• No results found

Sund eller osund religiositet.Barn och ungdomar som far illa i manipulativa religiösa rörelser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sund eller osund religiositet.Barn och ungdomar som far illa i manipulativa religiösa rörelser"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Sund eller osund religiositet

– Barn och ungdomar som far illa i

manipulativa religiösa rörelser

Healthy or unhealthy religiousness

– Children and young people who are mis-

treated in manipulative religious movements

Jenny Andersson

Lärarexamen 180 poäng

Religionsvetenskap och lärandet Höstterminen 2005

Examinator: Bodil Liljefors- Persson

Handledare: Karin Embro- Larsson

(2)

Sammanfattning

Syftet med följande arbete är att se hur vi som lärare kan legitimera ett agerande om vi misstänker att en elev far illa på grund av sitt medlemskap i en manipulativ religiös rörelse. Studien består av textanalys av sociallagstiftningen, religionsfrihetslagen, familjerätt och Föräldrabalken, skollagen och FN: s Barnkonvention. I studien redovisa även två intervjuer utförda med lärare som stått inför denna problematik under sin verksamma tid som lärare. Vi får här höra deras egen historia.

Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att vi har både lagar och föreskrifter som stödjer oss i en eventuell anmälan. Men samtidigt blir vi varse om den osäkerhet som råder inför att anmäla om något barn eller någon ungdom far illa. Här efterfrågas dialog och ökad kunskap om både anmälningsplikt och religiösa rörelser.

Nyckelord: Anmälningsplikt, barn som far illa, manipulativ rörelse, religiös rörelse

Abstract

The purpose of the present study is to investigate how we as teachers can be confirmed in our actions when suspecting that a student is being mis- treated because of his/her membership to a manipulative religious movement. The study comprises a text analysis of the social legislation, the freedom of religion law, family legislation, and the Children and Parents Code, as well as the school law and the Convention on the Rights of Children. The study also comprises two interviews with teachers who have been in this situation during their career as teachers, and their own stories are related here.

To sum up, the result of this investigation indicates that while we have access to the legislation and instructions to support us in a report that may be, we perceive at the same time a certain insecurity of how to go about reporting that a child or a young person is being mis- treated. More dialogue is called for as well as increased knowledge about the duty to report and religious movements.

Key words: children being mis- treated, duty to report, manipulative movement, religious movements

(3)

Innehållsförteckning

Förord………...5

1. Inledning………...6

1.1. Syfte och frågeställning……….……….7

1.2 Begreppsdefinition………...7

1.3 Avgränsningar………....….….8

2. Metod och material………..….9

2.1 Disposition……….…..10

3. Forskningsläge……….……11

4. Barn och ungdomar i religiösa rörelser……….……12

5. Undersökning………..……...……..14

5.1 Religionsfrihet………..……….…..…14

5.2 Familjerätt……….….….……...15

7.2.1 Föräldrabalken……….….…....…15

5.3 Barns rätt………..………....16

5.3.1 Sociallagstiftningen och skydd för barn och unga…...16

5.3.2 Barnkonventionen……….….…...17

5.3.3 Skollagen och skolhälsovården……….……….….….18

5.3.4 Yrkesetiska principer för lärare………...…….19

6. World Light Center- ett exempel………...…20

6.1 World Light Center- en bakgrund………...……..20

6.2 Intervju med lärare ett…...………….………...……..21

6.3 Intervju med lärare två…..……….………...…………..23

6.4 Hur det gick sen för barnen……….………....25

7. Analys och resultat…………...……….………..26

8. Avslutande reflektion och slutord……….……….……....28

9. Referenser………..……….…….…30

9.1 Litteratur…..………….………...….………..30

(4)

9.3 Uppsatser och examensarbeten………..…31

9.4 Internet……….…..31

9.5 Intervjuer………31

10. Bilagor……..……….32

10.1 Intervjumanual till lärare ett och två…..………..…32

(5)

Förord

När jag nu efter fyra och ett halvt års studier blickar tillbaka på min tid vid skolbänken vid lärarutbildningen i Malmö högskola minns jag tiden med glädje. Under min tid där har jag fått en försmak på mitt framtida yrkesliv och jag har framför allt, under min verksamhetsförlagda tid, fått större förtroende för mig själv och mina egna förmågor.

Jag vill passa på att tacka mina underbara handledare på Spyken, Yvonne Bengtsson och Ingegerd Rösler-Rosengren för all deras tid och engagemang under min tid hos dem. Tack för alla våra givande samtal och diskussioner. Ni har varit till enorm hjälp och framförallt en mycket stor, och ovärderlig, inspirationskälla för mig. Tack även för att ni trodde på mig som en blivande lärare. Jag kommer alltid att bära med er i mina tankar.

Ett varmt tack vill jag även rikta till Lise-Lotte Gjörup för all hjälp med korrekturläsning och den engelska översättningen av abstract. Jag hade inte klarat det utan dig.

(6)

1. Inledning

Många människor söker sig till religiösa grupper av olika anledningar, till exempel för att finna svar på sina frågor i livet eller för att helt enkelt finna frid i sin tillvaro. Under de senaste åren har en intensiv debatt förts i massmedierna om religiösa rörelser, av vilka många ses som sekter. Men människor söker sig inte enbart till nya religiösa rörelser utan även till äldre, redan etablerade samfund. Och även här kan de fara illa.

Det senaste exemplet är den tragedi som utspelat sig i det lilla svenska samhället Knutby år 2004 och vilket massmedia radat upp den ena tidningsartikeln efter den andra1 Bakom tidningsrubrikerna framträder berättelser om unga människor som farit illa och kanske rent av har skadats för livet.

Synen på lydnad och barnaga är väl förankrad i vissa religiösa församlingars syn på livet. För den som bokstavstroget läser Bibeln är detta inga konstigheter - det är bara att läsa bland annat i Hebreerbrevet 12:5-6; Min son, förakta inte Herrens tuktan och tappa inte

modet, när du tuktas av honom. Ty den Herren älskar tuktar han, och han agar var son som han har kär.2 Vidare i Ordspråksboken 23:13-14 kan vi läsa; - Låt inte pojken vara utan

fostran, slår du honom med riset skall han inte dö. När du slår honom med riset räddar du hans själ från dödsriket.3

Flertalet kristna anser att en hel del regler och tankar i Bibeln är färgade av den tid då de skrevs och att det inte är meningen att man skall följa dem till punkt och pricka idag. Man läser Bibeln kontextuellt, tolkar dess djupa innebörd. Men för den som är bokstavstrogen, som tror att minsta bokstav är Guds ord som inte ens ska tolkas, är budskapet väldigt tydligt.

Det uppstår problem om denna tro genomsyrar uppfostran av barn och ungdomar i hemmen och lärares agerande i skolan, då man snabbt kommer i strid med den svenska skollagen, läroplaner och den svenska lagstiftningen.4 I vårt arbete som lärare kommer vi med säkerhet att möta elever som är med i religiösa rörelser och som far illa inom dessa. Barn som växer upp i religiösa rörelser kan ha såväl goda som mindre goda uppväxtbetingelser. Till skillnad från den första generationens sektmedlemmar, som frivilligt sökte sig till religiösa rörelser, har den andra generationen aldrig haft en möjlighet att välja. De är födda in i dessa.

Det kan vara svårt för oss som pedagoger att bedöma vilket som är fallet för det enskilda barnet i vårt klassrum. Ibland kan mötet med det annorlunda och det okända skapa en osäkerhet. Det är lätt att övertolka situationer, lägga till och dra ifrån. Det är dessutom svårt

1 Nordling, Jan, Knutby. Sanningen och nåden, 2004, sid. 9

2 Bibel kommissionen, Svenska Bibelsällskapet och Verbum Förlag, Bibeln 2000, 2000, sid. 1487 3 Bibel kommissionen, Svenska Bibelsällskapet och Verbum Förlag, Bibeln 2000, 2000, sid. 663 4 Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2001, sid. 9, 14, 25

(7)

att skilja på det annorlunda och det oacceptabla. Vi kommer som pedagoger att ställas inför dessa problem och vad kan vi då göra och vad har vi som stöd att luta oss emot? Den osäkerhet som detta skapar gör det angeläget att skriva ett examensarbete kring dessa frågor och framförallt är det av intresse, anser jag, för blivande religionslärare som kommer att arbeta med frågor kring religion och religionstillhörighet dagligen med sina elever.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med föreliggande arbete är att ta reda på vad vi som lärare har för befogenheter och/eller kan få för vidare hjälp med att hjälpa dessa elever. Mina frågeställningar är således:

 Vad kan vi som lärare göra då vi märker att någon elev i skolan far illa på grund av sin och/eller familjs religiositet?

Hur kan vi som lärare legitimera vårt agerande om en elev i skolan far illa på grund av sin och/eller familjs religiositet?

1.2 Begreppsdefinition

Inom varje miljö, inom organisationer, föreningar, kyrkor och frikyrkor kan det förekomma miljöer med vad som kallas sektoida drag. Begreppet sekt är ett omdiskuterat begrepp och framförallt i media klingar ordet sekt illa. Just på grund av att begreppet sekt har blivit så negativt belastat avser jag i denna uppsats syfta i stället till begreppet religiösa rörelser av manipulativ art. Detta för att uppsatsen inte ämnar peka ut någon speciell grupp, utan riktar sig mot religiösa grupper i allmänhet vilka kanske inte räknas till sekt, men som har manipulativa drag. Det är inte enbart i de så kallade sekterna vi finner barn och ungdomar som far illa inom rörelsen eller där motsättningar mellan hem och skola blir påtagliga. Vi kan även finna dem i redan etablerade äldre religiösa sammanhang.

Med manipulativ menar jag rörelser som medvetet försöker få medlemmarna att tänka i vissa banor och ledarens ord måste följas. Enligt prästen och sektexperten Karl-Erik Nylund kan de manipulativa rörelserna kännas igen om de uppfyller kriterierna för de fyra ”A:na”:

1. Aversion. Vi - dom tänkande.

2. Aggression. Kritik får inte förekomma och avvikande åsikter tolereras inte

3. Alienation. Gruppen tar avstånd från samhället och menar att det är bara rörelsen som vet hur det ”rätta” livet skall levas.

(8)

4. Absolut sanning. Sanningen finns enbart inom egna rörelsen.5

Nylund menar vidare i sin bok, Att leka med elden. Sekternas värld, att om en rörelse uppfyller minst tre av dessa kriterier är det frågan om en manipulativ rörelse.6

Uttrycket ”barn som far illa” kan definieras på många olika sätt. Dagmar Lagerbergs definition i sin bok, Du skall icke slå, är att det inte nödvändigtvis behöver röra sig om kroppsliga övergrepp. Det kan även röra sig om vanvårdande, understimulerande, känslomässigt försummande eller saknad av en trygg och stabil hemmamiljö.7 Det är Lagerbergs definition som jag avser syfta till när jag använder uttrycket ”barn som far illa” vidare i arbetet.

1.3 Avgränsningar

Jag har inte ambitionerna att göra en ingående redogörelse av vad rörelsen ”World Light Center” stod för. Jag kommer enbart att ge en snabb överblick över gruppen, vilket jag anser vara relevant för arbetet. Inte heller har jag för avsikt att redogöra för innebörden av ordet sekt och vad som kännetecknar en sekt. För vidare läsning om detta hänvisar jag till religionssociologen Bryan Wilson Religiösa sekter, där hans kända typologisering av sekter finns.8

Den kritik som kan komma att visas i detta arbete, är inte riktat mot enskilda människor som ärligt söker efter en religiös sanning hos religiösa rörelser. Däremot finns det all anledning att kritiskt granska de teorier och metoder rörelserna använder sig av samt deras värderingar, i de fall där de strider mot alla människors lika värde och människans frihet under eget ansvarstagande. Samma förhållningssätt måste gälla när vi studerar alla religioner oavsett vilken. Det kan finnas missförhållanden i alla som man bör förhålla sig kritiskt till.

Alla vill inte låta sina barn gå i offentliga, kommunala skolor utan väljer privata former eller så kallade friskolor där många grundar sig på en religiös grund. Uppsatsen ämnar inte behandla de krav som finns för etablerandet av en friskola och de värdegrundsproblem som kan stötas på. Uppsatsen syftar enbart till kommunala skolor samt privatskolor som inte bygger på en religiös grund.

5 Nylund, Karl-Erik, Att leka med elden. Sekternas värld, 2004, sid. 54 6 Nylund, Karl-Erik, Att leka med elden. Sekternas värld, 2004, sid. 56

7 Lagerberg, Dagmar, Du skall icke slå: om fysisk och psykisk misshandel av barn, 1982, sid. 36 8 Wilson, Bryan, Religiösa sekter, originaltitel: Religious sects, 1970

(9)

I uppsatsen kommer anmälningsplikt till socialtjänsten att diskuteras men uppsatsen har inte syftet att redogöra för hur en sådan anmälan går till rent skriftligt och hur kontakten skall skötas. Detta kan däremot läsas i Jeanette Livhuvuds och Annika Pålssons examensarbete från 2000, Anmälningsförfarande till socialtjänsten.9

2. Metod och material

I min studie använde jag mig av enbart kvalitativa metoder. Jag har grundat min undersökning på textanalys av religionsfrihetslagen, skollagen, delar av Föräldrabalken, FN: s Barnkonvention och delar av socialtjänstlagen. Varför valet föll på dessa lagar och bestämmelser grundar sig helt enkelt i att jag trodde att jag skulle finna användbart material där, samt att alla dessa rör barn och ungdomar vilka vi pedagoger arbetar med på skolorna.

I mitt arbete har jag genomgående utfört löpande analyser av materialet. Fördelen med att göra en löpande analys är att den kan ge ny och oväntad information och kan på det sättet berika undersökningen. I mitt fall innebar detta att jag efter min intervju med socialsekreteraren Marita Andersson även beslöt mig för att titta på vad Föräldrabalken sade om barn som far illa på ett eller annat sätt. En annan fördel med en löpande analys, till skillnad från en kvantitativ undersökning som vanligen väntar med alla bearbetning tills allt material är insamlat, är att en löpande analys gör att materialet analyseras då text och intervjuer är i färskt minne.10

För att kunna exemplifiera hur det kan ta sig ut i en skola och hur lärare där reagerade över kontakten med barn i en manipulativ religiös rörelse, valde jag att göra intervjuer med två lärare som varit med om detta. Barnen, en pojke och båda hans tvillingsystrar, var medlemmar i World Light Center, vilken räknas som en manipulativ religiös rörelse.11 Eftersom jag är från trakterna kring Vingåker, och dessutom gått i en av skolarna där, var det en lätt uppgift för mig att finna dessa två lärare. Efter ett par telefonsamtal hade vi bokat möte för mina intervjuer.

Jag valde att göra en så kallad öppen intervju, vilken liknar i mycket ett vanligt samtal där den intervjuade talar fritt. Styrkan i en öppen intervju ligger just i att undersökningssituationen liknar en vardaglig situation och ett vanligt samtal, vilket främjar

9 Livhuvud, Jeanette, Pålsson Annika, Anmälningsförfarande till socialtjänsten, Malmö högskola, 2000 10 Patel, Runa och Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunde. Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning, 1994, sid. 101

(10)

den intervjuade att tala och att känna sig bekväm med situationen. Vid denna typ av intervju skall intervjuaren styra undersökningspersonen så lite som möjligt.12

Mina båda intervjupersoner valde jag att möta på ett lugnt och trevligt konditori, i hopp om att skapa en avslappnad miljö. Intervjuerna var öppna och ostrukturerade, men jag tog hjälp av intervjumanualer.13 Dessa fungerade som stöd för mig under samtalet och påminde mig om vad jag ville veta. Under intervjuerna använde jag papper och penna som jag använde öppet så att de intervjuade hela tiden kunde se vad jag skrev. Jag valde att inte använda mig av bandspelare för att kringgå att de intervjuade skulle känna sig hämmade av att tala inför en bandspelare.

Lärarna, i mitt arbete, går under fingerade namn, med hänsyn till deras fortsatta yrkesutövning som lärare. De heter således något annat i verkligheten. Vingåker däremot är ortens rättmätiga namn. Jag valde att använda mig av det riktiga namnet då den tidigare nämns vid detta, då det figurerade flitigt i massmedia i samband med World Light Center.

Den tredje intervjun med Marita Andersson, socialsekreterare i Katrineholms kommun, skedde i hennes hem. Även där använde jag mig av intervjumanual, papper och penna. Marita Andersson går under sitt rätta namn i detta arbete.

2.1 Disposition

Kapitlet som följer ger en översikt av den forskning som bedrivits inom ämnet barns situation i religiösa rörelser i Sverige. Detta följs av kapitel 4 som ger en kort bakgrund om andragenerationens medlemmar, det vill säga barn och ungdomar som fötts in i gemenskapen. Här nämns även några av de händelser som utspelat sig i Knutby och i den pingstförsamling som verkar där. Därefter, i kapitel 5, börjar undersökningen med genomgång och analys av delar av religionsfrihetslagen, familjerätt, FN: s Barnkonvention, socialtjänstlagen och slutligen skollagen.

I kapitel 6 ges ett exempel på hur det kan såg ut i ett fall där lärare på en skola blev varse om elever vars medlemskap i en religiös rörelse gjorde att de for illa och hur lärarna där agerade. Det ges även en kort bakgrund av rörelsens historia och exemplet avslutas med att vi får veta vad som hände barnen sedan. Därefter följer en analys av undersökningen och de svar som undersökningen kommit fram till kommer att redovisas. Studien avslutas, i kapitel 8, med en reflektion och slutord. I detta avslutande kapitel kommer tankar och funderingar som växt fram under arbetets gång att diskuteras.

12 Kylén, Jan-Axel, Att få svar. Intervju, enkät, observation, 2004, sid. 7 13 Se bilaga 10.1 och 10.2

(11)

3. Forskningsläge

Det råder brist på sammanhållande forskning och kunskap om barns situation i religiösa rörelser och främst är det kring barnens uppväxtvillkor som bristen på kunskap är mycket stor. Från forskarhåll efterlyses både kunskap och aktivitet när det gäller barnen.14 Eftersom den allmänna debatten om religioner och trosuppfattningar ofta grundar sig på felaktigheter, föreställningar och rykten framträder även behovet av en kritisk forskning på akademisk nivå desto mer.15 Det mesta material som går att finna behandlar främst rekryteringsmetoderna och problem i samband med avhopp. Dessutom bygger många av dem på ganska likartade skildringar och det märks ofta en mer eller mindre uttalat fientlig inställning mot religiösa rörelser, främst nyandliga. Däremot är det svårt att finna någon kritisk granskning med ett neutralt förhållningssätt.

När man ser till religiösa rörelser blir det naturligt att se närmare på religionsfriheten som existerar i Sverige. Peter Nobel talar i sin bok, Lag och rätt, om bland annat lagstiftning kring religionsfriheten. Nobel hävdar här att religionsfrihet inte ger rätt att störa andra människors frid. Det är nödvändigt att begränsa rättigheter och friheter så att de inte inkräktar på andra människors rättigheter och friheter. Han anser vidare att det saknas juridiska verktyg för att beivra skadlig manipulation och det måste ställas högre krav på tillsyn och övervakning från myndigheters håll.16 Nobel anser inte heller att det ännu finns en tillräcklig politisk vilja till att skydda medborgare från farliga rörelser och att de normer som gäller i ett demokratiskt samhälle måste klargöras. Under 2001 avkunnandes till exempel flera domar i Sverige till förmån för manipulativa rörelser. I flera av dessa fall handlade det om scientologirörelsen.17

1996 antog regeringen Barbro Westerholms (folkpartiet) motion (1994/95, SoU 406) om kränkning av den fria viljan och dess hälsomässiga följder. Enligt uppdraget skulle utredningen undersöka hur samhället på ett bättre sätt än tidigare kunde stödja människor som utträtt ur religiösa rörelser och som därvid hamnar i psykiska kristillstånd. Utredningen, som tog två år och avslutades 1998, bekräftade bristen på kunskap inom vården om hur man bäst hjälper dessa människor. Utredningen bygger på samtal med forskare, tidigare rörelsemedlemmar, anhöriga till medlemmar, olika religiösa rörelsers företrädare, nuvarande medlemmar och organisationer som kommit i kontakt med problem kring medlemskap i religiösa rörelser. I oktober 1998 överlämnades betänkandet I GOD TRO- Samhället och

14 Socialdepartementet, I God Tro, Samhället och nyandligheten, Statens offentliga utredningar, 1998:113,

sid:211

15 Socialdepartementet, I God Tro, samhället och nyandligheten, Statens offentliga utredningar, 1998:113, Sid.18 16 Nobel, Peter, Lag och rätt och nya religioner, 1999, sid.

(12)

nyandligheten till socialministern. I GOD TRO tar även upp, i ett långt kapitel, etablerandet av

friskolor och de krav som ställs på dessa.18

Vi kan även se ett ökat intresse för barns situation i religiösa sammanhang ute i samhället då olika tv- program uppmärksammar saken. Uppdrag granskning har bland annat visat reportage om barn som utsatts för svåra övergrepp inom Jehovas vittnen. Ett annat program, Insider, har visat reportage om bland annat barn i rörelsen ”Familjen”.

4. Barn och ungdomar i religiösa rörelser

Till skillnad från sina föräldrar har den andragenerationens medlemmar aldrig haft en möjlighet att välja, de föddes in i en religiös gemenskap. Även om religiösa rörelser i grunden är frivilliga samfund finns det en tendens hos medlemmarnas barn att anta samma tro som sina föräldrar.19 Barn som är födda in i vissa religiösa rörelser hamnar i en speciell situation

då dessa kan drabbas av motsättningar mellan rörelsens normer, livsstil och världsbild å ena sidan och de normer som råder i det övriga samhället å andra sidan.

Det är svårt att göra en ungefärlig uppskattning av hur många barn det rör sig om totalt och det är även svårt att veta hur många barn som bor i rörelsernas kollektiv.20Dessutom råder det delade meningar bland forskare angående att växa upp i en kollektiv gemenskap. Den starka gemenskapen, det skydd och den tröst kollektivet kan ge anses fördelaktiga. Här kan även barnet söka sig till andra vuxna om barnets egna föräldrar är mycket frånvarande. Till nackdelarna hör att om barnet växer upp i ett kollektiv som bygger på en tydlig och annorlunda ideologi kan barnets världsbild bli mycket begränsad. De konfronteras inte med samhällets mångfald och alla olika tankevärldar som finns där ute.21

En man som gjort undersökningar med alarmerande resultat, är Ph. Dr. Paul R Martin, chefspsykolog på Wellspring Retreat and Recourse Center, Ohio, USA. Hans omfattande studier påvisade att barnens naturliga uppväxtmiljö försvinner i destruktiva rörelser. Naturliga beteenden som lek, spontanitet, frågor och ifrågasättande betraktas ofta som djävulskt av dessa.22 Att som barn ha en djupare relation med sina föräldrar, eller vice versa, betraktas

18 Socialdepartementet, I God Tro, samhället och nyandligheten, Statens offentliga utredningar, 1998:113 19 Wilson, Bryan, Religious sects, 1970, sid:28

20 Socialdepartementet, I God Tro, Samhället och nyandligheten, Statens offentliga utredningar, 1998:113, sid:

217

21 Socialdepartementet, I God Tro, Samhället och nyandligheten, Statens offentliga utredningar, 1998:113, sid:

239

(13)

oftast som en egoistisk handling och är något man inte skall ha enligt många destruktiva och manipulativa rörelser.23

I Knutby har en rad händelser uppmärksammats vilket har lett till flera åtal och rättegångar. I förgrunden har vi barnflickan Saras mord på Alexandra Fossmo den 10 januari 2004, vilket med säkerhet ingen i Sverige kan ha undgått att få vetskap om, då det följdes av ett enormt mediauppbåd. I bakgrunden av detta uppdagades även andra märkliga händelser i det lilla samhället Knutby. Skolverket har bland annat fått anmälan om missförhållanden vid Knutby - skola där flera av pingstförsamlingens medlemmar spelat en viktig roll. Det fanns misstankar om barnaga och dessa förstärktes av uttalande från pastorn om att han inte hade något emot aga.24 En före detta lärare i MA och NO i årskurserna 3-6, Eva Rindestad, skickade in en anmälan till Uppsala kommun och Skolverket. Rindestad ansåg att Skolverket borde göra en översyn av verksamheten i Knutbyskola. Det gällde främst anställd personal som tillhörde pingstförsamlingen i byn som lät sin tillhörighet dit påverka sitt arbete i skolan. Hon betonade starkt att hon inte har något emot människors val av religion, politisk inriktning, personliga intressen och dylikt, men att det INTE får påverka arbetet med deras elever. Kränkningar av enskilda elever hörde, enligt Rindestad till vardagen, och klasslärare och assistenter hade favoriter och icke favoriter bland eleverna. I samband med denna anmälan gjorde även skolan en polisanmälan mot en av assistenterna som ”snömulat” en elev samt låst in en annan elev på toaletten. Inifrån toaletten skall andra lärare ha hört ”Släpp mig, jag kan inte andas” och någon annan svarade ”Du skall lyda mig”. Rektorn tillkallades och beordrade att dörren skulle öppnas.25 I detta fall gällde det kollegor som anmäldes för missförhållande på skolan, men det var fortfarande elever som drabbades.

23 Ottoson, Jan-Otto, Indoktrinering, Läkartidningen, 1993, nr 16 24 Nordling, Jan, Knutby. Sanningen och nåden, 2004, sid. 22 25 Nordling, Jan, Knutby. Sanningen och nåden, 2004, sid. 115ff.

(14)

5. Undersökning

5.1 Religionsfrihet

Den svenska religionsfriheten regleras av 1951 års religionsfrihetslag som genom 1974 års regeringsform blev förtydligad och grundlagsfäst. Det betyder att religionsfriheten är en fri- och rättighet som inte kan kringgås eller försvåras av andra vanliga lagar. Detta på grund av att en grundlag väger tyngre än andra vanliga lagar. Lagen säger i princip; jag får tro vad jag vill, men får inte genom min tro medvetet skada oskyldig tredje part eller mig själv.26 De

första paragraferna lyder:

1 § Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

2 § Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra.27

Religions- och trosfriheten är något som samhället skall skydda och skyddet skall avvärja inblandning, hinder och diskriminering. Detta innebär dock inte att våra fri- och rättigheter får utövas helt obegränsat. Dessa får t.ex. inte användas i odemokratiska syften och det får inte heller förekomma någon ärekränkning i den religiösa verksamheten28 Det innebär inte heller att religionsfriheten ger någon rätten att i religionens namn eller under hänvisning till dess påbud, dogmer, läror eller sedvänjor begå brottsliga gärningar, handla i strid med andra bestämmelser eller störa samhället och dess invånares frid. Lagstiftaren har antagligen velat uppmuntra en fri debatt och gränserna för tillåtna yttranden är vida. Yttrande- och religionsfrihet innebär t.ex. att envar har rätt att offentligen diskutera och kritisera en religion, en rörelse, dess företrädare och handlingar men under förutsättning att kritiken utförs utan förtal, hot eller något annat som kan bedömas som straffbart eller skadeståndsgrundande.

26 Nylund, Karl- Erik, Att leka med elden - om livet på sektens villkor, 1998, sid. 30 27 Nobel, Peter, Lag och rätt och nya religioner, 1999, sid. 32

(15)

5.2 Familjerätt

5.2.1 Föräldrabalken

Idag är Föräldrabalken den viktigaste lagen när det gäller barnet och familjen. Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem om inte en eller två särskilda vårdnadshavare har förordnats av domstol.29 Enligt Föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en

god fostran. Vårdnadshavaren har omfattande ansvar för barnet och den viktigaste bestämmelsen finner vi i Föräldrabalken 6 kap.1 §:

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god uppfostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.30

I detta lagrum finner vi förbudet mot aga, som infördes i Föräldrabalken 1979. Sverige var det första land i världen att förbjuda barnaga. Idag har elva länder i världen infört detta förbud.31

Med aga menas kroppslig bestraffning av barn eller underlydande.32 I Sverige är all aga

absolut, och utan undantag, förbjuden. Förbudet mot annan kränkande behandling riktar sig mot psykisk misshandel. Det innebär sådant som berövar barnets dess självkänsla som t.ex. att bli inlåst i en skrubb eller bli förödmjukad av någon närstående inför andra. Kränkning och förödmjukande kan leda till destruktiva följder för barnets personlighetsutveckling. Barnet kan tvivla på sitt eget värde och känna skam och självförakt. Om tillrättavisningarna sker av någon annan än barnets egna föräldrar i föräldrarnas närvaro, utan att dessa ingriper till barnets beskydd och försvar, förstärks detta ytterligare.33

Barn behöver tid för lek och sådant som är enbart till för lust och slippa hårt fysiskt arbete. Men de behöver även få göra arbetsinsatser med mening och ta ansvar och göra insatser för andra. Barnen behöver bemötas med respekt, lyssnas till och få vara delaktiga i det som rör dem själva. Allt detta avspeglas i svensk lagstiftning genom Föräldrabalken.

29 Nobel, Peter, Lag och rätt och nya religioner, 1999, sid. 42

30 Bengtsson, Hans och Svensson, Krister, Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem, 2002, sid. 25

31www.ur.se/ombarn 2005-12-01

32 6 kap 1 § Föräldrabalken, Intervju med Marita Andersson, Förste socialsekreterare Katrineholms kommun,

2005-12-08

33 Socialdepartementet, I God Tro, Samhället och nyandligheten, Statens offentliga utredningar, 1998:113, sid:

(16)

5.3 Barns rätt

5.3.1 Sociallagstiftningen

Enligt Socialtjänstlagen, SOL, har varje kommun det yttersta ansvaret för att alla som vistas där får den hjälp och det stöd som de behöver.34 Vidare skall socialnämnden verka för att barn

och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden.35

Den första januari 2002 trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Den nya lagen är kapitelindelad och språkligt moderniserad och en revidering av den tidigare socialtjänstlagen. Myndigheters skyldighet att anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa har utökats till att även omfatta enskild verksamhet.36 Anmälningsplikten återfinns nu i 14

kap. Anmälan om missförhållanden 1-2 §. Paragraferna motsvarar 71 § och 71a § i den tidigare lagen. Den säger följande.

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldig att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som bedriver enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.(…)

(…)Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.37

För personal som arbetar med barn och ungdomar gäller således anmälningsplikt när barn far illa i sina hem. Anmälningsplikten gäller redan vid misstanke, det vill säga att man inte behöver ha bevis på att barnet utsätts för fara. En liknande rekommendation, angående anmälningsplikt, finns även för allmänheten men där finns ingen skyldighet.38

Om socialtjänsten konstaterar att ett barn eller en ungdom behöver vård, och denna vård inte kan ges på frivillig basis, finns det möjlighet att ingripa med tvång enligt bestämmelserna i en särskild lag, LVU, Lagen om vård av unga. Detta sker om det finns en påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling riskerar att skadas på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, det vill säga sexuellt utnyttjande eller något annat missförhållande i hemmet.

34 Norström, Carl och Thunved, Anders, Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och författningar som de

lyder den 1 januari 2005, 2005, 1 kap. SoL 1-2 §, sid. 468

35 Norström, Carl och Thunved, Anders, Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och författningar som de

lyder den 1 januari 2005, 2005, 5 kap. SoL 1 §, sid. 470

36 Bengtsson, Hans och Svensson, Krister, Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem, 2002, sid. 252 37 Bengtsson, Hans och Svensson, Krister, Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem, 2002, sid. 42 38 Norström, Carl och Thunved, Anders, Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och författningar som de

(17)

Med misshandel menas både fysisk och psykisk. Exempel på psykisk misshandel är systematiska kränkningar av barnet/ungdomen som till exempel att få höra nedsättande omdömen. LVU kan ske i två olika situationer, i det så kallade miljöfallet och i beteendefallet. Miljöfallet syftar till de tidigare nämnda orsakerna. Beteendefallet syftar till om den unge utsätter sin hälsa och utveckling för skada genom missbruk av beroendeframkallade medel eller av brottslig verksamhet. 39

Det är socialnämnden som ansöker om vård och länsrätten beslutar om vård. Beslutar länsrätten om vård enligt LVU övertar socialnämnden de befogenheter som annars ligger i vårdnadshavarens bestämmanderätt.40 Vid akut fara kan socialtjänsten besluta om omedelbart omhändertagande. Länsrätten skall då inom en vecka avgöra om omhändertagandet skall fortgå eller om det skall upphävas.41

5.3.2 Barnkonventionen

Den 20 november 1989 antog FN en konvention om barns rättigheter.42 Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” och slår fast vilka rättigheter varje barn skall ha. Resten av artiklarna handlar om hur staten skall arbeta med konventionen.43

I Barnkonventionen fastslås att barn har fullt människovärde och dessutom särskilda rättigheter till skydd och omvårdnad för att säkerställa en normal fysisk, psykisk och social utveckling. Vidare står det även;

 Barn skall skyddas mot alla former av diskriminering och bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavare eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.44

 Vid alla beslut och åtgärder som rör barn, skall barnets bästa komma i första rummet.45

 Barn skall ha rätt att bli hörda och lyssnade till i allt som rör dem och få sina åsikter respekterade i förhållande till mognad. Barn skall också ha åsikts- och yttrande frihet, tanke-, samvets- och religionsfrihet, föreningsfrihet och rätt till fredliga sammankomster samt frihet att ta emot och sprida åsikter och upplysningar. Allt detta

39 Intervju med Marita Andersson, Förste socialsekreterare Katrineholms kommun, 2005-12-08 40 Erdis, Mare, Juridik för pedagoger, 2000, sid. 31

41 Intervju med Marita Andersson, Förste socialsekreterare Katrineholms kommun, 2005-12-08 42 Nobel, Peter, Lag och rätt och nya religioner, 1999, sid. 52

43www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55 2006-01-01

44www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55 Barnkonventionen, enligt art. 2.2, 2005-12-06

(18)

utan andra inskränkningar, än de som gäller för alla människor. Det vill säga, med hänsyn till andras rättigheter och anseende. 46

 Inget barn får berövas sin rätt till hälso- och sjukvård.47

 Barnet skall skyddas mot alla former av fysisk och psykiskt våld, övergrepp eller utnyttjande innefattande sexuella övergrepp.48

 Barnen har rätt till fritid och vila och att ta del av konst och kultur.49

Som vi kan se är utnyttjande på något sätt förbjudna i Barnkonventionen liksom förnedrande eller vägran till en fritid. Detta gäller även om barnet finns i en religiös rörelse präglat av intolerans och aversioner mot omvärldens människor och värderingar. Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa är inget statiskt begrepp utan det varierar över tid och från ett samhälle med dess kulturella och sociala värderingar till ett annat. Det varierar naturligtvis också från ett barns till ett annat utifrån varje barns individuella situation. Men Barnkonventionen har en rad grundläggande rättigheter för barn och dessa skall vara universella. De skall gälla i alla samhällen oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen är ännu inte införlivad med svensk rätt men den har en stark ställning och skall tillämpas och åberopas i alla tveksamma situationer.50

5.3.3 Skollagen och skolhälsovården

Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om utbildningen inom alla olika skolformer. I den anges också mål för utbildningen och riktlinjer för hur skolans verksamhet skall vara utformad. I skollagen går det att läsa att allt skolarbete skall vila på en säker demokratisk grund och undervisningen får inte vara bekännande till någon religion.51

En av skolans stora uppdrag är att den skall förmedla viktiga värden som alla människors lika värde, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män och människans frihet under eget ansvarstagande.52 Enligt skollagen och alla läroplanerna skall ingen i skolan utsättas för mobbning och alla tendenser till detta skall aktivt bekämpas.53

46www.bo.se/Adfinity.apx?pageid=55 Barnkonventionen, enligt art. 12-15, 2005-12-07

47www.bo.se/Adfinity.asp?pageid=55 Barnkonventionen, enligt art. 5, 2005-12-06

48 Nobel, Peter, Lag och rätt och nya religioner, 1999, sid. 53

49 www.bo.se/Adfinity.asp?pageid=55 Barnkonventionen, enligt art. 7, 2005-12-06

50 Nobel, Peter, Lag och rätt och nya religioner, 1999, sid. 52 fff 51 Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2001, sid. 5

52 Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2001, sid. 55 53 Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2001, sid. 9

(19)

Men vad vi däremot inte kan finna, i varken skollagen eller läroplanerna, är den anmälningsplikt som råder för dem som arbetar med barn och ungdomar.

Enligt skolhälsovårdens uppgift skall skolhälsovården erbjudas alla elever och har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.54

Under sin tid i grundskolan skall varje elev erbjudas att genomgå minst tre allmänna hälsokontroller, jämt fördelade under skoltiden. I gymnasiet skall eleven erbjudas minst en hälsokontroll.55

5.3.4 Yrkesetiska principer för lärare

Lärarförbundet och Lärarens Riksförbund har antagit yrkesetiska principer vilka gäller för lärare. Dessa antogs i ett led i strävandet att stärka lärarprofessionen. Principerna säger bland annat att man som lärare förbinder sig, i sin yrkesutövning, att ta ansvar för elevernas kunskapsväxt, alltid bemöta eleverna med respekt och att verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna och deras föräldrar. I dessa principer står dessutom att läraren skall skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Men inte heller här finns något om den anmälningsplikt som råder för verksamma lärare.56

54 Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2001, 14kap. § 2, sid. 106 55 Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2001, 14kap. § 3och § 4, sid. 106 56 Lärarförbundet, Lärarens handbok, 2001, sid. 127fff.

(20)

6. World Light Center- ett exempel

6.1 World Light Center- en bakgrund

57

Gruppen bildades 1983 i orten Vingåker i Södermanland. I centrum för gruppen stod Lilly Gardeby och hennes man Ingemar. Ett antal människor blev allt mer fast knutna till paret som upprättat ett hälsohem i en villa de hyrde åtta km från Vingåker. Det började med att människor kom dit på helgerna, åt vegetarisk mat och deltog på bönemöten. Lilly, som kom att kallas Mor Lilly, sa sig veta hur människorna levt i sina tidigare liv. Avhoppare har berättat om hur hon stod i andekontakt med människor ur historien och hur hon kunde nedkalla Mahatma Gandhis, Edward Perssons och Olof Palmes andar. Läran sägs vara en blandning av kristendom, österländska religioner och indianmystik. Dessutom trodde man på ufon.

I slutet av 1980-talet började de kalla sin grupp för World Light Center och medlemmarna skulle ta efternamn där ordet ljus förekom, till exempel Stjärnljus. Ett antal människor knöts allt tydligare till Gardeby och de sålde sina hem för att köpa hus i Vingåker för att vara nära Mor Lilly. Ganska snart började lokalbefolkningen störas av Gardebys grupp. Några av medlemmarna arbetade inom vården och de blev omgående av med jobben när man förstod att de inplanterade Lillys lära på arbetsplatsen.

World Light Center blev ett stående inslag i lokaltidningen Katrineholmskuriren, i lokal TV och lokal radio. Då uppmärksamheten blev för stor valde gruppen, efter en uppenbarelse för Mor Lilly, att köpa en kursgård i smålandsskogarna, i Konga i Tingsryds kommun. Elva vuxna och sju barn flyttade 1992 in i den stora kursgården, vilken köptes för medlemmarnas skänkta pengar.

Ledaren utsatte barnen för psykisk bestraffning och kränkande behandling i form av hot, botgöringar, förbud och inkonsekvens i förhållningsregler. Barnen berövades därigenom sin rätt till integritet och ett självständigt liv. 1993 beslöts det att alla minderåriga barn skulle tvångsomhändertas från sekten. Två av barnen placerades på behandlingshem tillsammans med modern och ett av barnen placerades på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Idag finns inte gruppen kvar och Lilly själv avled 2004.

57 Hela stycket är en kortare sammanfattning av en redan gjord studie kring World Light Center av mig själv,

inom ramen för mina studier i huvudämnet religionsvetenskap och lärande . Andersson Jenny, De bortglömda

(21)

6.2 Intervju med lärare ett

58

På ett litet konditori i centrala Vingåker mötte jag Lena Karlsson, som var tvilling flickornas lärare i Vingåker innan de flyttade till Småland. De båda flickorna var medlemmar i World Light Center tillsammans med sina föräldrar och sina två äldre bröder. Vi sätter oss ned vid ett bord och Lena börjar berätta om sina erfarenheter med mötet med en manipulativ rörelse.

Flickorna var mycket trevliga och de flesta i klassen tyckte att de var snälla, men lite märkliga. De var duktiga i skolarbetet och tyckte speciellt att matte var roligt. Även om flickorna var artiga och snälla så blev det en ganska trasslig relation med de andra eleverna i klassen. En anledning var att de var klassens enda vegetarianer, vilket för många var konstigt. Till skillnad från idag var det inte så vanligt då på 1980-talet. Eller det verkar i alla fall mer vanligt idag, säger Lena efter en stunds funderande. Flickorna var mycket noga med vad de fick äta och inte äta, men Lena märkte att ibland fanns det ingen logik i deras tänkande. Till exempel åt de inte ägg och naturligtvis då inte tårta som innehöll ägg, men pannkaka gick bra. En annan anledning till en trasslig relation med de övriga i klassen var att flickorna hela tiden hävdade att allt tillhörde ”Faderen”. En klasskamrat hade fått en nalle som hon tog med till skolan för att visa sina kompisar, men flickorna menade att den inte var hennes utan ”Faderens”. Allt tillhörde ”Faderen”. Detta förstod inte de andra och flickan som hade fått nallen blev ledsen.

Detta med ”Faderen” blev ett återkommande fenomen i klassrummet. Varje gång flickorna inte ville göra något påstod de att fröken inte kunde bestämma, det kunde endast ”Faderen”. Lena trodde i början att det var flickornas pappa de talade om, men blev förvånad på ett kvartsamtal då hon fick reda på att det inte alls var deras pappa de syftade till utan Gud Fader själv i himlen. Dessutom fick hon reda på att det var Lilly, gruppens ledare, som sagt åt flickorna att fröken inte kunde bestämma vad de skulle göra utan det var bara Faderen som kunde bestämma det.

Flickorna är mycket noga med att inte döda något levande och blev väldigt ledsna och helt förtvivlade om de råkat döda till exempel en myra. Detta gick så långt att de vägrade till och med att skriva ord som hade med dödandet att göra. Lena kommer så väl ihåg en lektion i svenska då eleverna skulle skriva ord som passade in på en bild de fick framför sig. De fick se en bild på en pojke som stod och metade och ordet eleverna skulle skriva var just meta. Detta gjorde flickorna helt förtvivlade men efter mycket livlig diskussion och frustration skrev de ordet. Det var tänkt att varje ord skulle skrivas tre gånger, men då Lena såg hur förtvivlade

(22)

flickorna blev och att de skrev ordet till och med under gråt, slapp de skriva ordet mer. Lena säger att det var hemskt att se på hur svårt flickorna tog det men tyckte att det var lite märkligt att de tog det så hårt, det var ju bara ett ord.

På grund av sina underligheter fick inte flickorna så många kompisar. Flickorna brukade berätta för de andra i klassen hur de skulle leva för att leva vad de kallade ett ”riktigt” liv. Även om flickorna var lillgamla var detta ändå lite annorlunda att två flickor i sju års ålder pratade om sådant. Men något som några i klassen tyckte var fascinerande var att flickorna hade sagt att man inte fick plocka blommor om man inte hade frågat blomman om lov först. Eftersom det bara var flickorna som kunde blomspråket sprang de andra och frågade dem om dem kunde fråga blomman åt dem.

Lena fortsätter med att berätta att hon visste att de var medlemmar i World Light Center som hade börjat bli mycket omdiskuterat i samhället. I början ville man inte tro på allt som sades men efter ett par uppmärksammade artiklar i tidningen började Lena undra om det verkligen stod helt rätt till i gruppen. Lena säger att hon såg på flickorna att något inte stod rätt till och hörde dem tala om konstiga saker. Bland det mest hemska tidningen skrev om gruppen var att ett av barnen tvingades äta sin upp sin egen spya, och då började man verkligen undra säger Lena upprört. Det framgick dock aldrig vilket av barnen det gällde.

Trots sina märkliga utlägg i klassen om hur man skulle leva, att inte äta kött, att inte döda smådjur, att allt tillhörde Faderen och det var han som bestämde allt kom Lena bra överens med flickorna. Men hon lade märke till att de aldrig umgicks med någon av sina skolkamrater utanför skolan. Flickornas föräldrar träffade Lena under föräldramöten och då verkade de som vilka föräldrar som helst, något tillbakadragna kanske. De hymlade aldrig om sin tro och det var de som berättade vem flickorna syftade till då de talade om ”Faderen”.

Lena berättar vidare att lärarna på skolan pratade mycket med varandra om det som hände hela tiden. Kanske berodde det på att ingen i samhället Vingåker kunde undgå att läsa allt som skrevs och höra allt som sades om gruppen. Lena fortsätter med att säga att hon och hennes kollegor var mycket noga med att inte prata om detta i flickornas närhet, utan allt skedde inne i lärarrummet och endast innanför skolans väggar. Hon säger även att det var skönt att kunna tala med någon om det som hände i hennes klassrum. Flickorna klarade sig ändå så pass bra i klassen att det aldrig blev aktuellt för Lena att kalla till extra möte med flickornas föräldrar. Dessvärre var det inte så lätt för Lenas kollega Camilla som hade en av flickornas äldre bror i sin klass.

(23)

6.3 Intervju med lärare två

59

På samma konditori, som jag mötte Lena Karlsson, mötte jag tre dagar senare även hennes tidigare kollega Camilla Pettersson. Camilla var även hon verksam på den skola där tre av barnen gick som var medlemmar i World Light Center. I hennes klass gick tvillingflickornas storebror. Hon börjar sin berättelse medan hon tuggar på en kanelbulle.

Camilla minns det som hände väldigt tydligt. Hon var relativt nyutexaminerad lärare och hade fått en tjänst på den här skolan i Vingåker. Pojken, vi kan kalla honom Kalle, var en mycket trevlig, glad och artig pojke, näst intill överartig, då hon först träffade honom. Han tackade hela tiden för allt Camilla gjorde och visade stor tacksamhet då han fick hjälp av henne. Hon märkte att han trots detta hade lite problem med att få kamrater i klassen. Detta trodde till en början berodde på att han kom från Stockholm och att barn i en mindre ort kan ha förutfattade meningar om dem som bor i en storstad. Men det visade sig så småningom bero på andra saker. Kalle fick inte följa med klassen på den traditionella studieresan som går till Gripsholms slott och på ett kvartsamtal med hans föräldrar fick Camilla reda på att det var föräldrarna som var emot resan. Camilla försökte även ta reda på vad Kalle gjorde på sin fritid, eftersom han själv var väldigt hemlig med den, men då menade föräldrarna att det hade hon inte med att göra. När hon sedan försökte diskutera Kalles dåliga relation med de övriga i klassen verkade föräldrarna inte intresserade. De menade att så länge han gjorde bra ifrån sig på prov och läxförhör så var det väl inget att lägga någon energi på. De verkade överhuvudtaget inte intresserade av Kalles tillvaro i skolan. Under samtalet fick Camilla även reda på att Kalle aldrig såg på tv, vilket hon tyckte var lite märkligt.

Efter ett tag blev situationen allt värre i klassen för Kalle och han började mobbas för att han luktade så mycket vitlök. Det gick så långt att Camilla blev tvungen att åter ta kontakt med föräldrarna för att kalla till ett nytt möte. Denna gång följde Lilly, gruppens ledare, med till mötet. ”Och det är ett möte som jag aldrig kommer att glömma”, säger Camilla med ett uppgivande. Under detta möte förde Lilly helt Kalles föräldrars talan och gormade och skrek till Camilla. Lilly basunerade ut hur dålig skolan var och framförallt hur dålig Camilla var som lärare. Det var inte på grund av att Kalle luktade vitlök som han mobbades utan det berodde på Camilla och hennes syndfulla leverne. Till en början försökte Camilla ignorera Lilly och vände sig till föräldrarna men de hänvisade bara till Lilly. Camilla visste om att gruppen hade en egen religiös tro och övertygelse om vad som är och händer i samhället. Camilla menar vidare att man måste ha respekt för en annan människas tro och upplevelser

(24)

och respekt för en annan människas religiösa övertygelse, men ibland är det svårt. ”Speciellt när någon sitter och skriker en upp i ansiktet att deras son blir mobbad på grund av att jag, som hans lärare, skulle leva ett syndigt liv och att man dessutom skulle vara en dålig lärare”, menar Camilla. Hela samtalet slutade till sist med att de kom överens om att Kalle bara skulle äta vitlök på helgerna, men Lilly hävdade bestämt att om Camilla fortsätta med sitt syndfulla leverne skulle det komma att sluta riktigt illa. Efter detta möte satt Camilla länge kvar i klassrummet och funderade. Mest gick tankarna till Kalle som tvingades tillbringa all sin tid med denna kvinna.

Camilla pratade mycket med sina kollegor om det som hade hänt och vad de tyckte man skulle göra åt situationen. Precis som Lena tyckte Camilla att det var skönt att kunna prata med sina kollegor om saken. Men hon kände sig ganska handfallen inför den situation som inträffat och hon såg hela tiden hur Kalles situation försämrades i klassen. Det blev ju inte lättare av allt som lokalpressen skrev om gruppen. Innan Camilla egentligen funderat klart över vad hon skulle göra med situationen flyttade hela gruppen World Light Center hastigt från samhället.

Både Lena och Camilla visste att de hade anmälningsplikt till socialtjänsten om de hade misstanken om någon av deras elever for illa i hemmet. Men de tyckte ändå att de stod helt handfallna inför situationen. Det är svårt att bedöma när det gäller en annan människas religiösa övertygelse. Den är så pass privat att man drar sig för att kliva in i en annans persons övertygelse, menade Camilla. Lena sade även, i vårt samtal, att det var så nytt för dem med en ny religiös rörelse och menade att i dag är vi mer informerade om rörelser av manipulativ art. Det har skrivits fler böcker om manipulativa rörelser och det skrivs mer i massmedia idag än vad det gjorde på 1980-talet. Då var den uppmärksamhet som World Light Center fick i lokalpressen något nytt, näst intill exotiskt, och människor här i samhället blev nyfikna. Många besökte gruppen för att bli spådda eller få råd av Lilly i alla möjliga frågor. Detta slutade naturligtvis när det gick över styr och den ”riktige” Lilly visades sig. Lena menade vidare att eftersom manipulativa rörelser blivit allt mer uppmärksammade så är det nästan en nödvändighet att lärare vet hur de kan och ska agera om de har elever vars medlemskap gör att de far illa. Detta tyckte både Lena och Camilla att de saknade när de hamnade i denna situation. ”Det är en sak när man är vuxen och gör sina val, men när det gäller barn eller ungdomar är det vår uppgift som pedagoger att hjälpa dem vi möter i våra klassrum som far illa”, avslutar Camilla.

(25)

6.4 Hur det gick sedan för dessa barn

Lena och Camilla gjorde aldrig en anmälan till socialtjänsten. Alla medlemmar i World Light Center flyttade innan det hann gå så långt, men hade de stannat kvar hade Camilla och Lena med största sannolikhet ha gjort en anmälan. De sade i vårt samtal att de hade tur i så fall som hade varandra på skolan. Det kanske inte är så ofta som man är två lärare på samma skola med samma problem, som tillsammans kunde göra detta. Detta gav dem en trygghet. Både två sade även att när de nu i efterhand vet hur det gick för barnen, i World Light Center, ångrar de att de inte gjorde mer än vad de gjorde. De skulle ha frågat barnen mer, visat mer att de såg dem och visat att de fanns där för dem och att de brydde sig om dem.60

Beträffande de två flickorna och deras bror skulle det bli värre på det nya stället gruppen flyttade till. Men inte heller här gjorde skolan en anmälan, utan det var barnens mamma som bröt sig loss från gruppen och gjorde en anmälan om misshandel till polis och socialtjänst. Efter utredningar beslutades det om omedelbart omhändertagande av de minderåriga barnen i gruppen. Detta skedde omedelbart, med poliseskort, då man ansåg att barnens hälsa och utveckling äventyrades.61

Den barnpsykiatriska undersökning som senare utfördes på barnen från ”World Light Center” visade att det kanske inte är beroende på vilken rörelse barnen tillhörde, utan det totalitära system rörelsen utvecklade som skapade problem. Undersökningen gjordes på BUP, barn- och ungdomspsykologiska kliniken, i Växjö 1993 och ansvarig för testerna var barnpsykologen Stig Östensen. I gruppen levde de tillsammans med sina föräldrar i ett destruktivt och slutet system. Föräldrarna rättade sig efter normer som dikterats av gruppens andliga ledare. 62

60 Intervju med Lena Karlsson, lärare, 2005-12-01 och Camilla Pettersson, lärare, 2005-12-04 61 Pohl Peter, Sekten. En sann historia, 2005, sid. 116

(26)

7. Analys och resultat

Mina frågeställningar i detta arbete var vad vi som lärare kan göra om vi märker att någon elev i skolan far illa på grund av sin och/eller familjs religiositet och vad vi kan legitimera ett eventuellt agerande, från vår sida, med.

Genom att titta på Barnkonventionen, skollagen, socialtjänstlagen, religionsfrihetslagen, skolhälsovården och familjerätten kan vi se, att vi som lärare har mycket som legitimerar ett agerande beträffande barn och ungdomar som far illa i religiösa sammanhang. Föräldrabalken, SoL, LVU som rör barn liksom FN: s Barnkonvention syftar till att så långt som möjligt försäkra barn trygga, värdiga och utvecklingsfrämjande uppväxtvillkor. Men vad vi även kan se är att det gäller att tolka lagar, regler och förordningar. Det finns inga färdiga mallar över hur vi som lärare skall gå tillväga om denna typ av situation uppstår på våra arbetsplatser, bland våra elever och våra kollegor.

Det är viktigt att man försöker undvika att övertolka och överreagera på kulturella olikheter. Men vid minsta misstanke om att barnet eller barnen i fråga, på ett eller annat sätt far illa, gäller givetvis personalens anmälningsskyldighet, enligt 14 kap 1§ SoL, till socialtjänsten. Samhällets skydd gäller alla barn utan undantag. Det är en skyldighet att anmäla vid misstanke om att någon under 18 år far illa. Skolan ska inte vänta med att kontakta socialtjänsten tills man har fått bevis. Väntar man tills man är helt säker på att ett barn far illa, så utsätter man barnet för en oerhörd risk. Förutsättningarna för stöd och hjälp ökar ju tidigare socialtjänsten får reda på det.

Vad vi alltså kan se, när det gäller barn som far illa på grund av sin religiösa tillhörighet, gäller anmälningsplikten även i dessa fall. Trots att religiositet i mångas ögon anses som något högst privat och som man inte vill lägga sig i.

Det räcker alltså enbart med misstanken för att göra en anmälan och innebär således inte att skaffa bevis innan den görs. Det är inte pedagogens uppgift att göra en utredning, utan detta faller på socialnämndens uppgift som har utbildad personal för detta. Men vi har alla som pedagoger ett ansvar för att fullgöra vår anmälningsplikt. Det kan dock tyckas mycket märkligt att anmälningsplikten inte går att finna, eller vad den innebär, varken i skollagen, skolhälsovården eller de yrkesetiska principerna, vilka Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund arbetet fram. Dessa är ändå så pass viktiga förordnanden för oss lärare och det ter sig ytterst märkligt att dessa, som verkligen borde nämna anmälningsplikten till socialtjänsten, inte gör det.

(27)

Skolhälsovårdens uppgift är att erbjuda alla elever, under sin tid i grundskolan, tre hälsoundersökningar och för dem i gymnasiet en gång. Tanken och ändamålet med skolhälsovården är bland annat att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Detta är en mycket bra tanke och ändamålet är utmärkt. Men man kan ställa sig frågande till hur detta, med att bevara och förbättra deras själsliga hälsa, skall vara möjligt att göra på enbart tre gånger på nio år? Detta ter sig, i alla fall för mig, vara en omöjlig uppgift.

Tanken är väl också att detta skall ske i samstämdhet med skollag, läroplaner och lärarens arbete. Borde det då inte rimligen finnas klart och tydligt formulerat vad som gäller enligt anmälningsplikten till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa? Detta i samstämdhet med att ett av de många uppdrag som åligger lärare är att se alla elever och skydda varje elev mot skada, kränkning och trakasserier gör att det vore önskvärt, eller näst intill ett krav, att detta skall finnas formulerat i såväl skollag som i skolhälsovården.

Vad som även framgick i intervjuerna var att de intervjuade lärarna kände en stor osäkerhet inför det problem de stod framför. En osäkerhet som dels berodde på att de inte riktigt visste hur och när de kunde göra en anmälan, och dels för den misstro de ändå hade mot vad de trodde sig se och höra och om detta verkligen var tecken på att ett barn for illa. I intervjuerna påpekades dessutom vikten av att skapa en god dialog på skolan med sina kollegor. Både Lena och Camilla menade att just deras möjlighet till att prata med andra kollegor och ledning på skolan stärkte dem. Även om de hade ansvar för sina ”egna” klasser var det skönt att ha kollegornas stöd, tips och råd. Det var också skönt att kunna ventilera sina tankar och misstankar med någon kollega och/eller skolledningen.

Det har funnits och finns fortfarande människor som är tvärsäkra på livets komplicerade frågor och som samlat en skara trogna omkring sig. En religiös rörelse har uppstått tack vare dessa människor, eller kanske på grund av dessa. Men skulle något barn eller någon ungdom fara illa under dessa omständigheter har vi alla pedagoger en skyldighet, i vårt uppdrag som pedagoger, att göra en anmälan till socialtjänsten. I vår anmälan har vi alltså mycket som kan legitimera vårt agerande genom att hänvisa till bland annat FN: s Barnkonvention, familjerätt och Föräldrabalken, sociallagstiftningen och religionsfrihetslagen. Skolan har många uppdrag men vårt främsta uppdrag som pedagoger är att tänka på barnens bästa i alla lägen. Som lärare kommer vi med all säkerhet att möta barn och ungdomar från olika religiösa rörelser. Många medlemmar i församlingar runt i landet är med säkerhet goda fina religiösa människor. Detta är en god tanke men den räcker inte för att säkra alla medlemmars öden, vilka kan sluta i tragedi. Om barn föds in i, växer upp eller hamnar i situationer som föräldrarna inte råder bot

(28)

på därför att de inte vill eller kan, bör det vara samhällets skyldighet att ingripa. I skolvärlden är det vi som lärare som har det ansvaret på våra axlar. Det är vår skyldighet att tänka på barnen och då måste vi veta vad kan göra och vad vi kan förhålla oss till.

8. Avslutande reflektion och slutord

I mitt arbete har jag stött på stora luckor inom detta område, barn och manipulativa religiösa rörelser. Det finns så gott som ingen undersökning eller forskning beträffande detta i Sverige, allt skrivet och publicerat material behandlar de vuxnas situationer. Här anser jag att det krävs åtgärder eftersom andragenerationen sektmedlemmar blir allt vanligare och att det därför finns ett ökat behov av att veta mer om detta ämne.

Även om vetskapen om barn som far illa i religiösa rörelser är liten märks ändå försök till att fylla igen dessa luckor. Den 11 november 2003 bjöd FRI, Föreningen Rädda Individen, tillsammans med Löfgrens Analys AB in till en temadag i Stockholm om barn i en isolerad värld. Temat var manipulation som maktmedel- om barns situation i en isolerad värld. Här deltog personer från bland annat vården, socialtjänsten, skolan, myndigheter och intresseföreningar inriktade på barns rättigheter. Under temadagen diskuterades det hur viktigt det är att se sambandet mellan hur föräldrarna manipuleras och hur manipulationen förs vidare till barnen via föräldrarna, för att kunna förstå barnens situation. Tanken och förhoppning med temadagen var att väcka efterfrågan för den hör typen av information och undervisning då man vill föra in barns situation i ljuset.63

Skriften Skolhälsovård har i ett specialnummer satt fokus på barn i manipulativa grupper skriven av ovan HelenaLöfgren. Hon har under tio år som beteendevetare drivit frågor om social påverkan och manipulation. Hennes text är saklig, lättläst och pricksäker och innehållet är angeläget för alla föräldrar, lärare och borde kanske även vara tänkbar litteratur på lärar- och förskolelärarutbildningar.64

En sund religiositet bygger, enligt mig, på en humanistisk människosyn med dess betoning av frihet, reflektion, ansvar och gemenskap. I samma anda stadgar Grundlagen respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Samma grundlag föreskriver religionsfrihet. Religionsfriheten kan inte inskränkas men samtidigt kan ingen kräva att få göra vad som helst i religionens namn. Den innebär således inte någon rätt att i religionens namn begå brottsliga handlingar, handla i strid med andra bestämmelser eller störa samhället och dess invånares frid. Inte heller innebär det att religiösa

63www.home.swipnet.se/FRI/sida32.htm 2005-12-06

(29)

rörelser skulle vara fredade för granskning, kritik, analys eller ifrågasättande. Många av de religiösa rörelser som finns idag kommer även att finnas i framtiden. Andra kommer att försvinna och nya kommer att ”födas”. En del av dessa vinner sympati och förståelse medan andra kommer att kännas helt främmande och från vilka delar av samhället tar avstånd ifrån. Men oavsett våra personliga inställningar kommer dessa rörelser att finnas och verka mitt ibland oss. Det är därför viktigt att främja en dialog och det är viktigt med ökad kunskap om olika religiösa rörelser, en ökad kunskap om vad religionsfrihet innebär och kanske framför allt vad det inte innebär. Här har skolan ett viktigt uppdrag i att ge alla barn och ungdomar kunskap om vad som skiljer ett demokratiskt handlingssätt ifrån ett odemokratiskt.

Dessutom anser jag att kursplanen för lärare- och förskolelärarutbildningar bör inkludera frågor om religiösa minoriteter i större utsträckning än idag. Det samma gäller för anmälningsplikten till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Den skall ingå i utbildningen och, om möjligt, förtydligas och klargöras ordentligt.

(30)

9. Referenser

9.1 Litteratur

Bengtsson, Hans och Svensson, Krister, Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem, Liber AB, Stockholm, 2002

Bibelkommissionen, Svenska Bibelsällskapet och Verbum Förlag, Bibeln 2000, Verbum Cordia, Förlagshuset Gothia, 2000

Erdis, Mare, Juridik för pedagoger, Studentlitteratur, Lund, 2000

Kylén, Jan-Axel, Att få svar. Intervju, enkät, observation, Bonniers utbildning AB, Skogs Rulloffset, Vellinge, 2004

Lagerberg, Dagmar, Du skall icke slå: om fysisk och psykisk misshandel av barn, Liber förlag, 1982

Nobel, Peter, Lag och rätt och nya religioner. En jurists syn på religionsfrihet kontra skyddet

för den enskilde, Iustus Förlag AB, Uppsala, 1999

Nordling, Jan, Knutby. Sanningen och nåden, Hallgren och Fallgren studieförlag AB, Almqvist & Wiksell Tryckeri AB, Uppsala, 2004

Norström, Carl och Thunved, Anders, Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och

författningar som lyder den 1 januari 2005, artonde upplagan, Norstedt juridik AB, Solna

2005

Nylund, Karl-Erik, Att leka med elden – om livet på sektens villkor, Fälth och Hässler, 1998

Patel, Runa och Davidson, Bo, Forskningmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund, 1994

(31)

SOU, Statens offentliga utredningar, I God Tro, samhället och nyandligheten, Betänkande av

utredningen om samhällets stöd till människor som av särskilda skäl befinner sig i psykiska kristillstånd, 1998:113, Socialdepartementet, Norstedts tryckeri AB, Stockholm, 1998

Wilson, Bryan, Religiösa sekter, originaltitel: Religious sects, översättning: Kirkpatrick Birgit, Librex, Milano Italien, 1970

9.2 Tidskrifter

Flodin, Ann-Sofie, Att återställa den ursprungliga identiteten, Socionomen, 1995, nr 7

Haag, Anders och Larsson Ask, Björn, Sektledare är profeter som inte får ifrågasättas, Svenska Dagbladet, 1997-09-11

Löfgren, Helena, Barn i manipulativa grupper, Skolhälsovård, nr. 4, 2003/2004

Ottosson, Jan-Otto, Indoktrinering, Läkartidningen, 1993, nr 16

Öhlen, Peter, Född i en sekt, Socionomen, 1994, nr 4

9.3 Uppsatser och examensarbete

Andersson, Jenny, De bortglömda barnen. World Light Center- en fallstudie, Malmö högskola, Malmö, 200 4

Livhuvud, Jeanette och Pålsson, Annika, Anmälningsförfarande till socialtjänsten, Grundskollärareutbildningen, Ma/No, Malmö högskola, 2000

9.4 Internet

www.home.swipnet.se/FRI/sida24.htm 2005-12-10 www.home.swipnet.se/FRI/sida25.htm 2005-11-23 www.home.swipnet.se/FRI/sida32.htm 2005-12-06 www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55 2005-12-06, 2005-12-07, 2006-01-01 www.ur.se/ombarn2005-12-01

(32)

9.5 Intervjuer

Marita Andersson, förste socialsekreterare Katrineholms kommun Lena Karlsson, lärare, Vingåkers kommun

Camilla Pettersson, lärare, Vingåkers kommun

10. Bilagor

10.1 Intervjumanual till lärare ett och två

 Relation elev – lärare

 Relation eleven - övriga klasskamrater  Du - kollegorna, skolledning

 Stämning  Du - föräldrar

 Försök och åtgärder, anmälningsplikt

10.2 Intervjumanual till Marita Andersson

 Anmälningsplikt

 Föräldrabalken

 Tvångsomhändertagande  Psykisk och fysisk misshandel

(33)

References

Related documents

Barnet behöver får en bekräftelse av sina föräldrar redan vid födseln att deras behov blir tillgodosedda så som att när barnet är ledsen ska en trygg famn finnas behjälplig

Vi har valt att utföra en studie om samverkan kring polis, socialtjänst och förskola, i samband med att ett barn far illa – riskerar att fara illa eller på olika sätt lever

Sjuksköterskor i flera studier beskrev rädsla för att föräldrar skulle bli aggressiva och hotfulla och att det kunde ligga till grund för att avstå orosanmälan, trots att det

Litteraturen tar upp att anmälningar inte görs eftersom att man tror att det bara kommer bli värre för barnet om socialtjänsten kopplas in (Hindberg 2001:145; SOU 2001:72 s. 130),

• Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de

De ansåg också att det är extra viktigt att barnen känner att pedagogerna är där för dem, att det känner att på förskolan blir de sedda och lyssnade till samt att pedagogerna

Denna till- lit och detta förtroende skall föräldrar också kunna hysa i livssituationer när de själva inte förmår att be om hjälp, kanske inte inser att deras barn riskerar att

De hade formen av ett samtal utifrån en temati- serad intervjuguide som innehöll följande fyra teman: (1) Möjligheter och hinder att upptäcka barn som riskerar att fara illa eller