• No results found

Det arkeologiska materialet och Visbys äldsta historia

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det arkeologiska materialet och Visbys äldsta historia"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Gun Andersson-Westholm

Title

Det arkeologiska materialet och Visbys äldsta historia

Issue

3

Year of Publication

1982

Pages

173–184

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

Det

arkeologiska

materialet och

Visbys

äldsta

historia

Gun

Andersson-Westholm

Det torde finnas få städer i Norden som kan upp¬

visa en så stor mängd motstridiga hypoteser som Visby. Dessa gäller dels tiden för samhällets upp¬

komst, dels förutsättningarna för samhällsbild¬

ningen och inte minst bebyggelsens utbredning.

1959 sammanställde f landsarkivarien Gunnar Fritzell dessa skiftande teorier samtidigt som han

framlade nya (FritzeU 1959). 1976 kom Margit Forsströms avhandling »Keramik från Visby» med

ytterhgare en sådan sammanställning (Forsström 1976).

Den intensiva arkeologiska undersökningsverk¬

samheten i Visby innerstad under desenaste 10-15 åren har emellertid tillsammans med äldre grävnings-imdersökningar givit svar på många frågor som

ställts avtidigarevisbyforskare. Tiden församhällets

uppkomst ärinte längre höljd i dunkel och därmed

kan diskussionen om en tysk eller rent gotländsk

stadsbildningtillföras nynäring. Tanken påen

halv-kretsformad vaU runt det äldstasamhället kan inte

styrkas med arkeologiska belägg (Andersson 1976).

Dessutom kanvi idag dels approximativt bestämma

Bild 1. Karta överVisby innanförmurarna. 1. KvGråbrodern, 2. KvApoteket, 3. KvRådhuset, 4. Kv Sda Katarina, 5. Stora torget, 6. KvKalvskinnet, 7. KvSpecksrum, 8. Botaniska trädgården, 9. Donnersplats, 10.Kv Priorn, 11. Kv Munken,12.Kv

Kaplanen, 13.KvSäcken, 14. Kv Vinkeln, 15. KvTunnbindaren,16. Kv Kilen, 17. Kv Kanonen.

(3)

den äldsta bebyggelsens utbredning och dels i viss

mån bilda oss en uppfattning om hur denna be¬

byggelse varit

beskaffad.

Utifrån det arkeologiska materialet kan vi även

följa samhällets rumshga

utveckling under de

föl¬

jande århundradena. Med

kännedom

om

samhäl¬

lets ungefärliga utbredning vid olika tidpunkter

och

om detopografiskaförhållandena i det äldsta skedet är det av intresse att ånyo studera visbykyrkomas

lägeoch datering.

De

arkeologiska beläggen

för

ett

vikingatida

samhälle

1 Kv Gråbrodern 8 påträffades 1974

byggnadsläm-ningar som varklart daterbaratill tiden före

1100-tal (Andersson 1977). Det aktuella området ligger

ca 40 m nordväst om korsningen Hästgatan

Hamburgergränd, omedelbart intill den senare, se

Bild 2. Djurhuvudformat spänne, ringspänne och dräktnål

från de undrelagren iKvGråbrodem 8. Foto: GGådefors.

Bild 3. Det lerklinade flätverkshusets nordöstra höm med

golvstenar och kantskoning. Sett från norr. Foto: förf.

bUd 1 (1). Tyvärr gavs inte

tillfälle

att

fullfölja

imdersökningen hela sträckan upp mot Hästgatan,

vilket var avsett från böijan. Dettamedför att den tidiga bebyggelsens begränsning i detta kvartertiUs

vidare förblir okänd.

Omedelbart ovanpå det orörda bottengruset

påträffades byggnadslämningar efter ett lerkUnat

flätverkshus i ett kulturlager som helt saknade in¬ slag av fynd från tiden efter 1100. De daterande

fynden bestod av keramik av sk vendisktyp (AII-gods) samt avett djurhuvudformat spänne, bälte

-sölja och prydnadsnål av sen vikingatidstyp,se

bild

2. Byggnaden, av vilken endast ett höm återstod,

har haft golv av kullersten ochväggarnas pinnarhar

(4)

stående medeltida byggnader

Grundmurar frän 1200-tal Grundmurar frän senmedel¬ tid/ 1500-tal Träkonstruktioner frän den tidigmedeltida bebyggelsen. 900-1000-tal

Bild 4. PlanöverKvApoteket 4-5medframtagnamurarochunderliggande trävirke.

spår men däremot fanns en kantskoning runt gol¬

vet som bestod av större gråstenar på rad och på vilka denna bör ha vilat, se bhd 3. Intill

kantsko-ningen påträffades bränd lerklining med tydhga pinnavtryck.

Byggnadens storlek eller funktion kunde inte

fastställas ochinte hellerom den ingått iensamlad

bebyggelse, ett gårdskomplex eUer om den legat

ensam.Mellan flätverkshuset och nuvarandegränden och parallellt med denna återfanns en rad mindre

stolphål, somsarmoliktingått ieninhägnadavtom¬

ten.

Över den här beskrivna byggnaden har uppförts

åtskilliga andra: Två kunde dateras tillperioden från

tidigt 1200-tal till 1400-tal och däröver ett från

1500-tal. Över detta har ytterhgare byggnader funnits. Samtliga var orienterade som den äldsta

byggnaden med imdantag för att de sträckt sig ut

tiU nuvarande Hamburgergränd. Detta tyder att

grändens sträckningvarit konstant sedan den äldsta

bebyggelsen anlades. Vid en senare imdersökning

under Hamburgergränd påträffades kraftigt förmult¬ nade rester efter en träläggning omedelbart det sterila gruset. Ett C14-prov gav den anmärknings¬ värt tidiga dateringen AD 665 ± 120, dvs 545-785 e Kr. Ett samband mellan det lerkhnade huset och

fynden däromkring och trärestema i gränden är

uteslutet. Några fynd från tiden före vikingatid är intekändafrånkvarteret.

Vi kan allstå konstatera attdet fimnitsbebyggel¬

se i kv Gråbrodem 8 som bestått av minst ett

ler-kUnat flätverkshus, attdettahaftsammaorientering

som all efterföljande bebyggelse och att fynden

daterar det till sen vikingatid. Vi har dessutoman¬

ledning att misstänka att någon aktivitet ägt rum i

området 300400årtidigare.

Tidiga kulturlager harävenpåträffatsiKv Apoteket

4-5, där en undersökning genomfördes 1975

(Andersson 1976). Grävningsområdet låg omedel¬

bart bakom det sk GamlaApoteket, en välbevarad

magasinsbyggnad från sent 1200-tal intill Strand¬

gatan,sekartabild 1 (2).

Tidigare hade omfattande och välbevarade läm¬ ningar av medeltida stenhus frilagts. Dessa visade

dels att byggnadskomplexet Gamla Apoteket fort¬ satt upp genom hela kvarterets längd till

MeUan-gatan och dels att ettUknande komplex legat norr om och parallellt med detta, bild 4. Kvarteret har

uppenbarligen varit maximalt utnyttjat imder

hög-och senmedeltid. Utrymmet meUan husradernavar

endastettpardecimeter.

Undersökningen 1975 kom att gälla två källar¬

utrymmen i norra stenhuskomplexet, se plan bild 4.

Ca en halv meter under stenbyggnadens källar¬

golv återfaims trärestereftertre byggnader pårad i

ett fuktigt kulturlager. Då det inte fanns skäl att avlägsna de högmedeltida ruinerna kunde de äldre

konstruktionerna endast studeras begränsade

ytor. I österfannslämningareftertvåträbyggnader,

varav den östligaste med säkerhet utgjort ett

»bul-hus»,dvs enbyggnadi skiftesverksteknik,se bild5.

Mycket talar förattävendenvästrabyggnadenvarit

ett bulhusochingettalaremot att denbyggnadsom

(5)

upp-Bild 5. Skiftesverkshusetssydvästrahörnstolpe med infälld väggplanka. I förgrunden underliggareoch golvregel. Foto;

förf.

förti sammateknik. Allabyggnaderna lågorientera¬

de efter en trälagd gränd i sk kavelbroteknik, se bild6.

Det östligaste huset varalltsåettotvetydigt bul-hus. Det kunde endast friläggas till en mindre del varför längden inte kunde fastställas. Husbredden harvarit ca 3,40 m. Inga spår aveldstad återfannsi denframtagnadelen.

Den mellersta byggnaden kunde friläggas tiU hela ytan, 3,40x 3,40m. Trots attrester avplank¬

golvet var bevarat återfanns inga spårefter eldstad.

Vi kan alltså med stor sannolikhet utgå ifrån att

någonsådanintehar funnits.

Det västra husets bredd kunde inte fastställas, men längden var3,80m. Inte heller här fanns spår aveldstad.

Att området varit mycket fuktigt då husen upp¬ fördes framgick av underliggande risbäddar och av

att man i östrabyggnaden pallatuppgolvplankorna

påettregelsystemavmycketkraftiga dimensioner.

Samtliga byggnadskonstruktioner tycks ha varit

syrmerligen enkla. Skiftesverksplankan i östligaste

huset varinte infälldi bottenstocken. Bortsett från

den ihörnstolpeninfällda väggplankanidennabygg¬

nad tycks inga egentliga förtagningar ha förekom¬

mit. Ett undantag utgjorde möjhgen en golvsyll i

det västra huset som hade en primitiv förtagning

motbottenstocken.

Huslämningama låg samtliga i kulturlager vars

fyndsammansättning visar på tiden före 1100.

Ven-diskt svartgodsutan inblandning av senarekeramik¬

typerpåträffades, Uksom ringsöljaavsenvikingatyp,

kammar från 1000-talet samt en rund bronsmatris förtillverkningavsmycken.

Från stolpen i östra bulhuset togs ett prov för

C14-datering som gav AD 960 ± 95, vilketger ett

dateringsutrymme mellan 865 och 1055 eKr. Från

äldre, intilliggande mindre schaktisöder och öster

hadetidigare påträffatsträrestersammanivåsom de här beskrivnabyggnaderna. Ett C14-provfrån ett

avdessa schakt gavdateringen 980±100, vilket be¬

tyder 880-1080eKr(Falck 1973).

I de båda schakten påträffades spår av äldre konstruktioner under de här beskrivnabyggnaderna.

Dessa kunde inte tolkas som bebyggelselämningar

utan snarare som spårefter hägnader eUer möjligen

pahssader. Rader avstolpar hadegrävtsneridenför

övrigt sterila sanden. Ett C14-prov på en av dessa gav den oväntade dateringen AD 660 ±95 eUer

565-755 eKr (jfr Hamburgergränd ovan). Klart är

att någonformavaktivitetförekommit härinnande senvikingatida trähusen uppfördes.

1966 undersöktes delar avKv Rådhuset vid

MeUan-gatans östra sida, bild 1

(3) (Forsström 1976).

Det

undre lagret var omrört och uppblandat med hög¬

medeltida material men det jämförelsevis mycket

stora antal skärvor av All-typ (vendiskt svartgods)

samt andrafynd av 1000-talskaraktär i lagret tyder

påatt området varit utnyttjatundersen vikingatid.

Att betrakta det undre lagret som hitforslat fyll¬

nadsmaterial förefaller osannolikt. I det aktuella

lagret fanns bebyggelselämningari form avträsyUar

vilandestenrader.

1976 grävdes åtta schakt i Kv Katarina 3, omedel¬ bart söder om StaKatarina kyrkoruin, bild 1 (4)

(Swanström 1976a). 1 flera av schaktenpåträffades

ett 30 cm kraftigt kulturlager där keramikav

AII-typ förekom. Men då även keramiktyper av klar

1100-talskaraktär fanns i lagret, som inte föreföll

att vara omrört, kan en datering till 1000-tal eUer

tidigareinte försvaras.

Vid grävningar Stora Torget 1924 och 1925 på¬

träffadesi nordvästra hörnet, bild 1 (5), ett kultur¬

lager innehållande rikligt med avfall från ben- och

homhantverksamt ävenavfall frångarverihantering.

Avfallslagret låg ovanpå ett stockbäddsystem. I

samtida tidningsartiklar och i Fomvännen 1925 dateras träkonstruktionen och det ovanpåliggande

kulturlagret till äldre medeltid eller möjligen

vikingatid(Nihlén 1925).

En förnyad granskning av fyndmaterialet visar

att fynden ovanpå stockarna tveklöst kan hänföras

(6)

Dateringsgrun-Bild 6. Träresternaunder östrakällarutrymmet sedda frånsöder.Översttv omtrappanfinnsresterav engränd i

kavelbrotek-nik. I nedrehögrahörnetsyns enhörnstolpe iskiftesverkshuset. De fyra stockarnaifyrkantärsyllar och bottenstock i den

mellerstabyggnaden därresteravgolvplankorockså fanns bevarade. Foto: förf.

dande fynd är halvfabrikat till kammar samt väst¬

europeiskt svartgods.

Ett avschakten varnerdraget i Stora Torggränd. Här fanns ett svart fyndförande kulturlager mellan

stockbädden och ett underliggande stenålderslager.

Detta lager återfanns inte högre upp torget.Av

fyndbeskrivningen att döma (fynden förvaras bara

till en del Gotland-) är det troligen fråga om sen

vikingatid.

I Kv Kalvskinnet 1, se bild 1 (6), snett emot Kv

Apoteket på Strandgatans västra sida, påträffades

1973 träkonstruktioner liggande risbäddar

bottengruset »...kanske rester av enkla bodan>

(Falck 1974a). Två C14-provergavdateringarnaAD

995 ± 100 (895-1095 eKr) samt AD 1030 ± 110

(920-1140e Kr).

Under sommaren och hösten 1980 konstaterades

otvetydiga vikingatida lageri Kv Specksrum 1, bild

1(7), med trärester och vikingatida keramik. Under¬ sökningen, som utfördes av Eric Swanström och Ragnar Engeström,är ännu intebearbetad.

Längre åt öster,iKv Säcken 7, bild 1 (13),som

(7)

omrör-Bild 7. Karta över Visby med den ungefärliga utbredningen av det vikingatida samhället (krysskrafferat), 1100-talsstaden

(snedskrafferat) och 1200-talsstaden (streckskrafferat).

da med fyndbådefrånvikingatidoch tidigmedeltid

(Falck 1974b).

1966 undersöktes ett område iKv Kanonensom under högmedeltid och tidigare ingick i stadens

hamnbassäng, bild 1 (17). Här påträffades bla be¬ arbetade trädelar den gamla sjöbotten somför¬

modligen har tillhört fartyg. Ett C14-prov gav re¬

sultatet AD 980 ± 100 eller ett dateringsutrymme

mellanSSO och 1080eKr(Falck 1967).

Gravfälten

Ytterligare belägg förett vikingatida samhälleutgör

detregravfältsomomgerstaden.

Vid Gustafvik i norr undersöktes 1899 33 gra¬ var som dateras till tiden 700-tal fram till 1000-talet

(KVHAAs Månadsblad 1899).Deutgjordes avbåde

mans-ochkvinnogravar med dominans förmanliga. Ca trettio årtidigare hade ettfemtiotal gravarfrån samma tid påträffats sydost om staden, på platsen för Östra kyrkogården. Vid Kopparsvik söder om

Visby intill stranden,har sammanlagt ca 350gravar från sent 800-tal och 900-talet undersökts

(Mälar-stedt 1979). Gravfältet gav ett mycket rikt fynd¬ material ochhadedessutomenintressantfördelning av gravarna. 1 gravfältets norra del, närmast

stads-området, dominerademansgravamatill 90%medan

könsfördelningen längre mot södervar 50%förvar¬ dera könet.Barngravar saknades.

Ett förmodat vikingatida gravfält väster om

Per/Sä Hans i staden har tidigare behandlats

(Andersson 1976). Gravarna är med största sanno¬ likhet kristna och tillhör S:tPers kyrkogård i ett äldsta skede.

En ensam brandgrav, daterad till vikingatid, undersöktes \9A9\KvKilen ,sekartabild 1 (16).

På 1890-talet påträffades vid ohka tillfällen flera

gravarpåoch intill Donnersplats,sebild1 (9).Dessa

var nergrävda i strandgruset (Andersson 1978). En av gravarna kan genom en guldring dateras till

omkring år 1000. Varierande gravriktningar och skelettställningar antyder att gravarnainte är krist¬

na. Det går inte attutifrån de knapphändiga fynd¬

uppgifterna avgöra, om de ingått i ett regelrätt

gravfält eller om de bör ses som tiUfälhghetsgravar

för ilandflutna drunknade. Hur gravarna än tol¬

kas är de intressanta fördiskussionen omde äldsta samhälletsutbredning.

Lösfynd

Nilslithberg redovisade 1924 de då kända lösfyn¬ den från vikingatid i Visby (Lithberg 1924). Dessa

är åtskilliga och koncentrerar sig huvudsakligen till fyra områden:

(8)

Ett område i nuvarande Botaniskaträdgården

sträcker sig utefter strandmuren från Jungfrutomet inorrtill SdOlofsruin isöder.Ettannatfinnskring

Donnersplats. Ett tredje område sträcker sig från Norderport till S.tNicolai klosterkyrka ochslutligen

ytterligare ett från S:t Lars ruin upp mot Stora Torget.

Förutom de vikingatida lösfynden är fem eller sexvendeltidalösfynd kända från stadsområdet.

Negativa belägg

Förutom de här redovisade beläggen för tidig be¬

byggelse, finns bland det stora antal

grävnings-platser, som under åren varit aktuella innanför stadsmuren, flera somklart talar om varbebyggelse

från tidenföre 1100 intehar funnits. Ofta hamedel¬ tida och eftermedeltida bebyggelse spolierat even¬ tuella äldre kulturlager men på många platser finns en oskadad lagerföljd nertill steril mark. Alla dessa

undersökningsresultat sammanslagnageross en god

bOdavsamhälletsutbredningvid olika tidpunkter;

På StoraTorget Hksom i kvarterennorroch öster

därom fram till S:ta Maria och S:tClemens, haren mängd grävningsundersökningar gjorts somvisar på

bebyggelse från och med 1100-tal:/fvPnorn, bild

1 (10)(Falck 1972),KvMunken, hi\d 1

(ll)(Swan-ström 1980). l KvKaplanen 2, bild 1 (12) påträffa¬

desen timrad brunn i 1100-talslagretsom C14-date-rades till AD 1080 ± 85 (Larsson 1976). Som

nämnts ovan var de undre lagren i Kv Katarina saimohkt 1100-tal. Spridda belägg för

1100-talsbe-byggelse förekommer på klinten, dels i Kv Vinkeln

26, bild 1 (14) (Falck 1977)och dels iKv Tunnbin¬

daren 1,bild 1 (15) (Swanström 1976b).Båda dessa fyndplatser ligger intill den naturhga nerfartsvägen

från Klintenmothamnen.

Bebyggelsen i området norr om SdaMaria före¬

faller att varatillkommenomkringår 1200(Anders¬ son 1979). Detsamma gäller för bebyggelsenunder Botaniskaträdgården(Engeström 1979). Deav lith-berg redovisade lösfynden av vikingatida karaktär fick inget stöd i de grävningsundersökningar som

gjortshär.

Stadens södra delar känner vi sämst, dels på

grund avattdessainte föranlettarkeologiska under¬ sökningar i samma utsträckning som i norr och öster och dels att det fåtal undersökningar som

gjortsofta inte har givit daterbara lager. Stora

delar

av södra stadsområdets eventuellaäldre kulturlager

spoherades då Visborgs slott byggdes under

1400-talet och de lager som mot förmodan klarade sig undan vid uppförandet torde ha försvunnit slottet sprängdes och sedan revs 1600- och 1700-talen. Kyrkogårdsområdet kring SiPer/Sd Hansharocksåtagitmycketutrymmeianspråk.

Vid de tillfällen då daterbara lager har konsta¬

teratsliggerdessainteföre 1200.

Det äldsta samhällets

utbredning

De arkeologiska beläggen visarattden äldstabebyg¬

gelsen legat utmed den gamla hamnens (nuvarande

Almedalen) strand. Det visar fynden i Kv

Gråbro-dem, Kv Rådhuset, fynden väster om Storatorget,

KvApoteket, Kv Kalvskiimet, Kv Specksrum och eventuellt också i Kv Säcken. Dessutom finnsbelägg idetgamla hamnområdet,se karta bild 7.

Lösfynden utmed Odalgatan fram till Sd Nicolai

kan möjligen förklaras avatt detta ären urgammal tillfartsled till hamnen (Andersson 1979). Lösfyn¬ den från Donnersplats kan stammafrån de här be¬

lägna gravarna, liksom lösfynden från området väster om Storatorget kan stammafrån de vikinga¬

tida kulturlager som finns här. Lösfynden från

Botaniskaträdgården har behandlatsovan.Tregrav¬ fält i stadens omedelbara närhet talar ocksåfören

tidig datering.

. Negativa belägg hjälper oss attavgränsa den tidi¬

ga'bebyggelsen åt norr ochöster. Gravarna på Don¬

nersplats bör vara ett indicium på att bebyggelsen

varsluthär. Man får anta att de döda inte har grav¬

lagtsinne isamhället.

Datering

På två platser har C14-provgivit dateringar somär

äldre än vikingatid, delsiHamburgergränd(AD665

± 120) och dels i Kv Apoteket (AD660 ±95). Till

detta ska tillfogas 5-6 lösfunna vendeltida föremål.

Några kulturlager från detta tidiga skede har ännu

inte påträffatsinomstadsområdet. Både på

gustafs-viksgravfältet och från Östra kyrkogårdsområdet

finns gravar daterade till vendeltid.Vihar aUtså all

anledning att förmoda att någon form avaktivitet

ägt rum i Visbyområdet under vendeltid. Bristenpå

kulturlager från detta skede tyder på attman inte

bebott strandområdetutanendastutnyttjatdetspo¬

radiskt, bild 8. Tänkbart är att en befolkning från

visbyområdets närhet, bosatta något längre in från

(9)

fiske-Bild8.VisbyområdetunderVendeltid. Rekonstruktionsförsökavförf. Tecknare: UllaSjöswärd.

läge och landningsplats. C14-dateringarna från de

äldsta kulturlagren (stenålderslagret oräknat) ligger väl samlade: AD 960 ± 95, AD 980 ±100(KvApo¬

teket), AD 995± 100(Kv Kalvskinnet) ochAD980

±100 (Kv Kanonen). Vi kan förmodaattbebyggel¬

seutvecklingen tagitfartstraxföre år 1000.

Under 1100-talet växer bebyggelsen ut, framför

allt åt österoch nordost. Troligen hindrades en ut¬

bredning åt söder och sydväst av SdPers

kyrko-gårdsområde,bild7.

Under 1200-talets första fjärdedel expanderar

samhället kraftigt och tycks då fylla utstörredelen fram till platsen för den blivande stadsmuren.

Kyrkornas

läge

Visbykyrkornas placering iförhållande tillettäldsta

samhälle har behandlats av bla Gunnar Fritzell

(Fritzell 1959). När stadsutvecklingen nu börjar

klarna, kan det vara avintresse att på nytt granska kyrkornasläge och deras datering. Denvanligaupp¬

fattningen, att kyrkorna i regel uppförts centralt i

den befintligabebyggelsen, förefallerinte varagiltig

förVisbys del. Med deovanbeskrivna

utgrävnings-resultatensomutgångspunkt kanmaniställetanta

att kyrkornaidet äldsta kristna skedet ladesicke bebyggd mark i bebyggelsens omedelbara närhet.

Sd Olof och S.t Lars ligger mycket nära bebyg¬

gelsen — de tangerarutkanten av1000-talets Visby.

S.tLars fallerurresonemanget,eftersomvimedstor säkerhet kan säga att den är uppförd kring

1200-talets mitt mark somtidigare varitutnyttjad för

profanastenhus(Lagerlöf,Svahnström 1973).

St Olof, bild 9,tycksinteha några profana före¬

gångare. Den lilla grävningsundersökning som ut¬

förts i kyrkans västra delar gav visserligen inga be¬

lägg för någon äldre kyrka, men läget omedelbart

nordost omdenvikingatidabebyggelsen talar föratt en sådan bör ha funnits. Saxos uppgift att danske

kungen ErikEjegod 1103 inviger StOlofs kyrka

nere vid hamnen på sin pilgrimsresa tiU Jerusalem

(Fritzell 1972), talar också för att dennu stående

ruinen,som dateras till 1200-talets första fjärdedel,

inte är den äldstakyrkanplatsen. En arkeologisk

(10)

en gränd och stående bebyggelse, skulle kunna ge svardenna fråga.

SdPer är enligt Gutasagan platsen för stadens äldsta kyrka. Det emotsägs inte avläget intill

1000-talsbebyggeiseniKvGråbrodem.Enligt ovanstående

tankegång borde även den sk Ryska kyrkan och

Drottenskyrkan vara tidigt uppförda, då även de ligger nära respektive omedelbartintill det vikinga¬

tidasamhället.

Under Ryska kyrkan,som påträffades 1971,har

inga äldre bebyggelsespår påträffats (bortsett från stenålder). Däremot påträffades en gravunder kyr-komurensom möjligen kan vara entidigkristengrav och då härröra från en äldre kyrka på platsen. Den

påträffade ruinen dateras till 1200-talets böijan

(Falck 1971).

De äldsta stående delarna av Drottenskyrkan är daterade till 1200-talets andra Qärdedel (Lagerlöf Svahnström 1973). Där har inte påträffats spår av

någon äldre kyrka. Kyrkan harsummariskt grävtsut

på 1960-talet. Om det inte i framtiden kan påvisas

att Drotten uppförts platsen för äldre profana hus kan man utifrån läget anta att kyrkan har haft en föregångare.

Sd Qemens- och SdaMariakykoma tangerar 1100-talsstadens utkanter.Då borde de följaktligen dateras tUl tidigast från 1100-talets mitt, vilket

Bild 10.Topografisk kartaöverdenorördamarkensnivåeriVisby. Upprättadavförf1976 (Andersson 1976). Samtliga kyrkor

utom Sd Mikaelpå Klinten har markerats. Kurvornaärlagda med femmetersekvidistansmed undantag för detvänedresom markeraren-ochtvämeterskurvoma.

Bild 9. Av Sd Olofskyrkaåterstår idag endasttornetsnedre

(11)

Bild 11. Johan Meiersvisbykartafrån 1646. Den gamla medeltidshamnen är här tillstoradelar igengrundadmenännusynsres¬

teravdeskyddade revlarna.

tycksstämma med de idag vedertagna dateringarna (Lagerlöf,Svahnström 1973 respSvahnström 1978). En mycket viktig faktor vid placeringen avkyr¬ korna har uppenbarligen markbeskaffenheten varit. Bild 10 visar en topografisk karta över Visby med den orörda markens höjdkurvor inlagda (Andersson

1976). Här ser vi att samtliga kyrkor nedanför

Klinten —medundantagförSd Olof-ligger mellan

15-och 20-meterskurvoma. Härhögtovanförstran¬

den har varittillräckligttorrt förattuppföra kyrkor

och kanske allra viktigast, anlägga kyrkogårdar. Sd Olofs placeringden breda platån omedelbartnorr om hamnens norrainlopp börses sometttecken på

attmarkbeskaffenheten härvaritacceptabel.

Samhällsgrundande faktorer

På Johan Meiers visbykarta från 1646 syns ännu

rester av den gamla medeltidshamnen med sina

skyddande revlar, bild 11. Vid grävningar i anslut¬

ning tiU revlarna på 1940-talet påträffades stora

stenblock som transporterats hit som förstärkning

(Falck 1969). Revlama är sannolikt rester av ett

raukfält ute på pallkanten. De övre delarna var

sedan länge bortvittrade och kvar fanns ett för de

sjöfarandehvsfarligt undervattensrev

(Falck

1969).

Först när detta genom landhöjningen blivitsynligt (ev under 600-talet) skapas en användbar hamn i

bukten nedanförKlinten medrevlamasomnödtorf¬

tigt skydd. Somframgåravdentopografiska kartan,

bild 7, var kustlinjen mera böjd än vad den senare

sjömurenssträckning antyder.

Mycketsnartförsöktemanförmodligen förbättra

vågskyddet med stenar. Först i och med att ett

fungerande vågskydd skapats, uppstod

fömtsätt-ningar för en samhällsbildning i visbyområdet. Visby hamn torde inte endast ha varit tjänhg, den skyddade lagunen var sannohkt en utmärkt hamn

för den tidens fartyg. Goda naturliga hanmar är en

sällsynthet på dengotländska kusten och saknashelt

påensträckaavflera mil söderomVisby.

Att bebyggelsen från början varstyrdavhamnen med dess aktiviteter kan viutläsa ur de begränsade delar av den äldstastadsplan somvikännerfrån Kv

Gråbrodem och KvApoteket. bådaplatsernavar

bebyggelsen orienterad utefter gränder som löpte

nermot hamnområdet. Ettförhållandesomintehar

(12)

I två av husen i KvApoteket har vi anledningatt

misstänkaatt eldstad saknats. Det tyder i såfall

att vi här harbyggnader, somuppförts enkomsom

magasin.

Själva hamnen var alltså trohgen den primära

samhällsbildande faktorn. Till detta kommer det rika flödet av färskvatten som strömmade nerför

och ut urKlinten. AttVisby dessutomliggerytterst

tjänligt för det rika jordbruksområdet kring Roma bidrog sannolikt till en forcering av utvecklingen

(Lindquist 1980).

Nybyggarna

Vilka koloniserade strandremsan nedanförKlinten? Det bila fyndmaterial som framkommit vid gräv¬

ningarna är kanske till någon hjälp, hksom fynden

från de omgivande gravfälten. Grävningsfynden från Kv Gråbrodern och KvApoteket uppvisar utan un¬

dantag rent gotländska former, bild 2. M Forsström

kommer i sin avhandling fram till att det tidiga

svartgodset från Kv Rådhuset är tillverkat på Got¬

land »undertydhg påverkanfrån västslavisktområde söderomÖstersjön» (Forsström 1976).

Även gravfynden ärhuvudsakligen avgotländska

former(Mälarstedt 1979).

Mycket talar alltså för att en rent gotländsk be¬ folkning sökte sig ut till kustremsan vid Visby för

att härifrån bedriva handel eller för att tjäna sitt uppehälle på service åt de alltmer välorganiserade

handelsflottor som de gotländska handelsböndema

uppbådade.

Könsfördelningen på kopparsviksgravfältet med

tydlig dominans (90%) för mansgravar närmast

stadsområdet och sedan 50%avvarderakönetlängre

ut, tyder på att samhället tiU en början fungerade

som en säsongshandelsplats,huvudsakhgen frekven¬ terad av män. Senare permanentas handelsplatsen ochävenkviimor bosättersighär.

Vi kan slutligen konstatera att vid den tidpunkt

då det är sannolikt att tyska handelsintressen i

större omfattning kom att beröra Visby och som

enligthistorikerna inträffar under 1100-taletssenare del (Yrwing 1940), fanns ett minst 200-årigt sam¬ hälle platsen. Detta samhälle sträckte sig från SdPer i söderupp över Storatorget till Sda Maria-och Sd Clemenskyrkorna, alltså en till ytan bety¬ dande bosättning. Det förefaller osannolikt att

tyskar hade något avgörande inflytandeöverVisbys

stadsgrundning.

Gun Andersson-Westholm, f 1946, Fil kand med

huvudsaklig inriktning på medeltidsarkeologi. l;e

antikvarie vid Gotlands fornsal i Visby. Har an¬

svarat för många stads- och byggnadsarkeologiska

undersökningar huvudsakligen i Visby och Skåne.

Litteratur

Andersson, Gun: 1976. Visbys äldsta medeltid belyst av det arkeologiska materialet. Gotländskt Arkiv 1976.

Nyköping.

1977. En stadsarkeologisk undersökning i Visby 1974.

Hikuin 3. Danmark.

1979. Något om stadsplaneändringar i Visbys norra

delarundermedeltid.Arkeologipä Gotland, Nyköping.

Engeström, Ragnar: 1979. DBVsträdgård-enförsvunnen

bebyggelseiVisby. Arkeologi pä Gotland. Nyköping. Falck, Waldemar: Rapport tillRAÄ10 januari 1967. —, 1969. Visby hamn och sjömuren. Gotländskt Arkiv

1969.Visby.

—, 1971. Ryska kyrkan i kv Munken. Gotländskt Arkiv

1971.Visby.

1972. Kv Priorn 4. Aktuellt. Gotländskt Arkiv 1972.

Visby.

1973. Kv Apoteket 4. Mellangatan 35. Aktuellt. Got¬

ländskt Arkiv1973.Visby. 1974a. Kv Kalvskinnet 1 och

1974b. Kv Säcken 7. Aktuellt. Gotländskt Arkiv 1974, Nyköping

1977. Kv Vinkeln 26. Aktuellt. Gotländskt Arkiv 1977.

Nyköping.

Forsström, Margit: 1976. Keramik från Visby. En modell

för databehandling av arkeologiskt fyndmaterial frän medeltiden. Lund.

Fritzell, Gunnar: 1960. Nyasynpunkterpä Visby stads äld¬

stahistoria.Visbystadsbiblioteksårsskrift1959. Visby.

1972. Visby i världshandelnscentrum.Ekobok.Sveriges

Radiosförlag. Glostrup.

Lagerlöf, Erland och Svahnström, Gunnar:1973. Gotlands kyrkor. Andra uppl.Uddevalla.

Larsson,Nils-Gustaf: 1976. Visby,kvKaplanen 2.Aktuellt.

GotländsktArkiv 1976.Nyköping.

Lindquist,Sven-Olof: 1980. Visby höijat i Roma Några funderingar med anledningav enutställning. Gotländskt

Arkiv1980. Uppsala.

Lithberg,Nils: 1924. Forn-Visby. Gamla svenska städer del

8. Stockholm.

KVHAA.S Månadsblad: 1899. (SHM. 10.950). Stockholm

1904.

Mälarstedt, Hilkka: 1979. Kopparsvik - ett vikingatida gravfältvidVisby. Arkeologi pä Gotland. Nyköping.

Nihlén, John: 1925. Frän det förhistoriska och medeltida

(13)

Svahnström, Gunnar: 1978. Visby domkyrka, Sveriges kyrkornr175. Stockholm.

Swanström, Eric: 1976a. Visby. Kv Sda Katarina 3 och

1976b.Visby. Kv Tunnbindaren 1.Aktuellt.Gotländskt

Arkiv 1976.Nyköping.

1980. Visby. Kv Munken 3. Aktuellt. Gotländskt Arkiv

1980.Uppsala.

Yrwing,Hugo:1940. Gotlandunderäldre medeltid. Lund.

Kopparsvik suggest a seasonal trading site which

was transformed into a permanent settlement as

early as the Viking age. The considerable size of Visby by the 12thcenturymakesaGermanfounda¬ tionforit veryunlikely.

Archaeological evidence and Visby's earliest

history

Gun Andersson-Westholm

Summary

Collation of results of old and newexcavations in the centre of Visby gives evidence for sixor seven scattered sites of late Viking age occupation. This

evidence, plus some negative results, can establish

approximately the earliest extent of thepopulation

andthe areasof the 12th and 13thcenturytown. The buildings in earliest Visby consisted of both wattle-and-daub and primitive blockhouse tech¬

niques. Radiocarbon dates show that there was activity in the area during the 7th century, and the

lack of landing places on the seashore beneath the limestone cliffswasprobably the reason why there was no even earlier occupation. No occupation

layers from the earhest phase are known today,

suggesting that regularizedoccupationdidnotcome until later, that is, the end of the 10thcentury.

The position of the churches ofVisby is discuss¬ ed with reference to the earliest expansion of the settlement. The hypothesis that inthe first century of Christianity the churches lay outside butnearto the area of occupation may suggest for one thing that St Olaf had an earlier forerunner. Where it could be established, the earliest town planin the

harbour area seems not to have diverged from that

of thehigh middleages.

Finds from the late Viking-age occupation layer and from the surrounding cemetery have purely

Gotlandic forms and so there is reason to believe that the first inhabitants of Visby came from the island. The grave finds from the cemetery of

References

Related documents

Även ur näringslivets perspektiv är nattis sannolikt ett grundläggande villkor för företag att kunna stanna kvar i kommunen och driva sin verksamhet vidare.. Nattis är

SKR föreslår följande lösningar för kommuner att klara av sin mottagning: förstahandskontrakt via det kommunala bostadsbolaget eller privata hyresvärdar, hyra av lägenheter

Svar på motion från Martin Wahlsten (SD) och Ylva Lundin (SD) om avskaffandet av förtur för nyanlända i den kommunala

För att uppfylla kommunens ansvar i enlighet med lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genomförde Östhammars kommun ett antal insatser under

Martin Wahlsten (SD) och Peter Brandt (SD) yrkar i motion daterad 2018-01-30 att kommunen upphör med att ge nyanlända förtur till Östhammarshems lägen- heter.

Höörs kommun har av Länsstyrelsen i Skåne län inbjudits till samråd om förslag till utvidgning av och ändrade föreskrifter och undantag för naturreservatet Västra

Turen utgår från Kvarnparken – via Nora torg – kyrkan – runt Ekebysjön och avslutas vid gård arna Ekeby och Rinkeby.. Du går eller cyklar på befint- liga vägar och stigar

Varor och redskap får inte placeras så de blockerar de gångar som är avsedda för trafik utmed eller mellan torgplatserna. Parkering av fordon är inte tillåten på Stora