ATTEFALLSHUS 30m2 - EN BOSTAD FÖR ALLA?

ATTEFALLSHUS 30m

_-

EN BOSTAD FÖR ALLA?

ATTEFALLSHUS 30m

_-

A HOME FOR EVERYONE?

Karolina Dynevik

Selma Åkesson

EXAMENSARBETE

2020

Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Amjad Al-Musaed

Handledare: Nina Andersson Omfattning: 15 hp

Abstract

Abstract

Purpose:

In most municipalities in Sweden today, there is a housing shortage. In cities like Jönköping, it is difficult to find a permanent home. This applies mainly to people with limited finances. The economic input threshold for investing in a home is high and the housing queues are long.

Former 25m2 _{attefall houses that were established in 2014 were intended to remedy the}

housing shortage but gave a different result than the government hoped for. Misunderstandings about the use of the building have resulted in the form of house being mainly used for other than housing. The government's hopes for the new house is to once again try to remedy the housing shortage but to a different extent than the first could. This report may also be the basis for further investigations.

Method:

The aim is to investigate how 30m2 _{attefall houses can be an attractive home for}

everyone and what the market looks like. The conducted surveys have been limited to Jönköping County. To get answers to our questions and to get a result, empirical data was collected both quantitatively and qualitatively. To obtain answers to the questions and reach a conclusion, empirical data have been collected both quantitatively and qualitatively through data from previous studies, laws, interviews and a survey.

Findings:

An increase of 5m2 _{contributes to accessibility adaptation and this creates housing for}

everyone. Larger surfaces create greater flexibility and increase housing standards. This

means that attefall house 30m2 _{becomes a more attractive home to live in. The result}

therefore shows that attefall house 30m2 _{can be advantageously implemented in}

society.

Implications:

Bolundare is a form of housing with limited facts about certain rules and requirements.

In this case, existing rules and requirements that apply to 25 m2 _{attefall houses was}

used. The survey is directed at those affected by the housing shortage.

Limitations:

To make the survey possible, a restriction on data collection and survey area must be made. The study is limited to Jönköping. To further narrow the survey, an area in Jönköping was selected. Facts used for statistics are limited to which municipalities in the country that responded to the surveys data were obtained from. Delimitations could be added to ensure that the information becomes tangible.

Keywords:

- Attefallshus 30m2(Attefall house 30m2) - Bostadsbrist (Housing shortage)

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte:

I de flesta kommuner i Sverige råder det idag bostadsbrist. I städer likt Jönköping är det idag svårt att hitta en permanent bostad. Detta gäller främst personer med begränsad ekonomi. Den ekonomiska ingångströskeln för att investera i en bostad är hög och bostadsköerna är långa.

Tidigare attefallshus på 25m2 _{som inrättades 2014 hade som syfte att avhjälpa}

bostadsbristen, men gav ett annat resultat än det regeringen hoppats på. Missförstånd kring nyttjandet av byggnaden har resulterat i att upplåtelseformen främst har använts till annat än bostäder. Regeringens förhoppningar med nya attefallshuset är att på nytt försöka avhjälpa bostadsbristen i en annan mån än vad det första kunde. Denna rapport kan även ligga till grund för vidare undersökningar.

Metod:

Målet är att undersöka hur attefallshus 30m2 _{kan bli en attraktiv bostad för alla och hur}

marknaden ser ut för den. Undersökningar som gjorts har begränsats till Jönköpings län. För att få svar på frågeställningarna och nå en slutsats har empiri samlats in både kvantitativt och kvalitativt genom data från tidigare studier, regler, intervjuer samt en enkätundersökning.

Resultat:

En ökning med 5m2 _{bidrar till att tillgänglighetsanpassning kan tillämpas och detta}

skapar bostäder för alla. Större ytor skapar större

flexibilitet och ökar bostandarden. Detta gör att attefallshus 30m2 _{blir en mer attraktiv}

bostad att bo i. Resultatet visar därför på att attefallshus 30m2 _med

fördel kan implementeras i samhället.

Konsekvenser:

Bolundare är en upplåtelseform med begränsade fakta kring vissa regler och krav. I detta fallet kommer befintliga regler och krav som gäller för attefallshus användas. Undersökningen riktas mot de som drabbas av bostadsbristen. Avgränsningar kan läggas till för att säkerställa att informationen blir greppbar.

Begränsningar:

För att göra undersökningen möjlig måste en begränsning av datainsamling och undersökningsområde göras. Undersökningen begränsas till Jönköping. För att ytterligare begränsa undersökningen kan ett område i Jönköping väljas. Fakta som används för statistik begränsas till vilka kommuner i landet som svarat på de undersökningar data hämtats från.

Nyckelord:

Vi har sökt bland ord som: - Attefallshus 30m2

- Bostadsbrist

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 3

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 3

2.1.1 Kvantitativa data ... 3

2.1.2 Kvalitativa data ... 3

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 3

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 4

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.4.1 Fallstudie ... 4 2.4.2 Intervju ... 4 2.4.3 Enkätundersökning ... 5 2.5 ARBETSGÅNG ... 5 2.6 TROVÄRDIGHET ... 6 2.7 REFLEKTION ... 6

3

Teoretiskt ramverk ... 7

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 7

3.1.1 Bostadssituationen i Sverige samt i Jönköpings län ... 7

3.1.2 De fem bostadskvalitéerna ... 7

3.1.3 Tidigare komplementbyggnaders historia, syfte och ändamål ... 7

3.1.4 Botello ... 7

3.1.5 Intervju Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun ... 7

3.1.6 Intervju Myresjöhus kunder ... 7

3.1.7 Enkätundersökning villaområde Jönköpings kommun ... 8

3.2 BOSTADSSITUATIONEN I SVERIGE ... 8 3.3 BOSTADSSITUATIONEN I JÖNKÖPINGS LÄN ... 9 3.4 DE FEM BOSTADSKVALITÉERNA ... 9 3.4.1 Funktionalitet ... 9 3.4.2 Flexibilitet ... 10 3.4.3 Möblerbarhet ... 10 3.4.4 Dagsljus ... 10 3.4.5 Yteffektivitet ... 10

3.5 TIDIGARE KOMPLEMENTBYGGNADERS HISTORIA, SYFTEOCH ÄNDAMÅL ... 10

3.5.1 Friggebod ... 10

3.5.2 Attefallshus 25m2 _{... 11}

3.5.3 Attefallshus 25m2 _{användningsområde ... 12}

3.6 DEN NYAKOMPLEMENTBOSTADEN PÅ 30 M2 ... 12

3.7 OLIKA SÄTT ATT IMPLEMENTERAATTEFALLSHUS 30M2I SAMHÄLLET ... 14

3.7.1 Byggvaruhandel och leverantörer av attefallshus ... 14

3.7.2 Botello ... 14

3.8 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 15

4

Empiri ... 16

4.1 ENKÄTUNDERSÖKNING ROSENLUND ... 16

4.1.1 Nuvarande boendeform ... 16

4.1.2 Användningsområde Nedan visas en bild på enkätens andra fråga som efterfrågade syfte för det nya attefallshuset. ... 17 4.1.3 Storlek Nedan visas en bild på enkätens tredje fråga som undersökte ifall ytan var

Innehållsförteckning

4.1.4 Tillgänglighet Nedan visas en bild på enkätens fjärde fråga som undersökte

inställningen till kravet på tillgänglighet. ... 18

4.1.5 Intresse Nedan visas en bild på enkätens femte fråga som undersökte det generella intresset av att uppföra ett attefallshus. ... 18

4.2 INTERVJU STADSBYGGNADSKONTORET JÖNKÖPINGS KOMMUN ... 19

4.2.1 Jönköpings kommun, besvarade av bygglovskoordinator ... 19

4.2.2 Jönköpings kommun, besvarade av bygglovschef på stadsbyggnadskontoret ... 19

4.3 INTERVJU MYRESJÖHUS AB, BESVARATAVAVDELNINGSCHEFFÖR TEKNIK- OCH PRODUKTSUPPORT ... 19

4.4 MYRESJÖHUS KUNDER ... 20

4.5 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 21

5

Analys och resultat ... 22

5.1 ANALYS ... 22

5.1.1 Intervju Jönköpings kommuns stadsbyggnadskontor ... 22

5.1.2 Myresjöhus AB ... 22

5.1.3 Myresjöhus kunder ... 22

5.1.4 Enkätundersökning ... 23

5.2 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 23

5.2.1 Varför gav inte attefallshus 25m2 _{regeringens önskade effekt på bostadsbristen? ... 23}

5.3 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 24

5.3.1 Hur skulle attefallshus 30m2 _{kunna implementeras i samhället? ... 24}

5.4 FRÅGESTÄLLNING 3 ... 24

5.4.1 På vilket sätt kan ett attefallshus på 30m2 _{bostandard bli mer attraktiv än den för} attefallshus på 25m2_{? ... 24}

5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 24

6

Diskussion och slutsatser ... 26

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 26

6.1.1 Resultatdiskussion empiri ... 26

6.1.2 Resultatdiskussion enkätundersökning ... 26

6.1.3 Resultatdiskussion intervjuer ... 26

6.1.4 Varför gav inte attefallshus 25m2 _{regeringens önskade effekt på bostadsbristen? ... 26}

6.1.5 Hur skulle attefallshus 30m2 _{kunna implementeras i samhället? ... 27}

6.1.6 På vilket sätt kan ett attefallshus på 30m2 _{bostandard bli mer attraktiv än den för} attefallshus på 25m2_{? ... 27}

6.2 METODDISKUSSION ... 28

6.2.1 Metoddiskussion teoretiskt ramverk ... 28

6.2.2 Metoddiskussion enkätundersökning ... 28

6.2.3 Metoddiskussion intervjuer ... 29

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 29

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 29

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 30

Referenser ... 31

Inledning

1 Inledning

Flertalet människor söker idag bostad i städer och bristen på̊ bostäder är ett problem som påverkar hela landet. Idag finns attefallshus som komplement till bostäder för att avhjälpa bostadsbristen men har resulterat i en annan effekt än den regeringen hoppats på. Under mars 2020 uppdaterades reglerna gällande attefallshus att uppdateras. Huset

kommer att benämnas som attefallshus 30m2 _{i rapporten.}

Syftet och målet med rapporten är därför att genom fallstudie och dokumentanalys

undersöka hur bostäder i form av attefallshus 30m2 _{kan bli en mer attraktiv bostad och}

på så sätt avhjälpa bostadsbristen. Rapporten besvarar detta syfte med hjälp av relevanta frågeställningar som redovisas nedan.

1.1 Bakgrund

Den första mars 2020 fastställde riksdagen regeringens förslag om reglerna kring attefallshus på 30m2_{. Detta medför att de nuvarande tillåtna 25m}2 _{för attefallshus}

nu kommer att få uppgå till 30m2 _{och räknas som en komplementbostad istället för}

komplementbyggnad som det tidigare attefallshuset räknats som (Riksdagen, 2020). Huset har hittills fått det inofficiella namnet “Bolundare” efter bostadsministern Per Bolund (Miljöpartiet) (Arkitekten, 2019).

Som komplementbostad kommer upplåtelseformen ha kravet att brukas

som permanentbostad. Regeringens mål var att dämpa bostadsbristen med det första attefallshuset, men upplåtelseformen misslyckades med detta eftersom den fick andra användningsområden än att vara bostäder (Boverket, 2020).

Trots den mängd bostäder som byggs idag är behovet av fler bostäder fortfarande stort. Kommuner bedömer att underskottet på bostäder har minskat under de senaste åren, men trots den omfattande mängd bostäder som byggs finns det fortfarande ett stort behov av fler. Detta gäller framförallt nyanlända, unga vuxna, studenter, personer med funktionsnedsättning, äldre eller personer som vill byta bostad. Sveriges befolkning förväntas öka med cirka 775 000 personer under åren 2019–2030 och behovet av bostäder ökar. Det är bland annat brist på anpassade bostäder till de människor som har

någon form av nedsatt funktionsförmåga. Attefallshuset på 30m2 _{skulle kunna vara en}

attraktiv boendelösning för till exempel dessa målgrupper (Boverket, 2020).

1.2 Problembeskrivning

I Sverige idag råder det bostadsbrist i de flesta kommuner och värst är det

i kommunernas centrala delar och i städer med högskola eller

universitet. Enligt Boverkets årliga enkät hade 240 av 290 kommuner bostadsbrist år 2019 (Hyresgästföreningen, 2019).

År 2014 infördes en komplementbyggnad på 25m2 _{som hade målet att avhjälpa}

bostadsbristen genom att låta privatpersoner uppföra husen på sina privata tomter. Huset fick heta attefallshus efter dåvarande bostadsminister Stefan Attefall. Upplåtelseformen fick dock en annan effekt än den regeringen hoppats på. Istället för uthyrning användes huset för privat bruk i form av ateljé, gästhus, garage, förråd, kontor eller liknande (Riksdagen, 2019).

Rapporten kommer därför att undersöka möjligheten kring det nya attefallshuset på 30m2 _{till att bli ett attraktivt och komplement till att potentiellt minska bostadsbristen.}

Inledning lättillgängliga bostäder. Bostadsmarknaden

har idag en hög ekonomisk ingångströskel och det blir därför svårt för personer med b egränsad ekonomi att hitta en bostad utan att behöva ställa sig i långa bostadsköer (Ho mii, 2019).

1.3 Mål och frågeställningar

Syftet och målet med undersökningen är att undersöka hur och om bostäder i form av attefallshus 30m2 _{kan vara ett attraktivt boendekomplement med målet att avhjälpa}

bostadsbristen.

För att uppnå studiens syfte och mål besvaras följande frågeställningar i denna rapport:

• Varför gav inte attefallshus 25m2 _{regeringens önskade effekt}

på bostadsbristen?

• På vilket sätt kan attefallshus på 30m2 _{bostandard bli mer attraktiv}

än den för attefallshus på 25m2_?

• Hur skulle attefallshus 30m2 _{kunna implementeras i samhället?}

1.4 Avgränsningar

På grund av rapportens omfattning kommer de ekonomiska

aspekterna samt uppförandet av byggnaden inte att beaktas, inte heller vid enkätundersökning och intervjuer. Förhållandet mellan byggnader och tomtyta kommer inte att beaktas.

Då attefallshus 30m2 _{är en ny upplåtelseform finns inga tidigare arbeten, vilket gör att}

denna rapport blir likt en marknadsanalys för hur det kan komma se ut för implementering av attefallshus 30m2_{. Det krävs implementering av detta för att börja ta}

fram statistik för vad attefallshus 30m2 _{kommer att resultera i. Rapportens}

undersökningar kommer att avgränsas till Jönköpings kommun.

1.5 Disposition

I kapitel 1 har en introduktion till ämnet gjorts för undersökningen med hjälp av inledning, bakgrund, problemformulering, mål och frågeställningar och även de avgränsningar som kommer göras. Rapporten fortsätter med kapitel 2 där beskrivning

av metodval, undersökningsstrategi och metoder kopplade till

respektive frågeställning finns. Även en beskrivning av litteraturstudie, arbetsgång, trovärdighet och reflektion presenteras här. I kapitel 3 beskrivs teoretiskt ramverk

kopplat till de frågeställningar som ska besvaras följt av kapitel

4 där frågeställningar behandlas och insamling av empiri sker. I kapitel

5 redovisas analys och resultatet för vår undersökning som i kapitel 6 sedan diskuteras för att senare i kapitel 7 dra slutsatser och rekommendationer till vidare forskning.

Metod och genomförande

2 Metod och genomförande

Denna studie kommer utföras genom enkäter och intervjuer men främst genom datainsamling av empiri från befintliga studier och samhällsprojekt. Relevant information skulle förslagsvis samlas in via Boverket eller Jönköpings kommun. Intervjuer av fastighetsbolag tillämpas för att öka rapportens validitet och reliabilitet. Dessa begrepp förklaras i kapitel 2.6.

Intervjuer kommer ge inblick i hur berörda ser på och beskriver bostadssituationen och vad de bidrar med för att avhjälpa bostadsbristen. Däremot ges endast deras synvinkel på ämnet och det kan därför skapa en generalisering, vilket riskerar att sänka validiteten. Det kan även förekomma undanhållning av information, vilket finns i åtanke. Detta skulle medföra att validiteten och reliabiliteten minskar något.

2.1 Undersökningsstrategi

I studien kommer siffror och data vara nödvändigt för att samla empiri och

intressenter, vilket gör att det blir en kvantitativ metod. För att få en djupare förståelse och för att få in tankar kring ämnet kommer även kvalitativa data vara nödvändigt.

2.1.1 Kvantitativa data

Den största delen av data som samlas in sker genom kvantifierbara och empiriska data. För den kvantitativa delen av undersökningen ges siffror och statistik på hur många som faktiskt drabbas av bostadsbristen.

Kvantitativa data refereras till all sorts primär- och sekundärdata. Till detta kan man använda analystekniker som tabeller eller grafer som visar på frekvens av förekomst och användning (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016, kap. 12).

2.1.2 Kvalitativa data

Kvalitativa data är beskrivande data till skillnad från kvantitativa data. Denna data baseras på betydelser som uttrycks genom bilder eller ord och handlar om individers eller mindre gruppers tankar, åsikter och upplevelser (Saunders, et al., 2016, kap. 13).

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Frågeställningar kopplas ihop för att på ett noggrant sätt uppnå ett relevant resultat.

• Varför gav inte attefallshus 25m2 _{regeringens önskade effekt på}

bostads-bristen?

För denna frågeställning kommer en kvalitativ samt en

kvantitativ metod att användas då mycket av

det teoretiska ramverket kommer att vara från tidigare artiklar.

Detta metodval är effektivt då det är

tidskrävande att hitta samma empiri genom en kvalitativ metod. Metodvalet kan

dessutom ge en bredare synvinkel och överblick av den insamlade empirin då det finns många artiklar och böcker att tillgå.

• Hur skulle attefallshus 30m2 _{kunna implementeras i samhället?}

För denna frågeställning används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Denna typ av metod gör det möjligt att gå in på djupet och ta del av relevanta företags och

Metod och genomförande

personers syn på bostadsbristen. För den kvantitativa del görs en

enkätundersökning i ett villaområde i Jönköpings kommun, där intresset för

attefallshus 30 m2 _{hos villaägare undersöks. Exempel för implementering}

redovisas i kapitel 6.

• På vilket sätt kan ett attefallshus på 30m2 _{bostandard bli mer attraktiv än den}

för attefallshus på 25m2_?

För att besvara frågan kommer kombinationen av kvantitativa och kvalitativa data-insamlingar att användas. Detta för att få så hög reliabilitet och validitet som möjligt av den insamlade empirin. Datainsamlingen kommer att göras likt för de andra frågeställningarna, det vill säga genom insamlingar från tidskrifter, artiklar, databaser, böcker samt intervjuer och enkätundersökningar.

2.3 Litteraturstudie

Sökorden som exempelvis “Bostadsbrist” och “Attefallshus” ger relevanta artiklar som kan användas för insamling av empiri. I de fall där sökdatabaser inte ger relevant resultat kommer Google Scholar att användas. Google är en bred databas med mycket

relevant men även irrelevant information. Företag kan betala för att

synas högt i sökresultaten, vilket förvirrar och begränsar sökningen. Detta gör att

man måste vara extra noggrann med vilken källa som används.

Att använda trovärdiga källor från databaser, till exempel Primo eller DiVA ger ett bättre resultat där filtrering kan göras till skillnad från Google Scholar. Via specifika sökord hittar man enklare användbara fakta. Vid osäkerheter kring trovärdigheten kontrolleras källan via referenslista.

2.4 Valda metoder för datainsamling

Under detta kapitel beskrivs de olika metoderna som används för insamling av kvantitativ och kvalitativ metod som beskrivs under 2.1.

2.4.1 Fallstudie

Fallstudie används då man undersöker en mindre avgränsad grupp för att samla in och använda information för ett helhetsperspektiv. Metoden används ofta för vid studie om en process eller en förbättring (Davidson & Patel, 2019).

2.4.2 Intervju

Intervjuer kan göras på flera olika sätt och kan vara både kvantitativ och

kvalitativ. Dessa bygger på strukturerade intervjuer,

semi-strukturerade intervjuer samt osemi-strukturerade djupgående intervjuer. En intervju kan kräva olika metoder för att uppnå sitt syfte och kan då vara en blandning av dessa sorter (Saunders, et al., 2016, kap. 10).

I en strukturerad intervju används en standardiserad frågeuppställning. Frågor bör läsas exakt som de är skrivna och med samma tonläge. (Saunders, et al., 2016, kap. 10).

I en semi-strukturerad intervju följs ett tema där vissa nyckelfrågor

ställs. Användningen av dessa kan variera från intervju till intervju beroende på konversationens flöde och mål. Svaren kan fångas in genom ljudinspelning eller anteckningar som sedan transkriberas. Intervjuschemat kan innehålla kommentarer för att öppna upp ämnet, vidare diskutera och stänga diskussionen (Saunders, et al., 2016, kap. 10).

Metod och genomförande

Ostrukturerade intervjuer görs informellt och resulterar i fria diskussioner och beteenden. Personen som intervjuas måste ha en tydlig uppfattning om ämnet och de aspekter som ska utforskas (Saunders, et al., 2016, kap. 10).

Intervju via mail är kostnads- och tidseffektivt. Forskaren har god tid att formulera sina

frågor och kan skicka svar när det passar. De språkliga

aspekterna blir däremot annorlunda där kroppslöshet kan medföra

problem gällande kroppsspråk, känslouttryck, ansiktsuttryck och tonfall. Man ser heller inte vem det är som faktiskt svarar. Direkta återkopplingar, frågor och feedback är svårt att ge och intervjupersonen kan ha svårt att uppfatta hur omfattande svaren ska vara. Därför är det bra att nämna hur man vill att intervjupersonen ska svara i mailet. Intervjupersonen kan ha svårt att utrycka sina svar och tankar i skrift (Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003).

2.4.3 Enkätundersökning

I en enkätundersökning används frågeformulär som kan skickas ut på olika sätt för att nå ut till den målgrupp som ska undersökas. För att säkerställa enkätundersökningens relevans bör frågeformulär bestå av standardiserade och strukturerade frågor. För att inte skapa förvirring bör undersökningen börja med en inledande text som förklarar enkätens syfte och om svaren kommer att ges anonymt (Davidson & Patel, 2019).

Genom verktyget SurveyMonkey som finns tillgängligt

online kan anpassade enkäter skapas som via länk vidarebefordras till

undersökningsgruppen. Detta verktyg ger även möjlighet till att se och analysera resultatet efter genomförandet (Davidson & Patel, 2019).

För att nå ut till vald målgrupp delades brev ut i postlådor med en tillhörande QR-kod som skapats av länken från SurveyMonkey. Enkätundersökningen besvarades anonymt. Denna metod är effektiv och gör att vald målgrupp nås. Det som kostar är bland annat pappret för att kunna dela ut i brevform och tid för utdelning av brevet (Davidson & Patel, 2019).

2.5 Arbetsgång

För att besvara frågor som kräver en kvalitativ metod har Jönköpings kommuns

stadsbyggnadskontor kontaktats och två intervjuer hos lämpliga medarbetare har

genomförts. Inför intervjun strukturerades genomtänkta frågor upp som handlar

om attefallshus 30m2 _{och det faktorer som berör Jönköpings kommun.}

På intervjun antecknades svaren på papper men även på dator. Det var även tillåtet av intervjupersonen att spela in mötet för korrekt transkribering. Frågorna ställdes i trattformat där de första frågorna handlade övergripande om bostadsbristen i Jönköping och de senare frågorna var mer specifika.

Intervjufrågor via mail till Myresjöhus och dess kunder har varit placerade i trattformat.

Eftersom ingen möjligt fanns till följdfrågor efter givna svar var det viktigt

med välformulerade frågor.

För den kvantitativa undersökningen för intresset hos villaägare i villaområde i

Metod och genomförande

via onlineverktyget SurveyMonkey. Med detta verktyg skapades frågor i en färdig mall som sedan skapade en QR-kod. Denna QR-kod skickades ut via brev i brevlådor till villaägarna tillsammans med ett syfte och förklaring till undersökningen. Villaägare kunde sedan använda mobilen och skanna koden för att besvara enkäten.

För de kvalitativa frågeställningarna har sökningar gjorts via sökdatabaser eller Google Scholar för att hitta relevanta artiklar gällande attefallshus 30m2 _{och fakta}

kring upplåtelseformen. För att hitta tidigare arbeten om attefallshus som berör samma typ av undersökning har sökningar gjorts på bibliotekets sökdatabaser.

2.6 Trovärdighet

De flesta källor som används för denna undersökning kräver någon form av validitet och reliabilitet. Med detta menas pålitlighet och giltighet. Dessa är viktiga begrepp vid bedömning av kvalitet i kvantitativa undersökningar. Validitet är måttet på hur bra forskarens metod, slutsatser eller koncept svarar mot verkligheten och hur undersökningen speglar den. Reliabiliteten, undersökningens pålitlighet visar på om resultatet för undersökningen visar samma om den genomförs igen (Saunders, et al., 2009, kap. 5). En kombination av dessa begrepp gör undersökningen så trovärdig som möjligt. Den data som samlas in för undersökningen bygger på statistik och fakta från kommuner runt om i landet, vilket visar på både pålitlighet och giltighet.

Samarbetet med Myresjöhus ökar möjligheten att diskutera kring de valda undersökningsområde från en husleverantörs perspektiv genom intervjuer. Att även ha kontakt med personer som känns till gör att samarbetet blir pålitligt och giltigt. Information inom företagets sekretess kan undanhållas och kan påverka pålitligheten något.

Jönköpings kommun, som också har intervjuats ger sin synvinkel på hur de ser på bostadsbristen och vad de bidrar med för att avhjälpa bostadsbristen. Intervjupersonen kan blanda in sina personliga åsikter eller vara okunnig inom ämnet, vilket gör att validitet och reliabilitet minskar. Intervjupersonen kan även ha undanhållit eller angivit felaktig information.

2.7 Reflektion

Valet av att utföra en kombination av kvantitativ och kvalitativ studie lämpar sig bäst för denna undersökning. Att endast få ett företags synvinkel och perspektiv hade givit ett mindre pålitligt resultat, dessa delar kompletterar en kvantitativ metod. Risken med att endast genomföra en kvantitativ undersökning kan innebära att viktiga, relevanta och användbara aspekter missas.

Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk

För att besvara frågeställningarna kommer det att behövas fakta och data

kring området. Information och kunskap hämtas från diverse hemsidor med relevanta fakta. Exempel på hemsidor är bland annat www.boverket.se och www.jonkoping.se. Artiklar från tidigare projekt och undersökningar kommer vara underlag för resultatet. Samarbetet med Myresjöhus, enkätundersökning i villaområde och intervjuer med fastighetsbolag kommer användas för att besvara de kvantitativa frågeställningarna.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

De teorier, områden och eventuella vetenskapliga referenser som används för att undersöka och besvara frågeställningarna presenteras i detta kapitel. De val som gjorts för informationssökningen presenteras och motiveras nedan.

3.1.1 Bostadssituationen i Sverige samt i Jönköpings län

Genom att ta upp och redovisa bostadssituationen i landet visar rapporten på ett behov av fler bostäder. Teorin visar på att det behövs fler lättillgängliga och alternativa bostäder främst för personer med begränsad ekonomi.

3.1.2 De fem bostadskvalitéerna

De fem bostadskvalitéerna hjälper till att förstå vad som utgör en väl planerad bostad sett till fem olika aspekter. Det teoretiska ramverket hjälper oss främst att svara på frågeställning 3 där bostandarden för attefallshus tas upp.

3.1.3 Tidigare komplementbyggnaders historia, syfte och ändamål

Genom att redovisa tidigare liknande upplåtelseformer kan jämförelser och iakttagelser göras vilket stärker både diskussion och slutsats kring attefallshus 30m2_{. Genom att}

sätta sig in i de tidigare byggnadernas historia går det analysera vad som kan göras bättre inför kommande upplåtelseformer inom samma kategori. Det teoretiska ramverket hjälper till att besvara främst frågeställning 1 men även frågeställning 2.

3.1.4 Botello

Nyhetsartikeln om företaget Botello bidrar till möjligheten att svara på frågeställning 2 och 3. Eftersom artikeln handlar om ett företag med syfte att bidra till fler bostäder kommer det påverka möjligheten att påverka bostadsbristen. Detta företag drar nytta av attefallshus 30m2 _{och använder detta som ett koncept. Detta är även syftet för}

samarbetet med Myresjöhus och för att besvara hur upplåtelseformen kan implanteras i samhället.

3.1.5 Intervju Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun

Intervjun hos Jönköpings Kommun ger möjlighet att svara på frågeställning 1 och 2. Deras agerande för att avhjälpa bostadsbristen och hur de hanterar attefallshus

30m2 _{som ett komplement till att avhjälpa bostadsbristen ger underlag}

för undersökningen.

3.1.6 Intervju Myresjöhus kunder

Intervju med några av Myresjöhus kunder gör det möjligt

att undersöka intresset för attefallshus 30m2 _{och om ett nytt koncept eller}

komplement kan initieras. Detta kommer ge oss underlag att besvara frågeställning 2 och 3. Detta skulle göra det möjligt att man som privatkund förmånligt kan köpa med

Teoretiskt ramverk

ett i sitt husköp, alternativt att till ett förmånligt pris investera i ett i efterhand. Med sådant koncept kan husföretag öka i omsättning, bidra till att avhjälpa bostadsbristen och göra ett attefallshus 30m2 _{mer attraktivt.}

3.1.7 Enkätundersökning villaområde Jönköpings kommun

Undersökningen om intresset för attefallshus 30m2 _{hos villaägare i ett villaområde i}

Jönköpings kommun bidrar till kvantitativa fakta och ger möjlighet att svara på frågeställning 2.

3.2 Bostadssituationen i Sverige

Sverige består av 290 kommuner och enligt Boverkets årliga enkät hade 240 av kommunerna bostadsbrist år 2019. Värst är situationen i kommuners centrala delar. De kommuner som har överskott eller balans av bostäder ligger utanför stadsområden och har ingen högskola (Hyresgästföreningen, 2019).

Den främsta anledningen till situationen är produktionspriserna vid byggnation. Även andra faktorer som brist på detaljplan för attraktiva platser och lån till byggherren begränsar byggandet. Det är mest brist på hyresrätter, men även villor och bostadsrätter behövs. Svårast att ta sig in på bostadsmarknaden har unga vuxna och äldre som vill flytta från villan till mindre bostad (Hyresgästföreningen, 2019).

Det är många unga vuxna (18–25 år) som begränsas gällande bostadsmarknaden. En fjärdedel av alla unga vuxna i Sverige, 27% är ofrivilligt bostadslösa och bor kvar hemma hos sina föräldrar. Av dessa 27% vill 85% egentligen flytta till en egen bostad. Bland de unga vuxna som flyttat hemifrån bor 30% i en egen bostadsrätt, 12% i studentbostad, 10% hyr i andra eller tredje hand och 9% bor i eget hus. Endast 40% bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. Av de som äger en bostadsrätt har 50% fått ekonomisk hjälp av vänner eller familj vad gäller köpet av bostadsrätten (Hyresgästföreningen, 2019).

Nedan visas en bild som beskriver bostadsmarknadsläget mellan åren 1985–2020.

Figur 1: 2019 rapporterade 240 kommuner, eller 83 procent, bostadsbrist (Boverket 2019).

Teoretiskt ramverk

3.3 Bostadssituationen i Jönköpings län

Jönköpings kommun är en av de många kommuner i Sverige med bostadsbrist. Enligt Boverket (2019) har 11 av 13 kommuner i Jönköpings län brist på bostäder och år 2018 fick Jönköpings län ca 3600 nya invånare. Det förväntas även en fortsatt ökning av befolkning i länet och mellan 2018–2030 och en ökning på cirka 28 000 personer. Det färdigställdes 1135 nya bostäder år 2018 och trots att bostadsbyggandet ligger på en jämn nivå är ca 50% hyresrätter, ca 30% äganderätter och resterande bostadsrätter. Nybyggda hyresrätter med högst efterfrågan har hög medelhyra, ca 6300 kronor per månad för en 1 ROK och ca 10 000 kronor för en 3 ROK (Boverket, 2019).

Det är mestadels yngre personer som flyttar till Jönköpings län, vilket beror på att Jönköping är en studentstad och att allt fler läser eftergymnasiala utbildningar på högskolan. Med begränsad ekonomi är det svårt för personer att köpa en bostadsrätt och antalet lämpliga hyresrätter med rimliga hyror är sällsynta. Även äldre som bor i en villa och har låg pension är oroliga för deras framtida boendesituation då det är få bostäder som är tillgänglighetsanpassade (Boverket, 2019).

Bostadsbyggandet begränsas av att produktionskostnaderna är höga och lånevillkor för privatpersoner men även för byggherrar inte är tillräckliga. Detta i kombination med att det tar för lång tid att bygga samt en ökad inflyttning bidrar till underskott på bostäder (Boverket, 2019).

Jönköpings kommuns bostadsmarknadsläge bedöms vara i obalans för närvarande och i minst tre år framåt. För att motverka bostadsbrist har bland annat Jönköpings kommun hyresgarantier som innebär att kommunen går i borgen för hyresgästen. Det finns en uppsökande verksamhet med syfte att förebygga vräkningar och har en överenskommelse med allmännyttigt bostadsföretag för att sänka kravet på bostadssökande. Kommunen jobbar för att motverka bostadsbrist genom uthyrning av andrahandslägenheter till personer som på den ordinarie bostadsmarknaden inte hade blivit godkända (Boverket, 2019).

3.4 De fem bostadskvalitéerna

De fem bostadskvalitéerna hjälper till att förstå vad som utgör en väl planerad bostad sett till fem olika aspekter. Punkterna redovisar och förklarar översiktligt vad som bör finnas i åtanke för att en bostad ska vara optimalt planerad som möjligt – vilket kan vara en viktig aspekt när kommer till att rymma många funktioner på en liten yta.

3.4.1 Funktionalitet

Funktionalitet i en planlösning speglar hur olika rum är anslutna till varandra. Det ska finnas en logisk lösning för de sociala och privata ytorna och de bör ej integreras med varandra (Nylander, Femenias och Andersson et al., 2018). Exempel på social yta är till exempel vardagsrum och exempel på privat yta är sovrum. Hemmet får därför gärna delas in i en eller flera sociala ytor och en privat avdelning. Funktionalitet handlar om att skapa logiska och smarta lösningar. Detta kan vara till exempel genom att inte placera badrumsentré i anslutning till en öppen social yta, utan placera den på en mer avskild del av planlösningen.

Teoretiskt ramverk

3.4.2 Flexibilitet

Flexibilitet handlar främst om att kunna använda och bruka planlösningen på olika sätt

och ändamål, men även att låta olika händelser äga rum

samtidigt (Nylander, Femenias och Andersson et al., 2018). Till exempel, ska en person i ett singelhushåll behöva flytta ifall denne träffar en partner? Kan ett sovrum även bli en matsalsdel, ett hemmakontor eller ett hobbyrum? Flexibilitet i en planlösning handlar även om att olika typer av familjer med olika typer av behov ska kunna bruka den utan att känna sig begränsade.

3.4.3 Möblerbarhet

Möblerbarheten syftar till att rymma all nödvändig möblering i kök, vardagsrum samt sovrum. I till exempel köket skall ett matbord av rimlig storlek få plats. Vardagsrummet ska ha plats för soffa eller soffgrupp, bokhylla, media (till exempel tv) och möjligen en extra matgrupp. Sovrummet ska helst rymma en dubbelsäng, alternativt två stycken enkelsängar samt ett skrivbord. Möblerna ska helst gå att arrangera på olika sätt (Boverket, 2020).

3.4.4 Dagsljus

Dagsljus i en bostad är nödvändigt ett kvalitativt boende. Dagsljuset kan påverkas av fönster-golvyta-förhållandet där fönsterarean ska täcka minst 10% av golvarean i ett rum, men även av antalet fönster (Boverket, 2020). Dagsljus bör finnas i alla sociala ytor såsom vardagsrum och kök. För lägenheter på 2 RoK och uppåt bör även tillgång till dagsljus finnas i sovrum.

3.4.5 Yteffektivitet

En bostad blir mer yteffektiv desto mindre yta som tas upp för att rymma alla funktioner. Till exempel är 4 RoK på 94m2 _{bättre än en lägenhet på 3 RoK på 92m}2 _sätt

till yteffektivitet. Fler rums ryms på nästan samma yta och planlösningen blir därför mer yteffektiv (Nylander, Femenias och Andersson et al., 2018).

3.5 Tidigare komplementbyggnaders historia, syfte och

ändamål

3.5.1 Friggebod

Upplåtelseformen fick sitt namn efter dåvarande bostadsminister Birgit

Friggebo (Folkpartiet) som 1979 lät avskaffa bygglovsplikten för

komplementbyggnader med en area på högst 10m2_{. Innan dess krävdes bygglov för att}

få tillåtelse att uppföra alla typer av byggnader på privat mark. Den 1 januari 2008 tillträdde en lagändring gällande friggebodar som innebar att det blev tillåtet att

uppföra en friggebod med en ökad yta av 5m2_{, det vill säga 15m}2_{, utan}

bygglov (Boverket, 2020).

En friggebod får alltså ha en maximal byggnadsarea på högst 15m2_{. Ifall flera}

friggebodar önskar uppföras på samma tomt får den sammanlagda arean inte överstiga

15m2 _{(PBL 9:4). Vidare i PBL 9:4 beskrivs följande kriterier som måste vara uppfyllda}

för att en byggnad ska vara en friggebod:

• det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten

• den ska vara en komplementbyggnad

• den får vara högst 15,0m2

Teoretiskt ramverk

• den ska vara fristående

• den ska placeras i omedelbar närhet till en-eller tvåbostadshus

• den ska placeras minst 4,5 meter från gräns, om den skall placeras närmare tomtgräns krävs tillstånd från berörd granne.

• att friggeboden inte kräver bygglov enligt den detaljplan eller de

områdesbestämmelser som gäller för området

Nedan visas en bild på en Friggebod 15m2

Figur 2: Friggebod Julia 15m2 _(Polhus,

2020). Tillgänglig: https://www.polhus.se/product/friggebod-julia/486

3.5.2 Attefallshus 25m2

2 juli 2014 kom ytterligare en lagändring som bygglovsbefriade komplementbyggnader upp till 25m2_{, jämfört med tidigare friggebodar på maximala 15m}2_{. Den främsta}

avsikten med denna utökning var att det skulle göra det möjligt att bruka en

komplementbyggnad som permanentbostad och därmed avhjälpa

bostadsbristen genom till exempel uthyrning. Huset fick dock en annan effekt än den regeringen hoppats på då husen istället användes som kontor, ateljé eller gäststuga (Riksdagen, 2019).

Den nya upplåtelseformen fick liksom föregångaren Friggebod namnet efter aktiv bostadsminister. Därför fick komplementbyggnaden folkmunsnamnet Attefallshus eftersom bostadsminister 2014 var Stefan Attefall (Kristdemokraterna).

Teoretiskt ramverk Nedan visas en bild på ett Attefallshus 25m2

Figur 3: Attefallshus Eva 25m2 _(Polhus,

2020). Tillgänglig: https://www.polhus.se/attefallshus-eva-p-1868

3.5.3 Attefallshus 25m2 _{användningsområde}

Attefallshus har på sin hemsida under 2018 sammanställt ett resultat som gjorts för en undersökning om attefallshus användningsområde som gjorts under 2017. Resultatet baseras på 169 svar och visar på att det populäraste användningsområdet för ett attefallshus 25m2 _{till 42% var uthyrning, 40% gästhus och resterande till växthus,}

kontor, garage och annat (Attefallshus, 2018).

3.6 Den nya komplementbostaden på 30 m

I juli 2019 meddelade nuvarande bostadsminister Per Bolund

(Miljöpartiet) ett förslag på en bygglovsbefriad komplementbostad på maximalt 30m2_.

Bolund (2019) skrev i sin tweet att det blir en frihetsreform för fler men att det även skulle ge bättre bostäder på bostadsmarknaden. Enligt Bolund ger de fem extra kvadratmetrarna helt andra förutsättningar för planlösning och tillgänglighet än vad attefallshuset kunnat erbjuda tidigare. I folkmun kan huset kallas ”Bolundare” efter ministern själv då tidigare friggebod (15m2_{) och attefallshus (25m}2_{) fått sina inofficiella}

namn från dåvarande/tidigare bostadsministrar Birgit Friggebo och Stefan Attefall.

Det nya komplementbostadshuset på 30m2 _{förväntas därför kunna avhjälpa}

bostadsbristen på ett bättre sätt än vad tidigare attefallshus kunnat göra. Detta eftersom attefallshus 30m2 _{kommer att ha kravet att brukas som permanentbostad eller}

fritidsboende - till skillnad från den tidigare nämnda upplåtelseformen som kunde brukas som garage, ateljé, gäststuga eller helt enkelt som en tillökning av boytan (Riksdagen, 2019).

Teoretiskt ramverk

De nya reglerna innebär därmed att husen nu får uppgå till 30m2 _{istället för de tidigare}

25m2_{. Detta innebär att det går att bygga större utan att behöva ansöka om bygglov,}

däremot krävs en enklare bygganmälan innan huset uppförs. Attefallshus 30m2 _kommer

att ha högre krav på sig då de måste följa BBR:s regler eftersom de ska brukas som permanentbostäder. Det innebär då inte bara högre tillgänglighetskrav, utan även krav på bättre isolering och fönster eftersom de är ämnade att vara ”året-runt-boenden”. 

I PBL 9:4 beskrivs följande kriterier måste vara uppfyllda för att en byggnad ska räknas som ett attefallshus 25m2 _{eller 30m}2_:

• Huset måste uppföras på en tomt där det finns en befintlig bostad i form av en- eller tvåbostadshus.

• Huset måste vara helt fristående och får därför inte vara en tillbyggnad på befintlig bostad eller komplementbyggnad.

• Huset har en tillåten taknockshöjd på maximalt 4 meter.

• Huset får vara högst 25m2 _{om det är en komplementbyggnad.}

• Huset får vara högst 30,0m2 _{om det är ett komplementbostadshus.}

• Huset måste placeras med närhet till den befintliga huvudbyggnaden

• Huset måste placeras med minsta avstånd 4,5 meter från tomtgräns, annars krävs tillstånd från grannar.

• Huset måste uppfylla kraven för vatten och avlopp.

• Huset måste följa tillgänglighetskraven enligt BBR (Boverkets Byggregler) och PBL (Plan- och Bygglagen).

• Huset ska placeras minst 30,0 meter från järnväg

Nedan visas en bild på en Bolundare/Attefallshus 30m2

Figur 4: Bolundare/Attefallshus Edwin

30m2 _{(Polhus, 2020). Tillgänglig:}

Teoretiskt ramverk

3.7 Olika sätt att implementera attefallshus 30m

_{i samhället}

För implementering av attefallshus 30m2 _{i samhället krävs företag som tillverkar,}

förmedlar och säljer denna typ av bostad. Under kapitlet diskussion och slutsatser tas även företag upp som potentiellt skulle kunna tillverka och sälja attefallshus; detta för att redovisa chans till ytterligare implementering av attefallshus 30m2 _{i samhället.}

3.7.1 Byggvaruhandel och leverantörer av attefallshus

Att bygga ett attefallshus 30m2 _{är ett krävande och komplext projekt av olika}

anledningar. Det kan vara dyrt att anlita företag, vara tidskrävande och komplext att bygga på egen hand (Scheer och Loos, 2002).

Figur 5:Scheer C. and Loos P. (2002), Customer-oriented Products and Services Classification: discussion of traditional concepts and suggestion of an internet-based business model, Proc Conf. 3rd International NAISO Symposium on the Engineering of Intelligent Systems (EIS, Malaga, Spain, available online

at: http://chris.scheer.bei.tonline. de/docs/scheer02_eis_paper.pdf

Om man själv tar sig an ett projekt att bygga ett attefallshus 30m2 _{på egen hand}

krävs bland annat en byggsats. Det finns flera olika byggvaruhus runt om i Sverige som återförsäljer byggvaror och byggsatser och som omsätter stora pengar i sammanhanget (Boupplysningen, 2020).

Attefallshus.se är en mötesplats för köpare och säljare av attefallshus där över 20 olika tillverkare och leverantörer listas, vilka regler som gäller samt olika tips som man kan dra nytta av. Aktörer som listas är uppdelade i två sektioner där ena består av

leverantörer av byggsatser och den andra av

leverantörer för nyckelfärdiga attefallshus (Attefallshus, 2020).

3.7.2 Botello

Botello är en bostadsaktör som i samarbete med Bostadsförmedlingen i Stockholm har tagit fram ett koncept där företaget arrenderar privatägda tomter direkt att villaägaren. För 40 000kr om året kan en privatperson arrendera ut 30m2 _{av sin tomt}

Teoretiskt ramverk

och på så sätt bidra till bostadsmarknaden. Kostnader och arbetet kring uppförandet och ligger hos företaget. Allt som är kopplat till fastigheten ansvarar Botello för (Botello, 2019).

Denna komplementbostad kommer till följd av storleksökningen att behöva tillgänglighetsanpassas. Moduler kommer byggas i fabrik och lyftas på plats efter grundläggning gjort av underentreprenörer. En arkitekt har arbetat fram en modell som skulle passa optimalt för uthyrning. På tio år kommer upp till 10 000 nya bostäder i hela landet tillföras och inom tre år kommer 1000 nya bostäder i Stockholm tillföras. Detta gör att Bostadsförmedlingen kan erbjuda fler bostäder och därmed bidra till att minska bostadsbristen (Anders Siljevall, 2020).

3.8 Sammanfattning av valda teorier

En kombination av intervjuer, enkäter samt redan befintliga undersökningar och pågående projekt bidrar med förståelse kring hur attefallshus 30m2 _{potentiellt kan}

komma att brukas och hur marknaden ser ut för upplåtelseformen, samt vad som kan göra den mer attraktiv att bruka som bostad.

En inblick från tidigare rapporter kring hur attefallshus 25m2 _visar

på olika användningsområden. För att öka intresset kring nya attefallshus 30m2 _kan

företag som Botello visa på nya koncept.

De olika intervjuerna som gjorts visar på de berörda aktörernas syn på ämnet. Allmänna råd och föreskrifter ger möjlighet till nya förslag och möjligheter för attefallshus 30m2 _{som förväntas bli en bättre lösning för att avhjälpa bostadsbristen.}

Empiri

4 Empiri

Följande kapitel redovisar enkät- samt intervjusvar. Empirin hjälper till att understödja den analys och diskussion som tas upp senare i rapporten.

4.1 Enkätundersökning Rosenlund

För att analysera intresset av att uppföra ett attefallshus 30m2 _{i Jönköping delades en}

enkät ut till 100 hushåll i villaområdet Rosenlund. Rosenlund valdes eftersom tomterna generellt sett är generösa och skulle i flera fall rymma ett attefallshus på 30m2_.

Områdets är lugnt och naturnära med ett attraktivt läge precis utanför stadskärnan. Målgruppen är främst villaägare med förutsättningar till att uppföra ett attefallshus på 30m2 _{på sin tomt. I området finns en blandning av olika upplåtelseformer, men}

majoriteten är villor. Av 100 stycken utdelade enkäter besvarades 34 stycken. Enkäten besvarades online med hjälp av en QR-kod och presenteras under bilagor. Nedan redovisas resultatet fråga för fråga från områdets invånare.

4.1.1 Nuvarande boendeform

Nedan visas en bild på enkätens första fråga som gav svar på nuvarande boendeform. Detta för att kunna se vilken den främsta målgruppen var.

Empiri

4.1.2 Användningsområde

Nedan visas en bild på enkätens andra fråga som efterfrågade syfte för det nya attefallshuset.

Figur 7: Procentandel för vilket användningsområde.

4.1.3 Storlek

Nedan visas en bild på enkätens tredje fråga som undersökte ifall ytan var tillräcklig.

Empiri

4.1.4 Tillgänglighet

Nedan visas en bild på enkätens fjärde fråga som undersökte inställningen till kravet på tillgänglighet.

Figur 9: Procentandel som är för tillgänglighetskrav.

4.1.5 Intresse

Nedan visas en bild på enkätens femte fråga som undersökte det generella intresset av att uppföra ett attefallshus.

Empiri

4.2 Intervju stadsbyggnadskontoret Jönköpings kommun

För att uppnå ökad validitet och reliabilitet för de utförda intervjuerna med Jönköpings kommen gjordes två intervjuer med två olika anställda från stadsbyggnadskontoret. Den ena gjordes muntligt där den anställdes svar spelades in och sedan transkriberades till textform. Den andra intervjun gjordes via mail. Då två personer intervjuats redovisas transkriberade svar i bilagor medan en sammanfattning redovisas nedan.

4.2.1 Jönköpings kommun, besvarade av bygglovskoordinator

Bygglovskoordinatorn påstår att bostadsbristen i Jönköping inte är påtaglig i dagsläget och är ingen kris. Därför görs inget åt situationen då det inte påtagligt påverkar bostadsbristen.

Kommunen bör se över gamla detaljplaner för att maximera användningen av mark för

att nya områden ska skapas. Attefallshus 30m2 _{kan i så fall vara positivt eftersom de}

kan frångå detaljplanen. Attefallshuset 25m2 _{blev lite av en besvikelse och var inget}

som kommunen använde sig av för att lösa

bostadsbristen. Det finns missförstånd för brukandet av vad syftet är, de flesta tror att man kan bruka den för annat än bostad.

Enligt bygglovskoordinator har kommunen heller inte förändrat sitt arbetssätt för att

implementera attefallshus 30m2_{. Kommunen hänvisar främst privatpersoner till att}

uppföra denna typ av upplåtelseform eftersom byggnadstypen inte är något som kommunen satsar på att uppföra, men att de ser positivt på byggnadens syfte. Det är förmodligen upplåtelseformen som spelar roll, det behövs byggas tätare, högre och en breddad stad för att lösa bostadsbristen.

4.2.2 Jönköpings kommun, besvarade av bygglovschef på stadsbyggnadskontoret

Enligt bygglovschefen på kommunen råder bostadsbrist, att det är underskott på främst hyresrätter men att kommunen snabbt bygger nya bostäder. Hon har inget svar på hur omfattande underskottet är då hon inte driver frågan. Inom en snar framtid kommer 300 studentbostäder byggas och målet är ännu fler. Kommunen har ett kommunalt bostadsförsörjningsprogram som vi följer för att skapa bra förutsättningar för ny byggnation.

Cirka 5 attefallshus 25m2 _{i Jönköpings kommun och endast 1 attefallshus 30m}2 _sedan

reglerna ändrades 1 mars. En ökning under sommaren kan dock ske. Hon menar att det är en bra lösning med 5 extra kvadratmeter eftersom det finns bättre möjlighet att lösa funktioner, enl. BBR, för att kunna räknas som en bostad.

4.3 Intervju Myresjöhus AB, besvarat av avdelningschef för

teknik- och produktsupport

Transkriberade svar redovisas under följande intervjufrågor.

Hur ser Myresjöhus AB på attefallshus 30m2_{? För- och nackdelar?}

Med dagens varumärken inom bolaget tror jag inte att konceptet Attefallshus skulle få vara ett eget koncept, men väl ett komplement till MH-kunder som har lite större tomter och som önskar ha in extra inkomster genom uthyrning eller ett eget komplex lite mer på landet om man får gäster! Vi har idag ett framtaget koncept för OBOS Sidobyggnader, kanske en chans att ett koncept OBOS Fritidshus ”Attefall”

Empiri skulle vara möjlig?

Finns intresse hos företaget att tillverka denna typ av byggnad? Har det diskuterats tidigare?

Både ja och nej. I högkonjunktur tveksamt, då lönsamheten skulle vara för klen i förhållande till kundernas permanenta boende. I lågkonjunktur, måste man vara öppen för alla förslag och idéer. Jag tror frågan varit uppe tidigare men inte 100 säker. Men eftersom Vi strävar efter att vara en ansvarstagande samhällsutvecklare, och förverkliga kundernas drömboende där man vill leva och bo, så vet man aldrig

Finns det intresse hos kunder och hur märks i så fall det?

Både ja och nej. Genom kunder som önskar styckehus till parhus, flerfamiljsboende, eller önskar inreda i våra sidobyggnader eller köpa en sb-typ som heter Lillstugan.

Hur ser Myresjöhus på följande potentiella koncept?

- att förmånligt kunna köpa till ett attefallshus på 30 m2 _{vid köp av Myresjöhus}

(standard eller anpassad efter hustyp). Faller på lönsamheten.

- att förmånligt kunna köpa till ett attefallshus på 30 m2 _{i efterhand till kundens}

Myresjöhus.

Jobbar med nyproduktion, ej möjligt att köpa till efter avslutas affär på samma kontrakt.

- att sälja fristående attefallshus på 30 m2 _{separat till övriga kunder.} Möjligt!?

Tror ni att detta skulle påverka Myresjöhus omsättning och bli ett framgångsrikt koncept? I så fall varför eller varför inte?

Som komplement men inte ett eget koncept, konjunkturen avgör.

Våra norska ägare idag, tittar mer på flerfamiljshus i 4–6 våningar än små byggnader på ca 30m2_.

Är attefallshus 30m2 _{ett koncept som Myresjöhus skulle kunna satsa på i}

framtiden?

Inte just nu men i framtiden vet man aldrig?

Har ni någon idé för hur attefallshus på 30m2 _{kan bli mer attraktiva bostäder?}

Beror på inriktning, för uthyrning till student, som äldreboende, LS-boende eller som fritidshus?

Övriga tankar

Attefallshus 30m2 _{tror jag det finns en marknad för bara man bestämmer sig visionen}

och affärsupplägget, samt hittar ägare som är beredda att satsa!

4.4 Myresjöhus kunder

För att undersöka intresset för attefallshus 30m2 _{hos Myresjöhus kunder har 3 personer}

Empiri

nyligen byggt ett Myresjöhus eller är under byggprocess. Intervjufrågor med transkriberade svar bifogas under bilagor. Nedan redovisas en sammanfattning av svaren från intervjupersonerna.

Intresset för attefallshus 30m2

Intresset hos kunder verkar finnas hos kunderna på Myresjöhus och de verkar tycka att det är en praktisk byggnad att ha på sin tomt. De verkar som att kunderna någon gång, antingen vid byggskede eller i efterhand skulle vilja bygga ett attefallshus med syfte att använda som gäststuga eller för uthyrning.

Hur ser ni på tillgänglighetskravet?

Tillgänglighetskravet verkar vara en viktig del för kunden. Tanken om att slopa kravet finns, men att det bör finnas var övervägande. De menar på att en bostad ska vara tillgänglig för alla.

Vilka ytor prioriteras?

Svaren på denna fråga varierade och inget direkt resultat fanns. I topp tre prioriterade ytor finns alltid vardagsrum och kök med. Minst prioriterade ytor är hall och loft. Däremellan varierar badrum och sovrum.

Övriga tankar

Brandavskiljning mellan byggnader är en aspekt att tänka på då det kan vara svårt att uppnå 8 meters avstånd. En öppen planlösning med separerad badrums- och sovdel är att föredra.

4.5 Sammanfattning av insamlad empiri

Den insamlade empirin bidrar till en diskussion och slutsats gällande varje frågeställning. Empirin är noga insamlad för att bidra till att uppnå syftet med rapporten. Varje avdelning är noga vald för att kunna föra en givande och relevant diskussion och som för ämnet vidare. Empirin är bred eftersom olika aktörer tillfrågats och fått ge sina svar på respektive frågeställningar. Bostadsaktörerna visar intresse för möjligheterna av ett införande av upplåtelseformen i samhället. De tillfrågade kunderna till Myresjöhus visar på ett intresse kring anskaffande och implementering på den privatägda tomten. Även enkäten visar på att villaägare är intresserade av att uppföra ett attefallshus på sin tomt.

Analys och resultat

5 Analys och resultat

5.1 Analys

I detta kapitel redovisas en analys av resultaten baserade på den insamlade empirin med hjälp av det teoretiska ramverket. Resultatet besvarar frågeställningarna på ett vetenskapligt hållbart sätt med syfte att uppfylla målet med rapporten.

5.1.1 Intervju Jönköpings kommuns stadsbyggnadskontor

Enligt bygglovskoordinatorn på Jönköpings kommun är inte bostadsbristen påtaglig och upplevs inte vara ett krisläge. Det behövs heller inga drastiska åtgärder.

Bygglovschefen däremot påstår att det råder bostadsbrist och att

kommunen åtgärder detta genom att bygga nya bostäder. Flera bostäder har byggts och det ska byggas fler. Hyresgästföreningens enkät visar på omfattande bostadsbrist i de flesta storstäder i Sverige och att ingångströskeln är för hög för att ta sig in på bostadsmarknaden. Att bygga fler nya bostäder med höga hyror är något som Jönköpings kommun bör kolla mer på för att det ska avhjälpa bostadsbristen.

I Jönköpings kommun har det endast byggts fem attefallshus 25m2 _{och sedan nya}

reglerna kom har endast ett attefallshus 30m2 _{byggts. Detta är ingenting kommunen}

satsar på i dagsläget för att avhjälpa bostadsbristen och ser ingen satsning framöver samtidigt som intervjuer, enkäter och teoretiskt ramverk visar på ett intresse i att implementera attefallshus 30m2 _{i samhället.}

Intervjusvaren från Jönköpings kommun stärker även regeringens påstående att attefallshus 25m2 _{blev misslyckat då det fanns missförstånd kring brukandet. Nytt}

krav på bostad och en större yta är ett bra alternativ enligt bygglovschefen eftersom det finns en större chans att rymma alla funktioner enligt BBR:s krav.

5.1.2 Myresjöhus AB

Myresjöhus ser positivt på attefallshus 30m2_{, men har inte frågan uppe just nu. I}

koncernen OBOS, där Myresjöhus ingår drivs ett koncept gällande sidobyggnader

och möjligtvis skulle ett tillhörande koncept för attefallshus kunna införas.

Attefallshus skulle även kunna bli ett komplement till Myresjöhus kunder i framtiden. Intresset för att tillverka denna byggnad finns till viss del, men hänger på konjunkturen. Vid lågkonjunktur kan en idé som denna vara intressant, men lönsamheten skulle inte öka i förhållande till kundernas permanentboenden enligt företaget.

Avdelningschefen stärker att Myresjöhus är en ansvarstagande samhällsutvecklare och

med det är införandet av attefallshus 30m2 _{inte ett helt omöjligt koncept i}

framtiden. Däremot finns det en marknad för denna typ av bostad om man bestämmer sig för en vision och ett affärsupplägg samt hittar ägare som är intresserade.

Att hustillverkare likt Myresjöhus lyfter frågan och skapar en vision och ett attraktivt affärsupplägg, skapar ett större intresse hos kunder. Detta är något som kan skapa fler attraktiva bostäder och på så sätt avhjälpa bostadsbristen i hela landet.

5.1.3 Myresjöhus kunder

Enligt intervjuerna finns en positiv inställning till attefallshus 30m2 _{hos Myresjöhus}

kunder. Två av tre intervjupersoner som bor i nyproducerad villa kan tänka sig att investera i ett attefallshus 30m2 _{med syftet att bruka det som bostad. Alla tre har dock}

Analys och resultat

en positiv inställning. Detta visar på att intresset för attefallshus 30m2 _{finns och att detta}

potentiellt kan bidra till fler bostäder.

5.1.4 Enkätundersökning

På enkäten som skickades ut i området Rosenlund svarade 34 personer där resultatet

visar på ett intresse för attefallshus 30m2_{. Majoriteten, cirka}

59% av de medverkande skulle vilja ha ett attefallshus 30m2 _{på sin tomt och de}

flesta skulle använda denna bostad som gästhus (cirka 39%) eller för uthyrning (cirka 35%). Cirka 9% av de besvarande skulle använda det som extra bostadsyta. Detta visar att ett intresse finns medan kommunen påstår att det inte verkar finnas något intresse. Ett befintligt område som Rosenlund skulle därför potentiellt få in cirka 60 bostäder efter undersökningen. Detta visar på att ett antal bostäder kan implementeras i redan befintliga bostadsområden.

Ett attefallshus 30m2 _{är tillräckligt stort och visar inte på behov av större ytor för denna}

typ av byggnad. Enligt svaren på frågan om tillgänglighet tycker majoriteten, cirka 68% dock att tillgänglighetskravet bör slopas. Detta säger emot regeringens ena syfte med storleksökningen, att tillgänglighetskravet kan tillämpas.

Tillgänglighetskravet tycks vara en viktig faktor gällande denna typ av bostad då de påstår att det ska vara till för alla. 1 av 3 intervjupersoner påstår dock att det inte bör finnas, men att vid behov så skulle den åsikten ändras. Detta förstärker regeringens syfte med storleksökningen, att tillgänglighetskravet bör finnas och att huset ska brukas som bostad.

5.2 Frågeställning 1

5.2.1 Varför gav inte attefallshus 25m2 _{regeringens önskade effekt på}

bostadsbristen?

Reglerna för uppförande av attefallshus 25m2 _{och 30m}2 _{är förhållandevis lika med}

undantaget att attefallshuset på 30m2 _{måste brukas som komplementbostad. Den}

tidigare upplåtelseformen har gått under kategorin komplementbyggnad, vilket gör att den liksom beskrivet under punkt 3.5.2 kan brukas som till exempel ateljé, garage eller gäststuga eller liknande.

Regeringens förhoppning om att privatpersoner skulle upplåta huset på sina tomter för uthyrning, stämde inte överens med vad som faktiskt blev resultatet. Husen användes istället för privata ändamål och avhjälpte således inte bostadsbristen i någon större utsträckning. Det går att avläsa i resultatet från enkätundersökningen att intresset för

användningsområde för attefallshus 30m2 _{speglar det intresse som fanns för det}

tidigare på 25m2_{. Resultatet visar främst att det finns ett intresse för uthyrning, men}

även ett intresse för att bruka det som gäststuga eller förvaring.

I intervjun med Jönköpings kommuns stadsbyggnadskontor medger intervjupersonerna att attefallshuset på 25m2 _{blev lite av en besvikelse samt det inte var något som}

Analys och resultat

5.3 Frågeställning 2

5.3.1 Hur skulle attefallshus 30m2 _{kunna implementeras i samhället?} Liksom beskrivet i föregående punkt var regeringens förhoppning med attefallshuset på 25m2 _{att privatpersoner skulle upplåta huset på sina privata tomter för uthyrning. Denna}

vision gäller även för attefallshus på 30m2_{. Enligt enkätundersökningen från}

villaområdet Rosenlund i Jönköping kan ett tydligt intresse läsas av då den större delen av deltagare svarade JA (Fig. 10) på frågan ifall de var intresserade av att uppföra ett attefallshus på sin tomt. De allra flesta svarade dessutom att de skulle använda bostaden för uthyrning (Fig. 7).

Vidare undersöktes även alternativ till att endast privatpersoner

får uppföra attefallshus på sina tomter. Alternativen skulle kunna vara till exempel olika typer av företag, föreningar eller kommun. Botello är företaget vars affärsidé kretsar kring att arrendera ut mark tillsammans med ett attefallshus på din tomt i syfte att tjäna pengar. Myresjöhus som är en hustillverkare visar i intervjun ett intresse för framtida lösningar av huset och dess användningsområde. Intervjun med Jönköpings stadsbyggnadskontor visar att attefallshus inte är något de satsar på för att avhjälpa bostadsbristen och att det därför inte ligger i deras intresse att utveckla idén. De lägger istället över ansvaret, liksom regeringen, på att privatpersoner vill upplåta husen på sin tomt. Enligt kommunen ligger inte problemet i antalet bostäder, utan i upplåtelseformerna. Det byggs för få hyresrätter och för många bostadsrätter. För att få attraktiva bostäder nämner de även att alternativet att bygga högre och tätare skulle vara ett alternativ för att få mer kvalitativa bostäder närmare stadskärnan.

5.4 Frågeställning 3

5.4.1 På vilket sätt kan ett attefallshus på 30m2 _bostandard

bli mer attraktiv än den för attefallshus på 25m2_?

Det mest uppenbara som kan höja bostandarden i ett attefallshus på 30m2 jämfört mot

de tidigare 25m2 _{är ökningen av yta. Mer yta ger en förhöjd bostandard i och med att}

de fem bostadskvalitéerna som tas upp under punkt 3.4ökar. Även intervjupersonerna

från Jönköpings Kommuns stadsbyggnadskontors intervju medger att Attefallshus 30m2 _{skulle vara en bättre lösning än det föregående huset på 25m}2_{. Detta eftersom det}

finns en större chans att rymma alla funktioner enligt BBR:s krav.

Med den större ytan i attefallshus 30m2 _{och kravet på att det måste brukas som bostad}

medför kravet på tillgänglighet. I enkätundersökningen visar resultatet att kravet på tillgänglighet bör slopas, medan svaren från intervjuerna med företag och kommun anser att det ändå bör finnas ett krav.

5.5 Koppling till målet

“Syftet och målet med undersökningen är att undersöka hur och om bostäder i form av attefallshus 30m2 _{kan vara ett attraktivt boendekomplement med målet att avhjälpa}

bostadsbristen”.

Resultatet från frågeställningarna bidrar till en slutsats och att nå målet. Svaret på

första frågeställningen om

varför inte attefallshus 25m2 _{gav det resultat som regeringen hoppats på, ger möjlighet}