Skola på olika villkor

This is an electronic version of a book published by and with

permission from: Invandrare & Minoriteter

Citation for the published paper:

Berit Wigerfelt

Skola på olika villkor

i&m, (6/2008)

Skola

på

olika villkor

Bristande kunskaper i svenska anses

vara den huvudsakliga orsaken till att

elever inte klarar studiemålen. Ändå får

flerspråkiga elever sällan det stöd de

behöver. Ofta ses de som en grupp och

undervisas på minsta gemensamma nivå.

Det finns en tydlig skolsegregation i dag och Sverige tycks ha svårt att leva upp till såväl Skollagen som den svenska Läro-planen i ambitionerna att alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning (Se exempelvis Runfors 2003, Gruber 2007, Tallberg Broman m.fl2002 samt Bunar 2001). Även Barnkonventionen har artiklar som speciellt handlar om utbildningsfrågor och där det hävdas att rätten till utbildning ska vila på en grundval av lika

möjligheter (UD info 2006). I realiteten tycks dessa rättigheter vara bräckliga när de konfronteras med skolvardagen. J an-Eric Gustavsson, professor i Pedagogik, menar att rätten till utbild-ning så som den uttrycks i Barnkonventionen, bör förstås så att det inte bara innebär en möjlighet att följa utbildningen utan också att utbildningen ska fullföljas med ett godkänt resultat och att utbildningen ska vara av god kvalitet (Gustavsson: 2006).

Skolverkets rapport från Malmö 2006 sätter problemen i blixtbelysning när de granskar alla skolor i kommunen och finner att där råder ojämlika utbildningsvillkor som leder till en bristande likvärdighet. Man menar att skolverksamheten i Malmö präglas av stora skillnader när det gäller förutsättning-ar, verksamhet och resultat (Inspektionsrapport från Skolver-ket 2006: 22). Vid genomläsning av SkolverSkolver-kets rapport är

det tydligt att de barn och elever som är hårdast drabbade av ojämlika arbetsvillkor och bristande likvärdighet till stor del har utländsk bakgrund. Detta får naturligtvis stor betydelse för dessa barn och ungas framtida möjligheter.

Malmö har förändrats på ett grundläggande sätt under kort tid. De första åren under 90-talet sköt arbetslösheten i höjden och under samma tid ökade invandringen kraftigt. I dag är cirka 25 procent av befolkningen född utomlands (Stigendal: 1999). Malmö med sina cirka 275 000 invånare är en kraftigt segregerad stad och denna segregation blir påtaglig när man granskar kommunens skolor.

Skola för barnens bästa?

I den studie som jag utfört inom det av Vetenskapsrådet finan-sierade forskningsprojektet "Mångkontextuell barndom: Skola, fritid och familj iforändring och gränsoverskridande" vid Malmö

högskola, har jag granskat vad de brister som Skolverket kriti-serar består i på ett antal av stadens skolor. Vilka problem identifieras? Lever Malmö och (Sverige ytterst) upp till Barn-konventionen? Utvecklas barnens fulla möjligheter ifråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga? Tar man hänsyn till barnets bästa med alla till buds stående medel till exempel när resurser ska fördelas? Agerar skolorna icke-diskriminerande på så sätt att utbildningen är av god kvalitet för alla barn? Främjas respekt och förståelse för barn oavsett dess bakgrund? Vissa av skolorna brukar lyftas fram som spe-ciellt "problematiska" i den allmänna debatten och i medierna, speciellt de som ligger i storstädernas miljonprogramområden. Får barnen i dessa stadsdelar den utbildning som de behöver för att möta samhällets krav? För denna studie har jag valt att

granska skolorna i tre av Malmös stadsdelar: Fosie, Rosengård

och Södra Innerstaden så som de representeras i Skolverkets rapport. I dessa tre stadsdelar finns ett 20-tal olika skolor

inne-fattande olika nivåer från förskola och upp till monde klass. På många sätt har barns ställning stärkts både internatio-nellt och i Sverige, men det är fortfarande alltför många barn i

Sverige som lever på välfårdsmässigt diskutabel nivå, om man jämför levnadsstandarden med den övriga befolkningen.

Det films en trend med ökade ekonomiska klyftor mellan olika hushåll i Sverige visar Tapio Salonen, professor i socialt arbete. I familjer där båda föräldrarna är utrikesfödda eller om barnen och deras familjer kommit till Sverige under 1990-talet

så är den ekonomiska utsattheten särskilt påfallande.

Resulta-ten visar en fortsatt accentuerad ekonomisk segregation i stor-städerna när det gäller barns

uppväxtvillkor utifrån etniska förtecken. Ökningen av anta-let fattiga barn har skett hos två grupper: barn med ut-ländsk bakgrund och barn med ensamstående föräldrar. Det förekommer stora variationer mellan landets kommuner

och här hamnar Malmö,

Bot-kyrka och Landskrona i bot-ten med lägst måluppfyllelse. I Malmö är barnfattigdomen närmare en tredjedel av samt-liga barn i kommunen. Den

ekonomiska utsattheten har

ökat allra kraftigast i Malmö. Barnen i de tre stadsdelarna Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden tillhör de mest drabbade (Salonen 2006). Via inspektionsrapporterna

ges inblick i de sociala för-hållanden som eleverna lever wlder i de tre stadsdelarna.

Många elever kOlmner från

socialt och ekonomiskt utsatta miljöer även om det givetvis finns stora variationer i lev-nadsförhållandena. Elevernas

sociala situation påverkar i sin tur situationen i skolan och på

fritidshemmet. I flera av beskrivningarna tycks skolorna själva uppleva att det är de som ska lösa sociala problem av de mest

skiftande slag och personalen anser i vissa fall att de inte får till-räckligt stöd från övriga samhället.

Ett av segregationens uttryck är att på många av skolorna i de u·e stadsdelarna har en majoritet av eleverna utländsk bakgrund

representerande ett stort antal länder. När eleverna knappast har kall1l·ater med svenskt modersmål i skolan eller på fritiden

sker en alltför liten kontakt med majoritetsspråket svenska och

då blir språkundervisning eller olika former av språkstöd central

i all wldervisning. Ett annat problem är att språknivån kan skilja sig mycket åt från elev till elev inom en klass, bland annat beroende på hur länge man vistats i Sverige. Detta leder till att

det kan vara svårt för lärare att lägga undervisningen på en nivå

som passar alla. En huvudktitik som återkommer i Skolverkets rapport från de tre stadsdelarna är att elever med annat mo-dersmål än svenska inte får det språkstöd eller den

språkunder-visning som många av dem behöver. Bristande ekonOlni är det huvudskäl som uppges när inte åtgärder vidtas för att rätta till

de problem som skolorna själva identifierar.

En stor del av barnen i Malmö har annat modersmål än svenska och rapporten visar att det pågår insatser för att stärka språket och att språksatsningarna i vissa stadsdelar är

storska-liga. Men en viktig ktitik som

framförs är att" det fijreko1ll1ller att varken lIndervisningsforl71er

eller läromedlen dr anpassade till att maj01'·jteten av eleverna

har annat 17Ioden771ål dn svenska och att eleverna vm·ken forstår ldmrens instruktioner eller Idr01lledelstexte171a. "

Man kan också konstatera

att modersmålsstöd inte ges

i tillräcklig omfattning och att många flerspråkiga elever inte når kwlskapsmålen i olika

änmen u·ots olika stödinsatser. Inom skolvärlden sä tts

språket ofta i fokus och

fw1g-erar som en övergripande

variabel till icke godkända elever, menar IMER-forskaren

Caroline Ljungberg. Även om språkproblematiken är reell så finns det en risk att det blir enbart språk som diskuteras medan andra fenomen osynliggörs eller marginaliseras. Om bristande språkkunskaper som ensam variabel får förklara problem så lokaliseras problemen till de individer som

bedöms ha bristfälligt språk (Ljungberg:200S samt Runfors 2003). En alltför stor fokusering på språk kan leda till att man

ser språket som huvudproblem och huvudlösning på skolans

Det finns en skarp kritik mot den bristande likvärdigheten i utbildningen. Skolverket anser exempelvis att möjligheten för elever med svårigheter i skolan att få särskilt stöd, trygghet

och arbetsro, kan variera mycket mellan skolor i olika

stads-delar men också mellan skolor inom en stadsdel. Det är tydligt att nedskärningar och brist på resurser drabbar barn med annat modersmål än svenska hårt. Om och om igen påpekas att dessa elever inte får det språkstöd eller språkundervisning de behöver. På vissa skolor anmärker

En bristande likvärdighet känntecknar skolan av i dag. Skillnaderna är störst vad gäller särskilt stöd till elever som behöver det. trygghet och arbetsro. Skolan på bilden ligger i Södertälje och ingick inte i just den här utvärderingen.

flerspråkiga elever lär, vilket gör att lärarna lägger sig på en för låg undervisningsnivå. Det blir problematiskt när lärare

ser eller tvingas se eleverna som ett kollektiv, genom att lUldervisa på en minsta gemensamma nivå och när man inte

upprättar åtgärdsprogram för de elever som inte når målen.

Det rimmar illa med de ambitioner som svenska skolan, och även Barnkonventionen, har att se varje elev som en individ. Förutom brister i själva undervisningen, visar rapporten att arbetsmiljön på många håll är oacceptabel. Trots att

rap-porten tyder på att arbetsmiljön för det mesta fungerar bra så visar den också att alltför många skolor inte lyckas skapa det

lugn och den studiero som behövs för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

I representationerna av skolorna finns det många så kallade goda exempel där inspektörerna visar att man når bra resultat både kllllskapsmässigt och med goda arbetsförhållanden. Man söker identifiera vilka faktorer som ger bra resultat och på n

å-gon skola pekar man på att undervisningen är av god kvalitet och att lärartätheten ligger något över riksgenomsnittet. På en annan skola framhävs skolans litenhet som bidragande orsak. Goda resultat i måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik

och engelska förklaras av skolledning och personal i denna skola med att eleverna redan i de tidiga skolåren utvecklar

olika färdigheter och får en god grund att stå på, genom re-gelbunden kunskapsuppföljning och genom tidiga specialpe-dagogiska insatser. Även andra skolor har varit framgångsrika och här framhåller Skolverket bland annat faktorer som bra kvalitet på läromedel och en bra organisation av arbetslagen samt en mycket engagerad och positivt inställd personal och vidare ett nära samarbete med föreningsliv och hög grad av föräldradelaktighet. Inspektörerna framhåller också lektioner

där läraren har en dialog med eleverna och bygger på deras erfarenheter och låter dem prova olika arbetsformer. Trots att

Skolverket har många positiva omdömen om verksamheten

i Mahnös skolor så finns det i rapporten en skarp kritik mot den bristande likvärdigheten i utbildningen.

På olika sätt söker kommlUlen, de tre stadsdelarna och sko-lorna med hjälp av olika åtgärder bemöta de problem som iden-tifieras. De åtgärder som vidtagits i de tre stadsdelarna har inte varit tillräckliga för att

ra

bukt med identifierade problem. Ett sätt att söka

ra

ett helhetsgrepp över problem med utanförskap

och segregation är satsningen "Välflird Jo·r alla" (http://www. malrno.se/arbeteintegrationlvalfardforalla). DelUla satsning presenteras som en kraftsamling för välfård och tillväxt. Inom delUla satsning ingår åtgärder för att förbättra skolresultaten.

Den kritik som riktas mot Malmö är inte unik. Skolverket har gjort en sallll1lanfattning av resultat och erfarenheter under sanUllanlagt u-e års inspektioner i olika kommuner.

Inspektio-nens samlade bedönming är att variationen i betygsresultat mel-lan besökta skolor är alltför stor ur ett likvärdighetsperspektiv.

I rapporten anges att en av orsakerna till detta är att elever i behov av särskilt stöd inte får den hjälp de är berättigade till. Det påpekas även att skolorna ofta inte har klart för sig vilka

elever som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål och inte heller erbjuds sådant stöd. Man finner det särskilt

alUllärkningsvärt att sådant stöd inte ges i skolor där en hög andel elever med utländsk bakgrund anges vara orsaken till att kllllskapsresultaten är låga.

En utgångspunkt för min studie är att en hel del av de

prob-lem som identifieras i rapporten bottnar i djupt strukturella samhällsproblem, exempelvis fattigdom, arbetslöshet, segrega-tion och diskriminering. Dessa struknu-ella problem kan inte

lösas av skolorna på egen hand men det är ändå de som många gånger tvingas hantera symtomen. Åtgärder för att förbättra studiesituationen för enskilda elever eller för arbetsklimatet på skolorna är nödvändiga även om det behövs bredare och

långsiktigare lösningar. Skolverkets uppdrag är inte att göra en grundlig samhällsanalys utan att utvärdera skolor, vilket far till följd att deras representationer av problemen och dess möjliga

lösningar, ligger inom skolans ram.

BERIT WIGERFELT, UNIVERSITETSLEKTOR, VERKSAM VID LMER, MALMÖ HÖGSKOLA

Published with permission from