Planer och Budget 2015 : Nordiska ministerråd

(1)

Nordiska ministerrådet

Planer och budget 2015

Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org ANP 2014:769 ISBN 978-92-893-3866-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-3867-7 (PDF) 2014:xxx

(2)

(3)

(4)

(5)

Nordiska ministerrådet

Planer och budget 2015

(6)

ISBN 978-92-893-3866-0

http://dx.doi.org/10.6027/ANP2014-769 ANP 2014:769

© Nordisk Ministerråd 2014

Omslagsfoto: Scanprint as/Nordiska ministerrådet Tryk: Scanprint as

Oplag: 500 Printed in Denmark

Det nordiske samarbejde

Det nordiske samarbejde er en af verdens mest omfattende regionale samarbejdsformer. Samarbejdet omfatter Danmark, Finland, Island, Norge

og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland.

Det nordiske samarbejde er både politisk, økonomisk og kulturelt forankret, og er en vigtig medspiller i det europæiske og internatio

-nale samarbejde. Det nordiske fællesskab arbejder for et stærkt Norden i et stærkt Europa.

Det nordiske samarbejde ønsker at styrke nordiske og regionale interesser og værdier i en global omverden. Fælles værdier landene

imellem er med til at styrke Nordens position som en af verdens mest innovative og konkurrencedygtige regioner.

Nordisk Ministerråd

Ved Stranden 18 1061 København K Telefon (+45) 3396 0200

(7)

Læsevejledning 12

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 14

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 16

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 17

Faste aktiviteter: 17

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 18

Huvudlinjerna i budget 2015 18

Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015 18

Samarbetsministrarna 20 Generel Indledning 20 Prioriteringsbudget 22 1-8008 Vækst 22 1-8009 Velfærd 23 1-8010 Værdier 24 1-8011 Det blå Arktis 25

1-8005 Den nordiska spellistan 25

1-8006 Välfärdsvakten 26

1-8007 Bioekonomi-initiativet 27

1-8001 NordMin 28

1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar29

1-8004 Læring på arbeidsplass (LPA) 29

1-8110 Testcenter 30

1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst 31

1-8112 Elmarknaden 32

1-8113 Grønne tekniske normer og standarder – Norden som standardmaker 33

1-8114 Grønt offentligt indkøb 34

1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering 35 1-8116 Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet 37 1-8117 Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag 37 1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt 38

1-8210 Hållbar nordisk välfärd 39

1-8212 Välfärd och kost 40

1-8310 Klimavenligt byggeri 40

1-8311 Kultur og kreativitet – KreaNord initiativet 41 1-8312 Offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden 41

1-8313 Ny Nordisk Mad 42

1-8410 Politiska prioriteringar 43

Internationalt samarbejde 44

1-0820 Kunskapsuppbyggning och nätverk 44

1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete 45

1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen 46

1-0970 Ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland 47 1-0810 Ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen 48

1-0870 Arktiskt samarbetsprogram 49

1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 50

(8)

1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 53 1-0460 Hållbart Norden 54 1-1011 Informationsaktiviteter 55 1-1012 Norden i Fokus 56 1-1030 Hallo Norden 57 1-1036 Grænsehindringsråd 58 1-1050 Tjänstemannautbyte 59 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 59 Uddannelse og forskning 61 Generel indledning 61

Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser 64

2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning 64

Politikudvikling 65

2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder 65

2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 65

2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 66

2-3127 Politikudvikling voksnes læring 67

Mobilitets- og Netværksprogrammer 68

2-2513 Nordplus 68

2-3100 NordForsk 70

Forskning i øvrigt 72

2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 72 2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) 72 2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) 73 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 75

2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) 75

Social- og Helsepolitik 77

Generel indledning 77

Projektmedel 78

3-4310 Projektmidler – Social- och hälsvårdspolitik 78 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 80

3-4340 Nomesko og Nososko 80

3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 81

Institutioner 83

3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) 83

3-4381 Nordic School of Public Health NHV 85

Kulturpolitik 86 Generel indledning 86 4-2203 Dispositonsmidler Kultur 89 4-2205 Nordisk Kulturfond 89 4-2206 Nordisk Råds priser 90 4-2208 Strategiska satsningar 91 Børn og Unge 92

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 92

Film og Media 93

4-2221 Nordisk computerspilprogram 93

4-2222 Nordisk Film- og TV-fond 94

(9)

4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 98

Nordiske Kulturhus 99

4-2270 Nordens hus i Reykjavik 99

4-2272 Nordens hus på Färöarna 100

4-2274 Nordens Institut på Åland 101

4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) 102

4-2548 Kulturkontakt Nord 103

Andra kultursatsningar 104

4-2234 Samiskt samarbete 104

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 106

Generel indledning 106 5-6420 Ny nordisk mad 108 Fiskeri 109 5-6610 Projektmidler – Fiskeri 109 Jordbrug 110 5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug 110

5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning 111

5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 112

Levnedsmidler 113

5-6810 Projektmidler – levnedsmidler 113

5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 115

Skovbrug 116 5-6310 Projektmidler – Skovbrug 116 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 117 Jämställdhet 119 Generel indledning 119 6-4410 Projektmedel – Jämställdhet 120 6-4420 MR-JÄMs stödordning 120

6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 121

Närings-, Energi- och Regionalpolitik 122

Generel indledning 122 Näring 124 7-5140 Projektmedel – Näring 124 7-5180 Nordisk Innovation 125 7-5280 Nopef 126 Energi 127 7-5141 Projektmedel – Energi 127

7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 128

Regional 129

7-5143 Impl. av samarbetsprogram, demografi, arbetsgrupper och projektmedel – Regional 129

7-5151 NORA 130

7-5160 Gränsregionalt samarbete 131

(10)

8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 136

8-3312 Nordisk Råds miljøpris 138

8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 138

8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning 139

Arbetslivspolitik 141

9-4110 Projektmedel i övrigt - Arbetsliv 143

9-4111 Arbetslivs fasta utskott 144

9-4120 Nordjobb 144

9-4130 Kommunikation om arbetsliv 145

9-4180 Institut för vidareutbildning inom arbetsmiljö (NIVA) 145

Ekonomi- og Finanspolitik 147

10-5210 Ekonomi- och Finanspolitik 148

Lagstiftning 149

11-7110 Projektmedel – Lagstiftning 150

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 151

Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede kompromis 151 Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 152 Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 154

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 156

Udviklingen i udisponerede midler 2011 – 2013 156

Budgettets udvikling i perioden 2004 – 2015 158

Likviditetens udvikling 159

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 160

Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau 167

Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 172

(11)

Nytt nordisk budsjett

2015 vil bli et viktig år for å gjennomføre den moderniseringsreform som samarbeidsministrene vedtok i juni 2014. Målsettingene for denne reformen er å styrke det nordiske samarbeidet på ministernivå, å få et mer effektivt sekretariat, å få mer nordisk nytte av Ministerrådets prosjekt- og programvirksomhet samt å få en bedre styring av de nordiske institusjonene. Utformingen av budsjettboken for 2015 er en viktig del av denne reformen der budsjettets inndeling og oppbygging er vesentlig endret med sikte på å tydeliggjøre mål og resultatoppfølging. Dokumentet er også gjennomgående forsøkt gjort mer tilgjengelig og brukervennlig. En annen viktig del av budsjettreformen er at vi skal styrke dialogen med Nordisk råd om deres priorite-ringer og hovedlinjer i budsjettet.

Budsjett for 2015 er utformet på grunnlag av rammer og retningslinjer vedtatt av samarbeidsministrene og basert på innspill fra den enkelte sektor. Til grunn for budsjettets profil og prioriteringer ligger også den visjonserklæring som samarbeidsministrene vedtok i 2014 om et grenseløst, innovativt, synlig og utadvendt Norden. Budsjettet har en reduksjon på 2 % i forhold til budsjettet i 2014. Reduksjonen iverksettes gjen-nom målrettede prioriteringer innenfor den enkelte sektor.

Budsjettet for nordisk ministerråd i 2015 gir rom for mange viktige satsninger i alle sektorer. Prioriterings-budsjettet videreføres i tråd med intensjonene da dette ble innført i 2013. Vesentlige elementer av de inn-satser som ble iverksatt under svensk formannskap i 2013 og islandsk formannskap i 2014 videreføres i tillegg til nye initiativ under det danske formannskapet i 2015. Det danske formannskapet vil fokusere på Vekst, Velferd, Verdier og Det blå Arktis. Prioriteringsbudsjettet vil blant annet også gi rom for å viderefø-re de igangsatte innsatsene som grønn vekst og holdbar nordisk velferd.

Den tidligere svenske sosialministeren Bo Könberg har ledet et stort utredningsarbeid om de potensialer som ligger i et nordisk samarbeid på helseområdet. Rapporten fra dette arbeidet ble lagt frem våren 2014. I budsjettet for 2015 er det satt av midler til å iverksette tiltak som følge av denne utredningen samt til å iverksette nye strategiske gjennomlysninger av denne typen. MR-A har besluttet å gjennomføre en strate-gisk gjennomlysning av det nordiske samarbeidet innenfor arbeidslivsområdet.

Det internasjonale samarbeidet med våre naboer og andre aktører vil fortsatt prioriteres. Internasjonal profi-lering og posisjonering av Norden vil bli en særlig prioritering i 2015 som følge av strategien for dette som samarbeidsministrene vedtok i 2014. Arbeidet med å bryte ned grensehindre vil stå sentralt også i 2015, og Grensehinderrådet vil være et viktig element i dette.

Det har i budsjettprosessen vært dialog med Nordisk råd. Som en følge av de budsjettforhandlinger som er gjennomført mellom Nordisk ministerråd og Nordisk råd, ble det inngått et budsjettkompromiss på 18 punkter. Dette kompromisset er i sin helhet tatt inn i budsjettboken. De relaterte sektorbudsjetter og bud-sjettposter skal leses i sammenheng med dette kompromisset.

København 25. november 2014

Dagfinn Høybråten

(12)

NSK/MR-SAM BESLUTNING 27. 10. 2014

Nordisk Ministerråd godkender, med forbehold for de nationale parlamenters godkendelse, vedlagte budget for år 2015 på totalt 936,110 MDKK (2014 -prisniveau).

Ministerrådet finansieres for langt størstedelens vedkommende gennem bidrag fra de nordiske landene efter en fordelingsnøgle, som årlig fastsættes af Ministerrådet som de respektive landes andel af den samlede nordiske bruttonationalindkomst. Derudover har Ministerrådet indtægter fra øvrige aktiviteter, der udgør ca. 1,5 % af budgettet.

Fordelingsnøglen for landenes indbetalinger for år 2015 er:

Danmark 20,0 %

Finland 15,5 %

Island 0,7 %

Norge 31,5 %

Sverige 32,3 %

Aftalen om overenskomst om tilgang til højere uddannelse påvirker landenes indbetalinger til det nordiske budget ved at selve betalingsordningen håndteres via Ministerrådets budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland deltager ikke i betalingsord-ningen. Det er taget hensyn til de berørte landes gensidige betalinger jf. overenskomsten i de involverede landes endelige bidrag til Ministerrådets budget.

Ved fastsættelsen af budgettet anvender Ministerrådet det aritmetiske gennemsnit af Danmarks National-banks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2013 - 30. september 20141_:

100 EUR = 746 DKK

100 ISK = 4,7 DKK

100 NOK = 90 DKK

100 SEK = 83 DKK

Til prisopregning af institutionernes tilskud og projektmidler benyttes følgende opregningsfaktorer: 1. Omregningsfaktorerne for bidrag til institutionerne for år 2015 er:

Danmark 1,2 %

Finland 1,7 %

Island 3,4 %

Norge 2,25 %

Sverige 0,82 %

2. Omregningsfaktoren for projektmidler er 1,5 % for år 2015.

Landenes indbetalinger til budgettet for år 2015 sker i henhold til Nordisk Ministerråds Økonomireglement § 7.

Ministerrådet har bemyndiget generalsekretæren til

- at tage beslutning om institutionernes budget, når det gælder omregning til og udbetaling i anden valuta - at tage beslutning om omdisponeringer på op til og med 300.000 DKK mellem budgetposter indenfor

totalrammen.

1_{Da Danmarks Nationalbank ikke længere noterer ISK, er kursen på ISK beregnet ud fra det aritmetiske gennemsnit} af Den islandske Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2013-30. september 2014.

(13)

(14)

Læsevejledning

Budget 2015 består af tre dele: Som led i beslutningen om prioriteter og tidsplan for budget 2015 (budgetanvisningerne), besluttede samarbejdsministrene at modernisere det nordiske budget. Det betyder en række ændringer i budgettets sædvanlige opstilling.

Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2015 består nu alene

af de overordnede prioriteter. Hertil kommer fire tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde spredt på forskellige kapitler i budgetbogen, herunder 1) den samlede ramme for budgettet, 2) fordelingen på politiske områder (ministerråd), 3) fordelingen på budgetkategori-er (projektbudgetkategori-er, institutionbudgetkategori-er mv.) samt hvor ’bundet’ budgettet budgetkategori-er i aktivitetbudgetkategori-er, dbudgetkategori-er årligt gentages (tidligere frihedsgrader/bindinger).

Den næste del, som er den mest omfattende, indeholder oversigt over samtlige budgetposter,

ind-delt efter de 10 faglige ministerråd, som det kendes fra tidligere. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategi-ske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overgribende resultater for i senest afslut-tede regnskabsår – 2013.

Som noget nyt er der i budgettet for 2015 indført fokus på fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter, hvillet afløser det tidligere fokus alene på prioriteringer. Hver enkelt bud-getpost indeholder som tidligere oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret sidste år, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen.

Til enkelte budgetposter indgår endvidere oplysninger om kontraktstatus samt forvaltningsorgan, hvis denne opgave ikke udføres af en institution eller varetages af ministerrådets sekretariat. Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående af-snit, der viser budgettet i hovedtal.

Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen

fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser. Endelig er der tilføjet en oversigt over institutionernes egenkapital.

Uddybning af budgetstruktur og budgetpostkategorier Hovedinddeling

Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indle-des med en beskrivelse af hele arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede bud-getår.

Budgetposter

De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene program-mer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder som styres gennem mål - og resultatkontrakter samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fo-kus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2014 for

(15)

nærvæ-Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hø-rer under.

Specielle rubrikker

I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.13, hvor stor andel af 13-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2013. En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene.

For så vidt angår videreførselsreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 150 TDKK.

I budgetposterne for institutioner styret med resultatkontrakt viser rubrikken, NMR fin. 13 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2013 som blev finansieret af Nordisk Mini-sterråd (fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk MiniMini-sterråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler.

I rubrikken ”kontraktstatus” redegøres for institutions målopfyldelse f.s.v.a. de faglige mål i re-sultatkontrakterne

(16)

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015

Den totale udgiftsramme for 2015 for Nordisk Ministerråd er i alt 931.782 TDKK, som er 2 % nedskæring i rammen i forhold til 2014 (i 2014 priser). Dette svarer til 19 MDKK besparelse.

Rammen kan specificeres således:

Sammensætningen af den samlede ramme TDKK

Budget 2014 955.215

2 % besparelse -19.105

Vedtaget budget 2015 i 2014 priser 936.110 Prisomregningseffekt til 2015 prisniveau 14.636

Valutaomregningseffekt -18.964

Total i 2015 priser 931.782

Til budgetrammen for 2015 (i 2014 priser) lægges effekten af pris- og valutaomregningen med de prisom-regningsfaktorer og valutakurser, som vises på side 11 og det giver den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråd for 2015.

Effekten af prisomregningen i budget 2015 betyder en inflationskompensation på 14.636 DKK, svarende til en gennemsnitlig prisopregningsprocent på 1,6 %. Effekten af valutaomregningen til DKK af institutioner-nes bevillinger i national valuta betyder en reduktion i budgettet på 18.964 TDKK. Det skal dog understre-ges, at det ikke har nogen realvirkning på budgettets størrelse (og landenes indbetalinger) eller på størrelsen af institutionernes bevillinger. Valutakursernes benyttes alene til at omregne institutioners bevillinger, som udbetales i domicillandets valuta, til DKK.

(17)

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2015 OG 2014 (løbende priser)

Budget Budget Difference 2015 2014 +/- %

1. MR Samarbejdsministrene 255.258 256.910 -1.652 -0,6 %

a. Prioriteringsbudgettet 74.375 74.768 -393 -0,5 % b. Internationalt samarbejde 74.320 74.780 -460 -0,6 %

i. Heraf kontorerne* 21.330 21.077 253 1,2 %

c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 106.563 107.362 -799 -0,7 % i. Heraf sekretariatet (NMRS) 77.560 78.204 -644 -0,8 %

2. MR Uddannelse og forskning 228.116 238.384 -10.268 -4,3 %

a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 3.680 2.939 741 25,2 % b. Politikudvikling mv. 15.481 17.847 -2.366 -13,3 % c. Mobilitets- og netværksprogrammer 75.735 74.616 1.119 1,5 % d. Nordforsk (institution) 111.296 121.382 -10.086 -8,3 %

e. Forskning i øvrigt 21.924 21.600 324 1,5 %

3. MR Social- og Helsepolitik 38.956 40.293 -1.337 -3,3 %

i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 20.335 21.142 -807 -3,8 %

4. MR Kulturpolitik 167.143 167.879 -736 -0,4 %

a. Generelle kultursatsninger 46.284 46.416 -132 -0,3 %

b. Børn og Unge 6.036 6.068 -32 -0,5 %

c. Film og Media 35.062 37.207 -2.145 -5,8 %

i. Heraf NORDICOM (institution) 3.025 3.144 -119 -3,8 %

d. Kunstområdet 76.003 74.486 1.517 2,0 %

i. Heraf Nordiske Kulturhuse (institutioner) 42.793 41.767 1.026 2,5 %

e. Andre kultursatsninger 3.758 3.702 56 1,5 %

5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og

Skovbrug 39.769 41.093 -1.324 -3,2 %

a. Fiskeri 6.198 6.106 92 1,5 %

b. Jordbrug 21.204 21.981 -777 -3,5 %

i. Heraf NordGen (institution) 20.016 20.810 -794 -3,8 %

c. Levnedsmidler 6.500 7.226 -726 -10,0 %

d. Skovbrug 5.867 5.780 87 1,5 %

6. MR Ligestilling 8.873 8.919 -46 -0,5 %

7. MR Närings-, Energi- og Regionalpolitik 132.686 140.438 -7.752 -5,5 %

a. Näring 89.619 95.991 -6.372 -6,6 %

i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 72.471 79.096 -6.625 -8,4 %

b. Energi 10.582 11.163 -581 -5,2 %

i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 6.452 6.971 -519 -7,4 %

c. Regional 32.485 33.284 -799 -2,4 %

i. Heraf Nordregion (institution) 11.254 11.701 -447 -3,8 %

8. MR Miljø 44.157 44.392 -235 -0,5 %

9. MR Arbejdsmarkedspolitik 13.632 13.698 -66 -0,5 %

i. Heraf NIVA (institution) 3.370 3.314 56 1,7 %

10. MR Ekonomi og Finanspolitik 1.810 1.819 -9 -0,5 %

11. MR Lagstiftning 1.382 1.390 -8 -0,6 %

Totalt nordisk budget 931.782 955.215 -23.433 -2,5 %

(18)

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier

Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier,projektmidler,

programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som

selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontoren i Nordvestrusland samt i Estland, Letland, og Litauen defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor.

De ordninger, som administreres af de nordiske institutioner NordForsk og Nordisk Innovation indgår i institutionsandelen. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier.

I TDKK Budget 2015 Budget 2014 Prioriteringsbudget 74.375 8,0 % 74.768 7,8 % Institutioner 291.012 31,2 % 311.867 32,6 % Programlignende aktiviteter 345.085 37,0 % 344.572 36,1 % Projektmidler 103.887 11,1 % 106.275 11,1 % Organisationsbidrag 18.533 2,0 % 18.452 1,9 % Sekretariatet og kontorerne 98.890 10,6 % 99.281 10,4 % I alt 931.782 100 % 955.215 100 % Prioriteringsbudget 8,0% Projektmidler 11,1% Programlignende aktiviteter 37,0% Institutioner 31,2% Organisations- bidrag 2,0% Sekretariatet og kontorerne 10,6% 2015 Prioriteringsbudget 7,8% Projektmidler 11,1% Programlignende aktiviteter 36,1% Institutioner 32,6% Organisationsbidrag 1,9% Sekretariatet og kontorerne 10,4% 2014

(19)

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget

Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde.

Udmøntes inden for budgetåret2_:

Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. I denne kategori ligger udover projektmidlerne også de midler, der i de nordiske institutioner har projektlignende karakter. Der er tale om midler, hvor der ikke truftet nærmere beslutning om måk og aktiviteter i forbindse med budgettets vedtagelse.

Faste aktiviteter3_:

Midlerne i denne kategori drejer sig om:

Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan

ud-møntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger.

Kontraktbundne midler (projekter, programmer mv.): Midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om,

eller hvor der i forbindelse med uddeling af midler klart fra Nordisk Ministerråd ligger en hensigtserklæ-ring om finansiehensigtserklæ-ring over flere år. I denne kategori medtages midler, hvor Nordisk Ministerråd er den ene-ste finansieringskilde. Det drejer sig om fx støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejds-organer og arbejdsgrupper.

Midler, som binder Nordisk Ministerråd juridisk: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner

og sekretariater. Det drejer sig om leasing- og huslejeaftaler samt institutionernes og sekretariaters persona-le i et vist tidsrum (typisk 6 måneder).

2_{Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 1, som tidligere oplistet i tabel} vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget.

3_{Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 2 og 3, som tidligere oplistet i} Budget 2015 i 2014 priser

Nordisk budget total 936.110 MR-U MR-S MR-K MR-FJLS MR-LIG MR-NER MR-MILJØ MR-A MR-FIN MR-LOV MR-SAM

Træffes beslutning om

inden for budgetåret 79.554

Projektmidler 63.712 3.426 5.725 8.235 965 3.441 11.267 5.647 894 1.783 1.362 20.967 Programlignende aktiviteter 15.842 894 14.948 Faste aktiviteter 856.556 Prioriteringspulje 73.273 Projekter, programmer mv. 362.781 111.668 12.620 107.593 17.602 5.300 24.088 33.720 9.216 40.974 Institutioner 402.244 118.522 21.142 44.991 20.810 95.748 3.314 97.717 Organisastionsbidrag 18.258 3.702 6.526 4.137 3.893 Fordelt på sektorer

(20)

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015

Huvudlinjerna i budget 2015

Nordiska ministerrådet är ett forum för det formella samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Minister-rådets arbete regleras i Helsingforsavtalet som senast har ändrats i 1995.

Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det överordnade ansvaret för att koordinera ministerrådets arbete. Utöver detta genomförs samarbetet i tio fackministerråd.

Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna. Danmark tar i 2015 över efter Island som ordförandeskapsland i Nordiska ministerrådet.

Samarbetsministrarna har beslutat att den nordiska budgeten i 2015 ska reduceras med 2 %. Besparingskra-vet fördelas lika mellan sektorernas ramar. Prioriteringarna sker således inom sektorbudgetarna.

Trots sparkravet på 2 % fortsätter de prioriterade satsningarna Hållbar nordisk välfärd och Grön tillväxt, samt de av Sverige och Island prioriterade ordförandeskapssatsningarna i 2015. I 2015 tillkommer också det danska ordförandeskapets satsningar.

Ett budgetförslag utarbetas med bakgrund i fackministerrådens bidrag och följer sektorernas förslag till prioriteringar och reduceringar. Beslut om samarbetsministrarnas förslag till budget fattas i september 2014 med bakgrund i generalsekreterarens förslag samt en nationell remissrunda i de nordiska länderna. Efter diskussioner med Nordiska rådet vidtas den slutgiltiga budgeten i oktober av samarbetsministrarna.

Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015

Generalsekreteraren fick i 2013 mandat till att se på möjligheterna för att effektivisera och förbättra det nordiska regeringssamarbetet. I enlighet med mandatet utarbetades under hösten 2013 och våren 2014 rap-porten ”Nytt Norden”. I 2015 ligger fokus i ministerrådet på att implementera de av samarbetsministrarna i 2014 antagna rekommendationerna om ett stärkt nordiskt samarbete på ministernivå, ett effektivt

sekreta-riat, en ny nordisk budget, mer nordisk nytta från projekt- och programverksamheten och bättre styrning at institutionerna.

En av parametrarna som har potential för att stärka det nordiska ministersamarbetet är prioriteringsbudge-ten, som existerat sedan 2013. Syftet med prioriteringsbudgeten är att möjliggöra och facilitera igångsät-tande av nya större och övergripande tematiserade satsningar.

Det dåvarande svenska och isländska ordförandeskapet vidareför i 2015 sina initiativ från 2014 under pri-oriteringsbudgeten. Vidare kommer Danmark att initiera prioriterade satsningar under sitt ordförandeskap i 2015.

De prioriterade statsministerinitiativen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd fortsätter i 2015. Grön

tillväxt-initiativet bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om t ex energieffektivisering, utveckling av

hållbar energi, miljömedvetenhet, innovation och forskning på miljö- och klimatområdet. Initiativet bidrar också till skapandet av en större regional marknad och en kritisk massa som är nödvändig för nya utveckl-ingar.

Hållbar nordisk välfärd bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om utbildning, arbete, forskning och

infrastruktur för välfärd.Programmet ska bidra till att utbildning i Norden leder till arbete, att tillgången på hälso- och omsorgskompetens matchar behoven samt att säkra att kvaliteten i hälso- och sjukvården är god.

(21)

Satsningarna på Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd går hand i hand med implementeringen av den tvärgående nordiska hållbarhetsstrategin Ett gott liv i ett hållbart Norden. Med denna strategi säkerställs att all verksamhet i Nordiska ministerrådet integrerar ett hållbarhetsperspektiv.

I 2015 prioriteras också särskilt hälso-samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådets prioriteringsbud-get. Det görs genom att det avsätts medel för en uppföljning på rapporten som den tidigare svenska social-försäkringsministern Bo Könberg har skrivit om den stora potentialen som ligger i nordiskt samarbete på hälso-området.

Nordiska ministerrådet prioriterar också arbete som ska underlätta människor och företags

gränsöverskri-dande aktiviteter. Det görs bland annat genom att säkerställa koordinering och samarbete mellan länderna i

nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU-reglering.

Nordiska ministerrådets internationella samarbete fokuserar i 2015 på att utveckla de samarbetsrelationer man har med grannländer och andra aktörer. Här bör också satsningen på internationell branding av Nor-den och det nordiska samarbetet framhävas. Det är i 2015 ett viktigt utvecklingsområde med stor potential.

(22)

Samarbetsministrarna

Generel Indledning Formål og

Fakta Samarbetsministrarna ansvarar för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och besitter en samordnande roll av många av de tvärgående aktiviteterna i det nordiska samarbetet. Det gäller den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet och de nordiska gemensamma aktiviteterna.

Prioriteringsbudgeten, som för 2015 uppgår till 73,273 MDKK, ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. 45 MDKK är i 2015 öronmärkta ini-tiativ som initieras av ordförandeskapet. Medel öronmärks för ett ordförandskap från och med ordförandeskapsåret och tre år framåt. I 2015 öronmärks 45 MDKK Sverige (ordförande i 2013), Island (ordförande i 2014) och Danmark (ordförande i 2015). Den övriga delen (28,273 MDKK) används i 2015 till att finansiera statsministerinitiativ inom grön tillväxt och hälsa och välfärd.

Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabilitet och gott samarbete med Nordens grannländer och nordisk nytta ute i världen. Samarbetet omfat-tar de tre baltiska länderna och nordvästra Ryssland i öst, Tyskland och Polen i syd och bland annat Canada i väst samt det arktiska samarbetet. Det finns specifika strategier för respektive geografiskt samarbetsområde. Vidare har Nordiska ministerådet en politik för Vitrysslandsaktiviteter där man primärt fokuserar på demokratiutveckling, stöd till civil-samhälle och utbildning av unga vitryssar.

Ministerrådet har också ett nära samarbete med de övriga regionala råden och organisat-ioner i Nordeuropa, häribland Östersjörådet, Barenstrådet och Arktiska rådet. Under senare år har samarbetet med EU utvecklats på en rad områden. Ministerrådets internat-ionella samarbete omfattar dessutom nordiskt samarbete i en global kontext.

Övriga nordiska gemensamma aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar exem-pelvis Hållbar utveckling och Gränshindersamarbetet. Därutöver också poster av teknisk administrativ karaktär, som bidrag till Västnorden, tjänstemannautbyte och generalsek-reterarens dispositionsreserv. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikations- och förmedlingsperspektiv.

Strategiske målsætninger 2015

De strategiska målsättningarna för 2015 tar utgångspunkt i samarbetsministrarnas vision för det nordiska samarbetet. Visionens pelare är: Ett gränslöst Norden, Ett innovativt Norden, Ett synligt Norden och Ett utåtriktat Norden.

Samarbetsministrarna avser i 2015 fortsatt att arbeta för att det nordiska samarbetet på sikt förblir ett dynamiskt redskap för att hantera politiska utmaningar. Detta görs genom att fokusera på implementeringen av slutsatserna från generalsekreterarens modernise-ringsuppdrag.

Inom ramen för prioriteringsbudgeten 2015 kommer fokus ligga på de prioriterade sats-ningarna hos det danska ordförandeskapet, samt områdena grön tillväxt, hållbar nordisk välfärd och på uppföljningen av den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könbergs rapport om potentialen i det nordiska samarbetet på hälso-området.

Inom ramen för det internationella samarbetet ligger fokus i 2015 dels på utveckling av samarbetsmöjligheter med grannländerna och andra aktörer, och dels på utveckling av de existerande finansieringsinstrumenten.

(23)

Samarbetsministrarna ska i 2015 också arbeta med att stärka den nordiska profilen i världen, och ta vara på det stora intresset som finns. Internationell branding är ett ut-vecklingsområde i 2015.

Ministerrådets resultater i 2013

Resultatberättelsen för samarbetsministrarna beskriver resultat utöver de resultat som beskrivs under de enskilda budgetposterna eller som utgör väsentliga resultat i minister-rådet.

År 2013 var första året för prioriteringsbudgeten. Inom ramen för den del som öron-märktes för initiativ igångsatta av det svenska ordförandeskapet initierades fyra insatser: NordMin, Arbetsmarknadsmötet Fler unga i Arbete, Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföreoreningar samt Lärande på arbetsplatsen. Utöver detta beslutades också att finansiera statsministrarnas prioriterade områden grön tillväxt och välfärd och hälsa genom att igångsätta programmen Grön tillväxt och Håll-bar nordisk välfärd.

Dessutom användes den övriga delen av prioriteringsbudgeten till att finansiera ett fåtal av de globaliseringsprojekt som ministerrådet önskat skulle fortsätta.

I 2013 finansierade prioriteringsbudgeten också Nordic Cool i Kennedycentret, och arbetet med integrering av jämställdhetsperspektivet i Nordiska ministerrådets verksam-het.

Inom ramen för det internationella samarbetet utarbetades och godkändes i 2013 nya riktlinjer för ministerrådets samarbete med Estland, Lettland och Litauen och nordvästra Ryssland. Det igångsattes också konkreta aktiviteter under det gemenesamma nordisk-ryska programmet för samarbete om utbildning och forskning, och ministerådet blev mer aktivt involverat i EU:s Östersjöstrategi genom att leda Horizontal Action – Bioeconomy. Mandatet för EHU:s trustfund förlängdes också.

I april 2013 gavs generalsekreteraren i uppdrag att igångsätta ett moderniseringsarbete i Nordiska ministerrådet. Målet med moderniseringsarbetet är att framtidssäkra det nor-diska samarbetet. Uppdraget omfattar att se över ministerådets beslutsprocesser och administrativa praxis, budget, projektverksamhet och institutioner.

Den Nordiska strategin för hållbar utveckling – Ett gott liv i ett hållbart Norden trädde i kraft i januari 2013. Som uppföljning på strategin beslutades att initiera ett arbete som ska hjälpa sektorerna att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet.

I 2013 har det inom ramen för det nordiska gränshinderarbetet, parallellt med att man löst ett tio-tal gränshinder, och satts fokus på skattemässiga utmaningar för små- och mellanstora verksamheter samt en gemensam nordisk webportal med företagsinformat-ion, utarbetat en ny organisation; Gränshinderrådet. Den nya organiseringen ska bidra till att stärka koordineringen av arbetet.

Det har i 2013 också lagts stort fokus på kommunikation och förmedling. Efter webut-vecklingen i 2012 har antalet besök på hemsidan norden.org i 2013 fördubblats. Man har också haft stor kommunikativ genomslagskraft tack vare satsningarna NORDIC COOL och de olika folkmötena. I 2013 har man genomfört 60 debatter och events till-sammans med interna och externa partners på folkmötena i Allinge, Almendalen och Arendal.

(24)

Prioriteringsbudget

Budget Budget Difference 2015 2014 +/- % Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 74.375 74.768 -393 -0,5% Formandskapspuljen, Danmark 15.226 15.226 - 1-8008 Vækst 4.060 4.060 - 1-8009 Velfærd 4.060 4.060 - 1-8010 Værdier 4.568 4.568 - 1-8011 Det blå Arktis 2.538 2.538 - Formandskapspuljen, Island 15.225 15.240 -15 -0,1%

1-8005 Den nordiska spellistan 2.030 2.032 -2 -0,1%

1-8006 Välfärdsvakten 3.045 3.048 -3 -0,1%

1-8007 Bioekonomi-initativet 10.150 10.160 -10 -0,1%

Formandskapspuljen, Sverige 15.225 15.240 -15 -0,1%

1-8001 NordMin 10.150 10.160 -10 -0,1%

1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade

klimatpåvekande luftföreningar 2.030 2.032 -2 -0,1% 1-8004 Lärande på arbetsplats 3.045 3.048 -3 -0,1%

Prioriteringspuljen 28.699 44.288 -19.142 -43,2%

1-8110 Testcenter 0 828 -828 -100,0%

1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst 4.060 3.759 301 8,0%

1-8112 Elmarknaden 1.015 1.173 -158 -13,5%

1-8113 Grønne tekniske normer og standarder - Norden

som standardmaker 2.639 3.251 -612 -18,8%

1-8114 Grøn offentlig indkøb 0 2.540 -2.540 -100,0% 1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering 4.568 6.736 -2.168 -32,2% 1-8116 Främja integrationen av miljö och klima i

utveckl-ingssamarbetet 508 508 0 0,0%

1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt 406 499 -93 -18,6% 1-8210 Hållbar nordisk välfärd 11.165 13.208 -2.043 -15,5%

1-8212 Välfärd och kost 785 1.016 -231 -22,7%

1-8310 Klimavenligt byggeri 0 5.690 -5.690 -100,0% 1-8311 Kultur og kreativitet - KreaNord initativet 0 4.064 -4.064 -100,0% 1-8312 Offentlig-privat-partnerskab om planteforædling i Norden 0 508 -508 -100,0% 1-8313 Ny Nordisk Mad 0 508 -508 -100,0% 1-8410 Politiska prioriteringar 3.553 0 3.553 - Opdelt på kategorier 74.375 74.768 100% 100% Projektmidler 5.482 3.008 7,4% 4,0% Programlignende aktiviteter 68.893 71.760 92,6% 96,0% 1-8008 Vækst Programlignende aktiviteter

Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af

(25)

Formål Programmet skal bidrage til at videreudvikle de positioner hvor Nordens styrkepositio-ner inden for bæredygtig vækst og beskæftigelse, allerede er synlige. Gennem inddra-gelse af flere ministerråd og arbejdes der med tre delprojekter, der fokuserer på hen-holdsvis udvikling af bæredygtige og attraktive byer (MR-NER), udvikling af en res-sourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion (MR-M) samt en bedre og mere mil-jørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer (MR-FJLS).

Forvaltnings-organ Erhvervsstyrelsen Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter Miljøministeriet/styrelsen

Fiskeriministeriet, Færøerne

Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater

Fremme udviklingen og ekspor-ten af nordiske innovative løs-ninger af attraktive og bæredyg-tige byer samt promovere disse løsninger i og uden for Norden. At opstille konkrete initiativer og handlingsplan for en mere ressourceeffektiv og bæredygtig nordisk mode- og tekstilproduk-tion, der kan sikre at de nordiske lande fremover arbejder målret-tet inden for dette område til gavn for miljøet, beskæftigelse og eksport.

Sikre en bedre og mere miljørig-tig udnyttelse af havets biologi-ske ressourcer gennem udarbej-delse af en række rekommanda-tioner til, hvor det nordiske samarbejde kan gøre en forskel. 1-8009 Velfærd

Programlignende aktiviteter

DKK 4.060.000 0 0 0% NSK/MR-SAM

Formål Programmet fokuserer på to udvalgte velfærdsområder for at udvikle den nordiske vel-færdsstat: Digitale løsninger, der kan gøre en konkret forskel på en række borgernære områder (MR-NER) samt læring indenfor børne- og ungeområdet, hvor den højest kva-lificerede undervisning og pædagogiske praksis skal bidrage til børn og unges trivsel samt reducere betydningen af negativ social arv (MR-U). Nordens fælles ressourcer og viden på disse områder skal udnyttes for at sikre velfærden på sigt.

(26)

At styrke koordineringen og relationen mellem nordiske forskningsmiljøer og kortlægge relevante udfordringer af fælles nordisk interesse. Det skal ske gennem etableringen af et nor-disk forum for god undervisning og pædagogisk praksis.

Iværksætte initiativer, der kan ruste Norden digitalt til fremti-dens udfordringer for velfærden. 1-8010 Værdier

DKK 4.568.000 0 0 0% NSK/MR-SAM

Formål Programmet skal bidrage til at udnytte og udbygge den positive internationale omtale Norden har fået de seneste år. Programmet vil fokusere på ny nordisk mad

(MR-FJLS)og øget turisme (MR-NER), men skal også igangsætte en langsigtet indsats for en fælles international branding af Norden med fokus på fælles nordiske kulturfremstød som Nordic Cool (MR-K). Arbejdet skal ske i overensstemmelse med Nordisk Minister-råds nye brandingstrategi.

Forvaltnings-organ Nordisk Innovation/Visit Denmark Kulturministeriet/styrelsen FOOD Fødevareministeriet

Nordic Economic Policy Review (NMR)

Øge kendskabet og interessen for nordisk madkultur og føde-varer gennem etablering af en Nordisk Food Festival. Desuden mere fokus på udbre-delse af fødevarer fra det højeste nord som Island, Grønland og Færøerne gennem madsymposi-et New Nordic Ultra

Øge kendskabet til Norden gen-nem færdiggørelse af den nye nordiske brandingstrategi. Ny Nordisk Turisme vil med ud-gangspunkt i turismesektoren i Kina, afprøve potentialet og behovet for nordiske netværk,

(27)

der kan profilere Norden inter-nationalt.

Promovere nordiske kernevær-dier som ligestilling, demokrati og inddragelse internationalt gennem fælles kulturfremstød som Nordic Cool gennem

1-8011 Det blå Arktis

DKK 2.538.000 0 0 0% NSK/MR-SAM

Formål Programmet skal bidrage til at sikre en bæredygtig udvikling i arktis med landenes be-folkninger i centrum. Havet er essentielt for fremtiden i Arktis, og derfor vil program-mets fokus være på henholdsvis den stigende maritime aktivitet (ArcticWeb) og beskyt-telsen af biodiversiteten i Ishavet. Programmet skal understøtte arbejdet i Arktisk Råd, der er det primære forum for drøftelser i og om Arktis.

Forvaltnings-organ Søfartsstyrelsen Departement for Fiskeri, Fangst og Landbrug, Grønland

Forbedre sejl-sikkerheden i Ark-tis ved at udvikle konkrete værk-tøjer til brug for skibe, rederier og myndigheder. Det indebærer udvikling af en fælles maritim webportal, der gennem udveks-ling af data kan bidrage til at sikre det enkelte skibs sejlads i dette område.

Beskytte biodiversiteten i Ishavet omkring Arktis via indsamling af relevant viden om området på tværs af de nordiske og andre lande for derved at udvikle en fælles nordatlantisk protokol, der kan bidrage til ens videngrundlag i forvaltningen af de marine res-sourcer.

1-8005 Den nordiska spellistan

(28)

Formål Det nordiska musikexportprogrammet har som syfte att lansera nordisk musik till den nor-diska allmänheten och vidare. Initiativet syftar också till att möjliggöra tillgängligheten av den nordiska spellistans innehåll, som reflekterar det som är relevant, intressant och popu-lärt i den intranordiska regionen vid olika tidpunkter. Dessutom ska initiativet bidra till att öka förståelsen för konsumentbeteenden samt att respondera på dessa genom partnerskap med befintliga legala tjänster såsom Spotify, WiMP och Deezer. Genom att göra detta kan initiativet bidra till att lyfta värdet av det nordiska varumärket och öka nordisk musik- och kulturkonsumtion.

Forvaltnings-organ Nordic Music Export Program (NOMEX) Mål og resultatopfølgning

2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater

Att etablera den nordiska spellistan i Europa och ingå partnerskap med strömmande tjänster och utvalda festivaler och medieverksamheter (fokus på Storbritannien, Tyskland och Frankrike). Fokus ligger också på att utveckla exklusiva digitala evenemang med relevanta artister. Dessutom fokuseras i 2015 på att förbereda aktiviteter för USA och Asien samt att översätta den nor-diska spellistans innehåll till akti-viteter som utvecklas på andra kontinenter.

Att skapa kännedom om den nordiska spellistan i den nordiska regionen. Att uppnå 50 000 unika webbsidebe-sök, 7 500 Facebook-fans, 3 000 Twitter-följare och 2 000 prenume-ranter på nyhetsbrevet.

Att ingå partnerskap med ström-mande mediatjänster som Deezer, WiMP och Spotify. Samt musikfes-tivalerna By:Larm, Spot, Roskilde, G!, Oya, Way Out West, Flow, Ice-land Airwaves och Music and Me-dia.

Initiativet startade först i 2014 under det isländska ordförandeskapet.

1-8006 Välfärdsvakten

DKK 3.045.000 3.048.000 0 0% MR-S

Formål Projektet den nordiske velfærdsvagt skal undersøge effekterne af finanskriser på de nor-diske velfærdssystemer, og hvordan de nornor-diske velfærdssystemer kan møde de kom-mende års udfordringer; specifikt indenfor helse, social og velfærd. I projektet udvikles blandt andet indikatorer til at følge udviklingen af velfærdssystemerne i de nordiske lan-de, inkl. helserelaterede indikatorer. Hertil kommer en undersøgelse af, hvilket beredskab de nordiske lande har for at møde kriser, og hvilket beredskab der mangler samt en un-dersøgelse af effekten af finanskriser og deres konsekvenser før velfærdssystemerne. Projektet er en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd.

Forvaltnings-organ Velfærdsministeriet i Island Mål og resultatopfølgning

2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Nordiske velfærdsindikatorer

Der skal laves en første udgave af Nordiske velfærdsindikatorer som publiceres i 2015.

I 2014 indledtes arbejdet med den nordiske velfærdsvagt. De nordi-ske landes erfaringer anvendes som grundlag for forskning om

Initiativet startede i 2014 under det islandske formandskab.

(29)

1-8007 Bioekonomi-initiativet

DKK 10.150.000 10.160.000 0 0% MR-FJLS

Formål Satsningen på bioekonomin är en viktig del i arbetet med grön ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Bioekonomi bygger på ett ekonomiskt system där användningen av biobase-rade produkter, restprodukter och andra produkter som uppstår under bearbetningen, optimeras för att minska avfallet i värdekedjan, trycket på miljön, och maximera värdet i värdekedjan. Målet är också att göra de nya generationerna medvetna om viktigheten av grön tillväxt och hållbarhet. Det islandske ordförendeskaps bioekonomi-initiativ er et tre årigt program, som startade i 2014. Arbejdet er baseret på det Nordiska Bioekonomiini-tiativet, som er initieret af MR-FJLS.

Det nordiska initiativet om bioekonomi syftar till att reducera 1) negativ miljöpåverkan och säkra hållbar användning av resurser inom alla samhällsområden, 2) reducera avfall och maximera utnyttjande och förtjänst av biologiska resurser, 3) reducera avfallspro-duktion samt öka återvinningen. Härtill kommer 4) främja innovation, grönt näringsliv och regional utveckling samt 5) öka förnybar energi i transportsektoren samt förnybar energi i fiske och godstransport till sjöss. Slutligen att 6) säkra medvetenheten om grön tillväxt och hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv med nya initiativer var kreativi-tet används som forsknings och undervisningsmetod.

Aktiviteter under bioekonomi-initiativet genomförs i perioden 2014-2016.

Forvaltnings-

organ Satsningen är organiserad i ett flertal projekt, som förvaltas av olika institutioner, myn-digheter och ministerier, som Landgræðsla ríkisins (Soil Conservation Services Iceland), MATIS Island, Islands Energidirektorat, Islands Skogstyrelse och Islands Utbildnings-, forsknings- och kulturministerium

Beredskab ved fare

Der skal gennemføres en evalue-ring af den islandske velfærds-vagt, risk mapping af de største udfordringer på velfærdsområdet i Norden i den nærmeste fremtid og en evaluering af svagheder i de nordiske velfærdssystemer.

Kriser og velfærd

Videre opbygning af en database med oplysninger om handlinger som myndigheder har brugt i de nordiske lande for at formindske påvirkningen af kriser samt en evaluering af effekt af tiltag.

effekterne af øget økonomisk byrde, langvarigt pres og arbejds-løshed på psykisk helse, velfærd og forskellige gruppers livsvilkår. Fokus ligger også på at evaluere de tiltag som er vedtaget under finanskriser i de nordiske lande for at lære mere om, hvordan negative effekter på befolknin-gens helse og velfærd kan mod-virkes.

(30)

1-8001 NordMin

DKK 10.150.000 10.160.000 10.180.000 99% MR-NER

Formål NordMin ska föra samman aktörer inom den nordiska gruv- och mineralsektorn för att stärka en hållbar nordisk gruvnärings konkurrenskraft genom innovation, näringsut-veckling och samverkan. NordMin ska synliggöra gruv- och mineralnäringens betydelse för en grön tillväxt i Norden. NordMin ska fungera som en forsknings- och innovations-plattform för befintliga och framtida nordiska samarbeten inom området och utformas i dialog med aktörer inom industrin, akademin och från andra berörda myndigheter.

Forvaltnings-organ Luleå tekniska universitet (LTU). Mål og resultatopfølgning

2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater

Genomföra workshops för att identifiera nyckelutmaningar och samarbetsprojekt inom definie-rade teman

Genomföra forsknings- och inno-vationsprojekt inom fem olika program

Genomföra vidareutbildnings-program med gemensamma nor-diska kurser inom relevanta te-man

Fastställa en strategisk forsk-nings- och innovationsagenda, plan för workshopar och semi-narier i syfte att diskutera frågor av vikt för branschens utveckling Ta fram en handlingsplan för fortsatt finansiering av nätverket och långsiktiga prioriteringar, identifiera och bjuda in fler orga-nisationer i samarbetet

Samarbete med nationella

pro-Upprättande av arbetsplan för 2013 - 2015

Mål og resultatopfølgning

Realisering och etablering av den nordiska bioekonomipanelen, som ska anvisa strategiska möj-ligheter och insatser för att främja hållbara nordiska bioekonomier. Fortsättning av projekten: Inno-vation in the Nordic Bioeconomy,

WoodBio, Økosystemernes

modstandskraft for at reducere effekter af naturkatastrofer

(ER-MOND), Marina samt Biophilia

Koordinera existerande nordiska analyser och kartläggningsaktivi-teter samt eventuell igångsätta nya analyser och kartläggnings-aktiviteter.

Under 2014 fokuserar initiativet på att stärka det nordiska samarbetet kring nya initiativ med tvärsektoriellt samarbete inom forskning, utveckling och innovation.

Detta ska ske i nära samarbete med industri och utbildningsin-stitutioner.

Budgetposten er oprettet i 2014 under det isländskaordförande-skapet.

(31)

Initiera förprojekt baserade på

resultaten från workshops gram och projekt som kan ansluta till och utvecklas inom ramarna för NordMin.

Genomföra en första utlysning av projektmedel.

1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar

DKK 2.030.000 2.032.000 2.036.000 100% MR-M

Formål Projektet ska öka kunskapen om de faktiska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar från källor i Norden och identifiera åtgärder för att minska dessa utsläpp i de Nordiska länderna. Sot-utsläpp ska särskilt studeras och det ska ges stöd till de nor-diska förhandlarna om ett sotavtal inom ramen för Arktiska rådet (Task Force on Black Carbon and Methane, TFBCM).

Forvaltnings-organ IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige Mål og resultatopfølgning

Mätningar är klara och analyse-rade. Resultaten ska redovisas, det kommer förslag på emissions-faktorer baserat på mätningarnas resultat och annan information. Rekommendationer för nordiska emissionsinventeringar och för-slag på åtgärder för att minska de Nordiska ländernas utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar presenteras.

I år ska bakgrundsanalys vara klar och levererad i slutlig vers-ion, ett mätprogram framtaget och mätningar är påbörjade.

En nordisk projektgrupp blev etablerad, bakgrundanalys blev levererad i form av draft rapport, diskussion om design av mätpro-gram är påbörjad, stöd till de nordiska förhandlarna i TFBCM (Arktiska Rådets Task Force on Black Carbon and Methane), bland annat genom bidrag till textunderlag till förhandlingarna, samt via deltagande och presen-tation vid förhandlingsmöte i Stockholm är levererad, projektet kommunicerat vid TFBCM samt vid bilaterala workshops i Peking och Moskva.

1-8004 Læring på arbeidsplass (LPA)

DKK 3.045.000 3.048.000 3.054.000 98% MR-U

Formål Det 3-årige utviklingsprosjektet om læring på arbeidsplass har som formål å møte de utfordringer de nordiske landene står ovenfor knyttet til å sikre lærlinge- og

(32)

praksisplas-gående opplæring. Prosjektet er rettet mot både ungdom og voksne.

En målsetning med prosjektet er at erfaringene blir drøftet på det nasjonale nivå, og kan bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeids-plass. Prosjektet er en del av programmet Holdbar nordisk velferd.

Forvaltnings-organ Statens skolverk, Sverige Mål og resultatopfølgning

2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Stimulere til et utviklingsarbeid

om læring på arbeidsplass i Nor-den, samt bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på ar-beidsplass.

Dette finner sted gjennom erfa-ringene fra de lokale, regionale og nasjonale nivå, samt gjennom totalt 7 nordiske møteplasser i landene og Færøyene og Åland, samt en sluttkonferanse og slut-trapport.

Legge til rette for samarbeid

mel-lom lokale og regionale aktører i Norden om erfarings-utveksling om kvalitet i læring på arbeids-plass.

Stimulere til et utviklingsarbeid

om læring på arbeidsplass i Nor-den.

Bidra til økt viten og

politik-kutvikling på nasjonalt og nor-disk nivå om læring på arbeids-plass gjennom erfaringene fra de lokale og regionale nivå.

Gjennom prosjektet er det igang-satt lokale, regionale og nasjonale prosjekt i hvert land og Færøyene og Åland. Mål, utfordringer og resultat fra disse blir diskutert på de nordiske møteplassene (kon-feranser).

Det ble i 2013 gjennomført en møteplass i Sverige med ca. 100 deltakere fra hele Norden, der ideer og erfaringer ble diskutert, blant annet hvordan yrkesopplæ-ringssystemene ser ut - likheter og forskjeller, samt hvordan læ-ring på arbeidsplass blir styrt og gjennomført i Norden.

1-8110 Testcenter

Projektmidler

DKK 0 828.000 509.000 100% MR-NER

Formål At undersøge muligheden for at udvikle et nordisk samarbejde om eksisterende nationale ordninger i forhold til test- og demonstrationsanlæg, således at grønne energiteknologier kan testes og udvikles i stor skala samt belyse mulighederne for potentiel merværdi ved etableringen af nye fælles nordiske test- og demonstrationsanlæg.

Relevante forslag til policy inden for nordiske test- og demonstrationsanlæg skal udarbejdes og præsenteres for de nordiske statsministre. EK-N og EK-FJLS afslutter arbejdet med dette projekt i løbet af januar 2015.

Som delansvarlige for projektet vil EK-N og EK-FJLS i løbet af 2014 fortsætte arbejdet med dette projekt. Det vil bidrage til øget fokus på erhvervslivets behov og interesser samt mulighederne for at realisere potentialet inden for bioraffinaderi-er.

EK-E har fået udarbejdet rapporten,

Mapping of green energy test facili-ties and demonstration sites in the Nordic countries, og derved fået

kortlagt testcentre i hele Norden. Arbejdet kan bruges som baggrund for yderligere politiske initiativer og uddybende analyser, der kan accelerere grøn vækst i Norden.

(33)

1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst

DKK 4.060.000 3.759.000 8.653.000 100% MR-U

Formål Formålet med dette sektorprogram er at fremme børn, unge og voksnes kompetencer til at handle bæredygtigt og ressourcebevidst. Det gælder både som forbruger, som sam-fundsborger og som fagprofessionel på fremtidens arbejdsmarked, hvor effektiv udnyt-telse af energi og naturressourcer i stigende grad kommer til at sætte rammerne for vækst og hverdagsliv i Norden.

Gennem sektorprogrammet tilrettelægger MR-U en række undervisningstilbud om bæ-redygtig udvikling og grønne løsninger rettet mod elever i grundskolen og undervisere på voksenuddannelser i Norden, og der lanceres et nordisk forskningsprogram om Grøn Vækst med særlig fokus på omstillingen til bioøkonomi.

Forvaltnings-organ Foreningen Nordens Forbund – Nordisk Klimadag Voksenopplæringsforbundet – Efteruddannelsesmodul for voksenundervisere om bære-dygtig udvikling.

NordForsk – Forskningsprogram om Grøn Vækst.

2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Styrke børn og unges bevidsthed

om klimaudfordringerne og ud-vikle deres kompetencer til at handle ressourcebevidst og ener-gieffektivt.

Målet er at mindst 300 skoler deltager i den nordiske klimadag, at der etableres mindst 70 skole-partnerskaber omkring undervis-ning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2500 ton CO2 som følge af delta-gelsen i Klimadagen.

Understøttelse af overgangen til et biobaseret samfund gennem

forsknings- og innovationsprojek-ter i klimaudfordringerne og bio-økonomi. I 2015 planlægges den første ansøgningsrunde til ningsmidler inden for forsk-ningsprogrammet om Grøn Vækst. Målet er at få ansøgninger fra ledende forsknings- og inno-vationsmiljøer i Norden.

Udvikling af voksnes viden og kompetencer om bæredygtig ad-færd både som forbruger,

fagpro-Lancering og formidling af Nor-disk Klimadag til skoler i Norden i efteråret 2014. Målet er at mindst 200 skoler deltager, at der etableres mindst 50 skolepartner-skaber hvert år omkring under-visning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2000 ton CO2 som følge af delta-gelsen i Klimadagen.

Udvikling og formidling af viden fra forskningen inden for Grøn Vækst i Norden samt at sikre

koordinering og samarbejde mel-lem grøn innovation og forskning i Norden. I 2014 forventes pro-grammet og de finansielle ram-mer at være godkendt.

Lancering af et nyt uddannelses-modul om bæredygtig udvikling rettet mod voksenundervisere i Norden i samarbejde med

Vok-senopplæringsforbundet. Målet for pilotprojektet er 20 deltagere med bred repræsentation fra alle de nordiske lande og fra forskel-lige dele af

voksenuddannelses-I efteråret 2013 arrangerede det svenske formandskab en konfe-rence om forskningsinfrastruktur for Grøn Vækst i Stockholm med 200 deltagere fra alle de nordiske lande. Konferencen har bidraget til at skabe en tættere kobling mellem uddannelse, forskning og innovation, som grundlag for udvikling af grønne løsninger i Norden.

MR-U har i 2013 igangsat et arbejde på at videreudvikle kon-ceptet for den nordiske klimadag som materiale- og læringsplat-form for undervisning i klimaud-fordringer og bæredygtig udvik-ling for grundskoler i Norden. Konceptet er udviklet og skal implementeres på den nordiske undervisningsplatform

www.nordeniskolen.org. Inden for voksnes læring har MR-U iværksat et pilotprojekt for at fremme voksnes læring om bæredygtig udvikling og Grøn Vækst. Nordisk Netværk for

(34)

evalueres pilotprojektet om uddan-nelsesmodul for voksenundervisere om bæredygtig udvikling. Målet er

at modulet skal kunne permanent-gøres og fra 2015 give deltagere formel studiekompetence.

Ruste børn og unge (0-18 år) til fremtidens kompetencebehov i en økonomi baseret på Grøn Vækst.

Målet er at vi i Norden får mere viden om, hvilke undervisnings-metoder der virker i forhold til at fremme børn og unges innovative kompetencer.

forslag til et studiekompetencegi-vende uddannelsesmodul om bæredygtig udvikling.

1-8112 Elmarknaden

Projektmidler

DKK 1.015.000 1.173.000 3.054.000 100% MR-NER

Formål At fremme forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked gennem øget samarbejde mellem ledende aktører inden for industri- og servicesektoren for på den måde at dele erfaringer og best practice i forbrugerfleksibilitet og energieffektivisering.

Forvaltnings-organ Nordisk Energiforskning Mål og resultatopfølgning

Målsætningerne for 2015 afhæn-ger af det nuværende arbejdes konklusioner og rekommandatio-ner. På baggrund af afrapporte-ringen i efteråret 2014 vil de nor-diske energiministre tage beslut-ning om yderligere aktiviteter samt konkrete målsætninger for det fortsatte arbejde i 2015, der kan bidrage til forbedret forbru-gerfleksibilitet på det nordiske elmarked.

Elmarkedsgruppen afslutter ar-bejdet med analysen, Tiltak for

mer effektivt forbruk i det nordi-ske elektrisitetsmarked.

Analysen skal bidrage til forbed-ret forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked ved bl.a. at undersøge forudsætningerne for et nordisk marked indenfor smar-te tjenessmar-ter samt komme med forslag til hvilke tiltag, der bør iværksættes for at øge forbruger-nes bevidsthed, interesse og mu-lighed for at påvirke sin egen forbrugerfleksibilitet. Analysen skal desuden identificere relevant regelværk for et nordisk marked for smarte tjenester og undersøge sammenhængen til et tilsvarende marked i EU. Det indebærer også

Elmarkedsgruppen, der er ansvar-lig for dette arbejde, har igangsat analysen, Tiltak for mer effektivt

forbruk i det nordiske elektisi-tetsmarkedet. Analysen skal bl.a.

bidrage til at øge kendskabet til forbrugerfleksibilitet samt under-søge potentialet for forbruger-fleksibilitet i det nordiske elmar-ked og mulige strategier for at udnytte potentialet.