• No results found

Tydliggör Sveaskogs uppdrag Motion 2018/19:2331 av Rebecka Le Moine (MP) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tydliggör Sveaskogs uppdrag Motion 2018/19:2331 av Rebecka Le Moine (MP) - Riksdagen"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion MP2102

Motion till riksdagen

2018/19:2331

av Rebecka Le Moine (MP)

Tydliggör Sveaskogs uppdrag

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra Sveaskogs uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveaskogs naturvårdsbedömningar bör offentliggöras och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minst 20 procent av den

produktiva skogsmarken i Sveaskogs innehav bör skyddas per skogsregion och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägardirektiven för de statliga bolagen med samhällsuppdrag bör införa som norm att ha en fungerande internrevision och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sveaskog är ett statligt ägt bolag, folkets bolag. Därav borde Sveaskogs verksamhet också präglas av mångbruk och högre naturvårdsambitioner. Sveaskog har sedan köpet av Assi Domän 2001 haft som övergripande mål att ”förvalta företagets skogar på ett föredömligt sätt, från både produktions- och miljösynpunkt, för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling”. År 2004 fick Sveaskog ytterligare ett uppdrag när riksdagen

beslutade att bolaget skulle utöka sin verksamhet inom naturturism, rekreation och upplevelser.

Sveaskog är Sveriges största skogsägare, men trots det har regeringen inte gett Sveaskog något ägardirektiv, eftersom Näringsdepartementet ansåg denna typ av direktiv oklart och otydligt och istället menar att ”riksdagsbeslut skall återspeglas i bolagsordningen”. Sveaskogs uppdrag som det beskrivs i propositioner, riksdags-betänkanden och riksdagsskrivelser kräver tolkningar från bolaget. Sveaskog har tolkat det som ett uppdrag som är uppdelat i två huvuddelar: ett marknadsorienterat och ett samhällsorienterat uppdrag. Riksrevisionen menar att det inte finns någon tydlig prioritering mellan dessa (1).

Men ändå prioriterar Sveaskog produktion, och med ett ökat avkastningskrav kalavverkas allt mer skog i Sveaskogs regi. På grund av en förskjuten åldersfördelning där yngre och yngre skogar avverkas råder det idag på flera håll i landet brist på avverkningsmogen skog (2). Det har visat sig att Sveaskog nedklassar naturvärdefull

(2)

skog, från NO, Naturvård orörd, till PG, Produktionsskog för avverkning. Detta går stick i stäv med de demokratiskt fattade miljömålen, där ”Levande skogar” ingår, som snarare kräver att mer produktiv skogsmark skyddas snarast. I den årliga uppföljningen av miljömålen framgår det tydligt att målet ”Levande skogar” inte kommer att nås, då det bland annat lider brist på arealer av gammal skog med kontinuitet (3). Förutom att den biologiska mångfalden blir lidande och naturtypen västlig taiga hotas, minskar också rekreationsvärdet kopplat till vildmarksintressen och turism. Det hotar också renskötseln, eftersom de lavrika skogarna huggs bort.

Det är först när skogen avverkningsplaneras som avverkningsplaneraren gör en uppskattning av naturvärden. Denna bedömning offentliggörs inte, inte ens efter förfrågan kan en se rapporter eller skriftliga bedömningar som förklarar hur ett tidigare naturvårdsklassat område plötsligt klassas som produktionsskog. Ideella miljörörelsen har gång på gång påvisat höga biologiska värden i de skogar som Sveaskog planerat för avverkning, och många av dessa skogar är idag borta. Några exempel från södra

Norrbotten är Melakträskliden, Brännliden, lövbrännan vid Svartberget, Guorpaliden och Njoka. Sveaskog har i samtliga dessa fall vägrat redovisa sina

naturvärdes-inventeringar. Det finns många fler exempel. Eftersom miljö- och produktionsmål ska vara jämställda är det nu en obalans, där Sveaskog har ekonomiska mål men tydliga uppdragsmål saknas. Riksrevisionen har i granskning av statligt ägda bolag betonat vikten av att det finns en fungerande internrevision, vilket Sveaskog valt att inte ha.

Därför föreslås:

 Att Sveaskog tar fram ett allmänt uppdrag som tydligare beskriver de allmännyttiga målen såsom att uppnå det nationella miljömålet ”Levande skogar” och att detta prioriteras framför det marknadsorienterade målet.

 Att Sveaskogs naturvårdsbedömningar offentliggörs.

 Att minst 20 % av den produktiva skogsmarken i Sveaskogs innehav skyddas per skogsregion. Idag skyddar Sveaskog 12,5 % av skogsmarken. Denna nya satsning motsvarar ca 230 000 hektar och bör fördelas på storskaliga enheter såsom:

─ Att 20 nya ekoparker utses, som skyddas från avverkning i sin helhet från avverkning ─ Att 200 vitryggområden inrättas

─ Att landskapsförstärkningar utförs så att flera landskap uppnår 30 % naturvård av sin yta

─ Att biotopförstärkningar görs kring vattendrag och sjöar och i jordbrukslandskapets kantzoner

─ Att förstärkning av värdekärnor sker i en grön infrastruktur

 Att regeringen i ägardirektiven för de statliga bolagen med samhällsuppdrag inför som norm att en fungerande internrevision införs.

På detta sätt når också Sveaskog upp till tröskelvärden för känsliga arter samtidigt som det ökar chansen att nationella miljömål, globala mål och Aichimålen från Nagoya kan förverkligas på statens innehav.

Referenser:

1) Sveaskog AB och dess uppdrag, Riksrevisionen 2010, https://www.riksrevisionen.se /rapporter/granskningsrapporter/2010/sveaskog-ab-och-dess-uppdrag.html.

(3)

2) Skogliga konsekvensanalyser 2015 – SKA 15, Skogsstyrelsen och SLU,

https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/skogliga-konsekvensanalyser/skogliga-konsekvensanalyser-ska-rapport-10-2015.pdf.

3) Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017, Naturvårdsverket,

https://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_myndigheter/2017/au2017. pdf.

Rebecka Le Moine (MP)

References

Related documents

ersättning och att särskild hänsyn måste tas i de fall där förslagen leder till stora negativa konsekvenser för skattskyldiga, exempelvis de som bor och arbetar i områden

Det reviderade förslaget skulle till exempel även kunna omfatta resor upp till tre mil för boende, främst på landsbygden, samt att ersättningen generellt sett borde vara högre

Förslaget behöver kompletteras med utveckling av kollektivtrafik och andra insatser för ökad mobilitet för att flytta över arbetspendling till kollektivtrafik eller andra

Malmö stad vill dock påtala att med det underlag av statistik över arbetsresande både i form av resvaneundersökningar och i form av kartläggning av vad avdrag för arbetsresor i

Kommunstyrelsen beslutar att Melleruds kommun avstyrker i huvudsak de förslag som förs fram i betänkande SOU 2019:36 "Skattelättnad för arbetsresor" med

1 Företagarna tillstyrker betänkandets förslag om ett utökat författningsstöd för register- kontroll enligt ovan men anser att fler aktörer och områden behöver få en

Skolverket redovisade för regeringen hur de avsåg genomföra uppdraget och hur det innefattade samordning med andra uppdrag, men också med många andra aktörer med relevans

De insatser som ska genomföras ska enligt regeringsbeslutet vara inriktade på att: ”stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen så att