Gymnasieskolans integrerande arbete
En kvalitativ studie för att synliggöra väl fungerande arbetssätt
att hantera de utmaningar immigrantelever möter
Ingrid Andrews
Marina Hurtig
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 2020 Handledare: Calle Hansson Examinator: Jimmy Jaldemark
Kurskod/registreringsnummer: PE014G
Förord
Detta arbete är en kandidatuppsats inom området för pedagogik vid Mittuniversitet Sundsvall, Beteendevetenskapliga programmet. Ämnet som behandlas ligger oss varmt om hjärtat och det har varit en lärorik resa genom arbetets gång. Med ett gott samarbete har vi, från ett inledande skede till ett färdigställt resultat, fördelat arbetet med empiriinsamling såväl som skrivandet. Vi är tacksamma för vårt samarbete i detta arbete eftersom det har möjliggjort givande diskussioner och reflektion vilket även gett ett värdefullt bidrag till det färdigställda resultatet.
Utan alla undersökningsdeltagare hade denna studie inte varit genomförbar och vi vill därför rikta ett stort tack till alla er och till de skolor som tillåtit oss att genomföra studien i er verksamhet. Tack till alla studiekamrater för er givande respons under arbetets gång, och ett särskilt tack till Calle Hansson för värdefull handledning.
Tack också till nära och kära som stått ut med många sena kvällar och stängda dörrar men ändå stöttat oss på alla sätt!
1
Abstrakt
Att integreras i ett främmande land är en komplex process som beror på flera olika faktorer. För ungdomar som migrerar till Sverige är ofta gymnasieskolan den primära kontexten där integrationsprocessen tar sin början. Förvärvande av språkkunskaper, sociala kontakter och förståelse för samhällets normer och värderingar är faktorer som inom skolans sammanhang bidrar till en framgångsrik integration i samhället. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka, utifrån ett personalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar med integration av immigrantelever. Empirin har samlats in med nio semistrukturerade intervjuer samt en sekundär analys av en tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion. För att skapa förståelse för skolornas integrerande arbete analyserades intervju- och diskussionsmaterial med hjälp av ett konceptuellt ramverk för integration. I resultatet utnämns tre komponenter som särskilt viktiga för integrering av immigrantelever: interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever, förtroendefulla relationer mellan personal och elev samt att integration förstås som en värdefull resurs.
2
Innehållsförteckning
Introduktion ... 3
Inledning ... 3
Bakgrund ... 3
Teoretisk utgångspunkt och centrala begrepp ... 4
Tidigare forskning ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Metod ... 8
Ontologisk utgångspunkt ... 8
Metodologiska överväganden ... 8
Urval av organisationer och undersökningsdeltagare ... 8
Datainsamling ... 9
Intervjuer ... 9
Fokusgruppsdiskussion ... 10
Procedur ... 10
Analysmetod ... 10
Etiskt ställningstagande ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultat ... 13
Introduktionsprogram: separation kontra integration ... 13
Integration i skolan sker inte automatiskt ... 14
Sociala hinder ... 15
Organisatoriska hinder ... 16
Utvecklingsområden ... 17
Förtroendefulla relationer ... 17
Integration – en resurs ... 18
Diskussion ... 21
Att etablera elevinteraktion ... 21
Förtroendefulla relationer ... 22
Integration – en resurs och därav ett arbete att sträva efter ... 23
Styrkor och svagheter ... 24
Slutsats ... 24
Framtida studier ... 24
Referensförteckning ... 25
Bilaga 1 – Informationsbrev
Bilaga 2 – Intervjuguide
3
Introduktion
Inledning
Dagens globala samhällen är och kommer fortsatt att bli allt mer mångfaldiga. Mänsklig mobilitet kommer i olika grad och av diverse anledningar utgöra en inneboende trend under 2000-talet, globalt och så även i Europa (European Commission, 2016). I en lägesrapport av SCB beskrivs Sverige som ett invandringsland där andelen utrikesfödda har ökat de senaste åren och utgör idag cirka 20% av landets totala befolkning. I ett samhälle bestående av mångfald är det nödvändigt att främja integration, vilket berör flera delar av samhället (SCB, 2019). Merparten av alla ensamkommande asylsökande i Sverige är ungdomar i gymnasieålder (Skolinspektionen, 2013) och dessa individer är också en del av den grupp elever som möter mest utmaningar i det svenska skolsystemet (Bunar, 2015). Samtidigt är skolan den viktigaste platsen för dessa ungdomar att etablera relationer som stödjer integrationsprocessen (Ager & Strang, 2008). Forskning visar att tredjelandsmedborgare inte bara möter hinder i utbildningssystemet utan även på arbetsmarknaden. De löper också en större risk för fattigdom eller social exkludering jämfört med infödda medborgare, även när de är sysselsatta (European Commission, 2016). Skolan spelar således en betydande roll för såväl den enskilde individen som för samhället. Skolan tillhandahåller erfarenheter, kunskap och färdigheter som långsiktigt fungerar som verktyg för makt och inflytande (SOU, 2004:33). En väl integrerad elev i skolan innebär på så vis en större chans att individen i fråga kan nå dennes fulla potential vilket i sin tur främjar integrationen in i samhället i stort (European Commission/EACEA/Eurydice, 2019). I gymnasieskolans läroplan påtalas samtidigt hur det svenska samhällets internationalisering medför höga krav på människors förmåga att leva med, samt förstå värdet i, kulturell mångfald (Skolverket, 2011).
Problem och utmaningar som förekommer inom den svenska skolan i samband med integrationsfrågan, samt hur problem som dessa ska åtgärdas, har varit ett väl omskrivet område inom forskningen. För att kunna utarbeta förslag och idéer på hur innehåll och form i dagens svenska skola kan påverkas och förbättras, behövs mer pedagogisk forskning på området (Lorentz, 2010). Vetenskapsrådet har tidigare rekommenderat studier som belyser vilken roll etniska/språkliga/sociala grupper har för främjandet av mångfald i en demokratisk skola på olika nivåer i utbildningsystemet (Vetenskapsrådet, 2015). Mot bakgrund av detta redogörs i denna uppsats för en kvalitativ studie av två svenska gymnasieskolors integrerande arbete med immigrantelever. Studien anknyter till pedagogikens disciplin genom att integration undersöks och förstås i relation till gymnasieskolans pedagogiska arbete, utbildningens planering samt lärande både inom och utanför klassrummet. Resultatet bidrar med kunskap om viktiga komponenter för ett framgångsrikt integrationsarbete inom gymnasieskolan där identifierade utvecklingsområden också lyfts fram.
Bakgrund
Immigrantelever möter en rad utmaningar som kan komma att ha en påverkan på deras lärandeutveckling. Flera utmaningar är relaterade till migrationsprocessen som i sin tur har en påverkan på elevens allmänna välbefinnande. Det kan till exempel vara svårigheter med att bemästra ett nytt språk, anpassa sig till nya regler och rutiner i skolan för att möta förväntningar från lärare och skolmiljö samt etablera vänskap (Hamilton, 2013). Hur dessa utmaningar ska hanteras för att immigrantelever ska inkluderas och integreras i gymnasieskolan är ett arbete som skiljer sig markant både nationellt och internationellt. I det svenska samhället finns statligt och lokalt uppsatta mål med goda avsikter för immigrantelever och deras utbildningsvillkor, men implementeringen genom det pedagogiska och sociala arbetet i praktiken medför ofta svårigheter. Bunar (2015) exemplifierar några av de största problemen som: otillräcklig kartläggning av tidigare skolgång; att dessa elever ofta placeras i organisatoriska former där utrymmet för individuell anpassning är för litet; att det pedagogiska och sociala stödet i elevernas lärande blir otillräckligt. Bunar (2015) menar vidare att det inom gymnasiets språkintroduktionsprogram finns en antydan om en risk att sent anlända elever hålls kvar i ett ihållande förberedandestadie och att detta är ett område som återstår att undersökas närmare.
4
Språkintroduktionselever kan vara helt nyanlända eller ha gått flera år i svensk skola och det finns en stor variation såväl språkligt som kunskapsmässigt. En naturlig följd blir även här en utmaning för undervisande lärare att forma en tillräckligt stimulerande undervisning som möter alla elevers behov. En konsekvens som kan uppstå av en icke tillräckligt stimulerande undervisning är att eleverna tappar motivationen (Nilsson Folke, 2015).
Lahdenperä (2010) skildrar hur skolor utvecklat en etnocentrisk syn på undervisning och lärande, utifrån varje lands historiska arv, vilket även påverkar synen på hur lärare ska leda arbetet för detta. I styrdokument för den svenska skolan framhävs ett elevcentrerat och samrådande ledarskap; ett ledarskap som många gånger kan upplevas som diffust och oförståeligt av elever med en utländsk bakgrund då deras syn på skolan och lärarens roll förmodligen är något annat. Detta kan naturligt medföra vissa svårigheter i klassrummet. I skolan måste således kulturella konflikter konfronteras och hanteras i arbetet att låta olikheterna mynna ut i en gemenskap (Lahdenperä, 2010). Här påvisas det hur olikheter också är något som varierar runt om bland landets skolor. Med en decentraliserad styrning, olika resurser samt en ökad mångfald kan det således vara svårt att hitta generella arbetssätt som fungerar i alla lägen. I den här studien undersöks två olika gymnasieskolor som skiljer sig i elevantal och miljö i vilken de verkar. Återkommande inventioner ringas in och på så sätt framhävs viktiga komponenter i ett väl fungerande integrationsarbete, som kan urskiljas trots olika förutsättningar, både från ett personal- och elevperspektiv.
Teoretisk utgångspunkt och centrala begrepp
Integration är ett begrepp som används av många, men förstås på olika sätt av de flesta. En entydig
definiering är tämligen svår att åstadkomma och en generell och accepterad sådan är dessutom obefintlig (Ager & Strang, 2008). Enligt nationalencyklopedin är integration den process som leder till att enheter förenas (Nationalencyklopedin, 2020), samtidigt måste integration förstås som individualiserat och kontextuellt (Ager & Strang, 2008). Denna studie utgår från en definition där integration handlar om att människor, oavsett bakgrund, socialiserar och interagerar med andra människor och deltar i samhället genom exempelvis arbete eller utbildning. Det svenska samhället är inte homogent utan svenskfödda elever har exempelvis olika socioekonomisk eller etnisk bakgrund och föräldrar har olika utbildningsnivå eller politiska åsikter. I den meningen handlar således inte integration om att en part ska anpassa sig efter ett visst sätt, utan det handlar om att leva, lära och socialisera tillsammans grundat på samma delade rättigheter, ansvarstagande och möjligheter.
Ett begrepp som vidare används är immigrantelever. I denna uppsats används begreppet för att benämna utländska elever som har anlänt i Sverige under de senaste fem åren. Denna grupp förstås vara heterogen i den meningen att eleverna härstammar från olika länder, har kommit till Sverige på skilda sätt och av olika anledningar. Gemensamt för dessa individer är utmaningen att lära sig ett nytt språk, en ny kultur samt nya sociala normer och regler. Med denna begränsningen utesluts elever med utländsk härkomst som redan kommit längre i integrationsprocessen.
I den här studien grundas förståelsen för gymnasieskolornas integrerande arbete i Ager och Strangs (2008) ramverk som fungerar som ett verktyg för att definiera faktorer som är centrala i integrationskonceptet. Ramverket konkretiserar konceptet genom att specificera fyra kärnområden innehållande tio domäner kopplade till dessa områden. Det första området benämns som markörer och
medel (markers and means) och innehåller fyra domäner: sysselsättning (employment), bostad (housing), utbildning (education) och hälsa (health). Dessa domäner är återkommande nyckelfrågor vad gäller
integration. Prestation inom var och en bör dock inte ses som ett resultat av integrationen utan de fungerar också som medel i det syftet. Därför visar dessa domäner både framsteg mot integration samtidigt som de främjar uppnående inom andra områden i ramverket. Till exempel så tjänar åtkomst till och framsteg inom utbildningssystemet som en betydande markör och även som ett viktigt medel för integration att skapa möjligheter för sysselsättning, en bredare social anslutning samt språkinlärning och kulturellt utbyte. Utbildning spelar på så vis en viktig roll i att tillhandahålla färdigheter och kompetenser som kan stödja en kommande sysselsättning som bidrar till att människor blir aktiva
5
samhällsmedborgare. Vidare är skolan den viktigaste platsen för flyktingbarn och ungdomar att knyta kontakter och bygga relationer i det nya samhället (Ager & Strang, 2008).
I Ager och Strangs ramverk är området för sociala relationer (social connection) uppdelat i tre olika domäner: sociala broar (social bridges), sociala band (social bonds) och sociala länkar (social links). Författarna definierar sociala broar som de förhållanden som byggs upp mellan immigranter och medborgare i värdsamhället. Sociala band är allt som ansluter medlemmar i en grupp, exempelvis genom delad kulturell praxis, språk, religion eller traditioner. Relationer mellan individer och statliga strukturer och tjänster definieras som sociala länkar. Sociala relationer har en central roll i att driva integrationsprocessen på lokal nivå (Ager & Strang, 2008).
Främjande faktorer (facilitators) är områden som anses vara nödvändiga för att människor effektivt
ska integreras i samhället. Ager och Strang (2008) kommer fram till att språkkunskaper och förståelse för
landets kultur (language and cultural knowledge) är väsentliga framgångsfaktorer för integration. Att
tala det officiella språket i värdsamhället och känna till dess kultur är viktigt för att möjliggöra social interaktion, ekonomisk integration samt ett fullständigt deltagande i samhället. Dessutom framför författarna att en känsla av säkerhet och stabilitet (safety and stability) är tydligt kopplad till immigranters möjlighet att integreras och beskrivs som avgörande för många. Deras studie visar att en trygg och stabil hemmiljö främjar en känsla av att vara hemmastadd och uppkomsten av sociala relationer.
Den grundläggande domänen i ramverket fundamentala faktorer (foundation) innefattar medborgarskap och rättigheter. Ager och Strang (2008) påvisar hur immigranters rättigheter är beroende på uppehållsstatus. Innan asylsökande har fått tillåtelse att stanna i landet och rätt att arbeta et cetera, får dem ofta mindre respekt. Det är först när dessa individer har fått uppehållstillstånd som de möts av samma möjligheter och respekt som landets medborgare. Ramverket, som studiens förståelse för gymnasieskolornas integrerande arbete bygger på, illustreras i Figur 1.
Figur 1. Conceptual Framework Defining Core Domains of Integration. (Ager och Strang, 2008:170).
Med ett fokus på utbildningens roll för en framgångsrik integration, användes detta ramverk för att analysera och förstå den insamlade empirin på ett strukturerat sätt. Utifrån domänerna i ramverket baserades även litteraturgenomgången för denna studie. Här ingår tidigare forskning som syftar till att studera hur sociala relationer, språk- och kulturkunskaper samt säkerhet och stabilitet påverkar
6
integration av immigrantelever inom gymnasieskolor. Studier som presenteras nedan är genomförda både i Sverige och internationellt. Trots att skolsystem, värdländers kultur och immigranternas ursprungsländer skiljer sig markant, så framkommer liknade resultat i dessa studier.
Tidigare forskning
I litteraturgenomgången för denna studie visar tidigare forskning enhälligt att en holistisk inställning till utbildning och välfärd anses bidra till förbättrad integration. Detta innebär alltså att utbildning bör ses i sin helhet där undervisningen får ett bredare fokus utöver studiemässig framgång. Elevens studieprestation, dennes välbefinnande samt personliga- och sociala utveckling betonas således som faktorer som främjar eleven att nå sin fulla potential (Hare, 2006). Pinson och Arnot (2010) genomförde en studie i Storbritannien där de identifierar en holistisk modell vilken framhäver komplexiteten i behoven hos asylsökande och flyktingbarn. Författarna förklarar att eleverna visar behov inom tre huvudområden: lärande, socialt och emotionellt. Deras studie visar att fokus oftast läggs på språkinlärning samt vissa emotionella problem men att de flesta skolor inte lägger vikt vid elevernas studiemässiga integration. Vidare menar de att skolor måste ha tillgång till att holistiskt kunna svara på flyktingungdomars behov, kombinerat med ett fokus på migrationspolitik och policys som syftar till att minska ojämlikheter. Detta möjliggör en förberedelse av dessa elever så att de kan utöva sina ekonomiska och sociala rättigheter och skyldigheter som medborgare. I deras studie undersöks huruvida detta kan appliceras i praktiken för att avgöra i vilken utsträckning ett holistiskt arbetssätt kan möjliggöras.
Likt Pinson och Arnot (2010) menar Taylor och Sidhu (2012), att en inkluderande strategi i skolan är nödvändig. I deras rapport redogörs för genomförda fallstudier i fyra skolor i Australien, där de undersökt hur utbildningsinstitutioner kan spela en mer aktiv roll i att underlätta övergångar till medborgarskap för flyktingungdomar. De identifierar framgångsrika metoder för att stödja skolan i arbetet med nyanlända immigrantelever. Författarna menar att skolan bör främja elevens kontakt med organisationer och andra aktörer utanför skolan. Social sammanhållning och tillhörighet betonas som viktiga faktorer för framgång av integration.
Ytterligare en studie visar att immigrantelever lyckas bäst i en skolmiljö där de känner sig trygga, vårdade och respekterade (Obondo, Lahdenperä, & Sandevärn, 2016). Denna studie fokuserar på lärarperspektivet och lärarnas pedagogiska metoder i en svensk skola med ett stort antal nyanlända elever. Genom att iaktta hur lärarna arbetar i mångkulturella klasser konstaterar forskarna att utmaningarna är av pedagogiska, strukturella samt organisatoriska slag. Författarna drar slutsatsen att lärarnas och klasskamraternas inställning även påverkar inlärningsresultaten för dessa elever (Obondo, et al., 2016). Leroy (2017) delar denna uppfattning och utifrån en kvalitativ intervjustudie fastslår hon att relationer mellan olika kulturer stärks om människor värdesätter hellre än att eliminera kulturella skillnader. En tillåtande skolmiljö byggd på respekt där personal aktivt arbetar för att föra eleverna med olika kulturella bakgrunder samman, är av vikt för att åstadkomma detta (Leroy, 2017).
Med fokus på psykiska utmaningar som konfronterar immigranter och den psykosociala övergången som en flytt till ett nytt land innebär, menar Pastoor (2015) att skolorna spelar en väsentlig roll i att stödja immigrantungdomar. I hennes studie undersöktes fem gymnasieskolor i Norge. Pastoor fastställer att ett förstärkt samarbete mellan skolor, elevhälsan och psykisk vård kan göra det möjligt för unga flyktingar att nå sin fulla potential.
Sammantaget har ett mångkulturellt perspektiv i skolan och samhället i stort länge framhävts som nödvändigt och åtråvärt. Inom skolan är ett mångkulturellt perspektiv nödvändigt för att förbättra skolan till en plats där alla studenter, oberoende av nationalitet och bakgrund, kan känna delaktighet. Hur ett sådant perspektiv ska förverkligas och implementeras i praktiken, i skolans olika ämnen och arbetet för detta, skiljer sig som nämnt från skola till skola. Det är ett område som kräver att samhället, skolpolitiker, rektorer och lärare diskuterar frågor om värdegrund, demokrati och mångfald inom ramen för skolans pedagogik. Särskilt viktigt är detta om tanken är att ett mångkulturellt perspektiv ska komma att bli en naturlig del i skolan, vilket i dagens moderna samhälle borde vara en självklarhet (Lorentz, 2010; Bunar, 2015).
7
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka, utifrån ett personalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar med integration av immigrantelever.
Frågeställningarna för studien var följande:
• Vad beskrivs som viktiga förutsättningar för ett väl fungerande integrationsarbete? • Hur ser det nuvarande integrationsarbetet ut?
8
Metod
Syftet med denna studien var att undersöka, utifrån ett personalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar med integration av immigrantelever. Forskningsfrågorna handlade om att belysa viktiga förutsättningar för det integrerande arbetet samt identifiera utvecklingsområden. För att besvara frågeställningarna inom ramen för syftet användes en kvalitativ forskningsstrategi. Empiriska data samlades in från olika källor på två gymnasieskolor med:
- Nio semistrukturerade intervjuer med skolornas personal.
- En sekundär analys av transkribering från en fokusgruppsdiskussion med sex immigrantelever från tidigare genomförd studie.
Ontologisk utgångspunkt
Integration och arbetet med detta kan tolkas utifrån olika perspektiv. Som påvisats i introduktionen handlar integration om hur människor deltar i samhället genom att socialisera och interagera med andra. Det är således ett socialt koncept där bland annat sociala kontakter, språk och kulturell kunskap är viktiga delar i konceptets helhet. Denna studie antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkten att det är i gruppen av människor och i samspelet mellan individer, som ett fenomen tilldelas sin natur. Fenomenets natur måste på så vis förstås utifrån den grupp där det konstrueras (Patton, 2015). Integration inom gymnasieskolan, som utgjorde studieobjektet i denna undersökning, innefattas av möten bland personal och elever samt den kontext vari de verkar. För att få insikt i detta fenomen var det därför väsentligt att söka kunskap i just den gruppen människor - personal och elever. Den sociala ordningen på skolan förstås följaktligen vara ett resultat av överenskomna tillvägagångssätt som förhandlats fram mellan berörda parter. Synen på människors olika kulturer samt arbetet kring detta inom skolan är på så vis något som ständigt konstrueras och rekonstrueras. I ett konstruktionistiskt perspektiv betonas individernas aktiva roll i skapandet av den sociala verkligheten (Bryman, 2018). Mot bakgrund av detta undersöktes personalens och elevernas aktiva roll i skapandet av integration inom de två deltagande gymnasieskolorna i denna studie.
Metodologiska överväganden
För att besvara forskningsfrågorna valdes en kvalitativ forskningsstrategi eftersom studiens syfte handlade om att ta reda på hur det integrerande arbetet kan se ut inom den svenska gymnasieskolan. Resultaten speglar främst ett personalperspektiv, men för att ändå kunna få en inblick i hur elever tänker kring ämnet, genomfördes en sekundär analys av tidigare insamlad empiri. Data från denna tidigare studie inhämtades av en av uppsatsens författare. Fokusgruppsdiskussioner med elever användes som datainsamlingsmetod och var en kvalitativ del i en utvärdering som tidigare samma år genomförts på en av de valda undersökningsorganisationerna. En av dessa fokusgruppsdiskussioner bestod av sex immigrantelever och även om syftet i den tidigare undersökningen inte var det samma som i denna, så kunde data bistå med värdefull kunskap i även denna studie. Genom att genomföra en sekundär analys av materialet med andra infallsvinklar utgjorde insamlad empiri från diskussionstillfället grund för förståelse av elevernas erfarenheter och bistod på så vis med en bredare bild av resultatet.
Urval av organisationer och undersökningsdeltagare
Val av organisationer och källor för datainsamling grundades på studiens syfte. Eftersom studien ämnade att undersöka gymnasieskolans integrerande arbete, valdes två gymnasieskolor med kriteriet att bägge har en ständig tillströmning av immigrantelever. Det totala elevantalet skiljer sig mellan de valda skolorna där den ena har cirka 400 elever medan den andra har cirka 1400 elever. Valet att hämta empiri från två organisationer istället för en, i två olika kommuner, gjordes med tanken om att undersöka om generella arbetssätt kan uttalas eller om eventuella olikheter förekommer och i sådana fall reflektera över dessa. Respektive skola var tänkta att fungera som informationsrika källor som kunde ge en konstruerad bild av hur det integrerande arbetet i svenska gymnasieskolor ser ut på olika
9
platser i landet. Valet av vilka gymnasieskolor som skulle tillfrågas om deltagande grundades främst på ett bekvämlighetsurval. Två skolor tillfrågades och beviljade sitt deltagande. För att skolorna ska vara anonyma framgår inte var i landet de finns eller vilka skolor det rör sig om.
Ett målstyrt urval användes i valet av intervjupersoner, vilket enligt Bryman (2018) innebär att undersökningsdeltagare inte väljs ut på slumpmässig basis. Deltagarna valdes istället ut på ett strategiskt sätt så att de som deltog var relevanta för studiens syfte. Ambitionen var att få flera infallsvinklar på ämnet eftersom kunskapen var tänkt att täcka både studiemässiga och sociala aspekter. Nyckelpersoner som har en tät kontakt med immigrantelever eftersöktes för att få en tydlig bild av vilka utmaningarna dessa elever möter samt vad lösningar för dessa innebär. Därav valdes intervjupersoner för personalperspektivet utifrån olika professioner inom skolan och merparten av dem arbetar med en nära daglig kontakt med dessa elever. Initialt fanns tankar om relevanta professioner i rekryterandet av intervjupersoner men i de inledande intervjuerna kunde även andra yrkeskategorier bekräftas vara viktiga för den information som söktes. De rekryterade respondenterna blev slutligen: en lärare i svenska som andraspråk (SVA-lärare), tre studiehandledare, en studie-yrkes-vägledare (SYV), en heltidsmentor, en rektor, en kurator och en programansvarig/mentor för introduktionsprogrammen (IM). Eftersom tre studiehandledare intervjuades benämns dem som A, B och C i presentationen av resultatet.
Urvalet för tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion gjordes utifrån statistik från en elevenkät med temat normer och värden samt trygghet och studiero. I de klasser där statistiken indikerade på problem genomfördes gruppdiskussioner där ämnet för diskussion var kränkning och trygghet på skolan. Deltagarna i diskussionen som är källa till använd empiri i denna studie hade alla en migrationsbakgrund, tillhörde introduktionsprogrammets programinriktade val (IMV) samt delade kunskap om hur de upplevde att skolan bör arbeta med kränkning- och trygghetsfrågor. I analysen av empirin, och även i resultatet, refereras till respektive elev enligt benämningen Elev- 1, 2, 3, 4, 5 och 6.
Datainsamling
Intervjuer
Genomförda intervjuer är av semistrukturerad karaktär i den mening att de i förväg formulerade frågorna var öppna för att möjliggöra fritt och öppet berättande om ämnet. Att genomföra intervjuer på detta sätt ger utrymme för följdfrågor samt för utförliga svar relevanta till studiens syfte (Trost, 2010). För att i högsta möjliga mån kunna skapa en bild av deltagarnas olika uppfattningar, anpassades varje intervju genomgående utefter situationen. Utifrån ett socialkontruktionistiskt perspektiv är det respondenternas uppfattning om deras sociala verklighet som är intressant; genom att använda semistrukturerade intervjuer tillåts intervjupersonerna att beskriva sin egen sociala verklighet (Bryman, 2018). Denna metod valdes därför för att fånga deras erfarenheter och åsikter. Genom att behålla en utforskande strategi i intervjuerna fanns en benägenhet att få information om nya arbetssätt och oväntade perspektiv på integrationsområdet. Vidare möjliggör en semistrukturerad intervjumetod ett mer öppet samtal vilket tillåter respondenterna att återge personliga åsikter och förklaringar (Patton, 2015; Trost, 2010).
Intervjuerna tog mellan 40–60 minuter och med tillåtelse av alla intervjuade användes ljudupptagare under intervjutillfällena för att sedan transkriberas. Fördelar med att spela in intervjuer är att man kan lyssna på tonfall och ordval vid upprepade tillfällen efter intervjun. Det bidrar också till en större koncentration på vad som sägs då man slipper fokusera på att anteckna (Trost, 2010). Vidare påpekar Trost (2010) att miljön där intervjun sker ska vara så ostörd som möjligt utan åhörare och han understryker samtidigt vikten av att den intervjuade ska känna sig trygg i miljön. För att säkerställa att intervjuerna skulle generera önskad kunskap utarbetades en intervjuguide (Bilaga 2) innehållande delområden för undersökningen. Det är viktigt att låta respondenten styra ordningsföljd och val av delaspekter i intervjun (Trost, 2010). För att ta detta i beaktning formulerades frågeområden i intervjuguiden som användes på ett flexibelt sätt. Fördelen med att använda en intervjuguide i studien var att det medförde en översikt över datainsamlingen där informationsluckor kunde upptäckas och
10
kompletteras innan intervjun avslutades. Frågorna anpassades beroende på vilken roll på skolan intervjupersonen i fråga hade och om något kändes oklart ställdes upprepande följdfrågor för att säkerställa att svaret hade uppfattats korrekt.
Fokusgruppsdiskussion
Fokusgruppsdiskussionen som genomfördes i den tidigare studien bestod av sex elever som under cirka 30 minuter diskuterade olika aspekter av kränkning och trygghet på skolan tillsammans med gruppledaren. I fokusgruppsdiskussioner är det gruppinteraktionen som utgör forskningsdata, målet är således att deltagarnas uppfattningar ska framhävas (Bryman, 2018). För att i rollen som gruppledare inte styra diskussionen för mycket, formulerades i förväg fyra allmänna nyckelfrågor (Bilaga 3) som användes för att leda diskussionen i önskad riktning. Ett grundläggande antagande för fokusgruppsdiskussioner som kvalitativ forskningsmetod är att kunskap genereras i en förtroendefull miljö (Dahlin-Ivanoff, 2015). För att deltagarna under diskussionstillfället skulle uppleva miljön som avslappnad genomfördes diskussionen över en fika i ett avskilt rum på skolan. För denna studie användes transkriberingen från diskussionstillfället, som vid genomförandet spelades in med alla deltagares godkännande.
Procedur
Bearbetning av litteratur, tidigare forskning och skolans styrdokument var en löpande process genom hela arbetet. Inför undersökningen kontaktades rektorer på respektive skola för information om studien och dess syfte. Med ett medgivande rekryterades därefter nio informanter för intervjuerna, fem från den mindre skolan och fyra från den större, genom att ett informationsbrev (Bilaga 1) skickades ut via mejl med en förfrågan om medverkan. När samtycke hade inhämtats från respektive deltagare, kontaktades dem för bokning av tid för intervju samt plats. Två av intervjuerna genomfördes via digital plattform, resterande intervjuer ägde rum på respektive skola enligt respondenternas preferenser. Intervjupersonerna fick själva bestämma en plats för intervjun där de kände sig bekväma, men med kriteriet att det skulle vara en ostörd sådan. Intervjuerna spelades in med hjälp av en smartphone och transkriberades sedan tätt efter intervjutillfällena. Detta gjordes för att ha upplevelsen och tankar om det som sades färskt i minnet och på så vis underlätta det redan påbörjade analysarbetet.
Kvale och Brinkmann (2014) påpekar vikten av att samma förfaringssätt används när det är flera som transkriberar för att kunna göra jämförelser mellan intervjuerna. Eftersom två personer skulle transkribera materialet för att sammanställa i en och samma rapport, fanns redan innan intervjuerna en överenskommelse om hur detta skulle göras. För att öka läsbarhet och underlätta i analysarbetet bestämdes att orden skulle skrivas ut i skriftspråk och upprepningar skrevs därav endast ut där de fick betydelse för det som sades. Liknande gjordes vid fall av pauser, när någon skrattade eller drog en djup suck et cetera. Avsnitt som inte var relevanta till studiens syfte summerades övergripande. Vidare menar Kvale och Brinkmann (2014) att det inte finns några standardsvar på hur detta ska göras utan det beror på avsikten med utskriften. I denna studie var specifika ordval inte huvudfokus, utan innehållet var det viktiga. Respondenterna kan ha använt olika ord i beskrivningen av liknande fenomen och i den meningen togs ordval i beaktning vid sammanställningen av övergripande kategorier. När alla data var insamlad gjordes en slutgiltig analys av materialet för att sedan utarbeta resultatet. Analysen av intervjumaterialet har vidare varit en pågående process från det inledande skedet av datainsamlingen och framåt, även om det huvudsakliga analysarbetet genomfördes när hela materialet var insamlat och tillgängligt. Vid analysarbetet och sammanställningen av resultatet kompletterades intervjumaterialet med en analys och kodning av en ordagrann transkribering från tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion.
Analysmetod
Det huvudsakliga analysarbetet gjordes när all empiri hade samlats in. Arbetet med analysen inspirerades av den grundade teorin genom att en kodningsprocess användes. Alvesson och Sköldberg (2017) redogör för hur grundad teori utgår från empiriska data. På detta sätt såg även arbetsförfarandet
11
ut för denna studiens analysprocess. Första steget i den huvudsakliga analysen av intervjumaterialet innefattade upprepad avlyssning av ljudupptagningar samt genomläsning av transkriberingarna. Genom att lyssna till tonfall i ljudupptagningarna kunde det som sades uppfattas med en bredare förståelse. Ett sammanbitet tonfall kunde tydliggöra allvaret i till exempel utsagor om vikten av psykosocialt stöd. Under arbetet med genomläsningen av transkriberingarna, av både intervjuer och fokusgruppsdiskussionen, antecknades återkommande teman, som en början till att koda alla data. Exempel på återkommande teman var ”social gemenskap”, ”tillhörighet”, ”samarbete/brist på samarbete” bland andra. Genom kodning identifierades sedan nyckelord som sammanställdes till olika kategorier för att därefter urskilja vilka data som tillhörde dessa. Kategorierna analyserades vidare för tänkbara samband och kopplingar samt vilka egenskaper som kunde tillskrivas dessa. Gemensamma drag identifierades bland koderna för att sedan föras samman och kunde på så vis utgöra namngivna teman kopplade till studiens forskningsfrågor. Kodningen av varje transkriberad intervju samt fokusgruppsdiskussionen, genomfördes av bägge författarna av denna uppsats för att undvika bias i analysen. Bryman (2018) påpekar ett orosmoment i tolkandet av data, nämligen att man som forskare kan oroa sig för att det som undersökningsdeltagare har sagt ska förvrängas. För att undgå detta i högsta möjliga mån, reflekterades noggrant över vad som inledningsvis var ett stort antal koder, där dessa sedan sammanfördes till viktiga teman utan att värdefulla perspektiv tappades i analysarbetet.
Etiskt ställningstagande
Etiska överväganden i studien krävde ett uttryckligt reflekterande över ansvar och förhållningssätt till undersökningsdeltagarna. För att säkerställa att studien förhöll sig till etiska principer användes HSFR:s (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) sammanställning av forskningsetiska principer som riktlinje för detta. Dessa principer innefattar fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att undersökningsdeltagare
ska tillges information om deras uppgift i studien samt under vilka villkor detta ska ske (Vetenskapsrådet, 2002). För att uppfylla detta krav informerades alla berörda parter och respektive skola om studiens syfte. Denna information framfördes dels i ett informationsbrev (Bilaga 1) som skickades ut innan intervjuns genomförande samt upprepades muntligt vid intervjutillfället. Kravet om samtycke innefattar att ansvariga för en studie ska inhämta medgivande om deltagarnas medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Alla respondenter i denna studie delgavs information, både innan och vid intervjutillfällena, om deras frivilliga deltagande och att de när som helst kunde välja att avbryta utan angivna orsaker. Respektive deltagare medgav sitt samtycke genom att vid intresse besvara förfrågan om medverkan via mejl eller telefon till en av ansvariga för studien. Konfidentialitetskravet innebär att alla medverkande ska ges största möjliga konfidentialitet och att lämnade uppgifter ska förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002). För att säkerställa konfidentialitet i denna studie behandlades uppgifter om alla deltagare med försiktighet. Ljudupptagningar och transkriberingar förvarades med lösenord som endast respektive ansvarig hade tillgång till. För att uppgifter inte ska kunna härledas till undersökningsdeltagarna, anonymiserades respondenterna och skolorna i avrapporteringen. Det fjärde kravet, nyttjandekravet, handlar om att insamlade uppgifter från deltagarna endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). För att uppfylla detta krav har insamlad empiri endast använts för studiens ändamål. Samtliga respondenter godkände att ljudupptagare användes vid intervjutillfällena, införstådda i att ljudklippen raderas efter färdigställt arbete.
Metoddiskussion
I rekryterandet av undersökningsdeltagare för intervjuerna krävdes en ödmjukhet med ett förtydligande att studien inte på något sätt ämnade kritisera någons arbete på skolorna. Att förmedla studiens syfte med ett noggrant ordval var av vikt för att undersökningsdeltagarna skulle känna en bekvämlighet att delta. Därför betonades att syftet med studien var att fastställa hur personalen på skolorna arbetar med integration av immigrantelever, vad de anser fungerar och vad som kan utvecklas. Personalens perspektiv på det integrerande arbetet var det huvudsakliga intresset för studien. För att
12
få en helhetsbild av integrationsarbetet och även fånga immigrantelevers känsla av trygghet och tillhörighet, ansågs nödvändigt att inkludera elevernas erfarenheter i studien. Med ett redan tillgängligt material från en nyligen genomförd fokusgruppsdiskussion, med sex nuvarande immigrantelever från den ena skolan, möjliggjordes detta. Materialet kunde i denna studie spegla immigrantelevers perspektiv på trygghet samt upplevelser av trakasserier och kränkning på skolan och på vis även bidra till den helhetssyn på integration som förespråkas i tidigare forskning. Beslutet att inkludera materialet grundar sig vidare på en förmodan om att elevers erfarenheter inte är något som personalen kan beskriva. Med en medvetenhet om att materialet bara återger elevers erfarenheter från den ena skolan och att det hade varit optimalt att genomföra liknande gruppdiskussion på den andra skolan, så ansågs materialet spegla en rättvis bild. Denna bild kunde bekräftas genom det oväntade att studiehandledare B och C som intervjuades, själva varit elever på skolorna, en på respektive skola. En möjlig utveckling i skolornas integrerande arbete kan ha skett sedan deras tid som elever, men dem erfarenheter som studiehandledarna skildrade, liknar dem som beskrevs av eleverna i fokusgruppen. Därav ansågs materialet vara användbart för slutsatser i denna studie. Vid intervjutillfällena med studiehandledare B och C innebar detta ytterligare anpassning av de frågor som ställdes, för att fånga deras erfarenheter från tiden som elever samt vad de anser vara viktigt i rollen som studiehandledare i skolornas integrerande arbete.
Multipla forskningsstrategier skulle kunnat användas där man kunde låtit kvantitativa metoder komplettera och utveckla den kvalitativa analysen. En enkät skulle exempelvis kunnat fastställa i vilken grad (enligt likertskalan) skolans personal är nöjd med: stöd till eleverna; samarbete med ämneslärare eller social interaktion mellan olika grupper elever. En annan fördel med en enkät skulle vara möjligheten att få åsikter av fler än bara intervjupersonerna. Valet föll dock på att använda en kvalitativ strategi med en förförståelse om att kvalitativ forskning i högre utsträckning svarar på frågor om hur deltagarna upplever verkligheten och hur denna sociala verklighet kan tolkas. Enligt Bryman (2018) är en utmärkande egenskap vid kvalitativ forskning att deltagarnas uppfattning och perspektiv är utgångspunkten.
Att genomföra observationer vid exempelvis klassrumssituationer hade också kunnat utgöra ett värdefullt bidrag och komplement i empirin. Det hade bland annat kunna möjliggöra för kunskap om sådant som händer utanför deltagarnas medvetande och på så vis bidragit till en bredare förståelse för personalens och elevernas erfarenheter av integrationsarbetet på de två gymnasieskolorna. Att utföra observationer var under studiens genomförande dock inte möjligt eftersom all undervisning för tillfället skedde på distans i spåren av coronavirusets spridning.
Enligt det socialkonstruktionistiska perspektivet läggs större tonvikt på djupare förståelse för specifika fall inom särskilda sammanhang än att sträva efter generaliserbarhet och undersöka orsaker över tid och rum (Patton, 2015). Syftet i denna studie var heller inte att dra några allmänna slutsatser av resultatet eftersom studieobjektet undersöktes inom kontexten för två gymnasieskolor. Däremot påvisar Bryman (2018) hur detaljrika beskrivningar och redogörelser i kvalitativ forskning kan tillhandahålla andra personer med en resurssamling som i förlängningen kan komma att bli en fråga om överförbarhet till andra miljöer. I den meningen är resultaten av denna studien ett sådant bidrag som skulle kunna vara aktuellt vid liknande studier av andra svenska skolor. I strävan efter ett trovärdigt resultat utfördes undersökningen i enlighet med uppsatta regler. Varje fas i processen med dess olika beslut som tagits under arbetets gång, redogörs för i denna uppsats för att resultatet ska vara så pålitligt som möjligt. Vidare har utskrifterna av intervjuer och fokusgruppsdiskussionen samt sammanställning av resultat, varit en fråga om tolkning av det som respondenterna delgav och detta kan därför anses vara en svaghet att pålitligheten inte kan garanteras i denna studie. Texten speglar däremot agerandet genom hela processen och kan på så vis styrka att det inte funnits några medvetna intentioner om att påverka eller styra studiens slutsatser.
13
Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet av de två gymnasieskolornas arbete med integration av immigrantelever. Som framgår i introduktionen och av intervjumaterialet så skiljer sig skolorna i elevantal och resurstillgång. Trots detta framträder i analysen flera likheter mellan hur skolorna arbetar med integration samt vilka utmaningar de möter. Utifrån empirin presenteras viktiga förutsättningar för att möta dessa utmaningar, samt vilka hinder som hämmar arbetet. I resultatet belyses särskilt lyckade arbetssätt samtidigt som utvecklingsområden redogörs för.
Denna studie visar att de tre viktigaste komponenterna för ett framgångsrikt integrationsarbete på de undersökta skolorna är: aktivt främjande för interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever; förtroendefulla relationer mellan personal och elever som är betydande för elevers välmående; att integration är en ovärderlig resurs som bör tas vara på. Vidare presenteras resultatet av den analyserade empirin utefter sammanställda och återkommande teman.
Introduktionsprogram: separation kontra integration
Introduktionsprogrammet (IM) på gymnasieskolan är för alla elever, både svenska och utländska, som inte har uppnått behörighet till ett nationellt program. Det finns fyra inriktningar inom IM: individuellt alternativ, språkintroduktion, programinriktat val och yrkesintroduktion. Detta program utgör för många immigrantelever den kontexten där integrationsprocessen inleds. Nyanlända elever börjar med språkintroduktion, där fokus läggs på svenska men kan innehålla engelska samt matematik. Introduktionsprogrammet läses ett år i taget. Det finns flera individanpassade möjligheter för alla eleverna inom programmet. Så snart de behärskar det svenska språket bättre finns det ytterligare möjligheter att delta i undervisning i andra ämnen på svenska. När de uppnått kraven för grundläggande behörighet kan de söka sig vidare till nationella program. Andra väljer att kombinera IM med att läsa yrkesintroduktion för att få yrkeskunskaper (IMV).
Samtliga respondenter bland personalen angav att IM har en speciell status och position inom skolan. Det beskrevs både nackdelar och fördelar med programmets relation till övriga program. Nackdelen som nämndes mest är att programmet känns isolerat från resten av skolan. De flesta eleverna som är inskrivna på IM språkintroduktion deltar inte i andra kurser och har sällan kontakt med svenskfödda elever.
Fördelar beskrevs mest i samband med trygghet. När immigrantelever kommer till Sverige konfronteras de med ett helt nytt liv som innebär exempelvis en ny kultur, annorlunda mat, andra sociala regler samt ett nytt språk. De flesta har ett självklart behov av trygghet som de finner i att vara med andra som går igenom samma upplevelse och de dras till andra från samma land eller kultur, men oftast till dem som talar samma språk. Eleverna i fokusgruppen bekräftade personalens uppfattning om detta med en beskrivning av en stark trygghetskänsla i sin IMV grupp. I gruppen förstår eleverna varandra bättre än bland de övriga svenska eleverna i klassen. Några av de intervjuade i personalen berättade också hur elever från olika länder håller samman eftersom de upptäcker gemensamma drag i deras nya situation.
Här på Introduktionsprogrammet så tar de hand om varann, väldigt bra…När det kommer en ny till oss, och det kan komma en hela tiden till oss, de tar hand om den nya på en gång, och det är oavsett vilket land eleven kommer ifrån. (Heltidsmentor, IM program)
Tryggheten skildrades på detta sätt som viktig för elevens motivation i skolarbetet samt självförtroendet i sociala situationer.
De flesta som intervjuades uttryckte en medvetenhet om denna diskrepans; elever som börjar på IM-språkprogrammet ska integreras in i skolan, dock läses de flesta kurser fullständigt separat från svenskfödda elever. Integration är beroende av språkinlärning medan detta brukar ske helt isolerat från den ordinära skolmiljön. Lärare och mentorer behöver kunna bedöma när en elev har tillräckliga
14
kunskaper för att börja delta i kurser med svenskfödda elever, som är ett stort steg att ta. Några respondenter redogjorde för en pågående utveckling för att tillåta och uppmuntra en övergångsfas från IM programmet till de nationella programmen. SVA-läraren beskrev det som ”väldigt skräddarsytt” eftersom de försöker hitta lösningar som passar varje individ. Studie-yrkes-vägledaren benämnde en förändring som ”skolledningen har öppnat upp nu” eftersom kombinationen av gymnasiekurser med IM programmet har förenklats.
Idag slussas de ju in IM eleverna i svenska klasser och läser olika gymnasiekurser. Det är väl ett sätt att integrera som har blivit mycket bättre, och det säger ju forskningen, det är ju klockrent, de ska in och prata svenska. (Studie-yrkes-vägledare)
När immigrantelever påbörjar ett yrkes- eller teoretiskt nationellt program får de fortfarande stöd av studiehandledare och individanpassningar, om det behövs. Trots detta är det uppenbart, enligt flera respondenter, att även om eleverna kommer ut i en klass på de nationella programmen, är det inte självklart att de beblandar sig med de svenska eleverna.
Mot bakgrund av denna diskrepans mellan separation och integration letar personalen på bägge skolorna förbättringsområden. De ser den ovan beskrivna inslussningen som en positiv utveckling men det gäller bara en bråkdel av immigrantelever och det är beroende av viss språkkunskap. För att kunna främja integration från början krävs det fler insatser. Ett sätt som framställdes av samtliga intervjuade är olika slags ”temadagar”. Exempelvis nämndes det ”mångfaldsdagar”, ”jämställdhetsprojekt”, ”religionsdagar” och ”FN-dagen”. Vissa utförs bara för eleverna inom IM-programmen vilket leder till att stärka sammanhållning och tillhörighet inom IM. Däremot verkställs flera med avsikten att underlätta bemötande och förståelse mellan svenskfödda och utländska elever. Här fanns skilda åsikter om hur lyckade dessa dagar är i att främja integration. Trots att samtliga respondenter menade att dessa dagar är trivsamma och givande fanns det funderingar om hur de bättre kan leda till ökad integration av eleverna. Ett problem som nämndes var att få svenskfödda deltar om närvaron är frivillig. Några förslag var att utvidga temadagarna och implementera de i undervisningen, skapa gemensamma projekt i klassrummet och möjliggöra fler diskussioner kring dessa dagar. Rektorn betonade också vikten av uppföljning:
Det ska inte bara bli en happening…Man måste få in det i ett sammanhang mer, så att det ger resultat. Men det är bra med integrationsdagar, men det måste bli mer än bara en dag, det måste genomsyra en del av vårt arbete. (Rektor)
Andra aktiviteter som beskrevs främja integration är uteaktiviteter och friluftsdagar som utförs gemensamt med andra program. Flera betonade ett behov av att utvidga sådana gemensamma sammankomster mellan olika program och även i hela skolan. Sammantaget arbetar de två skolorna fortlöpande med att säkerställa tryggheten som eleverna behöver och samtidigt möjliggöra steget ut i det svenska samhället.
Integration i skolan sker inte automatiskt
Integration innefattar många olika och viktiga komponenter, så även i gymnasieskolan. Personalen på bägge skolorna beskrev hur alla elever har olika bakgrunder och förutsättningar. I mötet bland dessa olikheter uppstår situationer som måste beaktas för att integration överhuvudtaget ska kunna äga rum, detta då integration inte sker av sig självt utan kräver ett aktivt arbete.
Alla respondenter var överens om att språkkunskap är nyckeln till integration och att det dessutom krävs att eleverna får möjligheten samt har viljan att träna språket även utanför klassrummet. Eftersom det finns en självklar trygghet i att prata ens modersmål kan det därför vara mödosamt att få elever att öva på svenskan. Däremot vittnade SVA-läraren om hur viljan att vara som alla andra även kan bidra till att ett annat modersmål än svenska ofta upplevs som en belastning för dessa elever; SVA-läraren betonade samtidigt vikten av att få eleverna att se sitt modersmål som en tillgång. I kontrast till detta
15
menade programansvarig och mentor för IM att det även finns de elever som helt enkelt inte vill integreras eller inte har något intresse av att lära sig svenska. Rektorn beskrev i detta sammanhang en erfarenhet av att många asylsökande som tvingats flytta runt i landet och elever som behövt byta skola, ofta tappar motivationen och tröttnar. Rektorn beskrev elevernas inställning till detta: ”Det var ingen idé att lära känna de nya för att de ändå snart skulle försvinna”. Rektorn uttryckte vidare förhoppningen att skolorna och myndigheterna i framtiden kan förhindra att eleverna tvingas byta skola. Den psykiska stressen av upprepande flytt kan vara en möjlig förklaring till varför eleverna inte skulle ha något intresse av att integreras i skolan.
Att kommunicera och interagera med andra elever utanför den egna gruppen betonades, av både personal och elever, som en viktig faktor för att integration ska ske och att man som elev ska känna trygghet på skolan. Men att en interaktion bland eleverna uppstår är inte en självklarhet. Studiehandledare A menade att: ”Det finns en osynlig mur mellan oss och dem. Vi måste försöka ta ner den osynliga muren så att det blir lättare, det är viktigt och vi måste jobba med det”. Detta pekar på att främjandet för interaktion mellan eleverna är således och måste förbli ett fortlöpande arbete.
Sociala hinder
Några sociala faktorer som försvårar interaktion mellan immigrantelever och svenska elever framkommer i analysen av intervjumaterialet. Personalen berättade hur man medvetet arbetar för att underlätta och främja interaktion på olika sätt. Två hindrande faktorer framträder särskilt: ömsesidigt bristande förståelse för svenskfödda- och utländska elevers beteende samt nyanländas otillräckliga språkkunskaper. Därtill finns hos immigrantelever ett behov av ökad förståelse för den demokratiska strukturen i det svenska skolsystemet vilken spelar en väsentlig roll för integration i skolan och i sin tur samhället i stort. Skolan har en viktig uppgift i att förbereda alla elever för att möta samhället. Om en elev inte vet inom vilka ramar man ska göra sina val, eller inte förstår hur man ska föra sig i det nya samhället, är det svårt att också bli integrerad. Rektorn beskrev det som att förstå ”koderna” i det svenska samhället medan andra i personalen redogjorde för utmaningen hos vissa immigrantelever att acceptera det jämställda och demokratiska sättet att undervisa i den svenska gymnasieskolan. Studiehandledare A påpekade här att: ”Studiehandledare har en betydelsefull roll i att försöka spegla hur det svenska samhället fungerar… och hur de ska agera.”
På samma sätt som att immigrantelever möter en utmaning i att finna förståelse för det nya samhället och allt detta innebär, så möter även skolans personal och elever liknande utmaning i förståelsen för immigrantelevernas bakgrund och kulturer. Flera i personalen poängterade att både för det sociala och det studiemässiga är det särskilt viktigt att vara nyfiken och försöka förstå var dessa elever kommer ifrån för att kunna möta deras behov. Vidare redogjorde de tre studiehandledarna, som alla har erfarenheter av invandring i Sverige, för hur det finns en rädsla och försiktighet hos dem svenska eleverna i att prata med utländska elever, särskilt vad gäller att ställa frågor om sådant som kan upplevas som känsligt som exempelvis religion och kultur. Samtidigt betonades av eleverna i gruppdiskussionen att det är viktigt att våga ställa frågor för att få en förståelse, istället för att hålla fast vid förutfattade meningar. En elev exemplifierade:
Till exempel kan en svensk, bara genom att kolla, att han är från ett annat land och då kommer åsikter som att han är muslim och då tänker man…för det mesta vet jag att man tänker på något dåligt. Folk tror att alla människor är samma människor, men det är de inte. (Elev 3)
Eleverna beskrev både uttalad samt outtalad diskriminering från svenskfödda elever. I intervjuerna framkom att det förmodas bero på bristande förståelse för främmande kulturer och för immigrantelever som individer. Flera bland personalen ansåg att det är deras ansvar att skapa ett naturligt samtalsklimat i gruppen för att möjliggöra för ömsesidig förståelse, kunskap och respekt. Det grundas i kunskap om främmande kulturer samt tolerans för andra som är annorlunda än sig själv, som en elev påpekade i gruppdiskussionen:
16
På skolan finns elever som har olika kulturer och andra elever förstår inte våran kultur. Därför vågar man inte säga alltid, kanske för att man är rädd. Jag säger en sak som jag tror att jag vet men i en annan kultur var det inte rätt. Därför känner man sig inte trygg att säga sina åsikter ibland. (Elev 1)
Eleven bekräftar en känsla av otrygghet samtidigt var de flesta av personalen överens om att integration underlättas för elever som kommer in på ett yrkes- eller teoretiskt program och har daglig kontakt med svenskfödda elever. Flera av respondenterna intygade hur detta ofta blir den första möjligheten för immigrantelever att bygga ny vänskap med elever utanför IM-programmet. I kontrast till detta berättade studiehandledare B om tiden som elev på ekonomiprogrammet, att trots en känsla av att vara en del av samhället och klassen, upplevdes ändå utanförskap. Trots försök att få vänner präglades skoltiden av en ensamhetskänsla, även om klassen följdes åt i tre år. Hen menade att med nyfikenhet kan man lära mycket om hur människor lever i andra länder och respondenten reflekterar över varför klasskamraterna saknade det. Sällan ställdes frågor, och när det gjordes, visade det tydligt hur lite klasskamraterna förstod om intervjupersonens hemland.
Organisatoriska hinder
För att en lyckad integrering ska äga rum inom skolorna krävs att det möjliggörs för detta arbete. Både personalen och eleverna som intervjuades menade att det behövs olika former av stöd för att främja interaktion mellan invandrar- och svenskfödda elever; man talade samtidigt om flera olika organisatoriska faktorer som ofta sätter stopp för arbetet. Två faktorer framträder särskilt i analysen: studieplanering och schemaläggning samt oron som orsakas av en långvarig asylprocess.
För att möjliggöra interaktionstillfällen krävs planering. Majoriteten av respondenterna påpekade vikten av att immigranteleverna, framför allt på IM-programmen, måste tillåtas att i högre utsträckning delta i de individuella valen och de mer sociala aktiviteterna på skolan. Här lyftes schemaläggningen fram som det främsta hindret för att möjliggöra detta. Svensklektioner prioriteras framför exempelvis individuella valet fotboll. I detta sammanhang betonades bland respondenterna att framför allt sportaktiviteter i grupp också är ett tillfälle att lära språket.
Många av immigranteleverna ingår även i en lång och utdragen asylprocess och flera av respondenterna vittnade om hur oron i väntan på besked har en stor påverkan på måendet och motivationen i skolan vilket ofta resulterar i en hög frånvaro. Studiehandledare C, tidigare elev på en av skolorna, satte ord på känslan i väntan på besked om uppehållstillstånd:
…man är fast i… ett rum… du kan inte gå tillbaka, du kan inte. Det finns ett rum som
har två dörrar, en som går tillbaka, det är där du har kommit in… och det finns en dörr som är låst, som tar dig vidare till nästa rum. Så du är fast där och du kan inte röra dig så mycket eftersom du inte har dem fyra sista siffrorna, allt hänger på det. (Studiehandledare C)
När studiehandledaren hänvisar till de fyra sista siffrorna så menar hen att dessa tillhandahålls i samband med beslut om uppehållstillstånd i Sverige. Att ännu inte ha sina fyra sista siffror innebär en begränsad tillgång till vissa saker i skolan vilket i sin tur automatiskt medför en känsla av utanförskap. Studiehandledare C gav exemplet som att låna en dator från skolan kan bli svårt för att ett kontrakt måste skrivas och ingen vet när eleven ifråga kanske måste lämna landet. Andra exempel är tillgång till system där frånvaro anmäls eller att man inte får CSN bidrag.
Flera av respondenterna framhävde även konsekvenserna av gymnasielagen. De elever som fått tillfälligt uppehållstillstånd på grund av denna lag upplever en enormt pressad situation i skolan. Lagen kräver nämligen att du är aktiv och bedriver heltidsstudier för att sedan efter gymnasiet skaffa ett fast jobb inom sex månader för att uppehållstillståndet ska bli permanent. Denna press resulterar bland annat i att även om en elev skulle behöva sjukanmäla sig någon dag, så görs inte detta på grund av en
17
rädsla att det skulle synas i elevens papper och på så vis påverka huruvida man får stanna i Sverige eller inte.
Utvecklingsområden
I intervjuerna reflekterade intervjupersonerna över utvecklingsområden i integrationsarbetet. Nyfikenhet framstår som en viktig del i förståelsen för eleverna. Istället för att fastna på vad immigrantelever inte kan för att därefter anpassa undervisningen, önskade SVA-läraren att man i större utsträckning skulle vara mer nyfiken på den kunskap eleverna redan besitter och sättet de eventuellt tidigare studerat på. Att fokusera på redan befintlig kunskap ansågs här kunna ge en mer rättvis bild av hur deras tidigare nioåriga skola sett ut.
Temadagar, studiebesök och liknande schemaavbrytande aktiviteter beskrevs av majoritet bland respondenterna som mycket viktiga interaktionstillfällen för att stärka språket samt knyta kontakter. Det finns en strävan bland samtliga respondenter att utöka detta arbete. Samtidigt har man på en av skolorna dragit ned på resurser i arbetsområdet kring dessa elever som följd av en minskad andel immigrantelever på skolan. Här efterfrågas mer resurser för att kunna säkerställa att eleverna bland annat får en bra ingång till det framtida arbetslivet i form av studiebesök och även information om det svenska skolsystemet så att de har en möjlighet att göra val och lyckas utvecklas så mycket som möjligt. Studie-yrkes-vägledaren menade att även om det inte är lika många immigrantelever idag så har de fortfarande samma behov som när de var väldigt många för fyra-fem år sedan.
För att komma runt dem problemen som schemaläggningen förorsakar menade flera i personalen att planeringen måste ske innan läsårets start och att detta bör finnas i åtanke så att möjligheten för IM att delta i fler sociala sammanhang med dem svenska eleverna ökar. De luckor som finns i IM-programmens individuella studieplaner måste fyllas på ett värdefullt sätt för att dessa elever ska nå så långt som möjligt i deras utveckling. Studie-yrkes-vägledaren skildrade detta i följande citat:
Många elever har berättat för mig att när de går på IM, då står de på ett löpband och de kommer ingenstans, så vi måste plocka av dem från löpbandet, skicka in dem till exempel på idrotten, så att de känner att de kommer framåt också. (Studie-yrkes-vägledare)
Schemalagt deltagande i den ordinarie undervisningen tillsammans med de svenskfödda eleverna, medför ett framsteg i immigrantelevernas integration. Detta innebär också fler tillfällen att bygga relationer mellan svenskfödda- och immigrantelever.
För att kunna hantera immigrantelevers oro och ångest som kan bero på tidigare upplevt trauma, pekade kuratorn på ett utvecklingsområde som handlar om en kompetensutveckling hos personalen att bättre identifiera elevers oro. Kuratorn beskrev också i detta sammanhang: ”…det är genom relationer som man identifierar problemen” (Kurator). Relationer mellan elev och mentor eller lärare är essentiella, menade samtliga respondenter.
Förtroendefulla relationer
Samtliga respondenter påpekade värdet av förtroendefulla relationer mellan eleven och åtminstone någon i personalen. De som oftast nämndes var mentorerna och studiehandledare, men det kan även vara en ämneslärare, kurator eller modersmålslärare. Personalen på skolorna är medvetna om att sådana relationer behöver säkerställas för alla elever, men särskilt för nyanlända. I synnerhet påpekade heltidsmentorn att ensamkommande elever behöver en förtroendefull relation med en vuxen. Eleverna är i behov av att kunna samtala om sociala och studiemässiga svårigheter samt få hjälp med att hantera psykiska problem.
För elever som bär med sig trauma får man en ganska stor stöttande roll som mentor. Det kan ta ett tag innan eleven vänder sig till kurator, för kuratorn är ju fortfarande en
18
främmande person…Känslor och upplevelser och hur man mår…kan vara en enorm psykisk press. (Programansvarig/mentor, IM)
Studiehandledarna menade att de kan ge en annan form av stöd eftersom de har samma språk som eleven. Flera av dem vet hur det är att gå igenom integrationsprocessen och kan därav dela med sig av sina erfarenheter. Studiehandledare A berättade: ”I vissa situationer i mitt liv hade jag kunnat önska att det fanns någon som lyssnade på mig. Därför vill jag nu ta den platsen och lyssna på dem”.
Genom en förtroendefull relation stärks elevens självsäkerhet och trygghet som i sin tur kan förbättra studiemotivation och sociala kompetenser. Förståelse för skolsystemet, myndigheter och svensk kultur ökar när eleverna vågar ställa frågor, även i situationer där det är känsligt eller generande. Skolorna försäkrar att eleverna får stödet de behöver på flera olika sätt. Genom en elevenkät kan de ställa frågor om trygghet, relationen med mentorerna och andra elever, tillgång till elevhälsan samt be om förändrings- och förbättringsförslag. Eleverna svarar anonymt vilket kan underlätta för ärliga svar. Skolorna får genom enkäten en helhetsbild över vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Lika viktigt är utvecklingssamtal som tar upp samma teman men kan diskuteras individuellt, vilket kan leda till problemlösningar och individuella anpassningar. Dock tydliggör inte alla elever att de behöver hjälp. Flera respondenter framhöll vikten av att ha en konstant medvetenhet om varje elevs mående. Man behöver identifiera dem eleverna som lider av tidigare traumatiska händelser. Programansvarige och mentorn förklarade att man behöver vara ”ganska öppen och ganska rakt på” i att konfrontera eleven när man förmodar att det finns problem. Heltidsmentorn betonade att kontakten med personal på boende behövs och att man ringer direkt när en elev är frånvarande.
Trots allt är inte all personal på skolan utbildade i eller kompetenta för att hantera vissa, framförallt psykiska problem. De flesta påpekade vikten av att vägleda eleven till rätt person som kan hjälpa. Det kan innebära att mentorn hänvisar eleven till kuratorn eller sjuksköterska, eller att eleven behöver hänvisas vidare till vården. Kuratorn berättade att de flesta i personalen vill kunna stödja eleverna på många olika sätt men understrykte värdet av att ”bevara den professionella distansen”, dock ska man självklart ”ha hjärtat med på arbetet när man jobbar med dem”. Vidare menade kuratorn att skapandet av ett intryck att skolan kan lösa alla slags problem kan bli farligt eftersom det kan leda till att eleven förväntar sig väldigt mycket av personalen, vilket kan sluta med stor besvikelse. Det blir en balansgång mellan en tät relation och den professionella distansen som flera beskrev som svårt.
Rektorn på den ena skolan redogjorde för insatser som varit framgångsrika. Dels har vissa i personalen utbildats till integrationspedagoger, andra i krishantering och skolan har infört konceptet med heltidsmentorer. Personalen som har gått utbildningarna är bättre förberedda att stödja eleverna. Att ha heltidsmentorer möjliggör att mentorn lägger sin fokus på sociala frågor medan lärarna koncentrerar sig på undervisningen. Respondenterna på bägge skolor angav att ett aktivt arbete med relationsbyggande i samband med en välfungerande elevhälsa är väsentligt för att säkerställa immigrantelevernas välmående.
Integration – en resurs
Alla respondenter var rörande överens om att integration är något övervägande positivt för såväl skolan och personalen som för eleverna, nämligen en resurs som ska tas vara på. I diskussioner speglades olika sätt att tänka kring ämnen som exempelvis religion och historia, diskussioner som tillför mycket för alla elever och bidrar till värdefulla lärandetillfällen. Programansvarige och mentorn för IM menade att man bland annat kan lära sig andra sätt att tänka på samt lära sig acceptans och tolerans.
Rektorn poängterade även att mottagandet av immigranter är en enorm tillgång för samhället i stort och att det bidrar med viktig arbetskraft. Här får skolan en central roll i att förbereda och se till att alla elever når så långt som möjligt och hittar deras plats i samhället. Programansvarige/mentorn för IM och SVA-läraren resonerade likt rektorn kring att många som kommer från andra länder har en enorm arbetslivserfarenhet och även om de inte har en tidigare skolbakgrund så kan dessa individer platsa väldigt bra på olika arbetsplatser. Genom att ta vara på kunskaper dessa elever har med sig från tidigare arbetslivserfarenhet i hemlandet och bygga vidare på det i undervisningen, så menade SVA-läraren att
