75 år sedan bombningen i Hiroshima
En studie av informationsgrafik med fokus på etik.
Linnea Palmgren
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen informativ illustration
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Lasse Frank
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
Abstract
The following essay is a thesis in information design with orientation on informative illustration. The purpose of this study is to investigate, based on a given graphic assignment, how to shape an event that is a response to the great big and world-wide event, the bombing in Hiroshima. The purpose of the thesis is to explore how, in an ethical way, the way radiation can be seen on people who was on the scene. The aim of the work is to design a visualization that is ethical and at the same time easily understandable and interesting.
This study is done after a graphic assignment assigned from the TT news agency. This graphic shows the effects of the radiation from the atomic bomb in Hiroshima on the population of the city and the magnitude of the consequential damage. The final design was formed by data collection and theories in visual rhetoric and cognition. Methods that have been used are a survey as well as a method for creating ethical visualization described by Katherine Hepworth, a professor of visual journalism.
The results of the survey show that in order to create an ethical visualization, one must work close to one's target group. Find out what they have for past experiences and knowledge in the subject you are working on. The choice of manners also affects the feeling of images and how to interpret them.
Keywords: Informative illustration, Information design, Ethics, Information graphics, design
Sammanfattning
Följande undersökning är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning informativ illustration. Denna studie syftar till att utifrån ett givet grafikuppdrag undersöka hur man kan gestalta en händelse som är ett svar på den väldigt stora och världsomställande händelsen, bombningen i Hiroshima. Syftet med
examensarbetet är att utforska hur man, på ett etiskt sätt, kan gestalta hur
strålningen påverkade människorna på platsen. Målet med arbetet är att utforma en visualisering som är etiskt och samtidigt lätt förståelig och intresseväckande.
Denna studie är utförd efter ett grafikuppdrag som är tilldelat från TT nyhetsbyrån. Denna grafik ska redogöra för de effekter som strålningen från atombomben i Hiroshima drabbade befolkningen i staden och hur stora följdskadorna har blivit. Genom datainsamling och teorier inom visuell retorik samt kognition utformades den slutgiltiga gestaltningen. Metoder som har används är enkät samt en metod för att skapa etisk visualisering som är beskriven av Katherine Hepworth. Hepworth är professor inom visuell journalistik.
Resultatet av undersökningen påvisar att för att skapa en etisk visualisering måste man jobba nära sin målgrupp. Ta reda på vad de har för tidigare erfarenheter och kunskaper inom det ämnet man jobbar med. Valet av manér påverkar också känslan av bilder och hur man tolkar dem.
Nyckelord: Informativ illustration, Informationsdesign, Etik, Informationsgrafik, gestaltning
Förord
Jag skulle vilja inleda denna rapport med att tacka min handledare Lasse Frank som har gett mig stöd och peppande ord under denna period.
Jag skulle även vilja tacka TT Nyhetsbyrån som har gjort detta arbete möjligt. Tack till hela gänget på grafikavdelningen som har gett mig förtroendet. Samt tack till er feedback under arbetet.
Till sist vill jag tacka min familj och mina vänner som alltid stöttar mig och peppar mig med positiv energi.
Innehållsförteckning
... 1 Abstract ... 2 Sammanfattning ... 3 Förord ... 4 Innehållsförteckning ... 5 1. Inledning...………..7 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Syfte ... 7 1.3 Problemformulering ... 7 1.4 Frågeställning ... 8
1.5 Målgrupp och kontext ... 8
1.6 Avgränsning ... 8 2. Teori………...10 2.1 Tidigare forskning ... 10 2.2 Visuell retorik ... 11 2.3 Kognitiv visualisering ... 12 2.4 Perception ... 13 3. Metod……….14
3.1 Etisk visualisering beskriven av Katherine Hepworth ... 14
3.2 Enkät ... 19
4. Empiri………21
4.1 Metod för etisk visualisering ... 21
5.1 Designprocess ... 35
5.2 Informationsurval ... 36
5.3 Skiss och layout ... 36
5.4 Informationsgrafiken ... 42
6. Diskussion och slutsats………...43
7. Källförteckning………45
7.1 Tryckta källor ... 45
7.2 Elektroniska källor ... 45
8. Bilagor………...46
8.1 Bilaga 1 - Enkätformulär ... 46
8.2 Bilaga 2 – Svar på enkätformulär ... 50
1. Inledning
Det inledande avsnittet redogör grunden för projektet och undersökningen. Först beskrivs bakgrunden till ämnet och uppdraget samt information om
samarbetspartnern TT Nyhetsbyrån. Därefter redogörs syftet, problemformuleringen, frågeställning, målgrupp och avslutningsvis avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Den 6:e augusti 1945 släpptes en bomb över staden Hiroshima i Japan. Det var världens första atombomb. Det sägs att cirka 100 000 människor dödades
omedelbart, det vill säga nästan 40% av befolkningen i staden. Inte nog med det så drabbades många av strålningsskador i form av olika sjukdomar
(laromkarnvapen.se). Detta är en händelse som inte bara påverkade dem som befann som på platsen, utan skakade hela världen och förändrade synen på krig och atomvapen för all tid framöver. Mitt arbete behandlar en visualisering som ska visa hur platsen och människorna blev påverkade av strålningen från bomben.
Den 6:e augusti i år är det 75 år sedan bomben släpptes. TT Nyhetsbyrån vill till dess tillhandhålla en visualisering som beskriven hur strålningen från bomben har påverkat platsen och befolkningen under de senaste 75 åren. Jag har fått detta uppdrag av TT Nyhetsbyrån. TT Nyhetsbyråns grafiker jobbar med att producera och sälja bilder. Denna informationsgrafik ska användas i en artikel i en bilaga till den kommande händelsen.
1.2 Syfte
Syftet är att utifrån ett tydligt formulerat grafikuppdrag gestalta, på ett lämpligt och etiskt sätt, hur strålningen från atombomben, som släpptes över Hiroshima,
påverkade platsen och människorna.
1.3 Problemformulering
Bombningen i Hiroshima är en händelse som påverkat många människor. Inte bara dem som befann sig på platsen utan hela världen har på något sätt blivit påverkad av denna händelse. Genom att göra en visualisering om hur människorna
världen. Man får enförståelse för hur atombomben inte bara drabbade människor där och då, utan skadade många människor med följdskador och sjukdomar. Problematiken kring hur man bör gestalta ett sådant känslosamt ämne innefattar ofta ett politiskt vinklat narrativ. Beroende på vem och vart i världen information kring händelsen sprids kan den vara vinklad att gynna en sida medan den andra sidan ses som förövarna.
Informationsdesignproblemet ligger i hur en informationsgrafik kan struktureras och göras etisk men samtidigt intressant och intresseväckande.
Informationsgrafiker om historiska och politiska ämnen kan lätt bli politiskt vinklade. En utmaning blir att hitta en neutral nivå på arbetet.
1.4 Frågeställning
Hur kan en informationsgrafik skapas inom etiska principer?
1.5 Målgrupp och kontext
Kontexten för arbetet är att visualiseringen ska anpassas efter tryckta tidningar. Tidningar som är prenumeranter på TT Nyhetsbyrån och tar del av deras tjänster. Målgruppen för gestaltningen är i huvudsak personer som läser tidningen i Sverige. Då TT Nyhetsbyrån säljer bilder till olika tidningar i Sverige är det många
människor som tar del av den, därför kan man säga att målgruppen är läskunniga människor i Sverige. TT Nyhetsbyrån har tidigare nämnt att de har olika
målgrupper beroende på om den är en tryckt grafik eller en webbgrafik. I detta fall kommer min gestaltning vara ett tryck. Problemet är dock att tidningarna som detta tryck kommer att befinna sig i ligger på olika delar av landet och har olika typer av läsare. Därför kommer jag att avgränsa målgruppen och anpassa innehållet i grafiken efter en äldre målgrupp i 40+ ålder med en del förkunskap om ämnet.
1.6 Avgränsning
Bombningen av Hiroshima är ett stort ämne med många olika infallsvinklar. Det beror även på vart i världen man skriver om detta ämne eftersom att det finns många åsikter om händelsen. Detta gör att det finns många sätt att berätta om händelsen. Jag har valt att anpassa mig efter hur vi ser på händelsen i Sverige och vad vi har för förkunskaper om ämnet.
Effekterna efter bomben var många och förödande. För att begränsa mitt område valde jag först ut olika inriktningar på mitt arbete. Det stod mellan effekterna av strålningen, vad som hänt på platsen och hur tekniken med kärnvapen har
utvecklas. För att gå vidare skrev jag upp alla tänkbara delar som skulle kunna vara med i de olika inriktningarna. Efter jag hade gjort detta valde jag den inriktning som kändes mest intressant. Jag valde effekterna av strålning. Jag har valt att inrikta mig på det eftersom att det är en vinkling som man vanligtvis inte ser eller läser om när det handlar om bombningen i Hiroshima.
Arbetet kommer inte att redogöra för den slutgiltiga gestaltningen eftersom att den måste korrekturläsas och anpassas helt och hållet efter TT Nyhetsbyråns process för publicering. Istället kommer denna rapport att fokusera på hur en
2. Teori
I detta avsnitt redogörs för de teorier jag har jobbat utifrån, varför jag har valt att jobba utifrån dem och hur dem har grundat gestaltningsarbetet samt hjälpt mig nå informationsmålet.
Då ramen av examensarbetet är begränsat har ingen fullständig litteraturöversikt gjorts, det hade varit för omfattande. Det hade dock varit att föredra. Jag har använt mig av teorier som jag anser relevant för ämnet.
Sökningen efter teorier har främst grundat sig i hur det är lämpligt att skapa en visualisering som handlar om ett väldigt seriöst ämne samt hur man bör utforma en visualisering för att den ska bli intressant och förståelig. Utöver teorier om hur man gestaltar data på ett etiskt sätt har jag sökt teorier som ligger under kognition. Hur upplägget av layouten bör utformas för att göra det lätt för läsaren att ta till sig informationen samt hur innehållet bör utformas för att tilltala läsaren.
De teorier jag har använt mig av är hämtade från artiklar samt kurslitteratur. Då många av dessa källor är använda inom utbildningen anser jag dem som relevanta och trovärdiga för detta sammanhang.
2.1 Tidigare forskning
2.1.1 Etisk visualisering
Begreppet etik handlar om vad som är gott och ont, rätt och fel (so-rummet.se). Etiken talar om för oss vad som vi anser är rätt och vad som vi bör undvika inom etiska situationer. Det är även viktigt att skilja på rätt enligt lagen och rätt enligt etiken. Det som är rätt enligt lagen är inte alltid det som är etisk rätt. Michael Corell är forskare inom informationsvisualisering. Han har skrivit artikeln Ethical
Dimensions of Visualization Research (2019). Corell skriver att
visualiseringsprojekt ofta beskrivs som en enkel väg mellan datainsamling och design till den avsedda användaren (2019 s.1). Detta döljer kritiska aspekter som kan bidra till projektets etiska karaktär. Vi har dock en skyldighet att göra det osynliga synligt. Jag tolkar detta som att etisk visualisering handlar om vad som är
rätt inom visualiseringar. Hur valet av text och bild påverkar intaget av
informationen hos användaren samt hur användaren tolkar innehållet och hur den blir påverkad.
För att jag skulle få större förståelse för vad etiskt visualisering är behövde jag läsa om tidigare forskning inom ämnet. Michael Corells forskning inom etik handlar om hur enormt stort inflytande data inom visualiseringar faktiskt har. Det finns på många sätt en visualiserings data kan vara bristande på den etiska fronten. Vad har vi egentligen för skyldigheter när det kommer till etisk visualisering? I hans forskning tar han upp de moraliska komponenterna i design och användningen av datavisualisering. Det handlar om vem man gör sina underökningar på, vad dessa har för bakgrund och möjligheter. Han påstår även att det inte finns något som kallas för ”rå” data, allt är skrivet av någon för någon. Därför är det viktigt att vara källkritisk när man samlar data.
Katherine Hepworths forskning kring etisk visualisering har hjälpt mig att förstå hur en process för etisk visualisering kan se ut. Hon menar på att det inte fungerar att eliminera partiskhet från visualiseringar. Det har istället en negativ konsekvens på människor (2020 s.1). Istället ska man fokusera på att strategiskt betona
partiskhet i visualiseringen. Det är både önskvärt och etiskt.
Corell samt Hepworths arbete är väldigt allmänt och på så sätt relevant eftersom att jag kan applicera forskningen på min datainsamling. Detta eftersom mitt ämne är någonting som är politiskt och kan vara vinklat på många sätt. De har gett mig en större insikt om hur man ska tänka när man skapar en visualisering som är partisk. För mig är det viktigt att tänka på för vem texterna är skrivna för när jag ska använda det i min visualisering. Men samtidigt finna en partiskhet som är lagom och fungerar för mitt arbete.
2.2 Visuell retorik
För att, som designer, skapa ett förtroende från sina användare har teori om hur retorik kan tillämpas på bildskapande varit till hjälp. Det finns tre olika retoriska tilltal, de är logos, etos och patos. Dessa går att applicera på bild likaväl som i tal. (Waern, Petterson & Svensson 2004 s.57-60).
Logos handlar om att användarna accepterar det som låter förnuftigt och värderar argumenten efter sina erfarenheter eller tankar om hur världen är (2004 s. 57). Då är det viktigt att ta reda på hur ens mottagare ser på världen och va de har för förkunskaper. Etos är väldigt viktigt i detta sammanhang. Det handlar nämligen om förtroendet. Det handlar även om hur vi bedömer information och tar till oss den.
skaparen har ansträngt sig för att förklara något på ett så bra sätt som möjligt. Det handlar alltså om att etos ligger i att användaren knappast ifrågasätter en välarbetad bild (2004 s. 59). Den tredje och sista är patos. Patos är det som berör oss
känslomässigt. Det är känslan som rörs genom en bild, mer än förnuft eller värderingen av sändaren (2004 s. 60).
Visuell retorik är relevant för mig på så sätt att genom min grafik berättar jag om en historisk händelse. Det gäller då att skapa ett förtroende för användaren. Den som tar del av visualiseringen ska känna att den är välarbetad och trovärdig.
2.3 Kognitiv visualisering
Kognitiva processer spelar en stor roll om hur man utformar en informationsgrafik så den blir förståelig för mottagaren. Cairo (2013 s.111) skriver att genom
förståelse för hur hjärnan bearbetar information kan man förbättra sitt arbete med informationsdesign och visualisering.
2.3.1 Uppmärksamhet
Inlärning börjar alltid med uppmärksamhet, nyfikenhet, spänning, förväntan eller rädsla (Petterson 2002 s. 207). Det är dock endast vissa bilder som fångar ens uppmärksamhet. Petterson förklarar att där vi tittar och varför vi tittar där, avgör vad vi ser (2002 s. 212). Han beskriver global till lokal skanning och att det innebär att vi märker först den övergripande strukturen för att sedan titta närmare på
detaljer eller informativa områden. Vi hittar dock snabbt de detaljer i en bild som vi anser vara den mest informativa och då lägger vi vår uppmärksamhet på dessa delar. Vi har alltid en referensram som är baserad på vår bakgrund, våra intressen, våra behov, känslor och den rådande situationen (2002 s. 215).
Detta är relevant för mig i arbetet då jag vill locka uppmärksamhet med mina visuella element i min gestaltning. Jag vill att de ska skapa ett intresse för användaren och få den att vilja läsa vidare.
2.3.2 Relationer mellan designelement
Ware beskriver design som en hybrid mellan inlärda symboliska meningar, det vill säga bilder som vi förstår från tidigare erfarenhet, och mönster som knyter ihop de olika designelementen (2008 s.58). Han menar på att en design kan bli visuellt effektiv om den uttrycker relationer med mönster som är enkla att uppfatta. Det finns olika sätt att skapa relationer. Det kan vara genom att använda sig av omslutande kontur runt objekt, genom gruppering och uppradning (2002 s.58).
Detta är relevant för mitt arbete eftersom att använda sig av denna teori i
gestaltningen ökar förståelsen för de olika designelementen. Man får även en större förståelse för vilka delar av visualiseringen som hör ihop.
2.4 Perception
Perception handlar om att uppfatta någonting. Uppfattningssystemet strävar efter att få tydlighet (Petterson 2002 s. 219). Petterson menar att våra sinnesorgan utgör tillsammans ett perceptuellt system som samlar in en enorm mängd överflödig information. Hjärnan ”översätter” sedan denna information i ett försök att relatera den till vår lagrad information, alltså våra tidigare erfarenheter (Petterson 2002 s. 217).
2.4.1 Perceptionsprocessen
Perception är en beteckning för de olika processerna där en organism får information. Vi gör omedvetet en ansträngning för att skapa en ordning i impulserna. Vi litar på våra sinnen för att ge oss information (Petterson 2002 s. 217). Vi litar på våra tidigare erfarenheter, tankar och värderingar på så sätt att dem ska skapa en mening från det våra sinnen tar in. Vi har så mycket information från omvärlden så att vi inte kan ta in allt, därför måste vi sortera ut vad vi vill se eller höra så vi kan sortera ut resten (2002 s. 217-218). Det är det första steget i
uppfattningen. Nästa steg handlar om att ytterligare behandla informationen
mentalt, eftersom att det första vi uppfattar är bara det som behövs för att förstå och uppfatta.
De två stegen av perceptionsprocessen: Det första steget handlar om att
informationen är automatisk och medvetslös. Det andra steget är medvetet och kräver uppmärksamhet. Den är detaljerad och sekventiell. Informationen är mer bestämd (2002 s. 218). Stimulans skiljer sig dock från person till person. En person kan uppfatta något och snabbt kunna interagera medan en annan kanske inte kan det alls (2002 s.219).
3. Metod
I nedanstående avsnitt beskrivs de metoder som har genomförts samt metodkritik. Den första metoden är en metod för framställande av etisk visualisering som är baserad på Katherine Hepworths forskning kring etik. Den andra metoden är enkät. Där beskrivs vad syftet är, hur jag har gått till väga samt den problematik jag stött på.
3.1 Etisk visualisering beskriven av Katherine Hepworth
Eftersom mitt arbete ska bli en etisk visualisering så har jag i arbetet använt mig och utgått ifrån en artikel skriven av Katherine Hepworth som är professor inom visuell journalistik. I hennes artikel Make me care beskriver hon en process för att skapa etisk visualisering.
Den beskrivna metoden är uppbyggd på ett antal steg. Dessa steg är:
3.1.1 Utforska data
Det första steget i metoden handlar om att utforska data. Det handlar om att i detta skede utveckla en förståelse genom att visuellt identifiera potentiella korrelationer, mönster, relationer och trender (2020 s.9). Man kan säga att aktiviteten styrs av frågan:
• Vad kan du hitta i den här informationen?
Hon beskriver att det finns två olika sätt att gå till väga för att samla information. Den första handlar om att söka information i rådata och den andra genom ett känslomässigt tillvägagångssätt (2020 s.10).
3.1.2 Omfatta påverkan
I detta steg är det dags att bestämma de övergripande gränserna. Identifiera vad som forskargruppen tycker är det viktigaste att visualisera, hur viktigt det är och för vem de vill visualisera (2020 s.9).
Utvärdera insatser: Genom att bestämma vad som står på spel för människor så
bli mer motiverade att gå igenom de stadierna som krävs för att kommunicera data till en extern publik (2020 s.10).
• Vad står på spel i denna visualiseringsinsats?
I detta steg identifieras vad som kan gå förlorat eller vinnas om visualiseringen är effektiv, ineffektiv eller helt vilseledande (2020 s.10). Detta mätas på olika nivåer av påverkan: globala, samhälleliga, organisatoriska och personliga. Det är sedan dags att göra en lämplig fördelning av resurser, tid och ansträngning inom forskargruppen.
Upprätta syfte: I detta steg är det dags att beskriva orsaken till att visualisera data
genom just denna visualisering (2020 s.11).
• Vad är din motivation för att dela det du hittade i den här informationen? I detta steg kan det även vara bra att identifiera motsatsändamål. Vad är motsatsen till det forskargruppen avsåg att förmedla med denna information i visualiseringen. Svaren kan hjälpa till att guida framtida steg i processen (2020 s.11).
Identifiera och lära sig om sin målgrupp: Vem vill forskarteamet påverka med
visualiseringen? Vem är den tänka målgruppen? (2020 s.11). • Vem vill du att din visualisering ska nå mest?
Det är viktigt att tänka på att visualiseringen ses alltid av fler än den tänkta målgruppen. Därför kan det även vara bra att identifiera oavsiktliga målgrupper. När det är gjort är det viktigt att utveckla en empatisk förståelse för målgruppen. Detta kan göras på olika sätt, bland annat interpersonligt som betyder att man möts och ställer frågor eller genom profilering som handlar om att använda en
kombination av tillgänglig data på användaren och tänkande verktyg (2020 s.11).
Bestäm typ av påverkan: Det finns fyra olika typer av påverkan. De är ledning,
spridning, underhållning och uttryck.
• Vilken effekttyp kommer att vara mest effektiv för min målgrupp? De första två effekttyperna levererar information främst genom information, de använder sig av känslor och estetik sekundärt. De andra levererar information främst genom intryck så som känsla och upplevelse av estetik (2020 s. 12).
3.1.3 Utveckla ramverket
Att kritiskt bedöma orsaken till datautforskning och visualiseringen, samt bilda en verbal och visuell känsla är det lämpliga uttrycket för ramenverket. Det lämpliga uttrycket kommuniceras genom sambandet mellan visuella och textuella
designelement (2020 s.12-13).
Empatisera med publiken: Att förstå sin avsedda publik men även oavsedda
utvidgas i detta steg till att vara empatisk med publiken och sammanfatta deras behov (2020 s.13).
• Vilka är min publiks största behov?
För att identifiera målgruppens behov kan man använda sig av olika metoder såsom intervjuer, observationer, profilering och kartläggning (2020 s.13).
Formulera mål: Att formulera ett mål för en visualisering innehåller de insikter
man fått från tidigare steg där man kombinerar data, teamets inverkan och publikens behov (2020 s. 13).
• Vad är målet med visualiseringen?
Skapa ramverk: Att använda målet för att skapa en grund för sitt ramverk, det vill
säga ett trovärdigt argument, är trovärdig och relevant för publiken (2020 s.14). • Vilket argument uppnår bäst detta mål?
Om det är ett kort avstånd mellan argumentet i visualiseringen och målgruppen bör den testas. Genom att testa argumentet kan man sedan förfina argumentet och öka relevansen för publiken (2020 s.14).
Granska litteratur om argumentet: sök efter och granska litteratur som hjälper att
få insikt om hur arbeten om samma ämne har sett ut tidigare (2020 s.14). • Vad säger litteraturen om argumentet?
3.1.4 Förbered datasatsen
Nästa steg handlar om att skapa en datasats specifikt för visualiseringar (2020 s. 14).
Kombinera källor: Hepworth beskriver en process som börjar med att ta ut den
över det till en ny mer specifik datasamling. Därefter ska man identifiera källor för att komplettera med mer relevant data som är det sista steget (2020 s.14-15).
• Vilka källor kommer jag att använda?
Sökningen och användningen av data samt tillägg av ny data styrs av det valda argumentet och målet som tidigare identifierats (2020 s.15).
Förbättra sanningen: Detta steg styrs av frågan:
• Kommer uppgifterna att hålla under granskning?
Ett sätt att göra det lättare för användarna att förstå den information man vill förmedla är att komplettera befintlig data med normaliserande data som är meningsfullt för målgruppen (2020 s.15).
Strukturera data: I detta steg är det dags att strukturera data och lägga till
nödvändiga beskrivningar (2020 s.15).
• Är datasatsen begriplig och navigerbar?
I detta steg kan man lägga till och komplettera ytterligare om det behövs.
Förfina ramverket: Baserat på innehållet i datasatsen kan man i detta steg justera
argumentet man använder sig av i visualiseringen (2020 s.15). • Hur behöver argumentet justeras?
3.1.5 Visualisera ramverket
Detta steg handlar om att identifiera det mest lämpliga sammanhanget för att presentera ramverket inom den slutliga visualiseringen (2020 s.15).
Granska litteratur om etik: Detta steg handlar om att granska den senaste
litteraturen om etisk visualisering (2020 s.16).
• Vilka är senaste etiska rekommendationerna?
Genom att ta reda på de senaste rekommendationer kan forskarteamet använda sig av uppdaterade metoder (2020 s.16).
Bestäm kontext: Vilket mediesammanhang passar bäst? Det är skillnad mellan
tryckta dokument och webben. Tryckta dokument som affischer och rapporter är mycket mer riktade när det handlar om vem som ser dem medan på webben kan vem som helst ta del av visualiseringen. Affischer och rapporter kan vara mer lämpliga för mer känsliga och kontroversiella argument eftersom att de är mer riktade (2020 s.16).
• Vilket är det mest lämpliga mediesammanhanget för min ramverk?
Designvisualisering: Nästa del handlar om att testa sina olika designförslag för att
hitta den ”bästa” utformningen (2020 s. 16).
• Vilka designelement kommer att visualisera argumentet effektivt?
I detta steg var det viktigt att bestämma en slutgiltig uppsättning av visualiseringar. Det är även viktigt att bestämma vilka designelement såsom färg och typsnitt (2020 s. 17).
• Testvisualisering
Vi detta skede ska man testa sin visualisering på det medium man har tänkt att använda sig av (2020 s. 17).
• Kommunicerar din visualisering argumentet?
Genom att testa visualiseringen ger det möjlighet till korrigering (2020 s. 17).
3.1.6 Publicera visualiseringen
Att publicera en visualisering är slutmålet för en standard visualiseringsprocess (2020 s. 17). Dock när det handlar om etisk visualisering handlar det om att även mäta påverkan.
Publicera visualiseringen: När man känner att visualiseringen är klar och när man
känner att den inte kommer att göra skada, då är det dags att publicera den. När man talar om skada så beskriver Katherine att starka argument har stor potential för skada. Med skada menar hon att inte vilseleda folk samt att använda minsta möjliga mängd av kognitiv belastning. Det handlar även om att inte skada människorna bakom data, man ska effektiv presentera deras mänsklighet i sin visualisering. Till sist är det viktigt att tänka på tillexempel ättlingar till personer vars data presenteras i en visualisering. Det gäller att behandla de uppgifter man har med en kulturellt lämplig känsla samt effektivt kommunicera mänskligheten hos alla representerade (2020 s.8-9).
• Kommer publiceringen att skada någon?
När det är dags att publicera är det viktigt att se till att läsarna kan läsa vidare, det skapar ett förtroende (2020 s.17).
Rapportera processen: Slutligen är det bra att rapportera processen.
• Hur kan min etiska process bäst demonstreras?
Det är viktigt att både öka ryktet hos forskarteamet samt skilja visualiseringen från dålig vetenskap och orimliga skapare av likande visualiseringar (2020 s.18).
Mät effektiviteten: När den väl är publicerad kan använda sig av användartestig för
att se den faktiska påverkan (2020 s.18).
• Vilken är känslan av min publicerade visualisering?
Det finns olika sätt att sedan mäta påverkan på den publicerade bland annat genom ögonspårning och kvalitativa intervjuer (2020 s.18).
Feedback resultat: Slutligen är det dags att reflektera över effekterna av resultaten.
Detta är viktigt att göra för att ta erfarenhet av arbetet (2020 s.18). Det ger även en större översikt över målgruppen. Hur reagerade dem? Vad fick dem för känslor? Metoden hon beskriver tar en fullständig kommunikationskontext och helhetsdata för att minska skada vid visualiseringar (2020 s.9). För att följa metoden följer man stegen från början till slut för att, genom de svaren man får fram, kunna lägga en grund till sin visualisering.
Jag har valt att använda mig av denna metod eftersom att den skapar en tydlig struktur och en grund till en designprocess för etisk visualisering. Stegen i denna metod passar mitt arbete.
3.2 Enkät
Enkätens syfte i detta arbete är att ta reda på mer om målgruppen. Få in kvalitativ men även kvantitativ data om målgruppen. Bland annat ta reda på om de tar del av nyheter, och hur i så fall? Är det genom papperstidningen eller är det via webben? Eller kanske inte alls? Utifrån enkätens resultat hoppas jag på att få större förståelse för målgruppen och vad dem har för tidigare erfarenheter och kunskap inom ämnet. Eftersom att mitt ämne handlar om etik har det varit viktigt för mig att
ska lida eller ta skada av undersökningen (2017 s.21). Som deltagare av
undersökningen fick man vara anonym då det inte var viktigt att veta exat vem det var som svarade. Det enda som var viktigt att veta om användarna var deras ålder. Genom en enkät kan man få in både kvalitativ och kvantitativ data. Kvalitativ handlar om ord eller visuella bilder som analysenhet och kvantitativ använder siffror (2017 s.23). Enkät är en typ av surveyundersökning eftersom att det handlar om att ställa frågor till människor. Syftet är alltså att skapa kontakt med lämpliga respondenter (2017 s.29).
Jag valde att göra min enkätundersökning via internet. Det finns många fördelar med det. Bland annat att det sparar tid samt att man får automatisk in svar som sammanställs. Det bidrar till att man inte behöver sitta själv och sammanställa alla svar. Det är även lätt att dela undersökningen eftersom att den geografiska platsen inte är begränsad. Vem som helst kan svara på undersökningen. Det är även miljövänligt eftersom att det inte kräver papper eller resande av något slag (2017 s.35).
3.1.1 Metodkritik
Det som kan vara problematisk med metoden är att rikta den främst till den tänkta målgruppen och att få just dessa att svara på enkäten. På grund av den rådande situationen i världen kan man inte träffa folk för att prata eller be dem att svara på enkäter. Genom att lägga ut en enkät på exempelvis Facebook blir det svår att rikta sig till en specifik typ av människor. Denscobe (2017 s.37) menar att det är svårt att dra ett tvärsnitt eftersom att nätverket ofta är baserat på ”vänner” eller
4. Empiri
I resultatavsnittet redogörs mitt arbete utifrån Katherine Hepworths beskrivna metod för etisk visualisering. Därefter redogörs svaren från enkätundersökningen, samt problematik med metodvalet.
4.1 Metod för etisk visualisering
Katherine Hepworth har skrivit en artikel om etisk visualisering. I hennes artikel
Make me care (2020 s.1) skriver hon att många forskare och datavetare länge har
försökt eliminera partiskhet från visualiseringar. Hon menar på att det måste finnas partiskhet i visualiseringar eftersom att det är inte bara önskvärt, utan också etiskt. Etisk visualisering kan bara uppnås om man väljer att omfamna den förrädiska naturen (2020 s.1). Men det gäller då att undersöka den nytta samt skada som kan bli av datavisualisering. Visualiseringar kan göras mer etiska genom att använda sig av ett kritiskt tänkande (2020 s.2). Jag har använt mig av hennes metod för att skapa en etisk visualisering.
4.2.1 Utforska data
Det första steget styrs av frågan:
• Vad kan du hitta i den här informationen?
Detta handlar om att utforska data och identifiera korrelationer, mönster, relationer och trender. Jag har sökt information genom vad som har varit relevant för mitt ämne, därför kan man säga att jag har sökt information i rådata. Utifrån min avgränsning har jag sökt data genom att läsa på hemsidor men även genom att läsa vetenskapsartiklar. Dock skriver Corell att det inte finns någonting sådant som ”rådata” (2019 s.3). Det finns ingenting som en objektiv åsikt från ingenstans. Allting som är skrivet är skrivet av någon för någon. Det har varit viktigt för mig att tänka på när jag har gjort min datainsamling. Skillnaden som var på vissa hemsidor och artiklar var att de var vinklade till att stötta USA och andra var vinklade till att stötta Japan. Det framgick på sådant sätt att vissa beskrev
4.2.2 Omfatta påverkan
I nästa steg var det dags att bestämma de övergripande gränserna. Identifiera vad som forskargruppen tyckte var det viktigaste att visualisera, hur viktigt det är och för vem de vill visualisera (2020 s.9). I detta fall är forskarteamet jag och
kollegorna på TT Nyhetsbyrån. Vi kom överens om att det viktigaste är att blicka framåt. När vi diskuterade om hur vi skulle lägga upp arbetet och innehållet kom vi överens om att hur bombningen i Hiroshima gick till har berättats så många gånger så vi ville berätta om det på ett nytt sätt. Därför valde vi att istället blicka framåt och se på vad som har hänt efter bomben. För att begränsa ämnet valde jag att endast fokusera på strålningens effekter efter bomben. Detta ämnet är viktigt eftersom att det är någonting man inte lär sig om i skolan. Det enda man får lära sig om är att det hände och hur det hände. Den som vi ville rikta oss till var
målgruppen som läser papperstidningen eftersom att denna visualisering kommer att vara ett tryck. Vi har även valt att begränsa oss till folk med lite förkunskap om ämnet.
Utvärdera insatser: I detta steg bestämde vi vad som vi behövde dela och vad som
krävs för att kommunicera data.
• Vad står på spel i denna visualiseringsinsats?
Här behövde vi alltså identifiera vad som kunde gå förlorat eller vinna om denna visualisering är effektiv, ineffektiv eller helt vilseledande (2020 s.10). Om den är effektiv kommer denna visualisering ge en bättre överblick över händelsen och öppna ögonen för en annan vinkel av denna händelse. Om den är på något sätt ineffektiv eller vilseledande kommer den att inte att påverka alls. Folk kommer inte att reagera på den och inte få uppleva en annan vinkel av händelsen. Här var det sedan dags att fördela resurser, tid och ansträngning. Jag har själv gjort
visualiseringen och datainsamlingen medan TT Nyhetsbyrån har ägnat tid åt att ge mig feedback och kommer sedan att korrekturläsa innan publicering.
Upprätta syfte: Som tidigare nämnt är syftet att gestalta, på ett lämpligt och etiskt
sätt, hur strålningen från atombomben, som släpptes över Hiroshima, påverkade platsen och människorna.
• Vad är din motivation för att dela det du hittade i den här informationen? Min motivation för att dela denna data handlar om att jag vill lära ut med hjälp av text och bild. Jag vill visa folk en annan del av historien som inte är lika omtalad. I detta steg kan det också vara bra att identifiera motsatsmål, alltså vad som är motsatsen till vad vi ville med att dela denna information (2020 s.11). Det vi inte ville var att berätta om något som alla vet redan. Vi vill berätta om inte lika
omtalad information. Någonting som folk kan få upp ögonen för och inte hoppa över i tidningen för att man anser att man redan vet nog.
Identifiera och lära sig om sin målgrupp: Vem vi vill påverka är den valda
målgruppen?
• Vem vill du att din visualisering ska nå mest?
Den som jag ville att visualiseringen skulle nå mest var den tänkta målgruppen. Dock eftersom att den kommer att tryckas i tidningar över hela landet kommer den att nå många fler människor än den tänkta målgruppen. Hepworth skriver att det är viktigt att utveckla en empatisk förståelse för målgruppen (2020 s.11). Jag valde att göra detta interpersonligt. Det handlar dock om att träffas och ställa frågor. Men eftersom att man under dessa tider inte kan träffa folk valde jag att ställa frågorna via en webb-enkät istället.
Bestäm typ av påverkan: Det finns fyra olika typer av påverkan. De är ledning,
spridning, underhållning och uttryck. Den som är mest lik vårt arbete i detta fall är visualisering för spridning. Detta handlar egentligen om att främja förståelse för något som forskarteamet har hittat tillsammans med människor utanför teamet. Det kan tillexempel handla om visualiseringar som ingår i forskningsrapporter (2020 s. 12). I detta fall har vi tagit fram data själva men denna visualisering kommer att ingå tillsammans med en artikel som handlar om ämnet. Denna artikel kommer att skrivas av en journalist på TT Nyhetsbyrån.
• Vilken effekttyp kommer att vara mest effektiv för min målgrupp?
De första två effekttyperna levererar information främst genom information, den använder sig av känslor och estetik sekundärt (2020 s. 12). Dock i detta fall kombinerar jag information och estetik. Jag har jobbat med en balans mellan bild och text för att skapa en visualisering med viktigt information med samtidigt skapa känsla genom mina bilder.
4.2.3 Utveckla ramverket
Hepworth skriver: ”The frame is a persuasive statement (argument or explicitly
bias) communicated trough coordinated use of visual, textual, and experientential design elements that is believable and relevant to the audience” (2020 s.13). Detta
tolkar jag som att det är ramverket för min visualisering. Hur jag skapar lägger upp min visualisering med hjälp av mina designelement och text för att det ska bli relevant för min målgrupp.
Empatisera med publiken: Att förstå sin avsedda publik men även oavsedda
utvidgas i detta steg till att vara empatisk med publiken och sammanfatta deras behov (2020 s.13).
• Vilka är min publiks största behov?
För att identifiera behov använde jag mig av min enkät. Där tog jag reda på vad de hade för förkunskaper men även vad som fick dem att stanna av och faktiskt läsa om något i tidningen. Man kan säga att vad som får dem att stanna av och läsa är deras omedelbara behov. Det är någonting som händer just då. Medan innehållet ska röra deras existentiella behov som handlar lite mer abstrakt om deras känslor (2020 s.13).
Formulera mål:
• Vad är målet med visualiseringen?
Genom att använda sig av en informationsgrafik i samband med en artikel om ämnet som handlar om effekterna efter atombomben, vill jag påverka människor på det sättet att dem blir berörda av innehållet och tänker efter angående atombomber. Jag vill även att dem ska lära sig någonting nytt.
Skapa ramverk: Eftersom att mitt mål är att skapa känsla hos folk och att förstå hur
pass förödande atomvapen kan vara så blir då mitt underliggande argument för grafiken att man inte ska använda sig av atomvapen. Det blir vinklingen av mitt arbete. För att skapa en känsla hos folk valde jag att utforma bilder som skapar någon typ av känsla. Detta genom att skapa bilder som folk kunde relatera till. Vi kom tillsammans fram till att tre av bilderna skulle vara en ”vanlig människa”, en brandman i Tjernobyl och en överlevare från Hiroshima. På vilket sätt kan dessa bilder då skapa känsla? Jag valde att göra dem med ansikten samt att använda ett realistiskt manér. För att även skapa en koppling till ämnet valde jag att illustrera en atombomb.
• Vilket argument uppnår bäst detta mål?
I detta fall är målgruppen de som läser tidningen, så i bästa fall hade det varit att testa i en tidning. I detta fall går det ej att testa visualiseringen på målgruppen eftersom att det endast är helt färdiga visualiseringar som publiceras.
Granska litteratur om argumentet: För att uppnå mitt argument har jag läst
litteratur om relevanta teorier för min visualisering. Bland annat om visuell retorik för att skapa en trovärdig visualisering för att övertyga min publik.
• Vad säger litteraturen om argumentet?
Det som litteraturen säger om mitt valda argument handlar om att förstå och komma nära sin målgrupp. Hur fungerar dem? Vad har dem för tidigare erfarenheter? Vad fångar deras uppmärksamhet? Det handlar alltså att skapa kontakt med sin målgrupp. Detta gjorde jag genom min enkätundersökning.
4.2.4 Förbered datasatsen
• Vilka källor kommer jag att använda?
Eftersom att jag har sökt data på väldigt många olika sidor har jag sett vilka som har samma information och på så sätt kan man se att den är trovärdig. Jag har även varit noga med att se att det finns kontaktuppgifter till den som har skrivit på hemsidan eller i artikeln. Det skapar trovärdighet.
Förbättra sanningen: Detta steg styrs av frågan:
• Kommer uppgifterna att hålla under granskning?
För att man som målgrupp ska kunna relatera och förstå problemet har vi valt att ha med en ”vanlig” person och berätta om hur mycket strålning den får i sig i
vardagen. Det gör att den avsedda målgruppen kommer närmre ämnet eftersom att man kan relatera till problemet.
Strukturera data:
• Är datasatsen begriplig och navigerbar?
I detta steg kan man lägga till och komplettera ytterligare om det behövs. I detta skede var jag nöjd med den data jag hade samlat.
Förfina ramverket: Den informationen jag hade i min datasats här var fortfarande
baserad på mitt tidigare argument. Därför valde jag att behålla samma argument. • Hur behöver argumentet justeras?
I detta fall behövdes inte argumentet justeras. Utifrån innehållet i datasatsen fungerade det tidigare argumentet.
4.2.5 Visualisera ramverket
Detta steg handlar om att identifiera det mest lämpliga sammanhanget för att presentera ramen inom den slutliga visualiseringen (2020 s.15).
Granska litteratur om etik: En av teorierna jag har använt mig av i mitt arbete är
tidigare forskning inom etik. Jag har läst en artikel om etik från 2019 skriven av Michael Corell. Artikeln gav mig en större förståelse av vad etik är och hur man ska tänka kring etik när man gör en etisk visualisering.
• Vilka är senaste etiska rekommendationerna?
Eftersom att denna metod var den senaste beskriven av Katherine Hepworth, skriven 2020 så tolkar jag hennes arbete som att vara utformad efter de senaste rekommendationerna och den senaste forskningen.
Bestäm kontext: I detta fall kommer visualiseringen att publiceras i tidningar. Den
kommer att vara ett tryck.
• Vilket är det mest lämpliga mediesammanhanget för min ramverk?
I detta fall kanske inte det valda mediesammanhanget är det absolut bästa för mitt ramverk. Därför måste jag se till att anpassa innehållet efter målgruppen eftersom att målgruppen är de som läser tidningen. Målgruppen har alltså inga specifika kunskaper om ämnet så som någon hade haft som läste en tidning som handlade andra världskriget.
Designvisualisering: Jag har testat lite olika typer av layout för att hitta en som jag
tyckte fungerade bra. Jag använde mig av Pettersons teori om relationer mellan designelement (2002 s.58). På så sätt grupperade jag de olika delarna i min visualisering för att skapa sammanhang mellan illustrationerna och texten.
• Vilka designelement kommer att visualisera argumentet effektivt? De olika visualiseringarna jag valde att använda mig av för att visualisera argumentet var tre personer för att jämföra mängden strålning. Detta för att man ska kunna relatera till problemet. Sedan använde jag mig även av en
människokropp för att visa vilka delar av kroppen som blir påverkade av strålningen. Jag använde mig även av bomben för att beskriva den och göra en anknytning till ämnet. En karta visualiserades för att visa det förödande området. Inom dessa visualiseringar använde jag mig ganska jordnära färger, detta för att jag vill skapa ett seriöst intryck eftersom att det är ett seriöst ämne. Dock blev det även
vissa delar med starkare färger för att skapa en jämförelse mellan områden på kartan. Det typsnittet jag använde mig av är SalvoSansCond eftersom att det är de TT Nyhetsbyrån använder sig av.
• Testvisualisering
I mitt fall är inte testvisualisering möjligt då det ska publiceras i tidningar runt om i landet.
• Kommunicerar din visualisering argumentet?
Om jag hade haft möjlighet att testvisualisera i en tryckt tidning hade jag haft möjlighet att göra en större omfattning av korrigeringar eftersom att jag hade sett det slutgiltiga resultatet på tidningstryck. Detta hade varit att föredra eftersom att det hade gett mig möjlighet att få återkoppling av visualiseringen.
4.2.6 Publicera visualiseringen
Publicera visualiseringen:
• Kommer publiceringen att skada någon?
När det är dags att publicera är det viktigt att se till att läsarna kan läsa vidare. Jag har lagt till de källor jag har använt på visualiseringen eftersom att det skapar trovärdighet och gör så att läsarna kan kolla på källorna för att se att det stämmer och på sådant sätt även läsa vidare.
Rapportera processen: Slutligen är det bra att rapportera processen.
• Hur kan min etiska process bäst demonstreras?
Jag demonstrerar min process genom detta dokument. Det är viktigt att publicera för att folk ska få se hur man har gått till väga och förklara hur man har tänkt. I mitt fall ger det även folk som gör liknande processer möjlighet att se hur jag har gjort och ta inspiration från mitt arbete.
Mät effektiviteten:
• Vilken är känslan av min publicerade visualisering?
Det hade varit intressant att göra kvalitativa intervjuer efter publicering för att höra vilken känsla användarna fick av visualiseringen.
jag kan ta reda på nu eftersom att denna kommer att publiceras 6: augusti 2020 eftersom att det är då 75 år sedan bombningen i Hiroshima.
4.2 Resultat av enkätundersökning
Här redovisas de resultat som jag har fått av min enkätundersökning samt tankar kring svaren. Jag publicerade enkäten i 24 timmar. 72 personer deltog i
undersökningen under denna tid.
Bild 1. Diagram – enkätdeltagarnas åldersfördelning.
Deltagarna var mellan 16-50+ år. 58%, alltså majoriteten av deltagarna var mellan 21-25 år. Den tänkta målgruppen var dock äldre människor i ungefär 40+ åldern. Jag valde att inte ställa frågan om vilket kön deltagarna hade eftersom att jag inte ansåg att det var relevant i detta syfte.
För att få större förståelse för min målgrupps nyhetsvanor undersökte jag även om de brukar ta del av nyheter genom att läsa tidningen. Av 72 svar var det trots allt bara 56,9% som svarade att de brukade läsa tidningen.
Bild 3. Diagram – Hur de läser tidningen.
Det visar sig tydligt att de allra flesta läser tidningen på webben. Det visade sig dock att det TT Nyhetsbyrån sade angående deras målgrupp och att de är den äldre målgruppen som läser papperstidningen verkar stämma. Medan de yngre tar del av nyheterna via webben.
Någonting som var problematiskt med dessa frågor var att flera av de som svarade nej på om dom läser tidningen svarade att de brukade läsa tidningen på webben. På så sätt blir dessa svar lite svåra att tyda. För att få tydligare svar kunde jag lägga till ett ”ibland” på den första frågan. Jag borde även ha omformulerat frågan till hur dem läser sina nyheter eftersom att jag tror att många tolkade den första frågan som en fråga om de läser papperstidningen. På grund av detta blev det svårt att få tydliga svar.
Bild 5. Diagram – Vart Hiroshima ligger.
Bild 6. Kännedom om ämnet.
Därefter valde jag att ställa frågor angående vad dem visste om Hiroshima. Detta för att få en översikt över vad folk har för förkunskaper. Detta för att kunna anpassa mitt innehåll i visualiseringen. 95,8% kände till vad bombningen i
Hiroshima var. De allra flesta visste även att de låg i Japan. Detta betyder då att en karta i visualisering inte är nödvändig.
Jag gjorde en öppen fråga i enkäten där man gärna fick berätta vad man visste om händelsen. Efter att ha läst igenom dessa svar verkar det som att de allra flesta vet att det är en atombomb som släpptes av USA. En del tog även upp om följdskador som min visualisering kommer att handla om. Utifrån dessa svar fick jag större förståelse för målgruppens förkunskaper. Detta gjorde det lättare för mig att förstå vad som behövdes prioriteras av innehållet och vad som inte var lika viktigt att ha med.
Bild 7. Diagram – Fråga om manér.
Bild 10. Varför valet av manér.
Nästa del av enkäten ville jag undersöka manér. Jag var i mailkontakt med
Katherine Hepworth angående val av manér i en etisk visualisering. Hon berättade att utifrån hennes senaste forskning visade det sig att realistiskt manér tar fram mer empati hos folk. Därför valde jag att undersöka vad mina användare tänkte om manéret.
Utifrån svaren visar det sig att majoriteten (77,8%) tyckte att realistiskt manér skulle passa bättre in i sammanhanget för en historisk händelse. Jag ställde en öppen fråga om varför man tyckte det. Många tyckte att det gav en mer seriös känsla för det historiska ämnet. Några av svaren var:
• ”Lättare att förstå allvaret”,
• ”Realism förstärker känslan hos tittaren/läsaren”, • ”Väcker mer känslor”.
Bild 11. Diagram - Uppmärksamhet.
Till sist valde jag att fråga vad det är som får en att stanna till och läsa om något i en tidning. Det visade sig att de flesta regerar på rubriker. Många skrev även att de reagerade på en kombination av rubrik och bild. Denna fråga grundar sig i att jag ville ta reda på vad som utmärker sig mest. Eftersom att rubrik var en stark vinnare är det viktigt för mig att tänka på vad jag använder för rubrik. Men även vilka bilder som utmärker sig.
5. Gestaltning
I det följande avsnittet beskrivs arbete med designprocessen och
informationsurvalet. Följt av skiss och layoutarbete. Slutligen redogörs visualiseringarna samt informationsgrafiken.
5.1 Designprocess
Alla designprocesser ser olika ut men Wikberg-Nilsson, Ericson & Törlind (2015 s.29) delar in en designprocess i fyra delar. Dessa delar är planera projekt, utforska kontext, skapa idéer och prototypa koncept. Men genom att använda denna process som grund kan man med hjälp av relevant teori och metod skapa en process som lämpar sig för just sin designprocess.
Min process började redan i vintras då jag fick en lista av TT nyhetsbyrån med nyheter för det kommande året. Utifrån denna lista fick jag välja ett ämne som jag ansåg vara intressant. Jag valde då 75 år sedan Hiroshima. När kursen väl startade var det dags att börja planera sitt projekt.
Jag började med datainsamling. Till en början gjorde jag en ganska generell
datainsamling om självaste händelsen. Jag började även fundera över och skissa på bilder jag tänkte kunde vara med. Efter att ha tagit kontakt med Katherine
Hepworth via mail fick jag lite nya tankar och idéer att gå vidare med. När vi tillsammans hade kommit fram till avgränsningen för visualiseringen började jag ännu en datainsamling för kompletterande information som var mer specifik för avgränsningen. Jag studerade även en del av TT:s tidigare grafik för att se vad som redan hade gjorts. Vilken information som behövdes vara med och vilken som de redan har berättat om.
För att sedan skapa idéer påbörjande jag min läsning om teori och gjorde mina metodval. Mitt teorival grundade jag i vad som jag insåg vara relevant för mig och vad som kunde vara till hjälp för att skapa en etisk visualisering. Mina metodval grundade sig i samma tankar. Vad kan hjälpa mig att svara på min forskningsfråga? Efter att ha arbetat med metoden Katherine Hepworth beskriver behövdes
komplettering i form av kvalitativ samt kvantitativ data från användarna. Den andra metoden att använda sig av blev då enkät. Detta för att kunna samla in data från
För att sedan prototypa detta började jag med skisser innan jag började med de slutgiltiga illustrationsarbetet. Illustrationsarbetet utfördes i Photoshop. Valet av att jobba i Photoshop kom efter enkätundersökningen eftersom att användarna röstade på ett realistiskt manér. Jag ansåg då att det är lättare att skapa ett realistisk manér genom Photoshop istället för Illustrator då jag anser att det är mer för grafiska bilder.
5.2 Informationsurval
Informationsurvalet gjordes under ett distansmöte med TT Nyhetsbyrån. Vi gick då tillsammans igenom den information som jag, sedan förra mötet, hade samlat in. Då vi hade bestämt att vi skulle avgränsa oss till strålningsskador började vi då diskutera om vilken information som skulle vara med. Vi beslöt oss då om dessa:
• Lite allmän information om händelsen för folk som inte har så stor förkunskap.
• Tre människor, en ”vanlig människa”, en brandman i Tjernobyl och en överlevare från Hiroshima. Dessa för att jämföra strålning i vardagen. • Lista på de vanligaste efterföljande sjukdomarna.
• Information om hur mycket uran som bomben innehöll och varför man kan bo där idag men inte i Tjernobyl.
Därefter fick jag fria tyglar om att lägga till mer information om jag kom på något eller hade mer tid. Jag valde att lägga till information om hur mycket strålning man fick i sig beroende på hur långt ifrån epicentrumet man var. Detta för att skapa en översikt över hur stor yta bomben faktiskt påverkade och vart det var värst att befinna sig.
5.3 Skiss och layout
Någonting man har lärt sig under sin tid på högskolan är att skissa, skissa, skissa! Det behöver inte vara fint, det handlar bara om att generera idéer. En typ av skissteknik som är bra att använda sig av från början är frimärksskisser.
5.3.1 Frimärksskisser
Bild 12. Frimärksskisser.
Dessa skisser gjorde jag innan jag visste fullt ut vad grafiken skulle innehålla. Det enda jag visste säkert var att det skulle vara en bar längst ned med information. Det är någonting TT Nyhetsbyrån brukar ha på sin grafik och ville även ha på denna. Jag hade inte heller fått information om mått på grafiken.
5.3.2 Layoutskisser
Enligt Cairo (2013 s. 171) är det viktigt att tänka på att hålla typsnitt och färgval under kontroll för att skapa en effektiv informationsgrafik. Han skriver även att man kan skapa en solid layout genom att tänka att ens informationsgrafik är uppdelad i rektanglar.
Bild 15. Layoutförslag.
Jag valde att göra en del layout förslag för att få en överblick på hur jag skulle kunna dela upp sidan. Eftersom att hela visualiseringen kommer att vara på en sida behöver jag inte tänka på vart mitten ligger på grund av häftning. Dock fick jag veta senare att det även gick bra att använda mig av en helsida beroende på hur mycket information och data jag fick fram. Den slutgiltiga visualiseringen blev på en helsida med måtten 520x230 mm. Detta eftersom att den data jag fick fram under min datainsamling var relevant för ämnet och passade bra till de planerade illustrationerna.
5.3.3 Bildobjekt
En av de visualiseringarna vi talade om att ha med i
visualiseringen var tre personer. Den första jag började jobba med var en kvinna. Tanken var att jämföra tre personers
strålningsintag. En av de personerna skulle vara en
människa i Sverige. Valet blev att gestalta en kvinna med ljus hy och mörkblont hår. Att illustrera en ”svensk kvinna” på detta sättet kan vara ett problem och folk kan tänka att ”jaha måste man vara ljus och blond för att vara en typisk
svensk”. Hur man än skulle gestalta en Bild 16. Bild av kvinna. ”typisk” kvinna skulle det bli kritik, hur man än gör kommer någon att känna sig
utesluten. Det är absolut inte tanken. Tanken med bilden är att det ska vara en bild på en alldaglig kvinna som pratar i telefon, den ska varken lyfta någon speciell eller utesluta någon. Anledningen till telefonen är att det handlar om strålning i
vardagen. Telefonen är något vi nästan alla har med oss, hela tiden, som ger oss strålning. Därför valde jag att ha med det i illustrationen för att skapa en
intressantare bild.
Nästa person av de som ska jämföras är en brandman från Tjernobyl. En av de svårare bilderna att illustrera. Detta för att det har vart svårt att hitta referenser när det kommer till kläder. Det verkar inte vara så många som fotade brandmännen som var på platsen. Efter en tids sökande hittade jag en referens i TT:s bild bank där jag har rätt att använda bilder ifrån då jag jobbar på platsen. Med denna bild ska jag berätta om hur mycket strålning en brandman i Tjernobyl
Den tredje och sista parten av jämförelsen är en överlevare. I detta fall valde jag att illustrera en japansk kvinna. Kvinnorna löpte större risk för följdsjukdomar. Utseende mässigt valde jag hår och kläder efter kvinnor i Japan på 40-talet. Jag har valt att sätta ansikten på alla mina
människo-illustrationer. Ansikten gör allting mer verkligt. Man får en större förståelse på händelsen när man ser att det har hänt något som faktiskt har ett ansikte. Etiskt sätt skapar detta känslor. Men det kan även skapa för
starka känslor. Det gäller att reflektera över vilka Bild 18. Japansk kvinna. de negativa aspekterna också. Men i detta fall kommer jag att behålla ansiktena
eftersom att med mitt bakomliggande argument för visualiseringen är jag ute efter en reaktion som får en att förstå hur hemsk denna händelse är.
Av strålning kan man få flera olika sjukdomar. Därför valde jag att illustrera en helkroppsbild med insida för att peka ut vilka delar i kroppen som blir påverkad av strålning. Valet av denna bild kom efter att jag sorterat bland min insamlade data och listat vilka sjukdomar och vilka kroppsliga problem man
kan få av strålningen. Valet att göra en helkropps bild är på grund av att det ger en överblick.
För att få en större en koppling till kriget valde jag Bild 19. Helkroppsbild att illustrera en atombomb.
Detta för att det är denna som orsakade strålningen Bild 20. Atombomb. och skadade alla dessa människorna.
Efter min enkätundersökning kom jag fram till att de flesta av deltagarna visste att Hiroshima låg i Japan och därför skulle jag inte behöva illustrera en karta. Men när det handlar om sjukdom så vill jag visa med denna karta vilka det är som drabbades hårdast inom bombens detonationsområde. Utseendet på denna bild blev väldigt ”enkelt” i jämförelse med de andra bilderna. Detta på grund av Bild 21. Karta. att göra en väldigt realistisk och detaljerad karta hade varit för omfattande för tidsspannen för examensarbetet.
5.3.4 Manér
Tankarna kring manér kom efter en mailkonversation med Katherine Hepworth. Vi diskuterade om vad man kunde tänka på när man ska visualisera bilder för en etisk visualisering. Hon berättade att handritade bilder tar fram empati hos människor. Om man dock inte använder sig av handritade bilder så kan ett mer hand ritat och realistiskt manér vara att föredra vid etisk visualisering. För att ta reda på om detta stämde hade jag med en fråga i min enkät där jag frågade deltagarna om de
föredrog ett realistiskt eller grafisk manér i en visualisering som handlar om Hiroshima. 77,8% svarade att de föredrog det realistiska manéret.
Jag bestämde mig att det fick bli det realistiska manéret eftersom att många även hade svarat att det skapade mer känsla och det passade in bättre till en historisk händelse. Jag valde då även att använda mig av Photoshop för att skapa bilder för där kan man skapa ”handritade” bilder digitalt på ett smidigt sätt.
Dock finns det en del att diskutera kring manér. Jag nämner att jag använder mig av ett realistisk manér. Det finns dock många tolkningar kring vad realistiskt manér är. För mig handlar det om detaljrikedomen i bilderna. Handritade bilder går även att diskutera. Handlar hand ritat om att det ska vara ritat med penna och papper eller är det fortfarande hand ritat om man använt sig av ritplatta och Photoshop? Diskussionen kring manér är hur man själv tolkar det då det inte finns något rätt och fel.
5.4 Informationsgrafiken
6. Diskussion och slutsats
I det följande avsnittet kommer jag att diskutera syfte, teori och metod. Jag kommer även att svara på forskningsfrågan.
Syftet med mitt arbete var att undersöka hur man kan skapa en etisk visualisering om strålningseffekterna som blev efter atombomben i Hiroshima 6:e augusti 1945. Utifrån den teorin om tidigare forskning inom etisk visualisering fick jag en större förståelse på vad etisk visualisering verkligen handlar om och hur man ska tänka. Detta blev grunden för hela arbetet. Efter att ha läst tidigare forskning om etisk visualisering hade jag alltid i åtanke för vem är detta skrivet och hur är det vinklat? Vem gynnar denna information? Därför har det varit viktigt för mig att tänka på källkritik.
Arbetet med metoden Katherine beskriver har fungerat bra att arbeta med under denna tidsperiod. Det var väl strukturerad och tydlig. Det har varit en lämplig metod att applicera på mitt arbete. Man kan jämföra denna process med en
designprocess beskriven av Wikberg-Nilsson, Ericson & Törlind (2015 s.29) där de har delat in designprocess i fyra delar. Planera projekt, utforska koncept, skapa idéer och prototypa koncept. Hennes metod började med att sätta gränser för arbetet och fördela tid och resurs, sedan gick det vidare till att samla data och information om målgruppen. För att sedan gå vidare med att skapa idéer igenom att tänka ut vad man vill att det bakomliggande argumentet ska vara för att sedan skapa sin prototyp.
För att samla in data utifrån denna metod använde jag mig av en webb-enkät. Denna fungerade bra på så sätt att jag fick många svar. Dock kritiskt nog fick jag inte riktigt in mest svar från den åldersgrupp som jag var ute efter. Detta berodde på att jag använde mig av Facebook. Problemet med det kan vara att det blir folk inom sina egna kretsar. Eftersom att jag är i 20 års åldern var de flesta som svarade på enkäten också i den åldern eftersom att det är mina ”kretsar”. När man arbetar med etisk visualisering kan det vara lätt att få ett ojämnt resultat. Detta beror på att det är lätt att göra sin undersökning på västerländska, utbildade och rika människor. Detta skapar en obalans i datainsamlingen (2019 s. 3). I mina underökningar var detta ett problem. Jag gjorde undersökningen på människor som har Facebook och som finns inom min krets. Detta har gjort att jag uteslutit dem som inte har tillgång
människor har för referenser eller vad dem tycker och tänker kring detta ämne. Detta begränsar användbarheten. Dock i detta fall riktar jag mig till människor som tar del av nyheter i Sverige.
Det slutgiltiga resultatet hade blivit ännu mer relevant om jag hade fått flest svar från den tänka målgruppen, det vill säga lite äldre människor. Trots detta har det varit bra att ändå se vad folk har för kunskaper om ämnet och hur den tänker kring manér.
Det slutgiltiga arbetet med visualiseringen grundar sig i de teorier och metoder jag använt. Men hade blivit ännu mer relevant om undersökningarnas svar grundat sig endast i den tänkta målgruppen.
Hur kan en informationsgrafik skapas inom etiska principer?
För att skapa en informationsgrafik inom etiska principer gäller det att anpassa sin designprocess efter etiska principer. Det krävs mycket research samt kontakt med den tänkta målgruppen som Corell skriver så är det även viktigt att tänka på hur man använder sig av visualiseringar eftersom att de har ett stort inflytande på hur data används (2019 s. 1). När man skapar en etisk visualisering handlar det om att påverka människor, få dem att känna något. Men en etisk visualisering överväger både vad som kan vara fördelen men också vad som kan vara skadan (2020 s.13). För att skapa en visualisering om en historisk händelse är det alltså viktigt att funder över hur den kommer att påverka människor både positivt och negativt. Detta är en viktigt punkt i skapandet för etisk visualisering. Det gäller att inte bara tänka på det positiva med visualiseringen, utan verkligen reflektera över hur detta kan påverka människor negativt. Anpassa sig efter det och hitta en balans i sin visualisering. Anpassa innehållet efter det tänka mediet. Som Hepworth skrev i
Make me Care (2020 s.16) så ska man tänka på hur man framställer sitt argument
eftersom att man kan ha ett mer känsligt och kontroversiellt argument i en tidning i jämförelse med en visualisering på webben. Detta beror på att de får en större spridning på webben och då måste man var mer försiktigt.
7. Källförteckning
7.1 Tryckta källor
Cairo, A. (2013), The Functional Art: An introduction to information graphics and visualization. San Francisco: New Riders.
Denscombe, M (2017), Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitterattur AB
Waern, Y., Petterson, R., & Svensson, Gray. (2004), Bild och föreställning. Lund: Studentlitteratur AB.
Ware, C. (2008), Visual Thinking for Design. San Francisco: Morgan Kaufmann Publishers In.
Wikberg-Nilsson, Å., Ericson, Å., & Törlind, P. (2015), Design: process och metod. Lund: Studentlitteratur.
7.2 Elektroniska källor
Corell, M (2019), Ethical Dimensions of Visualization Research.
https://dl.acm.org/doi/pdf/10.1145/3290605.3300418. Hämtad 15/04-2020
Hepwotrh, K (2020) Make Me Care: Ethical Visualization for Impact in the Sciences and Data Sciences.
file:///Users/linneapalmgren/Downloads/Hepworth_Make%20Me%20Care_HCII2020%20 (1).pdf. Hämtad 01/04-2020
Läran om kärnvapen (2019), Hiroshima och Nagasaki.
http://laromkarnvapen.se/historia/hiroshima-och-nagasaki/. Hämtad: 30/03-2020 Petterson, R (2002) Information design – An introduction.
file:///Users/linneapalmgren/Downloads/INTRODUKTIONboken-copy%20(1).pdf . Hämtad 06/05-2020
