• No results found

Att leva med prostatacancer : En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att leva med prostatacancer : En litteraturöversikt"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att leva med

prostatacancer

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad FÖRFATTARE: Anna Elg HANDLEDARE:Berit Munck

JÖNKÖPING 2018 Maj

En litteraturöversikt

(2)

Sammanfattning

Prostatacancer är en mycket vanlig cancerform hos män. Sjukdomen kan behandlas med strålning, operation, läkemedel eller aktiv monitorering.

Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer.

Metoden var en litteraturöversikt där sju artiklar med kvalitativ ansats analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.

Resultatet gav två huvudkategorier; förändringar för individen och omgivningens

betydelse, med fem subkategorier; emotionell påverkan, en förändrad kropp, en förändrad vardag, behov av stöd och behov av information.

Slutsatsen var att prostatacancer påverkar män både psykiskt, fysiskt och socialt. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om diagnos, behandling och biverkningar för att kunna ge patienten det stöd och den information som den enskilde individen behöver så att patientens lidande lindras.

(3)

Summary

To live with prostate cancer

Prostate cancer is a very common form of cancer in men. The disease can be treated with radiation, surgery, drugs or active surveillance.

The aim was to describe men's experiences of living with prostate cancer.

The method was a literature review where seven articles with a qualitative approach were analyzed based on Friberg's five-step model.

The result gave two main categories; changes for the individual and the importance

of the environment, with five subcategories; emotional impact, a changed body, a changed everyday life, need for support and need for information.

The conclusion was that prostate cancer affects men both mentally, physically and socially. As a nurse, it's important to have knowledge about diagnosis, treatment and side effects to give the patient the support and information that the individual needs to relieve the patient's suffering.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Prostatakörteln ... 1 PSA ... 1 Prostatacancer ... 2

Undersökningar och diagnos... 2

Behandlingar och dess biverkningar ... 2

Lidande ... 3

Sjuksköterskans roll vid prostatacancer ... 3

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Design... 4

Urval och datainsamling... 4

Dataanalys ... 5 Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Förändringar för individen ... 6 Emotionell påverkan ... 6 En förändrad kropp ... 7 En förändrad vardag ... 7 Omgivningens betydelse ... 8 Behov av stöd ... 8 Behov av information ... 8

Diskussion ... 9

Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion ...10

Slutsatser ... 12

Kliniska implikationer ... 12

Referenser ... 13

Bilagor ...

Databassökningar ... Bilaga1 Kvalitetsprotokoll... Bilaga 2 Artikelmatris ... Bilaga 3

(5)

1

Inledning

Prostatacancer är den näst vanligaste cancerformen hos män och 2012 diagnostiserades ca 1,1 miljoner män med sjukdomen (Globocan, 2012). Dödligheten av prostatacancer minskar i höginkomstländer, men förekomsten ökar globalt vilket innebär utmaningar då vårdresurser skiljer sig åt (Pishgar, Ebrahimi, Saeedi Moghaddam, Fitzmaurice & Amini, 2018). I Sverige fick 10500 män diagnosen 2016 och prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män. År 2016 avled drygt 2300 personer med sjukdomen (Socialstyrelsen, 2017). I Sverige lever 85000 män med diagnosen prostatacancer. Ungefär hälften av de som drabbas är över 70 år när de får sin diagnos. En del av dem har en tumör som inte behöver behandlas, andra har genomgått operation eller strålbehandling, somliga har pågående hormonbehandling. En del män har blivit friskförklarade, andra har fått återfall. Vissa män märker inte av sin sjukdom, andra har mycket besvär dagligen och stor påverkan på vardagslivet av sjukdomen eller av biverkningar från behandlingen (Nystrand, 2016). Att leva med prostatacancer påverkar livet för den som drabbas. Vetskapen om att ha en cancerdiagnos kan ge lidande i form av både fysiska och psykiska besvär. Det är av stor vikt att undersöka hur det är att leva med prostatacancer, så att sjuksköterskor får en ökad förståelse och kan möta männens behov och ge dem en god omvårdnad. Då prostatacancer är en mycket vanlig cancerform bland män träffar sjuksköterskor dessa patienter i stort sett inom vilket område de än arbetar med.

Bakgrund

Prostatakörteln

Prostatakörteln ligger mellan urinblåsan och bäckenbotten hos män och en normalstor prostata har storleken som en valnöt. Den omsluter urinrörets övre del som en kraftig ring och sädesledaren går igenom körteln. Prostatakörteln behövs för fortplantningen genom att den utsöndrar sekret i samband med sädestömning. I sekretet finns prostataspecifikt antigen (PSA) som underlättar spermiepassagen fram till ägget. Tillväxten och funktionen av prostatan stimuleras av könshormonet testosteron. Hos nästan alla män över 50 år växer den inre delen av prostatakörteln, så kallad godartad prostataförstoring, och ger vattenkastningsbesvär, (Järhult & Offenbartl, 2013; Nystrand, 2016).

PSA

PSA-värdet ökar med åldern, men även vid godartad prostataförstoring, inflammation i prostatan och vid prostatacancer. En av tio medelålders män har ett förhöjt PSA på grund av godartad prostataförstoring. Normalt finns små mängder PSA i blodet hos män och halten mäts genom ett venöst blodprov (Nystrand, 2016). Screening för prostatacancer genom att kontrollera PSA-värdet, är ständigt under diskussion. Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att de inte bör erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov. De anser att nyttan med screening inte tydligt överväger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Många män skulle riskera att få en diagnos trots att deras cancer inte skulle utvecklats till någon allvarlig sjukdom (Socialstyrelsen, 2018). Kontroll av enstaka PSA-prov minskar inte risken för att dö i prostatacancer under en tioårsperiod, däremot

(6)

2

ökar antalet fall av lågrisktumörer (Martin et al, 2018). PSA-testning leder till att många prostatacancrar som inte ger symtom, så kallad kliniskt icke-signifikant eller latent prostatacancer, diagnosticeras (Draisma et al, 2003).

Prostatacancer

De maligna cellerna utgår från körtelvävnaden, så kallat adenokarcinom. Cancern kan börja var som helst i prostatan, men då den oftast håller sig inom körteln lång tid, ger prostatacancer i tidigt skede sällan några symtom. Prostatans storlek ökar när cancern växer och i senare stadier kan prostatacancer ge samma symtom som godartad prostataförstoring; täta trängningar, svårigheter att komma igång med vattenkastningen, försvagad urinstråle, svårigheter att tömma urinblåsan och efterdropp. Andra tecken på prostatacancer kan vara viktminskning, trötthet, blodbrist eller bensvullnad. Cancern kan växa och tränga sig igenom kapseln och sprida sig till sädesblåsorna och sedan vidare till lymfkörtlarna. Metastaser sprider sig med blodet, ofta till skelettet men även till levern. Vanliga symtom vid spridd prostatacancer är smärtor i rygg eller höfterna. Det är vanligare att få diagnosen prostatacancer på grund av en utredning av förhöjt PSA-värde än att mannen haft symtom (Järhult & Offenbartl, 2013; Nystrand, 2016).

Undersökningar och diagnos

Vid läkarbesöket känner läkaren på prostatakörteln via ändtarmen med sitt finger. En normal prostata är slät, fast och något elastisk. Om prostatan känns hård eller knölig kan prostatacancer misstänkas. Om PSA-värdet är normalt och prostatan känns normal, kan misstanke om prostatacancer med hög sannolikhet uteslutas. Om misstanke om cancer kvarstår sker vidare utredning genom att en ultraljudsundersökning görs av körteln. Ultraljudsstaven förs in via ändtarmen och vävnadsprov kan tas med hjälp av en nål. Om proverna visar att det finns cancerceller i prostatan, får patienten diagnosen prostatacancer. Om vävnadsproven inte påvisat cancer hos en man med högt och stigande PSA-värde kan en magnetkameraundersökning (MR) vara av värde då misstänkta områden kan upptäckas (Nystrand, 2016).

Behandlingar och dess biverkningar

Grundprincipen för behandling av prostatacancer är att förhindra död men samtidigt undvika onödig överbehandling. Läkaren behöver bedöma patientens återstående livslängd i relation till tumörens förväntade förlopp, samt ge patienten eget inflytande vid behandlingsbeslutet (Damber & Peeker, 2012). Om patienten har en lågrisktumör kan så kallad aktiv monitorering bli aktuellt. Patienten kontrolleras regelbundet och åtgärd görs endast om tumören ger besvär eller om cancern växer. Hos de flesta äldre män, eller de som har andra sjukdomar, hinner oftast cancern inte bli allvarlig innan de avlider av andra orsaker (Tosoian et al, 2011). Strålbehandling eller bortoperation av prostatakörteln är de alternativ som finns vid en botande behandling. Det är ingen skillnad när det kommer till överlevnad om patienten fått strålning eller blivit opererad. Valet mellan behandlingsmetoderna bör bestämmas utifrån biverkningarna och patientens önskemål (Robinson et al, 2017). Vanliga biverkningar efter operation är urininkontinens och erektil dysfunktion (Haglind et al, 2015). Biverkningar efter strålning kan vara ökade besvär med urinträngningar, inkontinens, diarré och rektala blödningar. Oftast är biverkningarna övergående men en del patienter får kvarstående besvär (Schmid et al, 2012). Om patienten opereras för en högrisktumör brukar även strålning ges för att det kan finnas

(7)

3

cancerceller kvar efter operationen. Strålning i kombination med hormonbehandling ger bättre långtidsöverlevnad än enbart strålning efter operation. Patienterna har en minskad dödlighet i prostatacancer och en lägre förekomst av metastaser (Shipley et al, 2017). Hormonell behandling är den huvudsakliga behandlingen vid spridd prostatacancer. Cancerns tillväxt bromsas med läkemedel som minskar testosteronnivån (Paterson, Grzegorz Kata, Nandwnii, Chaudhury & Nabi, 2017). Biverkningar av den hormonella behandlingen kan till exempel vara minskad sexuell lust, erektil dysfunktion, värmevallningar, trötthet, benskörhet, förändrad kropps-sammansättning, och kognitiva besvär (Isbarn et al, 2009). När hormon-behandlingen sviktar finns ett flertal läkemedel att använda sig utav, cytostatikabehandling eller strålbehandling mot metastaser (Nystrand, 2016).

Lidande

Vårdens primära uppgift är hjälpa den lidande människan att leva trots sjukdom och att med alla medel lindra personens lidande. Eriksson (2015) beskriver tre olika former av lidande som hälso- och sjukvårdspersonal möter: sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidandet ställs sjuksköterskor inför i mötet med patienten, och är en följd av sjukdom eller dess behandling. Sjukdomslidandet kan delas in i kroppslig smärta som sällan är enbart kroppslig utan även själsligt och

andligt lidande som förorsakas av de upplevelser av förnedring, skam och/eller skuld

som patienten kan erfara i relation till sin sjukdom eller behandling. Vårdlidande finns i många olika former, varje människa som utsätts för lidande orsakat av vård eller utebliven vård upplever det individuellt. Det är sjuksköterskans ansvar att förebygga och eliminera vårdlidandet. Vårdlidandet innefattar patienter som är ovetande, som inte blir sedda, som kränks eller som inte får tillräckligt med information om sin sjukdom. Livslidandet innebär en förändring i patientens livssituation som leder till en drastisk förändring i personens vardag. Människan börjar reflektera över sig själv, sitt liv, dess innehåll och dess riktning. Det kan innebära allt från ett hot om att förintas till att ge upp och inte orka kämpa mer (Eriksson, 2015). Män med prostatacancer lever ofta med oro och lidande i vardagen och dessa känslor beror många gånger på biverkningar av behandlingen. Sjuksköterskan bör bistå med individanpassat stöd för att underlätta vardagen och minimera patientens lidande (Lombraña, Izquierdo, Gomez & Alcaraz, 2012).

Sjuksköterskans roll vid prostatacancer

Sjuksköterskans ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande för patienten. Alla människor har rätt att få omvårdnad på ett respektfullt sätt (SSF, 2017a). Hälso- och sjukvården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, behandlingsmetoder, det förväntade vårdförloppet samt biverkningar eller komplikationer (SFS, 2014). Det är sjuksköterskans uppgift att ansvara och leda omvårdnadsarbetet. En förutsättning för god omvårdnad är att sjuksköterskan har kompetens att skickligt utföra omvårdnadshandlingar samt skapa en tillförlitlig relation med patienten och dess närstående (SSF, 2017b). Då prostatacancer upptäcks allt tidigare innebär det att fler män får behandling med biverkningar som följd. Trots att cancervården ständigt utvecklas och förbättras kommer vissa män att leva med dessa biverkningar under lång tid. Att många män överlever med sin sjukdom innebär ett större krav på vården, då den ska kunna svara på männens långsiktiga omvårdnadsbehov (Cockle-Hearne et al, 2013). Sjuksköterskor anser att män med prostatacancer behöver stödjande vård genom att få hjälp att kunna

(8)

4

hantera smärta och andra symtom. De behöver även få information om behandlingar, dess biverkningar och alternativa behandlingar. Att kunna ge känslomässigt stöd för att männen ska kunna ta itu med sina rädslor som är relaterade till diagnosen och prognosen för sjukdomen, framkommer som viktigt, samt att männen behöver praktisk hjälp för att hantera inkontinens (Carter, Miller, Murphy, Payne & Bryant-Lukosius, 2014). För att förbättra information och kommunikation mellan patienten och vårdenheten, samt att öka patientens delaktighet rekommenderar Socialstyrelsen hälso- och sjukvården att erbjuda män med prostatacancer en namngiven kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan kan ge psykosocialt stöd och råd om symtomlindring. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting ska kontaktsjuksköterskan även vara tillgänglig för patienten, bevaka väntetider och ge information om planeringen, förmedla kontakt mellan olika yrkeskategorier, ansvara för den allmänna omvårdnaden samt identifiera psykosociala behov och rehabiliteringsbehov (Socialstyrelsen, 2014).

Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer.

Material och metod

Design

Metoden var en litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ ansats inom ämnesområdet analyserades för att skapa en överblick över forskning inom området. Kvalitativa studier ökar förståelsen av människors upplevelser och erfarenheter. Då flera vetenskapliga studier analyseras och sammanställs kan det leda till mer kunskap än vad en enskild studie kan ge (Friberg, 2017). En induktiv ansats användes och artiklar insamlades förutsättningslöst. Inga antaganden skedde på förhand (Forsberg & Wengström, 2015).

Urval och datainsamling

Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, som är inriktad på forskning inom omvårdnad, och MedLine, som främst är inriktad på forskning inom medicin (Karlsson, 2017). Sökvägen som användes var lika i de båda databaserna. Sökningar gjordes på enskilda sökord som sedan sattes ihop för att få fram ett resultat som svarar mot litteraturöversiktens syfte. Ytterligare sökning gjordes i CINAHL, sökorden kombinerades på annat sätt, men då första sökningen i MedLine inte gav något relevant resultat gjordes inte ytterligare sökning i den databasen. I CINAHL användes headingstermen prostatic neoplasms och i MedLine användes samma ämnesord som MeSH-term. För att få fram patienters erfarenheter och känslor användes sökorden patient, experience, perception, attitude och

perspective (se bilaga 1). Sökorden kombinerades med de booleska operatorerna OR

och AND. Trunkeringar markeras med * och användes för att söka på ord med samma stam. Frassökning markeras med " och användes för att söka på ord som skulle vara nära varandra (Karlsson, 2017). De begränsningar som gjordes var att artiklarna var skrivna på engelska, de var vetenskapligt granskade, så kallade peer-reviewed, och att de skulle vara publicerade efter år 2013. Inklusionskriterier var

(9)

5

artiklar med kvalitativ ansats som svarade mot syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll framtaget av Avdelning för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping (se bilaga 2). Artiklarna godkändes i granskningen om samtliga frågor i del I besvarades med "Ja", och sex av åtta frågor i del II.

Antal träffar i MedLine var 51 stycken, varav fyra artiklar svarade mot syftet men ingen av dessa blev godkänd i kvalitetsgranskningen. Antal träffar i CINAHL blev 64 stycken vid första sökningen, respektive 228 stycken vid andra sökningen, varav 43 abstracts lästes igenom. Tio artiklar svarade mot syftet, dessa lästes igenom och kvalitetsgranskades varav sju stycken blev godkända i kvalitetsgranskningen (se bilaga 3).

Dataanalys

Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell där övergripande områden identifieras. Steg ett innebar att artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att förstå innehåll, mening och sammanhang, med fokus på artikelns resultat. Vid steg två identifierades nyckelfynden i varje enskild artikel. För att få en struktur och skapa en överskådlighet upprättades en artikelmatris i steg tre, som strukturerades efter författare, årtal, land, titel, syfte, design, metod, resultat och poäng i artikelgranskningen (se bilaga 3). I steg fyra analyserades likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas resultat, detta markerades i artiklarna med olika färgkoder. Därefter gjordes en sammanställning av det som framkom i analysen, sorterat i nya kategorier som svarade på översiktens syfte. I steg fem sammanställdes kategorierna med en förklarande text utifrån artiklarnas resultat. (Friberg, 2017).

Etiska överväganden

Kärnan i forskningsetik är att värna om människors lika värde, integritet och självbestämmande. Allt som berörs i forskning ska genomsyras av ett etiska aspekter. När en litteraturöversikt genomförs behövs inget etiskt godkännande, men etiken ska ändå tas i beaktande (Kjellström, 2017). Artiklarna i litteraturöversikten har kvalitetsgranskats utifrån Hälsohögskolans kvalitetsprotokoll (se bilaga 2) där det ingår en fråga om etiskt tillstånd, förhållningssätt eller ställningstagande beskrivs i studien. Forskning ska utföras enligt tre generella grundläggande etiska principer; respekt för individen, skyldighet att göra gott samt rättvis behandling. Respekt för individen innebär självbestämmande, att personer som deltar i studier ska ge informerat samtycke. All forskning ska göra gott och inte skada. Avvägningar mellan risk och nytta bör göras. Vid val av deltagare i studier gäller det att vara rättvis, att inte välja personer i sårbara eller missgynnade grupper (Belmontrapporten, 1978). Litteraturöversikten genomfördes för att en fördjupning inom ämnet bidrar till att få en större förståelse för vad patienter kan uppleva, vilket kan underlätta för att kunna ge en god omvårdnad och bättre tillgodose patienters behov (Kjellström, 2017).

(10)

6

Resultat

I analysen framkom två kategorier med fem subkategorier.

Figur 1. Kategorier och subkategorier

Förändringar för individen

Att leva med prostatacancer hade en emotionell påverkan hos männen, då känslorna skiftade och de funderade på sin identitet. Kroppen förändrades genom att behandlingen kunde ge biverkningar, där påverkan på maskuliniteten och sexualiteten var mest bekymmersamt. Förändringar i vardagen var ofta en följd av biverkningarna, där vattenkastningsbesvären kunde påverka männens sociala liv.

Emotionell påverkan

Diagnosen prostatacancer väckte känslor i individen och varje person levde på olika sätt. Känslorna kunde skifta från hopplöshet och sorg till optimism, acceptans och hopp (Ferrão, Bettinelli & Portella, 2017). Männen upplevde svårigheter att acceptera sjukdomen, sin svaghet och sin situation (Öster, Hedestig, Johansson, Klingstedt & Lindh, 2013). Männen ifrågasatte sina tidigare beslut, handlingar och sin identitet (Levy & Cartwright, 2015). Männen berättade att de var vid liv men hade döden nära inpå, som en skugga över deras nuvarande jag och som skiljde dem från de levandes värld. De kunde inte fokusera på nuet, men hade också svårt att planera för en osäker framtid, vilket ledde till konflikt och utmaningar i dess identitet (Levy & Cartwright, 2015). Sjukdomen gav en ofrivillig möjlighet att reflektera över vad som var viktigt i livet (Dieperink, Wagner, Hansen & Hansen, 2013). Männen kunde även uppleva att de grät lättare och hade lättare för att tycka synd om sig själva (Levy & Cartwright, 2015; Öster et al, 2013). Oväntade händelser gjorde att de tänkte på annat än sin sjukdom och gav dem nya perspektiv. Med hjälp av positiva tankar och en vilja att gå framåt kunde männen gå från mörkret till att kunna se framåt mot en bättre framtid. Humorn spelade en stor roll för männen och hjälpte dem att prata om sina svårigheter och att byta fokus. De berättade historier för varandra och skrattade åt sina egna problem (Dieperink et al, 2013; Öster et al, 2013).

Förändringar för individen

• Emotionell påverkan

• En förändrad kropp

• En förändrad vardag

Omgivningens betydelse

• Behov av stöd

• Behov av information

(11)

7

En förändrad kropp

När männen fick sin diagnos hade de flesta inga tecken eller symtom på sjukdom och kände sig inte sjuka. De olika behandlingsmetoderna gav männen bieffekter i form av besvär med vattenkastningen, tarmen, sömnsvårigheter, smärta och värmevallningar (Dieperink et al, 2013; Ferrão et al, 2017; Öster et al, 2013). Männen beskrev en pågående känsla av att de inte hade någon kontroll över sin kropp (Lepherd, 2014). Hormonbehandling kunde ge männen kroppsliga förändringar i form av viktuppgång, ökad fettvävnad särskilt på magen, brösten och rumpan, krympning av testiklar samt värmevallningar. Många upplevde att maskuliniteten försvann och att kroppen blev mer kvinnlig. Många symtom och besvär påverkade männens livskvalité och välmående på ett negativt sätt (Appleton et al, 2015; Dieperink et al, 2013). Den förändrade sexualiteten och maskuliniteten sågs som speciellt besvärande (Appleton et al, 2015). Både förlorad lust och nedsatt potens gav minskad sexuell funktion. Vissa män hade lust men ingen funktion medan andra hade mist lusten och önskade att återfå den (Öster et al, 2013). De sexuella förändringarna påverkade identiteten, maskuliniteten och mannens känsla av värde (Appleton et al, 2015; Ferrão et al, 2017; Michael, Barnett & Gray, 2016). Männen beskrev att den plötsliga förlusten av sexuell prestation kom som en chock och tog avsevärd tid att acceptera (Michael et al, 2016). Den sexuella dysfunktionen orsakade även frustration. Genom individuella reaktioner visade männen att de slets mellan förnekelse och acceptans, de önskade och hoppades att allt skulle återgå till det normala (Ferrão et al, 2017). Att återuppta den sexuella aktiviteten var något som var av stor betydelse för en del män. Andra män förminskade dess påverkan på livet, och förklarade förlusten av sexuella aktiviteter som en konsekvens av stigande ålder, eller ett beslut som tagits gemensamt med partnern (Appleton et al, 2015). Påverkan på sexualiteten beskrevs som signifikant men männen enades om att andra värden i livet också var viktiga, de var tacksamma att de var vid liv. Männen såg med sorg att den förändrade sexualiteten påverkade äktenskapet. De beskrev ingen rädsla att de skulle bli lämnade men det fanns en känsla av förlust då samspelet mellan man och kvinna förändrades. Männen beskrev en känsla av sorg, att intimiteten och sin attraktivitet minskade. Romantiken försvann och dessutom uttryckte de en oro om kvinnans behov av tillfredsställelse (Appleton et al, 2015; Dieperink et al, 2013).

En förändrad vardag

Männen uppskattade om det gick att behålla ett normalt vardagsliv och de flesta män levde som förut men livet påverkades av biverkningar av behandlingen (Dieperink et al, 2013; Michael et al, 2016). Omställningar i vardagen inkluderade förändringar i arbetsförmågan, deltagande i vardagssysslor och fritidsaktiviteter (Michael et al, 2016). Urininkontinens kunde leda till förändringar i vardagen då männen till exempel använde inkontinensskydd, alltid behövde kontrollera var närmaste toalett var och därför behövde planera hela sin dag efter sina vattenkastningsbesvär. Dessa besvär kunde leda till att männen ändrade sitt sociala liv, aktiviteter och jobb eller rentav isolerade sig eller drog sig tillbaka för att inte störa vardagen för sin familj (Ferrão et al, 2017; Michael et al, 2016; Öster et al, 2013). Även sömnen stördes av att männen behövde gå på toaletten ett flertal gånger nattetid. Dessa förändringar i vardagen påverkade livskvalitén och en bra livskvalité ansågs mer värt än ett långt liv (Michael et al, 2016). Det var inte ovanligt för männen att omprioritera sina liv genom att ändra planer och anta nya rutiner i sin livsstil och förändra livet för att kunna tillgodose sitt tillstånd (Appleton et al, 2015).

(12)

8

Omgivningens betydelse

Männen uppskattade stöd och information från omgivningen. Stödet kunde komma både från sjukvårdspersonalen, sin partner, andra anhöriga eller män med samma diagnos. Det var viktigt att få information på ett förståeligt sätt.

Behov av stöd

Män med prostatacancer uppskattade både praktiskt och emotionellt stöd från sin partner och familj. Relationen med partnern gav ömsesidigt stöd, påverkade hur männen hanterade sin sjukdom (Appleton et al, 2015; Ferrão et al, 2017) och angavs vara det viktigaste stödet (Dieperink et al, 2013). Det var inte ovanligt att relationen blev starkare och förde par närmare varandra, men det framkom även skillnader i hantering och anpassning av sjukdomen (Appleton et al, 2015). Samhörigheten med partnern hade viktigt inflytande i livet, mestadels till ett positivt sätt (Lepherd, 2014). Partnern, familjen och vänner hjälpte till att göra livet enklare och gav stöd (Appleton et al, 2015; Öster et al, 2013), men ibland upplevdes stödet från vännerna som

otillräckligt. Att vara öppen om sjukdomen vid möte med grannar eller vänner ansåg männen vara av stor betydelse, det var nödvändigt att prata och när tiden gick blev det lättare och lättare att prata om känsliga problem (Öster et al, 2013).

Att träffa andra män med samma diagnos i samtalsgrupper beskrevs som positivt. Gemenskap, ha trevligt tillsammans, lust att hjälpa varandra, träffas, prata och glömma sig själv var en del av de positiva erfarenheterna. Männen kunde ge utlopp för sina känslor och även prata om annars tabubelagda ämnen. Att vara tillsammans och att inte behöva känna sig ensam i sin situation beskrevs som

värdefullt. Männen längtade efter gruppträffarna, de fick styrka i gruppen och det var en god atmosfär (Appleton et al, 2015; Öster et al, 2013). Andra män hade mer stöd från sitt befintliga nätverk än från samtalsgruppen (Appleton et al, 2015). Att träffa andra män med prostatacancer i till exempel väntrum innebar en konfrontation med personens lidande. Nya bekantskaper uppstod och de gav varandra stöd under sjukdomsresan (Dieperink et al, 2013). Männen delade med sig av sina erfarenheter när de träffade män i andra sammanhang och uppmanade dem att söka hjälp för sina hälsoproblem (Appleton et al, 2015). Fokusgruppen i sig gav en oplanerad vinst då det blev en stödjande miljö för männen (Dieperink et al, 2013).

Sjukvårdspersonalens bemötande beskrevs som viktig. Artighet och vänlighet var grundläggande men även att ha kunskap om vad den enskilde mannen har varit med om. Patienten skulle behandlas som en person och det som diskuterades skulle vara relevant och viktigt (Dieperink et al, 2013). Det var av stor betydelse att

sjukvårdspersonalen förstod vilken effekt olika symtom kunde ha på det dagliga livet och ge individuellt stöd för att öka männens deltagande i livet. Männen uttryckte ett behov av ökat stöd från sjukvårdspersonalen (Michael et al, 2016). Männen hade ett stort förtroende för att vården skulle hjälpa dem igenom sitt trauma men kände ibland att de blev besvikna (Lepherd, 2014).

Behov av information

Män med prostatacancer upplevde att det var viktigt att få information på ett förståeligt sätt. Männen berättade att de hade fått information men att de sedan inte kunnat minnas den (Öster et al, 2013). Att få information både muntligt och skriftligt var betydelsefullt för männen, och de uppskattade den information de fått (Dieperink et al, 2013; Öster et al, 2013). Att ge information redan från början i utredningen, inklusive information om diagnosen, behandlingsmetoder och vanliga biverkningar framkom som ett uppenbart behov (Öster et al, 2013). Inkonsekvent information från vårdpersonal angående biverkningar och dess varaktighet orsakade

(13)

9

osäkerhet hos patienterna. Männen önskade bättre information om hur länge biverkningarna skulle finnas kvar efter att hormonbehandlingen var avslutad (Dieperink et al, 2013). Männen fortsatte att söka information om potentiella medicinska ingrepp som skulle kunna vara aktuella om deras nuvarande behandling skulle bli ineffektiv (Levy & Cartwright, 2015).

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva erfarenheter av att leva med prostatacancer. För att få en djupare förståelse för männens upplevelser valdes artiklar med kvalitativ ansats då kvalitativ forskning fokuserar på att tolka och skapa mening och förståelse för människors subjektiva upplevelser (Forsberg & Wengström, 2015). Begränsningarna att enbart använda artiklar som var peer-reviewed och som var publicerade år 2013–2018 var styrkor i litteraturöversikten och ökade trovärdigheten. Det är endast den senaste forskningen inom området som analyserats. De sju artiklar som användes i resultatet bestod av olika designer, men alla utgick från att beskriva mäns upplevelser av sjukdomen.

Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll framtaget av Avdelning för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping (se bilaga 2) och de artiklar som kvalitetsgranskades höll en hög kvalitet vilket bidrog till en ökad trovärdighet. Då artiklarna endast granskades av en författare påverkades dock pålitligheten. Litteraturöversikten grundade sig på artiklar som var skrivna på engelska. Eftersom det inte är författarens modersmål fanns en risk för feltolkning av ord eller meningar, vilket kunde påverka litteraturöversiktens tillförlitlighet negativt. Artikelsökningen gjordes enbart i två databaser, CINAHL och MedLine, då det är främst de som innehåller forskning inom omvårdnad (Karlsson, 2017) och tillräckligt med artiklar hittades utifrån tidsramen. Medvetenhet fanns om att sökningar i fler databaser och utvidgat årsintervall hade förstärkt trovärdigheten ytterligare. Sökningarna i CINAHL utökades med en andra sökning, men detta gjordes inte i MedLine då den första sökningen inte hade gett någon artikel som svarade mot syftet. Tiden påverkade valet av att inte utföra ytterligare artikelsökningar, men det antal artiklar som hittats ansågs tillräckligt till litteraturöversikten, då arbetet skrevs av endast en författare. Ensamt författarskap är något som även påverkade trovärdigheten av litteraturöversikten. Enligt Henricson (2017) anses trovärdigheten öka om flera författare deltar i analysen. Inga jämförelser av sökresultat, meningsenheter eller kategorier har kunnat göras. Istället har detta fått diskuterats med kursdeltagare och handledaren vid handledningstillfällen, som har lett till att både trovärdigheten och pålitligheten har ökat (Henricson, 2017).

Förförståelsen kan påverka dataanalysen och resultatet (Henricson, 2017). Detta var något som togs i beaktande under arbetets gång men det gick inte att helt utesluta att förförståelsen påverkade resultatet, då författaren har tidigare kunskap inom området.

Överförbarhet av studiers resultat påverkas av i vilket land datainsamlingen gjorts, och dess sjukvårdssystem (Henricson, 2017). I artikelsökningen gjordes inga geografiska begränsningar och artiklarna i resultatet kom från olika delar av världen; Australien, Brasilien, Danmark, Storbritannien och Sverige. Resultatet kan inte anses internationellt överförbart, i och med att sjukvården inte är lika utvecklad i alla länder och resurser för diagnos och

(14)

10

behandling skiljer sig åt, men kan anses överförbart till länder med liknande sjukvårdssystem och resurser som de länder som datainsamlingarna gjorts i. Litteraturöversikten styrks av att det framkom liknande upplevelser av att leva med prostatacancer trots att studierna var utförda i olika länder.

Studierna i de artiklar som analyserades var alla godkända av en etisk kommitté, vilket styrker trovärdigheten då artiklarnas resultat inte har förvrängts, förfalskats, vilseletts eller plagierats. Författaren anser att syftet har besvarats i litteraturöversikten.

Resultatdiskussion

Litteraturöversiktens syfte var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer. I analysen framkom fem subkategorier; emotionell påverkan, en förändrad kropp, en förändrad vardag, behov av stöd och behov av information, vilka diskuteras nedan.

Att få diagnosen prostatacancer väckte känslor hos varje individ, på olika sätt. Känslomässiga förändringar såsom skiftande humör, deppighet, upprepande tankar, bitterhet, sorg, vandrande tankar och aggression är vanligt bland männen när de fått sin diagnos (Lehto, Helander, Taari & Aromaa, 2015). Mäns upplevelser av livet med prostatacancer kantas av osäkerhet och ångest, ofta beroende på brist på information om sjukdomsförlopp, behandlingsalternativ, biverkningar av behandlingen och prognosen (King et al, 2015). Positiva tankar och att ha en vilja kan hjälpa männen att se framåt. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten att se livet ur ett nytt perspektiv; istället för att vara döende i cancer – lever patienten med cancer (King et al, 2015).

Många män hade inga symtom eller tecken på prostatacancer när de fick sin diagnos. När de sedan fick behandling för sin cancer, uppkom biverkningar i form av vattenkastningsbesvär, besvär med tarmen, sömnsvårigheter, smärta och värmevallningar, vilket påverkade livskvalitén och välmående hos männen. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och ge information om de olika behandlingarnas biverkningar för att de patienter som kan välja behandling, ska kunna göra ett val baserat på fakta. Den förändrade sexualiteten och maskuliniteten påverkade männens liv i stor utsträckning. Män beskriver förlusten av önskan om intimitet som det värsta problemet och det påverkar även relationen mellan makarna. Män med minskad sexuell funktion har högre nivå av ångest och depression än de männen med opåverkad sexuell funktion (Blomberg et al, 2016). Behandling av sjukdomen, eller biverkningar av den, kan leda till sjukdomslidande hos patienten. De olika behandlingsmetoderna vid prostatacancer kan ge svåra biverkningar som påverkar patienten och kan leda till både själsligt och kroppsligt lidande (Eriksson, 2015). En av sjuksköterskans uppgifter är att lindra patienters lidande (SSF, 2017a) och det kan göras med hjälp av god information, öppen kommunikation och en omvårdnad som svarar på patientens behov.

Prostatacancerns påverkan på vardagen berodde oftast på urininkontinens som var en biverkan av behandlingen. Inkontinensen ledde till sociala problem genom att det ofta styrde mannens liv. Mannen kunde isolera sig, både från omgivningen, men även från sin närmsta familj pga. besvären med inkontinens. Enligt Blomberg et al (2016) har urininkontinensen negativa effekter på patientens sömn, sociala aktiviteter och patientens välbefinnande. Den förändrade livssituationen och problemen med urininkontinens kan innebära ett livslidande för mannen då

(15)

11

det leder till en drastisk förändring av personens vardag (Eriksson, 2015). Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om bäckenbottenträning som kan minska patientens besvär, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité och minskat lidande (Ferrer Serdà & Marcos-Gragera, 2014; Simeit, Deck, Drechsler, Fiedrich & Schönrock-Nabulsi, 2010). Att även kunna ge information och råd om hjälpmedel och hanteringen av dessa kan underlätta vardagen för männen som har besvär med inkontinens. För att kunna hantera problem med trängningar kan information ges om att reglera sitt vätskeintag och att undvika vissa drycker, ex öl och kaffe, vid sänggåendet (Blomberg et al, 2016).

Det framkom att det är viktigt för män med prostatacancer att få stöd från både hälso- och sjukvården, anhöriga samt från andra män med samma diagnos. Hur hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var, framstod som viktigt, att de kunde ge individuellt stöd till varje patient. Tidsbrist nämns som ett hinder, sjuksköterskor har inte tid att ge det emotionella stödet som krävs för att männen ska kunna ta itu med sina rädslor som relaterades till sjukdomen (Carter et al, 2014). King et al (2015) beskriver att män har svårt att prata om sina psykologiska funderingar med sjukvårdspersonalen då kontinuiteten brister och de träffar olika personal vid varje besök. Detta kan förbättras genom att alla män blir erbjudna en kontaktsjuksköterska, som enligt definition ska ge psykosocialt stöd och identifiera psykosociala behov och rehabiliteringsåtgärder (Socialstyrelsen, 2014). Både praktiskt och emotionellt stöd från partner, familj och andra anhöriga uppskattades av män med prostatacancer, vilket även framkommer i artikeln av King et al (2015). Partnern ses oftast som det bästa stödet, men många män uttrycker även en oro för sin partner. Männen önskar bättre stöd för sin maka på grund av den belastning som sjukdomen och den nya livssituationen orsakat (Ervik, Nordøy & Asplund, 2010), vilket även framkommer i intervjuer med makar, där de ser sig som ett osynligt offer av sjukdomen (Pinks, Davis & Pinks, 2018). Det framkom att stöd från andra män med samma diagnos gav positiva erfarenheter. Stödet kunde vara i olika former; stödgrupper som leds av andra män med diagnosen, stödgrupper som leds av sjukvårdspersonal eller stöd två män emellan. Stödet kan få dem att slippa känslan av isolering och att kunna prata om sin sjukdomsupplevelse, dela information och ge varandra råd hur de klarar biverkningar av behandlingen (King et al, 2015). Det är viktigt att sjuksköterskor ger stöd till män med prostatacancer och men även deras anhöriga som också drabbas av sjukdomen. Då det är av stor betydelse att få tala med någon i samma situation är det bra att kunna ge information om stödgrupper, både de som träffas på plats men även om grupper som finns online, till patienten.

Att få information på ett förståeligt sätt, både skriftligt och muntligt var betydelsefullt för männen. Tyvärr visar forskning att många patienter inte är nöjda med den information de får om sjukdomen och dess biverkningar (Lamers et al, 2016; Lehto et al 2015; Paterson et al, 2017). Vårdlidande kan bero på att patienten inte har fått tillräckligt med information och det är sjuksköterskans uppgift att förebygga och eliminera vårdlidandet genom att tillgodose patientens behov av information (Eriksson, 2015). Kontaktsjuksköterskan har som uppgift att ge råd om symtomlindring, information om planering och förmedla kontakt mellan olika yrkeskategorier (Socialstyrelsen, 2014). Det forskas mycket kring prostatacancer, dess behandlingar och biverkningar. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ska sjuksköterskan arbeta evidensbaserat och ha en positiv inställning till att bedriva, sprida och använda forskning (SSF, 2017a).

(16)

12

Slutsatser

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och sjuksköterskor träffar dessa män i stort sett inom vilket område de än arbetar inom. Prostatacancer påverkar män både emotionellt, fysiskt och socialt. Personens kropp förändras av behandlingen och biverkningar av behandlingen ger männen besvär. Urininkontinens påverkar ofta männens vardag. En förändrad sexualitet och maskulinitet är ofta det som uppges vara mest besvärande. Behov av stöd är viktigt, både från personalen, familjen och andra män med diagnosen. Informationsbehovet behöver också tillgodoses, både om diagnosen, behandlingsmetoder och behandlingens biverkningar. Sjuksköterskans uppgift är att lindra patienters lidande och det kan göras genom att ge korrekt information, ha en öppen dialog samt tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Att erbjuda en namngiven kontaktsjuksköterska till män med prostatacancer kan förbättra omvårdnaden för dessa män, genom att det kan ge en ökad trygghet samt stärker patientens möjligheter till delaktighet i vården.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten bidrar med kunskaper om hur det är att leva med prostatacancer samt kan ge en förståelse för alla de män som lever med diagnosen. Vidare forskning behövs för att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor kan underlätta vardagen för patienter med prostatacancer, hur de kan ge information och stöd på bästa sätt. Det vore även betydelsefullt att undersöka hur kontaktsjuksköterskans funktion fungerar, både ur sjuksköterskeperspektiv och patientperspektiv, för att kunna utveckla funktionen och ge patienter evidensbaserad omvårdnad. Sjuksköterskor träffar patienter med prostatacancer och därför kan det vara av stor betydelse att studenter får kunskap om diagnosen, behandlingar och biverkningar redan i sin sjuksköterskeutbildning.

(17)

13

Referenser

Artiklar i resultatet markeras med * i referenslistan

*Appleton, L., Wyatt, D., Perkins, C., Crane, J., Moorhead, L., … Pagett, M. (2015). The impact of prostate cancer on men's everyday life. European Journal of

Cancer Care, 24(1), 71-84. doi:10.1111/ecc.12233

Belmontrapporten (1978). Ethical Principles and Guidelines for the Protection of

Human Subjects of Research. Office for Human Research Protections. Hämtad 23

mars, 2018 från https://www.hhs.gov.ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the-belmont-report/index.html

Blomberg, K., Wengström, Y., Sundberg, K., Browall, M., Isaksson, A., Nyman, M.H., & Langius-Eklöf, A. (2016). Symptoms and self-care strategies during and six months after radiotherapy for prostate cancer – Scoping the perspectives of patients, professionals and literature. European Journal of Oncology Nursing, 21, 139-145. doi:10.1016/j.ejon.2015.09.004

Carter, N., Miller, P.A., Murphy, B.R., Payne, V.J., & Bryant-Lukosius, D. (2014). Healthcare Providers' Perspectives of the Supportive Care Needs of Men with Advanced Prostate Cancer. Oncology Nursing Forum, 41(4), 421-430. doi:10.1188/14.ONF.421-430

Cockle-Hearne, J., Charnay-Sonnek, F., Denis, L., Fairbanks, H., Kelly, D., Kav, S., … Faithfull, S. (2013). The Impact of Supportive Nursing Care on the Needs of Men with Prostate Cancer: A Study Across Seven European Countries. British Journal of

cancer, 109(8), 2121-2130. doi:10.1038/bjc.2013.568

Damber, J-E. & Peeker, R. (2012). Urologi. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur. *Dieperink, K., Wagner, L., Hansen, S., & Hansen, O. (2013). Embracing life after prostate cancer. A male perspective on treatment and rehabilitation. European

Journal of Cancer Care, 22(4), 549-558. doi:10.1111/ecc.12061

Draisma, G., Boer, R., Otto, S.J., van der Cruijsen, I.W., Damhuis, R.M., Schröder, F.H. & de Koning, H.J. (2003). Lead Times and Overdetection Due to Prostate-Specific Antigen Screening: Estimates from the European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer. Journal of the National Cancer Institute, 95(12), 868-878. doi.org/10.1093/jnci/95.12.868

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. Uppl.). Stockholm: Liber.

Ervik, B., Nordøy, T., & Asplund, K. (2010). Hit by waves – living with local advanced or localized prostate cancer treated with endocrine therapy or under active surveillance. Cancer Nursing, 33(5), 382-389. doi:10.1097/NCC.0b013e3181d1c8ea *Ferrão, L., Bettinelli, L.A., & Portella, M.R. (2017). Men's experiences with prostate cancer. Journal of Nursing UFPE / Revista De Enfermagem UFPE, 11(10), 4157-4164. doi:10.5205/reuol.10712-95194-3-SM.1110sup201720

(18)

14

Ferrer Serdà, B-C. & Marcos-Gragera, R. (2014). Urinary incontinence and prostate cancer: a progressive rehabilitation program design. Rehabilitation Nursing, 39(6), 271-280. doi:10.1002/rnj.110

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. (4. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (s. 129-139). Lund: Studentlitteratur.

Globocan. (2012). Globocan World Cancer Statistics. Hämtad 25 april, 2018 från http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_population.aspx

Haglind, E., Carlsson, S., Stranne, J., Wallerstedt, A., Wilderäng, U., Thorsteinsdottir, T., … Steineck, G. (2015). Urinary Incontinence and Erectile Dysfunction After Robotic Versus Open Radical Prostatectomy: A Prospective, Controlled, Nonrandomized Trial. European Association of Urology, 68(2), 216-225. doi.org/10.1016/j.eururo.2015.02.029

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411-420). Lund:

Studentlitteratur.

Isbarn, H., Boccon-Gibod, L., Carroll, P.R., Montorsi, F., Schulman, C., Smith, M.R., … Studer, U.E. (2009). Androgen Deprivation Therapy for the Treatment of Prostate Cancer: Consider Both Benefits and Risks. European Urology, 55(1), 62-75. doi:10.1016/j.eururo.2008.10.008

Järhult, J., & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken (5. Uppl.). Stockholm: Liber.

Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 81-98). Lund:

Studentlitteratur.

King, A.J.L., Evans, M., Moore, T.H.M., Paterson, C., Sharp, D., Persad, R., & Huntley, A.L. (2015). Prostate cancer and supportive care: a systematic review and qualitative synthesis of men’s experiences and unmet needs.

European Journal of Cancer Care, 24, 618-634. doi:10.1111/ecc.12286

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.

Lamers, R.D., Cuypers, M., Husson, O., Vries, M., Kil, P.M., Ruud Bosch, J.H., … van de Poll-Franse, L.V. (2016). Patients are dissatisfied with information provision; perceived information provision and quality of life in prostate cancer patients. Psycho-Oncology, 25(6), 633-640. doi:10.1002/pon.3981

Lehto, U., Helander, S., Taari, K., & Aromaa, A. (2015) Patient experiences at diagnosis and psychological well-being in prostate cancer: A Finnish national

(19)

15

survey. European Journal of Oncology Nursing Society, 19(3), 220-229. doi:10.1016/j.ejon.2014.10.018

*Lepherd, L. (2014). Spirituality in Men with Advanced Prostate Cancer: "It's a Holistic Thing … It's a Package". Journal of Holistic Nursing, 32(2), 89-101. doi:10.1177/0898010113504492

*Levy, A., & Cartwright, T. (2015). Men's strategies for preserving emotional well-being in advanced prostate cancer: An interpretative phenomenological analysis. Psychology & Health, 30(10), 1164-1182. doi:10.1080/08870446.2015.1040016

Lombraña, M., Izquierdo, L., Gomez, A., & Alcaraz, A. (2012). Nursing Care Program for Erectile Dysfunction after Radical Prostatectomy. Clinical Journal of Oncology

Nursing, 16(5), E178-182.

Martin, R.M., Donovan, J.L., Turner, E.L., Metcalfe, C., Young, G.J., Walsh, E.I., … Hamdy, F.C. (2018). Effect of a Low-Intensity PSA-Based Screening Intervention on Prostate Cancer Mortality The CAP Randomized Clinical Trial. JAMA: Journal of

The American Medical Association, 319(9), 883-895. doi:10.1001/jama.2018.0154

*Michael, C., Barnett, F., & Gray, M. (2016) The experiences of prostate cancer survivors: Changes to physical function and its impact on quality of life. International

Journal of Therapy & Rehabilitation, 23(7), 323-330.

Nystrand, A. (2016). Prostatacancer. Hämtad 23 februari, 2018 från https://www.cancerfonden.se/om-cancer/prostatacancer

Paterson, C., Grzegorz Kata, S., Nandwani, G., Chaudhury, D.D., & Nabi, G. (2017). Unmet supportive care needs of men with locally advanced and metastatic prostate cancer on hormonal treatment: A mixed methods study. Cancer Nursing, 40(6), 497-507. doi:10.1097/NCC.0000000000000482

Pinks, D., Davis, C., & Pinks, C. (2018). Experiences of partners of prostate cancer survivors: A qualitative study. Journal of Psychosocial Oncology, 36(1), 49-63. doi:10.1080/07347332.2017.1329769

Pishgar, F., Ebrahimi, H., Saeedi Moghaddam, S., Fitzmaurice, C., & Amini, E. (2018). Global, Regional and National Burden of Prostate Cancer, 1990 to 2015: Results from the Global Burden of Disease Study 2015. The Journal of Urology,

199(5), 1224-1232. doi:10.1016/j.uro.2017.10.044

Robinson, D., Garmo, H., Lissbrant, I.F., Widmark, A., Pettersson, A., Gunnlaugsson, A., … Stattin, P. (2017). Prostate Cancer Death after Radiotherapy or Radical Prostatectomy: A Nationwide Population-based Observational Study. European

Urology, 73(4), 502-511. doi:10.1016/j.eururo.2017.11.039

Schmid, M., Pötter, R., Bombosch, V., Sljivic, S., Kirisits, C., Dörr, W. & Goldner, G. (2012). Late gastrointestinal and urogenital side-effects after radiotherapy – Incidence and prevalence. Subgroup-analysis within the prospective Austrian-German phase II multicenter trial for localized prostate cancer. Radiotherapy and Oncology: Journal of the European Society for

(20)

16

Therapeutic Radiology and Oncology, 104(1), 114-118.

doi:10.1016/j.radonc.2012.05.007

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm. Socialdepartementet. Hämtad 18 mars, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Shipley, W., Seiferheld, W., Lukka, H., Major, P., Heney, N., Grignon, D., … Sandler, H. (2017). Radiation with or without Antiandrogen Therapy in Recurrent Prostate Cancer. The New England Journal of Medicine, 376(5), 417-428. doi:10.1056/NEJMoa1607529

Simeit, R., Deck, R., Drechsler, T., Fiedrich, M., & Schönrock-Nabulsi, P. (2010). Quality of life and impact of incontinence in male patients with prostate carcinoma af ter radical retopubic prostatectomy. Rehabilitation, 49(3), 180-189. doi:10.1055/s-0030-1254079

Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och

ändtarmscancervård - Stöd för styrning och ledning. Hämtad 21 mars, 2018, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016. Hämtad 21 februari, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-30 Socialstyrelsen. (2018). Screening för prostatacancer. Hämtad 9 mars, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-2-13/

SSF. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 18 mars, 2018, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening

/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/ sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

SSF. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 18 mars, 2018, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Tosoian, J.J., Trock, B.J., Landis, P., Feng, Z., Epstein, J.I., Partin, A.W., … Carter, H.B. (2011). Active surveillance program for prostate cancer: an update of the Johns Hopkins experience. Journal of Clinical Oncology: Official Journal of the American

Society of Clinical Oncology, 29(16), 2185-2190. doi:10.1200/JCO.2010.32.8112

*Öster, I., Hedestig, O., Johansson, M., Klingstedt, N., & Lindh, J. (2013). Sharing experiences in a support group: men's talk during the radiotherapy period for prostate cancer. Palliative & Supportive Care, 11(4), 331-339. doi:10.1017/S1478951512000661

(21)

Bilagor

Bilaga 1. Databassökningar

Databas Sökord Antal

träffar

Lästa titlar

Lästa abstracts

Lästa artiklar Kvalitetsgranskade artiklar Valda artiklar MedLine 180228 "patient experience*" OR "patient perspective*" OR "patient perception*" OR

"patient attitude*" AND MH prostatic neoplasms 51 51 8 4 4 0 CINAHL 180228 "patient experience*" OR "patient perspective*" OR "patient perception*" OR

"patient attitude*" AND MH prostatic neoplasms 64 64 15 6 6 4 CINAHL 180314 patient* AND experience* OR perspective* OR perception* OR attitude* AND MH prostatic neoplasms 228 228 28 4 (samt 5 dubbletter) 4 3

(22)

Bilaga 2. Kvalitetsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ

metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja

Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja

Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i

diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

(23)

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja

Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

(24)

Bilaga 3. Artikelmatris

Författare/år

/land Titel Syfte Design/metod Resultat Kvalitets-granskning

Appleton L, Wyatt D, Perkins E, Parker C, Crane J, Jones A, Moorhead L, Brown V, Wall C & Pagett M. 2015 Storbritannien

The impact of prostate cancer

on men's everyday life.

Att undersöka hur män hanterar sjukdomen och behandlingen, och vilka strategier de använder sig av för att hantera diagnosen i det dagliga livet.

Grounded theory. Intervjuer med 27 män.

4 teman framkom; vägen till diagnos,

diagnosen, hur diagnosen & behandlingen påverkar det dagliga livet och att leva med prostatacancer

11 av 12 Dieperink K B, Wagner L, Hansen S & Hansen O. 2013 Danmark

Embracing life after pro state cancer.

A male perspective on t reatment and rehabilita tion.

Undersöka deltagarnas upplevelser av behandling med strålning och hormoner samt hur patienternas partner påverkar deras upplevelse genom medverkan i rehabiliteringen.

Hermeneutisk. Fokusgruppinterv juer med 17 män.

Patienter måste ges fullständig information om biverkningar då de påverkar det dagliga livet och mannens identitet. Rehabilitering efter behandling ses som ett viktigt stöd. Mannen bör bestämma om partnern ska vara involverad i rehabiliteringen eller inte.

(25)

Ferrão L, Bettin elli L A & Portella M R. 2017 Brasilien

Men's experiences with prostate cancer.

Beskriva de upplevelser som män med behandlad prostatacancer har. Semi-strukturerade intervjuer med 30 män. 3 teman framkom; nyheten om diagnosen och konfrontationen, sexualiteten äventyras i samband med behandling och urininkontinens i männens vardagliga liv.

10 av 12

Lepherd L 2014 Australien

Spirituality in

men with advanced pro state cancer -

"It's a holistic thing... It' s a package".

Att svara på frågan "Hur är andlighetens natur

hos män med

avancerad prostatacancer?" och vilken roll spelar den när utmaningar kommer längs sjukdomsresan. Hermeneutisk. Semi-strukturerade intervjuer med 9 män.

Andlighet var en holistisk sak

som involverade fysisk, psykosocial och andlig sak som gjorde det möjligt att överskrida dagliga

svårigheter. Det centrala temat som framkom var samhörighet. 11 av 12 Levy A & Cartwright T. 2015 Storbritannien

Men's strategies for pre serving emotional well-being in advanced prost ate cancer:

An interpretative pheno menological analysis.

Undersöka vilka strategier män med avancerad prostatacancer har för att främja och behålla sitt välbefinnande.

Fenomenologisk studie.

Intervjuer med 5 män.

2 teman framkom; "leva med en överhängande och osäker död" samt

"klamrar mig fast i livet". Strategier som framkom var att hantera sina känslor, sträva efter framtiden medan man njuter av livet, ta hand om sin familj och

omförhandla mål

(26)

Michael C, Barnett F & Gray M. 2016 Australien

The experiences of pros tate cancer survivors: Changes to physical fun ction and its impact on quality of life

Hjälpa till att förstå

prostatacanceröverlevares erfarenheter i relation till fysisk funktion och hur dessa förändringar påverkar

livskvalitén hos dem.

Fenomenologisk studie.

Intervjuer med 7 män.

3 teman framkom; förlust av manlighet, förlust över kontrollen av dagliga aktiviteter samt åldersspecifika perspektiv. 11 av 12 Öster I, Hedestig O, Johansson M, Klingstedt N & Lindh J. 2015 Sverige Sharing experiences in a

support group: men's ta lk during the radiothera py period

for prostate cancer.

Beskriva de delade

erfarenheter som framkom i samtalsgrupper med män som genomgick strålbehandling för prostatacancer. Gruppsamtal, 2 stycken grupper med 6 respektive 3 deltagare.

6 teman framkom; att leva med en föränderlig kropp, att vara i händerna på andra, att lära sig att leva med sjukdomen, vikten av kunskap, vardagligt stöd och möte i

supportgruppen.

References

Related documents

Enligt analysen visade vårdpersonalen från demensboendet att de hade många erfarenheter om hur surfplatta kunde användas i omvårdnaden med vårdtagare med demenssjukdom.. I

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Huvudskälet var att sänka produktionskostnaden genom att skapa förutsättningar för en god konkurrenssituation.. Genom delade entreprenader

Utredningen om producentansvar för textil lämnade i december 2020 över förslaget SOU 2020:72 Ett producentansvar för textil till regeringen.. Utredningens uppdrag har varit

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

To compare the criterion-related validity evidence for the UWES and the JES, with the intention of determining whether one might be a better measure than the other in capturing the

Strand et al., (2019) beskriver att många ungdomar upplevde att föräldrarna ville behålla de övergripande ansvaret för sin ungdoms behandling av diabetes typ 1, eftersom de inte