Uppnådde du målen för svenska i skolår 5?

(1)

Malmö högskola

lärarutbildningen

KSM

Examensarbete

10 poäng

Uppnådde du målen för svenska i skolår

5?

- en undersökning om vad en grupp elever visste om sitt resultat i det nationella provet i svenska föregående läsår.

Did you pass the national test in Swedish last year?

Kerstin Wihlborg

Lärarexamen 60 p SÄL Examinator: Katarina Lundin-Åkesson Sv Sv2 Eng Handledare: Pia Jäderquist

(2)

(3)

Sammanfattning.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad en grupp elever i skolår 6 visste om sina resultat i ämnet svenska i skolår 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var också att försöka ta reda på om de hade någon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjälp av en enkät med både fria och fasta alternativ. Alla elever i två klasser, 31 elever, svarade på enkäten.

Resultatet visar att en tredjedel av eleverna är osäkra på sina resultat i de nationella proven i svenska i skolår 5. Resultatet visar också att eleverna lägger ansvaret för sina resultat i ämnet svenska på sig själva, oavsett hur det har gått. För att kunna nå målen i svenska i skolår 5 vill eleverna helst ha hjälp och stöd av sin egen lärare. Elevernas framtidstro är stark, med planer på yrken som kräver lång utbildning på universitetsnivå. Flera elever verkar dock ha svårt för att se ett samband mellan studieresultatet i skolår 5 och möjligheten till vidare studier och ett framtida arbete.

Slutsatsen av studien är att en betydande andel av de undersökta eleverna, 1/3, inte visste om de uppnått målen i svenska i skolår 5 och att eleverna ser sin egen insats som den viktigaste faktorn för framgång eller misslyckande i skolan.

(4)

(5)

Innehållsförteckning

.

Sammanfattning

1. Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställning 7

2. Bakgrund och teori. 8

2.1 Historisk bakgrund 9

2.2 Antal elever som uppnått målen i svenska, engelska och 10

matematik i skolår 9, 2001/20059 2.3 Elevens roll 11 2.4 Lärarens och skolans roll 11 2.5 Möjliga orsaker till att en del elever inte når målen i Svenska i skolår 5 14 2.6 Åtgärder för att fler elever ska nå målen i Svenska i skolår 5 18 2.7 Avgörande faktorer för elevernas möjligheter att nå målen i svenska i skolår 5, (och vid grundskolans slut) 19 3. Metod 20 3.1 Urval 20 3.2 Etisk aspekt 21 3.3 Datainsamlingsmetoder 21 3.4 Procedur 21 4. Resultat 23

4.1 Vad trodde eleverna om sina resultat i de nationella proven i svenska i skolår 5? 23

4.2 Elevernas syn på sin egen roll. 23

4.3 Elevernas syn på lärarens och skolans roll. 24

4.4 Elevernas syn på föräldrarnas roll. 25

4.5 Eleven och framtiden. 25

5. Diskussion 27 Källförteckning

(6)

(7)

1. Inledning

Att nå målen i svenska i skolår 5, är för många elever ett avlägset och ouppnåeligt mål. För andra är det en självklarhet och något man knappast reflekterar över. Som blivande Sv SvA lärare har jag funderat över vilka faktorer eleverna anser att det är som avgör vem som uppnår, respektive inte uppnår målen i svenska i skolår 5 på de nationella proven. Tidigare har forskare, t. ex. Seija Wellros i boken Språk, kultur och social identitet (1998) och Ny i klassen (1996) och personer på Rinkeby språkforsknings institut i boken Tvåspråkiga barn och skolframgång (1999) studerat språkets betydelse, föräldrarnas bakgrund, kamratpåverkan, lärarens betydelse, barnens sociala omständigheter o. s. v. Men vad säger eleverna själva? Jag tycker att elevernas egna åsikter har kommit i skymundan, trots att det i skolans värld idag diskuteras mycket om elevinflytande och elevernas rätt till att vara med och påverka, och därför känns

det värdefullt att försöka inhämta lite av deras tyckande och tänkande. Både från de elever som tror sig ha uppnått målen och från dem som inte tror sig ha lyckats uppnå målen. För som det står i Skolverkets, Kursplaner för ämnet svenska (2000): ”Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet.”

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den studie jag gjort är att undersöka vilken uppfattning en grupp elever i skolår 6, i en mångkulturell skola, har om sina resultat i de nationella proven i svenska i skolår 5. Vidare vill jag undersöka deras uppfattning om vilka faktorer som påverkat resultatet. Mina frågeställningar är:

• Vad vet de tillfrågade eleverna om sina egna resultat i de nationella proven i svenska i skolår 5?

• Vilken syn har eleverna på sin egen roll när det gäller att påverka resultatet i de nationella proven i svenska i skolår 5?

• Tycker eleverna att de fått hjälp av lärare, skola och föräldrar för att kunna lyckas med att uppnå målen i svenska?

(8)

• Vill de ha mer hjälp, när och av vem vill de i så fall ha hjälp, för att uppnå målen i svenska i skolår 5?

• Hur ser eleverna på framtiden?

(9)

2.1 Historisk bakgrund

Skolan är idag Sveriges största arbetsplats. Räknar man in alla lärare och elever är det ca tre miljoner människor som går till skolan varje dag. Det är en tredjedel av Sveriges befolkning (Persson 2004). För inte så länge sedan var skolgången

socialgruppsrelaterad. Åtta procent av alla skolbarn gick vidare till gymnasiet och endast fyra procent gick vidare till universitetsstudier. Idag är situationen en helt annan. 98 % procent av alla elever läser vidare på gymnasiet och 40 % procent fortsätter att studera på universitetet. År1842 fattades ett beslut om allmän folkskola i Sverige, men i praktiken var detta inte en skola för alla barn. Barn till dem som var sämst ställda gick i fattigskolor eller i folkskolan i begränsad omfattning. De som hade det bäst i samhället valde att sätta sina barn i andra skolor än folkskolan (Skolverket 1998). Inte förrän i början av 1900-talet gick så gott som alla barn, drygt nittiofyra procent, i Folkskolan. Efter hand började man också diskutera skolans möjligheter att undervisa barn med vad vi idag kallar särskilda behov. I början av 1900-talet inrättades de s.k. svagklasserna. Till dessa klasser fanns det både förespråkare och motståndare. Bland förespråkarna fanns de som menade att man inom Folkskolan kunde dela in barnen i fyra olika grupper. 1) de efterblivna, 2) de fysiskt och psykiskt svaga, 3) de lata och tröga, och slutligen 4) de fysiskt och psykiskt normala. Genom att göra denna indelning av skolbarnen skulle man ge de bästa förutsättningarna för varje grupp. Motståndarna till detta resonemang menade att detta skulle innebära en ny och icke önskvärd princip för Folkskolan, nämligen sortering av normala barn i bättre och sämre begåvade barn. I en debatt i Gävle år 1924 anordnad av Folkskollärarinneförbundet, hävdade en talare att om barnen skulle få ”företrädesrätt” i så unga år så kunde det skada barnen. Talaren menade att solidaritet och ansvar för de mindre väl rustade i samma klass istället borde vara ett uppfostrande moment (Skolverket 1998). För barn med rörelsehinder infördes skolplikten inte förrän 1962.

(10)

2.2 Antal elever som uppnått målen i svenska, engelska och

matematik i skolår 9

I Skolverkets statistiska undersökningar SIRI, Statistik på skolnivå, och SALSA,

Programme for International Student Assessment, kan man göra jämförelser mellan kommuner, skolor och riksgenomsnitt för hur många elever som uppnår målen i ämnena svenska, engelska och matematik. I följande tabeller finns en jämförelse mellan riksgenomsnittet och Malmö kommun för åren 2001 och 2005. Skolverket, SIRI, (2006)

Tabellerna visar att fördelningen mellan pojkar/flickor både i Malmö kommun och riksgenomsnittet är 50/51 %. Ser man till andelen elever som uppnått målen, kan man notera att år 2001 är riksgenomsnittet 74 % och för Malmö är siffran 66 %. Ser man på resultatet för år 2005 har 76 % av eleverna uppnått nålen i riksgenomsnittet medan Malmö kommuns siffror är 63 %.

Andel elever med utländsk bakgrund • Kommun Andel pojkar födda utoml ands födda i Sveri ge Andel elever som uppnått målen Rikssnitt 51 % 9 % 5 % 74 % 2001 • Malmö 50 % 28 % 13 % 66 % 2001

Andel elever med utländsk bakgrund • Kommun Andel pojkar födda utoml ands födda i Sveri ge Andel elever som uppnått målen Rikssnitt 51 % 7 % 5 % 76 % 2005 • Malmö 51 % 22 % 20 % 63 % 2005

(11)

2.3 Elevens roll

Alla barn klarar sig inte lika bra i skolan. Några går igenom sina nio år i grundskolan och får sina G eller bättre i slutbetyg utan större ansträngning. Andra får kämpa sig igenom skoltiden. Läsa, öva och träna år ut och år in. Trots detta får de inte några lysande resultat utan klarar kanske med nöd och näppe av att få G i alla ämnen eller också så står det ohjälpligt ett eller flera IG i slutbetyget. Ytterligare andra bryr sig inte om att kämpa utan ger upp ganska omgående och i slutbetyget finns det flera IG. Undervisningen i skolan ska vara tillgänglig för alla och ge alla samma möjlighet att inhämta kunskap. Detta finns angivet både i skollagen och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.” (Skollagen, 1 kap. § 2 1985). ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” (Lpo 1994). Men eleverna har olika förutsättningar för att nå fram till omdömet G, eller till att helt ha uppnått målen, som omdömet heter i skolår 5. De barn som inte når upp till målen betraktas som avvikande; avvikelsen fokuseras ofta på individen, och man letar sällan efter orsaker och lösningar hos omgivningen. Enligt en rapport skriven på Lärarhögskolan i Stockholm, (Dzedina 2006), får många elever med läs- och skrivsvårigheter ingen hjälp, eller också får de hjälp alldeles för sent. De flesta barn tycker att det är roligt och spännande att börja skolan. De vill lära sig saker och få en känsla av ”jag kan”. För en del barn är skolvärlden något helt nytt, medan andra kanske upplever att de redan kan det mesta och inte får lära sig tillräckligt många nya saker. Barn har samtidigt också ett stort rörelsebehov och många elever, och lärare, kan uppleva detta som ett problem. Plötsligt förväntas eleven klara av att sitta stilla väldigt mycket. Man får inte utlopp för sitt behov av att röra sig och kanske upplevs som störande och besvärlig (Torstensson-Ed 2003).

2.4 Lärarens och skolans roll

I ett utdrag från Lärarförbundets kongress 2004 visar Lärarförbundet på sin syn på - 11-

(12)

lärarnas roll i skolan och samhället:

3:1 Att vara lärare är att ha ett av samhällets viktigaste uppdrag. Att bli lärare ska vara ett förstahandsval och locka de bästa. Varje lärare strävar efter att tillsammans med eleverna skapa ett gott klimat för lärande byggt på trygghet och tolerans.

Skolan ska idag vara en skola för alla barn. Läraren förväntas kunna ge barnen individualiserad undervisning som utvecklar alla utifrån sina egna förutsättningar. Det finns genetiska, språkliga och kulturella skillnader som påverkar barnens skolgång. Dessa områden är etablerade forskningsområden med egna teorier (Torstensson-Ed 2003). Läraren/pedagogen lever i en komplex verklighet där alla dessa områden samverkar och det är i den verkligheten som pedagogen måste ta ställning varje dag för att kunna göra sitt bästa och försöka förbereda eleven för livet efter skolan. ”I undervisningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd” (Skollagen 1985). ”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla”(Lpo 1994) Samtidigt ska alla barn ha uppnått vissa mål vid samma tid i en viss årskurs. Detta gör skolans uppdrag lite motsägelsefullt. Skolan hamnar i den situationen att de barn som inte uppnår målen blir de som avviker från normen och som alltså kategoriseras som i behov av hjälp. De barn som avviker från normen, ska anpassas, med hjälp av extra stöd, till ”normaleleven”, d v s de som lyckas uppnå målen. Ofta upprättas åtgärdsprogram. Dessa program riktar nästan alltid in sig på den enskilde individen. Det är eleven som ska hjälpas att komma ifatt och anpassa sig till skolsituationen. Mycket sällan ser man efter om det finns något behov av att ändra på något i gruppen/klassen, eller om man kan ändra pedagogiken i klassrummet (Persson 2004). Vid intervjuer med barn och ungdomar gjorda av författarinnan Tullie Torstensson-Ed, framkommer att de personer som barn tycker är viktiga i sina liv sällan är lärare. Föräldrar, kamrater och släktingar upplevs som viktiga personer. Läraren och skolan, anser många av de intervjuade barnen, är någonting som man måste anpassa sig till. Man måste vara en skötsam elev för att får Godkänt. Läraren anses ha en maktposition, och skolan är obligatorisk. Läraren kan sätta betyg och dela ut straff. Samtidigt finns det en uttalad längtan från flera barn, efter mer engagemang hos lärarna. De fall där elever tyckt att de haft en värdefull relation till en lärare är när läraren varit uppmuntrande, varit glad och

(13)

kunnat skratta och skoja ibland och då ökar elevernas intresse för skolarbetet (Gustavsson 2004). Om läraren har positiva förväntningar på eleverna och samarbetar med hemmen, kan utnyttja undervisningstiden effektivt och betonar basfärdigheterna är det oftast det som i de senare årskurserna bidrar till ett bra studieresultat för eleverna. Det kan också handla om att ställa lagom höga krav och att som lärare behärska en bred repertoar av pedagogiska insatser med möjlighet att individualisera. Även att ha kunskap om elevens situation, specifika behov och eventuella funktionsnedsättningar är viktiga. Hur elevernas fritid ser ut är också av betydelse. All kunskap fås inte i klassrummet. (Gustavsson 2004). Fritiden ger också kunskaper, och det gäller för skolan att integrera den i sin verksamhet för att skapa en helhet. Det finns emellertid en skillnad i synsättet mellan lärare och föräldrar när det gäller hur stort ansvar skolan ska ha för elevens personliga och sociala utveckling (Skolverket 2004) Av lärarna är det endast en mindre andel som tycker att skolan bör ha ett större ansvar, medan föräldrarna tycker att de bör ha ett större ansvar. Föräldrar som är födda i ett annat land och sedan invandrat till Sverige tycker i betydligt större utsträckning att skolan ska ha ett större ansvar än de föräldrar med utländsk bakgrund som är födda i Sverige. Det senaste decenniet har relationen mellan lärare och elever utvecklats i positiv riktning. Andelen elever som känner sig lugna och trygga har ökat, men elever med utländsk bakgrund känner sig mindre trygga i skolan jämfört med elever med svensk bakgrund. Eleverna trivs bättre med sina lärare och andelen som tycker att det är lätt att vända sig till sina lärare med problem som har med skolan att göra, har ökat från 50 till 78 procent. Att vara medveten om att den allmänna skolmiljön också påverkar elevens lärande är angeläget. Skolmåltider, elevvård och lokaler kan ha betydelse. Att påverka dessa betingelser ligger dock oftast utanför lärarens räckvidd och åligger skolans ledning att ta ansvar för. Antalet elever per klass har också betydelse för elevernas möjligheter. Ju fler elever det finns i en klass desto större blir kravet att gruppen ska vara homogen och med så få avvikande barn som möjligt. Detta på grund av lärarens arbetsbörda. Läraren känner också ofta ett krav på sig att visa upp ett ”bra” resultat på de nationella proven. Detta medför en risk för att läraren lättare ser barn med olika problem som ”störande moment” i undervisningen och som en anledning till att vilja sätta in specialundervisning för de eleverna (Persson 2004). Många lärare skjuter problemen med elever som inte kan följa med i den vanliga undervisningen framför sig. Läraren tror att problemen ska mogna bort eller också går man och väntar på att ”någon

(14)

annan” ska hjälpa eleven. Ändå anser åtta av tio lärare att de har tillräcklig kunskap och kompetens för att upptäcka när elever är i behov av särskilt stöd (Skolverket 2004). Fem av tio lärare anser att de har tillräcklig kompetens för att stödja eleverna. Ibland kräver skolan att eleven ska ha en dyslexidiagnos för att sätta in resurser i form av extra personal eller inköp av hjälpmedel. En sådan diagnos ska inte behövas. Enligt skollagen ska alla barn få den hjälp de behöver. De allra flesta med dyslexi utreds emellertid aldrig. Forskarna uppskattar att endast en av tio med dyslexi får en diagnos. De som utreds och får en diagnos har ofta drivande och resursstarka föräldrar. Trots att barnen har en dyslexidiagnos kan hjälpen utebli. Hjälpmedel köps inte in av skolan för att det anses bli för dyrt (Dzedina 2006). Men i rapporten Attityder till skolan, gjord av Skolverket 2004, framkommer att eleverna är de som är mest nöjda med möjligheterna till extra stöd på den egna skolan. Undersökningsresultaten visar här på att tre av fyra elever, fyra av tio lärare, och fyra av tio föräldrar tycker att möjligheterna till extra stöd på den egna skolan är mycket eller ganska bra. Fler elever tycker idag att de är engagerade i skolarbetet och att det känns meningsfullt att gå till skolan än för tio år sedan.

2.5 Möjliga orsaker till att en del elever inte når målen i Svenska i

skolår 5

Enligt Skolverkets rapport, Utan fullständiga betyg, från 2001, kan man dela in orsakerna till att en del elever inte når målen i tre huvudkategorier. Processrelaterade orsaker, individrelaterade orsaker och systemrelaterade orsaker.

Till de processrelaterade orsakerna räknas:

• Skolans förhållningssätt och attityder till elever och föräldrar

• Stödinsatsernas omfattning och karaktär

• Tillämpningen av arbetssätt anpassade efter elevens förutsättningar och behov

• Skolans sätt att tydliggöra krav och förväntningar

(15)

I skolans förhållningssätt och attityder till elever och föräldrar tar man fasta på elevernas och föräldrarnas relationer till skolans personal. En nyckelfaktor för elevens misslyckande med att nå upp till målen verkar vara bristen på förtroendefulla relationer mellan elev – lärare i förhållandet med svårigheter att nå upp till målen. Detta gäller, enligt rapporten, framför allt elever som fått ett bemötande under skolåren 1-6, där respekten för den enskilde individen har åsidosatts, eller där attityder från vuxna i skolan inverkat negativt på elevens skolarbete.

Vad det gäller stödinsatsernas omfattning och karaktär kännetecknas problematiken av att lärarna under elevernas första skolår säger sig anpassa undervisningen för varje elev, men att denna anpassning sedan inte följer eleven under kommande år. Det förefaller också som om lärare och skolledare i tidiga skolår tror att saker och ting löser sig längre fram under skoltiden. Föräldrar uttrycker t.ex. att man under de första 4-5 skolåren inte fått några indikationer på att deras barn inte skulle nå målen, men att det senare visat sig att stödbehovet funnits där hela tiden. Det som också karakteriserar stödinsatser för elever som inte når upp till målen är att åtgärdsprogram saknas och att varken elever eller föräldrar är delaktiga i framtagandet av åtgärdsprogram i de fall de används.

Tillämpning av arbetssätt som anpassas efter elevens förutsättning och behov är en annan punkt när det gäller elevens möjlighet att nå upp till målen. Här visar det sig att undervisningsgruppernas storlek har betydelse för om enskilda elever ska nå upp till målen. Lärare som har stora undervisningsgrupper har svårt att hinna med att individualisera i den omfattning som skulle behövas. De elever som har svårt för att nå upp till målen anser också i stor utsträckning att de har svårt för att arbeta i stora grupper, där arbetsmiljön ibland är stökig och orolig. I många fall anser de elever som inte når upp till målen att de inte känt till vilka krav som funnits för att nå upp till målen. Skolans sätt att tydliggöra krav och förväntningar har inte fungerat. I studien visar det sig att de elever som haft problem under skoltiden inte förrän i årskurs 8 eller 9 fått veta vilka krav som gäller.

Till de individrelaterade faktorerna räknas:

(16)

• Elevernas personliga egenskaper

• Elevernas attityder till skolan och skolarbetet

• Elevernas svårigheter att lära

I elevernas sociala situation räknar man med hur eleven påverkas av t ex en besvärlig familjesituation som skilsmässa, alkoholproblem eller relationsproblem i familjen. Skolsituationen kan också påverkas av trauman i form av tidigare övergrepp, upplevelser av krig och förtryck. Ensamhet, utanförskap, besvärliga kamratrelationer och svårigheter att få arbetsro för läxläsning påverkar också elevernas förmåga att ägna kraft åt skolarbetet. Vilken utbildningsnivå föräldrarna har är också av betydelse för barnens studieresultat.

Med elevernas svårigheter att lära menar man i den här rapporten läs- och skrivsvårigheter men även försenad språkutveckling. Elevernas personliga egenskaper betraktas i rapporten som en något svårdefinierad punkt. Man nämner egenskaper som nyfikenhet och lust att lära, kontra lathet och ovillighet.

Nära anknytning till ovanstående har också elevernas attityder till skolan och skolarbetet. I den här kategorin finns skoltrötthet, skolk, brist på motivation samt ovilja att ta emot den hjälp som erbjuds. I en del fall är eleven trött på undervisningen men inte på skolan som social miljö.

Eva Hjörne och Roger Säljö har nyligen skrivit en artikel, Skolproblem - barnets eget fel, i tidningen Pedagogiska Magasinet (2006) som visar att i en nyligen gjord studie förlägger skolornas elevhälsoteam ofta elevernas problem på barnen snarare än till undervisningen eller barnens sociala situation. De som sitter med i elevhälsoteamen, elevvårdsteamen eller vad man nu väljer att kalla dem har att balansera mellan samhällets förväntningar på skolan och konsekvenserna för den enskilde eleven och hans eller hennes skolgång.

(17)

Till de systemrelaterade faktorerna räknas.

• Kursplaner

• De nationella proven

Hur kursplanerna är utformade kan ha betydelse för om eleverna når upp till målen eller ej, men i Skolverkets rapport, Utan fullständiga betyg, från 2001, bedöms kursplanernas krav av alla parter (lärare, elever, föräldrar) ligga på en rimlig nivå.

Bedömningen av elevers prestationer i de nationella proven är den andra systemrelaterade orsaken. Här finns en problematik kring likvärdigheten i bedömningen av elevernas prestationer i de nationella proven. Prestationer som bedöms som godkända på en skola är kanske otillräckliga på en annan skola. Docent Lars Norén ser också en risk för att skolorna ska fungera som en sorts betygmaskiner (Pedagogiska Magasinet 2006) Man mäter, i Skolverkets databaser SIRI och SALSA olika skolors prestationer genom de mål- och kunskapsrelaterade betygen. Härigenom kan föräldrar och elever jämföra olika skolors prestationer och sedan välja att gå i den skola med de bästa resultaten. I Skolverkets Pressmeddelande 1 november, 2005, påpekas att skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund liksom i skolor där få elever har högutbildade föräldrar oftare har lärare utan pedagogisk högskoleexamen än andra skolor. Dessa skolor har även en högre omsättning av lärare. Det är viktigt för grundskolans resultatförbättring att lärarprofessionen stärks, både när det gäller grundutbildning och möjligheter till kompetensutveckling. Skolverket föreslår därför att skollagens krav på lärares utbildning skärps så att kravet på ämneskunskaper framgår tydligare. Lärare utan föreskriven utbildning bör bara få användas i undantagsfall. Skolverkets bedömning är att tidigare och tydligare kunskapsbedömningar är en viktig väg till bättre resultat. En annan viktig förutsättning för måluppfyllelse är att de nationella styrdokumenten verkligen styr utbildningen mot målen. Kursplanerna i grundskolan behöver förtydligas och kunskapsuppföljningen både på nationell och på lokal nivå behöver stärkas. För att stödja lärare i tidigare och tydligare kunskapsbedömningar bör man utreda hur kursplanerna i svenska kan kompletteras med mål för de lägre årskurserna när det gäller språkutveckling. Skolverket bedömer

(18)

även att obligatorisk skriftlig information till elev och vårdnadshavare i skolår 5 bör införas och att de nationella proven i skolår 5 bör vara obligatoriska.

En bra arbetsmiljö är, i skolan liksom i alla andra verksamheter, en förutsättning för goda resultat. För att skapa en lugn och trygg studiemiljö bör det slås fast i skollagen att eleverna har rätt till en god arbetsmiljö och till trygghet och studiero samt att ordningsregler ska tas fram lokalt.

2.6 Åtgärder för att fler elever ska nå målen i Svenska i skolår 5

Det finns olika sätt att bemöta elever med skolsvårigheter på (Skolverket 1998). Man

kan ge eleven stöd inom den egna klassen, s.k. inkludering, eller man kan välja att ge eleven stöd i mindre undervisningsgrupp, eller att få stöd av en specialpedagog utanför den egna klassen, s.k. exkludering. Det är vanligare med stöd inom den egna klassen i de lägre årskurserna och vanligare med speciella undervisningsgrupper eller hjälp utanför den egna klassen i de senare skolåren. Skolverkets rapport, Elever i behov av särskilt stöd från 1998, visar att det är vanligare att man i årskurs 1-6 har små klasser med viss tillgång till speciallärare, medan man i årskurserna 7-9 har större klasser med mer tillgång till speciallärare. Ett annat alternativ är att nivågruppera eleverna. Det innebär ofta att eleverna testas och bedöms innan de placeras i en grupp som passar deras nivå. I de grupper där de elever som finns som behöver mest stöd, är det ofta mindre antal elever och man läser i långsammare takt. Den här typen av nivågruppering återfinns ofta i skolår 7-9. De enskilda skolorna vill att eleverna ska kunna byta från en grupp till en annan, men i praktiken fungerar det dåligt. Detta på grund av att det kan vara svårt för en elev att byta från en grupp medlägre studietakt till en med högre, då eleverna där kommit längre med studierna. Ytterligare ett alternativ är att i skolor med många elever som har svenska som andraspråk, ha stödundervisning/studiehandledning via modersmålet (Lokal arbetsplan 2006). Att satsa på en förstärkning av SvA lärarresurser är också ett alternativ. För att medverka till att alla barn får stöd i att tala och förstå svenska behövs mätmetoder och uppföljningar. LUS (läsutvecklingsschema) och användandet av IUP (individuella utvecklingsplaner) och åtgärdsprogram kan fungera som utmärkta hjälpmedel. Detta under förutsättning att de följs upp

(19)

kontinuerligt och utvärderas. Att låta eleverna använda sig av varierade inlärnings- och arbetssätt kan också ha stor betydelse för hur eleverna lyckas uppnå målen i svenska i skolår 5.

2.7 Avgörande faktorer för elevernas möjligheter att nå målen i

svenska i skolår 5, (och vid grundskolans slut)

Enligt Skolverkets rapport, Utan fullständiga betyg (2001) är skillnaden på om eleverna har fått fullständiga betyg eller ej, när de gått ut grundskolan en del positivt samverkande faktorer under grundskoletiden. Dessa faktorer är:

• Engagerade vuxna i skolan

• Anpassning av arbetssätt

• Elevernas engagemang

• Föräldrarnas engagemang

De engagerade vuxna i skolan har lyckats skapa förtroendefulla relationer och haft höga förväntningar i kombination med rimliga och tydliga krav. Det har gjorts en anpassning av arbetssättet efter elevens förutsättningar och behov. Eleven har fått vara med om varierade arbetssätt och redovisningsformer och har också fått delta i diskussioner kring mål, krav och kriterier. Eleverna är engagerade genom att själva få ta ett utökat ansvar för sitt arbete i skolan. Föräldrarna är engagerade genom att uppmuntra sina barn och visa intresse för barnens arbete i skolan.

(20)

3. Metod

3.1 Urval

För att undersöka vad eleverna anser om sina möjligheter att nå målen i ämnet svenska i skolår 5, har jag valde jag att använda mig av en enkät. Genom att använda en enkät som undersökningsmetod var det lättare att få en större bredd på frågorna. Tidigare forskning som gjorts av Skolverket i rapporten Utan fullständiga betyg (2001), har visat att det kan finnas många olika orsaker till om eleverna ska lyckas eller misslyckas med att nå målen i läroplanen, och för att få så många elever som möjligt att svara på så många frågor som möjligt verkade det mer rimligt att använda en enkät än t.ex. intervjuer. Enkäten delades ut till två klasser, skolår 6, på en skola i södra Sverige. Anledningen till detta var att eleverna i skolår 6 gjort de nationella proven i skolår 5 för inte allt för länge sedan och också borde komma ihåg ganska mycket av hur de upplevt sin skolgång under de tidigare skolåren. Klasserna består av sammanlagt 31 elever. Alla elever deltog i enkäten och alla elever lämnade in enkäten besvarad. I båda klasserna finns en övervägande majoritet barn med föräldrar som är invandrare. Skolan består av grundskola årskurs 1-9 med c. 500 elever, och finns i utkanten av ett bostadsområde som är ett höghusområde med en mindre villabebyggelse. I området bor ca. 5 000 personer. En stor del av invånarna är invandrare och 85 % av grundskolans elever har ett annat modersmål än svenska. De största språkgrupperna är arabiska, albanska och pashtu. Det finns fyra särskilda undervisningsgrupper inom skolans rektorsområde. En för äldre elever, (skolår 7-9) med uttalade behov av särskilt stöd. En för elever i skolår 1-5, för elever med inlärnings och koncentrationssvårigheter, och två förberedelseklasser. På skolan finns också något som kallas ”studieverkstaden”. Studieverkstaden hjälper de elever som behöver stöd på sitt eget modersmål för att nå målen i de olika ämnena i skolan. Under de senare åren har skolans resultat från de nationella proven i skolår 5 förbättrats markant. I svenska nådde 35 % av eleverna inte målen år 1999. År 2004 var siffran 15 %.

-20-

(21)

3.2 Etisk aspekt

Ett papper delades ut till elevernas föräldrar med en kort information om vad enkäten skulle innehålla och en fråga om deras barn fick lov att delta i studien. Föräldrarna fick skriva under papperet och skicka tillbaka det till skolan med eleven. Inget barn som inte fått tillstånd av sina föräldrar, svarade på frågorna.(Bil. 1)

3.3 Datainsamlingsmetoder

Enkäten består av 37 frågor. (bil. 2) Frågorna är av olika karaktär. En del är frågor där eleverna ska kryssa i JA eller NEJ, andra är frågor där eleven kan välja ett eller flera alternativ att ringa in och slutligen får eleven möjlighet att svara med egna ord på en del frågor. Enkäten är uppdelad i fyra avdelningar: en gemensam avdelning, en avdelning där de elever svarar som inte tror sig ha nått upp till målen i svenska i skolår 5 eller inte vet om de uppnått målen, en avdelning där de elever svarar som tror sig ha nått upp till målen svenska i skolår 5, och till sist en gemensam avdelning. Frågorna tar upp hur eleverna upplevt sin svenskundervisning i skolår 5. Vilken roll har läraren spelat? Vilken roll har föräldrarna haft och hur har de själva kunnat påverka sin inlärning? En del av frågorna tar upp vilken hjälp eleverna fått och vilken hjälp de saknat. Även när eleverna helst vill ha hjälp berörs, och elevernas tankar om sin framtid.

3.4 Procedur

Innan eleverna svarade på frågorna i enkäten inledde jag lektionen med en kort information. Jag berättade för eleverna att jag gjort den här enkäten för att få reda på vad de vill ha för hjälp för att nå upp till målen i svenska i skolår 5, och att det är viktigt för undersökningen att de försöker att svara på alla frågor. Jag upplyste eleverna om att de svarar anonymt på frågorna. Förutom detta fick eleverna reda på att de under tiden de svarar på enkäten kunde ställa frågor till mig, eller sin ordinarie lärare, om de var osäkra på något eller inte förstod en fråga.

(22)

När jag delat ut enkäten satte jag igång eleverna genom att vi gjorde den första avdelningen gemensamt, fram t o m fråga 1. Vi tittade också tillsammans på fråga nr 34, ”Vem känner du respekt för”? Jag försökte klargöra att ordet respekt här inte ska tas som att känna rädsla för, utan att känna att man kan tycka om, ta hänsyn och känna empati för. De fick besked om att de gärna fick räcka upp handen och berätta vad de ville ha sagt om de ville ha hjälp med att skriva. De hade också möjlighet att gå med sin ordinarie lärare eller med mig ut i korridoren om de ville berätta något. Eleverna använde ca 40 min. till att svara på enkäten och därefter fick de lämna in enkäten efter hand som de blev klara.

(23)

4. Resultat

Här redovisas resultatet av enkäten. För att se enkätens resultat i siffror se bilaga nr.3

För att underlätta för läsaren har jag valt att kalla den grupp av elever som trodde sig ha uppnått målen för x, och den grupp elever som inte visste om de uppnått målen för y. Båda grupperna tillsammans kallar jag xy.

4.1 Vad trodde eleverna om sina resultat i de nationella proven i svenska i

skolår 5?

Två tredjedelar, 21 st, av eleverna i skolår 6 svarar att de tror sig ha uppnått målen i svenska i skolår 5, medan en tredjedel, 10 st, svarar att de inte vet om de har uppnått målen. Det finns ingen som tror att de inte uppnått målen i svenska i årskurs 5. (De verkliga siffrorna är att av de medverkande 31 eleverna hade 19 elever uppnått målen, 7 elever var på god väg och 5 elever hade inte uppnått målen i svenska i skolår 5, enligt resultaten från de Nationella proven från skolår 5 år 2005) Att en så pass stor andel av eleverna som en tredjedel faktiskt inte vet vad som krävs av dem, stämmer med Skolverkets uppgifter i Pressmeddelande, från 1 november, 2005, och Skolverkets rapport, Utan fullständiga betyg, från 2001, att det behövs tidigare och tydligare kunskapsbedömningar och att kunskapsuppföljningen både på nationell och på lokal nivå behöver stärkas.

4.2 Elevernas syn på sin egen roll

På frågan om eleverna själva kunde ha gjort någonting för att påverka sina resultat i ämnet svenska svarar lite mer än två tredjedelar av eleverna att de ”kunde läst på mer, lyssnat mer på läraren, eller pluggat mer och lekt mindre”. Eleverna lägger alltså stor vikt vid en av de individrelaterade orsakerna som påverkar elevernas möjligheter att nå upp till målen (Skolverket 2001). Eleverna ser dock här endast till sina personliga egenskaper och attityder till skolan och skolarbetet. Deras sociala situation och

(24)

svårigheter att lära nämns inte. Samtidigt tycker de allra flesta eleverna i grupp x, att de har, ”gjort alla läxor och pluggat bra”. Att ”läxorna i svenska var lätta” ansåg 25 elever av båda grupperna xy. Eleverna trivs i skolan. ”Jag har kompisar, det är roligt, jag har det bra och alla är snälla”, är några av kommentarerna. Endast 2 stycken säger att de ibland inte trivs. Detta visar också Skolverkets rapport Attityder till skolan (2004) där man konstaterar att fler elever tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan och fler elever känner sig engagerade i skolarbetet idag än för 10 år sedan.

4.3 Elevernas syn på lärarens och skolans roll

På fråga 2, där eleverna hade möjlighet att ringa in de alternativ de tyckte stämde överens med sina egna åsikter tycker alla elever (xy) utom 2 st, att ämnet svenska är viktigt. Knappt tre fjärdedelar av eleverna anser att de haft bra lärare i svenska i årskurs 5. 3 elever har markerat att de inte haft bra lärare. 6 elever har inte markerat något av dessa två alternativen. När det gäller att få hjälp av läraren tycker 21 elever (xy) att läraren nästan alltid haft tid att hjälpa dem På frågan om läraren kunnat göra någonting annorlunda för att fler elever skulle nå upp till målen i svenska i skolår 5 svarar lite mer än hälften av eleverna att läraren borde ge fler läxor, och en tredjedel av eleverna tycker att läraren borde hjälpa eleverna mer. Eleverna ser inte att arbetssättet kunnat anpassas på något sätt, vilket av Skolverket (2001) ses som en viktig faktor för att öka möjligheten för att nå målen i svenska. Ca hälften av eleverna i grupp y, säger att de fått extra hjälp för att klara målen i svenska av annan lärare eller i annan klass. I samma grupp ville hälften ha mer hjälp för att uppnå målen. De ville i första hand ha mer hjälp av sin lärare, i andra hand önskade de mer hjälp från sina föräldrar och i tredje hand ville de ha mer hjälp i annan klass eller av annan lärare Skolverkets rapport från 2001 visar också på att engagerade vuxna är en av faktorerna som är viktig för att fler elever ska nå målen i skolan. Att just den egna läraren ska ha möjlighet att hjälpa dem mer, tyder på att eleverna sätter värde på att ha en god relation till sin lärare. De vill helst ha hjälp och stöd av en som de redan känner. Detta stämmer med de teorier som författaren Kjell Gustavsson framför i boken Vad jag har lärt mig av mina elever (2004)

(25)

Av de 21 elever som finns i grupp x är det mer än hälften som ville ha mer hjälp. 7 önskade mer hjälp av läraren, 2 ville ha mer hjälp hemma och 1 ville ha mer hjälp i annan klass. Men i den här gruppen är det 20 av 21 stycken som inte vill ha hjälp i annan klass. De flesta tycker att de som behöver mer hjälp i svenska för att uppnå målen i skolår 5, ska ha den hjälpen i skolår 3-6. När det gäller att läsa på sitt modersmål i skolan är båda elevgrupperna, eniga i sina svar. Ca en tredjedel av dem vill ha mer undervisning i sitt modersmål och hälften av eleverna vill läsa en del ämnen i skolan på sitt modersmål. Två tredjedelar av eleverna vill ha mer undervisning i svenska.11 stycken av 31 elever vill ha mer tillgång till läxhjälp i skolan och 6 stycken tycker att det ska finnas fler lärare i klassrummet

4.4 Elevernas syn på föräldrarnas roll

Nästan alla av de 10 eleverna som tillhör grupp y anser sig ha en plats där hemma där de kan läsa läxor i lugn och ro. Motsvarande siffra är 13 av 21 i grupp x. Skolverket framhäver i ett Pressmeddelande (2005) vikten av en bra studiemiljö. Tre fjärdedelar av hela elevgruppen xy anser att de har minst en förälder som kan tala på svenska med läraren. Eleverna tycker att de får hjälp med att klara av skolarbetet av föräldrarna men 12 elever av xy skulle vilja ha mer hjälp av föräldrarna.

4.5 Eleven och framtiden

Eleverna tycker att svenska är viktigt. Samtliga 10 elever av de 10 i grupp y, och 19 av av 21 i grupp x har valt det alternativet under fråga 2 och 16 i enkäten. Eleverna har en stark framtidstro och de flesta har tänkt på något som de vill arbeta med som vuxna. Bland elever i grupp x finns yrken som läkare, kirurg, advokat, kriminaltekniker, meteorolog och snickare. Bland dem i grupp y finns yrken som lärare, polis, brandman och ”ha klädaffär”. Samtliga elever tror att de kommer att få ett arbete, och de som har funderat på ett yrke tror att de kommer att arbeta inom det yrket. På frågan varför de tror att de kommer att kunna skaffa sig det yrket de vill svarar eleverna lite olika. De i grupp y svarar t ex, ” jag ska söka, jag kommer få det för det är roligt, jag bara tror”, eller, ”det är lätt med bra betyg”. Eleverna i grupp x ger svar som, ”för att jag jobbar - 25 -

(26)

bra, jag är duktig och kommer kämpa, jag har bra betyg, jag satsar på skolan” eller, ”jag jobbar i skolan och är smart”.

(27)

5.Diskussion

Att en så stor andel som 1/3 av eleverna inte vet om de uppnått målen i svenska eller ej tyder på att vi lärare måste anstränga oss betydligt mer för att klargöra, både för oss själva, för eleverna och för föräldrarna, vilka mål som gäller även i de lägre årskurserna. Detta under förutsättning att vi har kvar ett bedömningssystem med ”mål att uppnå”. Har vi ett bedömningssystem som grundar sig på ”mål att sträva efter” hamnar saken i ett annat läge. För mig som blivande lärare kan, precis som för eleverna, målen kännas oklara många gånger. Vi har en klar riktlinje genom Skolverkets mål att uppnå i skolår 5, men vilka är delmålen innan skolår 5? Jag tror att det skulle gagna både lärare och elever om det fanns tydligare mål att uppnå i de lägre årskurserna också. Då skulle man lättare kunna uppmärksamma de barn som har problem och ”tvingas” ta itu med problemen istället för att vänta på att det ska lösa sig av sig själv något som Dzedina påpekar i artikeln Elever får hjälpen för sent (2006) Det är kanske så att vi arbetar mycket efter kursplanens ”mål att sträva mot” i de lägsta skolåren, och plötsligt befinner sig barnen i skolår 5, och då finns det ”mål att uppnå”. Eleverna lägger den största delen av sitt lyckande/misslyckande att uppnå målen i svenska i skolår 5 på sig själva. Deras kommentarer ”ja skulle ha pluggat mer”, ”jag borde ha lyssnat på läraren” visar detta tydligt. Är det så, att vi genom att som Skolverket vill, i sitt Pressmeddelande, från 1 november 2005, tydliggöra kraven för eleverna, införa skriftliga bedömningar tidigare och göra de Nationella proven obligatoriska får ett bättre resultat bland eleverna? Skulle vi göra stora vinster genom att återgå till att ha betyg i de lägre klasserna? Personligen tror jag inte att det är så enkelt. Den sociala situationen, föräldrarnas utbildningsnivå m.m. det vill säga den individrelaterade orsaken som Skolverkets rapport från 2001 kallar, ”elevernas sociala situation”, är saker som eleven kanske har svårt för att förstå att, och hur, det påverkar dem. Det är också sådana faktorer som inte kan lösas enbart inom skolan, utan som måste ses i ett större perspektiv. Att eleverna inte lägger så mycket ansvar på läraren för hur de klarar sig är inte heller så konstigt, för hur ska eleverna kunna ha kunskap om olika pedagogiska metoder för inlärning? Det stämmer också med det som Tullie Torstensson-Ed skrivit i boken Barns livsvärld, att lärarna är någonting man som elev

(28)

tycker att man ska anpassa sig till. Detta kan tala för att eleverna skulle tjäna på att ha flera olika lärare även i de lägre årskurserna. De skulle då komma i kontakt med fler personer och förmodligen också flera olika arbetssätt. Det som förvånar mig är att barnen har så stor tilltro till läxorna. Kan det vara så att tilltron till läxornas betydelse kommer från föräldrarnas upplevelser av sin egen skolgång? Att se till att så många lärare som möjligt i en invandrartät skola har lärarkompetens, och då helst även kompetens i Svenska som andraspråk är något att sträva efter. I Skolverkets studier från november 2005, påpekas att lärare utan pedagogisk högskoleexamen oftare återfinns i skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund liksom i skolor där få elever har högutbildade föräldrar vilket då motverkar alla elevers rätt till lika utbildning. Att ge varje elev vad den behöver är ett mål som ofta verkar som en utopi. I en klass finns många gånger ett så brett kunskapsspektrum att det känns som en omöjlighet att kunna tillfredsställa alla (Skollagen 1985) och (Lpo 1994) . Jag kan känna att vi 150 år efter Folkskolans införande faktiskt står och stampar på samma fläck i vissa frågor. Vad gör vi med de barn som inte når upp till målen? Ska de inkluderas i sina klasser och skall de ”duktiga” eleverna ta hänsyn till de svagare? Eller ska de som inte når målen exkluderas och gå i egna klasser? Fler och fler friskolor/privatskolor med olika inriktningar startas och föräldrarna har möjligheter att välja vilken skola som deras barn ska gå på. Håller vi på att gå ifrån den allmänna skolan och istället återgå till en segregerad skolgång för barnen i Sverige? En sak som diskuterades redan för 100 år sedan (Skolverket 1998). Vilken betydelse får detta för de elever som har svårt att nå målen i svenska respektive för dem som har lätt för att nå målen i svenska? Eleverna själva vill helst ha hjälp av sin ”egen” lärare. I boken Vad jag lärt mig av mina elever, av Kjell Gustavsson hävdar författaren att barns skolresultat blir bättre om eleven och läraren har en bra relation med varandra. Eftersom lärarna också anser att de har kompetens att bedöma hjälpbehovet hos eleverna och också ha kompetens att kunna hjälpa de flesta eleverna att förbättra sina resultat (Skolverket 2003), borde detta kunna genomföras i skolorna. Med den egna läraren har man en förhoppningsvis god relation och kan lätt bygga vidare på den om man behöver extra hjälp, medan det är svårt att gå till en ny grupp (klass) med andra kamrater och en annan, mindre känd, lärare. Detta talar mot att ha flera olika lärare och då kan man diskutera om den nya Lärarutbildningen är inne på rätt spår. Idag utbildas lärarna till att undervisa i vissa

(29)

ämnen och eleverna ska ha flera olika lärare även i de lägre årskurserna. Det är då svårare att få en nära relation lärare-elev. Kanske är det ett effektivt sätt att arbeta i skolan om jag som lärare lägger in ett antal timmar i mitt schema för t.ex. läxhjälp och extra genomgångar (Skolverket 1998). Eleverna känner också att de helst vill ha hjälp i sin egen klass. Detta stämmer väl överens med tidigare teorier om att relationerna till kompisarna är mycket viktig för eleverna. Att eleverna helst vill ha hjälp i skolåren 3-6 tror jag hänger samman med att kraven i skolan på att förstå abstrakta texter ökar. Många av barnen verkar i mitt tycke väldigt omedvetna om sambandet mellan sina studieresultat och möjligheten till fortsatt utbildning och arbete. De har en svävande uppfattning om hur och varför de ska få ett arbete. Man kan fråga sig hur eleverna ska kunna uppnå de mål som finns i ämnet svenska när det uppenbarligen finns en stor brist i kommunikationen mellan elever och lärare/skola. En annan sak att fundera över är vilket som ska anses viktigast för eleven. Att nå upp till de mål som finns eller att ha förmåga att i sin egen takt sträva mot uppsatta mål. Min slutsats blir att så länge som vi har kvar formuleringen ”mål att uppnå i svenska i skolår 5” så måste eleverna få kraven och målen klargjorda för sig på ett mycket tydligare sätt än vad som sker idag. Att som mentor i en klass avsätta en del av undervisningstiden till extra hjälp för de elever som har behov av det, verkar vara väl investerad tid. Elevernas positiva framtidstro och deras tilltro till att själva att kunna påverka sina resultat är något som jag som lärare måste ta fasta på. Jag avslutar med en kommentar från svaren i enkäten som belyser elevernas syn på saken ”Svenskan tyckte jag var lett för det mästa”.

(30)

Källförteckning

Dzedina, Annika, 2006: Elever får hjälpen för sent. Lärarnas tidning, nr 4 årgång 17. Stockholm, Lärarförbundet.

Gustavsson, Kjell, 2004: Vad jag har lärt mig av mina elever. Lund, Studentlitteratur. Hjörne,Eva & Säljö, Roger, 2006: Pedagogiska Magasinet ,nr 2

Helsingborg, JMS Rulloffset.

Kroksbäcksområdet, 2006:Lokal arbetsplan.

Lärarförbundets förbundsstyrelse, 2004: Lärare sätter sina spår i framtiden. Stockholm, Lärarförbundets kongress, www.lararforbundet.se

Noren, Lars, 2006: Risk att skolorna blir betygsmaskiner. Pedagogiska Magasinet ,nr 2 Helsingborg, JMS Rulloffset.

Persson, Bengt, 2004: Barns olikheter. Earbooks cd 1-5.

Torstensson-Ed, Tullie, 2003: Barns livsvärld. Lund, Studentlitteratur. Skolverket, 2004: Attityder till skolan. Stockholm, www.skolverket.se.

Skolverket, 1998 : Elever i behov av särskilt stöd. Stockholm, www.skolverket.se. Skolverket, 2006: Eleverna i Malmö ges inte samma förutsättningar. Stockholm, www.skolverket.se.

Skolverket, 2003: PISA (Programme for International Student Assessment),

Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund. Stockholm, www.skolverket.se. Skolverket, 2005: Pressmeddelande 1 november. Stockholm, www.skolverket.se. Skolverket, 2006: Rapport från utbildningsinspektion. Stockholm, www.skolverket.se. Skolverket, 2006: Statistik på skolnivå, SIRI, Stocckholm, www.skolverket.se.

Skolverket, 2001: Utan fullständiga betyg. Stockholm, www.skolverket.se.

Skolverket, 2006: Utdrag ur skolans styrdokument, Läroplan, kursplan och skollagen. www.skolverket.se.

Östlund-Stjärnegårdh, Eva, 2002: Godkänd i svenska. Uppsala universitet, mediekontakt.

(31)

Bilagor

Bilaga 1

Tillstånd från föräldrar

Bilaga 2

Enkät

(32)

Bil.1 Hej!

Jag heter Kerstin Wihlborg och vikarierar som lärare i klass 5 B här på skolan. Samtidigt håller jag på att skriva mitt examensarbete på Lärarhögskolan.

I det här examensarbetet ingår en enkät med frågor som elever i klass 6 ska svara på. Frågorna handlar om de nationella proven i årskurs 5.

Barnen svarar anonymt på frågorna (deras namn är inte med)

Kerstin

___________________________________________________________________________

Barnets namn _______________________

Mitt barn får lov att svara på frågorna.

Mitt barn får inte lov att svara på frågorna.

Föräldersunderskrift

_____________________________________________________________

(33)

Bil.2

ELEVENKÄT.

Elevers uppfattning om sina möjligheter att nå målen i svenska

i årskurs 5 i den svenska skolan.

Undersökningen är gjord i årskurs 6.

Jag är pojke flicka

Jag är _________________(skriv hur gammal du är)

Jag har gått ____________(antal år) i svensk skola.

Jag är född i Sverige.

Jag är inte född i Sverige.

Från vilket land kommer dina föräldrar?

Min mamma kommer från ___________________

Min pappa kommer från ___________________

Jag har _______________(antal) syskon som bor hemma.

JA NEJ VET INTE

1. Uppnådde du målen i svenska i årskurs 5 (fick du

omdömet Godkänd)?

Du som svarat Nej eller Vet inte fortsätter på fråga 2.

Du som svarat JA fortsätter på fråga 16.

(34)

Bil.2

2. Ringa in alla de svar du tycker stämmer när du tänker på ämnet svenska.

Jag har inte haft bra Jag har haft bra lärare

lärare i svenska.

i svenska

Svenska är viktigt.

Böckerna i svenska

Jag förstod inte vad

var för svåra.

läraren sa när vi

hade svenska i 5:an Jag har en plats där jag kan läsa

läxor i lugn och ro hemma.

Min lärare hade nästan alltid tid att

hjälpa mig med svenskan. Jag gjorde aldrig mina läxor

i svenska i 5:an

Jag vågade aldrig fråga läraren

om hjälp i svenska i 5:an. Läxorna i svenska var lätta.

Läxorna i svenska var för svåra. Min lärare hade nästan aldrig tid

att hjälpa mig med svenskan

Det var lätt förstå allt som

läraren sa i 5:an. Svenskan är inte viktig.

Jag gjorde alltid mina läxor

i svenska i 5:an Minst en av mina föräldrar

kan tala på svenska med min lärare

Det var bråkigt i klassrummet när Det var lugn och ro i klassrummet

när

Vi hade svenska i 5:an vi hade svenska i 5:an

(35)

Bil.2

JA NEJ

3.

Har du fått någon hjälp att klara

av ämnet svenska?

Av vem har du fått hjälp? Läraren i min klass.

Undervisning i

annan klass eller

av annan lärare

Hemma

(mamma och

pappa)

Annan hjälp

JA NEJ

4. Hade du velat ha mer hjälp för att få G i svenska?

5. Av vem hade du velat ha mer hjälp? Läraren

Hemma

(mamma och

pappa)

Undervisning i

annan klass eller

av annan lärare

Annan hjälp

(36)

Bil.2

6. Hur tycker DU att hjälpen skulle se ut för att du skulle fått G i svenska i 5:an?

(T.ex. läxhjälp, mer hjälp på lektionerna, studieverkstaden, annat stöd.)

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____

7. När hade du velat ha mer hjälp i svenska? (Ringa in ditt svar, du kan ringa in

mer än ett svar)

I årskurs 1-3 I årskurs 3-6 Har ingen betydelse

8. Varför tror du att just DU inte fått G i svenska i

5:an?____________________________________________________________

________________________________________________________________

____________________________________________________

9. Hade du själv kunnat göra någonting annorlunda för att få G i 5:an? I så fall

vad?_____________________________________________________________

________________________________________________________________

10. Hade läraren kunnat göra något annorlunda för att du skulle få ett G i

svenska i 5:an?

Vad?____________________________________________________________

________________________________________________________________

11. När talar du svenska? (Ringa in de svar du tycker stämmer)

(37)

Bil.2

12. Ser du på något svenskt TV-program? I så fall vilket/vilka?

________________________________________________________________

JA NEJ

13. Hade du velat ha mer undervisning i ditt modersmål?

(hemspråksundervisning)

14. Hade du velat ha mer undervisning i svenska?

(Lära dig mer svenska)

15. Skulle du vilja läsa en del ämnen på ditt modersmål?

(38)

Bil.2

(Här fortsätter du som fått G i svenska i 5: an att svara på frågor.)

16. Ringa in de svar du tycker stämmer.

Jag har inte haft bra Jag har haft bra lärare

lärare i svenska.

i svenska

Svenska är viktigt.

Jag förstod inte vad

Böckerna i svenska var för svåra.

läraren sa när vi

hade svenska i 5:an Jag har en plats där jag kan läsa

läxor i lugn och ro hemma.

Min lärare hade nästan alltid tid att

hjälpa mig med svenskan. Jag gjorde aldrig mina läxor

i svenska i 5:an

Jag vågade aldrig fråga läraren

om hjälp i svenska i 5:an. Läxorna i svenska var lätta.

Läxorna i svenska var för svåra. Min lärare hade nästan aldrig tid

att hjälpa mig med svenskan

Det var lätt förstå allt som

läraren sa i 5:an. Svenskan är inte viktig.

Jag gjorde alltid mina läxor

i svenska i 5:an Minst en av mina föräldrar

kan tala på svenska med min lärare

Det var bråkigt i klassrummet när Det var lugn och ro i klassrummet

när vi hade svenska i 5: an när vi hade svenska i 5:an

(39)

Bil.2

JA NEJ

17.

Av vem har du fått hjälp att Läraren

klara av skolan?

Hemma

(Mamma och

pappa)

Annan hjälp

18. Vilken sorts hjälp har du fått?_ (t.ex. läxhjälp, extra hjälp på lektionerna,

studieverkstaden, annat stöd.)

________________________________________________________________

___________________________________________________________

19.Om du tycker att du fått hjälp att klara av skolan, när har du fått den? (Ringa

in ditt svar, du kan ringa in mer än ett svar)

I årskurs 1-3 I årskurs 3-6 Jag har inte fått hjälp i skolan

20. Varför tror du att just du klarat av att få G i

svenska?_________________________________________________________

________________________________________________________________

21. Tycker du att läraren gjort något speciellt för att du har fått G i

svenska?_________________________________________________________

________________________________________________________________

JA NEJ

22. Hade du velat ha mer undervisning i ditt modersmål?

(hemspråksundervisning)

23. Hade du velat ha mer undervisning i svenska?

(Lära dig mer svenska)

(40)

Bil.2

25. När talar du svenska? (Ringa in de svar du tycker stämmer)

På lektionerna På rasterna Hemma På gården

26.Ser du på något svenskt TV-program? I så fall vilket/vilka?

________________________________________________________________

FRÅGOR SOM ALLA SKA SVARA PÅ.(Kan du inte

svara på någon fråga skriver du ; vet inte)

27. Vad tror du skulle behövt hända för att alla i klassen skulle klarat målen i

svenska i 5:an?

________________________________________________________________

______________________________________________________

28. Har du kompisar i

skolan?___________________________________________

29. Hade du kompisar när du gick i 5: an?

_________________________________

30. Har du någon gång känt att du inte haft kompisar i

skolan?_________________

31. Vad vill du arbeta med när du blir vuxen?

______________________________

32. Tror du att du kommer att kunna skaffa dig det arbetet? (Ringa in svaret)

JA NEJ

33.Varför/varför inte?

________________________________________________________________

(41)

Bil.2

34.Vem känner du respekt för?( ringa in dina svar)

städerskan polisen doktorn

mina föräldrar busschauffören läraren kompisarna

brandkåren en gammal tant tandläkaren

vaktmästaren mat-tanten rektorn mina syskon

………

….

35. Trivs du i skolan?

(ringa in rätt svar)

JA NEJ

36. Varför/varför inte?

________________________________________________________________

37. Är det något mer du vill säga om vad du tyckte om ämnet svenska i 5: an

kan du skriva det

här._____________________________________________________________

________________________________________________________________

_________________

Jag är glad för att DU tagit dig tid att hjälpa mig med att besvara de här

frågorna.

Jag hoppas att jag genom dessa frågor till er ska få reda på vad ni tycker är lätt

och svårt med ämnet svenska i 5: an.

(42)

Bil.3

Elevenkätens resultat i siffror.

Gemensam del. Antal pojkar: 18 Antal flickor: 13 Ålder: 5 st. 13 år gamla 26 st. 12 år gamla

Antal år i svensk skola: 29 st. 6 år i svensk skola 1 st. 4 år i svensk skola 1 st. 1 år i svensk skola Födda i Sverige 26 st Födda utomlands 5 st Föräldrarnas hemland: Afghanistan 6 föräldrapar Libanon/Palestina 12 föräldrapar Iran/Irak/Kurdistan 7 föräldrapar Albanien/Kosovo 2 föräldrapar Sverige 4 föräldrapar

Antal syskon som bor hemma:

1 elev har 0 syskon som bor hemma 5 elever har 2 syskon som bor hemma 11 elever har 3 syskon som bor hemma 12 elever har 4 syskon som bor hemma 2 elever har 5 syskon som bor hemma

(43)

Bil.3

Fråga 1.

21 elever svarar JA 0 elever svarar NEJ 10 elever svarar VET INTE

Fråga 2 och 16.

Från gruppen Från gruppen

som svarat JA som svarat VET i fråga 1 INTE i fråga 1

29 elever har valt alternativet: svenska är viktigt 19 10 26 elever har valt alternativet: minst en av mina föräldrar kan 19 7 tala på svenska med min lärare

26 elever har valt alternativet: jag gjorde alltid mina läxor i 19 7 svenska i 5:an

25 elever har valt alternativet: läxorna i svenska var lätt 13 8 24 elever har valt alternativet: jag har haft bra lärare i svenska 16 8 24 elever har valt alternativet: min lärare hade nästan alltid tid 16 8 att hjälpa mig med svenskan

22 elever har valt alternativet: jag har en plats där jag kan läsa 13 9 läxor i lugn och ro hemma

21 elever har valt alternativet: det var lugn och ro i klassrummet 13 8 när vi hade svenska i 5:an

21 elever har valt alternativet: det var lätt att förstå allt som 13 8 läraren sa

4 elever har valt alternativet: det var bråkigt i klassrummet 3 4 när vi hade svenska i 5:an

3 elever har valt alternativet: jag har inte haft bra lärare i 1 2 svenska

3 elever har valt alternativet: läxorna i svenska var för svåra 2 1 2 elever har valt alternativet: jag vågade aldrig fråga läraren 2 0 om hjälp i svenska i 5:an

(44)

Bil.3

Från gruppen Från gruppen

som svarat JA som svarat VET i fråga 1 INTE i fråga 1

2 elever har valt alternativet: min lärare hade nästan aldrig tid 1 1 att hjälpa mig med svenskan

1 elev har valt alternativet: jag förstod inte vad läraren sa när 0 1 vi hade svenska i 5:an

0 elever har valt alternativet: svenskan är inte viktig 0 0 0 elever har valt alternativet: jag gjorde aldrig mina läxor i 0 0 svenska i 5:an

Fråga 3-16 (här svarar de som inte vet om de uppnått målen i svenska i skolår 5). Summa elever; 10.

9 elever säger att de fått hjälp att klara av svenskan i skolår 5

9 elever säger att de fått hjälp av läraren i sin egen klass 4 elever säger att de fått hjälp i annan klass eller av annan lärare

9 elever säger att de fått hjälp hemma

2 elever säger att de fått annan hjälp

Fråga 4.

6 elever hade velat ha mer hjälp för att uppnå målen i svenska.

Fråga 5.

10 elever hade velat ha mer hjälp av sin egen lärare. 4 elever hade velat ha mer hjälp hemma.

4 elever hade velat ha undervisning i annan klass eller av annan lärare 1 elev hade velat ha annan hjälp.

Fråga 6. (Exempel på svar)

Fått mer hjälp av läraren, mer hjälp hemma, fler lärare i klassrummet, jag skulle tränat mer hemma, jag skulle frågat läraren mer.

(45)

Bil.3

Fråga 7.

2 elever svarar att de helst hade velat ha mer hjälp under skolår 1-3. 5 elever svarar att de helst hade velat ha mer hjälp under skolår 3-6. 3 elever svarar att det har ingen betydelse när de hade fått mer hjälp.

Jag har inte pluggat, jag har inte ansträngt mig, jag har slarvat, det är svårt med svenska, jag skulle träna mer, jag har inte läst på proven, jag skulle lyssnat mer, vet inte.

Läst på, pluggat mer men först fått in det i hjärnan, frågat mer, lekt mindre, tränat mer hemma, vet inte.

Hjälpt mer, gett oss fler stenciler, fler läxor, nej.

Fråga 11.

10 elever säger att de talar svenska på lektionerna. 10 elever säger att de talar svenska på rasterna. 6 elever säger att de talar svenska hemma. 10 elever säger att de talar svenska på gården

Fråga 12.(Exempel på svar) Sport, allt möjligt, Big Brother.

Fråga 13.

3 elever av 10 hade velat ha mer hemspråksundervisning

Fråga 14.

7 elever av 10 hade velat ha mer undervisning i svenska.

Fråga 15.

(46)

Bil.3

Fråga 17. (Här svarar de elever som tror sig ha uppnått målen i svenska i skolår 5) 15 elever säger att de fått hjälp av läraren.

18 elever säger att de fått hjälp hemma. 3 elever säger att de fått annan hjälp.

Fråga 18.(Exempel på svar)

Jag gick till studieverkstaden, vet inte, jag gick till xx i ett annat rum. (xx är namnet på en specialpedagog)

Fråga 19.

16 elever säger att de inte fått någon hjälp. 3 elever säger att de fått hjälp under skolår 1-3. 2 elever säger att de fått hjälp under skolår 3-6.

Jag har pluggat, jag har gjort mina läxor, jag är clever, jag har bra på proven, jag är bäst.

Vet inte, gett oss lagom med läxor, varit rättvis och snäll, nej inget särskilt.

Fråga 22.

10 elever av 21 hade velat ha mer undervisning i sitt modersmål.

Fråga 23

15 elever av 21 hade velat ha mer undervisning i svenska.

Fråga 24.

8 elever av 21 hade velat ha undervisning i en del ämnen på sitt modersmål.

Fråga 25.

21 elever säger att de talar svenska på lektionerna. 19 elever säger att de talar svenska på rasterna. 7 elever säger att de talar svenska hemma. 19 elever säger att de talar svenska på gården.