Lika barn leka bäst?: Affärskulturella upplevelser från Bosnien & Hercegovina

(1)

Lika barn leka bäst?

-Affärskulturella upplevelser från Bosnien & Hercegovina

Författare: Johanna Axén Julia Dahlin Aida Muhic

Programmet för Internationella Affärer

Handledare: Petter Boye

Ämne: International Business

(2)

2

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till alla som har bidragit med information och gjort denna studie möjlig. Därför vill vi rikta ett stort tack till våra informanter; Bo Rönnqvist, Sven-Erik Svensson, Faruk Muhic, Mirsad Mujanovic och Edis Duvelek.

Vi vill även tacka vår handledare Petter Boye för hans tid samt mycket värdefulla tips och vägledning. Vi skulle även vilja rikta ett tack till våra opponenter som givit oss värdefull insyn och många goda råd.

Kalmar 27 maj 2011

………. ………. ………. Aida Muhic Johanna Axen Julia Dahlin

(3)

3

SAMMANFATTNING

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affärsmäns upplevelser av den bosniska affärskulturen. Det vi ville ta reda på var hur svenskar upplevde affärskulturen i landet men även undersöka hur svenskar som är födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affärskulturen. Vår första huvudfråga är; Hur upplever

svenska affärsmän den bosniska affärskulturen? Vår andra huvudfråga är; Hur upplever svenska affärsmän som är födda i B&H den bosniska affärskulturen? Vidare har vi valt

att undersöka om eventuella affärskulturella skillnader påverkar företagets transaktionskostnader. För att på bästa sätt besvara dessa frågor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.

Den teoretiska referensramen i vår studie beskriver internationalisering, institutionell teori, transaktionskostnader samt relationer. I det empiriska kapitlet har vi valt att tillägga ett mindre avsnitt om Sverige och B&Hs historia, politik, ekonomi samt religion och etnicitet i landet. Detta görs för att ge läsaren en bakgrund och större förståelse för ländernas utveckling och kultur idag. Det empiriska kapitlet innehåller även information från fem olika affärsmän som alla har erfarenheter av att göra affärer i B&H.

I vår analys diskuterar och kopplar vi samman empirikapitlet med teorikapitlet. I analysen beskriver vi kopplingen mellan ländernas historia, politik och ekonomi samt andra viktiga faktorer som har påverkat kulturen i länderna med institutionell teori. Vidare diskuterar vi relationer och kommunikation samt transaktionskostnader. Slutligen framförs våra slutsatser där vi kommit fram till att institutionerna i Sverige och B&H är väldigt olika vilket har format och påverkat affärskulturen i länderna. Vidare drar vi en slutsats att relationer står i centrum i B&H. Detta leder därför till högre transaktionskostnader än i Sverige.

Nyckelord: Bosnien & Hercegovina, internationalisering, affärskultur, institutioner,

(4)

4

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ... 7

1.1 Globaliseringen och kulturell inverkan ... 7

1.2 Institutioners inverkan ... 8

1.3 Bosnien & Hercegovina ... 10

1.4 Problemdiskussion ... 12 1.5 Frågeformulering ... 13 1.5.1 Forskningsfrågor... 13 1.6 Syfte ... 14 1.7 Avgränsningar ... 14 1.8 Disposition ... 14 2 METOD ... 16 2.1 Förförståelse ... 16 2.2 Forskningsansats ... 16 2.3 Forskningsmetod ... 17

2.3.1 Reservationer kring valet av forskningsmetod ... 18

2.4 Forskningsstrategi - Fallstudie ... 19

2.4.1 Design av fallstudien ... 19

2.4.2 Reservationer kring valet av fallstudier ... 20

2.4.3 Urvalskriterier för fallpersoner ... 21 2.4.4 Bo Rönnkvist ... 22 2.4.5 Sven-Erik Svensson ... 22 2.4.6 Edis Duvelek ... 22 2.4.7 Mirsad Mujanovic ... 22 2.4.8 Faruk Muhic... 23 2.5 Datainsamlingstekniker ... 23 2.5.1 Insamling av primärdata ... 23 2.5.2 Access ... 24 2.5.3 Insamling av sekundärdata ... 25 2.5.4 Datatriangulering ... 25 2.6 Undersökningskvalitet ... 26 2.6.1 Validitet ... 26

(5)

5

2.6.2 Reliabilitet ... 27

3 TEORETISK REFERENSRAM ... 28

3.1 Internationellt företagande och transnationell interaktion ... 28

3.2 Bakgrund till institutionell teori ... 31

3.3 Uppdelning i formella och informella institutioner ... 32

3.4 Transaktionskostnader ... 35

3.5 Institutioner och dess påverkan ... 37

3.6 Vikten av att bygga relationer ... 38

3.7 Teorisyntes ... 41

4 EMPIRI ... 43

4 .1 Bosnien & Hercegovina och Sverige ... 43

4.2 Bosnien Hercegovinas historia ... 43

4.2.1 Etnicitet och religion ... 44

4.2.2 Politik ... 45

4.2.3 Ekonomi ... 46

4.3 Sveriges historia ... 47

4.3.1 Etnicitet och religion ... 47

4.3.2 Politik ... 48

4.3.3 Ekonomi ... 49

4.4 Primärdata... 50

4.5 Bo Rönnkvist, VD BoRö AB ... 50

4.5.1 Affärsrelationer ... 50

4.5.2 Affärskultur och faktorer som påverkar ett samarbete ... 51

4.5.3 Kommunikation ... 52

4.6 Sven-Erik Svensson, ägare Zinkteknik AB ... 52

4.7 Mirsad Mujanovic, Importör Gold Coin ... 54

4.7.1 Bygga affärsrelationer ... 55

4.8 Edis Duvelek, delägare Eddie Prom ... 57

(6)

6

4.9 Faruk Muhic, Affärsutvecklare ALMI ... 59

4.9.2 Affärskultur och faktorer som påverkar samarbete ... 61

5 ANALYS ... 64

5.1 Beskrivning av de institutionella skillnaderna mellan Sverige och Bosnien Hercegovina 64 5.1.1 Ekonomi, politik, etnicitet och religion ... 65

5.2 Upplevda institutionella olikheter ... 66

5.3 Affärsrelationer ... 69

5.3.1 Indirekta kostnader kring relationer ... 69

5.3.2 ARA-modellen ... 70

5.3.4 Tillit och förtroende ... 72

6 SLUTSATS ... 74 6.1 Besvarande av huvudproblem ... 74 6.1.1 Första forskningsfrågan ... 74 6.1.2 Andra forskningsfrågan ... 75 6.2 Delproblem... 77 6.3 Summering ... 77 6.4 Studiens begränsningar ... 78

6.5 Förslag till vidare forskning ... 78

(7)

7

1 INTRODUKTION

Det första kapitlet inleds med en kort presentation av bakgrunden till vår uppsats vilket skall leda läsaren in i ämnet. Bakgrundsbeskrivningen ges för att läsaren lättare skall kunna förstår och sätta sig in i problemdiskussionen och forskningsfrågan. Vidare redogör vi för uppsatsens syfte, avgränsningar samt disposition av uppsatsens upplägg.

1.1 Globaliseringen och kulturell inverkan

Alla länder i världen skiljer sig på ett eller annat sätt ifrån varandra. Detta kan till exempel vara i form av olika tillgångar, struktur, ekonomi och kultur. Från ett företagsperspektiv, kan variationen av olika nationella olikheter generera i att företag väljer att utnyttja dessa olikheter genom att etablera sig på andra marknader och i andra länder för att öka den egna konkurrenskraften. Företags internationalisering har stöd i att det idag pågår en process där nationsgränser suddas ut i takt med en ökad interaktion och rörlighet mellan olika marknader. Globaliseringen innebär att företag väljer att handla, sälja och etablera sig på fler platser i världen för att till exempel möta den ökande konkurrensen, finna nya idéer och erhålla bättre resurser. Därför väljer också många företag att internationalisera sin verksamhet dock finns det alltid barriärer och risker med transnationell integration (Hollensen, 2008).

En av de barriärer och risker som existerar är de kulturella olikheterna mellan länder och marknader.

Hofstede definierar kultur som;

”…the collective programming of the mind which distinguishes the members of one human group from another . . .Culture in this sense, includes systems of values; and

values are among the building blocks of culture” -Hollensen, (2011:234)

Hofstede menar att ett lands kultur färgar samhällen, företag, organisationer och individer till att agera och bete sig på ett visst sätt. Vilket i sin tur påverkar affärsrelationer mellan aktörer som har olika kulturella bakgrunder. Det uppstår ett

(8)

8

behov av anpassning eller förståelse då de affärskulturella skillnaderna påverkar samarbetet. Sådan kunskap, i kulturellanpassning, kan leda till konkurrensfördelar och vara avgörande för en framtida affär. Ett exempel på detta är att västeuropéer anses vara väldigt konkreta och går rakt på sak när de vill göra affärer till skillnad från Kina där det är viktigt att bygga upp en personlig relation för att sedan eventuellt göra affärer. Är man inte medveten om dessa kulturella skillnader så är chansen stor att det uppstår feltolkningar och missförstånd som kan påverka en affär eller en hel verksamhet negativt (Hollensen, 2008). Om de kulturella skillnaderna är stora finns en risk att missförstånd uppstår och att samarbetet försvåras. Därför är det viktigt att förbereda sig innan så att man har en förståelse för dessa skillnader och har större möjlighet att lyckas på den nya marknaden. Många företag har en inarbetad rutin och undersöker den potentiella marknaden väl innan etablering. Det är nästan självklart att någon form att research görs innan men ändå finns det faktorer som inte går att se eller identifiera direkt (Hollensen, 2008). Detta stärks även av Mitchell (2000) som skriver att förr i tiden var distans, res- och transporttid några utav de svåraste hindren att ta sig förbi då man gjorde affärer med ett annat land. Idag, med hjälp av den tekniska utvecklingen, handlar det mer om allt ifrån kommunikation och etikett till normer och värderingar. Mitchell menar att de flesta affärsmän och kvinnor som har gjort internationella affärer ofta stöter på kommunikations problem av någon form. Även om de flesta företag gör en marknadsresearch innan så finns det alltid vissa aspekter som inte går att läsa sig till (Mitchell, 2000). De synliga aspekterna som går att läsa sig till är exempelvis kroppsspråk, livsstil och matvanor. De osynliga aspekterna är normer, värderingar och sådant handlings- och tankemönster som automatiskt tas förgivet för en viss grupp människor men som är svårt att generalisera och identifiera (Hollensen, 2008). Därför är olika kulturmöten en del i den pågående globaliseringen.

1.2 Institutioners inverkan

Stier (2009) skriver att globalisering leder till homogenitet mellan kulturer, länder och människor. Men trots att globalisering anses leda till harmonisering av marknader och länder och att det faktiska fysiska avståndet minskar så kvarstår, eller till och med ökar,

(9)

9

det upplevda avståndet människor emellan (Stier, 2009). Detta leder till frågan vad som egentligen skapar och formar kultur och varför det finns skillnader.

Kultur uppstår och påverkas av ett lands institutioner. Institutioner är ett ramverk som färgar och formar hur vi som människor agerar och beter oss. Det är människor gemensamt som formar och utvecklar institutioner vilket hjälper individen att reducera osäkerheten för hur denne ska förhålla sig till sin omgivning. Det finns två typer av institutioner vilket betecknas som formella och informella institutioner. Formella institutioner utgörs av exempelvis de skrivna lagarna, regler och utformningen av staten. Detta är medvetet skapade av människor för att kontrollera och tydligare påverka det rådande samhället. Informella institutioner består av normer, värderingar och kultur etc. Dessa informella institutioner är inte skapade under lika stor medvetenhet och kan exempelvis gå i arv genom generationer, det kan även vara gemensamt för en mindre grupp eller organisation i samhället. Ett exempel på detta kan vara allt ifrån hur man beter sig och agerar i sitt kompisgäng till ett affärssammanhang och hur förhållningssättet ser ut mellan chefer och anställda (Peng, 2009).

De formella och informella institutionerna påverkar ett lands kultur vilket inkluderar affärskulturen. Olikheterna mellan ekonomiska aktörer beror på de institutionella ramverken i länder som bland annat influerar pålitligheten och lojaliteten i affärstransaktioner (Whitley & Hull Kristensen, 1996). Eftersom att alla länders institutioner är olika uppstår det en skillnad mellan två aktörer från olika länder, vilket leder till indirekta kostnader vid ett samarbete. De här kostnaderna påverkar ett företags internationaliserings process genom att de kan upplevas som barriärer, ett exempel på en kostnad är sådana aktiviteter runt om kring själva affärsuppgörelsen och som i sig är nödvändiga för att kunna göra affären överhuvudtaget. Ett konkret exempel på situationer kan vara kostnader relaterade till tiden och övriga resurser det tar att hitta och förhandla med en potentiell leverantör eller kund. Beroende på om det är lätt eller svårt att hitta och förhandla med en ny intressent kan kostnaden på de nedlagda resurserna variera.

(10)

10

Det institutionella ramverket färgar ett lands affärskultur och om dessa skiljer sig åt väldigt mycket så tar det längre tid och kräver mer resurser till att genomföra en affär, vilket kan generera i ökade kostnader (Hedlund, 2007).

Det kan sägas att institutioner är statiska och det tar lång tid för dem att förändras. Men enligt Peng (2009) kan institutionerna vara mer dynamiska i vissa länder, speciellt i de som klassificeras som tillväxtekonomier och som har gått från att vara en planekonomi till en marknadsekonomi. Detta på grund av att landet är under en process av omvandling och utveckling. Dessa länder kallas även för ”transition economies” eller ”övergångsekonomier”, då staten har släppt kontrollen över ekonomin och marknaden. Det har istället öppnats upp för privatisering, fri marknad och fri konkurrens (Peng, 2009). Tillväxtekonomier kännetecknas av en stark tillväxt, reformering och uppbyggnad av nya och befintliga institutioner. Den ekonomiska tillväxten kan vara orättvist fördelad bland befolkningen i landet och marknaden kan upplevas som osäker. Därför kännetecknas dessa länder som relationsorienterade och relationer inom ett företagsnätverk kan karakteriseras som mer personliga (Jansson, 2009). Länder som faller under denna kategori är exempelvis baltstaterna samt Balkan länderna som alla har, eller är under processen att genomföra denna övergång. En djupare diskussion om institutioner och dess uppkomst och påverkan kommer att presenteras längre fram i teorikapitlet.

1.3 Bosnien & Hercegovina

Ett av balkanländerna som fångat vårt intresse är Bosnien och Hercegovina (B&H). Enligt svenska exportrådet finns det god potential i den bosniska ekonomin, bland annat har landets BNP tillväxt ökat med 0,8 % under år 2010, och just nu expanderar många intressanta affärsområden på denna marknad (swedishtrade.se; swedenabroad.com) Detta tyder på att svenska företag kan ha goda möjligheter att etablera sig och utvecklas där i framtiden. Några attraktionsfaktorer för utländska investerare är att det finns tillgång till högt utbildad arbetskraft till konkurrenskraftiga priser. Exempel på detta är att medelinkomsten i B&H är 1.219 BAM vilket motsvarar cirka 5.800 svenska kronor. Arbetslösheten i landet är enligt svenska ambassaden

(11)

11

24,1% vilket indikerar att det finns outnyttjad men även billig arbetskraft (swedenabroad.com).

Någon som sett potentialen i landet är Sven- Erik Svensson som äger det svenska företaget Zinkteknik AB och som har etablerat produktion nere i B&H. Svensson säger i en intervju med SVT Smålandsnytt den 17 april 2011;

”Varför ska vi åka till Kina och göra alla industrijobben där när vi kan handla på samma

villkor här” - Svensson

Svensson tycker att Kina är överreklamerat som lågprisland när de kan producera samma saker i Bosnien till samma pris, han anser att det finns stor potential på den bosniska marknaden (svtplay.se).

En annan fördel är landets geografiska position, se figur 1, där man kan se att B&H ligger insprängd i mitten på Balkanhalvön. Landet gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro med närhet till de andra Balkanländerna samt resten av Europa.

(12)

12

B&H har idag inte något medlemskap i EU, detta ses dock som ett framtida mål för landet (swedishtrade.se). För att B&H ska få ett medlemskap i EU måste landet uppfylla vissa krav och kriterier som EU ställer på blivande medlemsländer. Ett av kraven rör korruptionen i landet, Transparency International´s Corruption perceptions

index 2010 rankade B&H på plats 91 av 178 länder. Detta kan jämföras med Sverige

som ligger på fjärde plats på samma lista vilket antyder att det finns stora skillnader mellan dessa länders institutioner (transparency.org). B&H har dock klättrat uppåt på listan sen tidigare år vilket indikerar att de jobbar med detta problem. Sedan första ansökan om ett EU-medlemskap gjordes så har även genombrott skett på andra håll. Den 27 maj 2010 gav europeiska kommissionen sitt godkände att medborgare från B&H får resa fritt inom Europa utan ett Schengenvisum (ec.europa.eu). Ett EU-medlemskap skulle göra landet ännu mer attraktivt eftersom att det då skulle öppna upp för fri rörelse av varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Det vill säga att tull och skatter inte behöver betalas (ec.europa.eu). Detta tillsammans med de andra nämnda fördelarna skulle göra landet mer tilldragande för utländska investerare.

1.4 Problemdiskussion

Många företag väljer att expandera utanför sina egna nationsgränser. Globaliseringen samt internationaliseringen av företag har medfört ett ökat behov av kunskap om olika kulturer. Kulturen i ett land färgar samhället, företagen samt individerna och detta påverkar och formar vidare affärskulturen i landet. Att ha god kunskap om den nya marknaden är därför nödvändigt för affärsmän. Detta kan ses som speciellt viktigt då affärer skall göras mellan två parter från två väldigt skilda kulturer.

Sverige och B&H ligger båda i Europa men skiljer sig en hel del i både utvecklingsgrad och kultur. Dessa två länder har även olika historiska bakgrunder vilket tyder på att det finns en del skillnader i affärskulturen. När det kommer till att göra affärer i B&H så har The World Bank rankat landet på plats 110 av 183 länder i deras ”ease of doing

business index”. Detta index indikerar hur lätt eller svårt det är att starta upp och driva

ett företag i ett land. Sverige rankas på plats 14, vilket bekräftar att det finns stora olikheter mellan att göra affärer i de här två länderna (doingbusiness.org). Eftersom

(13)

13

att B&H klassas som en övergångsekonomi, då de gått från att vara en planekonomi till att idag vara en marknadsekonomi, så kan institutionerna i landet uppfattas som väldigt annorlunda ur ett svenskt perspektiv. Då institutionerna i B&H är färgade av den kommunistiska perioden och är idag under utveckling upplevs landets institutioner som oeffektiva och svaga (Danis & Petricevic, 2007). Sverige har däremot varit en marknadsekonomi länge och ses som ett politiskt stabilt och ekonomiskt väl utvecklat land, där instruktionerna fungerar väl. Bara detta visar att det är stora skillnader mellan den svenska och bosniska marknaden.

Är man som affärsman insatt i skillnaderna ökar chansen att lyckas med sina affärer. Men oavsett var eller när man gör en affär och hur stor kunskap om en marknad man har så uppstår det indirekta kostnader runtomkring affärsprocessen. Vid internationella affärer är det därför extra viktigt att känna till de kulturella skillnaderna för att dessa kostnader ska bli så låga som möjligt.

En litteratur sökning visar att det är ytterst begränsat med information om affärskulturen i B&H. Detta är ytterligare ett skäl till att vi vill belysa detta område. Ett medlemskap i EU skulle öppna upp den bosniska marknaden ännu mera och information om affärskulturen i B&H kan då komma att bli väldigt väsentligt för företag och andra intressenter.

1.5 Frågeformulering

Utifrån den presenterade bakgrunden och problemdiskussionen har vi identifierat frågor relevanta att forska kring. För att ge en tydligare bild av dessa har vi valt att dela upp vår frågformulering i två huvudfrågor samt en delfråga.

1.5.1 Forskningsfrågor

Vi har funnit två huvudfrågor som denna studie kommer att besvara:

Ur dessa två forskningsfrågor ämnar vi även besvara vår delfråga:

På vilket sätt upplever svenska affärsmän affärskulturen i B&H?

På vilket sätt upplever svenska affärsmän som är födda i B&H affärskulturen i B&H?

(14)

14

1.6 Syfte

Syftet med denna studie är att:

• Presentera svenska affärsmäns upplevelser av den bosniska affärskulturen.

• Öka förståelsen för den bosniska affärskulturen.

• Bidra med information som kan hjälpa intressenter som vill in på den bosniska

marknaden. Samt ge ett underlag och upphov till idéer till fortsatt forskning inom området.

1.7 Avgränsningar

Vi har valt att fokusera på upplevelser av affärskulturen ur en enskild individs perspektiv och inte på företagsnivå. Då vi undersöker affärskultur och inte kultur i helhet har vi bortsett från vissa faktorer inom detta ämne. Vi vill också påpeka att uppsatsen är gjord inom en satt tidsram på 10 veckor vilket har påverkat möjligheten att erhålla fler fallpersoner. Vi ämnar inte att tillgodose marknadsstrategier, lösningar eller någon konkret manual då denna uppsats ämnar att tillgodose information inom ett komplext ämne. Vi avgränsar oss också mot att slutsatserna i denna studie inte är ett underlag för att generalisera en hel marknad utan att identifiera upplevelser av affärskulturen i B&H.

1.8 Disposition

Uppsatsens disposition inleds med metodkapitlet som behandlar uppsatsens metodval, förförståelse (2.1), forskningsansats (2.2), forskningsmetod (2.3), forskningsstrategi (2.4), datainsamlingstekniker (2.5) samt undersökningskvalitet (2.6). Den teoretiska referensramen behandlar internationalisering (3.1), institutionell teori(3.2), transaktionskostnader (3.4 ) samt relationsmarknadsföring (3.3). Empiri kapitlet innehåller ett mindre historie avsnitt (4.1 – 4.3) samt primärdata (4.4) från våra fem informanter; Bo Rönnqvist (4.5), Sven-Erik Svensson (4.6), Mirsad Mujanovic (4.7), Edis Duvelek (4.8) och

(15)

15 Faruk Muhic (4.9). Därefter följer vårt analyskapitel (5) och slutligen våra slutsatser (6). I modellen nedan (figur 2) illustreras uppsatsens disposition.

Huvudproblem 2

Hur upplever svenska affärsmän som är födda i B&H den bosniska affärskulturen?

Huvudproblem 1

Hur upplever svenska affärsmän den bosniska affärskulturen?

Påverkar eventuella affärskulturella skillnader företagets transaktionskostnader?

Teori Internationalisering Institutionell teori Transaktionskostnader Relationer Slutsats Analys Empiri Sekundärdata Primärdata

(16)

16

2 METOD

I detta andra kapitel kommer vi att redogöra för den metodologi vi arbetat med för att kunna söka svar på vår problemformulering. Först presenteras vår forskningsansats följt av forskningsmetod, forskningsstrategi, datainsamlingstekniker och därefter resonemang kring undersökningens kvalitet.

2.1 Förförståelse

Alvesson och Sköldberg (2009) menar att ingen forskare är helt opåverkad och nollställd vid starten av en ny forskningsprocess utan alla har någon slags kunskap med sig sen tidigare vilket även gäller oss. Som studenter vid programmet för

internationella affärer som ges vid Linnéuniversitetet i Kalmar så besitter vi efter tre

års studier kunskap om olika marknader. En av oss, Aida Muhic, har bosniskt ursprung vilket är en marknad vi inte kommit i kontakt med i tidigare studier. I och med denna koppling såg vi möjligheten att undersöka affärskulturen i ett land som det inte har skrivits speciellt mycket om.

2.2 Forskningsansats

För att koppla samman teori och empiri i ett vetenskapligtarbete så kan man som forskare arbeta efter olika metoder. Dessa metoder är deduktion, induktion eller abduktion. (Patel & Davidsson, 2003).

För att kunna ge en så övergriplig och utförlig bild av affärskulturen i Bosnien Hercegovina så är den här undersökningen gjord efter en abduktiv metod. Alvesson & Sköldberg (2009) menar att abduktion är den metod som oftast används vid fallstudier som forskningsstrategi. Där undersöks ett fall och man försöker urskilja ett hypotetiskt mönster som förklarar just detta fall och för att bekräfta detta mönster så prövas förklaringen på andra fall. Mönstret, som är grunden till en eventuell förklaring, bearbetas och förbättras allt efter arbetets gång och det samma gäller det empiriska

(17)

17

användningsområdet (Alvesson & Sköldberg, 2009). Kort kan det sägas att det abduktiva arbetssättet är en blandnig mellan induktion, där utgångspunkten är empirin, och deduktion, som baseras på teori men den abduktiva ansatsen innehåller även egna specifika moment (Patel & Davidsson, 2003; Alvesson & Sköldberg, 2009). Abduktion utgår från empiri vilket analyseras utifrån befintliga teorier som forskaren antingen läst på om innan insamlandet av empirin eller skaffat sig kunskap om efter insamlandet (Alvesson & Sköldberg, 2009). En nackdel med det abduktiva arbetssättet är att forskaren lätt kan råka påverka undersökningen genom sin erfarenhet från tidigare forskning, även om detta inte är meningen. Å andra sidan så är forskaren inte lika låst som vid användandet av en induktiv eller deduktiv metod och kan utvidga delar av arbetet allt eftersom (Patel & Davidsson, 2003). Målet med denna metod är att kunna urskilja mönster som i sig skapar förståelse (Alvesson & Sköldberg, 2009).

Det abduktiva arbetssättet stämmer bäst med hur vi jobbar eftersom vi pendlar mellan empiri, teori och analys. Vi har använt oss utav teorier kring internationalisering, relationer, transaktionskostnader och institutionell teori som vi läst på om innan insamlandet av empirin. Dessa teorier har vi sedan gått tillbaka till och använt vid analysen av empirin för att kunna beskriva och urskilja eventuella spår och mönster. Alvesson och Sköldberg (2009) menar att abduktion handlar om att finna bakomliggande mönster och därför har vi även använt oss utav historisk fakta om B&H i vår undersökning. Detta gjorde vi för att kunna beskriva och få en djupare analys, kunna ge svar på våra forskningsfrågor samt för att skapa en förståelse kring den bosniska affärskulturen.

2.3 Forskningsmetod

Det finns två övergripande forskningsmetodsinriktningar, kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på systematisk insamling och analys av mätbara enheter. Detta sätt är bra att använda till exempel om man ska undersöka och jämföra olika enheters värde med varandra som vid statistiska analyser (Patel & Davidsson, 2003). Bryman (2011) menar att denna metod är lämplig om forskaren

(18)

18

ämnar göra enkätundersökningar eller experiment. Vårt forskningsområde går inte att mäta i kvantitet så den kvantitativa metoden är i detta fall inte aktuell.

Bryman (2011) skriver vidare att den kvalitativa forskningsmetoden kännetecknas utav deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer och analyser där forskaren vill se saker och ting genom de studerade personernas ögon. Meningen med denna metod är att få fram utförliga och detaljrika beskrivningar (Johannesen & Tufte, 2007). Patel och Davidson (2003) anser att den kvalitativa metoden är att föredra då en undersökning ämnar till att beskriva vissa tolkningar eller en kultur. Då vår undersökning baseras på intervjuer där personer beskriver sina upplevelser så kan man säga att vi använder oss av en verbal analysmetod vilket stämmer överens med den kvalitativa forskningsmetoden (Patel & Davidsson, 2003). Denna metod är också att föredra då vi behöver djupa, ingående beskrivningar av den bosniska affärskulturen.

2.3.1 Reservationer kring valet av forskningsmetod

Det finns både för- och nackdelar med de olika forskningsmetoderna. Den kritik som bland annat riktats mot den kvalitativa metoden är att den är svår att generalisera då få respondenter används, tillskillnad mot den kvantitativa metoden (Larsen, 2009). Men Yin (2007) menar att detta inte är ett problem utan att man använder sig av analytisk generalisering. Detta innebär att om flera respondenter, som fått samma frågor, ger samma svar genererar detta i en stark empiri vilket testas genom replikering mot en teori och därifrån kan eventuella slutsatser göras. Vidare så bör man som forskare också tänka på att människor ibland inte svarar helt ärligt vid en intervju utan väljer svar som de tror låter bättre (Larsen, 2009). Bryman och Bell (2005) påpekar även att kvalitativforskning lätt också influeras av forskarens egen uppfattning och bakgrund. Detta är något vi kommer att ha i åtanke under arbetets gång. Vi erbjuder även respondenterna möjligheten att vara anonyma för att få så ärliga svar som möjligt. Då vi heller inte avser att göra någon statistisk generalisering så upplever vi inte kritiken kring detta ämne som ett stort problem i vår undersökning. Vi ämnar istället, i den grad det är möjligt, att belysa den bosniska affärskulturen ur ett svenskt perspektiv genom att göra analytisk generalisering där vår empiri analyseras mot valda teorier.

(19)

19

2.4 Forskningsstrategi - Fallstudie

Vid insamlandet av empiri finns det olika forskningsstrategier att tillgå som experiment, enkätundersökningar, analys av källmaterial och fallstudier. Valet av forskningsstrategi beror på problemformuleringen och tidsperspektivet, där för- och nackdelar för varje strategi bör finnas med i åtanke (Yin, 2007).

För att söka svar på våra forskningsfrågor anser vi att fallstudier är den mest passande forskningsstrategin. Detta stärks av Yin (2007) som menar att denna strategi är lämpligast då en undersökning bygger på intervjuer med personer som varit med om en specifik händelse. Merriam (2010) beskriver en fallstudie som en studie av en särskild företeelse som exempelvis en viss händelse eller en social grupp. Vidare skriver Merriam att ”Fallstudier riktar uppmärksamhet mot det sätt varpå grupper av människor hanterar problem av olika slag utifrån ett helhetsperspektiv” (2010: 26). Vilket stämmer överens med vår forskningsfråga där vi bland annat ämnar ta reda på hur eventuella olikheter och problem sköts. Vår problemformulering kräver intervjuer och observationer av insatta personer vilket också pekar mot att fallstudier är det mest lämpliga. Detta för att få så många infallsvinklar som möjligt och för att uppnå en djup och innehållsrik empiri.

2.4.1 Design av fallstudien

Vid utformandet av fallstudier så finns det många olika typer av design som kan användas, Yin (2007) tar upp två begreppspar som denne anser har störst betydelse vid designen av en fallstudie. Dessa två par är enfallsstudie och flerfallstudie samt holistisk utformning eller flera analysenheter. Där det sist nämnda paret berör antal analysenheter inom fallstudien (Yin, 2007). Då en undersökning baseras på ett enskilt fall benämns detta som en enkelfallstudie och vid flera stycken fall kallas det flerfallstudie, och det är det sist nämnda vi ämnar genomföra (Johannesen & Tufte, 2007). Vi anser att en flerfallstudie i större grad kan belysa vårt undersökningsområde och en flerfallstudie väger också tyngre än en undersökning som bara är baserad på ett fall enligt Yin (2007). Därför har vi använt oss utav fem stycken fall.

(20)

20

I vår undersökning består fallen utav individer som har upplevt och därmed har kunskap om affärskulturen i Bosnien Hercegovina och dessa är de primära analysenheterna. De här personerna besitter intressant information och kan bidra till att ge oss en inblick i denna kultur. Vi har vad Yin benämner som ”… holistisk flerfallsdesign med endast en analysnivå…” (2007:60), se figur 3 nedan. Eftersom att varje intervjuperson i vår undersökning utgör ett fall så är det inte möjligt att använda flera analysenheter inom varje fall (Yin, 2007).

Figur 3. Grundläggande typer av design för fallstudier (Yin, 2007:60).

2.4.2 Reservationer kring valet av fallstudier

Precis som mot alla andra forskningsstrategier så har även kritik riktats åt användandet av fallstudier. Vanlig kritik är att forskaren inte är tillräkligt noggrann och konsekvent så att undersökningen upplevs som slarvigt genomförd, vilket innebär att resultat och slutsatser inte är helt tillförlitliga. Vidare så skrivs det även att fallstudier tar lång tid och det är svårt att dra konkreta slutsatser (Yin, 2007). Även då en flerfallsstudie ofta

(21)

21

tar längre tid så menar Yin (2007) att en flerfallstudie är att föredra gentemot en enkelfallsstudie. Detta för att den är mer generaliserbar och starkare än en undersökning som är baserad på bara ett fall vilket medför att kritiken kring fallstudier neutraliseras något. Därför har vi i vår undersökning använt oss av flerfallstudier just för att stärka vår forskning och för att kunna belysa den bosniska affärskulturen så har flerfallstudier varit den mest optimala forskningsstrategin. Vidare så ämnar vi inte generalisera statistiska resultat eftersom att vårt forskningsområde är svårt att mäta i siffror därför upplever vi inte kritiken kring detta som ett stort dilemma. Målet är snarare att generera analytisk information om B&Hs affärskultur som kan hjälpa personer som behöver kunskap om affärskulturen i detta land. Vi har under arbetets gång haft kritiken kring denna forskningsstrategi i åtanke och anser ändå att en flerfallstudie är den mest lämpliga strategin vid undersökning av detta ämne. En flerfallstudie är lämpligast eftersom att flera olika källor används och flera oberoende respondenters upplevelser är mer trovärdiga än en enskild individs.

2.4.3 Urvalskriterier för fallpersoner

Denscombe (2010) menar att fallstudieobjekten ska väljas omsorgsfullt baserat på dess relevans och möjlighet att bidra till undersökningen, vilket vi har tänkt på vid våra val av fallpersoner. Vid genomförandet av denna uppsats så har vi utgått efter ett flertal kriterier som varje fallperson måste uppfylla. Utgångspunkten har varit att det ska vara en affärsman som bor i Sverige och som har gjort eller idag gör någon typ av affärer på den bosniska marknaden. Typen av bransch de har verkat eller verkar inom har inte tagits i beaktning eftersom tyngdpunkten ligger på deras erfarenheter av att göra affärer på den bosniska marknaden. Det har vidare varit viktigt att de har flera års erfarenhet från båda marknaderna och genom detta upplevt olikheterna mellan dessa två affärskulturer.

Personerna vi valt att intervjua är i dagsläget, eller har varit, verksamma på den bosniska marknaden. Vissa av dem är helsvenskar och vissa är bosnier som bott i Sverige sedan i början av nittiotalet. Detta för att få en innehållsrik empiri och eventuellt kunna se om de skiljer sig något mellan hur dessa upplever affärskulturen. De personer med bosniskt ursprung vi valt att intervjua har varit utifrån deras roll som svenska företagare och hur de ser på affärskulturen i B&H. Vi ser dem som en källa för

(22)

22

att erhålla djupare information då de exempelvis behärskar språket och därför eventuellt kan besitta en rikare erfarenhetsbas. Alla de här personerna har bidragit och gett oss en bra bild utav affärskulturen i B&H. Under nästa rubriker finns kort information om varje person och verksamheten denne är, eller varit, aktiv inom i B&H.

2.4.4 Bo Rönnkvist

Bo Rönnkvist är grundare, VD och nuvarande ägare till familjeföretaget BoRö AB som har sin huvudverksamhet i Kalix. Sedan 2005 har de en etablerad affärsrelation med det bosniska företaget ESC ddo. Rönnkvist har över 12 års erfarenhet av den bosniska marknaden och dess affärskultur. Rönnkvist har även erfarenheter från andra marknader där han bland annat har varit i kontakt med den polska marknaden och den sydkoreanska marknaden. Vi har valt att intervjua Rönnkvist pågrund utav hans långa erfarenhet av att göra affärer i B&H.

2.4.5 Sven-Erik Svensson

Sven- Erik Svensson driver och äger företaget Zinkteknik AB i Bredaryd. År 2005 etablerade Zinkteknik en fabrik i B&H, Zinkteknik Bosnia d.o.o. Svensson har 6 års erfarenhet från den bosniska marknaden men även erfarenhet från att göra affärer i Rumänien, Turkiet och Polen. Eftersom att Svensson har flera års erfarenhet av den bosniska marknaden anser vi honom som en passande respondent att intervjua.

2.4.6 Edis Duvelek

Edis Duvelek är född i B&H men uppvuxen i Sverige. Duvelek är delägare i det bosniska företaget Eddie Prom som håller på med import och han har 2 års erfarenhet av att göra affärer i B&H men även från att göra affärer i Holland och Österrike. Med tanke på Duveleks bosniska bakgrund och erfarenhet så anser vi honom som en god informationskälla kring området vi undersöker.

2.4.7 Mirsad Mujanovic

Mirsad Mujanovic är från B&H men har bott i Sverige sedan kriget utbröt. Mujanovic är delägare i importföretaget Gold Coin. Han har 6 års erfarenhet av den bosniska marknaden och pågrund utav detta har vi valt att intervjua honom till vår uppsats. Mujanovic har även erfarenhet från den schweiziska och österrikiska marknaden.

(23)

23 2.4.8 Faruk Muhic

Faruk Muhic är född och uppvuxen i B&H, han kom till Sverige 1992 i samband med kriget. Muhic har under sin tid i Sverige varit verksam som exportör och importör åt ett flertal svenska och bosniska företag. Detta har genererat i ca 15 års erfarenhet av den bosniska affärskulturen men han har även erfarenheter från den polska marknaden. Eftersom Muhic har lång erfarenhet och bosnisk bakgrund anser vi att han passar utmärkt som respondent i denna undersökning. Muhic är även pappa till en utav författarna av denna uppsats, Aida Muhic. Detta är inget som vi upplevt har påverkat intervjun med Muhic snarare har det varit en fördel eftersom denne då varit mer personlig i sina svar.

2.5 Datainsamlingstekniker

Det finns flera tillvägagångssätt vid insamlandet av information till en undersökning, Patel & Davidsson (2003) nämner bland annat att befintliga dokument, enkäter, observationer samt intervjuer kan användas. I en fallstudie är intervjuer och observationer de primära källorna (Merriam, 2010). Primärdata innebär information som kommer ifrån förstahandskällor som exempelvis en person som intervjuats angående en verklig händelse denne har varit med om. Sekundärdata är data som är baserad på tolkningar och andrahands uppgifter, så som dokument och böcker (Kylén, 2004). Vi har grundat vår undersökning på primära källor i form av intervjuer för att få den information vi behöver och detta sätt menar Kylén (2004) är mer tillförlitligt än användandet av sekundära källor. Men vi har även använt oss utav sekundärdata som historisk information om B&H. Mer utförlig information om dessa två tillvägagångssätt presenteras under kommande rubriker.

2.5.1 Insamling av primärdata

Insamlingen av primärdata har gjorts genom både personliga intervjuer och såkallade telefonintervjuer med fem stycken personer. Där vi utformat en intervjuguide innehållande vad Yin (2007) benämner som ”öppna” frågor. Öppna frågor innebär frågor där utrymme ges för både faktabaserade svar och respondentens egna åsikter (Yin, 2007). Detta för att dels få en öppen diskussion där respondenterna får prata relativt fritt men även kunna fastställa hur de upplevt vissa faktorer. Intervjuerna har

(24)

24

varit cirka 45 minuter långa och dessa har spelats in för att vi ska kunna gå tillbaka och lyssna på dem. Anteckningar har även förts och alla gruppmedlemmar har varit närvarande vid intervjutillfällena. Vid samtliga intervjuer har samma intervjuguide använts för att vi senare ska kunna jämföra och bedöma alla respondenters svar och göra en kvalitativ analys baserat på dessa. Anledningen till att vi har genomfört vissa intervjuer över telefon är pågrund av geografiska avstånd och den begränsade tid som vi har haft att tillgå vid genomförandet av denna uppsats.

Personerna vi har intervjuat och som ligger till grund för vår empiri är Bo Rönnkvist som är VD och ägare till BoRö AB med 12års erfarenhet av den bosniska marknaden, Faruk Muhic som under 15 år jobbade på olika företag som riktade sig mot den bosniska marknaden, Sven- Erik Svensson ägare av Zinkteknik AB med 6 års erfarenhet av att göra affärer i B&H, Mirsad Mujanovic som under 6 års tid har importerat produkter till Sverige från B&H och Edis Duvelek som har 2 års erfarenhet av att göra affärer i B&H. Då dessa respondenter har många års upplevelser och erfarenhet från den bosniska marknaden anser vi dem väl insatta i landets affärskultur och därför är de väldigt värdefulla för vårt arbete och kan bidra till en innehållsrik empiri.

2.5.2 Access

Access handlar om möjligheten att få kontakt med undersökningsobjekten. Detta är viktigt för läsaren av undersökningen eftersom att det ger en idé om hur denne ska värdera eventuella svar och slutsatser (Gummesson, 1991). Gummesson (1991) tar upp två stycken typer av personer som är viktiga för en forskare när det gäller att få access till information. Den första typen av personer kallar Gummesson för ”gatekeepers” vilket innebär personer som kan öppna, men även stänga, dörrar för forskaren till personer som har relevant information. De andra kallas ”informatörer”, de besitter värdefull information om ämnet ifråga och eventuellt kan de leda vidare forskaren till andra potentiella informanter (Gummesson, 1991).

Ibland kan det upplevas som svårt att få tag i primärdata, dock är detta inget vi har haft problem med i vår forskning. En person som varit väldigt betydande för vår undersökning är Faruk Muhic. Muhic är som tidigare nämnts pappa till en av författarna till denna uppsats, Aida Muhic, och det är på så sätt som vi kommit i kontakt med honom. Muhic har agerat både som vår ”gatekeeper” då han gett oss

(25)

25

namn på affärsmän som han känner till och som gör affärer i B&H men också som en ”informatör” då han bidragit till uppsatsen med information om ämnet. Muhic har hjälpt oss med att komma i kontakt med tre stycken av de andra informanterna. Den femte informanten, Sven-Erik Svensson, har vi själva tagit kontakt med efter att vi sett ett inslag i SVT om dennes verksamhet i B&H.

2.5.3 Insamling av sekundärdata

Den sekundärdata vi använt oss utav har varit i form av historieböcker som beskriver historiska händelser i B&H och som format landet och samhället. Dessa har vi använt för att det hjälper till att förklara dagsläget i B&H. Vi har även använt böcker som beskriver Sveriges historia för att kunna belysa skillnader mellan de här två ländernas utveckling. Detta för att skapa en förståelse för varför det finns en affärskulturell skillnad mellan Sverige och B&H. Det har riktats kritik kring användandet av sekundärkällor, exempelvis att de inte är lika valida som primära källor och lätt färgas av författarens egna åsikter (Kylén, 2004). Detta anser vi inte har varit ett problem eftersom samma historiska fakta finns återberättad av flera oberoende författare.

2.5.4 Datatriangulering

Det finns flera varianter av triangulering; forskartriangulering, teoretisktriangulering, metodologisk triangulering och datatriangulering (Yin, 2007). I vårt fall så är det sistnämnda begreppet, datatriangulering, den väsentliga typen av triangulering.

Datatriangulering behandlar användandet av olika typer av informationskällor och Yin (2007) hävdar att detta är väldigt väsentligt vid fallstudier och bedömning av dess tillförlitlighet. Detta innebär att forskaren samlar in fakta genom multipla datainsamlingstekniker som betyder att man kombinerar olika insamlingssätt som exempelvis öppna intervjuer, dokument, arkivinformation, observationer och strukturerade intervjuer som tillsammans bidrar till en djup empiri. En nackdel med detta är att det är väldigt tidskrävande och kostsamt att använda flera olika insamlingssätt men samtidigt så hjälper detta till att styrka undersökningens validitet (Yin, 2007). Som nämnts under tidigare rubriker så har vi använt oss utav öppna intervjuer vid insamlandet av data samt sekundärdata i form av böcker som beskriver Sveriges och B&Hs historiska bakgrund. Då det inte finns någon konkret

(26)

26

dokumentation eller information om affärskulturen i B&H har vi varit tvungna att basera vår emiriska data enbart på dessa källor. En möjlighet hade varit att åka ner till B&H och göra direkta observationer av affärskulturen men då vi som studenter inte besitter denna ekonomiska möjlighet samt måste hålla oss inom en satt tidsram så har detta inte varit ett alternativ. Vidare så är intervjuerna genomförda med flera olika oberoende respondenter, Patel och Davidsson (2003) hävdar att intervjuer med olika personer är tillräckligt för att uppnå validitet och dessa har tillsammans med sekundärdata analyserats. Vi anser att vi i den mån det har varit möjligt använt de olika informationskällor som stått till vårt förfogande. Undersökningens kvalitet kommer diskuteras mer ingående i nästa stycke.

2.6 Undersökningskvalitet

Målet med forskning är att kunna presentera riktiga och pålitliga resultat. Vid samhällsvetenskaplig forskning används två övergripande begrepp vid bedömningen av en undersöknings kvalitet; validitet och reliabilitet. Dessa begrepp ska forskaren ha i åtanke under hela arbetets gång (Merriam, 2010).

2.6.1 Validitet

Validitet är ett väldigt viktigt kriterium inom forskning och innebär värdet av, och hur betydelsefull den data är som sammanställts (Kylén, 2004). Det finns olika typer av validitet, begreppsvaliditet, inre validitet och yttre validitet, varav Merriam (2010) tar upp två av dessa, inre och yttre validitet.

Inre validitet behandlar analysen av data och innebär hur verklighetstrogna resultaten från undersökningen är och i vilken grad forskaren lyckats urskilja de mest relevanta delarna av arbetet. Intern validitet skapas när forskaren kan redovisa resultat som inte är påverkade av dennes egna erfarenheter (Merriam, 2010; Yin 2007). Genom att använda rationella modeller och skapa förklaringar där motsägelser till dessa diskuteras, samt att jämföra olika mönster så stärks validiteten i en fallstudie enligt Yin (2007). För att stärka validiteten har vi i genomförandet av vår uppsats använt oss utav ämnesrelevant litteratur så som teoriböcker och vetenskapliga artiklar. De tillsammans med empirin har sedan noggrant jämförts, studerats och analyserats av samtliga

(27)

27

gruppmedlemmar. Vi har genom insamlandet av empirin använt oss utav flera olika informationskällor, så kallad datatriangulering, vilket även detta styrker uppsatsen validitet. Dessutom har intervjuguiden vi använt oss av vid insamlandet av empirin skapats i samråd med vår handledare för att ytterligare stärka validiteten

Extern validitet berör om forskningsresultaten kan användas och generaliseras på andra situationer. Kritik har riktats åt att en enkelfallstudie inte är ett tillräkligt underlag för att generalisera. Då denna undersökning är baserad på en flerfallstudie, 5 stycken fall, och inte ett enskilt fall så upplever vi inte kritiken kring detta som ett stort problem. Snarare så anser vi att validiteten stärks eftersom flera fall har studerats. Målet med vår uppsats är heller inte att generalisera statistiska svar utan att generalisera utfallen av fallstudien mot en teori genom användandet av analytisk generalisering (Yin, 2007).

2.6.2 Reliabilitet

Reliabilitet behandlar hur data samlats in, använts och bearbetats, och innebär undersökningens tillförlitlighet (Johannessen & Tufte, 2007). Detta betyder att en undersökning ska kunna genomföras på samma sätt igen och att samma resultat då ska uppnås (Yin, 2007). Merriam (2010) menar att detta är ett dilemma inom samhällvetenskapligforskning eftersom människor är ombytliga och därför kanske inte precis samma resultat uppnås. För att stärka reliabiliteten i vår forskning har alla gruppmedlemmar närvarat under intervjuerna. Dessa har spelats in för att vi sedan ska kunna gå tillbaks och undvika eventuella vinklingar och egna tolkningar samt har anteckningar även förts. Vidare har också samma intervjufrågor ställts till alla respondenter och de frågorna finns bifogade som en bilaga, vilket ytterligare stärker reliabiliteten i vår forskning.

(28)

28

3 TEORETISK REFERENSRAM

I detta tredje kapitel ämnar vi att redogöra för vår teoretiska referensram som inledningsvis börjar med att redogöra för internationellt företagande och kulturen man möter vid transnationell interaktion. Därefter presenteras bakgrunden till institutionell teori och uppdelningen av de formella och informella institutionerna. Vidare diskuteras transaktionskostnader och institutionell påverkan för att slutligen redogöra för vikten av relationer i affärssammanhang. Kapitlet avslutas med vår teorisyntes.

3.1 Internationellt företagande och transnationell interaktion

Det finns ett antal olika anledningar till varför företag väljer att expandera och förflytta sig utanför den egna nationsgränsen men tveklöst har den ökade globaliseringen tillsammans med tekniska utvecklingar, bland annat inom kommunikation och transport, bidragit till att allt fler företag väljer att internationalisera sin verksamhet. Anledningen till varför man startar en internationaliseringsprocess kan till exempel vara att sänka produktionskostnaderna eller att nå ut till nya kunder och leverantörer. Det kan även vara så att bara en viss avdelning inom företaget som exempelvis forskning och utveckling, R&D, flyttas till en region för att finna innovation och teknisk utveckling (Hollensen, 2007).

Att utöka företagsverksamheten utomlands genererar i en fysisk gränsöverskridning till en annan marknad eller region, vilket medför att olika nationella kulturer möts. Företag och organisationer bör ta hänsyn till de kulturella olikheterna som uppstår eller upplevs på plats vid en internationell expansion. Detta på grund av att kommunikation och relationer påverkas av de kulturella skillnaderna. Vid oförsiktig hantering av de kulturella skillnaderna kan det skapas missförstånd, feltolkningar, stridigheter och problem (Ahlstrom & Bruton, 2010). Det ställs större krav på människors förmåga att kunna anpassa sig till de olika sociala förväntningarna som finns för att undvika kulturkrockar. Att som företagsledare inneha en slags interkulturell kompetens för att kunna fungera i olika kulturella miljöer och möten med människor är en viktig tillgång enligt Stier (2009). Detta på grund av att

(29)

29

missanpassning, klumpighet och bristande kunskap av kulturen man möter i affärssammanhang kan skapa problem eller till och med skada en organisations- eller ett företags anseende och rykte på en marknad. Detta ger i sin tur en negativ påverkan på företagsverksamheten och dess affärsrelationer över nationsgränsen. Detta kan generera i att möjligheten att lyckas på en ny marknad minskar drastiskt (Ahlstrom & Bruton, 2010).

Det är genom kommunikation som kulturmöten sker där informationen tillsammans med kontexten, det vill säga sammanhanget, framför själva budskapet (Stier, 2009). Det finns hög-kontext kulturer och låg-kontext kulturer där budskapet framförs antingen med hög nivå av influenser av kontexten eller med låg nivå av komplexitet och kontext. Till exempel är Japan en hög-kontext kultur och det kulturella sammanhanget, så som sociala koder, har stor inverkan i hur man kommunicerar i affärssammanhang. Detta skiljer sig till exempel från Skandinavien där man lutar sig mer mot vad som faktiskt sägs och det skrivna kontraktet. Dock kan man aldrig separera informationen eller budskapet som framförs genom kommunikation från dess sammanhang (Hollensen, 2007). Själva kommunikationen kan både bestå av verbalt språk eller icke verbalt språk som blickar, leenden, miner, beröring, huvud- och hand rörelser. Men även genom ljud, utöver talspråk, så som röststyrka, melodi, ironi, känsla och tystnad. Andra aspekter som påverkar kommunikationsmötet är klädsel, dofter och symboler, för att nämna några. Själva kommunikationssituationen är ett samspel mellan två eller fler parter som är inbäddad i en kulturell kontext (Stier, 2009). Människor uppfattar kulturen olika genom våra perceptioner i en interkulturell kommunikation (Gibson, 2006).

När människor inte känner igen sig i de inlärda sätten och beteenden vi är vana vid så uppstår en kulturkrock vid sociala interaktioner. Det finns olika faser av kulturkrock och anpassning. Gibson (2006) anser att efter ”smekmånaden” där det kan upplevas spännande och exalterande att möta en ny kultur till en början, kan detta senare vända till negativa känslor innan en djupare anpassning har ägt rum. Dock menar Stier (2009) att kulturellanpassning ibland går oss obemärkt förbi, det vill säga att agera enligt de sociala förväntningarna bara är någonting som sker.

(30)

30

Stier (2009) använder sig av tre olika analysnivåer där utgångspunkterna är samhällssystemet, gruppkulturen och kulturvarelsen, alltså på individ nivå. Grundnivån eller det yttersta lagret är samhällssystemet som består av värden, normer, språk, traditioner, vanor, religion och tidsuppfattning. Dessa sammanflätade komponenter är en källa för tillhörighet och gemenskap. Mellannivån är gruppkulturen som har samma komponenter som samhällsnivån, det vill säga normer och värderingar etc., fast i mindre gruppsammanslutningar. Gruppkultur kan även kallas subkultur där samspel, struktur och kommunikation har stor inverkan, exempel på denna nivå är kultur gemensamt för ett företag, organisation, idrottslag, vänkrets eller familj. Den lägsta och sista nivån är en kulturvarelse, en enskild person som har inlärda mönster i tankar, känslor och beteenden som färgar attityd, stereotyper, fördomar, etnocentrism och främlingsrädsla.

Denna studie som behandlar affärskulturella upplevelser har en fokus på samhällsnivå med viss avgränsning där världsbilder, värden, värderingar, normer, lagar, moral- och etikuppfattningar samt tabun ligger inbäddad. Men även den gemensamma människosynen och synsättet man har på tid, historia och kunskap. Till sist inkluderar även denna yttersta nivå sociala regler, vanor, ovanor och ledarskap (Stier, 2009). Den rådande kulturen i ett land har en stor inverkan på hur organisationer och företag fungerar och arbetar, både internt och externt. Det kan inkludera aspekter som hur man förvaltar och styr företaget eller organisationen ifråga om strategier, marknadsföring, kommunikation och organisationsstruktur. Men även till hur människor i organisationer och företag ser på anställning, position, lön, prestationsmätning etc. Därför är det av vikt att kunna orientera sig i olika affärskulturer för en lyckad internationaliseringsprocess. Det är också ett sätt att kunna skapa sig en förståelse för hur organisationer och företag förhåller sig och arbetar på en annan marknad än den egna (Ahlstrom & Bruton, 2010).

En av de ledande teorierna inom internationellt företagande, som bland annat förklarar påverkan av kulturen samt företagets sociala kontext de befinner sig i, är det institutionella ramverket. Nobelpristagaren i ekonomi Douglas C. North definierar institutioner som:

(31)

31 ”… spelreglerna i ett samhälle eller, mer formellt uttryckt, de

restriktioner som människor sätter upp för att ange formerna för mänsklig samverkan”

–North (1993:16)

3.2 Bakgrund till institutionell teori

Hedlund (2007) skriver att det finns en gräns mellan ”gammal” eller tidig institutionell teori och ny teori. Detta då forskare inom ämnet använder begreppen ”New Institutional Economics” (NIE) eller ”New Institutionalism”. I denna studie kommer teorikapitlet luta sig emot det nya institutionella ramverket men för att förstå teorins uppkomst, utformning och utveckling under tidsperioder går vi tillbaka i historien. Den tidiga institutionella teorin har sitt ursprung från Tyskland och Österrike från 1880-talet fram till runt mitten på 1900-talet. Därefter har mycket av utvecklingen och forskningen kring denna teori genomförts av den amerikanska skolans forskare inom ekonomi- och samhällsvetenskap (Scott, 2001). Institutionell teori har en utgångspunkt i samhället, dess samspel och påverkan, vilket får större uppmärksamhet inom den ekonomiska och organisatoriska vetenskapen under denna tid. De sociala, ekonomiska och politiska institutionerna tar större plats på grund av att många delar i samhället hänger ihop och interagerar vilket uppmärksammas inom den aktuella forskningen (Eriksson-Zetterquist et al., 2006). Det utvecklades under denna tid två huvudsynsätt inom vetenskapen hur man skulle skildra och förstå den samhällsekonomiska interaktionen genom system och modeller som skulle förklara verkligheten. Dessa två synsätt kom att kallas, inom nationalekonomin, ”marginalrevolutionen” eller den ”neoklassiska” revolutionen. Marginalrevolutionen hade ingen tydig gräns mellan dagens statsvetenskap och nationalekonomi. Den neoklassiska revolutionen går emot marginalrevolutionen genom att dela upp nationalekonomi och statsvetenskap i två olika teoretiska områden. Det var under denna tid som diskussionen handlade om vad som skulle inkludera institutionell teori och var gränser och benämningar börjar och slutar (Hedlund, 2007).

(32)

32

Under 1940- och 1950-talets utveckling av teorin belyser forskarna de kollektiva och individuella influenserna som formar de sociala institutionerna. De senare utvecklingarna under 1970- och 1980-talet betonar de olika organisatoriska formerna och fälten inom institutionell teori (Scott, 2001). Det är under 1970-talet och framåt som teorin får stor uppmärksamhet där Scott kallar Ronald Coase för ”… gudfadern av ny institutionell ekonomi…”(2001:5). Ronald Coase är forskaren och ekonomipristagaren från år 1991 som författat de klassiska artiklarna ”The Nature of

the Firm”, från 1937 och ”The Problem of Social Cost”, från 1960 som behandlar kärnan

för den institutionella teorin och för nationalekonomin i stora drag.

Det är nu den nya institutionella ekonomin tar form och får en tydlig teoretisk fokus nära den nationalekonomiska utvecklingen (Hedlund, 2007). Den första artikeln förklarar varför företag överhuvudtaget bildas och existerar, medans Coase beskriver ”… skillnaden mellan privata och samhälleliga kostnader och intäkter” i den andra artikeln från 1960 (Hedlund, 2007:72). Det är mot denna bakgrund som den nya institutionella teorin tagit form och som bidragit till vidare forskning inom ämnet.

3.3 Uppdelning i formella och informella institutioner

Det finns både formella och informella institutioner, som tillsammans utgör det institutionella ramverket. Dessa två huvudspår stöttas och utformas av reglerande, normativa och kognitiva strukturer och aktiviteter, se figur 4 nedan (Peng, 2009).

”Institutioner omfattar alla slags restriktioner som människor skapar för att forma det mänskliga samspelet” -North (1993:17)

North menar att detta gör vi för att underlätta vardagslivet och ge struktur gentemot vår omgivning och det samhälle vi lever i. Ett exempel på informell transaktion kan vara alltifrån vardagsaktiviteter som influerar en individ så som interaktion med andra individer, till att läsa en bok eller bara genom att titta på tv. Formell transaktion är oftast ett sätt att medvetet forma eller påverka en individ vilket sen avspeglar sig i hur en viss typ av samhälle agerar och fungerar. Ett exempel på formel transaktion kan

(33)

33

vara alltifrån vår skolgång till regeringsbeslut om lagar, regler och standard (Ahlstrom & Bruton, 2010).

Formella institutioner representeras av lagar, regler, kontrakt, stat och regering etc.

som är medvetet utformade av människor. De formella institutionerna stöttas och utformas främst av reglerande eller tvingande strukturer och aktiviteter för att skapa ett ramverk för organisationer och individer att hålla sig inom. De har även funktionen att fungera som ett kontrollinstrument för att styra samhället och begränsa människors agerande för att fastställa att regler och standarder följs (Peng, 2009). Ett exempel är rättsväsendet som ska säkerställa människors säkerhet och rättvisa med stöd från de lagar fastställa av staten och regeringen. Generellt sett är det inte lätt för alla de olika institutionerna att förändra sig men det formella regelverket har lättare att modifiera och förändras genom exempelvis krig, revolution eller politiska reformer till skillnad mot det informella regelverket som sitter mer djuprotat (Scott, 2001).

Informella institutioner representeras av normer, värderingar, kultur, beteenden, etik

etc., som inte är lika medvetet utformande av människor som de formella institutionerna. De informella institutionerna stöttas och utformas främst av normativa och kognitiva strukturer och aktiviteter (Peng, 2009). Den normativa delen syftar till hur de gemensamma bestämmelserna är och vilka sociala förväntningar och skyldigheter man har, dvs. ”hur saker ska/ bör vara”. Den kognitiva delen är de interna normer och värderingar som ”man tar för givet” vilket influerar en enskilds persons och företags agerande. De informella institutionerna skapar ett slags handlingsmönster eller vanemässigt tankemönster som baseras på uppbyggda regler och rutiner kan till exempel gälla för en viss grupp, förening eller ett kompisgäng (Scott, 2001).

North (1993) menar att de informella restriktionerna som syns i seder, traditioner och beteenderegler är mer svåråtkomliga än de formella. Dessa har en historisk förankring som har genom tiderna utvecklats fram till vad det står för idag. De informella restriktionerna överförs även genom generationer vilket bevarar och reproducerar vad som kallas kultur.

(34)

34

Formalitet Exempel Utformning/ Utveckling

Formell institution • Lagar • Regler • Stat • Kontrakt

• Reglerande • Tvingande

Informell institution • Normer • Värderingar • Kultur • Etik • Beteenden • Normativ • Kognitiv

Figur 4. Formella och Informella institutioner (Peng, 2009)

De formella och informella institutionerna påverkar en affärsmans kulturella bakgrund och uppväxt, vilket i sin tur influerar på det sätt han/hon agerar och fattar beslut. Då affärer kan stå och falla på ömsesidig förståelse kan olikheterna annorlunda institutionella bakgrunder mellan partners skapa missförstånd och problem (Mattock, 2003). Dessa missförstånd och problem skapar indirekta kostnader,

transaktionskostnader, i ett affärssammanhang som inte får vara till sådan börda för

(35)

35

3.4 Transaktionskostnader

Coase (1992) hävdar att marknader fungerar som stöttade institutioner för att underlätta byteshandel och minska de kostnader som uppstår vid bytestransaktioner. Kostnaden för att genomföra en transaktion, genom faktorer som påverkar byteshandeln på marknaden, har i den ekonomiska litteraturen blivit känd som ”transaktionskostnader”. Coase (1992) har exemplifierat transaktionskostnader i ett affärssammanhang så här;

”… för att genomföra en marknadstransaktion är det nödvändigt att klargöra vem det är man vill handla med, att informera människor om att man vill handla och på vilka

villkor, att klara av förhandlingar som leder till ett köp, att upprätta kontrakt, att företaga den inspektionen som behövs för att säkerställa att villkoren i kontraktet har

iakttagits och så vidare”

–Coase (1992:15)

Det vill säga att det är svårt att exakt definiera i siffror kostnaden för en affärstransaktion som är utöver själva fysiska produktions-, köp- och säljkostnaderna. Hollensen (2007) använder en likartad beskrivning av transaktionskostnader men har tydligare uppdelning av kostnader som tillkommer före- under- och efter kontraktstiden, vilket sammanställs i figuren nedan;

Transaktionskostnader i en ekvation:

Där ex ante inkluderar kostnader som uppkommer i början av en affär då man söker och samlar information för en potentiell transaktion samt kostnaderna för att sammanställa ett kontrakt. De ex post kostnaderna inkluderar kostnader för att övervaka och säkerställa att kontraktet följs. Även sanktionskostnader som uppkommer om en affärspartner inte följer kontraktet eller till och med bryter det som

Transaktionskostnader =

ex ante kostnader + ex post kostnader =

(36)

36

är överenskommet hör till ex post kostnader. Hedlund har också skrivit om transaktionskostnader vilket han definierar som;

”… kostnader som uppstår till följd av sådana aktiviteter som är nödvändiga för att produktion och byten ska komma till stånd” –Hedlund (2007:79)

Hedlund (2007) tar även upp ett till begrepp, transformationskostnader. Detta innebär kostnader som är direkt kopplade till själva produktionsprocessen. När marknaden växer och blir större påverkas dessa två typer av kostnader genom att transformationskostnaden blir lägre och transaktionskostanden ökar. Vidare så finns det sex stycken olika steg som allihop exemplifierar och leder till uppkomsten av transaktionskostnader enligt Hedlund (2007). Dessa är;

1. Sökkostnader, vilket innebär kostnader som skapas i samband med processen

vid sökandet av information om eventuella kunder och leverantörer.

2. Kostnader som uppstår vid förhandling om det eventuella avtalets innehåll. 3. Skapandet av det konkreta avtalet.

4. Bevakning av att avtalet genomförs.

5. Bryts kontraktet uppstår kostnader för att driva in eventuellt skadestånd. 6. Kostnader kan också uppstå då en tredjepart försöker tränga sig in i avtalet och

skyddande av äganderätt måste hävdas.

Lösningar på dessa punkter sker både genom statliga och privata handlingar. Är det något som berör allmänhetens intresse så rör det mestadels staten och om det inte gör det så ligger det i branschens ansvar och intresse att finna lösningar. Detta kan vara alltifrån tekniska lösningar till skapandet av lagar, regler och framväxt av olika affärskulturer. Transaktionskostnaderna minskar också när parterna i en transaktion skapat ett starkt förtroendeförhållande som gör att det opportunistiska beteendet sjunker (Hedlund, 2007).

Begreppet opportunistiskt beteende kan beskrivas som friktionen som uppstår mellan köpare och säljare där båda ser till sitt eget intresse. Det är denna ”friktion” som ligger till grund för att transaktionskostnader uppstår (Hollensen, 2007). Ett exempel på detta är kontrakt skrivande, om ett kontrakt är väldigt detaljerat så är förtroendet inte

(37)

37

speciellt högt mellan parterna och transaktionskostnaderna bli därför höga. Vise versa så behöver inte ett kontrakt vara speciellt detaljerat om parterna litar på varandra och transaktionskostnaderna blir därmed inte speciellt höga. Dock har parter som baserar sina affärsrelationer på förtroende ett väldigt litet urval av potentiella affärspartners att göra transaktioner med vilket påverkar deras möjlighet att prestera (Rus & Iglic, 2005).

3.5 Institutioner och dess påverkan

Institutioner kan beskrivas som social ordning, organiserat mönster eller en etablerad procedur där processen att uppnå en viss status eller egenskap kallas för institutionalisering (Eriksson-Zetterquist et al., 2006).

Scott (2001) skriver i sin bok Institutions and Organizations om Talcott Parsons ([1956] 1960) institutionella approach vilket kopplar organisationen till dess miljö och kulturella kontext. Parsons forskning visar på de individuella aktörernas interna normer och värderingar som blir till en kollektiv institution för hur varje enskild person agerar och beter sig. Därför agerar organisationer och företag olika beroende på de olikheter i de institutioner individer skapar gemensamt. Det vill säga att det är människor som skapar institutioner gemensamt för att skapa trygghet hur man ska agera och bete sig för att reducera osäkerhet. Detta sker både medvetet främst i de formella institutionerna och mer omedvetet i de informella och sociala institutionerna. De sociala institutionerna formar den rådande kulturen som påverkar kommunikationen mellan människor. Kulturen påverkar inte bara vad som kommuniceras utan också på vilket sätt kommunikationen ter sig (Ahlstrom & Bruton, 2010).

Peng (2009) håller med Scott (2001) och Parsons (1960) att ett företags- och en enskilds persons agerande och prestation bestäms, delvis, utifrån det rådande institutionella ramverket. Institutioner influerar beslutstagare på både företags- och individnivå för att minska eller reducera osäkerhet genom att skapa regelverk vilket man bör förhålla sig inom. Om man inte beter eller agerar inom dessa regelverk backas de upp av sanktioner (Scott, 2001). Hedlund anser att ”försök till fusk, smitning, och opportunism kommer att sanktioneras via mekanismer av social kontroll” (2007:154). Detta för att institutioner har bland annat till syfte att skapa kontroll och har makten