linköpings universitet
nr 1 - 2007
Idrott & studier
LiU-studenter får hjälp att klara både och • sidan 4uppdrag östersjön unik satsning i bolivia gott betyg från liu-alumner forskning om idrottsskador
Möbler tar form
Hantverksutbildning på Söder i Carl Malmstens anda • sidan 14
Hedershjälten
Emre Güngör arbetar mot hedersrelaterat våld • sidan 20
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
CentrUm för marknadsanalys har på uppdrag av Marknadsbolaget i Linköping undersökt alumner-nas uppfattning om Linköping och Linköpings universitet. 500 alumner i åldern 25-40 år och boende utanför Östergötland har intervjuats.
Resultaten värmer både mig och alla andra LiU-anställda. Det är genomgående mycket höga siffror när det gäller uppskattningen av universitetet och värderingen av sin egen utbildning.
I princip samtliga alumner, 99 procent, säger också att de kan tänka sig rekommendera sina egna barn att läsa vid LiU. Det är ett förtroende som för-pliktigar.
VI har tIdIgare, genom bland annat Högskole-verkets undersökningar, fått belägg för att LiU levererar Sveriges kanske bästa studentupplevelse. Inte bara en kvalificerad utbildning anpassad till en modern arbetsmarknad utan också den miljö runt studierna som krävs för en riktigt bra studenttid.
Det är min bestämda ambition att vi ska fortsätta vara etta på detta område. Det är ett ständigt utveck-lingsarbete som kräver inte bara de anställdas och studenternas engagemang, utan också motsvarande insatser från det lokala närsamhället.
några konkreta exempel är att vi i år, som ett resultat av vår dialog med studenterna, kommer att genomföra ett system för anonyma tentor på hela universitetet och införa ett enhetligt system för kursvärderingar.
Vi genomför en satsning för att stärka kultur-utbudet på campus.
Dessutom har vi inlett en satsning på att under-lätta för studenter att kombinera elitidrott och stu-dier. Det kan du läsa mer om i det här numret av tidningen.
Mille Millnert, rektor • mille.millnert@liu.se
Sveriges bästa
studentupplevelse
16
4
På språng mot nya mål
LiU-studenter får hjälp att kombinera elitidrott och studier.
7
Hjärtkontroller rutin bland elitidrottare
Plötsliga dödsfall sände chockvågor genom idrottsrörelsen.
8
När musklerna tar över
Med träning kan man klara sig utan ett avslitet korsband.
9
Centrum för idrottsforskning startar i höst?
Mycket kunskap finns redan, men behöver spridas bättre.
10
Noterat
Studenter lär om entreprenörskap och forskare gör genombrott.
12
Uppdrag Östersjön
Forskare arbetar med bönder och badgäster för att minska övergödningen.
14
Möbler tar form på Söder
Möbel- och hantverksutbildningar ges i Stockholm.
15
Lust att forma
Det finns flera utbildningar med designinriktning på LiU.
16
Bolivias framtid ligger i träet
LiU är med och bygger upp unik ingenjörsutbildning.
18
LiU-alumner positiva till sin utbildning
99 procent är beredda att rekommendera LiU för nära och kära.
20
Hedershjälten i Haninge
Emre Güngör arbetar mot hedersrelaterat våld.
22
På spåret till fotbolls-VM i Sydafrika
När tågen rullar mot VM har Robert Jonsson sina fingrar med i spelet.
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
Jag läser en InterVJU med 29-årige Henrik Kvick, som på kort tid byggt upp en framgångs-rik verksamhet med jobbsajter på webben. För tre år sedan lämnade han Linköpings universi-tet som civilingenjör i industriell ekonomi och drog igång Svensk Internetrekrytering. Företa-get har idag ett drygt 40-tal anställda och driver sajter som teknikjobb.se och ekonomijobb.se.
Henrik Kvick har sin egen filosofi när det gäller att rekrytera folk till företaget. Med för-kärlek väljer han elitidrottare. Omkring hälften av de anställda har tidigare idrottat på hög nivå eller gör det idag. »Har du presterat toppresultat i idrott har du disciplin och vet att det krävs hårt arbete för att nå toppen« menar Henrik Kvick.
det får mIg att tänka på Erik Andersson, Lina Persson, Elin Wiik och Johan Kågeman – några av de lovande orienterare och medeldistans-löpare som ingår i LiU:s satsning på att hjälpa studenter att kombinera idrott och studier. Jag träffade dem en måndagskväll i en kylslagen träningshall när de körde sitt dagliga tränings-pass. Där kunde jag konstatera att det krävs både planering och en rätt rejäl dos av disciplin för att klara hård träning och tuffa studier.
I det här numret berättar vi om elitidrotts-satsningen och visar även upp några exempel på idrottsforskning som pågår.
redaktIonen har oCkså varit ute och rest in-för detta nummer. Linköpings universitet finns med på fler platser än man kanske anar.
I Bolivia är LiU med och bygger upp en unik ingenjörsutbildning i träteknik. Mer än halva landet är skogsklätt och har en enorm potential inom skogs- och träindustrin.
I Tjust skärgård, på gränsen mellan Öster-götland och Småland, har vi mött forskare och bönder som samarbetar i arbetet med att hejda övergödningen av Östersjön.
Och i Stockholm har LiU en alldeles egen utpost. På Söder drivs de klassiska Carl Malmsten-utbildningarna i möbeldesign och hantverk – numera i LiU:s regi.
Stockholm, närmare bestämt Fryshuset, är också basen för det arbete som socionomen Emre Güngör driver mot hedersrelaterat våld. I en intervju berättar han
om hur utbildningen på LiU förändrade honom och om organisationen Sharaf Hjältar som han leder idag.
Trevlig läsning!
Lennart Falklöf, redaktör • lennart.falklof@liu.se
Klara, färdiga ...
Allmänt Detta är Linköpings universitets tidskrift för sina tidigare studenter (alumner) och andra som är intres-serade av universitetets verksamhet. Den berättar om stort och smått som händer på universitetet, gör nedslag i forskningens värld och söker upp gamla studenter i de mil-jöer de lever och verkar i idag. Adress Externa relationer Linköpings universitet 581 83 Linköping Redaktör Lennart Falklöf 013-28 16 93 • lennart.falklof@liu.se Redaktion Anika Agebjörn • Eva Bergstedt Åke Hjelm • Gunilla Pravitz Layout Lennart Falklöf Formmallar Peter Karlsson, Svarteld form & foto 013-13 00 81 • peter@svarteld.comAnsvarig utgivare Informationsdirektör Lars Holberg Prenumerationer Gunilla Bergstrand 013-28 40 38 • gunilla.bergstrand@liu.se Annonser Gunilla Bergstrand 013-28 40 38 • gunilla.bergstrand@liu.se Tryck VTT Grafiska, Vimmerby Upplaga 67 500 exemplar Omslag Johan Kågeman, Elin Wiik och Erik Andersson löptränar i Himmelstalundshallen. Foto: Göran Billeson.
12
14
22
4
På språng mot nya mål
LiU-studenter får hjälp att kombinera elitidrott och studier.
7
Hjärtkontroller rutin bland elitidrottare
Plötsliga dödsfall sände chockvågor genom idrottsrörelsen.
8
När musklerna tar över
Med träning kan man klara sig utan ett avslitet korsband.
9
Centrum för idrottsforskning startar i höst?
Mycket kunskap finns redan, men behöver spridas bättre.
10
Noterat
Studenter lär om entreprenörskap och forskare gör genombrott.
12
Uppdrag Östersjön
Forskare arbetar med bönder och badgäster för att minska övergödningen.
14
Möbler tar form på Söder
Möbel- och hantverksutbildningar ges i Stockholm.
15
Lust att forma
Det finns flera utbildningar med designinriktning på LiU.
16
Bolivias framtid ligger i träet
LiU är med och bygger upp unik ingenjörsutbildning.
18
LiU-alumner positiva till sin utbildning
99 procent är beredda att rekommendera LiU för nära och kära.
20
Hedershjälten i Haninge
Emre Güngör arbetar mot hedersrelaterat våld.
22
På spåret till fotbolls-VM i Sydafrika
När tågen rullar mot VM har Robert Jonsson sina fingrar med i spelet.
7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
text lennart falklöf
foto göran bIlleson
På språng mot nya mål
Flera duktiga orienterare och medeldistanslöpare pluggar på Linköpings
universitet. De får hjälp att kombinera idrott och studier.
Erik Anderson joggar runt på Himmelstalunds-hallens löparbana. Han tänjer lite på stegen och mjukar långsamt upp musklerna.
Annars trivs han bäst på språng i skogen med kartan i hand. Erik är en av landets mest lovande orienterare och är med och slåss om en plats i den svenska truppen till sommarens senior-VM.
– Jag var med på landslagets läger i Ukraina i höstas. Det är där VM avgörs i augusti. Och då siktar jag på att vara med, säger Erik.
Konkurrensen är stenhård. Totalt är det bara sex manliga orienterare som får följa med på VM-äventyret.
VId sIdan om de dagliga träningspassen pluggar Erik till högskoleingenjör i byggteknik på
Linkö-pings universitet. Han ingår i en ny satsning på att hjälpa elitidrottare att kombinera studier med idrottande.
Till att börja med ligger fokus främst på orien-terare och friidrottare.
Motorn i verksamheten är Peter Holgersson. Han har de senaste fem åren varit grenansvarig på landslagsnivå för lovande medel- och lång-distansare och har även hjälpt elitorienterare som VM-medaljörerna Karolina Höjsgaard och Jenny Johansson med deras löpträning.
Parallellt med sina tränaruppdrag är Peter Holgersson lärare i matematik på LiU Norrkö-ping. Nu får han bättre möjligheter att kombi-nera sina olika engagemang. En skräddarsydd tjänst har inrättats för honom.
UtbIldnIng idrott&studier
lovande idrottare får stöd i ny liu-satsning
m ar ia a br o st rö m
Tränaren Peter Holgersson ansvarar för elitsatsningen. Samtidigt är han lärare i
matematik på LiU Norrköping.
Namn: Erik Andersson Ålder: 25 år Idrott: Orientering Pluggar: Högskoleingenjör i byggteknik Kommer från: Kimstad, sydväst om Norrköping. Tävlar för: OK Denseln. Bästa merit: Seger i junior-VM 2002 Siktar på: Komma med till årets senior-VM. Namn: Lina Persson Ålder: 25 år Idrott: Orientering Pluggar: Lärarprogrammet Kommer från: Svängsta i Blekinge. Tävlar för: OK Skogsfalken. Bästa merit: SM-guld i stafett 2006. Siktar på: Komma med till Nordiska mästerska-pen på Bornholm i vår. Namn: Johan Kågeman Ålder: 20 år Idrott: 400 och 800 meter Pluggar: Lärarprogrammet Kommer från: Kista, norr om Stock-holm. Tävlar för: Turebergs FK. Bästa merit: Guld på 4x400 m i Nordiska Junior- mästerskapen 2006. Siktar på: Springa snabbare än någonsin. Namn: Elin Wiik Ålder: 21 år Idrott: 800 m löpning Pluggar: Industriell ekonomi Kommer från: Sommen i Småland. Tävlar för: Hässelby SK. Bästa merit: Seger på 800 meter vid Nordiska Junior-mästerskapen 2006. Och tre tredjeplatser på senior-SM. Siktar på: Junior-EM i sommar.
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
– Jag kommer att dela min tid mellan att undervisa och att ansvara för den här verksamheten. Det känns riktigt roligt och utmanande, säger Peter.
Man vänder sig till studenter på samtliga utbildningar vid Linköpings universitet. Varje år tas fem-sex löpare och lika många orienterare ut till en elitgrupp. Förutom att ingå i en stimulerande träningsgrupp får de personlig hjälp av Peter med att lägga upp sin träning. De erbjuds anpassad studie-gång, mentorsstöd, skadejour och även so-ciala aktiviteter genom studentföreningarna LiTHe Vilse och LiTHe Syra.
– För dem som är i Linköping blir det från hösten också möjligt att bo tillsam-mans i en studentkorridor. Det är bra att kunna äta ihop och åka till träningar till-sammans, säger Peter.
hIttIlls Ingår tretton löpare och oriente-rare i elitgruppen. De är igång och tränar så
gott som dagligen, samtidigt som de plug-gar. Hur får de det att gå ihop?
– Än så länge har det gått bra. Men man får lägga upp ett schema för varje dag, säger 800-meterslöparen Elin Wiik.
Hon kommer från Sommen i norra Små-land, tävlar för Stockholmsklubben Hässelby SK och läser sedan i höstas på civilingenjörs-programmet i industriell ekonomi.
Lina Persson, orienterare från Blekinge, är inne på sin åttonde termin på lärarpro-grammet.
– Jag tog det lite lugnare med träningen en period i samband med att jag hade pro-blem med skador. Men jag upptäckte att det faktiskt går bättre med studierna när jag trä-nar ordentligt. Även om det innebär att man måste planera in i minsta detalj.
Hennes sambo, orienteraren Erik An-dersson, har lagt upp det lite annorlunda.
– Jag har hoppat över en del kurser för att hinna med orienteringen. Min utbildning
är tre-årig och egentligen skulle jag vara färdig nu. Men det blir ytterligare ett år för min del.
Johan Kågeman, 400- och 800-meterslö-pare från Kista norr om Stockholm, flyttade till Norrköping för drygt ett år sedan för att träna med Peter Holgersson. Först läste han engelska som fristående kurs, men sedan i höstas utbildar han sig till lärare.
– Det funkar bra, konstaterar Johan. Alla tycker att det är positivt med löpare och orienterare i samma träningsgrupp.
– Det är kul, säger Elin. När vi är ute i skogen tar orienterarna kartan och vi hänger på.
– Och här inne är det tvärtom – då tar vi rygg på er, säger Lina och skrattar.
aktIVIteten ökar omkring oss i hallen. Fler och fler värmer upp på löparbanan och Elin, Lina, Erik och Johan återvänder till träningspasset.
Friidrottarna Johan Kågeman och Elin Wiik tar täten före orienterarna Erik Andersson och Lina Persson på ett gemensamt träningspass inomhus. Men ute i skogen är det omvända roller. »Då tar orienterarna kartan och vi hänger på«, berättar Elin Wiik. Alla fyra är studenter på Linköpings
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
Ett drygt femtiotal löpare och orienterare från olika klubbar ingår i Peter Hol-gersson träningsgrupp. Här finns både elit och bredd, både landslagsmeriterade löpare och unga talanger.
Plötsligt rusar alla som på ett snöre runt hallen. De kör intervaller – full fart i 400 meter och sedan åter-hämtning i en minut och så 400 meter igen och så vidare … Peter Holgersson följer allt noga med blicken, ger synpunkter på löptek-nik, uppmuntar och pushar på.
– Här finns massor av SM-medaljörer. Och han som ligger tvåa där borta vann Finnkampen för juniorer i somras.
Peter Holgersson pekar och visar. Med smittande entusiasm pratar han om trä-ningsgruppen och de nya möjligheter som universitetets satsning innebär.
– Vi har flera riktigt lovande löpare i regionen, som nu får chansen att stanna kvar och utvecklas. Samtidigt får vi hit duk-tiga löpare och orienterare från andra håll i landet. Intresset är stort för att vara med och även de som inte riktigt kvalar in i elit-gruppen är förstås välkomna med på våra träningspass. Ofta är det ju så lite som skil-jer den främsta eliten från dem som ligger
snäppet efter, säger Peter Holgersson. Han ser också fördelar med att löpare och orienterare tränar ihop.
– De har ofta glädje av att köra mycket av grundträningen tillsammans. Orienterarna utvecklar sin löpstyrka på snabba underlag och får bra sparring av friidrottarna. Och friidrottarna får komma ut och köra lång-pass i skogen – utan att riskera att springa vilse.
– Fast när tävlingssäsongen drar igång så ser de knappt röken av varandra. Då har de helt olika upplägg på sin träning.
tIll hösten kommer träningsmöjligheter-na bli ännu bättre när den nya friidrottshal-len står klar på campusområdet i Linköping.
Och 2008 kommer även Norrköping ha en ny hall för friidrott, basket och handboll.
– Vi har ju dessutom fina skogar norr om Norrköping att träna i. Det är viktigt inte minst för orienterarna, säger Peter Holgers-son.
Man ger sig också ut på gemensamma träningsläger utomlands. I vintras var ett tjugotal på Lanzarote och tränade. Och i början av sommaren väntar ett läger i Geilo i Norge.
Vid sidan om Peter Holgersson finns Michael Wehlin – VM-medaljör i orien-tering – med som orienorien-teringsteknisk rådgivare. Dessutom är tidigare förbunds-kaptenen i orientering Göran Persson enga-gerad som personlig rådgivare.
– Och fler tränare kommer att knytas till verksamheten allt eftersom den växer. Nästa steg blir nog att bredda oss ytterligare inom friidrott. Kanske med sprint, häck och hopp, säger Peter Holgersson.
Han är optimistisk inför framtiden. Och vem vet – en dag står kanske Elin Wiik, Erik Andersson, Lina Persson, Johan Kågeman eller någon annan av LiU-idrottarna med en fin mästerskapsmedalj om halsen.
Och då har de samtidigt en bra utbild-ning med sig i bagaget.
Fotnot: Läs mer om verksamheten på
www.liu.se/elitidrott
Fler studenter som idrottar
Peter Holgersson följer löparna noga med blicken. I bakgrunden Elin Wiik.
Här är fler exempel på LiU-studenter som klarar av att kombinera idrottande på hög nivå med studier.
Mike Helber läste in en ekonomexamen i slutet av 90-talet, samtidigt som han
var lagkapten och skyttekung i LHC. Idag är han klubbdirektör i LHC.
Philip Rasch kombine-rar läkombine-rarstudier med en
elitsatsning i bandy. Maria Axelsson läser
kemisk biologi och är handbollsmålvakt i RP.
Olle Grönlund läser till slöjdlärare och spelar
innebandy.
Jacob Persson, landslagsmeriterad volleybollspelare i Team Valla-LiU, har precis blivit färdig civilingenjör i
indu-striell ekonomi.
Helén Thorold spelar elitseriebasket med Norrköping Dolphins samtidigt
som hon läser till sjukgymnast.
I damfotbollsklubben BK Tinnis är mer än hälften av spelarna studenter. Harriet Mörtstedt (bilden t.h.) är en av dem. Hon läser fjärde året på medicinsk biologi.
pe te r ji g er st rö m fo to fa br ik en ev el in a sa m u el ss o n
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
text åke hJelm
foto göran bIlleson
Hjärtkontroller rutin bland elitidrottare
Idrott är farligt. Man kan slita
av sig hälsenan eller korsbandet.
Man kan till och med dö.
Mikael »Musse« Håkanson har just avslu-tat ett tufft träningspass med sitt elithock-eylag Linköpings HC. Pulsen ligger på 150 och svetten rinner från pannan.
– Under en match kan adrenalinet pressa upp den till 200. Mellan bytena försöker man slappna av och gå ner i puls, säger han.
Men i början av säsongen hände något. Pulsslagen fortsatte hamra på i samma takt även när han satt och vilade i båset.
– När det gäller hjärtat vill man inte chansa, säger Mikael Håkanson som ge-nast bestämde sig för att få det undersökt.
Det visade sig att allt var som det skulle. Varken EKG eller ultraljud tydde på några
sjukliga förändringar, något man kunde bedöma säkrare eftersom hela laget hade genomgått en hjärtkontroll tidigare under året. Troligen hade »Musse« en infektion i kroppen som orsakade problemen.
den här sortens kontroller är numera rutin för idrottare på elitnivå. Bakgrun-den är de dödsfall bland unga lagspelare som uppmärksammats på senare år och sänt chockvågor genom idrotts-Sverige.
Plötslig hjärtdöd är lika dramatiskt som det låter. Till synes slår den ned som en blixt från en klar himmel, men bakom ligger en dold ärftlig hjärtsjukdom eller medfödd missbildning. Några har aldrig tidigare känt av sin åkomma. Andra har
plötsliga dödsfall sände chockvågor genom idrottsrörelsen
LHC:s Mikael Håkanson bestämde sig direkt för att göra en extra kontroll av hjärtat när han i början av säsongen hade svårt att få ner pulsen i avbytarbåset. Det visade sig dock inte vara något allvarligt. »Men när det gäller hjärtat vill man inte chansa«, säger han.
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
haft symtom men viftat bort dem. Det anses dock inte medicinskt moti-verat att undersöka alla unga människor eller idrottare på alla nivåer.
– Men den som får bröstsmärta, yrsel el-ler svimningsanfall under ansträngning elel-ler distinkta hjärtklappningsattacker utan orsak ska absolut söka läkare, säger Eva Nylander, professor och överläkare i klinisk fysiologi.
ett spår I hennes forsknIng är hjärtats anpassning till idrott och träning. Hon är en av landets främsta experter på plötslig hjärt-död och deltog bland annat i en grupp under Riksidrottsförbundet som i fjol lade fram rekommendationer om att alla elitidrottare bör undersökas. Hon ledde också en arbets-grupp hos Socialstyrelsen som i en rapport i december 2006 landade i samma slutsats.
–Vi gör också själva sådana undersök-ningar på elitidrottare, brandmän, piloter och folk som klättrar i höga master.
Det man letar efter är tecken på hjärt-sjukdom som kan ge rytmrubbningar med potentiellt farliga konsekvenser. Det handlar om ett 20-tal olika sjukdomar, några i själva hjärtmuskeln, andra som beror på fel i hjär-tats elektriska system. En idrottare som får en sådan diagnos bör som regel sluta tävla.
Just nu fokuserar Eva Nylander och dokto-randen Meriam Åström Aneq på en av dessa sjukdomar, arytmogen högerkammarkar-diomyopati (ARVC), som drabbar bortåt en på tusen. Tillsammans med andra fysiologer och kardiologer gör de en tioårsuppfölj-ning på 15 patienter för att lära sig mer om sjukdomsförloppet. Meriam Åström Aneq utvecklar metoder att hitta de tidiga tecknen med hjälp av ultraljud och magnetkamera.
ARVC börjar i höger kammare där hjärt-muskelcellerna gradvis ersätts av fett eller bindväv. Det leder till sämre pumpförmåga
men också rubbningar i hjärtrytmen, som kan bli dödliga i samband med ansträngning.
Hjärtats högra kammare är något av en »black box« för läkarvetenskapen.
– Den är lite undanskuffad där den lig-ger som en vriden apelsinklyfta intill den vänstra kammaren, som vi vet så mycket mer om. Men tack vare bland annat mag-netkameran får vi nu allt bättre kunskaper, säger Eva Nylander.
ett frIskt hJärta kan inte skadas av idrott – förutsatt att det inte utsätts för några do-pingpreparat. Men om man har feber och ont i halsen ska man avstå från fysisk
ansträng-»Annars är all fysisk aktivitet,
elitidrott såväl som vanlig
motion, bra för hjärtat.«
Ett avslitet korsband kan inte läka av sig själv. Alternativet till operation är att låta musklerna ta över. Men det kräver träning på rätt sätt.
– Om man är elitidrottare och vill fortsätta med det kommer man troligtvis inte undan operation. Men på lägre nivå kan många klara sig utan, säger Joanna Kvist som är forskare i sjukgymnastik vid Institutionen för hälsa och samhälle.
Hedvig Lindahl, målvakt i Linköpings FC och landslaget, är ett typiskt fall. En räddning på träning i vintras, pang! Så var hon borta från VM.
Det var det främre korsbandet i höger-knäet som gick av. När detta händer uppstår ett glapp i leden och knäet blir instabilt.
Orsaken är oftast ett vridvåld, det vill säga en belastning i ett onaturligt läge. Den som sysslar med fotboll, handboll, alpinsport el-ler innebandy och dessutom är tjej befinner sig i innersta riskzonen.
Operation är den radikala lösningen. Men förutom vissa risker innebär ett sådant ingrepp fyra-sex månaders rehabilitering, och då är det ändå inte säkert att man kan komma tillbaka till sin idrott. Alla är inte en Henke Larsson . . .
Så många väljer att leva vidare utan det där lilla bandet. Det fungerar om musklerna tränas att göra jobbet i stället. Tillsammans med förre professorn Jan Gillqvist har Joan-na Kvist utvecklat en världsunik metod att mäta glappet under rörelse, och samtidigt hur musklerna arbetar och vilka krafter som
När musklerna tar över
Med avancerad utrustning mäter forskarna stabilite-ten i knäleden efter en korsbandsskada. Många klarar
sig med muskelträning i stället för operation.
jo an n a k vi st
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 7
När hälsenan brister lär det kännas som att det klickar till i hälen. Många säger att de trodde någon sparkade dem på senan. Fråga dem som drabbats – mest manliga motionärer mellan 30 och 50!
Till skillnad från korsbandet kan hälsenan läka spontant. De flesta patienter opereras, varvid senan sys ihop, men man kan också låta bli: den traditionella metoden är då att sätta foten och underbenet i en gipsstövel och låta läkningen gå sin gilla gång. Men det verkar som om träning även här är en bättre metod.
– En hälsenas uppgift är att dra. Om man bara gipsar in skadan begriper inte cel-lerna vad de ska göra, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi och idrottsmedicin.
Han leder ett projekt där man under-söker hur olika signalsubstanser påverkar senläkningen. Bland annat har man visat att en injektion av tillväxtfaktorn CDMP påskyndar läkningen. Det är en substans
som liknar BMP, det ämne som är mycket aktivt under fosterutvecklingen och även medverkar när ben nybildas. Forskargrup-pen har också visat att en insprutning av framrenade blodplättar kan ha bra effekt.
Men även dessa behandlingar tycks vara mindre effektiva än träning:
– Mycket tyder på att mekaniska signa-ler fungerar bättre än de kemiska. Nu ska vi försöka ta reda på hur dessa signaler ska utformas, säger Per Aspenberg.
åke hJelm be n g t ar n e ig n el l
Professor Eva Nylander (t.h.) forskar om hjärtats anpass-ning till idrott och träanpass-ning. Tillsammans med doktoranden
Meriam Åström Emeq fokuserar hon nu på en hjärtsjuk-dom som drabbar bortåt en på tusen personer.
ning. Virusinfektionen kan då spridas i krop-pen och orsaka en hjärtmuskelinflammation, som i värsta fall kan ge rytmstörningar och skada hjärtat för lång tid.
Annars är all fysisk aktivitet, elitidrott såväl som vanlig motion, bra för hjärtat. Elitträning gör att hjärtat växer: väggen blir något tjockare och volymen i kammare och förmak större. En hjärtkammare hos en otränad person rymmer 130-150 milliliter (beroende på kroppsstorleken), hos en ut-hållighetstränad person 160-180 milliliter. Själva pumpfunktionen blir varken starkare eller bättre, men tack vare den större voly-men kan mer blod pumpas ut i kroppen.
Träning leder också till anpassningar i musklerna. Kärlsystemet får större dimen-sioner och kapillärnätet blir finmaskigare, vilket gör att mer syrsatt blod kan levereras per tidsenhet. Dessutom påverkas ämnes-omsättningen. Forskning bedrivs också på molekylär nivå för att studera hur gener slås av och på vid fysisk ansträngning.
generna har förstås också sin betydelse för hur långt man kan nå i sin sport.
– Har man inte rätt föräldrar så når man aldrig eliten. Det man kan åstadkomma med träning är mer marginellt jämfört med det man har i bagaget, säger Eva Nylander.
verkar i leden. Med dessa data kan man be-räkna den funktionella stabiliteten i leden.
– Vi har visat att det inte spelar någon roll hur stort glappet är, däremot hur väl patienten kan stabilisera leden med sina muskler.
Joanna Kvist fick själv problem med knäna under sin karriär som tävlingssim-merska, en följd av den speciella bröst-simsparken. Som om inte det vore nog fick hon några år senare en korsbandsskada i skidbacken, men valde själv att inte bli ope-rerad.
– En viktig fråga för dem som drabbas är hur man vill använda sitt knä i fortsättningen. Om de anpassar sin aktivitetsnivå kan många klara av att leva med ett trasigt korsband.
åke hJelm
Träning kan läka trasig sena
Ett centrum för idrottsforskning håller på att ta form i samarbete mellan Linköpings universitet, Linköpings kommun och idrottsrörelsen.
– Det finns ett stort intresse från berörda parter och vi hoppas kunna starta en del aktiviteter under hösten, berättar Birgitta Öberg, professor i sjukgymnastik och en av initiativtagarna.
Det planerade centrumet ska stärka forskning och kunskapsutveckling inom idrottsområdet.
– Vi kommer utgå från de styrke-områden vi redan har och det bygger på allt ifrån folkhälsa till skadeprevention för elit-idrottare. Och det blir inte bara medicinsk forskning, även om tyngdpunkten kommer att ligga där, säger Birgitta Öberg.
Hon ser även kunskapsöverföring som en viktig uppgift för det nya centrumet.
– Flera av de frågor som idag ställs inom idrottsrörelsen har på olika sätt behandlats inom forskningen. Mycket kunskap finns alltså redan, men den behöver spridas bättre.
Knutet till centrumet vill man därför
skapa en tränarakademi – en mötesplats för tränare och ledare i de lokala idrottsföre-ningarna.
– Ytterligare en idé är att bygga upp mot-tagningsverksamhet för idrottsskador. Här skulle HU-studenter kunna göra praktik och skriva studentarbeten. Det skulle också ge empiri till forskningen. Men i denna del är vi ännu bara i början. Här behöver vi även involvera landstinget i diskussionen, säger Birgitta Öberg.
Efter det borgerliga maktövertagandet i Linköping har frågan om idrottsforsknings-centrumet hamnat på kommunalrådet Bengt Olssons (fp) bord. Han är försiktigt positiv.
– Det här är ett intressant förslag. Men fortfarande återstår en del frågetecken , som till exempel vilka resurser som krävs.
Just nu genomförs en förstudie för att kartlägga vad som finns idag och vad ett nytt centrum för idrottsforskning kan bidra med.
– Resultatet kommer att diskuteras vid ett seminarium i slutet av april, berättar Birgitta Öberg.
lennart falklöf
Centrum för idrottsforskning?
10
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 711
10
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 711
lInköpIngs UnIVersItet noterat
notiser
I höst startar en ny kurs vid Linköpings universitet för den som vill bättra på sina kunskaper i tyska och dessutom få företags-praktik i Tyskland. Kursen heter »Tyska för arbetslivet«.
Efter inledande studier på A-nivå i Lin-köping under hösten bär det av till Tyskland under våren. Här väntar fyra veckors inten-sivkurs och därefter fyra månaders handledd företagspraktik i Köln eller Düsseldorf. Under vistelsen i Tyskland kommer deltagarna även träffas för att reflektera över erfarenheterna från praktiken och för att ytterligare fördjupa sina kunskaper i tyska och om tyskt kultur- och samhällsliv.
Mer information på www.liu.se/utbild-ning/kurs/715G08.
Under 2007 driver LiU två projekt som syftar till att inspirera studenter till mer entreprenöranda. Fyra utbild-ningar ingår där studenterna nu ska få lära sig mer om entreprenörskap.
De utvalda programmen är lärarpro-grammet i Norrköping, civilingenjörs-utbildningen i elektronikdesign, sjuksköterskeprogrammet i Linköping och Turismprogrammet (som i sin hel-het startar till hösten).
– Lärare och sjuksköterskor är grupper som traditionellt inte förknippas med en-treprenörskap. Men privatiseringen ökar inom båda dessa områden, säger projekt-ledare Carina Malmgren.
– Det handlar inte nödvändigtvis om att alla ska bli egna företagare, utan lika mycket om att tänka kreativt och företag-samt och att se möjligheter i situationer som dyker upp. En förmåga som ju behövs oavsett om man är anställd eller företa-gare, påpekar hon.
Studenterna på de utvalda program-men kommer nu genom föreläsningar,
workshops och studiebesök att få lära mer om entreprenörskap i vid bemärkelse.
Valbara kurser kommer också att ges inom programmen. Däribland en kurs om entreprenörskap i vårdsektorn för sjukskö-terskestudenterna.
– Studenter som har en företagsidé kan också få mycket stöd på universitetet för att komma igång med idén, något som inte så många känner till, avslutar Carina Malmgren.
Studenter lär om entreprenörskap
Nyfikenhet och kreativitet i fokus
Blivande sjuksköterskor ska få lära sig mer om entreprenörskap.
Tyska för yrkeslivet
I höst startar ett treårigt kandidatprogram med fokus på att utveckla studenternas kreativa och praktiska hantverkskun-nande i programmering.
– Vi riktar oss till ungdomar med ett programmeringsintresse, men som av olika skäl inte lockas av ge sig in på en längre civilingenjörsutbildning inom data-området. Här får de chansen att bli rik-tigt duktiga programmerare, säger Lars Degerstedt, som är ansvarig för den nya utbildningen Innovativ programmering. Det är själva
programmeringshantver-ket som är i centrum. Målet är att utveck-la skickliga problemlösare och kreatörer.
– De kreativa aspekterna går som en röd tråd genom utbildningen. Varje termin ska studenterna göra ett större projekt, som de efter hand samlar i en egen portfolio. Den kan de sedan ha med när de söker jobb. Det är förstås en fördel att kunna visa upp sin kreativa förmåga genom att peka och säga: den där webb-sajten har jag gjort!
På utbildningen varvas kreativa pro-jekt med praktiskt orienterade program-meringskurser.
Kreativ programmerare på nytt program
Lärande, problemlösning och tänkandets villkor står i fokus för The thinking conference som äger rum i Norrköping 17-21 juni.
Det är första gången konferensen äger rum i Sverige, och bara andra gången i Europa. Den senaste konferensen, i Melbourne 2005, väckte stor uppmärksamhet.
Vid konferensen finns ett mycket namn-kunnigt startfält som bland andra rymmer kreativitetsgurun Edward de Bono, den stridbara USA-filosofen Martha Nussbaum, David Perkins från Harvard (som bl.a. skrivit boken The teaching of thinking) och Jean-Pierre Changeaux, neurobiolog vid Pasteur-institutet i Paris och en föregångare när det gäller att förstå de grundläggande mekanismerna i hjärnan när vi tänker, lär och skapar.
Bland svenska deltagare kan nämnas kog-nitionsvetaren Peter Gärdenfors, hjärnforska-ren Martin Ingvar, tidsfilosofen och fysikern Bodil Jönsson, chefen för FN-revisionen Inga-Britt Ahlenius och författaren Henning Mankell.
Totalt kommer konferensen att bjuda på över 190 talare. Forskare, pedagoger,
10
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 711
10
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 711
Föraren gör ett farligt filbyte – men bilen styrs automatiskt tillbaka och en hotande olycka undviks. Detta är verklighet i ett nytt säkerhetssystem utveck-lat vid Linköpings universitet i samverkan med Volvo Cars.
Bakom uppfinningen
Emer-gency Lane Assist (ELA) står Andreas Eidehall, doktorand i reglerteknik. En kamera i vindrutans överkant håller reda på den egna bilens po-sition på vägen medan en radar övervakar trafiken runtomkring.
Beslutet att gripa in eller inte fattas av en algoritm lagrad i en dator i bilen. När inkommande data indikerar att en viss hotnivå överskrids, läggs ett vridmoment i ratten som ger föraren en mild varning. Om fö-raren inte reagerar tar automatiken över och styr tillbaka bilen.
Den stora skillnaden mot existerande system är att ELA bara aktive-ras när det är fara å färde.
– Det gör att man slipper de falska varningar som ofta ges av de existerande systemen, säger Andreas Eidehall.
Ett unikt genombrott av LiU-forskare skapar nya möjligheter inom medicin och biokemi och ger samtidigt en ny pussel-bit till teorierna om livets uppkomst.
– Vi ville designa proteiner som får sin funktion först när de träffar på en oor-ganisk yta, säger Bengt-Harald Jonsson, professor i molekylär bioteknik (bilden).
Han leder forskargruppen som nyligen presenterade sina resultat i Angewandte Chemie, världens högst rankade kemitidskrift.
Forskargruppen har kunnat visa att små formlösa proteiner i vattenlösning får en välordnad och funktionell struktur så fort de kom-mer i kontakt med nanopartiklar av kiseloxid.
När proteinbygget kompletterades med extra aminosyror fick det dess-utom egenskaper som en katalysator, en funktion som liknar enzymernas i levande celler.
Metoden kan användas för att känna igen organiska molekyler, för katalys av kemiska reaktioner med exakt kontroll och för olika medicinska tillämpningar.
Men LiU-forskarnas lyckade experi-ment kan också kasta ljus över den eviga frågan om livets uppkomst. Kiselhaltiga lerpartiklar i »ursoppan« kan ha attra-herat ostrukturerade peptider (korta proteiner) med vidhängande aminosyror och gett upphov till de första funktionella proteinerna.
Nanopartikel väcker protein till liv
Nyfikenhet och kreativitet i fokus
jörer, ledarskapsutvecklare m m, från över 50 universitet medverkar. Totalt räknar ar-rangörerna med ca 1300 deltagare – redan idag finns 40 olika länder representerade bland de anmälda.
Linköpings universitet står som värd tillsammans med Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Landstinget i Östergötland och Norrköpings kommun.
Mer info: http://thinkingconference.org/
the thinking conference – för första gången i sverige
Tar över när krocken är nära
Knäckte genkod för nervceller
Människans nervsystem innehåller omkring 100 miljarder nervceller av 10 000 olika typer med sina specifika uppdrag. Men det finns bara ett par tusen reglerande gener. Hur avgörs då ödet för en viss cell?
En forskargrupp vid LiU har nu lyckats knäcka reglerkoden för två typer av nervceller hos bananflugan. Deras rön publice-ras i den ansedda tidskriften PLoS Biology.
Upptäckten bidrar bland annat till bättre förståelse av hur man ska styra utvecklingen från neurala stamceller till olika specialiserade celltyper, kunskaper som kan leda till behand-ling av sjukdomar som Parkinsons och ALS.
Gruppen under ledning av Stefan Thor, professor i utveck-lingsbiologi, visar att processen sker genom samverkan mellan 4-7 reglergener i en avkodningskedja. Principen är att gen A ak-tiverar gen B; tillsammans akak-tiverar de gen C o.s.v. I nästa stund kan samma gener vara inblandade i andra kombinationer.
– Genuppsättningen kan liknas vid en kryddhylla där varje krydda för sig har en distinkt smak, men i olika kombinationer kan ge helt andra smaksensationer, säger Stefan Thor.
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
Östersjön dör. Fiskbestånden tunnas ut, bottnarna töms på syre, giftalgerna blom-mar, badturisterna flyr. Många människors sommarparadis håller på att förvandlas till en kloak.
Orsaken heter övergödning. Alltför mycket kväve och fosfor, som skulle ha su-gits upp av växande grödor på åkrarna, följer med vattnet ut i havet.
I tJUsts skärgård, där Östergötland och Småland möts, ligger Kaggebofjärden, en vik av Östersjön. Här samarbetar jordbru-kare och sommarstugeägare med forsjordbru-kare vid Linköpings och Lunds universitet för att försöka minska övergödningen i havet. Det handlar om att omsätta vetenskap i beslut och praktiskt handlande där de närmast berörda också får den roll de ska ha; huvud-rollen.
– Det normala är att initiativet kommer uppifrån. Någon myndighet skickar ut ett förslag på remiss. Nu ligger vi steget före,
vi ritar kartan själva. Och då vet vi också att den stämmer.
Det säger Rune Hallgren, bonde och eld-själ i Kaggebo. Vi sitter bänkade kring hans kaffebord på gården Mon och pratar om möjliga åtgärder att minska övergödningen och vilka resultat de ger. Diskussionen rör allt från våtmarker, vattendomar och våt-kompostering till urinseparering och hygie-niserade avlopp.
För forskarnas del började det med en mindre positiv erfarenhet i det stora vatten-forskningsprogrammet Vastra. De hade bl.a. beräknat hur mycket kväve och fosfor olika källor bidragit med till Rönne å i Skåne, men utan att intressenterna, dvs bönder, kommuner och boende i avrinningsområ-det, hade fått vara med.
– När vi presenterade resultaten, så trodde de inte på dem, säger Anna Jons-son, forskare på Centrum för klimatpolitisk forskning och en av dem som arbetar med Kaggeboprojektet. De började ifrågasätta
in-data, sa att de var för gamla. Förtroendet för den modell vi använt var också lågt.
forskarna fICk sIg en tankeställare. Därför började de utveckla ett nytt sätt att arbeta,
del-Bonden Rune Hallgren och forskaren Lotta Andersson funderar tillsammans över möjliga handlingsalternativ.
Uppdrag Östersjön
I Tjusts skärgård arbetar forskare tillsam-mans med bönder och badgäster för att
minska övergödningen av Östersjön.
text anIka agebJörn
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
ken på olika sätt. De första mötena handlade om hur man arbetar med modellen.
– Vi avmystifierade nog en del av den processen, säger Lotta Andersson. Först sjönk tilltron till oss forskare, när de insåg vilken osäkerhet vi arbetar med. Men lant-brukare är vana att ta beslut under osäker-het, så de fann sig snabbt.
Det gällde också att lägga fast ett mål för vart de vill nå med sina åtgärder. »En god ekologisk status« är det övergripande målet, men vad betyder det? Intressenterna fick ange de vattentjänster som de anser vikti-gast, som att kunna fiska och bada. Dessa mål översattes till vilka halter av fosfor och kväve vattnet får ha.
– Vi har konstruerat ett verktyg som grovt kan översätta människors prioritering-ar och värderingprioritering-ar till vetenskapliga termer, säger Anna Jonsson.
nästa steg Var att komma överens om indata till modellen. Dessa data inkluderar böndernas egna vattenmätningar, data från markkarteringarna och egna observationer. Idag kan forskarna känna sig trygga med att de använt så bra data som det bara går och som intressenterna litar på.
– Vi fick också ett exem-pel på hur viktigt det här steget är, säger Anna Jons-son och berättar om en karta över området, som bönderna upptäckte var delvis felritad. Nu kunde de korrigera det tidigt i processen.
En hel del tid har också gått till att presentera och diskutera problematiken
med övergödning. De har vridit och vänt på argument av typen »Trafiken är ju också ett problem« eller »Vad gör dom i Polen då?«.
Sedan har de provkört modellen och fått fram hur mycket fosfor och kväve som kommer ut i vattnet och varifrån det kom-mer. Utifrån olika scenarier har de kunnat se vilka effekter man kan uppnå med olika kombinationer av åtgärder.
Och på det har följt en diskussion om vad som går att göra.
– Det finns en hel del de kan göra, men också sådant som de inte själva kan påverka. Det är viktigt att kunna konstatera det. Då kan de räta på ryggen och se att allt inte är deras fel.
Det säger Johanna Alkan Olsson som leder forskargruppen. Hon har disputerat på Tema vatten, och arbetar nu på Centrum för studier av uthållig samhällsutveckling vid Lunds universitet.
frågan är oCkså om målen är möjliga att nå på ett socialt och ekonomiskt acceptabelt sätt. En rejäl minskning av övergödningen skulle i princip kräva att alla jordbruk kring Kaggebofjärden läggs ner. Och utsläppen
samVerkan övergödningen av Östersjön
tagande modellering, som bygger på struktu-rerad medverkan från intressenterna.
Så när de fick kontakt med bönderna i Kaggeboområdet var ambitionen att börja tillsammans från scratch. Med pengar från forskningsrådet Formas drog de igång en process som nu har pågått i två år. I ett 30-tal möten med bönder, sommarstugeägare och kommunala miljöhandläggare har de mejslat fram en gemensam syn på förhållandena i området samt förslag på åtgärder som för-hoppningsvis ska omsättas i praktiken.
– Det har varit många möten, konstate-rar Anna Jonsson, och inte alltid så lätt att få ihop dem. Bönderna vill ha möten vintertid, när de har lågsäsong. Men då är inte som-margästerna där.
Efter varje möte har forskarna gått ige-nom vad som fungerat bra och mindre bra, hur kommunikationen såg ut och vad de har att lära sig.
– En slutsats är att om man lyckas få ihop olika grupper av intressenter på ett möte, är det viktigt att deras kunskaper, per-spektiv och värderingar får ventileras, säger Anna Jonsson. Då får inte all tid gå åt till att vi forskare pratar.
lotta andersson, hydrolog på SMHI och adjungerad professor på Tema vatten, står för expertkunskapen när det gäller den mo-dell de använt, en momo-dell som beskriver hur vatten, kväve och fosfor flödar genom
mar-– Bidragen behöver styras så att de hamnar
där de gör mest nytta, säger Anna Jonsson. Bönderna upptäckte att en karta delvis var felritad.
– Vi kan göra en hel del: skapa våtmarker, odla fånggrödor, ändra rutiner för gödselspridning, säger Rune Hallgren.
pe te r m o d in
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
text lennart falklöf
foto ann ek
Hantverkare med blick för möbler
Carl Malmstens berömda utbildningar i möbeldesign och hant-verk ges numera av Linköpings universitet. Fast i Stockholm.
skulle ändå inte upphöra på många år, efter-som det handlar om långsamma processer.
– Det är också en diskussion vi måste ta, säger Lotta Andersson. Om målen är oupp-nåeliga är det meningslöst att ha dem kvar. Det skapar bara frustration. Då är det bättre att ändra på målen.
Vad händer då i praktiken?
– Vi kan göra en hel del: skapa våtmarker, odla fånggrödor, anlägga kantzoner, ändra rutiner för gödselspridning, säger Rune Hallgren. Och jag skulle tro att det köps in mindre handelsgödsel här nu än tidigare. Man räknar nog mer på hur mycket gödsel man lägger ut.
En uppgift för forskarna är att föra vidare till myndigheter och beslutsfattare de förslag på strukturella förändringar, exempelvis änd-ringar i bidragssystem, som kommer fram.
– Bidragen behöver styras mycket bättre, så att de hamnar där de gör mest nytta, sä-ger Anna Jonsson. Dessutom är bidragsreg-lerna olika i Kalmar och Östergötlands län, vilket ju inte gör saken lättare.
dIlemman Uppstår också när olika miljömål ställs mot varandra. Frågan om när man ska gödsla, exempelvis, får olika svar beroende på vilka miljöhänsyn man prioriterar. Gödsla på våren är bäst för att undvika övergödning. Då har växterna bättre chans att suga upp mer av näringen. Men det kommer i konflikt med målet att inte packa marken för hårt med tunga traktorer tidigt på våren.
Eller ta frågan om fånggrödor, ett rajgräs som sås in i spannmålsgrödor för att ta upp överskottsnäring efter skörden av spannmål. Risken är bara att det växer alldeles för bra och kväver allt annat. Ska man då ta till ke-misk bekämpning?
Till sist tar vi en tur med bilen längs Vindån ner till Kaggebofjärden. Rune Hall-gren sitter och tittar ut längs åkanten.
– Här har jag tänkt att man kunde göra en våtmark, säger han, jag ska prata med Christer om det.
gott rykte öppnar dörrar i världen
»Det finns en hel del de kan
göra, men också sådant som
de inte själva kan påverka.
Det är viktigt att kunna
kon-statera det. Då kan de räta på
ryggen och se att allt inte är
deras fel.«
I lokalerna på Renstiernas gata på Söder samsas blivande möbeldesigners med möbelsnickare, möbeltapetserare och möbelkonservatorer. Nya kullar utbildas i Carl Malmstens anda.
– Grundtanken är hand och tanke i skapande samverkan. Det konstnärliga skapandet utvecklas parallellt med den tekniska skickligheten i hantverket. Dess-utom ingår studier i presentationsteknik, ekonomi, stilutveckling och andra
teore-tiska ämnen, berättar Mikael Löfström som är konstnärlig ledare.
Varje år tas sammanlagt ett tjugotal nya studenter in på de olika programmen.
– Genom att det är så små grupper kan vi få en nära kontakt med var och en. Varje människa har sitt eget uttryck som får möjlighet att utvecklas under utbild-ningens gång.
Intresset är stort för utbildningarna på Carl Malmsten Centrum för Träteknik
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
Hantverkare med blick för möbler
UtbIldnIng design
gott rykte öppnar dörrar i världen
& Design, som verksamheten heter sedan den blev en del av Linköpings universitet för snart sju år sedan.
stUdenterna gör minst åtta veckors praktik. – Genom utbildningens goda rykte har vi stora möjligheter att komma in nästan var som helst. Vi har till exempel haft studenter på designkontor i New York, möbelsnicke-rier i Australien och i möbelkonserverings-verkstaden i Buckingham Palace, berättar Mikael Löfström.
Studenterna deltar även i projekt i samar-bete med olika institutioner och medverkar vid de årliga möbel- och antikmässorna i Stockholm.
– Varje år har vi också vår egen vår-utställning, där utvalda delar av årets alla spännande projekt visas upp. I år blir den
24-27 maj här i våra lokaler, säger Mikael Löfström.
efter UtbIldnIngen är det vanligt att tapet-serare, snickare och designer startar eget företag för att arbeta med olika uppdrag. Många av möbelkonservatorerna knyts till etablerade museer och institutioner runt om i världen.
– Vi har bra kontakt med våra tidigare studenter och vet att det går bra för dem, säger Mikael Löfström.
Fotnot: Om ett par år ska
utbildnin-garna flytta till nya lokaler vid Bodals
gård på Lidingö. Just nu pågår en
arkitekttävling gällande ny byggnad för
Malmstens.
Lust att forma
Det finns flera utbildningar med designinriktning på LiU. Och de spänner över ett brett fält.
Oavsett om man vill formge tryck-saker och webbsidor, ägna sig åt hant-verk eller designa och utveckla nya produkter och tjänster finns det något som passar. Här är ett axplock:
• Grafisk design och
kommunika-tion. En treårig utbildning av grafiska
kommunikatörer och kreatörer. För arbete med tidningar, trycksaker, reklam, webb och på förlag. Ges i Norrköping.
• Design och produktutveckling. En femårig civilingenjörsutbildning för den som vill vara med att utveckla framtidens tekniska produkter på an-vändarnas villkor och med hänsyn till miljön. Ges i Linköping.
• Möbeldesign och hantverk. De treåriga Malmstens-utbildningarna med inriktning mot design, snickeri, tapetsering och konservering av möbler (se artikel härintill). Ges i Stockholm.
• Slöjd, hantverk och formgivning. En treårig utbildning som förbereder för skapande hantverksarbete i trä, metall eller textil. Ges i Linköping. • Master i Design. En tvåårig på-byggnadsutbildning i brukarcentrerad design av verksamheter, tjänster och produkter. För den som vill använda de-sign som ett redskap inom sitt kompe-tensområde och den som vill fördjupa sig som designer. Ges i Linköping.
• Master i Konstnärlig gestaltning. En tvåårig påbyggnadsutbildning för konstnärer, tekniker, producenter och kulturvetare. Fokus på samtidskonst och gestaltning i interaktiva tekniker. Ges i Norrköping.
Utöver detta finns även möjlighet att inrikta sig mot interaktionsdesign på kognitionsvetenskapliga program-met, en inriktning mot slöjd på lärar-programmet samt flera kortare kurser inom tjänstedesign, hantverk och formgivning.
LiU finns också i Stockholm. Utbildningarna i möbeldesign och hantverk håller till på Renstiernas gata på Söder. Nu planeras för en flytt till Lidingö.
Mikael Löfström är konstnärlig ledare för Malmstens-utbildningarna.
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
Santa Cruz, Bolivias kommersiella centrum, är en larmande, dieselstinkande, kaotisk och snabbt växande stad med drag av vilda västern. I utkanten av stan ligger som en lummig, tropiskt grönskande oas UPSA, Universidad Privada de Santa Cruz.
Här utbildas de första civilingenjörerna i träteknik i Bolivia. Utbildningen har byggts upp med hjälp av den kompetens som finns på LiU, och med stöd av Sida. Det är ett av Sidas största enskilda projekt i Bolivia, och också ett av dess mer framgångsrika.
– Det är en ny och spännande utbild-ning, förklarar studenten Rosa Nelly Villar-roel på frågan om varför hon sökte den här utbildningen.
– Och jag är övertygad om att Bolivias framtid ligger i träet. Då behövs det välutbil-dade personer.
det hela börJade, som så ofta, med ett par eldsjälar och en vision. Per Larsson och Gas-ton Mejía möttes första gången 1999.
– I Bolivia finns utbildningar till att bli skogsingenjör och inom mekanisk industri.
Men vi tänkte att vi behöver en specialise-ring däremellan, en ingenjörsutbildning specifikt inriktad på träindustri, säger Gaston Mejía, ansvarig för träteknikutbild-ningen på UPSAs tekniska fakultet.
Och merparten, upp till 80 procent, av Bolivias träindustri finns i Santa Cruz, så det var naturligt att tänka att utbildningen skulle förläggas hit.
I Sverige hade Per Larsson, då prefekt på Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, 1996 haft besök av FN-organet UNIDO, som arbetar för industriell
utveckling i fattiga länder. Han hade visat hur LiU samarbetade med svenska småföre-tag i träteknik.
UNIDOs folk blev intresserade och ville kopiera modellen i ett utvecklingsland. Per Larsson blev inbjuden att delta i ett semina-rium i Chile. Några år senare övertalades han att ta vägen om Bolivia när han ändå skulle till Chile, och 1999 besökte han så för första gången Santa Cruz och UPSA.
bolIVIa exporterar träprodukter, som par-kettgolv, dörrar, fönster, möbler och snick-eriprodukter av olika slag. Fortfarande är dock denna industri ganska outvecklad. Och ännu går mycket av skogen iväg på export som stockar eller plankor.
Ett förslag på en ny utbildning utarbe-tades i samarbete mellan lärare från UPSA och LiU, med maskinteknik som bas och med inriktning mot trämanufaktur. En an-sökan om ekonomiskt stöd gick in till Sida.
Sedan stod allt stilla i två år.
– Sida var tveksamma, berättar Gaston Mejía. Vi är ju ett privat universitet. De hade text anIka agebJörn
»Bolivias framtid ligger i träet«
Öster om den andinska högplatån, på det tropiska låglandet, breder
Bolivias väldiga skogar ut sig. »Bolivia har en enorm potential inom
skogs- och träindustrin«, säger Per Larsson, som varit med om att
bygga upp en ingenjörsutbildning i träteknik i landet.
InternatIonellt träteknik i Bolivia
an ik a ag eb jö rn
Raoul Alándia, lärare som vidareutbildat sig på LiU, tillsammans med studenten Rosa Nelly Villarroel.
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
aldrig stött ett sådant tidigare med bistånds-medel. De visste inte om de kunde göra det. Sida gav så småningom klartecken, med villkoret att UPSA skulle starta ett program med stipendier, för att göra det möjligt även för fattiga studenter att söka till utbildning-en. Idén att införa stipendier kom från Per Larsson och föll i så god jord att UPSA nu har beslutat införa stipendier på flera utbild-ningsprogram.
– Det var inte svårt att övertyga dem om att begåvning och ekonomiska resurser inte alltid följs åt och att de får en bättre nivå på sin utbildning om de öppnar den för fattiga studiebegåvade studenter. Det visar det sig ju också nu att deras bästa studenter är sti-pendiaterna, berättar Per Larsson, som idag är kanslichef på tekniska högskolan vid LiU.
2003 beslutade Sida att gå in med 27 miljoner kronor av svenska biståndspengar i projektet. I februari 2004 började den första kullen studenter läsa det tekniska basåret. Under tiden utbildades UPSAs blivande trätekniklärare på ett magisterprogram vid LiU, och laboratorierna i Santa Cruz bygg-des upp. Idag har UPSA de bästa laboratori-erna i sitt slag i Bolivia.
proJektet har InnebUrIt ett nära och oftast givande samarbete mellan många bo-livianska och svenska lärare. Raoul Alándia är en av de lärare som vidareutbildade sig i Sverige. Han minns med glädje ett par kalla höstmånader 2004, då han bodde i student-området Ryd och studerade träteknik vid IKP.
– Det bestående intrycket är det ständiga sökandet efter innovationer, att ständigt arbeta med att förbättra produktionen, säger han. Jag besökte flera träindustrier, och deras sätt att använda och utveckla tekniken lärde jag mig mycket av.
Och trots att det var kallt minns han sin tid i Sverige som varm. Han delade sin vardag med åtta svenska studenter. De tog emot honom mycket bra, säger han:
– De lärde mig en del om den svenska kulturen och vi blev vänner. Och så fick jag ju en gratiskurs i svenska …
Idag undervisar han både i hur man använder konventionella maskiner inom träindustrin, och hur man utnyttjar den se-naste teknologin, med programmering och automatisering.
Rosa Nelly Villarroel är en av de studenter vid UPSA som antogs i den första kullen. Hon skulle aldrig ha haft möjlighet att gå här om det inte funnits ett system med stipendier.
–Min mamma säljer kläder och min pappa är pensionerad tjänsteman, berättar hon. Och jag har sex syskon. Det var med stora uppoffringar som de lyckades hjälpa mig igenom gymnasiet.
om tVå år kommer de första studenterna ut på den bolivianska arbetsmarknaden. Gaston Mejía har mycket gott hopp om deras framtid. – Efterfrågan på deras kompetens är stor, Vi skulle kunna utbilda många fler.
Bolivia har en enorm potential inom träindustrin, tror han, och beskriver några möjliga utvecklingsvägar. Träleksaker är en, träinstrument en annan.
– Vi skulle kunna tillverka högklassiga fioler och bygga vidare på den gamla fina musiktraditionen som jesuiterna införde i vårt land, säger han.
Gaston Mejía har också en vision för ut-bildningen på UPSA.
– Santa Cruz ligger strategiskt bra, säger han. Inte så långt från Brasilien, eller Chile, Argentina, Paraguay. Vi skulle kunna bli ett regionalt centrum för träteknik i Sydameri-ka. Och utveckla ett forskningscentrum för att industrialisera tropiska trädarter.
av d f ö r tr ät ek n ik , l iu
Trots de väldiga ytor som röjts för odlingar och boskapsskötsel är fortfarande mer än halva Bolivia skogsklätt. I skogarna finns 400 trädsorter, men bara ett tiotal används idag inom träindustrin.
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
Maxfas, ett »supermaterial« utvecklat i tunnfilmslabbet vid Linköpings universi-tet, är på väg att skära guld för avknopp-ningsföretaget Impact Coatings.
Framgångarna under 2006 lyfte aktiekursen med 65 procent, vilket pla-cerade bolaget bland de tio häftigaste börsraketerna.
I februari tecknades den första indu-striordern på maxfas, som väntas kunna ersätta guld i elektroniska tillämpningar. Det är CashGuard – som arbetar med
säkerhetslösningar för kontanthan-tering – som ska fälttesta materialet i kontakter.
– Ordern är meriterande efter-som kunden ställer mycket högra krav
på tillförlitlighet under svåra driftsförhål-landen, säger vd Henrik Ljungcrantz, f d Y-are och disputerad vid LiU.
alUmnI namn & nytt
alumni
Vill du veta mer om alumniverksamheten?
Gunilla Bergstrand 013 - 28 40 38
gunilla.bergstrand@liu.se
Externa relationer, Linköpings universitet, 581 83 Linköping
LiU-alumner positiva till sin utbildning
LiU-alumn vd för svenska Ford
Avknoppare blev börsraket
Alumniträffar på gång
– även i London
Henrik Ljungcrantz Anna Müller rattar Ford i Sverige sedan ifjol.
Sedan augusti ifjol är Anna Müller vd för Ford i Sverige. Hon leder därmed lan-dets femte största bilimportör.
I slutet av 1980-talet pluggade hon internationell ekonomi i Linköping.
Anna Müller (fd Nilsson) började på Ford 1990 och har arbetat på flera olika poster, senast som marknads- och försäljningschef. Hon har även arbetat i Tyskland och England.
g u n n ar l u n d m ar k
De allra flesta LiU-alumnerna är nöjda med sin utbildning och rekommenderar gärna andra att läsa vid Linköpings universitet.
Det visar en ny undersökning om alumner-nas attityder till Linköping och Linköpings universitet genomförd av Centrum för marknadsanalys. De har intervjuat 500 tidigare LiU-studenter i åldern 25-40 år och boende utanför Östergötland.
Resultatet är som helhet mycket positivt för LiU. 91 procent av alumnerna är klart nöjda med sina studier och så gott som samtliga tillfrågade (hela 99 procent) är be-redda att rekommendera sina egna barn el-ler andra närstående att läsa vid Linköpings universitet.
När alumnerna tillfrågas om sina spon-tana associationer till LiU pekar de framför allt på att det är nytänkande, innovativt och modernt och att det dessutom har ett bra studentliv och god sammanhållning mellan studenterna. Andra lyfter fram kvalitén på utbildningarna och bredden på utbudet. Ett litet fåtal är negativa.
Flera alumniträffar kommer att genomföras under våren. Och inte bara i Sverige.
Den 1 april konserterar damkören Linnea i Musikaliska akademiens stora sal på Ny-brokajen 11 i Stockholm. I anslutning till konserten planeras alumnimingel. Dagen innan ger Linnea en konsert i Karlstad.
Den 28 april är det sittning i Norrköping för alumner som läst till civilingenjör i me-dieteknik, elektronikdesign samt kommuni-kations- och transportsystem.
16-20 maj är det Studentorkesterfestival i Linköping med särskilda förmåner för alumner (se annons).
I samband med Carl Malmsten-utbild-ningarnas vårutställning i slutet av maj blir det alumniträff i Stockholm.
Och i början av juni blir det även en träff i London. g ö r an b il le so n
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
1
lIU maga sIn 1-20 0 7 lIU maga sIn 1-20 0 71
daVId afzelIUs jobbar sedan november som produktionsansvarig på Capio Diagnostik AB i Stockholm. Han är civilingenjör i tek-nisk biologi med examen 2005.
mIkael ahkoIla är avdelningschef på Lär-media Digital Pedagogik AB i Linköping.
Han läste på det datavetenskapliga pro-grammet i mitten av 90-talet.
Ulf alexandersson arbetar på AMF Kapi-talförvaltning med aktieförvaltning. Han har läst internationell ekonomi, med inrikt-ning mot spanska och med examen 2005.
mUhammad sohaIl alVI är General Mana-ger på FastEk i Karachi. Han har läst Inter-continental Master´s Programme in Adult Learning and Global Change 1998-1999.
erIk albInsson är vd och koncernchef för Duroc AB. Han har en civilingenjörsexa-men i industriell ekonomi från 1985.
marIa andersson tog en civilingenjörsexa-men i maskinteknik 2006 och arbetar nu som beräkningsingenjör på Epsilon High Tech AB.
bJörn andrén är inköpssamordnare på För-svarsmakten. Han har läst affärsjuridiska programmet med examen 2006.
lIna boström är webbutvecklare på Citat Jour-nalistgruppen i Stockholm. Hon är civilingen-jör i industriell ekonomi med examen 2002.
peter brIngle är departementsråd och chef för polisenheten på Justitiedepartementet. Han har en pol mag-examen från 1996.
peter broström arbetar med ruttoptime-ring på Ragn-Sells. Han disputerade i opti-meringslära 2006.
sten byström är Senior Commercial Ma-nager på Saab AB. Han har en ekonomie magisterexamen från 2004.
sebastIan dIskay är patentingenjör på Pa-tent- och registreringsverket. Han är läst till civilingenjör i kommunikations- och trans-portsystem med examen 2006.
LiU-alumner positiva till sin utbildning
Om folk
Ett 60-tal LiTH-alumner samlades på Hard Rock Café i Stockholm den 18 janua-ri. Håkan Eriksson, FoU-chef på Ericsson, talade och sedan blev det mat och mingel.
Den 14 februari träffades LiTH:s 1000-klubb på Nationernas Hus i Linköping för att mingla och titta på studentspex. Nära 200 LiTH:are fanns på plats.
LiTH:are på spex och på Hard Rock Café
Åtta av tio alumner tycker att deras utbildning är relevant för det de arbetar med idag. Färre än en av tio har motsatt uppfattning.
det fInns ett påtagligt engagemang för Linköpings universitet bland alumnerna. Sju av tio alumner är beredda att stödja LiU, till exempel genom att ställa upp som föreläsare, studentmentor, »ambassadör« eller genom att ta emot ex-jobbare. Lika många tror dessutom att det kan finnas ett intresse hos LiU-alumner att aktivt stödja angelägna initiativ inom forskning och ut-bildning genom att donera pengar.
Många alumner behåller kontakten med sina kompisar efter studietiden. Ungefär sju av tio säger att de har en aktiv relation med andra alumner.
Sju av tio alumner följer också vad som händer på Linköpings universitet och med andra alumner genom att läsa LiU
maga-sin. De tycker att det är mest intressant att
läsa om gamla kursare och andra de kän-ner igen från studietiden, men även
artik-lar om vad som händer inom forskning och utbildning lockar till läsning.
slUtlIgen VIsar undersökningen att re-lativt många av de tillfrågade alumnerna – som alltså samtliga är bosatta utanför Östergötland – kan tänka sig att återvända till Linköping om rätt jobb erbjuds. 31 procent svarar tveklöst ja och ytterligare 45 procent ser det som ett möjligt alternativ.
lennart falklöf Ett nytänkande universitet med bra studentliv. Det är LiU-alumnernas uppfattning om sitt tidigare lärosäte. Och sju av tio är beredda att på olika sätt stödja LiU.
g ö ra n b il le so n
SOF-helg för alumner –
16-20 maj i Linköping!
Återupplev Studentorkesterfestivalen!
LiU Alumni säljer biljetter till före detta studenter, både helhelg och endagsbiljetter.
Under lördagen kan du besöka alumnernas eget öltält på
festivalområdet – en samlingsplats för alla alumner som
besöker SOF. Tag med denna annons så bjuder vi dej som är alumn på en öl!
Sista säljdatum för helhelgsbiljetter är 10 april och för endagsbiljetter 7 maj.
Läs om SOF2007 på www.sof2007.se Läs om LiU Alumni på www.liu.se/alumni
Biljettpriser
Hela helgen: 260 kr Ons 16/5: 50 kr Tors 17/5: 60 kr Fre 18/5: 130 kr Lör 19/5: 130 krFör att beställa biljetter: mejla till alumni@liu.se eller ring 013-28 40 38.