Behovet av undersökningar varierar beroende på vilken naturtyp eller art som ska följas upp. I vissa fall behöver läns-styrelsens inventerare besöka området vid flera olika tillfällen samma år. I en artrik betesmark undersöker de exempelvis örter och gräs under högsommaren. Under hösten studerar de hur väl avbetat området är.
Metoderna för att följa upp arter varierar med växt- eller djurgruppen. Inventerarna mäter för att konstatera att uppsatta mål för antalet individer är uppfyllda. Arternas utbredningsområden ska också bevaras eller öka. Främst är det så kallade typiska arter -särskilt känsliga arter som främjas när bevarandestatusen är gynnsam, och sällsynta, oftast hotade arter som inventeras.
Uppföljning
En förutsättning för att naturvärdena ska kunna bevaras är ofta att det finns en aktiv och kunnig markägare eller annan brukare som vårdar naturen. Naturvårdsverket har tagit fram den här broschyren för att informera dig som äger eller sköter mark inom naturreservat eller Natura 2000-områden om uppföljningen.
Natura 2000, som är EU:s nätverk av skyddade områden, ska bevara Europas naturtyper och arter så att de har »gynn-sam bevarandestatus«. Det innebär att naturtyperna utveck-las på ett bra sätt och att arterna finns kvar i livskraftiga bestånd. Naturtypernas areal ska inte minska och viktiga strukturer ska finnas, till exempel ska det finnas död ved i skogarna som livsmiljö för hotade insekter och andra arter. Det är viktigt att vi beslutar oss för hur vi vill att det ska se ut i den skyddade naturen. Därför formuleras bevarandemål för varje naturtyp och art inom Natura 2000-systemet. Uppföljningsarbetet går ut på att mäta om vi nått fram till målen vi satt upp.
Vart sjätte år ska alla EU-länder redovisa tillståndet för de skyddsvärda naturtyperna och arterna inom Natura 2000-nätverket. Uppföljningen är en förutsättning för att vi skall kunna rapportera till EU och gör det också möjligt att utvärdera hur den svenska naturvården bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.
Ett stort arbete pågår för att ta reda på hur det står till med den skyddade naturen. Uppföljning är en ständigt pågående verksamhet som är nödvändig för att se till att de natur värden vi vill bevara verkligen blir kvar. Vi vill vara säkra på att vi sköter våra nationalparker, naturreservat och Natura 2000områden på bästa sätt.
Uppföljning i praktiken – två exempel
Sättra ängar
Sättra ängar i Ödeshög, Östergötland, består av slåtterängar och betesmark. Uppföljningen av skötseln av Sättra ängar innebär bland annat:
Arealen
Ytan av de olika naturtyperna inom området ska bibehållas eller öka. Naturtypernas areal undersöks med flera års inter-vall med hjälp av infraröda flygbilder och kontroller i fält.
Struktur och funktion
Skötseln är avgörande för att områdets naturvärden ska beva-ras. Slåtterängen ska vårstädas, slås och efterbetas varje år. Betesmarkerna ska vara väl avbetade efter betessäsongens slut, något som undersöks minst vart sjätte år. Träd och buskar måste hållas efter, så att det inte blir för skuggigt. Uppföljning av att skötseln fungerar väl görs regelbundet. Det är viktigt att träden i betesmarken får bli gamla, så att fåglar, insekter och trädlevande lavar trivs. Vart tolfte år sker uppföljning av att antalet biologiskt värdefulla träd bibehålls eller ökar.
Typiska arter
Typiska arter av örter och gräs följs upp genom att 50 prov-ytor om 50 x 50 cm läggs ut i ett visst system inom varje naturtyp i området. På slåtterängen sker detta vart sjätte år och i betesmarken vart tolfte år. Skalbaggar som lever i spillning, fjärilar och trädlevande lavar är viktiga grupper med arter som är knutna till områdets naturtyper. Uppfölj-ningen omfattar därför också de typiska arterna av dessa djur och växter.
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda natur-områden. Genom Natura 2000 ökar möjligheterna att bevara Europas växt- och djurliv för framtida generationer.
Varje land har fått i uppdrag att välja ut områden med naturtyper och arter som anses vara särskilt värdefulla att bevara inom EU. I Sverige finns omkring 90 naturtyper och drygt 160 djur- och växtarter som pekats ut som särskilt skyddsvärda. Den totala ytan av Natura 2000-områden i Sverige är närmare 6,5 miljoner hektar, fördelat på nära 4 100 områden (2006).
Många, men inte alla, Natura 2000-områden är sedan tidigare skyddade som nationalparker, naturreservat eller djur-/växtskyddsområden.
Naturvårdsverket har tagit fram den här broschyren för att informera dig som äger eller sköter mark inom naturreservat eller Natura 2000-områden om uppföljningsprojektet.
Mer inforMation
På Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se, finns mer information om uppföljningsarbetet. Här kan du ladda ner broschyrer och rapporter om Natura 2000 och du når webbplatsen Sveriges Natura 2000områden. Beställ material från natur@cm.se, tel 08-505 933 40, fax 08-505 933 99.
106 48 Stockholm Tel 08-698 10 00 www.naturvardsverket.se
Uppföljning av naturvärden i
Natura 2000-områden och naturreservat
produktion: Naturvårdsverket/Ekologigruppen AB tryck: CM Digitaltryck AB Foton: fotografens namn inom parentes; framsida: mätning i barrskog (Anna Wenngren), grönfläckig padda/kattfot/berget Jeknaffo (Magnus Martinsson/N), mätning i sanddyner (Ingegerd Svensson), sid 2: solvända (Magnus Martinsson/N), inventering med vattenkikare (Jakob Bergengren), sid 3: kvinna och barn i gammelskog (Tore Hagman/N), sid 4: Sättra ängar (Kenneth Claesson), sid 5: Vattenån/ flodpärlmusslor (Oskar Norrgrann).
Vattenån
Vattenån i Ånge, Västernorrland, rinner genom ett Natura 2000-område som avsatts särskilt för att skydda ån. I ån lever stensimpa, flodpärlmussla och utter som alla är arter som skall följas upp inom hela EU. Att det finns så gott om flodpärlmussla är en av Vattenåns viktigaste värden. Uppföljningen av Vattenån innebär bland annat:
Arealen
Arealen av naturliga vattendrag som ingår i Natura 2000 ska följas upp. Med hjälp av flygbilder undersöks att ingen del av vattendraget utsatts för uträtning eller annan negativ påverkan.
Struktur och funktion
Vägtrummor som anläggs på ett felaktigt sätt i vattensystemet kan få negativa konsekvenser för djur och växters möjligheter att förflytta sig. Därför kontrolleras också vägtrummorna.
Typiska arter
Utvecklingen för flodpärlmussla ska följas upp. Flodpärl-musslan (se den infällda bilden ovan) är en art som är helt knuten till rinnande vatten där botten domineras av block, sten, grus och sand. Mussellarverna lever som parasit på gälarna hos öring i upp till tio månader. På så sätt får musslan hjälp att sprida sig i vattendraget. Flodpärlmusslan kan bli över 200 år gammal. Uppföljningen görs genom uppskatt-ningar av antalet musslor totalt och av antalet små musslor.
Viktigt i uppföljningen
– Alla Natura 2000-områden ska ha en särskild bevarande-plan som beskriver varje områdes naturvärden och bevarandemål. Alla naturreservat ska ha en skötselplan med bevarandemål som går att följa upp.
– Uppföljningen inriktas främst på de faktorer som går att påverka med skötsel eller andra åtgärder.
– Uppgifter från många enskilda områden sammanställs för utvärdering på regional och nationell nivå.
– En bedömning av »gynnsam bevarandestatus« görs som regel på nationell nivå.
– Naturtyper som är beroende av skötsel eller andra åtgärder kommer att följas upp oftare än de som utvecklas naturligt. – Om ett bevarandemål inte uppnås utreds behovet av restau-rering och skötselåtgärder, dessutom utökas uppföljningen.
Kontaktuppgifter till alla länsstyrelser på www.lst.se IS B N : 9 7 8 -9 1-6 2 0 -8 3 01 -4
