• No results found

En tidskrift med bredd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En tidskrift med bredd"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Anders Sonesson och Ann-Sofie Henriksson

En tidskrift med bredd

Tidskriften tillämpar kollegial granskning för bidrag av typen ”Artikel”. Övriga bidrag granskas redaktionellt. För mer information hänvisas till

http://hogreutbildning.se/page/om-tidskriften

issn 2000-7558 © Högre Utbildning

http://www.hogreutbildning.se

Ledare Högre utbildningVol. 2, Nr. 2, 2012, 65-66

Den som har följt Högre utbildning sedan starten kan inte ha undgått den tematiska bredd som de publicerade bidragen uppvisat. Detta kan delvis förklaras med att våra författare är verksamma vid olika lärosäten (ibland också olika länder), i olika roller och inom olika ämnes-områden och utbildningsnivåer. Men vi vill påstå att bredden även speglar en komplexitet som ryms inom det enskilda ämnet eller utbildningen, en komplexitet som många verksamma inom högre utbildning är välbekanta med. Därför ser vi inte bredden som ett problem utan som en styrka. Våra författare har ansträngt sig för att göra sina bidrag relevanta även för dem som inte delar deras undervisningssammanhang eller ämnesområde och de har fått gott stöd från både granskare och redaktörer.

Bidragen i detta vårt andra nummer för 2012 är inget undantag från de föregående, de täcker in en ansenlig bredd. Först ut bland de kollegialt granskade artiklarna är Ekholm som skriver om handledning av examensarbeten utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och tar hjälp av bl.a. Lev Vygotskij och dennes ”zone of proximal development” (proximala utvecklingszon). Ekholm hjälper oss att urskilja roller, relationer och processer i handledningen och ger läsaren en mycket användbar begreppsapparat.

Ideland, Malmberg, Ek och Jönsson identifierar två samhälleliga utbildningsdiskurser, ”marknadifiering” och ”akademisering”, och har studerat hur dessa, i form av reformer och påbud, hanterats av prefekter inom olika ämnen och institutionskulturer. Författarna argu-menterar för en mer differentierad diskussion om de förändringar som högskolan genomgår. Olika institutioner ställs inför mycket olika utmaningar beroende på ämnesområde, tradition och personalsammansättning, och kan också komma att förändras i mycket olika riktning.

Lundqvist och Benner tar sig an forskarutbildningen och ställer frågan: ”Är det möjligt att förena målet om självständig och kritisk forskning med kravet på forskningens nyttiggörande?”. För att belysa denna frågeställning har författarna genomfört en fallstudie och undersökt hur dessa utbildningsmål hanteras på institutions- och fakultetsnivå. Läsaren får också en bakgrund till den ”tredje uppgiften” och dennas varierande innebörd.

Runt om i världen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) kommit att prioriteras i skolan, så även i Norge. Förutom den ständigt närvarande frågan om utrustning och infra-struktur finns den minst lika stora frågan om IKT-didaktik och lärarnas digitala kompetens. I detta nummers fjärde och sista artikel tar Krumsvik, Westerheim, Sunde och Langørgen tag i den senare frågan och skriver om digital kompetens, och kompetensutveckling, hos lärare inom lärarutbildningen – de lärare som ska hjälpa blivande lärare inom skolan att hantera utmaningarna att undervisa i och med IKT.

De tillgängliga resurserna för lärarledd undervisning är för många ämnen mycket små, till stor frustration för både lärare och studenter. I detta nummers ”Goda exempel” beskriver Johansson hur det är möjligt att hjälpa studenterna att utnyttja självstudietiden på effektiva och meningsfulla sätt – att öka kontakttiden med ämnet. Johanssons råd och exempel är lika gångbara inom ämnen som getts större resurser för undervisning.

(2)

66 A. Sonesson och A-S. Henriksson

Ngaosuvan ställer i en debattartikel frågan: varför skrivs salstentamina fortfarande för hand? Detta är en fråga som säkert många studenter har ställt sig i tentamensskrivande stund och säkert lika många lärare då de suttit och rättat.

Avslutningsvis recenseras tre böcker:

• Våga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv. Burman, A. (red.) • Leadership and Management of Quality in Higher Education. Chenicheri Sid Nair,

Leonard Webster and Patricie Mertova (red.)

• Könsmedveten forskarhandledning - teoretiska utgångspunkter och praktiska erfaren- heter. Ulrike Schnaas

Inledningsvis diskuterade vi tidskriften tematiska bredd. Även stilmässigt visar bidragen stor bredd. Den som till äventyrs frågat sig om det finns skillnader i sätt att skriva mellan olika ämnesområden kan få ett entydigt svar genom att läsa ett nummer av Högre utbildning. Författarnas ämnestillhörighet speglas också i de frågor de ställer och i deras val av teoretiska ramverk och metoder. Redaktion vill varken tvinga på författarna en enhetlig språkdräkt eller särskilda teoretiska eller metodologiska ramar. Tvärtom. Vi bejakar variationen och hoppas att läsarna, precis som vi, låter sig inspireras av frågeställningarna och tillvägagångssätten inom andra ämnesområden.

Avslutningsvis vill vi tacka Ulf Olsson, som under sommaren avgått som redaktör, för gott redaktörskap och för att ha bidragit till tidskriftens första två utgivningsår. Samtidigt hälsar vi Maja Elmgren välkommen som ny redaktör.

Nästa stora projekt för redaktionen är att få ihop temanumret kring självständiga arbeten. Har du ett bidrag på lut är du varmt välkommen att skicka in det. Mer om temanumret finns att läsa på www.hogreutbildning.se. Deadline är den 6 november 2012.

Anders Sonesson och Ann-Sofie Henriksson, för Högre utbildnings redaktion

References

Related documents

Dels har förbundet i samarbete med försäkringsbolaget Folksam utarbetat en broschyr för och om ungdomar med diabetes, Vara ung med diabetes.Dels har HCK:s barn ­ råd,

Deltagare från regioner bekräftade att det är bra om Tillväxtverket och ESF skapar ett verktyg som gör det lättare för dem att hantera utmaningar, att se helheten, inte bara

Inför varje säsong flyttas de fyra lägst placerade spelarna i varje Klass ned till nästa Klass, och de åtta högst placerade spelarna flyttas upp till närmaste Klass ovanför..

Om du beskriver någon annans tankar eller formuleringar som dina egna har du plagierat.” (Carroll & Zetterling, år 2009) Vad detta innebär i praktiken är att om du måste

Vi finner att respondenterna genomgående lyfter att mötena med de andra individerna i områdesteamen har lett till ett kunskapsutbyte och förståelse för hur de olika aktörerna

der finns i stadsmiljö. Där finns även nya användningar. Läget är en viktig och kanske avgörande faktor för att en återanvändning ska kunna ske.Det tycks inte finnas något

Ett gott exempel behöver inte vara ett projekt eller initiativ som drivs av Trafikverket, det finns en mängd andra aktörer som bidrar till en hållbar stadsutveckling

Av dessa var de 40 personer var det 34 st som hade använt sig av finansieringsformen Crowdfunding (se bilaga 2), att det inte var samtliga, eftersom vi kontaktade