, inte minst de islamiska ledarna, börjat ifrågasätta giltigheten i dessa argument. Ifrågasättandet har kommit i samband med att folket har upplevt sociala, ekonomiska och psykologiska problem som mer eller mindre har koppling till katmissbruket. De som håller fast vid denna ståndpunkt hävdar att, sett ur ett samhällsperspektiv, är nackdelarna oerhört mycket större än fördelarna. Men eftersom Somalia sedan mer än två decennier tillbaka har saknat en fungerande regering pga. inbördeskrig, är möjligheten att hitta en pålitlig studie som behandlar kat och dess problems omfattning nästan obefintlig.

Under den långvariga konflikten som fortfarande pågår i större delen av landet tvingades ca två miljoner somalier fly från sina hem till bl.a. Europa (Anderson et al., 2007). Av dessa flyktingar har mer än 40 000 tagit sig till Sverige och sökt asyl eller kommit hit senare genom anhöriginvandring (Carlson, Magnusson, & Rönnqvist, 2012). Denna siffra förväntas stiga, och enligt Migrationsverkets prognos, räknar verket med att ca 11 000 ansökningar från somaliska medborgare kommer att komma in till svenska ambassader utomlands de kommande två åren (Migrationsverket, 2013). Detta betyder säkerligen att ytterligare flera tusen till förväntas komma till Sverige genom familjeanknytning inom de närmaste åren. Detta kan i sin tur innebära att den narkotikaklassade drogen kat, kommer att efterfrågas och importeras i Sverige än mer. Att många manliga vuxna somalier använder kat i Sverige är inget nytt (De Cal & Söderlind, 2007). Det som är bekymmersamt är att det finns många ungdomar, födda eller uppvuxna i Sverige, som också börjat missbruka kat. Detta sker trots att Sverige är bland de första länder i Europa som har infört strikt kontroll av katinförsel för att bekämpa dess tillgänglighet och missbruk (Anderson et al., 2007).

I studien kommer jag att koncentrera mig på denna ungdomsgrupp genom att använda mig av kvalitativa studier där fokus ska ligga på att förstå fenomenet utifrån ungdomarnas berättelser. Det är på något sätt rimligt att tänka att de, unga som vuxna, som använde kat i sitt hemland förmodligen kommer att fortsätta använda det även när de har flyttat till Sverige. Orsakerna kan vara olika, exempelvis att man har utvecklat ett beroendetillstånd och fortsatt katmissbruk, eller att man har ett bristfälligt socialt nätverk och därför enbart umgås med sina landsmän, speciellt med dem som också konsumerar kat. Min avsikt med denna studie är att, utifrån detta antagande, undersöka vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att ungdomar med somaliskt ursprung konsumerar kat i Sverige. Kat, till skillnad från andra droger som tas i form av tabletter, röks eller injiceras, tuggas för att reduceras till vätska som därefter sväljs. Man sitter i flera timmar, ofta gruppvis, från eftermiddagen till senare på natten . Många hävdar att det är en social grej som upprätthåller gemenskapen, men andra tycker tvärtemot och menar att det kan leda till att gruppen isolerar sig från andra aktiviteter, vilket i sin tur kan leda till sämre hälsa, dålig ekonomi, bristande skolgång och otillräckligt engagemang att införskaffa sig sin försörjning.

(8)

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ metod undersöka hur det kommer sig att somaliska ungdomar i Malmö, i åldrarna mellan 19 och 26 år, lockats av drogen kat och vilka de bakomliggande orsakerna är som kan ligga till grund för varför de har börjat tugga kat i tidig ålder. Mina frågeställningar är följande: Varför konsumerar dessa ungdomar kat och vad är orsaken som kan ligga bakom att de lärde sig använda kat i Sverige? Vilken syn har de på katkonsumtion? Vilken eller vilka problem har ungdomar upplevt pga. katkonsumtion? Vilken eller vilka insatser har de fått från myndigheternas sida? Disposition

I första avsnittet har jag redogjort för uppsatsens bakgrund, inledning, syftet och frågeställningar. Frågeställningarna och syftet går ut på att problematisera vad som kan vara den bakomliggande orsaken till varför dessa ungdomar väljer att konsumera kat. I avsnitt två presenteras vilka teoretiska utgångspunkter uppsatsen har utgått ifrån. Teorierna som presenteras här är kriminologiska teorier. Avsnitt tre handlar om uppsatsens metodologiska ansats, avgränsning, urval och etiska överväganden. Här beskrivs uppsatsens tillvägagångssätt, intervjumetoder och dess etiska överväganden och avgränsning av informanterna. I avsnitt fyra redogörs för några tidigare studier om kat i Sverige och utomlands samt för forskning om narkotikamissbruk i Malmö i synnerhet. I avsnitt fem redogörs för uppsatsens material. Här redogörs informanternas livshistoria och berättelse utifrån studiens syfte och frågeställningar. Informanternas berättelser sorteras på ett tematiskt sätt. I avsnitt sex och sju presenteras uppsatsens analys och reflektioner med hjälp av teorier och tidigare forskningar för att knyta samman syftet, frågeställningarna, metoden och resultatet.

TEORI

Sociala kontrollteorier

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Reckles och Hirschis sociala kontrollteorier. Dessa teorier baseras på det strukturfunktionalistiska synsättet som går ut på att samhället upprätthåller sig självt genom att dela gemensamma normer, värderingar och strukturer. Sociala problem anses därför bero på ett svagt samband mellan individen och samhällets struktur (Meeuwisse & Swärd, 2002). Kontrollteorier fick sitt genombrott mellan 1950-talet och 1960-talet av bland annat teoretikerna Walter Reckles och Travis Hirschi (Shoemaker, 2009). Den grundläggande innebörden av dessa teorier är att det finns två olika kontroller som fungerar gemensamt; den psykologiska, som handlar om individens inre kontroll över sig själv, och den sociologiska, dvs. den institutionella kontrollen. Den psykologiska handlar mer specifikt om förmågan hos individen som gör att han eller hon kan kontrollera sig själv medan den sociologiska kontrollen innebär de yttre kontroller som förhindrar eller förebygger att individen begår brott. Exempel på sociologisk kontroll är familjen, skolan och andra myndighetsfunktioner (Lilly, Cullen & Ball, 2011).

Ungdomarna och samhället

Denna kontroll, enligt teorin, förutsätter att samhället blir kontrollerat uppifrån så att den som avviker från normen står till svars för sina gärningar. Följderna av en

(9)

brist på dessa kontroller blir, enligt kontrollteorier, oönskade beteenden hos såväl individen som samhället. För att förklara orsaken till ungdomsbrottsligheten i dagens samhälle analyserar kontrollteorierna inte brottet i sig utan vilka förutsättningar och möjligheter som finns för dem som inte begår brott. På så sätt menar teoretikerna att det går att understryka vad det är som skiljer sig mellan de som avviker från normen och de som inte gör det. Ungdomsbrottslighet kan därför uppfattas som dysfunktionell psykisk- och social kontroll, dvs. att det fattas en fungerande kontroll. En dysfunktionell reglering av den enskilde eller av det samhälle denne lever i försämrar möjligheten att ungdomen skaffar sig en välförankrad relation med sin omgivning. Resultatet blir slutligen dålig självkänsla eller brist på anslutning till de sociala institutionerna som i sin tur leder till ungdomsbrottslighet. Med kontroll menas här personlig kontroll över sig själv samt den institutionella kontrollen som utövas av bl.a. familjen, skolan och andra myndighets funktioner som finns i samhället. Personlig kontroll hänger samman med vilken självbild man har samt hur bra självkänsla han eller hon har. Social kontroll kan beskrivas hur stark relationen är mellan föräldrarna och barnen, hur motiverad ungdomen är i skolan och hur mycket acceptans ungdomen visar gentemot samhällets uppsatta regler eller normer (Shoemaker, 2009).

Familjen och samhällets betydelse för barnen

Travis Hirschis teorier, nämligen socialbandsteori och självkontrollteori som tillhör kontrollteorier verkar enligt min uppfattning vara tillämpningsbara utgångspunkter i min studie. Även om de har två olika utgångspunkter kan de anses vara förenliga i den bemärkelsen att de båda teorierna betonar vikten av kontroll över människans handlande. Socialbandsteori förklarar för oss den grundläggande orsaken till varför människan handlar irrationellt. Hirschi, tillskillnad från de flesta teoretiker, vände på frågan om varför människan begår brott, han ställde sig i stället frågan varför följer människan lagen? För att ge oss svaret på denna fråga hävdar Hirschi att brottslingarna saknar de förutsättningar som hindrar icke-brottslingarna att begå brott, dessa kallar han sociala band. Att begå brott är en universell företeelse, men det skiljer sig i motivation från person till person, menar Hirschi. Han menar att det som antingen medför eller hindrar folk från att handla kriminellt beror mestadels på hur stark eller svag den sociala kontrollen är. Hirschi betonar vikten av den sociala kontrollen som utgör bl.a. familj- och föräldrarelationen, skolan, och hur mycket relation ungdomen har med övriga i samhället. Han konstaterat att socialband består av till fyra lika viktiga komponenter - anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse (Lilly et al., 2011)

Självkontroll och brottslighet

Även om teorin om sociala band anses har fått mest inflytande under 1960-talet, lanserade Hirschi tillsammans med Gottfredson en snarlik teori som han kallade självkontrollteori. Denna teori handlar i huvudsak om brottsligheten, den förklarar för oss vad som driver människan till att begå brott. För att förklara brottslighetens uppkomst menar Hirschi och Gottfredson att allt handlar om en låg självkontroll hos individen, vilket i sin tur kan leda till ett kriminellt beteende. De menar att brott kan anses tillhandahålla för denna person en kortvarig tillfredställelse i form av exempelvis pengar, underhållning eller, i vissa fall, undanflykt från vissa situationer. De som inte begår brott har däremot en hög självkontroll. Vägen in och ut ur kriminalitet hänger i stort sett ihop med barnets tidiga uppfostran, med hur föräldrarna har varit motiverande och närvarande både fysiskt och känslomässigt. Barn som har upplevt vanvård, dålig uppfostran och

(10)

brist på engagemang vad gäller skolan och sociala aktiviteter kan på senare tid i livet hamna i kriminalitet. Barn som har fått både sina fysiska och psykiska behov tillfredsställda kan däremot avhålla sig från kriminella beteenden genom sin höga självkontroll menar teorin. Denna teori söker inte enbart förklaringarna för ungdomsbrottslighet från de psykologiska betingelserna hos själva barnet utan också från den sociologiska delen kring barnet, exempelvis relationen det har med familjen, skolan, sociala aktiviteter och gemensamma normer i samhället (Lilly et al., 2011 )

På senare tid har Hirschi och Gottfredson lagt tyngdpunkt på självkontrollen mer än de sociala banden. De har konstaterat att det är självkontrollen som barnet psykologiskt internaliserat som har en avgörande roll för om barnet blir brottsligt eller inte. I de situationer som individen skulle kunna begå brott så är det självkontrollen som fungerar som en broms, den hindrar alltså honom eller henne att tappa kontrollen och därmed handla fel. Det är av yttersta vikt att barnet lär sig detta tänkesätt i tidig ålder genom sina föräldrar eller den/dem som har vårdnaden av barnet. Om föräldrarna eller vårdnadshavarna brister i denna förutsättning är risken stor att barnet misslyckas med skolan, att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter, i att skapa relationer med andra, eller hitta jobb i framtiden och dras istället med i kriminalitet. Viktigt att notera är att det finns en hel del författare som yttrat sina invändningar vad gäller självkontrollteorin. De menar att det inte är färdigförankrat men har inte konstaterat huruvida det är förmågan eller viljan av självkontroll som har en avgörande roll när det gäller att begå eller avstå från att begå brott (Lilly et al., 2011)

Kritikerna menar att även om individerna förmår att utöva sin självkontroll precis som teorin förespråkar så är viljan också ett faktum som ska räknas med. För att förklara den bakomliggande orsaken till ungdomsbrottsligheten hävdar Hirschi att det är ett mänskligt beteende som mer eller mindre är benäget att få sin tillfredställelse på det enklaste sättet som står till buds. Även om vi har påpekat att dessa teorier, sociala bandteorin och självkontrollteorin, till viss del kan tolkas som att de menar helt olika. Hirschi konstaterar att det hela handlar om huruvida en kontroll finns över huvud taget, och i så fall vem som utövar kontrollen, graden av de sociala banden, som exempelvis den yttre samhälls- och gruppnivå dvs. skolan och familjen eller graden av individens självkontroll (Lilly et al., 2011)

Teoriernas relevans för studien

Studiens teoretiska tillämpning tar sin utgångspunkt i de kriminologiska kontrollteorier som söker förklaringarna för brottslighet från den sociala och den psykologiska kontrollen över människans handlande. Kontrollteorier menar att människan har en tendens att begå kriminella handlingar i syfte att nå sitt mål, varför det är mycket viktigt att det antingen finns inre eller yttre kontroll som förhindrar att denna kriminella handling utförs. Yttre kontroll innebär det konventionella sociala bandet som individen har med samhällets olika instanser, exempelvis skolan, lärarna, ungdomshälsan, fritidsaktiviteter, etc. Om ungdomen har ett svagt band till samhället löper han eller hon större risk att misslyckas med skolan och meningsfulla fritidsaktiviteter, och därmed ansluter sig till kriminella ungdomar. Ett starkt socialband eller en stark självkontroll är en bra förutsättning för ungdomen att avstå från kriminalitet menar teorierna.

Alla mina informanter har av olika anledningar börjat tugga kat i tidigt tonårsålder, de har misslyckats med skolan och även ägnat sig åt kriminalitet på liten skala. Men en sak har de gemensamt; att de har växt upp mer eller mindre

(11)

hos ensamstående mammor med låg utbildning. Detta innebär att de under tonårsperioden har haft dålig ekonomi, även senare efter att de blivit myndiga. Detta ledde till att de ägnade sig åt små kriminaliteter och drogmissbruk, drogförsäljning av exempelvis kat, alkohol, hasch osv. Därför anser jag att det är relevant och lämplig att använda sig av dessa teorier.

METOD

Materialval

Denna undersökning har en kvalitativ ansats, vilket innebär att analysera och tolka de ord och svar som uppgetts av informanterna (Rosengren & Arvidson 2010). Jag har intervjuat fyra ungdomar i åldern 19 till 26. Observera att jag, utan att ta hänsyn till lagens definition, kallar dem ungdomar. Detta eftersom personer i den här åldern i dagligt tal ibland kallas ungdomar. Intervjun spelades in med en

smartphone och transkriberades därefter i min dator. Till att börja med

informerades respondenterna om syftet med min studie, liksom tystnadsplikten som gäller mig samt hur intervjuns struktur skulle komma att se ut.

Intervjuerna baseras på snöbollsurval, det vill säga att jag inledningsvis tog kontakt med en av mina undersökningspersoner. Denne tipsade mig sedan om en annan person som kunde vara relevant för min undersökning och så vidare (Bryman, 2011), tills alla de fyra intervjuerna blev färdiga.

Intervjuerna hölls i huvudsak på somaliska, men eftersom vissa svenska terminologier och en del begrepp, inte finns på somaliska så har svenska använts stundom. På det här viset har jag och intervjupersonen tydligt kunnat förstå varandra. Jag har använt mig av en ostrukturerad intervjuguide där respondenterna ges större utrymme att uttrycka sig fritt i intervjun. Det här kan betyda att frågorna som ställs till intervjupersonerna kan skilja sig åt något emellan, beroende på svaren, även om den övergripande intervjuguiden följts. Ostrukturerad intervjuteknik används mest vid explorativa undersökningar där forskaren vill förstå ett fenomen inom samhället, vilket innebär att ge intervjupersonerna större möjlighet att strukturera och utforma sina svar själva (Ruane, 2006).

Frågorna som jag har ställt till mina informanter bygger i huvudsak på de frågeställningarna som jag har utgått ifrån. De rör sig bl.a. om familjekonstellationen, föräldrarnas utbildning och bakgrund, ungdomens relation till sina föräldrar, ungdomens egen utbildning och sysselsättning, kompiskrets, hälsa osv. Detta förutsätter för det första att frågorna i grunden omfattar frågeställningarna och syftet med undersökningen. För det andra, är det även viktigt att underlätta för respondenterna så att dessa inte i onödan behöver spendera en längre tid för att svara frågorna (Bryman, 2011). Viktigt är att påminna mina läsare om att metoden för det föreliggande arbetet bygger på kvalitativ metod. Det här innebär att jag tolkar mina informanters svar och synpunkter med hjälp av tillämpbara teorier och tidigare forskning. Kvalitativ metod är sådan forskning som studerar ett specifikt fenomen inom samhället genom intervju eller observation (Thurén, 2008).

(12)

Avgränsning

Denna studie är begränsad till fyra killar mellan 19 och 26 år som använder kat. Då det är svårt att få kontakt med kvinnor som också använder kat så kommer studien inte att omfatta några kvinnor. Intervjuerna är, som tidigare nämnts, baserade på snöbollsurval och utfördes var för sig efter varandra. Det blev omöjligt att lyckas få tag i fler ungdomar som konsumerar kat, varför det bara är fyra stycken som intervjuades.

Etiska överväganden

Etik kommer ursprungligen från ett grekiskt ord, ethos, vilket närmast motsvarar moral. Grundtanken för den etiska principen vid forskningsarbeten som rör människor går ut på att skydda informanternas integritet genom att anonymisera deras personuppgifter. (Kvale & Brinkmann, 1999). Under intervjuns gång bör forskaren alltid fundera noga på vilken etisk problematik som kan uppstå under och efter forskningsprocessen.

I min studie är det informanternas integritet som jag i första hand iakttar genom att försöka minska risken av de eventuella forskningsrelaterade problemen, exempelvis att avslöja deras personuppgifter utan medgivande eller undanhålla en del av intervjuns syfte. Det skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för såväl informanterna som för studieresultatet. Bryman tar hjälp av begreppet

konfidentialitetskrav som innebär att avrapportera intervjun på ett sätt som gör det

omöjligt för utomstående att känna igen dem, varken genom namn eller intervjuns karaktär (Bryman, 2011). För att säkerställa att informanterna inte ska bli identifierbara så har vi kommit överens om att inte använda deras riktiga namn samt att inte avslöja deras jobb eller adress. Jag har både muntligt och skriftligt upplyst var och en av mina informanter om att uppgifterna de lämnar till mig inte ska föras vidare till någon annan, det kommer inte heller att användas till annat ändamål än vad forskningen avser. Intervjun sattes igång först efter att ungdomen hade lämnat sitt samtycke. Det betyder att samtliga ungdomar har accepterat att frivilligt delta i undersökningen. Informanterna har dessutom, enligt

informationskravet, informerats om syftet med undersökningen, och att de, när som helst, under intervjuns gång kan ta tillbaka sitt samtycke och därmed avbryta undersökningen (Bryman, 2011). För att respektera informanternas privatliv har vi kommit överens om att intervjun hålls på ett ställe som de själva bestämt, nämligen utanför deras bostäder.

En annan viktigt punkt som har med min undersökningsetik att göra är att man måste ta full hänsyn till sanningshalten av studieinnehållet, vid både datainsamling och analys. Det betyder att man inte med avsikt förfalskar, förvränger eller ändrar den information som lämnats av informanterna, och inte heller medvetet använder andras texter utan att uppge dess källa (Forsman, 2011). Att följa dessa kriterier under intervjuerna har dels bidragit till att jag iakttagit informanternas integritet, och dels till att kvalitén på mitt arbete har höjts.

Vetenskapsrådet har utfärdat etiska regler som gäller all form av forskning, oavsett om det handlar om människor eller djur. Grundprincipen är att de människor som forskningen berör, inte på något vis ska komma till skada, psykiskt eller fysiskt. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor förklarar hur man ska förhålla sig vid all forskning som är avsedd för människor, levande eller icke-levande. Grundtanken är givetvis att minska risken att undersökningspersonerna kan komma till skada även om undersökningsdeltagarna har gett sitt samtycke genom muntlig eller skriftlig

(13)

acceptans. Det ska även garanteras att personerna som deltar i undersökningen har förstått innebörden av studien (Centrala etikprövningsnämnden, 2012).

TIDIGARE STUDIER

Kat som kultur

Tidigare studier om katkonsumtionen hos somalier boende i Sverige i allmänhet och bland somaliska ungdomar i synnerhet är inte så många. Det kan bero på att användandet är begränsat just till den somaliska gruppen och inte har spridit sig till andra delar av befolkningen. Således kan antas att andelen forskare som intresserar sig för ämnet, inte heller är särskilt stor. Bland de få studier som jag har hittat finns De Cal & Söderlinds (2007) studieDet som inte syns, finns inte - En kartläggning av katanvändningens omfattning bland somalier. Resultatet av

studien visar att en tredjedel av 122 informanter, varav drygt hälften var kvinnor, svarade att de någon gång har använt kat. Ungefär var tionde person uppgav att han eller hon konsumerade kat under den tid studien genomfördes. Vad gäller ungdomar, särskilt pojkar, har studierna visat att nästan hälften, alltså 14 utav 28 ungdomar, svarat att de någon gång har provat kat (De Cal & Söderlind, 2007). De Cal & Söderlind refererar en annan studie som också gjorts av Göteborgs universitet under 2004 med titeln Knark kontra kultur - studie av katmissbruket i Göteborg och vad som görs för att förhindra det av Ulla-Carin Moberg. Studien handlar om katkonsumtionens utbredning i det somaliska samhället och konsekvenserna, synliga och osynliga, som drabbar de inblandade aktörerna. Moberg gör en kartläggning av katmissbruk bland somalier i västra Götalands län och undersöker vilket stöd och vilka insatser kommunerna ger till dem som har katmissbruksproblem. Ett trettiotal personer som använder eller tidigare har använt kat intervjuades i studien. Slutsatsen av studien visar att katkonsumtion medför både sociala och ekonomiska problem bland somalier i Göteborg. Dessutom uppmärksammas nästan aldrig katkonsumtionen inom såväl sjukvården som socialtjänsten (De Cal & Söderlind, 2007).

Kat i Storbritannien

Anderson et al (2007) gjorde en mer ingående studie om kat och somalier i Storbritannien där det inte är kriminellt att använda kat. Inledningsvis ger studien en historisk översikt om hur drogen introducerats för det somaliska folket och hur den har blivit en del av den somaliska kulturen. Den del som jag använder mest i min studie kallar författarna Khat in the diaspora. Det handlar om i vilken omfattning somalierna i Storbritannien använder kat samt den brittiska regeringens ställningstagande kring legaliseringen respektive kriminaliseringen av kat. I detta kapitel analyseras också vilken syn somalierna själva har, både katanvändare och icke-användare. Exempelvis tas frågan upp om vad de anser kring att likställa kat med andra förbjudna droger och att en fullständig kriminalisering därmed skulle införas. Författarna diskuterar hur katanvändningen förändrats genom tiderna, från att ha använts kollektivt i ett kulturellt sammanhang till en blandning av både kultur och missbruk. Men sammantaget anser många somalier, enligt denna studie, att kat inte längre har samma anseende som förr, oavsett om man använder det eller inte (Anderson et al., 2007).

(14)

Negativa effekter av kat

Polisutbildningsprogrammet på Umeås Universitet har gjort ett fördjupat forskningsarbete om konsumtion av kat. Studien har till syfte att förstå hur konsumtionen av kat kan påverka familjelivet, samt vad som kan göras av polisen, skolan och Socialtjänsten för att bekämpa katmissbruket. Studien har valt Rinkeby som sitt forskningsområde efter rekommendation från polisens informationsansvarige i frågor om narkotika. Rinkeby är den stadsdelen i Stockholm där det finns en stor andel personer från östra Afrika, särskilt somalier. För att få förståelse för vilka konsekvenser och problem som kan relateras till katkonsumtionen har intervjuer gjorts med olika personer från lärarkåren, polisen, socialtjänsten och även medlemmar från föreningen kvinnor mot kat. Studiens teoretiska utgångspunkt tenderar att vara mer en beskrivning av de farmakologiska egenskaper hos drogen, vilka konsekvenser som den medför, samt begrepp som missbruk, narkotikabrott och grovt narkotikabrott (Skoglund & Carlsson, 2008).

Fokus ligger på familjenivå och samhällsnivå. Studiens resultat visar att katmissbruk ofta syns i familjelivet, där mannen brister i sitt ansvar. Istället för att bidra till och delta i familjelivet, spenderar dessa män mycket tid på att skaffa sig kat för att sedan sitta och tugga i flera timmar någon annanstans än hemma. Detta kan orsaka familjekonflikter som i värsta fall, leder till skilsmässa. Vad gäller samhällsproblem har studien konstaterat att missbrukande män ofta saknar sysselsättning såsom arbete och/eller pågående utbildning. Männen introducerar även kat för de yngre landsmännen genom att bland annat köpa och sälja på ställen där somalierna, vuxna och unga, träffas, men även tuggar där det kan finnas barn och ungdomar som i tidig ålder också kan börja ta efter beteendet (Skoglund & Carlsson, 2008).

Enligt studien använder polisen, socialtjänsten och skolan olika strategier för att bekämpa alla former av droger. Polisen är oenig om hur de kan bekämpa katsmuggling i Sverige. Det märks dessutom att arbetet mot kathandel inte är lika prioriterat hos polisen som andra droger. Socialtjänsten initierar utredning när det har inkommit en anmälan om ett katmissbruk hos en individ. Dock upplever socialtjänsten vissa svårigheter exempelvis att familjerna som har en missbrukande familjemedlem inte är samarbetsvilliga då de vill skydda sin kultur.

Trots det här försöker socialtjänsten i sitt arbete mot katmissbruk, att bygga förtroende hos den som lider av missbruk av drogen. Skolan gör sitt jobb genom att anmäla barn som av någon anledning far illa till socialtjänsten. Föräldrarna ska också anmälas till socialtjänsten av skolan om lärarna upplever att de inte kommer och deltar i skolmöten trots upprepade kallelser (Skoglund & Carlsson, 2008). En studie från Mälardalens universitet har studerat hur somalierna som lever i Sverige ser på katkomsumtion i bemärkelsen om de är medvetna att drogen är illegal enligt svensk lagstiftning. Studien har använt sig av ett fenomenografiskt tillvägagångssätt (Osman & Söderbäck, 2011), vilket går ut på att de som studeras, med egna ord får berätta om den företeelse som ska studeras. Därefter försöker forskaren förstå mönstret genom att analysera berättelsen (Rosengren & Arvidson, 2010). Fjorton intervjuer har genomförts med både män och kvinnor. Studien har, liksom de flesta andra studier om kat från olika forskare, kommit fram till slutsatsen att somaliernas syn på kat är både negativ och positiv. Majoriteten anser att kat är ett stort samhällsproblem som medför olika problem hos såväl konsumenten som dennes närstående, exempelvis familjen och släkten.

(15)

Det finns dock även personer som tycker att kat är en social aktivitet som används för att upprätthålla gemenskapen och kulturen bland somalierna i diasporan (Osman & Söderbäck, 2011).

Illegala droger

Bengt Svensson har i åratal forskat om drogmissbruk och narkotikaanvändarnas vardag i Malmö stad. Hans forskning som han kallade pundare jonkare och andra handlar uteslutande om tunga droger som exempelvis amfetamin och heroin. Svensson har bl.a. forskat om hur vardagslivet ser ut hos en grupp av narkomaner i förhållande till vad de själva har för möjligheter i samhället (Svensson, 2007). Även om kat inte inkluderas i denna studie anser jag ändå att det är lämpligt att använda den i analysen då kat tillhör narkotikagruppen i lagens mening. Narkotika är ett samlingsnamn för olika berusningsmedel som, enligt svensk lagstiftning, är förbjudet att olovligt använda, framkalla eller inneha. Den kan leda till fängelse i högst tre år (1968:64)

Svenssons drog- och narkotikaforskning i Malmö har behandlat ämnet djupgående. Bland annat studeras hur individer kommer in i missbruksvärlden, hur de kan ta sig ut ur den, vilken gruppkonstellation de kan tillhöra under missbrukstiden och även vilka effekter kriminalisering av dessa droger kan innebära för såväl samhället som för individer som konsumerar dem.

Han observerar noga sju personers, fem män och två kvinnor, droganvändning under en treårsperiod. Han har intervjuat dem, lyssnat på dem, träffat och observerat dem där de knarkar, på behandlingsinstitutionerna och även i deras privata bostäder (Svensson, 2007). Observationen riktar sig bl.a. mot droganvändarens sociala världar, handlingar och sociala identiteter. Sociala världar är, menar Svensson, den känsla av grupptillhörighet som uppstår i mänsklig interaktion, vilka gemensamma normer, värderingar och samförstånd som ska gälla mellan individerna. Det uppstår därmed kulturer och subkulturer som har en avgörande betydelse för vad som inom gruppmedlemmarna kan ses som moral och/eller omoral. Exempelvis kan det handla om drogernas betydelse, status och vilka regler som råder inom gruppen. De sociala världarna samt droghandels- och försörjningsarbete skapar i sin tur sociala identiteter som kan innebära en etablerad narkoman. Ju längre en individ tillhört denna subkultur desto mer integrerad blir denne. Samtidig som subkulturen omfamnar de nya rekryterade användarna splittras det gamla gänget till mindre subgäng. Detta levnadssätt innebär en livlig, aktiv och händelserik social värld, på gott och ont, sett ur ett narkoman-, respektive samhällsperspektiv. Och det är dessa mekanismer som, enligt Svensson, gör att personer fastnar i drogmissbruk trots att det innebär ett svårt och slitsamt liv (a a.).

RESULTAT

I det här avsnittet redogör jag för det jag har kommit fram till utan att göra några kopplingar till litteraturen. Jag börjar med att presentera informanternas livshistoria, sedan arrangerar jag deras berättelse utifrån studiens syfte, frågeställningar, metodval och teorier som var mina utgångspunkter för undersökningen. Eftersom mina informanter har gett tämligen likartade svar på mina frågor så skriver jag ihop svaren, speciellt på de delar som har med studiens

(16)

syfte och frågeställningar att göra. Detta gör det enklare för oss att koppla ihop syftet och frågeställningarna till analys- och diskussionsdelen. Intervjuerna genomfördes under december 2012 men skrivarbetet fortsatte av personliga skäl fram till vårterminen 2014.

Kort presentation av respondenterna Abdi

Abdi, 25 år, kom till Sverige 1996 när han var åtta år gammal tillsammans med sin mamma och en skara syskon, genom familjeanknytning till sin pappa, först till Stockholm, sedan flyttade de till Norrköping. Han uppger att han gjorde bra ifrån sig i skolan samtidigt som pappan hjälpte honom hemma med läxorna. Han uppger även att han var väldigt blyg och inte vågade kliva fram. På senare tid hade Abdi börjat prestera sämre resultat, och då efter flera förbättringsförsök insåg pappan att skolan inte kommer att tillgodose Abdis behov eftersom det dels var för många somalier som också gick dit vilket gjorde att han inte utvecklades språkmässigt och dels att hemmet och skolan låg alltför långt från varandra, därför bestämde pappan att det var nödvändigt att flytta familjen till Norrköping, där somalierna var i mindre antal än i Stockholm. I denna skola hade olyckligtvis Abdi så småningom haft mycket hög frånvaro, han ägnade sig mycket åt att hänga med kriminella ungdomar som senare introducerade honom för kat, snatteri och våldsanvändning. En dag påträffades Abdi av sin pappa ute på stan och tog honom hem, och gav honom stryk. Det uppstod konflikt mellan föräldrarna pga. att pappan, trots att han var arbetslös, tuggade mycket kat och reste mycket. Detta ledde till att föräldrarna skiljdes. Pappan flyttade efteråt till Storbritannien där han fortfarande bor. Abdi omhändertogs senare av Socialtjänsten när han var 17 år gammal och fördes till ett HVB hem utanför Stockholm, där han stannade tills han fyllt arton år och flyttade till Malmö till släktingar som fixat en lägenhet åt honom. Därefter fick han mer frihet att tugga kat, dricka alkohol och även prova hasch. Det var kat som lockade Abdi mer än alla andra droger, för att det inte drar mycket uppmärksamhet från polisen men också för att det har bättre anseende bland somalierna jämfört med andra droger. Innan han fick sitt nuvarande jobb på ett förpackningsföretag i Malmö, arbetade han åt en katsmugglare som ersatte honom med mer pengar än han hade fått via socialbidrag eller aktivitetsstöd. Detta gjorde att han ägnade mycket tid till att smuggla, sälja och tugga kat. Nu tuggar Abdi kat två till tre gånger per vecka. Abdi är idag gift och har ett barn, han bor i en egen lägenhet i Malmö sedan ett par år tillbaka.

Aamir

Aamir bor i Malmö, Rosengårdsstadsdel sedan ankomsten till Sverige 2003 tillsammans med sin mamma och flera syskon då han var 16 år gammal. Han jobbar nu som personlig assistent och taxichaufför. Han uppgav att han hade planer på att börja läsa miljövetenskapsprogram på Malmö Högskola under vårterminen 2013. Han är gift och har två barn. Pappan dog kort innan familjen flyttade till Sverige. Han minns att hans pappa aldrig tuggat kat och att han var negativt inställd till det. Aamir bekantade sig med att tugga kat först i Etiopien när familjen väntade på visum från svenska ambassaden för att sedan eskalera sitt användande när han läste på gymnasiet här i Sverige. Nu tuggar han det två gånger per vecka. Tidigare kombinerade han även med alkohol vilket han tyckte hjälpte honom att somna. Nuförtiden när han tuggar kat blandar han det inte längre med alkohol.

(17)

Mohamed

Mohamed är 25 år gammal och kom till Sverige 2004 då han var sexton år gammal. Nu är han pappaledig med sitt första barn, men jobbar ibland som taxichaufför. Hans pappa och äldre bror är båda konsumenter av kat och broderns fru har lämnat honom på grund av missbruket. Detta har fått Mohamed att spekulera i om det finns något ärftligt beteende som gör att han dras till kat. Han tuggar kat två till tre gånger per vecka. Förutom kat har Mohamed provat andra droger, exempelvis alkohol, cannabis och nikotin, och han anser att det var kat som var inkörsporten till dessa droger. Även om han har fått behandling tyckte han att det var frun och sysselsättningen som hjälpte honom avsluta konsumtionen av dessa droger - kat undantaget. Nu är det bara kat han konsumerar, men han är samtidigt bekymmersam över risken att vara på väg att förlora sin fru precis som den äldre brodern gjorde pga. katmissbruket, då de separerat vid två tillfällen. Han känner att han inte kan kontrollera sig när det gäller kat. Han menar att han lägger mycket tid på att skaffa sig drogen och sedan tugga den i flera timmar och därefter återhämta sig från dess biverkningar.

Jamal

Jamal är 19 år gammal och bor med sin familj, bestående av honom själv, föräldrarna och tre yngre systrar. Han kom till Sverige för fem år sedan när han var fjorton år och sedan dess bor han i Malmö. Föräldrarna skildes för tre år sedan när han var 16 år, och sedan dess bor han med sin mamma medan pappan flyttat till Örebro i samband med skilsmässan. Nu läser han på gymnasiet och drömmer om att bli dataingenjör. Han tuggar kat två till tre gånger i veckan. Han känner inte någon i sin närmaste släkt som tuggar kat eftersom han är från en religiös familj som är emot alla former av droger, däribland kat. När han för första gången fick prova kat var han sjutton år gammal, och sedan dess tuggar han nästan varje helg. Alkohol och andra droger har han aldrig provat.

Bristande kontroll över ungdomarnas beteende: föräldrarna och skolan

Undersökningspersonerna i studien har uppgett att de av olika anledningar har börjat eller fortsatt tugga kat här i Sverige, men gemensamt är att de har känt en frihet när de tuggat kat. I Somalia hade de inte haft större möjlighet att konsumera kat därför att föräldrarna hade en starkare kontroll över dem. När man kommit hit till Sverige så blev situationen helt annorlunda. Föräldrarna hade inte lika stor makt som förr samtidigt som de flesta saknade formell utbildning, vilket gjorde att föräldrarna kände sig maktlösa. Antingen kom man hit ensam, eller med en ensam mamma eller så har föräldrarna skilt sig från varandra efter en kort vistelse i Sverige. Även om man har fått gå i en bra skola med bra lärare och undervisning, upplevde de att det i stort sett saknades ett tydligt samarbete mellan skolan och föräldrarna. Detta ledde i sin tur till att man fick mer frihet och utrymme att handla. Man tillbringade mycket av sin tid ute på stan och hängde med sina kompisar. Föräldrarna var nöjda bara man skötte sig bra i skolan och inte hade haft hög frånvaro eller skolkat mycket. Vad som hände efter skolan hade varken föräldrarna eller någon annan någon större koll på. Skolan verkade inte heller vara något hinder eller verkade förebyggande för undvika att de började tugga kat så länge de inte ser att ungdomarna tuggar på skolområdet. Samtliga informanter har även uppgett att de har medvetet eller med föräldrarnas vilja bestämt sig att flytta in till de områden där många somalier redan bor. Tanken bakom denna flytt var dels att få praktisk hjälp från sina landsmän, dels att behålla sin kultur, däribland religionen som är väldigt viktigt för dem. Nackdelen med det här var att man nästan dagligen fick träffa dem som säljer eller tuggar kat, sedan genom

(18)

grupptryck gjorde man precis som de flesta gjorde, alltså att tugga kat. Gamla vänner försvann, framför allt svenskar och icke-somalier, för att man, som sagt, hängde mest med sina landsmän. Sedan blev skolan och fritidsaktiviteter sämre. Man fick inte ett tillräckligt bra slutbetyg för att kunna söka till universitet eller högskola efter gymnasiet. Under den tid dessa killar använde kat har varken polisen eller Socialtjänsten uppmärksammat dem. De tycker att det har med drogens lågprioriterade status i det svenska samhället att göra. De menar att svensk polis inte ser kat som lika farlig som andra droger så länge det inte används av andra människor utanför den somaliska gruppen. Därför är det lättare att skaffa sig kat eftersom det inte kostar så mycket pengar och säljs på flera plaster i Malmö. Man lägger ungefär 800 till 1000 kr i månaden på sin katkonsumtion.

Hur ser informanterna på drogen kat

Samtliga informanter har betonat att kat är ett samhällsproblem vars negativa konsekvenser tydligt överväger de positiva vinsterna. Jamal betonar att han är fullt medveten om att det strider emot hans religiösa övertygelse, vilket gör honom obekväm när han tuggar det. Men det finns dock många förespråkare som insisterar att ett ting inte får kallas haram – förbjudet, såvida det inte benämns i

koranen eller i profetens rekommendationer. Men Jamal önskar att det skulle

regleras genom att antingen skärpa reglerna kring kat, så att det nästan blir omöjligt att smuggla in det i Sverige eller att det avkriminaliseras för eget bruk. Abdi säger, även om han håller med om att kat kan förknippas en hel del samhällsproblem som vi har inom det somaliska samhället, att kat är vår kultur, och det är ett sätt att markera och bevara sin härkomst. Mohamed finner inga fördelar med kat. Däremot betonar han att de negativa konsekvenser är betydligt större än vad fördelarna är. Problemet är att det är integrerat i den somaliska kulturen och har blivit en del av den, på samma sätt som alkohol är integrerat i den svenska kulturen. Han menar att den som tuggar kat kan bl.a. drabbas av sömnlöshet, dålig aptit, fattigdom och att man alltid är frånvarande från familjen, för att man sitter och tuggar med andra i flera timmar. Mohamed verkar vara övertygad om att kat är den vanligaste orsaken till en hel del familjekonflikter och skilsmässor bland somalierna i hemlandet och i diasporan. Vanligtvis blir man beroende och drogen tar över kontrollen över en. Integrationen i samhället försvåras, och man känner att man lever utanför Sverige.

När det gäller de positiva sidorna av kat hävdar Aamir, Abdi och Jamal att det har ett presentationshöjande effekt som hjälper användaren att inte känna sig trött, under förutsättning att man har konsumerat en måttlig mängd. Därför kan det verka fördelaktigt att konsumera kat när man jobbar med ett tungt fysiskt arbete flera timmar i sträck. Kat kan även verka som en social grej där somalierna träffas, utbyter information om både hemlandet och värdlandet och således upprätthåller somaliskheten. Det är precis som snus eller alkohol i Sverige, de har både sina för- och nackdelar menar dem. På frågan om det finns någon kvinnlig användare av kat i familjen eller i släkten så svarade de alla att det inte finns sådana, i och med att det enligt somalisk kultur är tabubelagd att kvinnor tuggar kat. Men även om det finns kvinnor i Malmö och på andra ställen som konsumerar kat så är det ändå väldigt svårt att lära känna dem. De tuggar i smyg med hjälp av en manlig mellanhand för att det är svårt för dem att köpa in det på egen hand på en marknad med många män.

(19)

Grupptryckseffekt bland ungdomarna

Informanterna i min studie hävdar samstämmigt att det var kompisarna som lurat dem att prova kat för första gången genom grupptryck. Det är naturligt att människor är benägna att associera sig till en grupp där han eller hon delar gemensamma normer. Därför blev det lätt och gick fort att börja använda kat menar de. Om man inte är med när de sitter och tuggar kat då känner man sig utanför, därför blir det oerhört viktigt att inte missa dessa sittningar, säger Jamal och Abdi. De är det enda de har att roa sig med. Samtidigt som killarna föll offer för denna drog, tyckte föräldrarna att allt var i sin ordning, särskild så länge de rörde sig inom en somalisk krets. Men de visste inte vad de gjorde utan det tog väldigt lång tid innan de fick veta att killarna hade lärt sig att tugga kat. När föräldrarna väl fått kännedom om sina söners katmissbruk accepterade de detta och lät dem tugga kat som många av sina landsmän. De tre killarna som är gifta uttrycker att de nu inte har ett lika stort intresse av att tugga kat som innan, dels då de har fått ett annat livsförhållande och tagit ansvar, dels för att det inte gynnar familjen ekonomiskt eller socialt. Abdi och Aamir betonar att deras fruar har bidragit oerhört mycket till deras kamp mot kat, de tror att de kommer att, sakta men säkert, sluta använda kat. Mohamed håller också med dem, men är däremot mer oroad att hamna i familjekonflikt pga. sin katkonsumtion då frun lämnade honom vid två tillfällen. Sammanfattningsvis känner de sig nu så pass mogna att det nu är dags att förverkliga sina drömmar, alltså att leva ett liv utan droger, väl medvetna om att det krävs hårt arbete och ansträngningar för att lyckas med det. Den fjärde killen, Jamal, känner sig ambivalent till huruvida han ville sluta använda kat. Han tycker att det inte är något större problem för honom så länge det inte påverkar hans sysselsättning eller leder till andra illegala droger.

DISKUSSION

I detta avsnitt kommer jag presentera mina reflektioner kring resultatet som jag har samlat in. Sedan analyserar jag det utifrån frågeställningar och hypoteser som i huvudsak styr min studie med hjälp av den tidigare behandlade forskningen och teorierna.

Metoddiskussion

Studien bygger på en kvalitativ ansats, där tonvikten ligger mer åt att analysera ord än att mäta siffror. Kvalitativa studier grundar sig på fyra kända traditioner, nämligen naturalism, etnometodologi, emotionalism och postmodernism (Bryman, 2011). Jag ska inte gå in på mer detaljer om vad dessa fyra begrepp betyder, men det viktiga här är ju att belysa att den kvalitativa ansatsen samlar in empiri, exempelvis genom intervju eller observation och sedan analyserar dessa med hjälp av en teoretisk utgångspunkt. En kvalitativ forskning, till skillnad från kvantitativ forskning, söker inte kausala orsakssamband utan försöker finna förståelse i mönster, företeelser, begreppsutveckling och teoretisk generalisering (Meeuwisse, Swärd, Eliasson-Lappalainen & Jacobsson, 2008). I mitt arbete har jag sammanställt intervjuerna på ett sätt som överensstämmer med uppsatsens frågeställningar och syfte. Vinsten med det här är att, helt enkelt, låta analysera texten i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Det kan emellertid vara utmanande att avlägsna sina perspektiv från det man tolkar eller analyserar. Mitt resultat skulle kanske generera mer slutsatser om det hade varit mer än fyra personer som deltog i studien. Därför kan det tyckas överdrivet om

(20)

jag uttalar mig om att mitt resultat kan appliceras på alla somaliska ungdomar som tuggar kat. Anledningen är att de fyra killarna som jag har intervjuat är stickprov, vilket innebär att de som undersöks består av en väldigt liten del av den hela populationen som undersökningen gäller (Rosengren & Arvidson, 2010).

Under intervjuerna har jag upplevt att tre av respondenterna talade i plural genom att använda pronomen ”vi” eller ”man”. Jag har förstått detta som att de vill medvetet generalisera sina svar, därför styrde jag bort dem genom att förtydliga att det jag vill åt är respondentens specifika åsikt. Detta är för att, så vitt jag vet, många somalier avskyr att ge intervjuer eller prata med medier och dylikt.

Reliabilitet och validitet

När jag har sammanställt transkriberingen har jag återigen kontaktat mina informanter för att gå igenom intervjuerna en i taget. Detta gjordes dels att få godkännande om att allt som har skrivits överensstämmer med vad de har uppgett, och dels för att undvika missuppfattningar. Att utföra undersökningen i enlighet med de gällande forskningsreglerna, och samtidigt redovisa resultatet till informanterna som deltar i undersökningen förutsätter trovärdighet i det som studeras, som också kallas respondentvalidering (Bryman, 2011).

I en kvalitativ studie diskuteras även överförbarhet, motsvarande extern validitet inom en kvantitativ ansats, där fokusen ligger på den kontextuella innebörden utifrån den gemensamma upplevelsen av de individer man studerar (Bryman, 2011). Eftersom studien handlar om fyra ungdomars upplevelse vill jag inte här dra slutsatsen att arbetet kan generaliseras eller överföras till en annan grupp eller individer, men jag försöker få fram så detaljerade resultat som möjligt. För att säkerställa pålitlighet har jag, vid tre tillfällen, redovisat mitt material för min handledare. Detta innebär att en utomstående person får insyn i hur arbetet utförs, hur problemformuleringen, syftet, metoden och urvalet ser ut. (a a.).

Bristande sociala kontroller kan ge upphov katkonsumtion

Baserad på informanternas berättelser och upplevelser kan vi möjligtvis konstatera att föräldrarnas bristande kontroll och samhällsapparatens oförmåga att ha en effektiv tillsyn över drogen kat till viss del har bidragit till att dessa ungdomar blev offer för katmissbruk. Informanterna har gemensamt utryckt att de inte hade upplevt någon effektiv kontroll som föräldrarna utövat på dem som skulle kunna hindra dem från katmissbruket. Enligt kontrollteori är det närmast omöjligt att förvänta sig att individen avhåller sig från kriminella handlingar om det inte finns en förälder, skola och andra samhällsinstitutioner som utövar potentiell kontroll över dem. Walter C. Reckless menar att det inte ska tas förgivet att den som följer lagen gör så av en slump, utan att det är slutprodukten av föräldrarnas och samhällets insatser som lär individen att inte bryta mot lagen (Lilly et al., 2011). Abdi, exempelvis, började använda kat i tidig ålder, även innan han blivit myndig. Detta kan innebära ett tydligt tecken på att föräldrarna inte hade en fungerande tillsyn över Abdis beteende och handlande ute i samhället. Ur ett somaliskt perspektiv, när det gäller att börja med kat i den här åldern, överensstämmer detta med den undersökning som utförts av Somali National Well Doing Organisation för tio år sedan i Hargeisa, Somalilands huvudstad. Undersökningen konstaterar att allt fler ungdomar börjar tugga kat innan de fyllt 15 år (Anderson et al., 2007). Likaså har tre av fyra ungdomar som denna uppsats handlar om beskrivit sin situation som att de inte hade märkt någon påtaglig kontroll som skulle sätta någon gräns för dem om vad som är tillåtet eller inte tillåtet att göra. Denna icke-fungerande kontroll kan sägas ha varit orsaken till

(21)

att dessa ungdomar i en tidig ålder kommit i kontakt med kriminella ungdomar som sedan introducerat dem till drogerna. Ungdomsbrottslighet kan då ses som ett resultat av bristande eller dysfunktionell kontroll (J. Shoemaker, 2009). Informanterna menar att varken föräldrarna eller skolan visste så mycket om var de befann sig, vilka andra ungdomar man träffade och vad man gjorde tillsammans. Abdi, exempelvis, betonar att det är pappans frånvaro som gav honom mer frihet att obehindrad vistas i stan och därmed bekanta sig med kriminella ungdomar. Mamman var alltså långt ifrån kapabel att hålla koll på honom, menar Abdi. Enligt Hirschs socialbandsteori kan ungdomarna avstå från brott när de har en bra och fungerade relation med sina föräldrar eller vuxna i deras närhet. Fördelen med det här är att barnet kan känna en stark motvilja att göra sina föräldrar, vårdnadshavare eller närstående besvikna genom sina beteenden, istället väljer ungdomen att respektera samhällets vedertagna normer (Lilly et al., 2011).

Som det har beskrivits i urvalen så handlar denna studie om fyra manliga ungdomars erfarenheter kring vad som kan ha påverkat dem då de lärde sig konsumera kat i tidig ålder. När det handlar om brottlighet är, enligt många teoretiker, både män och kvinnor i allmänhet lika benägna att begå brott, men det är ändå män som överlag tydligast överrepresenteras i brottsstatistiken. Detta har man förklarat med att kvinnor i dagens samhälle i större utsträckning har mindre handlingsutrymme jämfört med män som kan sägas ha större möjligheter att kunna begå brott, även om de flesta kriminologiska teorier är mansorienterade (Britt & Gottfredson, 2003). Dessa fyra ungdomar har nästan likartade uppväxter när det gäller deras bristande relation med sina föräldrar, vilket kan tolkas vara en av orsakerna till att de hamnat i missbruk av olika slag, exempelvis kat. Både Gottfredson och Herschi framhåller att föräldrarnas bristande coachning, dvs. föräldrarnas oförmåga att sätta gränser för ungdomarna, och samtidigt deras oförmåga att bekräfta deras positiva handlingar, är en av huvudanledningarna till varför ungdomarna begår brott (Lilly et al., 2011).

Abdi menar att det krävs mindre ansträngning att skaffa sig kat, dels då det inte kostar så mycket pengar i förhållande till andra droger, men också att man känner till många landsmän som antingen säljer eller tuggar det. Man behöver alltså inte satsa mycket tid på att få tag i det när det är så pass tillgängligt i nästan alla städer där det finns många somalier. Detta överensstämmer med vad som Anderson et al har beskrivit i sin bok The Khat Controversy om hur omfattande det är med katkonsumtion i Sverige. Anderson et al menar att även om katkonsumtionen bland somalierna i Sverige är svår att precisera, påstår många att runt 30 procent av manliga somaliska invånare runt om i landet använder kat varje dag. Enligt svenska polisen kostar en bunt eller ett knippe med ca 200 gram av kat ungefär 150-400 kr. Det går även att köpa billigare än så när den blir gammal och inte kan hålla längre (Anderson et al., 2007 ). Detta kan kopplas till en studie som gjordes på 122 manliga somalier hemmahörande i Göteborg som också kom fram till att 33 % av dem svarat någon gång har testat kat, medan 11 % svarade att de var aktiva katmissbrukare under undersökningens gång (De Cal & Söderlind, 2007). Att det är så mycket katmissbruk bland somalier kan bero på olika orsaker. Bland annat polisens bristande i intern kontroll när det gäller katsmuggling kan sägas ha bidragit till fenomenet även om tullverket beslagtagit ca 14 ton kat förra året. Men när det handlar om åtal och straff anser många att det är obefintligt jämfört med andra droger, och att det därför är enkelt att i viss mån smuggla eller sälja mycket kat i Sverige. Det hårdaste straff som hittills utdelats gällande kat är fängelse i åtta månader, men genomsnittet ligger på fyra till sex månader, vilket många anser

References

Related documents

In other words, for a Pauli operator to successfully describe how U maps an ontic state ( x, p ) it must exist in all candidate sets with the corresponding xp label.. As we

Till skillnad från de primära gränserna, som manifesteras genom byggnader, tror vi att de sekundära gränserna kan ta form på många olika sätt och kan vara mer eller

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Foucault’s work is used to frame the navigation and experience of the interview participants as acts and notions of power and counter power in their personalised consumption..

Den senaste boken handlar om hur invandrare, trots bristande bevisning, oftare än svenskar blir fällda för brott.. Den finns nu

parsson, som själv tog del i diskussionerna med anledning av denna händelse, avslöjar emellertid att det icke var utrikesministern utan statsministern som i

Sara säger att klanerna absolut inte betyder något för henne, men är också starkt kritisk till deras påverkan på somalier, vilket hon menar att somaliska kvinnor oftare är..

När jag senare skulle välja ämne för min uppsats i svenska som andraspråk beslöt jag mig för att skriva om hur några somaliska ungdomar konstruerar sina identiteter.. Jag