Malmö högskola
Lärarutbildningen
KSM
Examensarbete
10 poängLäxor
Homework
Sammanfattning
Alla kloka tankar har redan tänkts tusentals gånger, men för att göra dem
till vår verkliga egendom måste vi noggrant tänka igenom dem
om igen, tills de slå fasta rötter i vår egen erfarenhet.
J W Goethe
Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen.
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Tankarna kring ett arbete om läxor etablerades redan under hösten 2002, då vi själva började på lärarutbildningen i Malmö. Debatten om läxor har med jämna mellan rum blossat upp och det har funnits lika många infallsvinklar som antal studenter vid varje diskussion.
Under vår praktik i två olika kommuner, har vi kunnat konstatera att hela klassen har exakt samma läxor, trots stor skillnad mellan elevers arbetsinsats för genomförandet av dem. Fascinationen över att vissa pedagoger anser att deras elever aldrig ”behöver” läxor är lika stor som förvåningen över att andra pedagoger ger mycket tidskrävande hemuppgifter. Vi ville därför ta reda på vilka syften lärare har med att antingen aldrig ge eller att regelbundet ge läxor. Hur mycket av barnens fritid som måste avsättas för att göra sina läxor och vad elever tycker om hemuppgifter söker vi också svar på. En fråga av intresse var att få vetskap om huruvida eleverna behöver hjälp av någon vuxen vid läxläsning och vad de gör om ingen vuxen finns att tillgå. Vår övertygelse är att om eleven är aktiv i sin lärandeprocess kan han eller hon lättare ta till sig nya kunskaper. Vilket syfte har läxor som eleverna ska lösa hemma och vad är det de lär sig via hemuppgifterna som de inte kan förvärva under skoltid? Enligt Norstedts Svenska Ordbok (2004) är läxa en ”avgränsad skoluppgift för hemarbete”. Vår tolkning av betydelsen är att läxor är något som ska utföras i hemmet utanför skoltid.
Lev S Vygotskij (1995) ansåg att det är i interaktionen med andra människor som vi växer och socialiseras till välfungerande människor. Om man betänker att människan växer i interaktionen med andra kan man börja fundera över varför elever får hemuppgifter som ska lösas på egen hand. Vygotskijs teorier kommer vi att gå närmare in på under rubriken Litteraturgenomgång.
1.2 Syfte
Genom detta arbete vill vi veta om elever och lärare anser att man får fördjupad kunskap inom ett ämne via läxor. Vi vill även lyfta fram intervjupersonernas åsikter kring läxor.
1.3 Frågeställningar
◊ Ges läxor för att elever ska få fördjupad kunskap eller för disciplinering?
2. Litteraturgenomgång
Det finns inte mycket litteratur att tillgå som handlar om just läxor. Dock har vi genom olika personers teorier fått en del nya infallsvinklar. De vi har valt presenteras i följande litteraturgenomgång.
I en magisteruppsats om läxor menar Ulf Leo (2004) att läxor är skolarbete. Han anser att elevers kunskapsintag bör begränsas till skoltid eftersom unga människors socialisering kräver mycket energi från varje individ. Vidare skriver Leo att läxor upptar en stor del av barns och ungdomars vardag trots att han inte kan finna någonting om läxor i styrdokumenten. Han menar att man ska vara väldigt sparsam med att ge läxor till elever från ettan till sexan. De läxor man ger ska vara väl genomgångna i skolan och att man inte bör ge läxor av rutin. Läxan ska vara individanpassad för det är då eleverna lär sig bäst. Leo anser att elever under perioder ska få vara helt läxfria. Vidare menar Leo att läxor kan göras i skolan genom förlängda skoldagar.
Den ryske psykologen Lev S Vygotskij (1995) har analyserat lekens betydelse för barns utveckling. Vygotskij anser att lärandeprocessen är ett samspel mellan tre aktiva parter. En social miljö, en aktiv lärare och en aktiv elev ska verka i varje process för att uppnå progression i utvecklingen. Dessutom lägger Vygotskij vikt vid att undervisningen måste förankras i elevernas värld av begripbar förståelse och att deras nyfikenhet måste väckas för att lärande ska tillgodogöras av eleverna. Vygotskij pekar även på betydelsen av att en elev behöver ha tillgång till redan färdiga arbeten för att förstå vad som förväntas i en kommande uppgift. Detta gäller i synnerhet yngre elever som enligt Vygotskij inte har något inre behov av att skriva. De förstår inte meningen med att producera texter och behöver därför se hur uppgiften är tänkt att genomföras. Dessutom är yngre elever, enligt Vygotskij (2001) beroende av en kompetent social miljö i hemmet för att kunna göra läxor som inte är ren repetition av redan genomgången kunskap.
Enligt Jean Piaget (1972) finns det inom den psykologiska forskningen tre utmärkande
riktningar. En riktning menar att kunskapen är medfödd och att inlärningen styrs av mognaden. Den andra riktningen anser att kunskap kommer utifrån, att det som visas och berättas för barnet blir kunskap. Piaget står för den tredje riktningen själv, där han menar att kunskap förvärvas genom ett växelspel mellan information utifrån och den medfödda medvetenheten, när man
Kunskaper konstrueras, byggs upp, när man förstått något med sina sinnen. När man har förstått med kroppen och hjärnan. (s 18)
Vidare menar Piaget att barn gör ”intellektuella revolutioner” när undervisningen sker på elevernas kognitiva nivå, vilket ger dem möjligheten att se världen på ett nytt sätt. Ett barn kan lära sig en talserie utantill, men det innebär inte att han eller hon har ett talbegrepp. När förståelse av talbegrepp utvecklats hos barnet har man nått en intellektuell revolution.
Christina Chaib (1996) lägger vikt vid att en pedagog måste skapa en inlärningsmiljö i skolan där självförtroendet får utrymme att växa. Där individernas idéer accepteras och alla behandlar varandra med respekt. Alla elever ska stöttas i lärandeprocessen. Det ligger hos pedagogen att se till att goda inlärningsmiljöer skapas i skolan. Lärandet bör alltså ske under skoltid. Chaib talar också om reformpedagogen John Deweys klassiska tes ”learning by doing”. Dewey anser att varje person är en aktiv varelse i förhållande till sin omgivning. Det är naturligt att se varje persons utveckling och förändring som något eftersträvansvärt. Elever måste få experimentera, lyssna på nyheter och vara aktiv i sin lärandeprocess. Dewey menar att relationen mellan individen och det sociala sammanhanget är begrepp som är fundamentala för en personlig utveckling.
Universitetsadjunkt Rose-Marie Kamperin (2004) skriver i en artikel i Lärarnas Tidning om hur läxor är till för att fostra och disciplinera eleverna. Kamperin är kritisk till att barn ska ägna sin fritid åt att läsa läxor och menar att detta är ett sätt för skolan att tvinga elever att underordna sig skolans regler även under sin lediga tid. Genom att tala med elever kring läxor har Kamperin kunnat dra slutsatsen att elever föredrar att ha längre skoldagar framför att behöva ha läxor som ska göras på fritiden. Det framgår även att elever vill slippa småläxor och läxor för läxans egen skull. I samma tidning står det att läsa om forskaren Jan-Olof Hellstens undersökning kring läxor. Han hävdar att det inte finns några belägg för att elever lär sig mer tack vare sina läxor. Hellsten säger också att läxor inte behöver vara hemarbete utan dessa kan göras i skolan genom förlängda skoldagar.
3. Metodbeskrivning
För att få bredd i vår undersökning har vi valt att intervjua fem personer i olika grupper. Eftersom vi hade vetskap om att en av skolorna inte ger läxor eller ger individuella sådana, ville vi ha med denna skola i vårt arbete. De andra två skolorna har gemensam läxa för hela klassen.
Första undersökningsgruppen är lärare, varav tre arbetar på kommunala skolor och de andra två på en friskola. Genom direkta frågor till våra handledare på våra praktikskolor hade vi fått vetskap om att läxors volym ökas successivt från fjärde skolåret. Därför föll vårt val av undersökningsgrupp nummer två på fem elever som går sjätte skolåret eller däröver. Den tredje och sista gruppen är föräldrar med barn i ovannämnda skolår.
3.1 Kvantitativ metod
I en kvantitativ undersökning vill frågeställaren veta hur vanligt förekommande ett fenomen är. Denna form av undersökning utgår ofta från en enkät där den svarande ska kryssa i det svarsalternativ som bäst stämmer överens med hennes eller hans åsikt. Frågorna kan antingen vara ja- eller nej-frågor, alternativt utformas enligt den så kallade Likertskalan. Den sistnämnda innebär att frågor ställs i form av påståenden som ska besvaras på en femgradig skala, ”från instämmer helt” till ”instämmer inte alls”. Frågor som ska besvaras med ja eller nej utesluter varje form av nyans i svaren, medan Likertskalan kan ge mer nyanserade svar. Med Likertskalan kan svarspersonen å andra sidan känna sig frustrerad eftersom det mycket väl kan vara så att inget av svarsalternativen överensstämmer med vad han eller hon tycker. Kvantitativ metod används med fördel då man har intresse av att veta i hur stort antal eller hur ofta något förekommer. Denna metod ställer krav på att frågorna ställs på ett sätt som ger frågeställaren svar på sin undersökning. Frågorna ska vara skrivna så att det tydligt framgår vad som avses med undersökningen. (Hayes 2000)
3.2 Kvalitativ metod
Genom en kvalitativ undersökning vill man försöka förstå människors värderingar på ett djupare plan. Kvalitativ metod genomförs för att lyfta fram framträdande drag hos ett fenomen. Ordet kvalitativ står för kvaliteter, det vill säga egenskaper. (Repstad 1999) Denna form av undersökning ställer krav på intervjuaren att visa empati och intuition under samtalen. Man bör ställa frågorna så att intervjupersonen uppmanas att berätta om och kring det intervjuaren vill veta. Intervjuaren bör även uppträda på ett förtroendegivande sätt, vad gäller kroppsspråk och intervjuteknik så att intervjupersonen känner att denna kan svara fritt. (Hayes 2000) Kvalitativ metod passar när man vill få insikter om det grundläggande eller särpräglade i en viss miljö, inte minst hur något konkret utvecklas över tid utan att bry sig om hur ofta det förekommer eller hur vanligt det är. (Repstad 1999)
3.3 Datainsamling och procedur
Vi inledde vårt arbete med att åka ut till tre olika skolor för att hitta fem lärare som var villiga att lägga tid och energi på att hjälpa oss i vårt arbete. Därefter lämnade vi en förfrågan (bilaga 1) till elever och föräldrar för deltagande i intervjuer. Av de tjugotre som svarade att de ville vara med i vår undersökning, valde vi ut fem elever och fem föräldrar för intervju. Som underlag inför och under intervjuerna hade varje person fått ett frågeformulär (bilaga 2, 3, 4) att utgå ifrån.
Ett sätt att underlätta för oss själva och även få korrekta citat var att spela in gjorda intervjuer
på band, för att kunna gå tillbaks och lyssna på vad som sades. Dessutom får vi ytterligare möjligheter att lyfta fram det ”osagda”. Vi minns till exempel hur personen reagerade och dennes kroppsspråk. En av oss ledde intervjuerna medan den andre antecknade och studerade intervjupersonens eventuella reaktioner under samtalets gång.
Att göra gruppintervjuer tog vi direkt avstånd ifrån på grund av att intervjupersonerna då inte är helt anonyma. Dessutom finns en risk, att alla personer inte vågar säga sina åsikter om andra hör på. Pål Repstad tar upp i Närhet och distans (1999) problematiken kring gruppintervjuer.
Ett problem med gruppintervjuer kan vara att det bara är acceptabla och tillåtna synpunkter som kommer fram. (s 83)
Detta dilemma ville vi varken utsätta våra intervjupersoner eller oss själva för. Vi ville ha personernas uppriktiga mening kring ämnet.
En viktig faktor vid en intervju är att kunna lyssna. Vi är väl medvetna om att vi talar mycket och gärna. Därför var det en självklarhet att ta detta i beaktande innan intervjuerna genomfördes. Genom att läsa psykologen och psykoterapeuten Anders Engqvists bok Om konsten att samtala (1996) fick vi en del tips på hur en intervjuare bör förbereda sig inför ett samtal och hur man agerar under intervjun. Engqvist lyfter fram hur den som är styrande i samtalet ska agera och på vilket sätt vi kan få en progression för att få svar på våra frågor. Han tar upp samma viktiga punkt om bra kommunikation som dramapedagogen Balli Lelinge (2005):
Samma sekund du börjar tala, slutar du att lyssna. Så var tyst, lyssna och ta in det den andra säger innan du svarar.
Det är lätt att lägga fram egna värderingar och åsikter om man som intervjuare blir allt för engagerad i intervjuerna. Att lyssna och verkligen förstå intervjupersonen är a och o för att samtalet ska upplevas positivt av alla inblandade parter.
Intervjufrågorna (bilaga 2,3,4) sammanställde vi för att personerna skulle få möjlighet att förstå vad vi ville veta i intervjuerna. Dessa frågor låg till grund för våra samtal.
3.3 Urval
Vi ville ha så många infallsvinklar som möjligt i vårt arbete, därför valde vi tre olika grupper av personer som på olika sätt är berörda av ämnet. Av sekretesskäl kommer namnet på de personer som omtalas i texten att fingeras. För att kunna bearbeta de åsikter vi fick från de involverade i vår undersökning valde vi att banda intervjuerna och ge varje person intervjufrågor att ha som underlag.
För att få så många skilda uppfattningar som möjligt valde vi att intervjua lärare på flera olika skolor. Två lärare arbetar på en friskola, de övriga tre på kommunala skolor. Johan och Karin har Matematik och Naturorienterande ämnen (Ma/No) som huvudämne, med inriktning mot grundskolans senare år (Gs). Karin har arbetat som lärare i åtta år medan Johan har fyra års erfarenhet. Ella har vad hon själv kallar småskolelärar- utbildning och på frågan hur länge hon arbetat som lärare gav hon svaret: ”många år”. Ulla har arbetat som lärare i fyra år och hennes huvudämnen är Svenska och So årskurs 1-6. Ulla var tidigare fritidspedagog i cirka tio år. Mia är Ma/No- lärare i årskurs fyra till nio. Hon har arbetat i åtta år. Det gemensamma för dem är att de alla har huvudansvaret i sin klass. Bland eleverna valde vi ut barn som har skilda skolformer och går i olika kommuner. Vi valde medvetet ut vissa elever som inte hade några läxor alls, medan andra valdes på grund av motsatsen. Eleverna går femte, sjunde och åttonde skolåret. Intervjupersonerna i den tredje gruppen är föräldrar till de barn vi samtalat med.
3.4 Miljöbeskrivning
Lugn och ro var ett måste för att samtalen med berörda personer skulle bli bra. Vi valde att intervjua föräldrar och barn i hemmen var för sig och lärarna i enskilt rum på skolan efter arbetstid.
3.5 Genomförande
Vår strävan var att få så uttömmande svar som möjligt av alla involverade personer. Vi valde att ha enskilda samtal med intervjupersonerna för att minimera risken att någon skulle känna sig obekväm. Vi visste att en bandspelare kunde hämma intervjupersonerna men för vår vidare bearbetning av materialet var denna ett måste.
4. Resultat och tolkning
4.1 Resultat och tolkning av intervjuer
Nedan redovisas våra frågor var för sig, och efter varje intervjugrupp följer vår tolkning.
Johan och Karin arbetar på en friskola medan Mia, Ella och Ulla arbetar på kommunala skolor. Samtliga har behörig kompetens för sitt yrke.
4.1.1 Lärare
● Vad är läxor för dig?
Johan svarar att läxor är ett sätt att lära sig självdisciplin, genom att på sin fritid ta itu med skolarbete, som många gånger inte har högsta prioritet hos eleverna. Karin och Mia menar att genomförda läxor indikerar på att eleverna visar mognad och ansvar för sin utbildning och därmed sin framtid. Karin tillägger att det är eleven självmant eller med hjälp av henne som planerar vad som ska göras i läxa. Hon anser att det är en viktig del av elevens utveckling som självständig och ansvartagande individ. Ulla säger att läxor är en skoluppgift som eleven ska göra hemma och Ella menar att läxor behövs för rutin i skolarbetet.
● Vad anser du att läxor har för syfte?
Alla fem lärarna anser att läxor är till för att förbättra elevernas kunskaper i ett aktuellt ämne och även en repetition av något som läraren introducerat samma dag. Ulla ställer sig alltid frågan varför, innan hon ger sina elever läxor och hon anser också att vissa ämnesområden måste repeteras. Hon använder sig av ett ordspråk för att påvisa ett av läxans syfte: ”Kunskapens moder är repetition.” När man berättar så befäster man kunskaper, så ett exempel på en läxa är att eleven återberättar en text för någon i hemmet, fortsätter Ulla. Karin menar att läxornas syfte är att hinna ikapp sina uppgifter för att nå högre kunskaper eftersom skoltiden inte är tillräcklig. Många elever tillgodoser sitt sociala behov under skoltid då de träffar sina kamrater och behöver därför arbeta med skoluppgifter hemma för att hinna ikapp sitt individuella mål, fortsätter hon. Johan anser att läxor har flera syften dels, att bygga upp sin egen studiedisciplin, dels för att ta igen om man missat något eller behöver jobba mer med. Mia ger läxor för att eleverna ska lära sig att ta ansvar för sina egna studier, medan Ella menar att läxor lär eleverna struktur.
● Ger du samma läxor till hela gruppen? Varför/varför inte?
Ulla, Johan och Karin ger sina elever individuella läxor. Ulla anser att man inte kan ge alla elever samma läxa eftersom gruppen inte är på samma utbildningsnivå. Dock har hon alltid så kallade stående läxor, detta för att rutiner skapar trygghet i klassen. Ulla säger att hon är medveten om att en del av hennes elever inte har något stöd hemifrån vid läxläsningen. Därför vill Ulla till våren på försök ge eleverna en stund av skoldagen till att göra sina läxor. Detta för att ge alla eleverna möjligheten att få hjälp med läxor och att få en bra studieteknik. Johans elever har individuell läxa som i samråd med eleven bestäms utifrån dennes förutsättningar. Ella och Mia ger samma läxa till sina elever, men Mia har inte samma förväntningar på alla elever utan tar hänsyn till deras personliga förmåga. Ella hävdar att hennes elever ligger på samma kunskapsnivå, därför får de också samma läxor.
● Om du inte ger läxor, vilket är ditt syfte? Johan ger inte alla sina elever läxor.
Flera av mina elever använder sin skoltid på ett effektivt sätt, så för de eleverna brukar inte detta behövas […]
Johan menar att de elever som hinner med sin veckoplanering och når sina personliga mål under skoltid, inte behöver hemuppgifter.
Elever som har fem, sex timmars skoldag och som gör sitt bästa under denna tid, ska inte straffas genom att få extra uppgifter enbart för att läraren anser att eleven borde ha hunnit till en viss sida i till exempel matematikboken, säger Ulla. Hon refererar till forskningsresultat som visar att elever med många läxor inte hade bättre studieresultat än de eleverna med färre läxor efter avslutad grundskola. De övriga tre lärarna har uppfattningen att läxor behövs och är en del av utbildningen.
● Hur mycket tid anser du är rimligt att en elev lägger ner på sina läxor?
Johan, Karin och Mia anser att minimum tid är en timme för läxor per dag, medan Ulla och Mia tycker att läxor inte bör ta mer än tjugo minuter att göra. Ulla är dock medveten om att en del av hennes elever måste sitta med sina läxor längre tid än vad hon anser är rimligt, medan andra i klassen inte lägger någon tid alls på sina hemuppgifter. Karin svarar att om en elev strävar mot högre betyg än Godkänt bör denna lägga ner cirka en och en halv timme varje dag på sina läxor.
Tolkning
Efter intervjuer med dessa fem lärare syns ett tydligt mönster att läxor är nödvändiga för de allra flesta elever om de vill nå höga betyg. Alla lärarna upplever att läxor ibland måste till, även om de inte var överens om omfattning och individualisering av dessa. Om läraren inte ger läxor är det för att eleven har hunnit med det han eller hon ska och behöver därmed inte läxa. Tre av lärarna anser att läxor ska utformas utifrån var eleven är i sin egen utbildning medan de andra två ger lika läxor till alla i klassen eftersom som de menar att samtliga elever i deras klass är på samma nivå i utbildningen. Alla fem lärarna anser att eleverna visar ansvar och mognad genom väl genomförda läxor. Vidare menar de att läxor är en viktig del av elevens utvecklig som ansvarstagande individ. Läxor har enligt lärarna flera olika syften. De ska förbättra elevens kunskaper inom ett ämne men även fungera som repetition av något läraren introducerat. En lärare säger att läxor hjälper till att skapa rutiner som behövs för att klassen ska känna trygghet. Läxor är även till för att en elev ska hinna ikapp inom ett ämne.
4.1.2 Elever
Jens, Amy och Stina går i kommunala skolor och Gustav och Erica går i friskola. Eleverna är mellan elva och fjorton år.
● Vad är läxor för dig?
”Läxor är ett arbete som man gör hemma, det som inte gjordes i skolan”, säger både Gustav och Erica. Amys svar är kort och koncist: ”Tråkigheter.” Jens anser att läxor är till för disciplin och för att man ska få studieteknik så man klarar sig i gymnasiet, där han vet att man får mycket läxor. Det är inte bara ett sätt att lära sig det ämne man läser, utan även att man tar ansvar och läser för sitt eget bästa, säger Stina. Hon tillägger även:
Oftast är de läxor man får inte sådana man kan lära sig så mycket av utan det känns nästan som om man får de för att man ska ha avklarat just den biten av det man går igenom.
● Hur mycket läxor har du? Har du läxor varje vecka?
Gustav svarar att han har läxor så gott som varje dag, hela veckan och Erica säger att hon har sporadiska läxor och dessa är i olika ämnen vecka för vecka. Jens tycker att ordet läxor känns jobbigt och anser att han har för mycket läxor varje vecka. Vidare berättar han att han har läxor varje dag i veckan. ”Vi får nästan inga läxor alls”, berättar Stina och tillägger att hennes utbildning bygger på fördjupningsarbeten och större redovisningar. Amy har minst en läxa varje dag.
● Vilka ämnen har du läxor i?
Alla eleverna svarar att de flesta läxorna har de i svenska, oä, engelska och matematik.
● Hur lång tid tar dina läxor att göra varje dag/varje vecka?
Erica lägger cirka trettio minuter på en läxa som är ”lätt och rolig”, men betydligt längre tid ifall läxan upplevs som svår eller tråkig. Jens läser läxor cirka två timmar per vecka medan Amy säger att hon ägnar cirka 20 minuter per dag till sina läxor. Stinas fördjupningsarbeten brukar stäcka sig över en treveckorsperiod, då läser hon cirka 8-10 timmar per vecka eftersom hon vill ha bra
● Tycker du att du lär dig något av dina läxor?
Både Gustav och Erica tycker att de lär sig mycket av sina läxor. Jens säger:
Ja, det är klart jag lär mig något av mina läxor (annars hade jag inte gjort dem.)
När det gäller stora arbeten där Stina själv väljer hur mycket energi hon vill lägga ner anser hon att hon lär sig mycket, men när det gäller mattetal finner hon det meningslöst med läxor. Hon säger vidare att instuderingsfrågor till ett prov inte har något syfte eftersom ”man glömmer bort allt så fort provet är skrivet”. Amy tycker att hon oftast lär sig saker av sina läxor, men inte alltid.
● Får du hjälp av någon vuxen med läxorna?
Jens och Erica får mycket hjälp av sina föräldrar med sina läxor, och Gustav och Amy ber ofta sina föräldrar om hjälp för att klara sina hemuppgifter. Stina får hjälp när hon behöver oftast handlar det om att någon ska läsa igenom hennes texter innan inlämning i skolan.
● Vad brukar du behöva hjälp med vid läxläsningen?
Matematik är det ämne som alla fem eleverna brukar be om hjälp med av sina föräldrar. Amy tillägger att engelska glosor vill hon bli förhörd på av sina föräldrar för att känna sig säker.
● Vad händer i skolan om du inte gjort dina läxor?
Erica berättar att hon alltid gör sina läxor, men hon vet att klasskamrater har fått än mer i läxa om inte den förra är genomförd. Gustavs lärare blir ”sur” om han inte gjort läxan, men oftast beror hans eventuellt ogjorda läxa på att varken han eller hans föräldrar förstått vad som skulle göras. Jens svar liknar Gustavs, men tillägger att det är upp till honom själv ifall han gör läxan vid ett senare tillfälle eller inte. Amy vet av erfarenhet att glömma läxan ger påföljder. Hon säger:
Vi får glömd läxa och när vi fått glömd läxa fem gånger ringer eller skriver fröken det i elevdagboken och vi får kvarsittning.
När det gäller matematik kontrollerar aldrig Stinas lärare ifall läxan är gjord, men i övriga ämnen är det hårdare krav, tycker hon. Lämnar hon inte in sina arbeten i tid blir hon automatiskt utan
Tolkning
Läxor är arbete som man gör hemma säger alla fem eleverna. Samtliga anser att läxor är nödvändiga i vissa fall och att de åtminstone lär sig tekniken för att ta till sig kunskaper genom dessa. Alla fem är väldigt inriktade på betyg, även de som inte har haft någon betygsättning ännu. En elev talar i termer som Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd, trots att denna elevs årskurs inte omfattas av betyg. Hur mycket tid en elev lägger ner på sin läxläsning beror på hur läxan är utformad och om eleven är intresserad av ämnet. Elevernas medvetenhet om betygens betydelse ökar med åldern. De yngre vet att de kommer att betygsättas längre upp i årskurserna, medan de som redan har betyg inser att dessa måste hållas eller byggas på för att kunna söka gymnasieprogram i framtiden.
Några av eleverna säger att de inte har så mycket läxor men under intervjun framkommer det att de har hemuppgifter så gott som varje dag i veckan. Matematik och engelska är de två ämnen eleverna har flest och mest läxor i. Den tid som varje elev lägger ner per dag på sina läxor varierar en del, dock kunde vi skönja att några inte har funderat över hur lång tid de verkligen ägnar sina läxor. Av dessa fem elever får alla hjälp av någon vuxen med sina läxor. På frågan om vad som händer då man inte gjort sin läxa är svaren vitt skilda. Någon får ökad läxa, en lärare blir ”sur” på eleven oberoende på vad orsaken är till utebliven läxa och en elev säger att det är upp till honom själv ifall läxan ska genomföras. Ett fjärde svar är att eleven får ett antal chanser att göra läxan innan läraren ringer hemmet och den femte får underkänt på uppgiften om den lämnas in för sent.
4.1.3 Föräldrar
Svens, Tinas och Lenas barn går i kommunala skolor medan Pias och Evas barn går i friskolor.
● Vad är läxor för dig?
Tina upplever att vissa gånger utdelas läxor som straff av läraren. Ibland får hon uppfattningen att om läraren inte haft tid med en ordentlig genomgång så får eleven detta som läxa istället. Detta förfarande motsätter sig Tina starkt. Dock medger hon att vissa saker behöver repeteras hemma för att fastna. Sven, Lena och Pia svarade att läxor är skoluppgifter som ska göras hemma, medan Eva ser läxorna som ett nödvändigt ont eftersom allt inte hinns med i skolan. Eva är kritisk till de läxor som känns som en evig upprepning av samma sak, till exempel en hel sida med mattetal.
● Vad har läxor för syfte?
Sven svarade att det kan vara bra med studier som man får lösa själv utan hjälp. Eva antar att syftet med läxor är att barnet ska repetera något eller att sitta med tjugo snarlika mattetal. Tina är ganska kritisk till många läxor, dock anser hon att läxor som till exempel engelska glosor kan behöva repeteras hemma. Hon menar också att, om klassen har mer än en lärare måste dessa med hänsyn till sina elever, prata med varandra för att undvika att prov och dylikt läggs i för nära anslutning till varandra. Pia kan inte svara på vad läxor egentligen har för syfte, medan Lena säger att läxor har hon själv haft under sina skolår utan att må dåligt av dem.
● Hur mycket tid lägger ditt barn på läxor per dag?
Samtliga föräldrar svarar att deras barn lägger ner cirka en timme på läxor varje dag.
● Brukar ditt barn behöva hjälp med läxorna?
Föräldrarna svarar att deras barn behöver hjälp med läxor i olika utsträckning. Pia och Lena sitter oftast med när deras barn genomför sina läxor eftersom de brukar be om hjälp. Tina finns i närheten och hjälper till om det behövs. Eva vill gärna lägga sig i hur hennes barn gör sina läxor för att hjälpa dem och Svens barn behöver ibland hjälp men klarar sig oftast själv.
● Hur mycket tid anser du är rimligt att ditt barn lägger ner på sina läxor?
På denna fråga svarar föräldrarna att de anser att deras barn inte bör lägga mer än en timme på läxor per dag. De vill att deras barn ska känna att de ha fritid också. Tinas och Svens barn har fritidsaktiviteter flera dagar i veckan och då känns läxorna som ett tvång, för både barn och föräldrar.
Tolkning
Föräldrarna har bestämda åsikter angående läxor även om de skiljer sig i innehåll. Ett par föräldrar är positiva till läxor men anser att läxläsning kan kollidera med deras barns fritidsaktiviteter. De anser att rimlig tid för läxläsning är cirka en timme per dag. En förälder känner att hennes barn kan få läxa som straff eller på grund av lärarens tidsbrist. Läxor är ett sätt att repetera ett ämne för att det ska fastna men det framkommer också att någon förälder motsätter sig hela sidor med liknande mattetal. En förälder menar också att lärarna bör tänka mer på eleverna när de planerar för prov och läxor, för att eleverna inte ska ha flera läxor till samma dag. Även prov bör i möjligaste mån förläggas så att eleverna har en rimlig chans att tillägna sig kunskap för livet och inte endast till provtillfället. Hur lång tid läxorna tar i anspråk är föräldrarna överens om men deras svar skiljer sig från elevernas uttalanden i samma fråga. Tappar eleverna tidsuppfattningen när de sitter med läxorna? Beror det på att läxorna är stimulerande eller bara på att de inte lägger någon vikt vid tidsaspekten? Dessa frågor diskuterar vi närmare i den sammanfattande diskussionen.
På frågan om barnen behövde hjälp med läxorna, berättar föräldrarna att de finns till hands. Deras barn klarar vissa läxor utan hjälp, men matematik är ett ämne där de ofta behöver support av någon vuxen.
5. Sammanfattande diskussion
Vi valde att skriva ett arbete om läxor på grund av våra egna negativa upplevelser kring ämnet. Inledningsvis hade vi bestämda åsikter om att läxor hämmade eleverna och inkräktade på deras fritid. Under arbetets gång har vi förstått att elever inte gärna vill ha läxor men att de samtidigt accepterar dem. Eftersom elever tillbringar fem, sex timmar i skolan varje dag kan detta jämföras med ett heltidsarbete och att fri lek som är socialt utvecklande inte får tillräckligt med utrymme. Vygotskij (1995) menar att det är i interaktionen med andra människor som man själv växer som person, och att det är i dessa situationer som man utvecklas och kan ta till sig ny kunskap. Är det då rimligt att elever enskilt ska göra sina läxor? Vidare talar Vygotskij om vikten av att elever måste känna igen sig i den uppgift som ska utföras. Läxor är oftast en uppgift som eleven redan är bekant med och därmed kan han eller hon lösa dessa på egen hand om det är det läraren vill. Det man bör tänka på, som lärare, är både syftet med läxan och vad denna i förlängningen ska tillföra eleven. Man ska lära för livet och inte bara för ett prov i skolan. Barn genomgår en socialiseringsprocess under uppväxten och för att de ska kunna utvecklas måste man interagera med andra människor. Läxor är oftast en uppgift som eleven ska lösa på egen hand utanför skolan. Man kan fråga sig varför lärare inte ger läxor som ska lösas i par eller grupp, där eleverna diskuterar sig fram till olika lösningar? Denna form av läxläsning ger eleverna chans att utvecklas och genom samtal få vidare begreppsvärld i samspel med människor som befinner sig i samma utvecklingsfas. En undersökning kring läxor som vi tagit del av i Lärarnas Tidning (2004;nr 8) visar att elever vill slippa ”småläxor”, ”läxor för läxans egen skull” och många vill hellre ha längre skoldag för att slippa arbete hemma. Deras önskemål är att få varierande hemuppgifter och att lärarna ska prata med varandra för att undvika att eleverna får flera läxor till samma dag. Det sistnämnda tog även en förälder upp.
De fem elever vi samtalat med är alla överens om att läxor ger fördjupad kunskap. I efterhand inser vi att det hade varit intressant med frågan: Vad är det du lär dig genom dina
läxor? Detta eftersom eleverna uppfattar läxor som något nödvändigt och allmänt vedertaget.
Läxor ska inte ifrågasättas utan de ska bara göras och visas för läraren. Amy svarade i första frågan att läxor är ”tråkigheter” men under samtalets gång märker vi en positiv inställning, trots att hon inte gillar läxor. Vi undrar om det beror på att läxor ofta är rutin och att eleverna är vana
Forskaren Jan- Olof Hellsten skriver i en artikel från Lärarnas tidning (2004:nr 8)att det inte finns några belägg för att barn lär sig mer tack vare sina läxor. Hellsten menar att en del saker, som till exempel engelska glosor och multiplikationstabellen, behöver läras in med hjälp av läxor. Dock säger han att läxor inte behöver vara kvällsarbete utan kan lösas genom förlängda skoldagar som delvis ska vara lärarledda.
En av lärarna vi intervjuade, vet att en del av hennes elever inte har något stöd hemifrån vid
läxläsning och kom under samtalets gång fram till att hon under vårterminen ska hjälpa sina elever att få en bra studieteknik. Hon vill lära eleverna hur man får en bra struktur på sina läxor genom att inledningsvis ge eleverna femton minuter i slutet på varje skoldag för att träna sina engelska glosor. Hennes syfte med denna läxform är att ge eleverna en chans att dela upp antalet glosor och träna på några per dag, för att dagen innan test läsa på alla glosorna. Hon är medveten om att många av eleverna i hennes klass sitter med alla glosorna kvällen innan test. Denna lärare vill finna olika former av läxläsning som i möjligaste mån kan bidra till lite hemarbete och mycket fritid för barnen. En del elever ser studieteknik som något de måste ha när de går i gymnasiet, de ser inte vitsen med att kunna det här och nu. Lärarens idé kan få elever att lära sig läsa läxor på ett så det inte känns så betungande för dem.
Universitetsadjunkten Rosemarie Kamperin (2004:nr 8) anser att läxor har dolda budskap.
Läxor handlar om att visa att man är tillräckligt disciplinerad för att underordna sig skolans krav även utanför skoltid. De fostrar föräldrar och barn in i skolans sätt att fungera. (s 14)
Kamperin är starkt kritisk till att barns fritid ska ägnas åt läxläsning och att de därmed aldrig får känna sig lediga. Hon skriver även om att elever gör läxan för lärarens och betygens skull. Många barn känner stress och prestationsångest över sina läxor och försöker hela tiden uppfylla lärarens önskningar.
Vygotskij menar att en elev lägger sig på en lägre kognitiv nivå för att lättare kunna utföra uppgifter som han eller hon blivit ålagd. Eleverna vill lämna över en produkt som överensstämmer med det läraren förväntar sig.
Människan genomgår olika faser genom livet och alla i ett klassrum är inte i samma fas samtidigt, vilket läraren måste ha i åtanke i sin undervisning. Vi är övertygade om att alla människor alltid försöker hitta den enklaste vägen när de löser ett problem, precis som elever gör för att lösa en uppgift som läraren gett. Är denna uppgift en läxa som ska lösas hemma på egen hand har eleven bara sig själv att rådfråga och därmed bara sin egen erfarenhet att relatera till. Piaget pratar om att växelspelet mellan tidigare erfarenheter och ny lärdom är ett måste för att förankring av ny kunskap ska kunna ske. För att elever ska kunna ta till sig tidigare okända kunskaper måste dessa utgå från den begreppsvärld barnen har. De flesta har en önskan att vilja förstå, därför är det viktigt att man förankrar kunskapen i det de redan vet. Piaget talar om barns ”intellektuella revolutioner” som innebär att undervisningen måste vara anpassad till elevens kunskapsnivå för att barnet ska ha en chans att förvärva ytterligare förståelse. Dessa intellektuella revolutioner innebär att när ett barn har förstått något, lämnar de det gamla bakom sig och ser på saker på ett nytt sätt. En konsekvens av detta borde vara att lärare bör anpassa sina läxor till varje elevs kognitiva nivå för att uppnå en positiv inlärningsprogression. Även då läxan på något sätt ska redovisas i skolan, är lika läxa för alla orättvist, eftersom elever behöver olika lång tid för att lära in en given uppgift. För en del elever räcker inte den tidsbegränsning läraren ger klassen för att repetera in läxan.
Som föräldrar till flera barn har vi upplevt vedermödorna våra barn haft och har för att genomföra sina läxor medan vår erfarenhet som lärare är begränsad till den verksamhetsförlagda tid vi haft i praktikskolor. Där har vi tagit del av all verksamhet under korta perioder, vilket inte räcker för att få en klar bild kring läxor och dess vara eller icke vara. Är elever programmerade redan från skolstart med att skolgång och läxor hör ihop? Även våra egna små barn som inte börjat skolan än, är helt införstådda med och ser fram emot skolan eftersom ”då får man läxor”. I Ulf Leos första slutsats i sin undersökning kring läxor berättar han att skoldagen bör förlängas så att all undervisning kan ske i skolan. Då försvinner läxor som begrepp. Leo menar att elever som har läxor arbetar ineffektivt i skolan och motivationen sjunker då eleven vet att läxor väntar efter skoldagens slut.
Läxor är så intimt förknippade med begreppet skola att många knappast kan tänka sig en skola utan läxor. (s 58)
Flertalet av våra intervjupersoner är negativa till läxor, men alla tycker att läxor är ett måste ifall man vill ha bra betyg och i förlängningen kunna läsa vidare på gymnasium, högskola och universitet. Chaib menar att det är lärarens ansvar att skapa en lustfylld lärandesituation i skolan för att eleverna ska känna att undervisningen är meningsfull. Eleverna måste kunna påverka sin lärandeprocess och bli medvetna om sin utveckling. En lärare som är öppen för sin klass olika förutsättningar för inlärning kan erbjuda eleverna en individualiserad studiegång. Därmed kan man undvika situationer där en del elever känner att de inte duger och andra tappar motivationen då uppgifterna inte ligger i fas med deras kognitiva förmåga.
Två av de elever vi intervjuat går på en friskola och de sade från början att de inte hade några läxor eller sporadiska sådana. Under samtalens gång har det framkommit att, om eleven arbetar efter den gemensamt utformade veckoplaneringen har de inga läxor. Men har eleven mycket kvar på sin planering när halva veckan gått får han eller hon vissa delar som läxa. Detta bestäms i samråd med klassläraren. Eleverna är medvetna om kursplanernas innehåll och har stort inflytande i sin utbildning. Detta sätt att arbeta har fördelar och nackdelar. Fördelarna är att eleven hela tiden kan styra takten på sin utbildning utifrån sin egen förmåga. Läraren har god insyn i elevens utveckling och kan gripa in och hjälpa eleven om det är befogat. Dessutom behöver ingen elev känna att den är otillräcklig eller motsatsen, sitta och vänta på dem som arbetar långsammare. Nackdelarna är att alla elever inte klarar av att arbeta på detta sätt.
Vi vill återkoppla till våra funderingar kring elevers och föräldrars olika tidsuppfattningar vad det gäller läxläsning. Föräldrarna menar att deras barn lägger ungefär en timme per dag på läxläsning, medan eleverna anser att de ägnar i genomsnitt trettio minuter. Känner eleverna trots allt en viss stimulans när de gör sina läxor och glömmer därmed tiden? Eller är de bara inte medvetna om att tiden rinner iväg ganska snabbt när de väl påbörjat sina uppgifter? Av nyfikenhet studerade vi våra egna barn under en vecka för att få en uppfattning om läxläsningens tidsomfattning. Vi frågade våra barn om de visste hur lång tid de lade ner på sina läxor per dag och deras svar blev samma som våra intervjupersoners; cirka 20-30 minuter. Vår begränsade studie visade att våra barn ägnar i genomsnitt en timme varje dag åt sina läxor. Resultatet från studien ger ingen rättvis bild av hur det verkligen förhåller sig, eftersom barn är olika. Men den
Både elever och lärare anser att man får fördjupad kunskap genom sina läxor, men de kan inte precisera exakt vilka fördjupade kunskaper det ger. Vissa saker måste repeteras för att befästas och detta leder till att eleverna får repetitionen av ämnet i läxa. Frågan väcks då om repetitionen lika gärna kan ske under skoltid? Då har eleverna dessutom en lärare tillgänglig vid eventuella svårigheter. Om läxläsningen sker i skolan har läraren lättare att få insikt i vad eleverna behöver hjälp med och kan anpassa uppgifterna därefter. Föräldrarna hade skilda uppfattningar kring syftet med läxor. Vi tolkar deras svar som att Tina och Eva upplever att läxor är disciplinerande. Struktur och rutin medför en viss form av disciplin, då uppgifterna utförs som förväntat.
Enligt Norstedts Svenska Ordbok (2004) är läxa en ”avgränsad skoluppgift för hemarbete”.
Av denna förklaring drar vi slutsatsen att vi fortfarande tar avstånd till läxor. Men om vi använder oss av ordet läxor som en uppgift som ska repeteras för att minnas, behöver inte läxan göras hemma eller enskilt. Det måste vara fullt möjligt att avsätta en stund vid varje skoldags slut där eleverna kan göra sina läxor och därmed gå läxfria från skolan. Har en elev gjort sitt allra bästa hela dagen ska han eller hon inte straffas genom att få uppgifter som upptar fritiden. Med bra framförhållning och planering kan elever ha gjort allt arbete under skoldagen. Vi är övertygade om att i diskussioner och argumentationer får människan möjlighet att växa som person och får på så vis nya infallsvinklar kring ett ämne. När man säger något högt och får respons på detta befäster man sin kunskap och samtidigt kanske man hjälper någon annan att förstå en tidigare obegriplig uppgift. Läxor måste vara varierande för att alla elever ska få möjlighet att växa. De elever som redan är duktiga på att använda sin fantasi och kreativitet lyfts av detta, samtidigt som de mer försiktiga eleverna behöver tränas i att frammana sina inre bilder. Arbetsformen ger inga färdiga manus eller svar utan det är en utmaning för både elever och lärare.
Det jag hör – glömmer jag Det jag ser – minns jag
Det jag gör – förstår jag
Referenslista
Chaib, Christina. 1996. Ungdomsteater och personlig utveckling. Lund: Pedagogiska institutionen Lunds Universitet.
Engqvist Anders. 1996. Om konsten att samtala. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Hayes Nicky. 2000. Doing Psychological Research. Gathering and Analysing Data, Buckingham. Open University
Hellsten Jan-Olof. ”Läxorna skapar ohälsa”. Lärarnas tidning. 8/2004
Kamperin Rose-Marie. ”Läxorna styr familjen”. Lärarnas tidning. 8/2004
Leo Ulf. 2004. Läxor är och förblir skolarbete. Magisteruppsats. Malmö: Malmö högskola
Norstedts Svenska Ordbok. 2003. Göteborg: Norstedts förlag
Piaget, Jean. 1973. Språk och tanke hos barnet. Lund: Gleerups bokförlag
Repstad Pål. 1999. Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur
Vygotskij, Lev S. 1996 Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
