Det finländska vattentornet och 1900-talets förändrade värderingar

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Ismo Asola

Title

Det finländska vattentornet och 1900-talets förändrade

värderingar

Issue

44

Year of Publication

2002

Pages

87–96

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Det

finländska

vattentornet

och

1900-talets

förändrade

värderingar

av Ismo

Asola

Landmärken som

_uttryck

för

_värderingar

Staden och dess

_särdrag

När man rör _{sig i ett bebyggt område lagras i} medvetandetenbild avstadensrumochstruktur, en bild som _{kompletteras av ljud och historier,} avlästa berättelser ochavstundens _{sinnelag. Den}

byggda miljön framkallar vid stunden för upple¬

velsen_{positiva och negativaförnimmelser, intryck}

som ocksåframträderiminnesbilder. Vissakarak¬ teristiska_{drag blirkvarimedvetandet.Dekanvara}

åar, torg, torn och statyer. Av dessa kännetecken

formas i minnetenbildav_{varjeenskild stad.}

Orientering

och symboler

En_{kyrkobyggnad somunderårhundradenståttpå}

en central _{plats har hjälpt vandrare att hitta rätt}

och lett dem _{på den smalavägen. Traditionerna} förenas och förmedlas_symbolisktavdetmothim¬

len strävande tornet. Stadens centrala delar och

omgivande områden får ett djup när de urskiljs

från varandra med _{byggnadersom ärhögre änsin}

omgivning.Dylikalandmärkenskapar ordning och hjälper vandraren attuppfatta plats och riktning. Allamothimlen strävande konstruktioner_förtjänar

dockinte _{enligtmin uppfattningattkategoriseras}

som landmärken då ett _{landmärke både funktio¬}

nellt och estetiskt bordeanpassasigtill sinomgiv¬ ningoch dessutommedsinegenartavspeglaområ¬

dets historia.

Behovetaventeknisk_{byggnadskonstruktionkan}

inte för innevånarna motiveras enbart med den materiella _{nyttan. Begreppet landmärke används} dock ibland_{påfelsättför}atträttfärdiga byggandet

av_{överhöga bostads-ellerkontorsbyggnader.'Den}

tid somkrävs föratten_{nybyggnad skall bliaccep¬}

terad kan ocksåvara lång, ibland flera _generatio¬ ner.Strävandet efteratt_{gebyggnaderen synlighet}

överhorisonten har också motiverats olika under olika tider. Man har kunnat betona _{jordisk makt} och rikedom eller _{kyrkans makt och trons djup.} Man har_{byggt rådhus och slott, tempel och kate¬} draler. När_{värderingarna förändrats har tekniska} och ekonomiska faktorer _skapatbehovavnyasär¬

präglade konstruktioner som bryter horisonten,

t.ex. _{master, silon, fyrar och skorstenar.}

Vattentornen som kännetecken

Samhället_{prägladesibörjanav1900-taletavettallt¬}

merökat beroendeavteknik. Vid sidanomlands¬

vägar och järnvägar byggdes distributionsnät för

el,gas,vatten och avlopp. Istädernas interna täv¬

lan accentuerades de_värderingarsom utgick från

nationalismen. Genom att_{byggavatten-, gas-eller}

elverk anslöt _{sig staden till den progressivaskara}

som _betraktades som den _{nya tidens budbärare.}

Utsiktstornet,somrepresenteraderentimmateriel¬ la_{värden, ochvattentornet, med sin implicit tek¬} niska _{funktion, tog upp kampen om positionen}

som landmärke. _{Speciellt vattenborgarna (-cister¬}

ner) ficki _{Centraleuropa, liksom också} iSverige,

representera den borgerliga stadens tekniska och

ekonomiska_{framgångar.^Trotsden praktiska funk¬} tionenhos_{vattenborgarna och-tornenassocierade} deras fasader till_{riddarborgar.}

I_{börjanavdeneuropeiska vattenverkshistorien} fanns _{ingaaccepterade modeller för}vattentornens form. Alla tornliknande konstruktioner, som kyr¬

kor, fyrar och slottstorn, kunde accepteras som förebilder. Finland har dock endast ett fåtal slott och försvarstorn och _djärvheten att kopiera

ditionella _{kyrktorn saknades. Modellerna till de} yttre formernahos de förstavattentornenhämta¬

des från _{Sverige, från kustens murade tegel- och}

stenfyrar samtfrån bl.a. tyska förebilder. Fasader¬

nas rödategelkunde symbolisera_strävanhos det

tidiga 1900-talets nationella väckelse efter äkthet

hos ytor och material, å andra sidan hade teglet

redan en traditionell plats _i nyttobyggandet på

grundavdessbrandsäkerhet ochbyggnadstekniska användbarhet.Betongenspeladeenbetydande roll redanide förstavattentorneneftersomcisternerna alltid_gjordesavbetongochofta också de bärande konstruktionerna.

Tornformen ochsträvanefterenestetiskeffekt

harintealltidvarit_{självklar. Till}attbörjamed bygg¬

dedefinländska städerna_{underjordiska}vattencis¬

terner.Dessa_{osynligakonstruktionerutgjorde}inte

någotproblemistadsbilden. Regelrättavattentorn

uppfördesikustområdenafrån ochmed 1910-talet

och_{på1930-talets.k. vattenborgarsomtillsinform}

efterapade bostadsbyggnader. Deras tunga massa

smälte docksnartsammanmed detlängs backslutt¬

ningarna tätnande byggnadsbeståndet. I bostads¬

områdenautanför stadskärnan harunder desenas¬

teårtiondenauppförtsvattentornvarskonliknande konstruktion _försiktigt reser sig över den omgi¬ vande _{skogen för att sedan plötsligt brytas uppe} vidöverkanten.Andhämtningeninväntaren ny res¬

ning, en resning som dock inte kommer. Hos en

byggnad med åstak eller avsmalnande torn, som

t.ex. en _{kyrka, koncentreras} all kraft _{i en} enda

punkt som försvinner upp i skyn.

Även

om man i _någravattentorn iFinland kan anainfluenser av traditionella_{byggnadsstilarbetraktasvattentornen} idetindustrialiseradesamhälletsom

nyttobyggna-derdär litetutrymmelämnas för estetik. Behovet

av_utrymmeför detekniska funktionernaharprio¬

riterats.

Önskningar

och

verklighet

Placeringenavettvattentornbegränsasavtopogra¬

fin, markägoförhållanden och den vattentekniska

lämpligheten. Till övriga delar anknyter lösning¬

arna till strävan efter säkerhet hosvattendistribu¬

tionen samtmiljöetiska frågorvars avvägningkan leda till _{synnerligenvarierande resultat.}

MångaavdeförstavattentorneniFinland plane¬

radesavkändaarkitekter. Deestetiska kravenprio¬

riterades och samhällets beredskap att tillskjuta

ekonomiska resurser för byggande av dessa torn

var stor. _{När nya förstäder på senare årtionden}

byggdes utanför städernas centrala delarpriorite¬

rades tillgången på bostäder. Vattenförsörjningen

och dessvisuella_{uttryckivattentornenhadeblivit}

en del av vardagen och förknippades inte längre

med samma värderingar _som förr. _{Tornens yttre}

utformningoch derasanpassningtill denomgivan¬

de_{miljön fick}enunderordnad betydelseibesluts¬ fattandet.

Defunktionella kraven och storleken pådetill¬

skjutna resurserna är beroende av politiska linje¬

dragningar.

Även

ombeslutsfattarnai

initialskedet

avett _{tornprojektsom måluppställt en} arkitekto¬

nisk,högklassigochentillsinomgivninganpassad

byggnad,förverkligas sällan dessaönskningar. Den

estetiska, tekniska och ekonomiskaoptimeringen

utmynnarofta ien betoningavdesenare, särskilt

somett_{avgörande baseratpå}ekonomiska_parame¬

trarförefaller lättastattförstå.

Ännu i_{entreprenadskedet kanordningen påde}

prioriterade egenskapernaförändras dåutrymme¬

naochmaterialmängderna prissätts utifrånrådan¬

demarknadsläge.Deuppställda målen och devär¬ deringarsom förknippas meddessa ställs nui en

ordning där de estetiska elementen inte tillmäts någon ekonomiskbetydelseeller också saknar de

helt _{förespråkare.}

Debeslutsomtasiett_{fullmäktigeuttrycksslut¬}

ligti offentliga protokoll men bakom de

mångfa¬

cetterade _{avgörandena ligger överläggningar mel¬} lan _{tjänstemän, affärsintressen, markägare och} företrädare för_{politiskapartier, som är dolda för}

offentligheten. I dessa överläggningar är det de

mest_{inflytelserikasomuppnår sinamål.}

Människans_{handlingaräravsiktliga, dvs. debyg¬}

gerpåintention,hon skapar sinegenvärd,sitteget

samhälle, där det liksom hos institutioner finns

inofficiellakontaktnät och kulissersomrepresente¬

rar enofficiellverklighet.’

Vattentornet -

från

enskilt

objekt

till

finländsk

_{samhällsprodukt}

Från ₁₉₁₀

_till

_1^40-talet

Enligt nu gällande uppfattning innebar

ibruktag-ningen av vattenledningen i Helsingfors år 1876

FIGUR1.1_{Hangöfannsredan1910ettvattentornbeklätt}

medgranit.Tornetförstördesdockavryskatruppernär

de lämnade_{Hangöuddibörjan}avfortsättningskriget 1941. teckning:I.Asola.

kan man dock inte ännu tala om vattentorn då

vattencisternerna doldes av en borgmur. _De för¬ sta _{egentliga vattentornen byggdes på 1910-talet.}

Tryckvattensystemen motiverades med behovetav släcknings- ochrentdricksvatten,menocksåi vissa

städer med de behovsomdenångdrivna_järnvägen

ochsjukhusenhade.Deförstaavträbyggdavatten¬

torneni_{Uleåborg påminde också}omdetornsom

statsjärnvägarnalåtit bygga påsinabangårdar.

Detförstavattentornet i Finland _planeradesav

arkitekt Waldemar _{Aspelin och färdigställdes på}

VårdbergetiHangö år1910.'*Vid sidanomkyrkan dominerade detta _{granittorn stadens siluett ända} fram till 1941 då de ryska trupperna revvatten¬

tornet och _{kyrkan skändades. Ettnytt vattentorn,} som både till konstruktion och stil avvek från det

föregående, uppfördes enligt ritningar av arkitekt

Bertel _{Lilljequist redan under kriget. Den finländ¬} skastenenersattesnu avbetong och bara klockan

påminde omdet gamlavattentornet.^

FIGUR 2.Det_gamlavattentornetiHangöersattesmedett nyttredan1943. Tornetssilhuett dominerarfortfarande

stadsbilden, foto:I.Asola.

Naisvuori i S:tMichelvarbekantsom stadsbor¬ nas_{nöjes-och rekreationsområderedanföredenr}

maj1912 dåen avarkitekt Selim A. Lindqvist ritad

paviljong ochettkombinerat brand-ochvattentorn

invigdes.® Betongen användes nubåde som ytma-terial och sombärande konstruktion. Vidrenove¬

ringen 1949 försvann tornets ursprungliga takku¬

pol.Dettaanspråkslösa betongtorn har sedan1953 enbarttjänat turismens behov.

I _början av _{1970-talet sprängdes Borgå stads} gamla, år1913uppfördavattentorn, enligt besluts¬ fattarna föratt ”erhållaen_{lugn stadsbild”.^Rivan¬}

det motiverades också med_{tjänstemännensförslag}

om en _{nyväg genom den tomt där tornet stod.®}

Motiveringarnakan ifrågasättas dåett nytt vatten¬

torn_{uppförts redan1966baranågrahundrameter}

därifrån och den_vägsom tjänstemännen planerat aldrig byggdes. På det gamla vattentornets plats uppförsnu en enfamiljsbostad.

Av 66_{bidragutsågsdetavarkitekternaJussioch}

FIGUR_{3.NaisvuoripaviljongiS:tMichel med brand- och}

vattentornet i sin _{ursprungligaform. Tornet invigdes} 1912och utnyttjades undersenastekrig bl.a. för luftö¬

vervakning. I slutetav1^40-taletombyggdestornetför

bruki turismenstjänst,teckning;1.Asola.

FIGUR_{4. Detförsta vattentorneti Borgåfärdigställdes}

1913. Byggnadsarbetena utfördesavdet svenskaföreta¬ getAllmänna Ingenjörsbyrån (AIB)somnågottidigare

grundatensidobyråiHelsingfors, teckning:I. Asola.

Toivo Paatela _{planerade ”slottstornet” i rödtegel}

som _{segrare i} tävlingen _{om Vasavattentorn.’} Det

år 1915 färdigställda vattentornet fungerar ännu i dagochkompletterar påett förtjänstfulltsättden

nygotiskabyggnadsmassani stadenscentrum. Ar 1920färdigställdesiUleåborgettförAströms läderfabrik avsett och av arkitekt Birger Federley

planeratvattentorn somännu idagutgörettland¬ märke i området.Till _{sitt yttre kan detta} vat¬

tentorn ses som en parallell till det samtidigt

färdigställda vattentornet i Haparanda. Stadens

vattentorn _{färdigställdes på Intiönkangas år 1927}

och representerararkitektbyråBorg-Sirén-Abergs 1920-tals klassicism."De två vattentorn som ännu

finns kvari_Uleåborgger även somurbruktagna sitt _{bidrag till den gamla tjärstadens kulturhisto¬} ria.

Runt 1930 diskuterades i Idensalmi om brand-ochvattentornet också borde varaett utsiktstorn.

I den _{livliga diskussionen} om projektet

tangera-FiGUR_{5.Borgånya vattentornär}beläget_{mitt iett}små¬

husområdeoch_{färdigställdes 1966, ca} 250 mfrån den

platsdär det gamla tornetsprängdes bortibörjan av

FIGUR6._{Arkitekttävlingen}omvattentorneti Vasavanns

avarkitekterna_Jussioch_{ToivoPaatela. Tornet}färdig¬

ställdes 1915 och har sedan dess troget tjänat staden.

teckning:I.Asola.

des_{kyrkans klockstapel, flygfyrar och häststallens}

mockande,menlandskapsupplevelsen ansågs inte

somviktigt. _På grundvalav arkitekt Bertel

Ström-mers _{planer uppförde staden år 1932 ett brand¬} vattentorni_{rödtegel.'^Tornetanvänds intelängre} för vattendistribution.

1%0-talet

Man kan _påstå att alla de former och metoder

för _{byggande och planeringavvattentorn sompå}

1950-talet togs i bruk fortfarande används. Form¬ språket varieradefrån cylindrar till koner och från

konstruktioner vilande_{påpelare till konstruktioner}

utan _{pelare. De första förspända betongkonstruk¬}

tionerna togsocksåi bruk vid slutetavårtiondet.

FIGUR8.StadenUleåborgsförstaegnavattentornplane¬

radesavarkitekterna_{Borg, Sirenoch}Åberg._Detår1927

färdigställda vattentornet representerarden s.k. zotals

klassicismen, foto: _{Uleåborgs stads vattenverk.}

FIGUR_{7.Kapacitetenhos detavarkitektBirgerFederley}

år_1920för

_Åströms

_{läderfabriki Uleåborg planerade}

vattentonet_{utnyttjadesbaraenkort tid.Efterfråganpå}

läderprodukter minskadementornetblev kvarsomett landmärke, foto:_{Uleåborgs stads vattenverk.}

FIGUR_9.Staden

Idensalmis siluett dominerasavdetår 1932färdigställda

brand- ochvattentor¬ netoch den

bred-vidliggande kyrkan.

foto:Idensalmi stads

vattenverk.

FIGUR 10.Ett nytt_fri¬

märke_trycktesföratt hedra Idensalmi stads

hundraårsjubileum.

Finlands Postverk.

Jumerde specifikt funktionella och individuella kraven betonades och_jumervattentornsombygg¬

des dess mer började de betraktas _som

produk-tionsbyggnader. Planeringen övergick från arkitek¬

terna till _{byggmästare och ingenjörer. Bara dyra,} till sin_{volymbetydande och för stadsbilden bety¬} delsefullavattentorn_{planeradesavarkitektermen}

också dåvarkonstruktörernas och _{vatteningenjö¬} rernas insats _{betydande. De tekniska och ekono¬} miska _{aspekterna betonades och strävan} att upp¬

fylla estetiska krav begränsades till utsmyckningen

avfasaderna.

Ettfåtalstora_{rektangulära eller}

cylinderforma-de s.k._{vattenborgar hade byggtsidefolkrikastestä¬} derna redan före _{vinterkriget1939-40. Påsamma} sätt som sina _{europeiska förebilder ökade de i}

popularitetännupå1950-talet.

Även

omdesenare

krigenintemedfördenågontotal förstörelsei lan¬

det, förutomi norra Finland,påskyndade händel¬

serna_{utvecklingenav infrastrukturenmot ett mer}

tekniskt-ekonomiskt fungerande samhälle. Beho¬

ven hos det ur _{krigen resta samhället varierande}

och beslutenom _{byggnadsprojektvarekonomiskt}

betydelsefulla. De politiska besluten kunde dröja

många årdåmanisammaprojektgärnavillereser¬

vera _utrymmen för funktioner _{som inte}hörde till

vattenförsörjningen.

Ett utmärkt _{exempel på hur en helhetsinriktad} och _{långsiktig planering kundebeakta samfundets}

FIGUR II._{VattenborgeniRiihimäkifärdigställdes1952./}

olika behov och ändå få enarkitektoniskt lyckad

utformningär den avarkitektYrjö Lindegren för

Riihimäki stad år _{1950 uppgjorda planen för} en

idrottspark.Endelavdenna helhet,somsamtidigt

representerar arkitekt Erik Bryggmans efterkrigs¬ tida_{funktionalism,ärden år1952färdigställdavat¬}

tenborgen, till vilken också hörde friluftsbad, sim¬

hall, bollplaner och dansplats.*’

Materialindustrin introducerade_{på1950-taleten}

cementfiberprodukt som i Finland såldes under

namnetMinerit-skiva. På_{grundavsinokänslighet}

för_{väder, sin hanterbarhetoch sittlåga prisvann} dennaen stormarknadsandel bland fasadproduk-terna.Somenföljd_avskivansform blev rutmönst-ret ett _{tvång där de vågräta och lodräta linjerna}

regleradesavskivans storlek.Dentraditionella gråa betongytanfick på dettasättvid sidanomtegleten

konkurrent,enkonkurrentsomi sinturersattesav

FIGUR 12.Vattentornet i Lovisahar ända_{frånfärdigstäl¬}

landet 1961 väckt varierande känslor hos stadsborna.

FOTO:T.Katko.

den_{plastbelagdaplåten på1970-talet.}

De första koniska tornen från senare delen av

1950-talet kan betraktas som enpositivtrendifor¬ mutvecklingen.Detförsta cirkelkoniskatornetfär¬

digställdes troligen i Koria1957.

År

1958 byggdes

ett stortkoniskttorn_{påDrumsö iHelsingfors. Lik¬}

nandetorn_{uppenbaradesigsnartocksåiKarhula}

ochi_{Torneå, den}senareefterattdetgamlaår1929

uppfördatornet sprängts bort, ”föratt erhållaen

arkitektoniskt bättre helhet”."'I de tvåsistnämnda

tornen varcisterndelensytteryta belagd medträ.

Byggandets årtionden;

i960-

och jo-talen

Av de ca _{450 i} Finland byggda tryckvattencister¬ nernakan denstörstadelen ellercatvå_tredjedelar kallas för _{egentligavattentorn. Under den inten¬} siva _{perioden med byggnadsverksamhet på} 1960-och_{1970-talenuppfördes hälftenavFinlands} tryck-vattencisterner. _{Glidgjutningsteknikenochhydrau¬} liska _{lyftanordningar gjorde byggandet av höga}

torn_{förmånligareäntidigare.På1970-talet byggdes}

tornenocksåielement ochavstål. Finland har vid

sidanav_{Sverige,Frankrike och Schweitz betraktats} som ettavde få länderi _Europasom där kunska¬ pen omvattentornsbyggande kraftigt ökade. Efter de intensiva _{byggnadsåren på i960- och 70-talen} har_{vattentornsbyggandet kraftigt minskat.}

Lovisavattentornfrånår_{1961 ärenkombination}

avarkitekt HeikkiSirenssökande efteren idealisk

form och _{diplomingenjör Paavo Simulas skicklig¬} hetatt _{följa detta sökande. Tornetkan betecknas} som betongklump. Formvalet motiverades_{i sintid} avatt”tornet_{passarintensivttill landskapet”,*’även} om _{insändarspalterna karakteriserade tornet som}

”åsens_{underliga väsen”.*^ Devid cisternensnedre} del _{planerade detaljerna ger dock enligt Juhani} Katainen den _{primitiva och klumpiga formen ett} förädlat _{uttryck.*^ Stadens juniorhandelskammare}

hoppadesi sin turi mittenpå1990-talet få förslag

från allmänheten tilltornets _{försköning.**}

Iarkitekt Erkko Virkkunens och_{diplomingenjör} Ilmari _{HyppänensUFO-konstruktioniGäddviken} iEsbo återfinns både form och teknik. Cisternens skalidetår_{1968färdigställdavattentornetgjötspå} marken och_{lyftes efter härdningenupp påde tidi¬} garegjutnapelarna. Med deavsinasmalakantpe¬ lare och centraltornets _{betongkonstruktionburna}

motvaranda_{liggande kalotternautgörtornetännu}

i _{dag det främsta exemplet på fördomsfritt fin¬} ländsktvattentornsbyggande.

Formen hoscisternernai det finländskavatten¬

tornetharvid slutetav1990-talet stelnat_ide redan

för femtio år sedan kända _{cylindriska och} konis-ka formerna. Bara_några få avvikande försök har

gjorts, bl.a. i tornen i Järvenpää (1966), i Kaana

i _{Björneborg(1963) och i Kalajoki (1971). Utvidg¬}

ningen avvattentornetpå Sandåsen iVandai slu¬

tet av1970-taletär också exceptionell förfinländ¬

ska förhållanden. Förutom detta har

planerings-och _{helhetsentreprenaderna innehållit både} oac¬

ceptablaoch oanvända idéer.Kanskeresersigännu

någongång påBrändöiVasaden moderna idéom

vattentornet som presenterades _av arkitekt Viljo

Revell redan _1964?'®

Dekommunala beslutsfattarna harinte låtitsig

övertygas av de få försök till elementbyggande

elleravden avvikande tekniksom introducerades FIGUR _14. Kanske reser sig ännu på zooo-talet den

moderna vision om vattentornet som arkitekt Vil/o

Revell_{presenterade redanför40årsedan?foto:Yasa} stadsvattenverk.

FIGUR_{13.De tvåmotvarandra ståendebollkalotterna i}

det år_{1968färdigställdavattentornetiGäddvikeniEsbo}

vartekniskt_{mycket krävande. Bärpelarna} tillverkades

först och därefterlyftes de prefabriceradebollskalen på

plats, foto:Esbostads vattenverk.

på1970-talet.Standardiseringenav

vattentornsbyg-gandet har inte slagit igenom i Finland. Inte ens ståltornen eller_{glidgjutningsteknikenhar medfört}

enönskad förnyelse.

Formen

och

_betydelse

_i

_förändring

Den_{yttreutformningenavvattentornen hari Fin¬} land stelnatitraditionella former. Detsamma gäl¬

ler för materialvalet i _{byggnaderna. Vattentorn i} formav enkaffepanna kan_manhitta iUSA,_meni

Finland_{utgörtill och medfärgbetongettundantag.} Kanske ökar _{profileringen och färgsättningen} av

fasadytornanudåvattentornenbelysesavannatän varningslampor.

Stadens siluett formas av _många element och

vattentornet_{skiljersig intefrån mängdenannatän}

till sin massa och sin form. I stadsmiljön är inte ens massan _{längre särskiljande} då höga

bostads-och kontorskolosser dominerar horisonten. Vat¬

tentornen innesluter inte heller längre den sym¬ bolik de _{tidigare representerade. Progressiviteten} hos ett bostadsområde betonas nu _på andra _sätt

släcknings-ochbruksvattennätet, den funktionsomvattentor¬

netvaritett_{uttryck för.}

Också den tid är_{förgången närstäderna} fram-hävdade sin _{egen förträfflighet genom att med}

hjälpavantikens gudasagor lyfta framt.ex.avlopps¬ nätet. Eller där skönheten hos stadshuset vid sidan

om_{järnvägen och gasverket tävladeom vem som}

hade detmesteffektiva_{kollektivtrafiksystemet eller}

det renaste vattnet i sina _{ledningar.^ Historikern} Kai _{Häggmanmenaratt vattenoch avloppsverken} vid sidanom_järnvägen,folkskolan och enkammar¬

riksdagen kan betraktas somen central symbol i

det då moderna Finland.“

Mankan sedetta såattalla typer_avbyggnader

under en förgången tid har _{representerat symbo¬}

liska värden.“Den_{bebyggda miljön sänderut ota¬}

liga signaler. Fortfarande kan ett torn ses som

ett_{uttryck förenbyggherres önskanattuppmärk¬} sammas. Arkitekt Gustaf _{Strengell menar också} attmänniskan inte_{uppfattar verklighetenmenatt}

förbindelsen till den _{omgivande miljön skapas}av

symboler.Den betydelsefulla roll som symboli¬

ken ännu_{påmedeltidenspelade i den västerländ¬} ska kulturen antas ha_{förskjutits av den moderna}

tekniskt-ekonomiska andan. Trots detta kan man

knappast påståatt de två412meter höga skyskra¬ por som förstördes den ii september 2001 inte

representerade symboliska värden?

IsmoAsola(f._{1950), byggnadsingenjör (1976), dipl.} ing.(1999), tekn. lic. (2001), har arbetatsom

bygg-nadskonstruktör, desenasteårenfrämst med bygg-nadssanering. Harforskat och publicerat artiklari

vattenförsörjningens historia. Finlands Byggnadsin-genjörsförbund utgerhösten2003hans bok ”Vesi-torni -yhdyskunnan maamerkki” [Vattentornet -samhälletslandmärke]. Noter 1. _{Helin, m.fl.1983,} s.21. 2. Tuovinen_1985,s.97. 3. Koskiaho1990, s. 99.

4. Ekström, personlig upplysning12.10.1998.

5. Lehto 1989,s.51,115-118.

6. Katko,1996,s.68.

7. Porvoon uudenvesitornin suunnittelukiipailu1965, s. 351

(Rakennustekniikka1965/5). 8. _{Granqvist1996,}s.67. 9. Mikkola1990, s.16. 10. PutkonenScPäkkilä_1981,s.6. 11. Okkonen ScOkkonen_1985,s.17. 12. Remes_{1982,s.40-46.}

13. Riihimäen kaupungin vesilinnan perusparannusja

hanke-suunnitelma1992. 14. Lausas 1962,s.iii.

15. Loviisan vesitorniinkaivataan kaunismsta (Helsingin

Sano-mat_14.09.1995).

16. Sirén_1995,s.351. 17. Katainen1992,s.49.

18. Loviisan vesitorniinkaivataan kaunistusta_(Helsingin

Sano-mat_14.09.1995).

19. Katko1996,s.208-209(Ehdoms Palosaaren vesitorniksi).

20.Hietala_{1993, s. 317(Litzen & Tuhkanen 1998, toim.).}

21. _{Häggman 1998,s.158(Joutsivuo&Mikkeli, toim).} 22.Tuovinen1985,s.58.

23. Strengell1929, s.28.

Käll- och

_{litteraturförteckning}

Helin, P., Turtiainen,J. &Vesikansa,M., Kaupunkikuvaja

rakentaminen. _{Kaupunkimaisten yhdyskuntien}

kehittä-miskampanja, julkaisu 5/1982 (Stadsbilden och byggan¬

de.Kampanjenför utvecklingavstadsliknande samhällen,

publikation 5/i982l.Valtion Painamskeskus. Helsinki1983. Hietala, M., i: Litzen, V. &Tuhkanen T. (toim.), Keskiajan

kulttuurihistorianlukukirja [Enläsebokommedeltidens

kulturhistoria].Turunyliopiston täydennyskoulutuskeskuk-sen_{julkaisuja A:54. Turku1998.}

Häggman, K., I. Joutsivuo, T. &Mikkeli,H.(toim.), Terveyden

lähteillä.Länsimaisen_{terveyskäsityksen kulttuurihistoriaa}

[Vid hälsans källor.Denvästerländska_{hälsouppfattningens}

kulturhistoria].SuomenHistoriallinen Seura(SHS).

Histo-riallinen Arkisto106.Helsinki1998.

Granqvist, A.,Gårdarna vidvattentornet.ÖstraNylands Tryck¬

eri.Lovisa_1996.

Katainen, J., Piirteitäkansainvälisen betoniarkkitehtuurin

his-toriasta _[Dragurden internationella betongarkitekturens historia]. Tampereenteknillinen korkeakoulu.

Arkkitehtio-sasto.Betonikurssi 1992._{Julkaisunro3.Tampere1992.}

Katko, T, Vettä! Suomen vesihuollonkehitys kaupungeissaja

maaseudulla [Vatten! UtvecklingenavFinlands vattenför¬

sörjning istäderna och på landsbygden].Vesi- ja viemärilai-tosyhdistys. Tampere1996.

Koskiaho, B., Ohi, läpija reunojen yli. Tutkimuksenteon

peruskysymyksiä [Förbi,igenomoch över kanterna. Forsk¬ ningsarbetetsgrundfrågor],Helsinki1990.

Lausas, V., Tornion vanhavesitorni kaatui uuden tieltä [Det gamlavattentornetiTorneåföll förettnytt], Suomen kun-nallislehti, Vol47(i)1962.

Lehto, T., Hangon rakennuskultuuri ja kultuurimaisema. [Byggnadskulturen och kulturlandskapetiHangö]. Hangon museon_{julkaisusarja}nro8. Tammisaari1989.

Loviisan vesitorniin kaivataan kaunistusta. [Förskönande av

Lovisavattentorn_{önskas] Helsingin Sanomat14.09.1995.}

Mikkola, I., Vaasa, vesi- ja viemärilaitoksen historia [Vasa,

vatten-och_{avloppsverkets historia]. Vaasa, tekninenvirasto,} vesihuolto-osasto. Vaasa1990.

Okkonen,R. &Okkonen,I.,Pilvilinnojaja vesiposteja,

kulta-ajanarkkitehtuuria Pohjolan valkeaankaupunkiin [Luft¬

slott och vattenposter,guld-ålderns arkitektur till Nordens

vitastad].Oulu1985.

Porvoon uudenvesitornin _{suunnittelukilpailu 1965 [Tävlingen}

om_{Borgåstadsnyavattentorn1965]. Rakennustekniikka.}

Vol. zi_(5).

Putkonen,A-M. &Päkkilä,K.,Myllytullin virastokeskus,

Snell-mania, Vuotavarasto, Vesitorni, Voima-asema [Kvarntul¬

lens ämbetshus, Snellmania, Vuotavarasto, Vattentornet, Kraftstationen]. Valtionteknillinen tutkimuskeskus.

Raken-nuslaboratorio.Uleåborg 1981.

Remes, E.,lisalmen kaupunki,vesi- javiemärilaitos 1932-1982 [Staden Idensalmisvattenochavloppsverk1932-1982].

lisal-mi1982.

Riihimäen _{kaupungin vesilinnan perusparannusja} hanke-suunnitelma 1992[Grundrenoveringavstaden Riihimäkis

vattenborg samt projektplan]. LaatinutArkkitehtitoimisto

Arkkiriihi_{Oy.Riihimäki1992.}

Sirén,O., Loviisankaupunginhistoria1745-1995[Lovisa stads historia_{1745-1995]. Loviisa}1995.

Strengell, G., 1929, Rakennus taideluomana, luonnos

arkki-tehtuurin ilmaisukeinoista_[Byggnadensomkonstverk,en

skiss rörande arkitetkturensuttryckssätt]. Helsinki1929.

Tuovinen,P.,Kaupungin esittäväsymboliikka [Stadenspresen¬

terande_{symbolik]. Licentiatavhandling. Tekniska Högsko¬} lan.YJK:spublikationB49.Helsinki 1985.

The Finnish

water tower

and

_{changing values}

_in

_{the 20th}

_century.

By Ismo

Asola

Summary

The modern waterworks erainHelsinki _beganin

1876with the building,on arocknearDjurgården,

of a water _{storage tank whose stone walls con¬}

cealedamillion_pottles(kannor) _{or2,617cu.m.of} water.That_{storage tank, though,wasnotawater} towerinthetruesense.Thefirstwater_tower,con¬

structed at _{Hangö in 1910, resembled the stone}

lighthouses of the coast. It was demolished at the_{beginning of theContinuationWarwhenRus¬} sian_{troopsdevastated thetownbeforeevacuating}

HangöPoint, Hangöandits environshaving been

leased tothe Soviet Union for30 years aspart of

the_{peacesettlement which ended theWinter War} of_1940.

The _{1940s saw the building of “water burghs”}

-grim, rectilinear masses of brickwork looming skywards. Thefirst cylindrical and conicalstorage tanks were built in the _{1950s. Most} of Finland’s

water towersdate from the_{1960s and1970s, and}

the _{greater part of them} - two-thirds - actually

look likewater towers._{Today thereare some400} water_{storagetanksinuse. Fewwater towerswere}

built in the _{closing years of the 20th cenmry,} and neither the _{building materials nor the tech¬}

nology have been renewedsincethe earlier hectic

years.Thewatertowerisnolonger the symbol of

progressitusedtobe. That role hasnowpassedto othermanifestations or_metaphors.