• No results found

Konsekvenser av beläggningsytans tillstånd för vinterväghållningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Konsekvenser av beläggningsytans tillstånd för vinterväghållningen"

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

H

O

O

N I*-N 'h' G 4.; O =

VTI notat 27-2001

Å

Konsekvenserav beläggningsytans

Författare

FoU-enhet

Projektnummer '

Projektnamn '

Uppdragsgivare

Distribution

tillstånd för vinterväghållningen

Foto: Gudrun Öberg, VTI

Staffan Möller och Carl-Gustaf Wallman

Drift oCh underhåll '

-80416 *

Konsekvenser av beläggningSytans till-'

stånd förvinterväghållningen

Vägverket

Fri

Väg- och

transport-forskningsinstitutet

(2)

Förord

Detta projekt har planerats och genomförts i samråd med Vägverkets projekt-ledare Johan Lang, avdelning Väg och Jaro Potucek, Statlig väghållning. VTI:s projektledare har varit Carl-Gustaf Wallman. Projektet ingår som en del i huvud-projektet Vägytans traflkeffekter , med Anita lhs som projektledare.

Stort tack riktas till Hans Velin som gjort otaliga utkömingar av RST-data efter olika Önskemål och Owe Widegren som tagit fram erforderliga våglagsdata. Linköping i maj 2002

Carl-Gustaf Wallman

(3)
(4)

Innehållsförteckning

Bakgrund

Definitioner och förklaringar Hypotes

Syfte och förväntat resultat

Vald redovisningsnivå

Beräkningsmetod Väglagsobservationer 1 2 3 4 5 Underlagsmaterial 6 7 7.1 7.2 Spårdjupsmätningar

7.3

Genomförande

8 Resultat

8.1

Lös snö/snömodd i hjulspåren

8.2

Lös snö/snömodd på körfältet totalt

8.3

ls-/snöväglag i hjulspâren

8.4

ls-/snöväglag på körfältet totalt

8.5 Sammanfattning av alla undersökta väglag

9 Slutsatser och kommentarer

10

Förslag till fortsatt FoU

11 Referenser Bilagor 1-9 VTI notat 27-2001

Sid

CD O O O O G N O OO ' J O ' I O ' I _ L _ \ _ \ _ \ _ \ -ÄO O N A O C D A A A 0 5 0 5 0 1

(5)
(6)

1

Bakgrund

Bakgrunden till detta projekt är att en spårig eller ojämn beläggningsyta anses medföra konsekvenser för vinterväghållningens effektivitet och kostnader. Effek-tiviteten av plognings- och saltningsåtgärder minskar på grund av att plogskären kommer åt is och snö på vägytan i mindre utsträckning och efter saltning kvarstår det mer modd på vägytan.

2

Definitioner och förklaringar

Klimatzon

En geografisk indelning av landet, t.eX. i södra, mellersta och norra Sverige. Driftstandardklass för körfält

Begreppet driftstandardklass beskriver vilken nivå på vinterväghållningen som valts för en vägsträcka eller ett vägnät. Nivåema anges i form av olika krav på tex. väglagstyp, snödjup, friktionsnivå och jämnhet. Det finns två huvudtyper av standardklasser: Snö- och halkfri väg samt snövägbana.

Med snö- och halkfri väg avses att körfälten normalt är fria från snö och is vid uppehållsväder och inom viss tid efter nederbörd. Snö- och halkfri väg indelas i fyra standardklasser:A1, A2, A3 och A4, där A1 är högsta och A4 lägsta nivån.

Med snövägbana avses att körfälten tillåts ha en yta av packad snö eller is. Vid uppehållsväder och inom viss tid efter nederbörd ska ytan ha högst 2 cm lös snö, vara jämn och ha tillfredsställande friktion. Snövägbana för körfält indelas i två standardklasser Bl och B2, där Bl är högsta nivån.

Väglagsklass

En väglagsklass kan bestå av ett eller flera enskilda väglag (se kapitel 6). Is-/snöväglag

Med is-/snöväglag menas väglagen rimfrost, tunn is, packad snö, tjock is, lös snö och snömodd. De fyra förstnämnda väglagen kallas hårda lager och de två sist-nämnda lösa lager.

Väglaget spårslitage

Med spårslitage menas att bilhjulen rullat eller slitit så mycket på ett is-/snöväglag att slitlagret syns tydligt i hjulspåren. Detta innebär att i hjulspåren kan endast bar-mark eller tunn is förekomma.

Hj ulspår/spår i beläggningen

Med hjulspår menas de delar av ett körfält där majoriteten av bilarnas hjul rullar. Med spår i beläggningen avses den nedslitning/defonnation som skett av själva beläggningsytan.

Hjulspåren och spåren i beläggningen måste inte nödvändigtvis

överens-stämma.

Trañkarbete

Trafikarbetet är produkten av trafikflöde och våglängd.

(7)

3

Hypotes

Hypotesen är dels att för jämförbara vägar kan kvantitativa mått på vägytans spårdjup relateras till observerade skillnader i väglag, dels att större spårdjup medför sämre vinterväglag.

Om vinterväglaget är sämre på vägar med stora spårdjup än på vägar med små spårdjup borde det visa sig i beskrivningarna av väglaget på ett eller flera av följ-ande sätt.

1. Andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd i hjulspåren är större vid större spårdjup.

2. Andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd på körfältet totalt är större vid större spårdjup.

3. Andelen väglagsobservationer med is-/snöväglag i hjulspåren är större vid större spårdjup.

4. Andelen väglagsobservationer med is-/snöväglag på körfältet totalt är större vid större spårdjup.

Det första väglagstillståndet - lös snö/snömodd i hjulspåren - uppkommer omedelbart efter plogning, när plogskären inte kommer åt all lös snö eller snö-modd i djupa hjulspår. Detta tillstånd är kortvarigt på vägar med höga trafik-flöden.

Väglagstillstånd nr 2 är en utveckling av det första och uppstår genom att trafi-ken kör omkring i och omfördelar den lösa snö eller snömodd, som ursprungligen fanns i hjulspåren, så att den även hamnar utanför hjulspåren. Även detta tillstånd är relativt kortvarigt på vägar med höga trafikflöden.

Även väglagstillstånd nr 3 - is-/snöväglag i hjulspåren - är en utveckling av det första väglagstillståndet och uppkommer framför allt när vägen inte saltas. Detta är normalfallet på B-vägar och förekommer även på A-vägar när tempera-turen i vägytan understiger mellan -3°C och -8°C beroende på standardklass. Då packar trafiken till den lösa snön och så småningom uppkommer tex. packad snö eller tjock is i hjulspåren. Efter nedslitning kan även tunn is uppkomma.

Det fjärde och sista väglagstillståndet - is-/snöväglag på körfältet totalt- följer efter tillstånd 2 och 3. Tillpackning av lös snö kan ske på större delen av körfältet men även lös snö eller snömodd kan förekomma.

4

Syfte och förväntat resultat

Syftet med projektet är att undersöka om vinterväglaget är sämre på vägar med stora spårdjup än på vägar med små spårdjup och, om så är fallet, kvantifiera skillnaderna. Ojämnheternas påverkan på väglaget behandlas inte i detta projekt.

5

Underlagsmaterial

Det underlagsmaterial som används utgörs av väglagsobservationer på körfält som har samlats in vid Vägverkets vinteruppföljningar under de fyra vintrarna 1993/94 till och med 1996/97. Observationema täcker hela det statliga vägnätet. Detta material omfattar totalt ungefär 220 000 observationer. Dessutom utnyttjas Våg-verkets mätningar med RST-bil av spårdjupet på det belagda vägnätet vilka har

(8)

utförts under somrarna 1993-1997. Under de flesta somrar har RST-mätningar täckt in i stort sett hela det belagda vägnätet.

6 Vald redovisningsnivå

Eftersom väglaget på enviss observationsplats påverkas av bl.a. klimat, vinter-väghållningsstrategi och trafikmängd måste materialet indelas i grupper så att sådana variationer blir så små som möjligt inom grupperna. I annat fall riskerar man att de skillnader i väglag som kan utläsas mellan olika spårdjup egentligen beror på andra faktorer. Dessutom måste lämpliga och hanterbara nivåer väljas för beskrivning av väglag och spårdjup.

Följande indelning/avgränsning har valts för klimatzoner, driftstandardklasser, väglagsklasser, spårdjupsklasser och vintersäsongens längd i olika klimatzoner. Klimatzoner

Landet indelades i de fyra vedertagna klimatzonema:

0 Södra Sverige (H, I, K, L, M, N och O län).

0 Mellersta Sverige (B, C, D, E, F, G, P, R, T och U län).

0 Nedre norra Sverige (S, W och X län).

0 Övre norra Sverige (Y, Z, AC och BD län).

Driftstandardklasser

Vägarna delades in efter de sex driftstandardklassema: A1, A2, A3, A4, Bl samt BZ.

Väglagsklasser

Väglaget beskrivs med nio olika väglagsklasser: Torr barmark

Fuktig/våt barmark

Spårslitage med barmark i hjulspåren och hårda lager utanför Spårslitage med barmark i hjulspåren och lösa lager utanför Spårslitage med tunn is i hjulspåren och hårda lager utanför Spårslitage med tunn is i hjulspåren och lösa lager utanför Rimfrost/tunn is Packad snö/tjock is Lös snö/snömodd §0 9 °> J Q S ^ H ÄP °N F

Väglaget redovisas som traflkarbetsmässiga väglagsfördelningar, dvs. varje väg-lagsobservation viktas med hänsyn till det traflkarbete som observationen

repre-senterar.

Spårdjupsklasser

Mätmaterialet indelades i två spårdjupsklasser; spårdjup större eller mindre än klassgränsen. Två olika klassgränser väljs; 9,0 mm respektive 12,0 mm.

1. Spårdjup 0,0-8,9 mm samt 2 9,0 mm.

2. Spårdjup 0,0-1 1,9 mm samt 2 12,0 mm.

(9)

Vintersäsongens längd

Södra Sverige 15 november - 15 mars (4 månader)

Mellersta Sverige 15 oktober - 15 april (6 månader)

Nedre norra och Övre norra Sverige 1 oktober - 30 april (7 månader)

7

Beräkningsmetod

Både spårdjupsmätningar och platser för väglagsobservationer är angivna i väg-databankens referenssystem. Det är därigenom möjligt att samköra dessa uppgifter och ange spårdjup och väglag vid varje observationsplats. Genom att sedan gruppera utdata på lämpligt sätt kan kopplingen mellan spårdjup och väglag undersökas.

7.1 Väglagsobservationer

Väglagsobservationer gjordes i genomsnitt cirka en gång i veckan vid varje plats och avsåg en 100- meterssträcka av vägen. Noggrannheten i platssättningen är km med en decimal, dvs. på 100 m när.

För att kunna aggregera enskilda väglagsobservationer till de i föregående kapitel nämnda väglagsklassema med samtidig uppdelning på klimatzon och drift-standardklass behöver olika typer av viktningar göras. Den beräkningsmetod som används i detta projekt redovisas i detalj i [Möller och Wretling, 1998].

7.2 Spårdjupsmätningar

Det grundmaterial som anges i spårdjupsmätningama är medelvärden över 20 meter för det största av spårdjupen i höger och vänster hjulspår.

En pilotstudie antydde att spårdjupet måste vara tämligen stort för att några skillnader i väglag skulle kunna skönjas. Samtidigt får inte mätdata i en spår-djupsklass bli så litet att slumpen börjar påverka resultatet. Mätmaterialet indela-des därför bara i två klasser och två alternativa klassgränser studeraindela-des: 9 respek-tive 12 mm. I det första fallet jämfördes spår med djupet 00-89 mm med spår med minst 9,0 mm djup. Motsvarande jämförelse gjordes i det andra fallet.

Vid väglagsobservationsplatsema ska medelspårdjupet beräknas för en repre-sentativ sträcka före och efter observationsplatsen. Hänsyn måste då tas till bl.a. osäkerheten i platsangivelsema för väglagsobservationer. Variationen i medel-spårdjup undersöktes för sträckor kring observationsplatsen på 200-400 m. Varia-tionen var mycket liten. Det bestämdes att spårdjupet vid en observationsplats ska beräknas som ett viktat medelvärde över sträckan 200 m före till 200 m efter observationsplatsen. Mätvärdena fick större vikt ju närmare den sannolika observationsplatsen de var.

7.3 Genomförande

När underlagsmaterialet skulle bearbetas inför beräkningen av väglagsfördel-ningar i olika spårdjupsklasser upptäcktes en del komplikationer och

begräns-ningar.

(10)

För att väglag och spårdjup ska kunna samköras krävs att tre villkor är upp-fyllda.

1. Väglagsobservationemas lägesangivelser i referenssystemet måste kunna identifieras i RST-mätningarnas lägesangivelser.

2. RST-mätningar måste finnas både sommaren före och sommaren efter aktu-ell vintersäsong eftersom medelvärdet av somramas spårdjup anses gälla för vintern.

3. Spårdjupet andra sommaren får vara högst 5 mm mindre än värdet föregå-ende sommar. I annat fall anses nybeläggning av vägen ha skett.

När datakörningar gjordes för att identifiera platser enligt villkor 1 uppstod ett visst bortfall. Andelen kvarvarande väglagsobservationer framgår av bilaga 1, sid. 1. Av bilagan kan utläsas att bortfallet till största delen berör standardklass A1 och A2 i södra Sverige. Skälet till att dessa observationsplatser inte kunnat identifieras är vanligen att vägsträckor byggts om eller förändrats på annat sätt, så att både angivelsema i referenssystemet och vägsträckans längd ändrats. Bortfallet på B-vägarna beror oftast på att vissa väglagsobservationer gjorts på grusvägar där RST-mätningar inte alls görs.

När de kvarvarande väglagsobservationema efter villkor 1 samkördes med till-gängliga RST-mätningar enligt villkor 2 och 3 uppstod ytterligare bortfall. Andelen kvarvarande väglagsobservationer när alla villkor är uppfyllda visas i bilaga 1, sid. 2. Det framgår att bortfallet inte alls gäller samma vägnät som då villkor 1 tillämpas, utan berör i huvudsak standardklass Bl och B2. En orsak till detta är att det lägre trafikerade, belagda vägnätet (i första hand Bl- och B2-vägama) inte mäts varje sommar. Under de sista två vintrarna är bortfallen i flera fall så stora som 40-60 procentenheter och i två fall ända upp till ca 70 respektive 85 procentenheter. Det viktigaste skälet till dessa mycket stora bortfall är att RST-mätningama har minskat på det lägre trafikerade vägnätet under de sista somrarna. En viss minskning av mätningarna skedde under sommaren 1996, från ca 50 000 km till 47 000 km, men framför allt gjordes neddragningar under sommaren 1997, ner till ca 35 000 km. Att ett visst bortfall även finns på A-väg-nätet beror till stor del på att nya beläggningar lagts.

Efter bortfallet till följd av villkor 1-3 ovan återstod ca 160 000 väglagsobser-vationer. Det innebär att ungefär 75 % av det ursprungliga materialet på ca 220 000 observationer fanns kvar för vidare analyser.

8

Resultat

Om vinterväglaget är sämre på vägar med större spårdjup borde det, som nämnts i kapitel 3, visa sig i beskrivningarna av väglaget på ett eller flera av följande sätt: 0 Andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd i hjulspåren är större vid

större spårdjup.

0 Andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd påkörfältet totalt är

större vid större spårdjup.

0 Andelen väglagsobservationer med is-/snöväglag i hjulspåren är större vid större spårdjup.

0 Andelen väglagsobservationer med is-/snöväglag på körfältet totalt är större vid större spårdjup.

(11)

Det första väglagstillståndet ovan uppkommer omedelbart efter plogning och de övriga successivt därefter. Det ideala vore då att jämföra väglagsobservationer strax efter plogning med det första väglagstillståndet, observationer något senare med väglagstillstånd 2 och så vidare med allt längre tidsavstånd efter plogningen. Det finns dock inte några uppgifter om när väglagsobservationema gjorts i för-hållande till plogning. Därför måste totalmaterialet jämföras med vart och ett av de fyra väglagstillstånden.

En första körning och utvärdering gjordes på hela observationsmaterialet. Det visade sig då att det inte gick att finna några påtagliga, generella väglagsskillnader mellan mindre och större spårdjup, vare sig vid klassgränsen12 eller 9 mm. En kontroll av antalet väglagsobservationer bakom varje andelsberäkning visade att åtskilliga andelar byggde på få observationer. Detta innebär att slumpmässiga variationer får stort spelrum. Vid en andra utvärdering, som redovisas i denna rapport, togs därför endast jämförelser med som omfattade minst 100 väglags-observationer.

8.1 Lös snö/snömodd i hjulspåren

Andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd i hjulspåren för vägar med spårdjup mindre respektive större än 12 mm redovisas i sex diagram i bilaga 2. Motsvarande redovisning för spårdjup mindre respektive större än 9 mm görs i åtta diagram i bilaga 3. Redovisningarna är uppdelade på de tidigare beskrivna fyra klimatzonema, sex driftstandardklassema och fyra vintersäsongerna.

Hypotesen att större spårdjup medför större andel lös snö/snömodd i hjulspår kan nu kontrolleras genom att för varje klimatzon, driftstandardklass och vintersä-song jämföra andelen lös snö/snömodd mellan hjulspår mindre respektive större än 12 alternativt 9 mm.

Det kan då konstateras att det är svårt att upptäcka några påtagliga, generella väglagsskillnader mellan mindre och större spårdjup, vare sig vid klassgränsen 12 eller 9 mm. Ibland har vägar med större spårdjup större andel lös snö/snömodd i hjulspåren, ibland är det tvärtom.

Eftersom materialet är så stort, de 14 diagrammen resulterar i över 100 jämfö-relser, måste det komprimeras för att man ska kunna få en helhetsbild. En sådan komprimering är gjord i figur 1, där jämförelsema antalsmässigt redovisas i tre klasser relaterade till hypotesen ovan.

Klassen Stämmer betyder att andelen lös snö/snömodd i hjulspåren är mer än

1,0 procentenhet större på vägar med större spårdjup. \

Klassen Stämmer inte betyder att andelen lös snö/snömodd i hjulspåren är mer än 1,0 procentenhet större på vägar med mindre spårdjup.

Klassen Kanske betyder att andelen lös snö/snömodd i hjulspåren skiljer sig högst 1,0 procentenhet mellan vägar med större respektive mindre spårdjup.

För att kunna se om det finns några skillnader i hypotesens giltighet mellan spårdjupsgränserna 12 och 9 mm och mellan driftstandardklassema behålls upp-delningen på dessa faktorer. Driftstandardklassema har dock sammanförts två och två.

(12)

Antal jämförelser

Lös snö/snömodd i hjulspår

18 16 14 12 10 H Stämmer Kanske E Stämmer ej A1+A2 A3+A4 B1+BZ A1 +A2 A3+A4 B1+BZ

Spårdjup 12 mm Spårdjup 9 mm

Figur 1 Kontroll av hypotesen att större spårayup medför större andel lös snö/snömodd i hjulspåren.

Av figur 1 kan utläsas att hypotesen, att större Spårdjup medför större andel lös snö/snömodd i hjulspåren, inte stämmer särskilt väl. Antalet jämförelser som resulterar i Kanske är generellt sett stort. Allra sämst stämmer hypotesen för B1+B2-vägar vid spårdjupsgräns 9 mm.

8.2 Lös snö/snömodd på körfältet totalt

I bilaga 4 redovisas andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd på kör-fältet totalt för vägar med Spårdjup mindre respektive större än 12 mm. Motsvar-ande redovisning för Spårdjup mindre respektive större än 9 mm görs i bilaga 5. Redovisningen är som tidigare uppdelad på klimatzon, driftstandardklass och vintersäsong. Det bör påpekas att väglagsobservationer där lös snö/snömodd en-bart förekommer på körfältskanten inte ingår i redovisningen. Skälet till att lös snö/snömodd på körfältskanten inte likställs med lös snö/snömodd på andra delar av körfältet är att det först nämnda väglagstillståndet torde påverka trafiken i väsentligt mindre utsträckning.

Om andelen lös snö/snömodd i diagrammen i bilaga 4 och 5 jämförs mellan vägar med mindre och större Spårdjup är det svårt att se några generella skillnader. Precis som tidigare har ibland vägar med större Spårdjup större andel lös snö/snö-modd och ibland gäller det omvända förhållandet.

En komprimering av materialet visas i figur 2, där jämförelserna antalsmässigt redovisas i förhållande till hypotesen att vägar med större Spårdjup har större andel lös snö/snömodd på körfältet totalt. Indelningen av materialet är samma som tidigare.

(13)

Lös snö/snömodd totalt Antal jänfönelser 12 10 EStärrmer ä Kanske E Stäm'ner ej A1+A2 Spårdjup 12 mn Spårdjup 9 mn

Figur 2 Kontroll av hypotesen att större spårdjup medför större andel lös snö/snömoddpå körfältet totalt.

Figur 2 visar att hypotesen, att större spårdjup medför större andel lös snö/snö-modd på körfaltet totalt, stämmer oftare än den inte stämmer. Overvikten är dock inte så stor, för det mesta bara 2-3 jämförelser.

8.3 Is-lsnöväglag i hjulspåren

I bilaga 6 och 7 redovisas andelen våglagsobservationer med is-/snövåglag i hjul-spåren för vägar med spårdjup mindre respektive större än 12 alternativt 9 mm. Redovisningen är som tidigare uppdelad på klimatzon, driftstandardklass och vintersäsong. Med is-/snövåglag i hjulspåren avsesväglagsklasserna 5 tom. 9, dvs. rimfrost/tunn is, packad snö/tjock is, lös snö/snömodd samt spårslitage med tunn is i hjulspåren.

Inte heller i dessa diagram syns någon påtaglig skillnad mellan vågar med det större respektive mindre spårdjupet.

Figur 3 visar på samma sätt som tidigare de komprimerade jämförelserna beträffande andelen is-/snövåglag i hjulspåren.

(14)

Is-Isnöväglag i hjulspår Antal jämförelser 16

14

:2255:352:

12 ?512535 10 . '. . ' . '..- n ' u ' - . '. E Stämmer ä Kanske Stämmer ej

A3+A4 B1+BZ A1 +A2 A3+A4 B1+BZ A1 + A2

Spårdjup 12 mm Spårdjup 9 mm

Figur 3 Kontroll av hypotesen att större spåraj'up medför större andel is-/snö-väglag i hjulspåren.

Enligt figur 3 stämmer hypotesen, att större spårdjup medför större andel is-/snö-väglag i hjulspåren, bäst för A1+A2-vägar vid spårdjupsgräns 9 mm. Sämst stämmer hypotesen för A3+A4-vägar vid spårdjupsgråns 12 mm och för B1+B2-vägar vid spårdjupsgräns 9 mm.

8.4 Is-Isnöväglag på körfältet totalt

Andelen väglagsobservationer med is-/snöväglag på körfältet totalt för vägar med spårdjup mindre respektive större än 12 alternativt 9 mm redovisas i bilaga 8 och 9. Redovisningen är som tidigare uppdelad på klimatzon, driftstandardklass och vintersäsong. Med is-/snöväglag på körfältet totalt avses väglagsklasserna 3 tom. 9, dvs. alla väglag utom torr, fuktig och våt barmark. Väglagsobservationer där is-/snöväglag endast förekommer på en enstaka yta av körfältet ingår inte i dessa två bilagor.

Något tydligt mönster beträffande våglagsskillnader mellan vägar med mindre och större spårdjup går inte att hitta, varken vid spårdjupsgräns 12 eller 9 mm.

Figur 4 visar, på samma sätt som tidigare, komprimeringen av bilaga 8 och 9.

(15)

Is-Isnöväglag totalt Antal Jamförelser 14 12 10 E Stämmer E Kanske E Stämmer ej

A1+A2 A3+A4 B1+BZ A1+A2 A3+A4 B1+BZ

Spårdjup 12 mm Spårdjup 9 mm

Figur 4 Kontroll av hypotesen att större Spårdjup medför större andel 119-/ snöväglagpå körfältet totalt.

Av figur 4 framgår att hypotesen, att större Spårdjup medför större andel is-/snö-väglag på körfältet totalt, stämmer ganska väl för A1+A2-vägar vid spårdjups-gräns 9 mm. Vid de Övriga jämförelserna stämmer hypotesen inte särskilt väl.

8.5 Sammanfattning av alla undersökta väglag

Ett sätt att ytterligare en gång komprimera materialet visas i figur 5. Där har de fyra undersökta typerna av väglag slagits samman och uppdelning bara gjörts på driftstandardklass och spårdjupsgräns.

(16)

Alla undersökta väglag Antal jämförelser

50 45

4

:2::

35

:21::

30 g ...

25

?Så

§

E Stämmer

2"

ä Kanske 15 êåê 555 :12. " Stämmer ej ._ ._ -' ._ ._ .. _. _. .. -'. .. '. '. .' . . . uu-. . . . .. . u -.' . .'

A1+A2 A3+A4 B1+B2 A1 +A2 A3+A4 B1+BZ

Spárdjup 12 mm Spårdjup 9 mm

Figur 5 Kontroll av hypotesen att större spåraj'up medför större andel is-/snö-väglag av olika typer (sammanfattning av151m undersökta typer av is-/snöis-/snö-väglag). I figur 5 sammanfattas de fyra hypoteserna, att större spårdjup medför större andel av olika typer av is-/snöväglag antingen i hjulspår eller på körfältet totalt. Gene-rellt stämmer hypotesema inte särskilt bra vid spårdjupsgräns 12 mm och allra sämst för A3+A4-vägar. Vid spårdjupsgräns 9 mm stämmer hypoteserna bäst i standardklass A1+A2, inte särskilt bra i standardklass A3+A4 och dåligt i standardklass B1+B2.

9

Slutsatser och kommentarer

0 Det finns i denna undersökning inget generellt stöd för hypotesen att större spårdjup skulle medföra mer is eller snö på vägen. För A1+A2-vägar finns dock en svag tendens till mer is-/snöväglag

0 För B1+B2-vägar är detta resultat inte förvånande eftersom packad snö och tjock is är vanliga väglag på osaltade vägar, speciellt i mellersta och norra delarna av landet, och döljer de spår som finns i beläggningen.

0 Eftersom endast 10 % av materialet hamnar i spårdjupsklassen 2 12,0 mm blir motsvarande väglagsbeskrivningar något osäkra. Om det funnits väsentliga skillnader i väglag mellan vägar med spårdjup större respektive mindre än 12,0 mm hade detta säkert ändå upptäckts.

0 Variationen i spårdjup är inte speciellt stor i materialet. Skälet är att platserna för väglagsobservationer valts för att följa upp standarden på vinterväghåll-ningen, varvid platser med stora spårdjup förkastades.

0 Det har framförts att förklaringen till att vägar med större spårdjup inte har mer is-/snöväglag, skulle vara mer saltning. Eftersom vi inte har tillgång till något material som visar hur mycket de olika vägarna saltats går det inte att undersöka om denna förklaring är riktig.

(17)

10 Förslag till fortsatt FoU

I denna undersökning har ett datamaterial använts som samlats in för andra ända-mål än för att studera väglag på vägar med olika spårdjup. Detta har inneburit att undersökningen kunnat göras relativt snabbt och att kostnaderna blivit förhållan-devis låga, men också att material och frågeställning inte har varit direkt kopplade till varandra. För att få ett underlagsmaterial som är helt anpassat till frågan krävs en ny datainsamling.

Om en ny undersökning skulle bli aktuell föreslås den läggas upp som en jäm-förande studie där även vågavsnitt med kraftigt olika spårdjup följs upp. Vägav-snitten bör studeras parvis och paret bör vara så ensartat som möjligt beträffande bl.a. klimat, trafikflöde, trafiksammansättning och vinterväghållningsstrategi. Detta leder fram till att paren om möjligt bör undersökas i samband med nybe-läggning. Det idealiska paret består av två vågavsnitt på samma väg, ett med stort spårdjup och ett med ny beläggning. För att åstadkomma paret krävs troligen att nybeläggningen skjuts ett år framåt på det ena av två lika slitna vågavsnitt.

Uppföljningen bör inledas med att studera väglaget under vintern före nybe-läggningen, kontrollvintern. Väglaget bör framför allt observeras i anslutning till plogning. Nästa vinter, försöksvintem, upprepas observationerna. För att få under-sökningsresultaten mer heltäckande måste man också ha kontroll över vilka åtgär-der som vidtagits på respektive vågavsnitt, i alla fall unåtgär-der försöksvintern.

Som nämnts tidigare har det framförts att mer saltning skulle vara förklaringen till att vägar med större spårdjup inte har mer is-/snöväglag än vägar med mindre spårdjup. Denna fråga isolerad skulle kunna undersökas i en fallstudie där man kartlägger om saltförbrukningen verkligen är högre på vägar med större spårdjup.

11 Referenser

Möller, S & Wretling, P: Beräkning av väglagsfördelningar för vintrarna 1993/94-1996/97. VTI meddelande 848. Statens väg- och transportforsnings-institut. Linköping. 1998.

(18)

Bilaga 1 Sid 1 (2)

Andel kvarvarande väglagsobservationer efter identifiering av observationsplatser XX = differens > 20 procentenheter (jämfört med ursprungsmaterialet)

Vintern 1993/94 _ Eltandardklass

Klimatzon A 1 A 2 A 3 A 4 B 1 B 2 TOTALT Södra 72 74 95 100 95 97 84 Mellersta 100 83 90 96 98 99 89 Nedre norra - 85 88 99 100 100 91 Övre norra - 83 90 - 90 95 90

Vintern 1994/95

Klimatzon .- Standardklass A1 A2 A3 A4 B1 BZ TOTALT Södra 67 78 95 99 93 97 84 Mellersta 98 84 88 89 95 98 89 Nedre norra - 88 93 71 100 100 91 Övre norra - 86 94 - 95 99 94

Vintern 1995/96

Klimatzon Standardklass A1 A2 A3 A4 B1 B2 TOTALT Södra 72 73 96 99 92 96 84 Mellersta 98 86 91 88 95 98 90 Nedre norra - 83 94 86 98 100 91 Övre norra - 70 94 - 96 99 93

Vintern 1996/97

Klimatzon Standardklass A 1 A 2 A 3 A 4 B 1 B 2 TOTALT

Södra

72

65

97

I 98

92

94

82

Mellersta 100 84 92 90 91 97 90 Nedre norra - 88 94 98 96 100 95 Övre norra - - 89 100 94 100 95

VTI notat 27-2001

(19)

Biläga 1

Sid 2 (2)

Andel kvarvarande väglagsobservationer efter identifiering av observationsplatser och kontroll av RST-mätningar

XX = differens > 20 procentenheter (jämfört med identifierade platser) _29; = differens > 40 procentenheter (jämfört med identifierade platser)

Vintern 1993/94

Klimatzon Stäñdardklass A1 A2 A3 ... A4 B1 BZ TOTALT Södra 71 69 84 84 93 68 77 Mellersta 100 65 79 83 74 84 76 Nedre norra - 72 81 93 79 80 81 övre norra - 77 85 - 81 67 79

Vintern 1994/95

Klimatzon Stäpñdardklass A1 A2 A3 A4 B1 BZ TOTALT Södra 51 71 86 88 86 88 73 Mellersta 66 71 82 85 84 75 77 Nedre norra - 78 82 53 75 82 77 Övre norra - 86 94 - 87 70 85

Vintern 1995/96

Klimatzon Standardklass A1 A2 A3 I A4 B1 BZ TOTALT Södra 60 60 88 79 74 61 72 Mellersta 82 68 84 86 83 80 79 Nedre norra - 79 85 69 63 _3_1_ 73 övre norra - 65 79 - 86 gg 79

Vintern 1996/97

Klimatzon I Standardkiass A1 A2 A3 v A4 B1 BZ TOTALT Södra 69 62 89 65 76 _33_ 73 Mellersta 95 73 85 42 68 _45_ 76 Nedre norra - 66 86 59 _41 14_ 63 Övre norra - - 83 _ 87 78 _37_ 74

VTI notat 27-2001

(20)

Biläga 2 Sid 1 (7)

Här redovisas andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd i hjulspåren för Vägar med spårdjup mindre respektive större än 12 mm. Redovisningen är uppde-lad på klimatzon, driftstandardklass och Vintersäsong.

(21)

LUL

U

z|_

2

.l

ap

zh

aq

sn

|d

ww

ZL

>

Je

pzh

eq

sn

ug

w

:d

nl

pJ

çd

s

'17

V

+8

V

'S

V

+Z

V

'Z

V

+

l-V

'l-V

+1

7V

0

L

Z

8

17

9

9

L

II II II II lI Il II II II Il l-II II I-II II ll ll ll ll il il ll il il ll ll il l' II II II II .I II II II II II .I i-II II I-l. -I II II II II II II II II II II IMIE II II II II II II II II II II II -I II II II I- II II II I- II II II II II I- II .. I. I' II l- ll ti .. I. II II II I. II II II II I. II II .. ll Il II I. II II II .I

H : --uñ .. .. :--uuuun -.n- ...: -.-- ana- aulunn .... -.-. n. nunna .. nun u.. un- II I.u:n ..-ln nn..uuuI nnuu-u. ..-- n-I.unn .a .n.... uun- .... ..u-- a-In ..unn -... an.. nnu.. .I nunn- nn u-. .. ..-. arIu. gl -uIin -..s ..ull nun-: ..n. -.I. .n.- .... .. n- .n.uuuuun

II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II lI II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II II

IU 3 114 145 .31. äh1. uwwmm1 ammmäääa .:mmam 1.1 :5. ywwmäm .wa ... 1.1 :1. ... ..uu1 _.. .wwwq .w- 1.. .1. . ..1 1.. .1. 1.1 .1. a.. .1. h:1 aha -:h .u. ... ..u. .nn ... ... ... i..

ä.

.u uu..un ..n

u..u ... "nu... n... ..u ..u."

" . . . x . . nu . .l r-u-.u u n nn I n I u n nu. . .I 1 ... an -. .. .. web.. .. u..re ._.. .. II II I I ... . . l i I 1 lIl III.I I .wh en-WE. .n. ... Tha wava .

5

46

-9

6

96

'9

6

E

56

-1

76

?3

(%

)

pp

owçus

/çus

SQI

Ia

puv

|n

[q

gp

pO

lU

QU

S/

QU

S

sç|

'J

eöçA

-v

'a

öue

As

m

p

g

s

JB

dS

O

(22)

LU UJ Zl -? Ja pÅl eq sn ld

ww

ZL

>

Je

pÅl

aq

Sn

uuu

-LV + L V -av + Z V -SV + 8 V -VV + . V V L 8

.. u. .. ... .. u... I III III II III u. ." nu uu. ... I - .-II. .I | I." .mV u -. 1--I.na .näm . J.

.. nu nu. .nu .nu nnu.In-.-...

I II II

________

____.

...ü

L5

_9

6

96

-3

6

E

95 -1 76 ?3

(0%

)

pp

owçu'

s

Igus

39'

Iap

uv

|n

[L|

!p

pO

LU

QU

S/

QU

S

sg

|

'J

eöçA

-v

e

ñue

As

91S

Ja||e

|^

|

J

g

d

s

O

(23)

Ne

dr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

ih

jul

sp

år

An

de

l

lös

sn

ö/

sn

öm

cd

d

(%

)

16

14

12

10

5

94

-9

5

§

95

-9

6

N . .-.". '.'Å-.' >Hw_l..'lg:.él.l_l

IIII

Hllll

O A1 -A1 + A2 -A 2 + A 00 -A3+

<1.

<

Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

12

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

12

m

m

(24)

år

dd

ih

jul

sp

ös

s

n

ö/

s

n

öm

ø

,I

-va

ga

r

Me

ll

er

st

a

Sve

ri

ge

,

B

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(°/

o)

v

O?

co

ca

r*. '; -;-I. '-' . ._ "i .-: ;Ta " 4 .5:49 _ 4255.53? _: ;jäáp-_Ezfl .- :far-f_-;1.: :..-:::-.:= -33-7-1-0áamähs' -M- '

-.ll u

I.I - Ia.. I_ än. .i u i.. I I I.

14

12

10

B2

-B

1

+

B1

-Sp

år

dj

up

mi

nus

be

tyd

er

<

12

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

12

m

m

(25)

uuu

ZL

2

Ja

p/

he

q

sn

|d

ww

ZL

>

Ja

pÅl

eq

sn

ug

w

:d

nl

pn

oa

ds

'L

E

+l

-9

'Z

S

+3

8

////

////

////

á

V

J.. en" .. ... .r

/

x äüää 5... . .".. ._n _. ..u un.0 ...h an .ra .r Mn..

"WW,

. m _ .a r

|||||||||||||||||||.||n u.. .' nun vu|v||u|v||||||||.l uv.. nn un. .-||||vvnn uurn nn un|||n |.l .9 14 14 19 41 .4 .. .? 94 5. a. .. .a .. .. q. 4. .. .. 1. u un uu uu uu nu nn nu u nn n nu uI un .n Iu .n nn nu uI .n u Inu u u nnu

nu.u.nui.Jnnu uuuuI uIu uu uuIuusunn u uInI nInn Innuuunn IInnuu.uuInn nu Iuuununuunuun auuu .nuununnu nununInnunnu_uun

.u uu nu u un uu uu uu u u u u nuu u nu nu u nnn u u u u nn nu unu Iu nun I.

xcI -r.Ilununuunn Iuuu IIInu Innnu annu nnuu nnnu nunnu.uuuuunnu Iaun nunnuuuunnu.cuuun ununuu unI InuIIu nunuunu.u

u u u nu In uI nu u u n nn uu nun uu Iu .n In uu Iu I nu nau Iu u uuu nuI

.nuup.,nu uunuuucnnuunu unuuuuunnnu unnn nuIuuIIunuunInnn.nnuuunuI nnnunnuu nunuunuuuuuuunn uuIunuInuunn uuuu..u ..nuu.nnnnunuuuuuIuuIuuu uu.nuu unuauuuuuunnuuuIuu rnuunuunuuu nnnunuununu uunu.nIuunnu u uuu uuu un uunuuunn..Iu

.u nu u nn n nn uu Iu u n uu an u un nu uu u un u nn nn nu .n nu II u nn nI: u

96

-9

6

E

96

176

1.6-

96

17 6' 86

(%

)

pp

owçus

IQ

US

SQ

I

IG

PU

V

Jçd

sm

lq

!p

pO

LU

QU

S/

QU

S

sç_

|

'J

eöçA

-g

e

ñue

As

e

uo

u

e

r

a

N

(26)

uuu

m

2

Ja

pl

ha

q

sn

|d

l.q

u

z;

>

Ja

p/

he

q

sn

ug

Lu

dn

lp

Jçd

s

8

Ol-

'L

G

+ |_ 8

EI

'aöl

JGA

S

euo

u

G

M

O

B

BB

/L

?I

1. . ...1 .:. .... a.. .... 41. ... . . .

...

.4..

...

ä.

.å .n VH? "-.. ..r

O

U

S

s

au.. . ... p p O wO uS / + z8 . ...1".uuw. .. . O

Je

ds

L6

'9

6

96

'9

6

E

95-176

22:

.6.

mb 6

.V

(27)

Bilaga 3 Sid 1 (9)

Här redovisas andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd i hjulspâren för vägar med spårdjup mindre respektive större än 9 mm. Redovisningen är uppdelad på klimatzon, driftstandardklass och vintersäsong.

(28)

Söd

ra

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

ih

jul

sp

år

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(°/

o)

4

du

3

9

5 6 7

o.. n.. e

4 5 6 9 9 9 ä _ä_ murder ... ... 4.

16

14

12

10

A1

+

A2

-A

2

+

A3

-A

3

+

A4

-A

4

+

A1

-Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

(29)

Me

ll

er

st

a

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

ih

jul

sp

år

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(°/

o)

4

0.4

3

9

år. 5". c

Wä_m_u._,_._.__._W__._§_._

.vx/å

.a u...1...u..3u...;...Ha .5.9.1..V1.9aV.u...ub?9.1.9.2ua .. q 3.5..: .9.9.4.4th Jaaa.: . 4....,4 4.75 ., z ,

. _

...r .nu I . I .- .u nu.. .. . .. . ... .. .. .nu. . .

.. . .5... ... ... . . .... ...

H..u.u...u.u.man.. ..nu.u..ü...".u...u

A. 0

.

-2.7.1.5...., . . A . . . ... . . V . . . . .. . . . : a1zaaaaahqaüä9:31....Padao. . . q.qaav av majabriamaaqamaa..»)qq a.qza.aq.a1.qa1x

||l| ||| lv:L\I Iw lnl|1lll| w de...m..uw.u ..uw..r..ru.u...u.u.... . u_ J... ..u .." ... ?enahanda ..".y....u..."...

. . -__.__.____.__.__._m.m

.u .a .n 4.nu ... .a .a .n .-..a .. .r ... u... ... ...v.uJ

1.9.1.. .awmnxbsh .. .. _

w.äämämä

1.

m 55:.

_ _ m M m h ,nl i A

9876543210

A

3

+

A4

-A

4

+

A3

-Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

A 1 + A2 -A 2 +

A1

(30)

-Ne

dr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

ih

jul

sp

år

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(%

)

12

10

93

-9

4

5

94

-9

5

ä

95

-9

6

96

-9

7

/

I||||

O

A1

-A1

+

A

<1

<'r

<1

.|. 00

<

05

<

+ N

42

ch

4

+

Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

(31)

Övr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

ih

jul

sp

år

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(°/

o)

2

1,

8

1,

6

1,

4

1,

2

-^

*r

*

1

___

0,

8

0,

6

0,

4

0,

2

0

,

.

.

A1

-A1

+

A2

-A

2

+

A3

-A

3

+

A4

-A

4

+

m9

4-

95

*we

-»_

ä

E9

5-

96

Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

(32)

år

öm

o

d

d

ih

jul

sp

ös

sn

ö/

sn

, l

-va

ga

r

Söd

ra

Sve

ri

ge

,

B

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(%

)

4

o...

3

9

6 7

n.. o...

5 6

9 9

E

nn_

.1. .n i II ...II »n .F "-L.. .r-En..1. .1...

.-.r .uu-n. ...u .. ...1. u.. .. 1... ..r. ...1.

...-,A

-.In-rnI.

.-...Hu

IIlillIII5I

nu nu. I I.. .- ... II.. I.

. u." n."a.Furfur...,

u ... 5...

1 |III ll III ll |I|IIlll II I | II III :Il II III II hIIIIIIuII.IIIIHIIIIIUIHIIIIIIIHIIIIHIIFII IIIHIIIIIIII IIIIIII

-aa..." . .." y. ..u n...rn y. ..u n.. ..u n....u n..a...

m..I .05...

.n

n . . . .F...:.r.ru.u..r..u.u.u

- | 1;. .n

rann... nu... ...r ..u.w..".u.s..n."f..n.... .

_

/////á

L. . .. . . .

4,

5

4

3,

5

8 2 +

BZ

-B

1

+

B1

-Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

(33)

tum

5

2

Ja

pM

aq

sn

|d

tum

5

>

.l

ep

Me

q

sn

ug

w

:d

nl

pJ

çd

s

'L

E

'Fl

-8

'Z

S

+8

8

."w. .n.. uw... .nu ;-. 1nu. ?nu ..L". ....r...n.. ... nañ .u-. .. . . .v ...

"ü ". .5 .U .ne w1... J". . ..--. .F l

(%

)

pp

owçus

/çus

SQI

le

puv

46-96

96

-9

6

5

|n

[q

!p

pO

LU

QU

S/

QU

S

sg

|

J

eñçA

-g

a

Bue

As

El

SJ

GH

GW

JE

dS

O

(34)

Ne

dr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

B-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

ih

jul

sp

år

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(°/

o)

4

o..

3 9

52

94

-9

5

§

95

-9

6

96

-9

7

... en... .u...u. .u.. u. .n

_

x. .u ...u.,.".."..".." .. .. w. "anwa". .w.."..nu..w..u....n..n.. Ahxhåhwx. rama..." .5..4 f.) 5. ". .m.h....a.a.=..w..,.u. ,Hr ,.nüáüüääu 4 mn .-. q 5 .. ... ..r. u... .ur w" n... d .... ...w any.

n". . ü. fu. H".U. .u w .nu nu.."

ä.nmw#mwåwmä ...1. ...- . . .r .

12

10

B 2 +

BZ

-B

1

+

B1

-Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

(35)

år

dd

ih

jul

sp

ös

s

n

ö/

s

n

öm

o

, I

-va

ga

r

Ovr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

B

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(°/

o)

4

0.4

3

9

E

94

-9

5

1. .. äs". ... .u.

m., ?m

. . . ü.. ... ... ..." ..u ...n. .." .u.

5. r

...is i... ..

ñxüfnñfüfnåäh$nnwdwnww "... .u . ska." mha? .nxçawvdvuwummv nu.u....U....m.s.... .v .u. v... .F.mn,..u.m .puvwnu.unu.um?"Um.u_..nwüñwünmwümnmwuwu

.EEE________,__v___

....ç."..m.w.w.u..rm.ü. Ewmvüwdu.Mum._nmm.u..h._ måna ,empmwüeäüwwe?mmm

.. . . ... .. . auf". ...u .. . .. "...". "Jr nu. _

.äüffä .. .närFávkünháüünâ

._______________v_

J.ua.. d.: a .v 5..5. då.... 5.5 .... .. ...,... ... ... . . .33 H... än. .H....nwhuvdwu. Jämn. 5 . ... .vwüuäuür man

___________

nu. .ä .ö... . v_ _. . aäñ..n...f. 5" Man. u... ... .. ... w

______

14

12

10

82 +

BZ

-B1

+

B1

-Sp

år

dj

up

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

(36)

Bilaga 4 Sid 1 (7)

Här redovisas andelen väglagsobservationer med lös snö/snömodd på körfältet totalt för Vägar med spårdjup mindre reSpektive större än 12 mm. Redovisningen är uppdelad på klimatzon, driftstandardklass och vintersäsong.

(37)

4

o..

3

9

Söd

ra

Sve

ri

ge

,

A-

väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

ed

d

te

ta

lt

A

4

+

A4

__.____._ .__.__.__.____.__.__._____________ .____.__.________.___.___________________.____ .u

A

. u . .. . . u . u .. . . .u . . . u u. . .. u . . . .. . n u . . . .. . . c . . . .. . . .. u u . .. . . n n. .. . . .u n . . .. . . . u ... . . .. u . . . u . . . .n . u n. u . . n . u .. . . u n . u n .. .. . . u n. . . . u. . u . .. . . .u n . . .. . . . n . . . u . . .. . c . . u . . . . .o . . . n . . .u . n. . . .u . . . u n . ... . . u . . . . .. . . . u u. . n ._ m. . . .u . .. u . . . n .n . u n .. . . . .. . u . . . . n . .. u . . . n . . . .. . . u ... . . .. . . u .. . . .. . . . nu . .. . . u . u .. . . u u. . n . .n . . . u .. . . .n . . . .. u a . . . .. . . . u aa. . n . . . .. . . ._

.HII IIII III II. I II III II If | II I III I I I I I1 I I I I I | I lII

... . . ..

I,.-nu nu..nu.nHu. .."Hu..u.."w..n..u..n..u....R . - - - .nu .nu nu .2..- -n aII -I

A3

A

2

+

A2

A

1

+

An

de

l

lös

sn

ö/

14

sn

öm

od

d

(%

)

12

10

8

6

4

2

0

Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

12

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

12

m

m

(38)

Me

ll

er

st

a

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

to

ta

lt

An

de

l

lös

sn

ö/

s

n

öm

o

d

d

(%

)

93

-9

4

94

-9

5

Eizêêå: 9 6 -9 7

E

95

-9

6

- .-.r

ä:_______________________:ä_____mmuä

.p . L.I I. .I- .-1 . I. .- u n.: n I u nn Iu I n u I In n Iu I.-H._I-I I I I II I I I l I I I I I nI I I_ i.. n n n nn u In n I n I I u u I n.-men-- n u u In Iu I I u I n I IIu nn. ...nu n I I nn n n u i n n n n n u nn on .t ...u... :um

.

1%

m. annan*_.r ?anv-.au.JT .r..u..mmm.

m u I n I i I I I. \. I I I n I I .-h I u un n u u I_ n. I n I a I I .I N I I u n I I II_ 2.4.4394.141..

å

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

O

A1

+

A2

-A

2

+

A3

-A

3

+

A4

-A

4

+

A1

-Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

12

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

12

m

m

(39)

93

3::

94

-9

5

5

95

-9

6

,i

96

-9

7

_ J x. .4-I I I :II-Illur IIIIUnll VII-llllllllrl1 r r4\ I IIIII .... . :numnuwnü .Hm .

. u. . Fan.. ..

?5 m #äwmmäü

A...

N n n n n n n u uu n u n u uu u u nu nI I u n n I I n u n nu uI n n n I u I n u n a uun u u n c u u u n uu u uu u nI I n u uu n u Iuu u u un n I u nn n u un n u I u n u nn n u I I u u u

n. u Iu u u u In n n. u n u n n n nn u n n n n u n u u n nnu nn . I . u . . n . n nu un u n u . n u n. u nun n a n u u un u n a u ua u ou u uu u u uuI u n n n u nn u nIn n n . u u .,

H. I I u nn I u u n u nn u I u u u nu n n u u uu II n u u u u n uu u uc n u u n Iu u n n n. u u n u n . uu u n n c uu nn . n u u u un u u n n u n u nun n n n u n n n n n n .I n . I u u.

-H. I u uu u I nuI I u uu u u n u nn n n n uI u Iu I u u u u n nu u u u u u nn u nn u u u u u u u I unu nu uu u u u u un u .nn n . u uI n u n n un n n n I u n uu n I . u I . u .uI u .

u u n I nI I u uI I u n n u n u u Iu u u nn I u n u u u nnn n u u u Iu n u u uu . u . n . u . nnu n n n u . n u nu n u u nu u unu u u u uu . u u uan n a n n o n u un . nu . u u u . u .

på...a..1.4.1.0.a.u.a.9.1.1.9a.a.q. .a.zva. .qu ...11.14..9.1.1.4 91... 11...] 2.1,...) 4.1.1): . .). .) s 1 I J.. 1).!):i n .. 2 1 .. .1.2.2.1;55.1 J13... x .

-.I .1... Vi .Du-fx-mhunnii-u.. .-I. . enI

.1.-.____________ämmäää;Hmmmmmm

nuu u n u a . . . . a n. . . u . . . n . . au n .u n . . . .u . . . u n u n n n n n n.. n.. u u n. u o n u n .n. . n u . n . n n nu u. . . u . . . . .. . . . u . . u n.u n. . . .u .nu u u u u uu u u u u. u . u. a . . u u au a. n u . n. .n n . . u u. . u u.n n . . u u .. .T . . . . u n n u u n. u . u u. n n . n u n u u. u u u. . nu . u I. . n u u n. u. . . u .. n .. . u . . . n u . u u. u a u. . u a u. .. u . u a n. u .. u u. u . . u. u .. n . u u . ._ mn u u. . u u u u. u . u n ua . . n a u . . . u . .u u. a a a n u . n nn a u . . o . . . u .-... nI u II u I uI u u I oI n a I n I un u u n 0nu nn n I I u u u nu nn u n n s n u n Iu. n II n n n n I n I u u l u u nn u u un u n n u nnu r u n n o I n - n nn n n u n n n . n n nu H_ u un n n u n n u o u nnn nu c n uu n a n n uu uu c u u n I I I u nn n n n I n u I ccn. . u un n I I I I n I I u I In nu I u nn n u In nu n n u n I I I n n nn n n n a n n n u

I.-Ne

dr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

te

ta

lt

A4

-A

4

+

A

3

+

A3

-Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

12

m

m

A2

-A2

+

pl

us

be

tyd

er

_>.

12

m

m

A 1 +

A1

-30

25

20

15

10

5

0

An

de

l

lo

s

sn

0/

s

n

öm

o

d

d

(%

)

40

35

(40)

q

O.00

av

d

d

to

ta

lt

o

m

o

ös

sn

ö/

sn

,I

-va

ga

r

I

I

lllIl||l|lllllllHillllllllllllIllllllIllllllllllllllllllllllllIlllllllllllllllIlllllllllllllllllllll cl.

-I- °°

'" :' ' :' :" ' : :'c .-I .C ' . -'I .-. E I I I I I -FIL 'u' L '

Me

ll

er

st

a

Sve

ri

ge

,

B

'5 -'l n-'I d a t a f

U

25

20

An

de

l

lös

sn

ö/

30

sn

öm

ed

d

(%

)

15

5

95

-9

6

l

lIIIIlllIIlIlllIllllllllll!lllllllllllllllllllllllllllllllIlllllllllllllllllllllllllllllllllll +

N

I m

be

tyd

er

<

12

m

m

Sp

år

dj

up

pl

us

be

tyd

er

2

12

m

m

m I n us

.

B1

10

(41)

Ne

dr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

B-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

ød

d

tc

ta

lt

A n d e l s n ö]

S

h

Öm

o

d

d

(0/

0)

är9

4-9

5

E

95

-9

5

99

6-97

.9%

?#443 .u...u. .3. .5.1.". .5. #5..dr... uk. "..w Reima...? .3.9.5. .. .. v .. . .. .. . . .. . .. u..

...nä almah". 5... ...HJ-.nñ-...num nu... . ...... . ... .. . . .. ...n...,... a... ...-... ... ...n.... . . .

..."..."...ru."..m .."...u. .. ."..u.... ....u. ..u...v...ø...5.E... .. ..._... ... ... .. ...4... . . ....nu.. ...r.."..w. Ev. .... ...n... 329.3."

h....uh...n... .3.2.3. ... ...enn.. .Hr . ... " en"... . ... . . ....uu.. .n.u....uu . ... 1... .... . ... .. ... .,.. ... ... ... ... u. .. . . ... .... ?newüvürüñenv .r han". .Thu...hann.. annan" manen..- . .,.H... ... ...0.

nII .I

" .."..n..u..u ü.. . . .. .. u. ..u

.. . 1... ... ..... . . .... . ... . ... .. . . ._ ...I I...r..r...rIII. III.'III .. I II... .II.. ... ...IIIIIII.

I II...III II. I. II I I IIIIIi. IIIII

.. .L .. _ru_ . . .. unna..."

y///á//

. II .H I.. J.

II II .- u... . -Ill II II u.. .a n.. . .. n. a. n." .

1.. ...2. ...v ...4... ...av... ...nav.. ..u. .u...u...u. .u...n.d.... .. mannen... .. A... . ... . .. ..

.y .9,III I III. I II I I IIIIIIII IIIIIIi.

MPH..k..u.u.üá.mmwxm..öävvmnr mä

__ _ .m

25

20

15

-_

10

5-wm

eñ_

0

B 2 +

BZ

-B1

+

B1

-mi

nus

be

tyd

er

<

12

m

m

Pl

us

be

tyd

er

2

12

m

m

(42)

Ovr

e

no

rr

a

Sve

ri

ge

,

B

dd

te

ta

lt

s

n

öm

o

ös

sn

ö/

,I

-va

ga

r

An

de

l

lös

sn

o/

dd

(%

)

s

n

öm

o

93

-9

4

?133

96

-9

7

.1 ...nuüvnvunuvuuw . . . r i . . r . . . nu p. .. u.w.w.,n...u., v.uvr r r \ ...nu

n... n...h.m.uupu...u...mun.u.m.< . . . .H. una... . . .. .... . ....§...w ...?f. ... .... ... ."...w.n.. ... .. ....u ..när... . . ".U" äm ...n ...u.u..w.nw.. .."."..nn.nm...mig ... .."."...".:... ....u... värvning. ...V ...5.

1...,... .. .a...pn...u...p...5. ... pix..., .... ..."...xp ...

hr ..dr .. d. .. ..Arken.. ... ....r... ... . ".".a..".u..r....u...:..r..av .. .. nån... "..."..."."...eur..

.Du ... .. . .. :5... Enånxu. ... .u ... ...... .. .. J... ... 1...? ...man . .e .faaan II I I . ..n...n.n.n.pn.nu.u . r ...a ...r.r... u.. .. .... . . . ."...u. . .. ... r... ... ... ... . I I. II III .. ... .. ... . .7 C_ 1. I Ii. I-III ... nu.. . I Un-ATP...an

m_

un.I .J

IIIIIIII II II J. 1.. .- unr .nu1 ha :

.-.V/

... nu .Amurang .

35

30

25

20

3 2 +

B2

-B

1

+

Sp

år

dj

up

m in us

be

tyd

er

<

12

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

12

m

m

(43)

Bilaga 5

Sid 1 (9)

Här redovisas andelen väglagsobserVationer med lös snö/snömodd på körfältet totalt för Vägar med spårdjup mindre resPektive större än 9 mm. Redovisningen är uppdelad på klimatzon, driftstandardklass och Vintersäsong.

(44)

Söd

ra

Sve

ri

ge

,

A-väg

ar

,

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

to

ta

lt

An

de

l

lös

sn

ö/

sn

öm

od

d

(°/

o)

4

0.9

3

9

22

94

-9

5

7

om

6

9

. fa"..nuu..u..n"."_..wu.uh..wu.uu nu. h.., a.n., nu , .u ...".."...u...un.u.e"..u.. . ... ... u. .r...r.. ...rt...-.. ...r mn .h

3... ..n...4.m..n. . . . .. .. ... .u..1..u.... . . .. . ... .. II

mm.."w..n..unu..nA". ..".u. ..".n...n... a n." u." ..

. u." ..".u. . . . . .unnøanh .cec :a: ... .11...papuqaaaaqauauauauqaa...11...;..11...,.

0 .Af ulllwll villrl III-All när! ul

.. ... ... ... ... ...... ... . . ..r . . . .III

..uu ... ... .... 5... ...

...\....vinnarenVaasan. ...Fan.Äüñüüm . .. _u_ ...uww *Hüueanni nämna...

ägna?,w..m....,,.§.r.,e.

_______=___________________________________________

. .u n.. ... u. .... 9... ....u4"...u.u...u."...u ... y.. . ... ... .. n.aamhwhawaaaaaaawewwvwvc. ... I 5I IfII . F I

_mää_.mää

. tüüñü...n ..n ... .. ... ..n.. . . ...u..."...n.m..e.p.u ...". I IAIIIhI Il".-_rf-n.. .r ...au-.Hfuhfurñnmu

. .. ...;....a..u...;.35...n..h..u.. ..n. än,..-. .t .4 å .men

:______________E=._h_...,_.m

. . . .. 4.... ...n.u...u...u...u.a .aug A ... ...1 _0.55_ .5ka .v .un. ....nf . u ...w.1. .n : r r r L. .r,p.uø.n...w.r.tnvn..p ...L .1.1.. .. | Lr. ...r nr, n r n u u.. . .I I n n I I I n Is o l n i n . . n .u I. n . u I n In I . u n n n n I.I N.. I n I I I I I nn l I u I nn I l In l I n I n I n In n n n n n I I I Ii. U Ai n I I I n I c nu u u I n uu .a .n I I i u n n . .u n n n u u n c I .-u . I I I I I i I Il I I I I I n I I II I l I I I I I Ii I I I I I I I i Ii_ .U I I I I n u n I u l II I I u I u u .u Iu u lI n I cu n I uI n I I uI. .I 5.. .i

_______________

20

18

16

14

12

10

A1

+

A2

-A

2

+

A3

-A

3

+

A4

-A

4

+

A1

-Sp

år

dj

up

:

mi

nus

be

tyd

er

<

9

m

m

pl

us

be

tyd

er

2

9

m

m

(45)

lUL

U

6

2

Ja

p/

he

q

sn

|d

m

m

5

>

Ja

p/

ha

q

sn

ug

w

:d

nl

pJ

çd

s

'17

V

+S

V

'S

V

+Z

V

'Z

V

+

l-V

'L

V

+1

7V

8

Ol-

Zl-

17!-9L

BL

OZ

VQ OZ

(%

)

pp

cwçus

/o

us

so

|

|e

puv

än

_______

_______

_______

__.___F

h_

u.. uA ..a .".". ... nän ... ..u.

.n .... . . .... ... ... .. ... .. .. .. ... ... ... . .. .. .nm vuñhawüh n... ...ü. .".. ..." u.".. .... ...v .5+

_____.___

_________

_________

____

. r. .I?. ä... .n u.. ,...I n..M. ..üw. ....$

..ümwa.... ..u. ..h. .v.u. ..." .uha .ur

u... r. . _.n. "... ...u. u.... u.u.. ..." .... . u.... .u.u. .... u.u. . 'II -.. .. .I II. | .1-I. .II .-If ..-.: 'I I.. .I I.. II 1.-|In u. I-ul unfun " II .-I 'In t WE. " .. .. få

....r ..en .."." .u... ...." .".". ".... ...u. _

... .m n i, ...5 av,... . \ . . .. \ . \ 4 < xk k u..,

w I. ..ha. .nu :In -.. .rn nu. .. ... lul -n lun nuu ... nul l .Ir -ol -uno. . ... I :I I Ill -ta .. ful ..." .H.. .... . .... ..u. .m.. .".. .... .".. .... .u.. .... w.... ... . .. .... ..". .... ..u.

ui nta ana "Ma.. avi.." na..ua .. .n... ..q.. a..mn hnn.. u..u.. q.,uq .nw.. n. Ham

"2

10

1

pp

Ol

UQ

US

/Q

US

sç_

|

'J

eöçA

-v

'e

öua

As

e1s

.|e

||e

|^

|

. n ...

96

-9

6

ä

96

-1

76

2:2:

mo 6

.V

References

Related documents

För att detta ska kunna ske så måste leden i luckan både vridas och förskjutas för att kompensera så inte luckan ”vrids” ut från öppningen.. Samtidigt som armen vrids ut i

samhet framträdde så kraftigt och energiskt, hör man icke mycket talas om för närvarande. Emellertid hoppas vi, att denna, som det synes, afgjorda tillbakagång af

Kvinnorna kunde få använda sina krafter till direkt gagn för landet i stället för till agitation, deras rörelse skulle nå fram till målet, utan att kvinnor och män stått som

arbete naturligtvis måste anses som ansträngande och ohygieniskt för både män och kvinnor, kan man ej så utan vidare antaga, att det måste verka så speciellt skadligt

Där satt hon nu och såg dem komma in, dessa arbetande kvinnor, af hvilka de flesta, icke såsom hon själf helt tillfälligt, intog® sina måltider där, utan hvilka år ut och år

Testremsa för ungefärlig bestämning av glukos i urin. Mäter från 0,1 till 2 procent... Främst avsedd för insulin- och tablett-

&amp; Klefsjö, 2001 s. 215) tillämpas i produktionsskedet med stöd av tidigare erfarenheter. För att för egen del bevara erfarenheter uppger de flesta respondenter att de

När barnen plockat upp de olika sakerna får de i uppgift att sortera dem i storleksordning, den största saken först och den minsta sist..