Malmö högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängTre pedagogers tankar om att integrera
särskolan i grundskolan
Three teachers thoughts about integrating basic learning
disabilities in elementary school
Shalina Ekberg
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Samhällsvetenskap och lärande
Slutseminarium 2014-06-10
Examinator: Laid Bouakaz
3
Sammanfattning
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och
arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan. Alla informanterna upplevde att det fanns ett gott samarbete mellan de båda skolgångarna, men när de sen skulle redogöra hur det samarbetet såg ut så svarade två av tre att alla elever på skolan integrerades vid få tillfällen per läsår. En informants skola hade något mer samarbete och alla tre tycker att det är positivt att elever möts tidigt. Då ser de hur verkligheten ser ut och det blir ett naturligt bemötande. Med hjälp av relevant litteratur har jag analyserat intervjusvaren och kom då fram till att för att uppnå en skola för alla måste skolgången se olik ut för olika elever. Skolgången måste individanpassas och resurserna måste fördelas på ett sätt där de elever som kräver mest också får mest. En av konsekvenserna av en utbildning i särskolan är att eleverna har mycket svårt att komma ikapp kunskapsmässigt vilket leder till att det blir problematiskt om eleven vill
5
Innehåll
1. Inledning ………... 7
2. Syfte och frågeställning……….. 9
3. Kunskapsöversikt och litteraturgenomgång………... 10
3.1 Begreppsdefinition………... 10 3.1.1 Grundskola………. 10 3.1.2 Särskola……….. 10 3.1.3 Träningsskola………. 10 3.2 Litteraturgenomgång……… 11 3.2.1 En skola för alla…...……….. 11 3.2.2 Särskolans framväxt………... 11 3.2.3 Tidigare forskning……….. 12
3.2.4 Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan………... 13
3.2.5 Integrering av elever……….. 13
3.2.6 Fördelar med integrering av elever……… 14
3.2.7 Nackdelar med integrering av elever………. 15
3.2.8 Internationell forskning……… 16
4. Metod………... 18
4.1 Kvalitativ metod och kvantitativ metod………... 18
4.2 Intervju………. 19
4.3 Urval………. 20
4.4 Genomförande……….. 20
4.5 Bearbetning av insamlat material………. 20
4.6 Forskningsetik……….. 21
5. Resultat………. 22
5.1 Utbildning/arbetsplats……….. 22
5.2 Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan………. 23
6
5.4 Fördelar med integrering av elever……….. 24
5.5 Nackdelar med integrering av elever………... 25
5.6 Konsekvenser………... 25
5.7 Kursplaner……… 26
6. Analys/diskussion………. 27
6.1 Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan………. 27
6.2 Integrering av elever……… 27
6.3 Fördelar med integrering av elever……….. 28
6.4 Nackdelar med integrering av elever………... 28
6.5 Konsekvenser………... 29
6.6 Egna tankar och funderingar……… 30
6.7 Slutsats………..32
7
Inledning
Den politiska visionen ”en skola för alla” är idag ett återkommande mantra i den svenska skolan. Begreppet innebär att alla barn ska få en likvärdig utbildning och välkomnas in i svenska skolan. I över 50 år har det inom skolans värld pratas om
integrering av särskoleinskrivna elever i grundskolan. Problemet med ”en skola för alla” är att avståndet mellan grundskolan och grundsärskolan fortfarande är stort. Visionen speglar inte verkligheten. Önskan om ett utökat samarbete finns, men förverkligas inte. Idag finns det grundskola och grundsärskola (skolverket) Tidigare fanns det även en skolgång som hette träningsskola men det är nu inte en fristående skolgång utan en inriktning i grundsärskolan. Elever kan gå i grundskolan eller i grundsärskolan. De kan även vara inskrivna, och undervisas under, särskolan men ha sina lektioner i en
grundskoleklass. Det förekommer även att grundskoleelever får sin undervisning i en grundsärskoleklass, och läser under grundskolans läroplan, men det är högst ovanligt.
I Lgr 11 kan man läsa om en likvärdig utbildning där ”en skola för alla” gör sig påmind då undervisningen ska individanpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det står även i läroplanen att elever lär på olika sätt och därför måste man undervisa elever på det sättet som passar dem bäst. Resurser måste fördelas olika för att nå en likvärdig utbildning. Det skrivs övergripande och alla elever inkluderas i texten, men sen kommer det meningar som; Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen (Skolverket: Hämtad 2014-03-11). Här skrivs det på ett exkluderande sätt, då det står att skolan har ett särskilt ansvar för en del elever. Detta kan tydas som om skolan inte har samma ansvar för att alla elever når målen.
Formulerar man detta annorlunda kan man redan i skolans texter, som läroplanen, inkludera alla elever på ett sätt som man idag inte gör.
Integrering kan vara ett steg mot ett likavärde och en likvärdig utbildning. Samtidigt kan integrering leda till segregering och utanförskap. Bara för att en elev är i samma lokal som övriga elever innebär det inte att eleven automatiskt blir integrerad socialt i gruppen. Många grundsärskolor är lokalintegrerade på en grundskola men det är ytterst sällan som eleverna är socialt integrerade med varandra (Brodin & Lindstrand 2010). Klart är det så att det finns elever som behöver läsa under särskolans kursplan men
8
behöver dessa elever få sin undervisning i egna lokaler. Visar uppdelandet av elever att alla elever har samma chans, att alla lever under samma förutsättningar?
I förskolan är alla barn integrerade i barngrupperna. Sedan kommer segregeringen när det är tid att börja i första klass. Då kan det komma rekommendationer från lärarkåren att en elev inte ska gå kvar i grundskolan. Det är vårdnadshavaren som beslutar vilken skolgång som eleven får sin utbildning i. Kan en placering bli fel, går det att lära sig den kunskapen som man går miste om när man inte läser efter grundskolans kursplan.
För vem är integrering det bästa alternativet, kan man som vuxen skapa ett utanförskap genom att integrera? Att vara lärare idag är inte det lättaste. Det kräver mycket tid, även lärares fritid läggs på skolarbete då det är mycket som händer hela tiden i skolan. Det är människor som man arbetar med och för att klara av att se varje elev och ge varje elev en god utbildning så krävs det att läraren är otroligt engagerad och nästan kan trolla fram fler timmar på dygnet för att få dagarna att gå ihop. De flesta smågrupper har försvunnit i skolan och man tar in fler vuxna i klassrummen istället för att plocka ut vissa elever. Detta gör att klasserna ärheterogena grupper med ett brett spektrum på olika individer. De resurser som finns i skolorna räcker inte till att täcka det behov som många elever har för att hitta verktygen som kan hjälpa dem att nå upp till sin fulla kapacitet. Ska klasserna integreras med särskolan kommer det att krävas ännu mer resurser. När det var skriverier om att särskolan skulle läggas ner och att alla elever skulle undervisas i grundskolan reagerade många föräldrar till särskoleinskrivna elever på ett negativt sätt. Det fanns en rädsla att deras barn skulle försvinna i mängden. Att de inte skulle få ta del av den kompetens som finns i särskolan (Egelund mfl 2006).
Är integrering lika med ett likavärde? Kan skolorna genom samarbete uppnå en social integrering trots att eleverna läser under olika skolgångar? Om man kan minska glappet mellan grundskolan och särskolan så kan alla eleverna få ta del av bästa från de båda skolgångarna. Kompetensen från särskolan och kunskapen från grundskolan.
I detta arbete har jag som mål att få en klarare bild hur informanterna upplever att skolorna samarbete ser ut.
9
Syfte och frågeställning
Detta examensarbete skall skapa en förståelse för integreringen i skolan. Kan det finnas några fördelar med att integrera grundskolan och grundsärskolan? Finns det några nackdelar?
Förhoppningen med examensarbetet är att ge en inblick i integreringen i skolan och att verksamma inom det svenska skolväsendet kan få en bredare kunskap om glappet mellan grundskolan och grundsärskolan.
Frågeställningar
Upplever pedagogerna att grundskolan och grundsärskolan samarbetar?
10
Kunskapsöversikt och litteraturgenomgång
Begreppsdefinition
Grundskola:
Grundskolan består av nio skolår. Varje skolår är uppdelat på en hösttermin och en vårtermin. Kommunerna eller den privata ägaren har huvudansvaret på skolan
tillsammans med skolans rektor. Verksamheten styrs av skollagen och läroplanen. Det finns kommunala grundskolor och privata grundskolor (Skolverket, grundskolan 2013).
Grundsärskola
De elever som har en lindrig utvecklingsstörning går i grundsärskolan. Nästan alla elever som går i grundsärskolan kan lära sig att läsa och skriva. Med hjälp av texter och ord kan dessa elever hitta sätt att öka sina kunskaper (Karlsudd 1999:42). För de elever som inte når upp till kunskapskraven i grundskolan på grund av en utvecklingsstörning kan grundsärskolan vara ett alternativ. Precis som i grundskolan så består utbildningen av 9 årskurser och den anpassas efter elevens förutsättningar. Grundsärskolan har en egna kursplaner och kunskapskrav (Skolverket, grundsärskola 2013).
Träningsskola
Elever som inte kan ta till sig undervisningen i grundsärskolan kan gå inriktningen träningsskola. I träningsskolan kan eleverna lära sig att tyda enstaka ord med hjälp av ordbildsmetoden. Undervisningen präglas av social träning och praktiska färdigheter. En annan viktig del av undervisningen är kommunikationsträning (Karlsudd 1999:42).
11
Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången kommer jag att presentera mitt teoretiska perspektiv samt olika författare som alla har skrivit om barn och elever i behov av särskilt stöd. Synen på barn i behov av särskilt stöd har förändrats genom tiden. Den historiska tillbakablicken är avgörande för att förstå hur vi har kommit hit som vi är idag.
En skola för alla
Med hjälp av litteraturen som jag läst kunde jag komma fram till vilka frågor som är relevanta för detta arbete. Min frågeställning om samarbetet mellan grundskolan och grundsärskolan väcktes när jag läste boken ”Perspektiv på en skola för alla” där
författarna gång på gång tar upp olika riktlinjer och bestämmelser som gjort genom åren angående inkludering av elever i grundskolan. Bland annat så skriver de om
Salamancadeklarationen (sid 125) som skrevs 1994. I deklarationen framgår det att skolan ska se elevers möjligheter istället för deras svårigheter. (Brodin & Lindstrand 2010) Denna kungörelse är 20 år gammal och litteraturen som jag läst vittnar även om ännu äldre skrifter om hur man ska skapa en skola för alla genom integrering. Trots att det sedan länge har uppmärksammats att elever ska integreras så upplever jag att dagens verksamheter är för långt ifrån ”en skola för alla”. Därför var min frågeställning högst relevant för att få en inblick hur integreringen ser ut på de tre skolor som jag gjort mina intervjuer. Svaren som jag fick ställde jag sedan mot den litteratur som jag läst för att se om skolorna praktiserar det som litteraturen förespråkar. Min frågeställning angående konsekvenserna av en särskoleutbildning ställde jag för att försöka få en klarhet i hur framtiden kan se ut för de elever som inte läser efter grundskolans mål. Jag ville veta om ”glappet” mellan eleverna i grundskolan och grundsärskolan blir större eller mindre när de sedan kommer ut i arbetslivet.
Särskolans framväxt
12 TIDSPERIOD EXEMPEL PÅ FÖRESTÄLLNINGAR OM UTVECKLINGSSTÖRDA EMOTIONELL INSTÄLLNING TILL UTVECKLINGSSTÖRDA UTVECKLING AV OMSORGSFORMER I. BÖRJAN AV 1900-TALET En utvecklingsstörd är - kronisk sjuk - ärftligt sjuk - inte riktigt klok - en börda för samhället
Avsky Fördömande Avvisande Moraliserande
Speciella institutioner och anstalter t.ex. sinneslöskolor och idiotanstalter II. MITTEN AV 1900-TALET En utvecklingsstörd är - ej vuxen
- som ett barn
- en utvecklingshämmad person Rädsla Nedlåtande Medlidande Överbeskyddande Bortklemande Sjukhus Vårdhem Träningsskola Grundsärskola
III. 1980-TALET En utvecklingsstörd är - en människa som alla andra men med speciella
förutsättningar och behov - en människa med utvecklingsmöjligheter
Accepterande av avvikelsen Likaberättigade
Skall leva med övriga i samhället i så stor utsträckning som möjligt
Integrerad omsorg i så stor utsträckning som möjligt för att nå en så
normaliserad tillvaro som möjligt
1944 bestämdes det att alla barn som var bildbara hade skolplikt. Det gjordes
utredningar av utbildningsanstalterna och efter det krävde det att skolorna behövde en förändring. Diskussioner om integrering började väckas och det fanns en vision om att personer med en utvecklingsstörning skulle leva ett så normalt liv som möjligt med att vad det innebar. 1954 började en särskola växa fram. Till skillnad för
utbildningsanstalterna skulle särskolan likna en skola så mycket som det bara gick. (Berthén 1997:27) Det fanns en grupp med utvecklingsstörda som sågs som obildbara, de kunde vara flerfunktionshindrade och tillbringade sin tid på vårdhem. 1967 började man att betrakta även dessa barn som utvecklingsbara och detta innebar att alla barn fick rätt till utbildning. Detta gjorde att man nu hade två skilda skolor. Särskolan och
13
skapa en enhetlig utbildning, detta innebar att alla skulle få lika mycket tid, plats och hjälp i skolan. . (Egelund mfl 2006:120)
1985 ställs särskolan under skollagen och i början på nittiotalet, i med
kommunaliseringen av skolorna, finns särskolan och grundskolan under samma ledning. Syftet var att minska gapet mellan de båda skolorna och förhoppningen var att elever skulle få det lättare att gå från en skolform till en annan. Detta mötte dock stort
motstånd då många ansåg att kommunerna inte hade den erfarenheten och de resurserna som krävs för att driva en särskola. (Berthén 1997:32) 1991 började man tänka om och resultatet av det är att man insåg att man inte kan ha en enhetlig skolgång utan skolan måste istället vara likvärdig. För att nå upp till en likvärdig skolgång så måste olika elever få olika mycket hjälp och resurser för att klara av samma uppgift. (Egelund mfl 2006:120)
Idag kan särskolan se ut på lite olika sätt. Den kan vara på en skola på ett annat ställe än grundskolan, den kan även finnas i grundskolan lokaler, ibland kan elever som är särskoleinskrivna få sin undervisning i en grundskoleklass. (Berthén 1997:34)
Tidigare forskning
Elever med en utvecklingsstörning är isolerade och mindre accepterade jämfört med sina klasskamrater. Undersökningar har gjorts som visar på att elever i grundskolan inte har någon positiv bild av elever i särskolan. Även då man trott att integrering av elever skulle leda till positiva attityder så tyder mycket på att det är tvärt om. På 70-talet började allt fler särskolor att lokalintegreras på grundskolorna. Trots detta så har ingen social integrering skapats mellan de olika skolorna. (Karlsudd 1999) Det gjordes en undersökning som visade på att systematisk mobbning av särskoleelever inte förekom på skolorna. Eleverna accepterar varandra men trots att negativa relationer är ovanliga så är positiva relationer minst lika ovanliga. (Karlsudd 1999:63) Regeringen tillsatte, 2001, en kommitté som skulle se över särskolan och titta närmre på utbildningen för utvecklingsstörda elever. Direktiven som kommittén hade fått var att se om man kunde ta bort särskolan och integrera alla elever i grundskolan och gymnasieskolan. Inför valet 2002 så sa man att särskolan skulle finnas kvar. Skälet till att ha kvar särskolan ska ha varit att det uppstått en oro hos föräldrarna, till de elever som går i särskolan, att de skulle få en sämre utbildningssituation om de integreras i grundskolan och
14
olika sätt att höja utbildningsgraden i särskolan. (Egelund mfl 2006:128) Argumenten för att behålla särskolan som en egen skolform är att lärarna som arbetar på särskolan har en otrolig kompetens som grundskolelärare inte har. En annan fördel med särskolan är att undervisningen ofta sker i små grupper och lärartätheten är hög, vilket bidrar till att eleverna får en god omsorg och kan ta till sig kunskapen. En av anledningarna att det skrivs in allt fler elever i särskolan kan vara att det är svårt att få extra resurser i skolan och för att få resurs i grundskolan så krävs en diagnos. (Egelund mfl 2006:127)
Inför att 1994 års läroplan gjordes så fanns ett hopp om att alla skolformers läroplaner kulle ligga under samma dokument. Detta skulle visa att alla elever stod under samma nationella mål oberoende på vilken skolgång eleverna gick. Det skulle finnas skillnader på både ämnesmål och kunskapsinnehåll men läroplanmålen skulle vara desamma. När det sedan 2011 införs nya läroplaner är tankarna inte längre desamma. Nu har alla skolformer en egen läroplan. Cambridgeforskare som är insatta i detta ämne menar att om skolan inte har gemensamma nationella mål kan strävan om ett inkluderandesynsätt glida allt länge ifrån verkligheten. (Persson 2011:19,20)
Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan?
Sverige har någon särförskola men majoriteten av alla barn kan skrivas in på förskolan. Där går de flesta, oavsett bakgrund, i integrerade barngrupper. När barnen sedan tar steget upp i den obligatoriska skolan särskiljer man på vissa elever. De elever som inte anses, av olika anledningar, klara av att gå i grundskolan får börja i grundsärskolan. Eleverna som är inskrivna på grundsärskolan har genomgått tester där resultatet visar att de på grund av en funktionsnedsättning inte kommer kunna nå upp till kunskapsmålen i grundskolan och får därför rådet att söka sig till grundsärskolan. Det är vårdnadshavarna och eleven som tar det avgörande beslutet i vilken skolform eleven ska gå i.(Karlsudd 1999:42)
Integrering av elever
För över 60 år sedan var begrepp som integrering och normalisering uppe för diskussion. Fram för allt så var det Bengt Nirje som, i Sverige, förde fram
normaliseringsprincipen. Principen innebar att människor med funktionshinder skulle kunna leva under samma villkor som andra barn och vuxna. Alla ska få leva och växa
15
upp tillsammans i vårt demokratiska samhälle.(Brodin & Lindstrand 2010:81) Även Rabe & Hill poängterar att integrering som mål även är en demokratisk människosyn, alltså att man ser tillgångar i olikheterna och att man ser alla individer som tillgångar i samhället. Själva ordet integrering har använts lite för lättsamt i flera år. Begreppet har använts när man har flyttat in enskilda elever i en grupp där den enskilda eleven på något sett varit avvikande. Det har då varit den inflyttade eleven som ska anpassa sig till gruppen. Detta har lett till att den så kallade inkluderande eleven har blivit mer
segregerad än om den varit i en specialklass. Vikten här är att undervisningen i klassen skall planeras och genomföras på ett sätt som gör att alla elever får möjlighet att använda alla sina resurser för gruppens bästa. Då skapar man en gemenskap i en grupp och medvetet strävar efter ett inkluderande synsätt.(Rabe & Hill 1996:11–13)
Många anser att begreppet integrering är något diffust och för att hjälpa till att få en bättre klarhet på begreppet skiljer man på fyra olika aspekter.
Fysisk integrering, innebär att det geografiska avståndet mellan två grupper reduceras.
Ett exempel på detta är att en särskola lokalintegrerats på en grundskola.
Funktionell integrering, är när två grupper använder sig av samma resurser.
Social integrering, upplevs när det finns någon form av interaktion utan att någon av
grupperna, psykologiskt, känner sig utanför. Med andra ord så upplever alla sig som en naturlig del av gruppen.
Samhällelig integrering, gäller när alla kan utnyttja och påverka sin egen situation i
samhället. Alla har rätt att använda sig av samma resurser och man ingår i en samhörighet med andra. (Karlsudd 1999:49)
Fördelar med integrering av elever
När en elev blir placerad i en specialklass eller i grundsärskolan så automatiskt sänks förväntningarna på den eleven. Eleven kan då lätt bli understimulerad och berövad på sin chans att prestera sitt yttersta. Om eleven får sin undervisning i en grundskoleklass så höjs förväntningarna och detta kan hjälpa eleven att nå sin fulla kapacitet. Elever kan känna sig ensamma och utanför om de undervisas utanför den ”vanliga” klassen. Att inte integrera kan leda till att eleven känner att hen inte räcker till. Det är ett sätt för skolan att ”lösa” problemet genom att flytta eleverna istället för att omorganisera verksamheten så att alla passar in.(Brodin & Lindstrand 2010:72) Genom integrerad
16
undervisning visas det att alla behövs. Så också i vårt samhälle, för att allt ska fungera. Detta sätt att se på det är en demokratiskt motiverad människosyn. (Rabe & Hill 1996:16)
Genom möten med andra människor, i det tidiga livet med familjemedlemmar, senare med andra i t.ex. förskola och skola och privat i de sociala sammanhang barnet ingår, socialiseras barnet och får en eller rent av flera sociala tillhörigheter. (Rabe & Hill
1996:41)
Barnen utvecklas genom att lära och se på andra människor. Barnet får en bredare bild av verkligheten och möter många olika perspektiv och beteende. Detta gör att barnet får förebilder och senare även en social kompetens som hjälper barnet att bygga upp sin egen roll i samhället. (Rabe & Hill 1996:41) I skolan sker mycket att
kunskapsutvecklingen i sociala sammanhang och därför är det av stor vikt att elever integreras i klassgemenskapen för att på bästa vis utvecklas maximalt. Både lärare och elever måste acceptera eleven oavsett vilken elev det handlar om. (Eriksson 1998:7)
Elever som har fått sin undervisning i grundsärskolan har svårt att komma in på utbildningar efter gymnasiesär. De har även svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden vilket leder till att de eleverna går in i daglig verksamhet efter sin skolgång. Det är en stor vidd på elever som går i särskolan och när de inte kan få den kunskapen och det arbetet som de klarar av påverkas deras livsvillkor och identitet för resten av livet. Att ha tillhört en särskola innebär begränsningar för personens framtids utsikter.(Socionomen, 2011)
Nackdelar med integrering av elever
Antalet elever som ska samsas om samma yta är en stor nackdel med integrering. Många elever mår bäst och lär sig mest i små, välstrukturerade klasser/grupper. Detta ser man tydligt på elever som har autism. Även elever med en grav hörselskada fungerar bättre i små grupper.(Brodin & Lindstrand 2010:136) Än idag lever negativa attityder och värderingar kvar angående personer med en utvecklingsstörning. Detta kan spela roll när olika elever integreras i ett klassrum. Undersökningar har visat på att både elever och lärare upplever att integrerade särskoleelever har lägre status än övriga klassen. ( Eriksson 1998:20) Resurserna ute på skolorna minskar och de elever som ”faller ur ramen” får mindre utrymme för den hjälp som de behöver. För att elever ska få mer hjälp i skolan kräver skolan allt som oftast att eleven ska diagnostiseras. Om
17
eleven har en diagnos finns det en liten pott pengar som kan användas för att sätta in mer resurser i klassen. Då många elever som, behöver fler vuxna i klassrummet förutom läraren, inte har en diagnos gör det att klimatet och miljön blir stressig och bråkig. (Brodin & Lindstrand 2010:57) Lärarkompetensen att möta integrerade elever är inte tillräckligt. De djupgående kunskaperna som krävs för att klara av att möta alla elever är något som läraren inte har. ( Eriksson 1998:29)
Internationell forskning om integrering av elever
1981 bestämdes det i USA att elever med någon form av handikapp ska få utbildning som tillgodoser deras kunskaper och deras styrkor fullt ut. 1990 ändrades innebörden av denna bestämmelse då man ansåg att man skulle inkludera dessa elever i skolor. Förr gick dessa elever i speciella skolor i någon form av träningsprogram och fick inte den kunskapen som det nu ansågs att de kunde tillgodose. (Jenkinson 1997:25)
Liknande bestämmelser gjordes i Australien, där forskare menade att varje barn har rätt till att undervisas med ”normala” elever i ett klassrum. (Jenkinson 1997:26)
Jenkinson (1997) skriver att förespråkarna för ett inkluderande synsätt såg att
specialklasser och separata skolsystem var orsaken till många problem i skolan. Lärare och ledningen på skolan var snabba med att förflytta elever till specialklasser för att de störde undervisningen på olika sätt, men det fanns ingen intention att se på sitt eget klassrum och sin egen undervisning och ändra det för att undervisningen skulle passa alla elever.
I Norge skrevs begreppet ”den inkluderande skolan” 1997 in i läroplanen. Detta efter att Norge skrivit på Salamancadeklarationen om den inkluderande skolan. Tyvärr är det så att man i läroplanen inte klargör vad denna inkludering innebär och hur detta begrepp ska förhålla sig till andra begrepp i läroplanen som specialundervisning och anpassad undervisning. Enligt forskare är begreppet fortfarande en politisk term och inget som skolan arbetar för i deras dagliga verksamhet. (Egelund mfl 2006:141) En studie som genomförts i Norge visar resultatet på att av de elever som var i behov av särskilt stöd och som fick sin undervisnings hjälp i klassen under år ett på gymnasiet hade 24 procent kommit ifatt kunskapsmässigt innan slutet av år tre. Av de elever som fått sin
undervisning i specialklasser var det nio procent som kom ikapp kunskapsmässigt i slutet av år tre. (Brodin & Lindström 2010:135) 1994 samlades över 300 deltagare i Salamanca i Spanien. 25 internationella organisationer och 92 regeringar fanns
18
representerande. Målet med sammankomsten var att se vägar som gör att elever i behov av särskilt stöd skall integreras och få sin utbildning med andra elever. Man kom bland annat fram till att grundskolan måste bli bättre på att undervisa alla elever innanför skolans ramar. Grundskolans lärare måste även få mer kunskap i olika
undervisningsmetoder och få hjälp med att anpassa innehållet i undervisningen så att alla elever kan berikas av det. (Persson 2011:20)
19
Metod
Jag har valt att använda mig av intervjuer, en kvalitativ metod, i detta examensarbete. För att samla in informationen som jag behöver så kommer jag använda mig av
semistrukturerade intervjuer. Då min frågeställning är något oklar och då jag önskar få en helhetsförståelse om ämnet så använder jag mig av ett induktivt angreppssätt. När man pratar om vilka metoder man kan använda så brukar man prata om två huvudtyper av metoder. Den ena är kvalitativa metoder och den andra är kvantitativa metoder. En kvalitativ metod kan var en intervju, där informanten utformar egna svar på frågorna. En kvantitativ metod kan vara en enkätundersökning där informanterna fyller i redan utformade svar. (Larsen 2009:21)
Kvalitativ metod och kvantitativ metod
En kvalitativ metod är djupgående och kan beskriva och tolka olika svar. Här kan man ställa en fråga som: Varför går vi i skolan?
Fördelarna med en kvalitativ metod är att man kan minimera bortfallet i med att man träffar informanterna ansikte mot ansikte. Man har då även möjlighet att ställa följdfrågor vilket kan leda till en djupare förståelse om ämnet och missförstånd kan redas ut direkt på plats. (Larsen 2009:26)
Nackdelarna är att det kan vara svårt att få ärliga svar då informanten inte kan vara anonym när man sitter mitt emot intervjuaren. Det kan även vara så att man som
intervjuare styr samtalet dit man själv vill att det ska komma och att informanten svarar vad hen tror att intervjuaren vill höra. (Larsen 2009:27)
En del kritiker menar även att det kan vara problem med generalisering. Frågan är om man kan dra en slutsats, som gäller överlag, när man intervjuat få personer. Bryman (2008:369) menar att kvalitativ forskning inte ska bli resultatet av populationer utan skall generaliseras till teori.
En kvantitativ metod visar svar som man kan kvantifiera, alltså data som siffror och mängder. Det är det vanligt att man kategoriserar svaren man får. Här kan man ställa en fråga som: Hur många skolår är obligatoriska i den svenska skolan?
20
Fördelar med en kvantitativ metod är att man får korta svar till sina ställda frågor. Det blir till och med mer tydligt om man använder sig av gjorda svarsalternativ. Svaren kan vara ärliga då man oftast svarar anonymt och vågar vara ärlig. Metoden kan vara tidssparande då man kan skicka ut frågeformulären elektroniskt och behöver då inte lägga tid på att boka tider och träffas med alla informanterna. (Larsen 2009:25)
Nackdelarna kan vara att det är svårt att få en förståelse om ämnet om man inser att man behöver svar på några följdfrågor. Underlaget kan vara för tunt vilket kan leda till att man drar slutsatser utan att ha den rätta informationen. Men om förarbetet är riktigt gjort och genomtänkt så kan detta undvikas då man förhoppningsvis ställer alla de frågor som man behöver för att dra sin slutsats. (Larsen 2009:26)
Några skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är siffror kontra ord. Där de kvantitativa svaren framställs med hjälp av siffror som exempel ett diagram. De
kvalitativa svaren presenteras istället med hjälp av ord och meningar. En annan skillnad är att i en kvantitativ undersökning är det forskarens intresse och frågor som styr vilka svar som ska komma fram medan det i en kvalitativ intervju är deltagarens intresse och svar som styr vilket resultat det blir.(Bryman2008:371) Det finns även likheter mellan de båda metoderna. Oavsett vilken metod som forskaren väljer så vill hen få besvarat sina problemformuleringar eller forskningsfrågor. Både metoderna innebär att man samlar in data för att sedan relatera svaren till existerande litteratur. I metoderna så vill forskaren visa att och om det finns variation i svaren och om dessa variationer har något samband. (Bryman 2008:373)
Intervju
En intervju är inte som ett samtal. I ett samtal är personerna jämlika medan de i en intervju har olika roller där en frågar och en svarar. En intervju har som mål att samla in information om något eller några specifika ämne eller ämnen. (Lantz, 2007:11)
Inför en intervju är det viktigt att utforma en intervjuguide. Viktigt att tänka på är att man börjar med frågor som ligger lite i periferin till huvudfrågan. Man kan börja med att fråga om bakgrund och erfarenheter, detta gör man med syftet att få informatören att känna sig avslappnad och bekväm. För att sedan leda in frågorna på det ämnet som man
21
vill beröra. Det kan vara en fördel att avsluta intervjun med några generella frågor för att få ett bra avslut. (Dalen, 2007:31)
Urval
Jag la ingen vikt i att rikta in mig på att intervjua en förutbestämd person. Jag är fullt medveten att intresset för att ställa upp på en intervju mitt i terminen inte direkt är högt. Jag valde helt enkelt att ta kontakt med flera olika grundsärskolor och grundskolor där jag tagit reda på att det finns ett samarbete skolorna emellan. Men hur detta samarbete ser ut skiljer sig från de olika skolorna.
Jag hade turen att få tre informanter som ville ställa upp på intervju. Dessa tre personer arbetar med liknande men ändå helt olika elevgrupper. En informant arbetar i
grundskolan med elever som är grundskoleinskrivna och elever som är inskrivna på grundsärskolan. Den andra informanten arbetar i en särskola som är lokalintegrerad på en grundskola och den tredje informanten arbetar i en grundsärskola men med
inriktning träningsskolan. Detta gav mig en bred bild om hur elever kan undervisas i olika skolgångar och det gav mig en djup bild om hur elever kan vara integrerade i olika verksamheter.
Genomförande
Jag började med att skriva ett brev och skickade ut detta brev till samtliga särskolor i Malmö kommun och till de närliggande kommunerna. I brevet skrev jag vem jag är och vad det är som jag ville ha hjälp med. Efter någon dag så var det tre personer som svarat mig. Jag bestämde träff med dessa personer för att genomföra min intervju. Jag träffade två av informanterna på deras arbetsplats i egna rum bakom stängde dörrar. Den tredje intervjun skedde på arbetsplatsen men inte bakom stängde dörrar. Detta var informanten själv som ville ha de så och jag upplevde det som befriande att sitta i lite ljud och rörelse. Det var den sista intervjun som jag kände att jag kom åt den känslan som jag strävar efter att nå under en intervju. En känsla av trygghet och ärlighet.
Bearbetning av insamlat material
Jag transkriberade det materialet jag hade. Alltså så översatte jag det talade språket till skriftspråk. Då jag skriver denna uppgift ensam så hade jag inte annat val än att
22
transkribera alla intervjuerna själv. Dock så ser jag detta som en fördel som uppdelat material inte kan införa. Det var jag som genomförde alla intervjuerna, jag såg och tolkade informanten. Detta gjorde det lättare att få med allting i transkriberingen och på så sätt inte riskera att missa något.
Forskningsetik
Jag har under hela arbetets gång följt de forskningsetiska principer som krävs vid forskning. Här följer de fyra kraven som enligt Forskningsetiska principer (hämtad 2014) skall följas.
1. Informationskravet. Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
23
Resultat
Utbildning/arbetsplats
Lena examinerades som textillärare i början på 80-talet och har arbetat inom skolan sedan dess. Hon har gått fortbildning i svenska som kommunen anordnade.
”Jag kände att jag ville bli lärare, jag har varit aktiv inom elitidrott så från början tänkte jag idrottslärare. Samtidigt så kanske det skulle bli lite mycket, med idrott både på arbetet och på fritiden. Det var min mamma som sa att jag kunde bli textillärare och på den vägen är det”
Det primära för Lena var att bli lärare, sen är det klart att det underlättar för
undervisningen om läraren har ett eget intresse i det hon lär ut. Förutom textilslöjd så har Lena undervisat i bild och i svenska. Lena har textilundervisning för
grundskoleeleverna i åk 3-6 och sen har hon textilundervisningen för de elever som är inskrivna på grundsärskolan. Hon arbetar i arbetslag på mellanstadiet. Varje gång eleverna från grundsärskolan har slöjd så är där en pedagog från grundsärskolan med inne i textilsalen.
Allan är utbildad lärare med samhällskunskap som huvudämne. Han har behörighet att undervisa från förskoleklass upp till år 6. Han examinerades från lärarutbildningen 2010 och läser nu till speciallärare på halvfart samtidigt som han arbetar 100 procent. Allan säger att han läser vidare till speciallärare för att det är krav att man innan 2018 ska vara utbildad för att få arbeta i grundsärskolan. Redan innan Allan började läsa till lärare, visste han att han ville arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Efter sin examen har han arbetat som stöd för tre särskoleinskrivna elever i grundskolan och nu arbetar han i en särskoleklass. Särskolan arbetar i lärarlag med fem till sex personer och de jobbar med sinnena och med mycket bilder. Allan menar att det sätt som de arbetar på skulle fungera även i grundskolan. Alla lektioner, mer eller mindre, undervisas inne i
klassrummet.
Kent gick fritidsledarutbildningen och examinerades från den 2003. Efter att ha arbetat ett par år på fritids på en särskola, tog han tjänstledigt och vidareutbildade sig till specialpedagog. När Kent läste till specialpedagog så pågick ett lyft för att få fler att söka till specialpedagog. Detta innebar att CSN gick in och stöttade så att studenterna
24
inte behövde ta höga lån utan det mesta av pengarna var bidrag. Kent kände och visste, innan han började utbilda sig, att det var specialpedagog han ville bli. Han ser en otrolig fördel med att vara specialpedagog, då han inte är begränsad till att arbeta på en skola, utan hans kompetens har breddat hans yrkesmöjligheter och så har han fått bättre valmöjligheter. Kent arbetar i ett eget rum med en till en undervisning, han är även i en klass och så har han idrottslektionerna. Han trivs med sitt arbetssätt och tycker om att han får en chans att lära känna varje elev på djupet. Han träffar upp till 20 elever varje dag. De arbetar i arbetslag på fem vuxna. Trots att det är en specialpedagog som Kent är så är hans anställning mer som en lärare med specialpedagogiska kunskaper.
Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan?
De flesta elever, som idag går på de särskolorna som mina informanter arbetar med, har gått i vanlig förskola och sedan börjat på grundsärskolan när de började år ett. Allan har två eller tre elever som började i grundskolan men som senare har blivit överskrivna till särskolan istället. I de tre olika kommunerna finns ingen särförskola utan barnen är integrerade i förskolan och i förskoleklassen.
Integrering av elever
När jag intervjuade mina informanter och kom till frågorna om integrering svarade de på följande sätt. På Lenas skola är särskolan lokalintegrerad. De har två egna klassrum men kapprum delar de med förskolebarnen. Lena förklarar att de elever som är
inskrivna på särskolan äter middag när förskoleklasserna gör det och har middagsrast med dem också. Förmiddagsrasten har hela skolan samtidigt. Utemiljön är uppdelad mellan de yngre eleverna medan de äldre får lov att röra sig fritt över hela skolgården. Musiklektionerna är ibland särskolan själv och ibland är de integrerade. Särskolan har för få elever inskrivna för att de ska klara av att ha en idrottslektion tillsammans så det har de med andra klasser. Där beror det på mognad och fysisk storlek vilken klass de integreras i.
Särskolan är lokalintegrerad men samarbetet skolorna emellan kunde enligt Allan vara mycket bättre. De delar matsal och idrottshall. Alla förmiddagsraster har de på samma tid. Men trots att de delar skolgården så är de särskoleinskrivna eleverna oftast själv.
25
Skolan har haft någon kamratstödjardag tillsammans och en elevensval lektion där eleverna varit integrerade. I Allans klass går där en elev som har de praktiska och estetiska ämnena tillsammans med en grundskoleklass.
”Det har precis skett en omorganisation i ledningen på skolan och en del personal har blivit uppsagda. Detta har lett till att samarbetet inte är lika frekvent nu som innan. Nu har alla elever någon gemensam sångstund per år, Lucia bland annat” Kent
Särskolan ligger på en grundskola men särskolan har egna klassrum och korridorer. De gemensamma ytorna på skolan är matsal, idrottshall och utemiljön. De elever som kan, har en del lektioner i en grundskoleklass. Detta är svårt vid de teoretiska ämnena men fungerar oftast bra när det är praktiska ämnen. Någon gång per år samlas alla elever och sjunger tillsammans, vid Lucia till exempel.
Fördelar med integrering av elever
Alla tre informanterna var ense om att integrering har många fördelar. Alla tyckte att man ska integrera så mycket som det går, men att man alltid måste se till individens bästa. För Allan innebär detta att alla elever ska integreras i grundskolan, det är hans mål. Lena menar att en del lektioner kan alla integreras men att de särskoleinskrivna eleverna behöver en egen miljö med ett annat arbetstempo ibland. Kent anser att integrering är möjlig med en del elever i de praktiska ämnena men ser svårigheter att integrera i de teoretiska ämnena.
Lena tycker att det blir ett naturligt bemötande. Man ser och upplever att alla människor är olika. På hennes skola är det inget konstigt med olikheter.
”Det är bra att se att eleverna på särskolan är kompisar de med”, Lena
Om det finns någon rädsla mellan eleverna så kan den försvinna med hjälp av att alla elever lär känna varandra. Både Kent och Lena pratade om att särskoleeleverna får positiva förebilder och att grundskoleeleverna kan göra att särskoleeleverna blir lite bättre. De ”drar” de framåt och särskoleeleverna lyfter sig lite och tar efter vad andra elever gör. Alla tre anser att eleverna får tidigt en uppfattning om hur samhället ser ut. Grundskoleeleverna som gått integrerat kan få en annan förståelse och många är måna om alla elever och hjälper gärna till om det behövs.
26
”Det är positivt om elever möts så tidigt som möjligt. Främst ur ett demokratiskt perspektiv då vi alla lever och ska leva i samma samhälle. Det är bra att mötas och att lära av varandra.” Allan
Nackdelar med integrering av elever
”Det är svårt att inkludera alla elever på textillektionerna. Jag har stora grupper med 14-15 elever. Särskoleeleverna skulle drunkna i det, i allt buller och så.” Lena
Allan har svårt att se några nackdelar. Mobbning skulle kunna vara en nackdel. Allans vision är att alla elever ska vara inskrivna i grundskolan. Han kämpar varje dag med att få alla sina elever ett steg närmre grundskolan. Kent anser att nackdelarna med
integrering kan vara att linjen är så fin och tunn mellan när det fungerar med integrering och när det inte gör det. Det kan bli fel att integrera elever i stora grupper. En del elever är så pass ”speciella” och det är av största vikt att situationen inte blir kränkande. Integrering är bra om alla elever upplever det som bra.
”Det kan hända saker, hur vet man att det inte är kränkande?” Kent
Konsekvenser
Det har dykt upp ett och annat ”fall” i media där unga vuxna anser sig ha varit
felplacerade i skolan, De har läst under särskolan och gått miste om den kunskapen som grundskoleeleverna får. En elev som Lena undervisade, som var särskoleinskriven, förstod senare att hen har fått fel skolgång och efter en del tester så visade sig att hen skulle gått i grundskolan. Detta är så klart tragiskt då denne elev har svårt att läsa in all den kunskapen som hen inte fått ta del av i särskolan. Lena säger att de aldrig
uppfattade det som om den eleven inte skulle gått i särskolan. Hon fortsätter och säger att hon ibland ser elever i grundskolan som kanske skulle behöva läsa efter särskolans kursplaner. En gång så hade Allan en elev som Allan ansåg var felinskriven på
särskolan. Han stöttade denna elev till att söka till en skola som arbetade med att integrera eleverna i grundskolan så att hen inte skulle hamna för långt efter sina
jämnåriga fram tills nästa utredning kunde göras. Om en elev går i särskolan så har den eleven sämre chanser att läsa vidare på en utbildning senare i livet.
”Jag har aldrig mött någon elev som enligt mig har varit felplacerad på särskolan, men det är klart att de finns, de felinskrivna eleverna. Både här och i grundskolan” Kent
27
Eleverna får inte betyg, i den bemärkelsen, i särskolan som ger de behörighet att läsa vidare efter grundsärskolan. Den finns gymnasiesär och särvux men dessa utbildningar medför, även de, begränsningar. Men elever kan ta till sig kunskapen och bemästra den på ett annat sätt när de läser på särskolan. Det är ett annat tempo och en annan studiero som vissa elever behöver för att förstå vad de studerar.
”Kunskapen som vi lär ut får de inte på papper i form av ett betyg, utan de får det med sig för livet” Kent
Kursplaner
Två av mina tre informanter arbetar inom särskolan medan den tredje informanten arbetar i grundskolan. Det är de två informanterna som arbetar inom särskolan som har svarat på mina frågor om kursplanerna. Den tredje är inte tillräckligt insatt i särskolans kursplaner för att svara på intervjufrågorna.
Allan är nöjd med särskolans kursplan men han har en förhoppning att en dag arbeta under samma kursplan som grundskolan. En skola för alla i stället för två skolor. Kent är även han nöjd med särskolans kursplan. Fördelen med denna nya kursplan är att det finns en röd tråd från träningsskolans kursplan till särskolans kursplan och till
grundskolans kursplan. Vilket gör att man kan sätta de höga mål som eleverna kan nå upp till. Där särskolans högsta mål slutar, där tar grundskolans mål vid. Kent tycker att det hade varit för svårt om alla läst under samma kursplan, då Lgr 11 är alldeles för svår att bryta ner till den nivån som behövs på särskolan.
28
Analys/diskussion
I denna del av arbetet kommer jag att analysera resultatet av intervjuerna men hjälp av litteraturen som jag presenterat i litteraturgenomgången. Både i litteraturavsnittet och i resultatdelen har jag delat upp arbetet under snarlika rubriker. För att vara tydlig kommer jag i analysdelen använda mig av liknande indelningar.
Vilka bakgrunder har elever i särskolan?
Alla tre informanterna berättar om hur alla förskolebarn är integrerade i barngrupper fram till dess att den obligatoriska skolgången tar vid och barnen blir elever. Då segregeras en skara elever från grundskolan och eleverna får olika utbildningar. Detta stämmer väl överens med det som Karlsudd (1999) skriver i sin bok. Han menar att mer än 90 % av begåvningshandikappade barn går i integrerade barngrupper i förskolan. Endast ett fåtal förskolor i Sverige har en viss sorts specialavdelningar för vissa barn. Han menar också att det vid skolstart, många gånger, sker en särskiljning mellan eleverna. (Karlsudd 1999:39)
Integrering av elever
Under mina tre intervjuer med informanterna upplevde jag att de alla tre hade svårt att formulera några av sina svar. Det kändes som om de fick tänka till några gånger innan de svarade. Jag upplevde det som att de tänkte mycket på hur de skulle formulera sig för att låta politiskt korrekt. Denna upplevelse bygger jag på de olika orden som de
använde, hur de benämnde sina elever och hur de på något sätt önskade att verkligheten såg annorlunda ut än vad den gör. Framför allt så märktes det tydligt när vi pratade om integrering och hur de arbetade med att integrera elever. Brodin och Lindstrand (2010) skriver att det redan på 1950- och 1960-talen diskuterades om integrering av elever i skolan. Vid frågan om särskolans elever integreras med grundskolans elever svarade alla att de integreras. När de sedan började förklara hur de integreras så märkte de ganska snabbt att, förutom vid enstaka lektionstillfälle och enstaka elever, det bara integrerades vid luciafirande och andra högtider. På Lenas skola var tillfällena något fler då de särskoleinskrivna eleverna har idrottslektionerna med grundskolans elever. Alla tre svarade enhetligt att det är lättare att integrera elever med varandra på de praktiska ämnena än på de teoretiska ämnena. Karlsudd (1999) skiljer på fyra olika begrepp som
29
man kan integrera på. De är fysisk integrering, funktionell integrering, social integrering och samhällelig integrering. På mina informanters skolor är särskoleeleverna fysiskt integrerade, då de går i lokaler inne på grundskolan, de är även funktionellt integrerade i och med att de använder samma resurser så som matsal, idrottshall och utemiljön. Samhällelig integrering som innebär att alla ingår i en samhörighet med varandra upplever jag utifrån de svar som jag fått att särskoleeleverna inte är. Den sociala integreringen är det mycket lite av och alla informanterna svarade att de önskar att det fanns mer social integrering mellan eleverna.
Fördelar med integrering av elever
Lena ser många fördelar med integrering, både i skolan och senare ute i arbetslivet. Hon fortsätter att berätta att en av fördelarna är att man får mötas tidigt och se att alla
människor är olika och att arbeta med de olikheterna på ett positivt sätt. Ur en kunskapsgivande synvinkel är social integrering att föredra. Detta på grund av att eleverna får en social kompetens som gynnar dem ut i vuxenlivet. (Rabe & Hill 1996:41) Även Eriksson (1998) poängterar att kunskapsutvecklingen ofta sker i det sociala och att det är lättare för elever att lära i integrerade miljöer. (Eriksson 1998:7) Kent pratar om att de särskoleinskrivna eleverna får positiva förbilder, både socialt och kunskapsmässigt, i de grundskoleinskrivna eleverna. Detta stämmer överens med det som Brodin & Lindstrand (2010) skriver om att förväntningarna höjs på elever som får sin undervisning i en grundskoleklass och att grundskoleeleverna prestationer hjälper särskoleeleverna att nå sin fulla kapacitet. (Brodin & Lindstrand 2010:72) Även Allan säger att elever lär av varandra, och för att göra det måste de träffas och undervisas gemensamt. Rabe & Hill (1996) menar att den sociala integreringen är viktig då den visar på att alla elever behövs och att möte som blir mellan elever hjälper eleverna att skapa sociala tillhörigheter.(Rabe & Hill 1996:41) Även Jenkinson (1997) skriver att om man har en skolgång skulle det resultera i att skolan har mer pengar att använda på vuxna i klassrummen. Istället för att ha specialpedagogerna i särskolan så ska de följa med in i grundskoleklasserna när eleverna integreras. Det skulle vara en fördel att integrera skolorna då grundskoleeleverna hade förutom läraren fått en specialpedagog i klassrummet som finns till hjälp för alla eleverna. Hon fortsätter med att skriva att de särskoleinskrivna eleverna hade fått hjälp att prestera mer genom att se och lära av alla elever i gruppen.
30
Nackdelar med integrering av elever
Barn är enskilda individer som reagerar olika på olika situationer. När man arbetar med barn så gäller det att man kan se varje enskild individ och förstå deras behov för att lyckas med gruppen/klassen. Alla människor påverkas av miljön som vi befinner oss i.
Egelund, Haug och Persson (2006) skriver i sin bok att det kan vara en nackdel att integrera döva elever med hörande då de förlorar teckenspråket i en klass där alla inte pratar med tecken hela tiden. De fortsätter att skriva om hur elever kan i
specialklasser/grupper blomma upp med jämlika och på så vis utvecklas. Allan såg inga nackdelar med att integrera alla elever, han menar på att skolan och utbildningen kan formas så att den passar eleverna oavsett vilka elever det är. Både Lena och Kent såg däremot nackdelar med att alla elever ska undervisas tillsammans. Lena menar att särskoleeleverna behöver en annan studiero och tempo. Det är svårt att skapa det i en grundskoleklass. Detta menar även Brodin & Lindstrand (2010) är en nackdel med integrering, de skriver att grundskolan har små ytor till många elever. Kent pratade mycket om att man måste se på individen. Han fortsatte med att säga att vissa elever är så pass ”speciella” att det kan bli svårigheter att integrera på grund av att situationen kan bli kränkande. Inte bara för särskoleeleven utan även för grundskoleeleven. Detta med kränkning och negativa attityder skriver Eriksson (1998) om i sin bok. Han visar på undersökningar som har gjorts där både elever och lärare anser att särskoleelever har en lägre status än grundskoleelever. Elever i behov av särskilt stöd blir fler och fler, detta leder till att resurserna på skolan inte längre räcker till. 21 procent av de elever som är inskrivna i den obligatoriska skolan är i behov av särskilt stöd. Tyvärr är det så att alla dessa inte får den specialpedagogiska hjälp som de behöver. Grundsärskolans elever har ökat från 0,9 procent till 1,4 procent de senaste åren. (Brodin & Lindström 2010:134) Om de grundskoleinskrivna eleverna inte kan få den hjälp som de behöver i skolan hur ska då skolan räcka till även för de särskoleinskrivna eleverna?
Konsekvenser
Samtliga informanter pratar om att det är positivt att man som barn ser hur samhället ser ut. De menar på att om man integrerar särskolan med grundskolan så speglar det hur vårt samhälle ser ut. Här tycker jag att det är tvärt om, att samhället speglas genom att inte integrera särskolan i grundskolan. Enligt mig så är inte alla människor integrerade i
31
samhället. Många gånger arbetar de före detta särskoleinskrivna eleverna i någon form av daglig verksamhet, segregerade från det ”vanliga” arbetslivet. Allan förklarar att han alltid arbetar för att alla särskoleinskrivna elever ska integreras i en grundskoleklass och förhoppningen är att de ska läsa under grundskolans kursplaner. Hans mål är att ha en gemensam skolgång för alla elever. Detta på grund av att de elever som får sin
utbildning på särskola inte får ta del av den kunskapen som lärs ut i grundskolan. Detta resulterar i att det blir mycket svårt, nästan omöjligt, att vidareutbilda sig efter
gymnasiesär. Brodin & Lindström (2010:135) presenterar en forskning som gjort i Norge där elever i behov av särskilt stöd har medverkat. En del elever fick sin
undervisning i specialklasser och en del fick hjälpen i klassrummet. Resultatet var att fler än dubbelt så många elever som efter det tredje året på gymnasiet hade kommit ikapp kunskapsmässig när de integrerades i klassrummet. Kent pratar om att de särskoleinskrivna kan läsa vidare på gymnasiesär och särvux men får aldrig den breda kunskapen som grundskoleelever får. Däremot blir de undervisade på ett sådant sätt att kunskapen som de får kan de ta till sig och bemästra på ett sätt som de hade haft svårt att göra i en grundskoleklass.
När Kent och Allan fick frågor angående för- och nackdelar med särskolans kursplan tyckte de inte likadant. Kent menar att den nya kursplanen i särskolan är bra och han ser det som positivt att det nu finns en röd tråd med grundskolans kursplan. Där särskolans högsta mål är tar grundskolans lägsta mål vid. Vilket innebär att man kan
individanpassa målsättningen och ge eleverna höga mål som de klarar att nå upp till. Allan vill att man ska skriva om grundskolan kursplan så att den passar elever i båda skolgångarna. Som jag tidigare skrev så vill Allan att alla elever ska vara inkluderade i samma skolgång med samma mål.
Egna tankar och funderingar
Kan man integrera alla elever i ett klassrum? Om skolorna hade ändrats, om man hade fler vuxna i klassrummen och många små grupper i den lite större klassen hade
förmodligen särskoleinskrivningarna minskat. Tyvärr finns det verken pengar eller skolor som har den ytan som hade krävts för att detta skulle bli möjligt. Skulle en skola för alla gynnat alla elever? Jag upplever efter mina intervjuer att det inte skulle vara den ultimata skolgången. För att utbildningen ska vara lika för alla måste den vara olik. Jag håller med mina informanter att samspelet mellan de båda skolgångarna kunde varit
32
mycket bättre. Samtidigt behövs särskolan för en del elever. För att dessa elever ska få ut max av deras skolgång behöver de tempot och undervisningssättet som finns i
särskolan. Jag känner att vi inte är redo för att integrera alla i en skola. Idag är vi snabba med att ställa diagnoser men vi är inte lika snabba med att hitta på sätt att leva med dessa diagnoser. Här är särskolan långt fram i utvecklingen. De arbetar mycket med sinnena och kan genom sin kunskap lära ut olika elever på ett bra sätt. Enligt mina erfarenheter har grundskolan en del personal, specialpedagoger, som kan mycket om olika sätt att lära ut men många lärare besitter inte denna kunskap. Det är sällan som man ändrar miljön för att den ska passa eleven. Man försöker i stället att ändra eleven för att passa in i miljön.
Slutsats
De tre pedagoger som jag har intervjuat anser att grundskolan och särskolan har ett samarbete. Tyvärr är detta samarbetet begränsat och samtliga pedagoger anser att samarbetet på deras skolor kan bli bättre. Informanterna menar att de negativa
konsekvenserna av att ha läst efter särskolans mål är många. En negativ konsekvens är att det krävs mycket av en elev som vill vidareutbilda sig då eleven måste läsa upp sina betyg och utöka sina kunskaper för att nå grundskolans mål. En annan negativ
konsekvens att eleverna blir begränsade i vilka yrken som de kan få när de blir vuxna. Detta på grund av att man behöver ha en utbildning för att bli anställd på de flesta arbeten idag. Som förslag till fortsatt forskning så hade jag tyckt att det var intressant att observera några lektioner i grundsärskolan. Detta för att få en inblick i hur
undervisningen går till och på så vis jämföra detta med mina egna erfarenheter om grundskolans lektioner. Det hade även varit intressant att på ett diskursteoretisk sett analysera de två olika läroplanerna för att se skillnader och likheter.
33
Referenslista
Berthén Diana (1997) Förberedelse för särskildhet, Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling,Karlstad Universitetstryckeriet
Brodin Jane, Lindstrand Peg (2010) Perspektiv på en skola för alla, Lund: Studentlitteratur
Bryman Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder, Kina: Liber
Dalen Monica (2007) Intervju som metod, Malmö: Gleerups
Egelund Niels, Haug Peder, Persson Bengt, Inkluderande pedagogik i skandinaviskt
perspektiv, 2006 Nacka: Liber AB
Ericsson Inger (2008) Särskoleelever i vanliga grundskoleklasser, Malmö
Förhammar Staffan (1991). Från tärande till närande: Handikapputbildningens
bakgrund och socialpolitiska funktion i 1800-talets Sverige (Stockholm
studies in history, nr. 43). Doktorsavhandling, Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Jenkinson Josephine (1997) Mainstream or special?Educating students with disabilities Cornwall: T J press
Karlsudd Peter (1999) Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg, Kalmar
Lantz Annika (2007) Intervjumetodik, Studentlitteratur
Larsen Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt, Malmö: Gleerups
Persson, Bengt (2011) Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola, Borås: Responstryck AB
Rabe Tullie, Hill Anders (1996) Boken om integrering, Ide Teori Praktik, Malmö: Berlings
34 Forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2014-02-14) Skolverket, grundskolan (2013) http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/grundskola (Hämtad 2014-02-12) Skolverket, grundsärskola (2013) http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/grundsarskola (Hämtad 2014-02-11) Skolverket, läroplaner (2013) http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser (Hämtad 2014-03-11) Socionomen (2011) http://www.socionomen.nu/text/sarskolan (Hämtad 2014-03-12)
