• No results found

Att inte bli trodd : En litteraturöversikt över mäns upplevelser av våld i nära relation

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att inte bli trodd : En litteraturöversikt över mäns upplevelser av våld i nära relation"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:69

Att inte bli trodd

En litteraturöversikt över mäns upplevelser av våld i nära relation

Maria Johansson

Sebastian Sirriyeh Mäkimaa

(2)

Examensarbetets titel:

Att inte bli trodd - En litteraturöversikt över mäns upplevelser av våld i nära relation

Författare: Maria Johansson & Sebastian Sirriyeh Mäkimaa Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK18v Handledare: Camilla Eskilsson

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, som drabbar såväl kvinnor som män. Dock drabbas kvinnor av ett mer allvarligt och upprepat våld. Det finns bristande erfarenhet och kunskap kring mäns utsatthet för våld i nära relationer. Den bristande kunskapen skulle kunna utgöra svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera och uppmärksamma dessa män. Syftet är att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd som grund till att skapa en vårdande vård. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats som sökts fram i databaserna Cinahl och PsycArticles. Resultatet presenteras utifrån två teman med fem subteman. Flera studier stärker mäns upplevelse av våldet, i form av våldets karaktär samt konsekvenser av våldet. Vidare förstärker studier den normativa och stigmatiserade bilden av våld i nära relationer samt inslag av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder. Mäns våldsutsatthet är förknippat med samhällets normer kring våld i nära relationer. Det finns ett bristfälligt bemötande från myndigheter däribland hälso- och sjukvård gentemot män.

Nyckelord: Våld i nära relationer, Våld mot män, Upplevelse, Bemötande, Hälso- och

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND __________________________________________________________ 1 Våld i nära relation _________________________________________________________ 1 Normaliseringsprocessen __________________________________________________________ 2 Mäns utsatthet ___________________________________________________________________ 2

Hälso- och sjukvårdens ansvar _______________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5

Inklusion och exklusionskriterier ____________________________________________________ 6

Analys ____________________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 6 Våldet ____________________________________________________________________ 7 Våldets karaktär _________________________________________________________________ 7 Konsekvenser av våldet ___________________________________________________________ 7 Bemötande ________________________________________________________________ 8

Normer om våld i nära relation ______________________________________________________ 8 Närståendes bemötande ___________________________________________________________ 8 Myndigheters bemötande __________________________________________________________ 8 DISKUSSION _________________________________________________________ 9 Metoddiskussion ___________________________________________________________ 9 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10 Upplevelsen av våldet ____________________________________________________________ 10 Att söka stöd ___________________________________________________________________ 11 SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 Praktiska implikationer ___________________________________________________________ 13 SLUTORD __________________________________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 14 BILAGA I- SÖKHISTORIK ____________________________________________ 19 BILAGA II- ÖVERSIKT ÖVER LITTERATUR ____________________________ 20

(4)

INLEDNING

Våld i nära relation ses enligt Socialstyrelsen (2019) som ett stort samhällsproblem, det är främst kvinnor som utsätt för det grövre våldet. I den existerande bilden om våld i nära relationer är vanligen förövaren en man och offret en kvinna och detta är ett välstuderat område. När det handlar om våld i nära relation där män är offer finns det idag en bristande kunskap. Få män anmäler våld i nära relation på grund av tabu eller rädsla för att inte bli trodd, en faktor som försvårar kartläggning (Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK] u.å).

Vår uppfattning är att undervisningen inom våld i nära relationer i utbildningen till sjuksköterska skulle kunna utökas ytterligare. Dessutom nämns mäns upplevelse av våld i nära relation i allmänhet sparsamt. Detta väckte vår vilja att kartlägga detta lite mer. Av den anledning finns det också ett intresse och en förhoppning i att öka kunskapen kring mäns upplevelse av våld i nära relation i form av en beskrivande litteraturöversikt. Denna litteraturöversikt skulle kunna visa på forskningsläget och därmed öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal. Med ökad medvetenhet och kunskap skapas förutsättningar för en jämlik och vårdande vård. Däremot vill författarna inte på något sätt dementera mäns våld mot kvinnor, eller ställa dessa grupper mot varandra.

BAKGRUND

Våld i nära relation kan ha olika definitioner, i denna litteraturöversikt förklaras fenomenet. Att vara utsatt kan även innebära konsekvenser för hälsan och ett lidande i olika former kan uppstå. Teorin om normaliseringsprocessen beskrivs och kartläggning över mäns utsatthet presenteras. Slutligen redogörs hälso- och sjukvårdens ansvar utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv gentemot personer som är utsatta för våld i nära relation.

Våld i nära relation

Generellt brukar våld i nära relation syfta på mäns våld mot kvinnor där kunskapsläget idag är stort. Det förekommer våld riktat mot män dock är detta kunskapsläge mindre studerat. När det handlar om våld i nära relation mot män kan det vara våld som utförs i samkönade relationer, olikkönade relationer eller av annan närstående (Nybergh 2013). En kartläggning av brott i nära relation med fokus på parrelation visar att närmare sju procent av den svenska befolkningen i åldrarna 16–79 år blivit utsatt för brott i nära relation. Det våld som sker behöver inte alltid klassas som ett brott utifrån rådande lagstiftningen fast likaså vara skadligt för individen som utsätts. Detta utgör en gråzon när det handlar om brott i nära relation (Brottsförebyggande rådet [BRÅ] 2014).

Världshälsoorganisationen (WHO 2002) definierar fyra typer av våld däribland fysiskt, psykiskt, sexuellt våld och försummelse. Det fysiska våldet beskrivs handla om exempelvis knytnävsslag, örfilar, sparkar, stryptag eller liknande. Psykiskt våld består av hot, trakasserier, sociala begränsningar eller isolering. Det sexuella våldet yttrar sig genom exempelvis påtvingade sexuella handlingar eller ett sexuellt kränkande språk. Försummelse beskrivs handla en begränsning till information eller hjälp. Socialstyrelsen

(5)

(2016) beskriver även ekonomisk kontroll eller materiellt våld som innebär ekonomiska begränsningar eller förstörelse av personliga tillhörigheter.

Att vara utsatta för våld i nära relation innebär ofta konsekvenser, både för den fysiska och den psykiska hälsan. Kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer kan få fysiska skador som kräver vård men även långtgående konsekvenser på den psykiska hälsan och den sociala tillvaron (Berglund 2010; Stolt 2010). Patientens upplevelse av sammanhang och mening har en viktig faktor för att uppleva hälsa och välbefinnande. Hälsa inkluderar existentiella och biologiska aspekter, samt har olika innebörder för olika individer. Vid närvaro av sjukdom, upplevelse av svår stress eller nedstämdhet påverkas och försvagas hälsan (Ekebergh 2015c, ss. 30, 36–37). Lidandet är ett fenomen som inte alltid är synligt och har en stark sammankoppling till hälsa och välbefinnande. Det finns variationer av lidandet som livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande beskrivs handla om relationen till sammanhang och mening till livet. Det kan innebära förändringar i livet som skapar ett livslidande. Sjukdomslidande beskrivs vara ett lidande med ett förhållande till ohälsan, sjukdomen eller den behandling som krävs. Vårdlidandet är det lidande som vården ger upphov till, exempelvis genom en utebliven vård (Arman 2015, ss. 42–43). Att vara utsatt för våld i nära relation innebär förmodligen också ett livslidande då hälsan och välbefinnandet hamnar i obalans. När den utsatta söker vård för sina besvär är det troligt att vården skapar ett vårdlidande med sin okunskap. Om vården inte har en kunskap kan det omöjligen erbjudas stöd som patienten har rätt till och därmed också en utebliven vård. Det är inte heller osannolikt att ett sjukdomslidande uppstår i samband med de konsekvenser som våldet i en nära relation kan ge till följd.

Normaliseringsprocessen

Normaliseringsprocessen beskrivs som ett sätt för den våldsutsatta att anpassa sig till våldet som sker i en relation. Gränser för vad som är accepterat suddas alltmer ut och resulterar i att våldet normaliseras och blir en del av vardagen. Det kan börja med elaka kommentarer eller hotfulla blickar, för att utvecklas till alltmer brottsliga handlingar som slag, sparkar och sexuella övergrepp (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige [Roks] u.å). Lundgren (2012, ss. 27–38) beskriver att denna process pågår i olika faser. Den första fasen av denna process sker en gradvis nedbrytning av den våldsutsattas identitet och självkänsla. I fas två isoleras och avskärmas den utsatta allt mer från sin sociala omgivning och sammanhang. Fas tre i normaliseringsprocessen beskrivs vara en fas av ett växlande beteende från förövaren mellan våld och värme. Ytterligare gränser har i denna fas suddats ut. Våldet och dess växlande med värme kan tolkas vara i välmening till den utsatte. De oförklarliga växlingar som sker mellan våld och värme skapar förvirring hos den våldsutsatta. Den tillfälliga värmen som visas kan tolkas som en välmening och skapar en tacksamhet för de “goda” handlingar som förövaren utför (ibid. 2012, ss. 27–38).

Mäns utsatthet

Utsattheten för fysiskt och psykiskt våld i nära relation beskrivs vara ungefär lika förekommande bland kvinnor som hos män. Det är dock viktigt att poängtera att våldet tar sig i uttryck på olika sätt (Nybergh, Taft, Enander & Krantz 2013). Tidigare

(6)

forskning inom ämnet våld i nära relationer är fokuserat på mäns våld mot kvinnor. Mäns utsatthet för våld i nära relation har på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Det handlar däremot om andra typer av våld som män blir utsatta för (Frenzel 2014). Statistiken är ofta varierande när det gäller mäns utsatthet. En kartläggning i Sverige visar att prevalensen för brott i nära relation är jämnstor mellan könen. Det finns inte heller någon större skillnad mellan könen när utsattheten för fysiskt och psykiskt våld undersökts. Däremot förekommer det en markant skillnad mellan könen när det handlar om våldets skadeverkningar. Kartläggningen visar att 29 procent av kvinnorna som utsatts för grov misshandel behövt uppsöka sjukvård medan motsvarande siffra för männen enbart var två procent (BRÅ 2014).

I en svensk tvärsnittsstudie med 173 män i åldrarna 18-65 år påvisade att elva procent upplevt fysiskt våld det senaste året. I samma studie har 37 procent upplevt någon form av kontrollerande beteende av sin partner under sitt liv. Samtidigt uppger 64 procent av de som blivit utsatta för våld att det använt våld mot sin partner (Lövestad & Krantz 2012).

Statistiken talar för att mäns utsatthet varierar beroende av studiens tillvägagångssätt. Utifrån statistiken kan ändå slutsatsen dras att våld i nära relation förekommer mot män. Däremot är det troligen vanligare med mäns våld mot kvinnor om annat ett ännu mer skadligt våld.

Hälso- och sjukvårdens ansvar

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en målinriktad lag som innehåller en rad olika bestämmelser över hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas. Denna lag gäller samtliga verksamheter som bedriver vård. Lagen gör det tydligt att vården ska arbeta hälsofrämjande, byggas på respekt för alla individers lika värde och att vården ges på lika villkor (SFS 2017:30).

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer riktar sig till verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Sammanfattningsvis bör vårdgivaren fastställa rutiner för att kunna identifiera den våldsutsatta. Regioner ska även samverka med kommuner om våldsutsatta personer är i behov av insatser från både hälso- och sjukvården och kommunen. Det ska då upprättas en individuell plan likaså samverka med andra myndigheter och organisationer om behovet finns. Det beskrivs även vidare att vårdgivaren bör se till att personalen inom verksamheten har den kunskap som krävs för att ge god vård till den person som är utsatt för våld av närstående. När det handlar om vuxna personer som blir utsatta för våld ska personalen i enskilt rum fråga den våldsutsatta om tecken som väckt misstanke. Kvarstår misstanken om våld ska personal inom hälso-och sjukvård ta reda på om det finns barn med i bilden. Förekommer det barn ska en anmälan göras enligt socialtjänstlagen. Vidare ska information ges om de stödinsatser som finns att tillgå från både socialtjänst och frivilligorganisationer samt beakta vilka vårdbehov den våldsutsatta har både fysiskt och psykiskt (SOSFS 2014:4).

För att våldsutsatta personer ska få den vård och stöd de behöver är det viktigt att våldet upptäcks. Kommunikation är grundläggande i mötet med patienter samt en viktig

(7)

förutsättning för att uppmärksamma eventuell våldsutsatthet. Att fråga om erfarenhet av våld kan underlätta för den utsatte att berätta och därmed söka hjälp och stöd. Genom god kommunikation samt viljan att lyssna och kunna ta emot patientens berättelse skapar möjligheten för den våldsutsatta till att få adekvat hjälp, stöd och vård (Socialstyrelsen 2014).

Med en utgångspunkt i vårdvetenskap skulle Socialstyrelsens generella råd om att vilja lyssna, se och våga fråga kunna likställas med att möta patientens livsvärld. Livsvärlden är den värld som är fylld med patientens erfarenheter och upplevelser. Patienten är också den främsta experten på sin hälsa, sjukdom, lidande och situation. I ett vårdande med livsvärlden som grund där vårdaren tar del av patientens levda värld, skapas möjligheter till en helhetssyn av patienten (Ekebergh 2015b, ss.18–22). För att möta patientens livsvärld kan detta göras i det vårdande mötet. Det är ett möte som sker mellan vårdaren och patienten. Dessa möten ska byggas på öppenhet och respekt för patientens upplevda värld samt att integriteten ställs i fokus. Det vårdande mötet skapar vårdaren med en utgångspunkt i tidigare erfarenheter och kunskaper. Vårdande möten ska ge patienten känslan av att bli sedd, bekräftad samt hörd utifrån sin upplevda situation. Förhållningssättet för att skapa ett vårdande mötet är att sjuksköterskans ska ha ett öppet sinne, vara följsam samt lyhörd. Vårdaren ska även visa känslighet, vara nyfiken gentemot patientens berättelse samt ha lusten att vilja veta mer. För att vården ska ha förutsättningen att vara vårdande krävs det att sjuksköterskan har förmågan att se varje enskild individ (Ekebergh 2015d, ss. 122–123).

Hälso- och sjukvårdspersonal samt socialarbetare beskrivs ha en nyckelroll då dessa yrkesgrupper ofta är de första i att möta våldsutsatta människor. Husso et al. (2012) undersöker hinder samt möjligheter hos hälso- och sjukvårdspersonal och socialarbetare i att möta våldsutsatta. Till följd av en bristande kunskap i ämnet upplever deltagarna en osäkerhet i att ta sig an denna patientgrupp, det finns även osäkerhet i vems ansvar de våldsutsatta är. Deltagarna upplever även tiden som praktisk orsak till att inte ta sig an våldsutsatta personer. Det kan även i studien påvisas att det finns en attityd hos hälso- och sjukvårdspersonalen om att våld i nära relation är socialt och psykologiskt besvär något som de inte kan behandla. Slutligen uppger deltagarna en frustration i att de inte besitter tillräckligt med kunskap i ämnet eller att det saknar resurser och tid för att hjälpa våldsutsatta. Det behövs nya perspektiv och metoder för våldsoffer som söker hjälp och för yrken som möter dessa personer ett organisatoriskt och strukturellt problem som behöver utvecklas (ibid, 2012).

PROBLEMFORMULERING

Våld i nära relation är som nämnts ett omfattande samhällsproblem och den befintliga forskningen är till stor del inriktad på mäns våld mot kvinnor. Utifrån kartläggningar visar statistiken att det även förekommer våld i nära relation mot män. Detta är dock inte lika studerat och tros vara en del till variationen i statistiken.

Oavsett finns det en bristande kunskap och erfarenhet om mäns upplevelser av våld i nära relation. Hälso- och sjukvården bär ett ansvar i att identifiera våldsutsatta samt kunna erbjuda vägledning och stöd. Den bristande kunskap och erfarenhet skulle kunna

(8)

utgöra svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera, uppmärksamma och fånga upp män som far illa av våld i nära relation. En bristande kunskap och erfarenhet om en grupp i samhället skulle kunna utgöra svårigheter till att skapa en jämlik och vårdande vård. Detta skall inte på något sätt jämföras eller dementera mäns våld mot kvinnor.

SYFTE

Syftet är att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd, som grund till att skapa en vårdande vård.

METOD

För att undersöka mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd har författarna valt att göra en beskrivande litteraturöversikt med stöd utifrån Fribergs (2017a, ss. 141–152) metodbeskrivning. Utifrån en litteraturöversikt skapades möjligheter till kartläggning av befintlig forskning i området våld i nära relation med män som offer. De utvalda studierna studerades i sin helhet och analyserades sedan utifrån dess resultat (Friberg 2017a, ss. 141–143).

Datainsamling

För att påbörja en datainsamling valde författarna att söka i databaserna Cinahl samt PsycArticles. Dessa två databaser valdes då de är inriktade på forskning inom medicin, omvårdnad samt psykologi. Till en början sökte författarna fritt i databaserna gällande våld i nära relation med män som offer för att finna olika nyckelord och synonymer. Efter det påbörjades strukturerade sökningar. Den strukturerade sökningen som gjordes i Cinahl bestod av sökkombinationer av “domestic violence’’ AND ‘’nurse’’AND

’’battered’’ men AND ’’experience”. Liknande sökord användes i PsycArticles, se

bilaga I. Vidare beskrivs fördelen med att använda grundläggande sökoperatorer för detta ändamål som NOT, AND och OR. Genom att använda dessa sökoperatorer utvecklades sökningen med fler synonymer och utgjorde då en möjlighet till att få fler träffar (Östlundh 2017, ss. 72–73).

I Cinahl gav enstaka sökord med dess olika synonymer flertalet träffar. För att få fram ett mer riktat och hanterbart urval kombinerade författarna tre ämnessökningar med inklusion- och exklusionskriterier. Detta gav också ett mer hanterbart antal sökträffar. Samma sökmetod användes sedan i databasen PsycArticles med skillnaden att alla ämnesord kombinerades i en och samma sökning från start. När det var ett hanterbart antal träffar i Cinahl började författarna med läsa titlarna på alla artiklar. Utifrån titlarna gjordes ett urval, en anledning till att vissa artiklar exkluderades var att titeln tydde på annat ämne än föreliggande studies syfte. Därefter kunde en läsning av det första urvalet göras. Det innebar att 36 abstracts lästes och av dessa exkluderades sex stycken. Efter att ha läst artiklarna och ytligt granskat kvalitén med stöd av Fribergs (2017b, ss. 187– 188) granskningsmall valdes åtta relevanta artiklar som en grund till resultatet. Samma metod för PsycArticles användes, 23 abstracts lästes och det resulterade i tre artiklar som utgjorde en del av analysen.

(9)

De valda artiklarna studerades och granskades utifrån Fribergs (2017b, ss. 187–188) granskningsmall. För att granska kvalitén ytterligare använde författarna Ulrichweb, en databas som kontrollerar tidskrifternas vetenskapliga nivå genom att vara peer reviewed.

Inklusion och exklusionskriterier

Inklusionskriterier i denna översikt var engelskt språk, vara “peer-reviewed”, publicerat mellan åren 2010–2020 samt innehålla abstract. Artiklarna skulle även hålla en vetenskaplig kvalité.

Analys

Analysen av artiklarna utgick från Fribergs (2017a, ss. 148–150) analysmodell för litteraturöversikt. Steg ett blev att författarna flertalet gånger läste igenom valda artiklarna, läsningens fokus låg på dess resultat men även syfte, metod och diskussion läses för att förstå helheten av artiklarna. Detta gjorde författarna enskilt och sedan gjordes en gemensam sammanfattning av de enskilda sammanfattningarna. Steg två blev sedan att dokumentera i en översiktstabell, för att skapa en struktur på det material som analyserats, se bilaga II. Steg tre blev att tillsammans identifiera likheter och skillnader i artiklarna. Utifrån sammanfattningen kunde författarna finna gemensamma nämnare i artiklarna. Exempel på gemensamma nämnare i artikeln var ‘’help seeking’’, ‘’våldets karaktär’’, ‘’normer’’ och ‘’attityder’’. Exempel på skillnader var studiernas ansatser, urvalsgrupper, hur våldet förklarats på olika sätt, vilka myndigheter deltagarna vänt sig till. En sammanställning utformades och olika teman kunde växa fram för att skapa en förståelse som sedan kunde växa fram till denna studies resultat. Resultatet av analysen presenteras sedan i två teman och fem subteman.

RESULTAT

Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd, som grund till att skapa en vårdande vård. I analysen av materialet skapades två teman och fem subteman (Tabell 1).

Tabell 1. Teman och subteman. Tema Subtema

Våldet •

Våldets karaktär

• Konsekvenser av våldet.

Bemötande

• Normer om våld i nära relation

• Närståendes bemötande

(10)

Våldet

Det förekom fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot män som erfar våld i nära relation. Våldet innebar både direkta och mer långtgående konsekvenser för de utsatta männen.

Våldets karaktär

Statistik talade för att fysiskt våld mot män sker, däremot fanns det en osäkerhet i vilken utsträckning beroende på studiens urvalsgrupp. Bland män som utsätts för våld i nära relation hade 45 procent upplevt fysiskt våld (Tsui 2014). I en annan studie med ett slumpmässigt urval påvisades att 15 procent upplevt fysiskt våld (Hester, Jones, Williamson, Fahmy & Feder 2017). Männen beskrev det fysiska våldet med situationer där männen fått objekt kastade mot sig, dragna i håret, sparkar och slag mot kroppen. Det fysiska våldet kunde ske när männen minst anade det (Bates 2020b; Entilli & Cipolletta 2016; Walker et al. 2020). Männen beskrev situationer där de vaknar upp av våldet, en deltagare uppgav ett uppvaknande med en kniv riktat mot sin nacke (Bates 2020b; Entilli & Cipolletta 2016).

I en studie med ett slumpmässigt urval upplevde 51 procent av männen att de blivit utsatta för någon form av psykiskt våld (Hester et al. 2017). När män som blivit utsatta för våld i nära relation tillfrågades, svarade 68 procent att de upplevt psykiskt våld (Tsui 2014). Något som påvisade att män i större utsträckning blir utsatta för det psykiska våldet. Vidare uppgav männen en begränsad kontakt med vänner och familj. Männen upplevde att de blir övertalade till att inte ha kontakt med sin familj, vilket resulterade i upplevelser av social begränsning och isolering (Walker et al. 2020; Bates 2020b; Entilli & Cipolletta 2016). Det förekom situationer där männen upplever psykiskt våld utifrån att partnern använde sig av ett förnedrande språk. Det psykiska våldet visade sig även i form av kontroll exempelvis över bankkonton, var mannen befann sig samt kontroll över faderskapet. Kontrollen över faderskapet tog sig i uttryck genom att kvinnan exempelvis ljög om graviditet, anklagelser om våld för att kvinnan skulle få egen vårdnad eller hot om att mannen skulle förlora kontakten med sina barn (Hester et al. 2017; Bates 2020a; Bates & Carthy 2020; Entilli & Cipolletta 2016; Drijber, Reijnders & Ceelen 2013; Nayback-Beebe & Yoder 2012; Walker et al. 2020).

I ett slumpmässigt urval har sju procent en erfarenhet av sexuellt våld (Hester et al. 2017). Exempel på hur det sexuella våldet uttryckte sig kunde vara genom ett påtvingande av potenshöjande läkemedel, påtvingat sex eller förnedring av mannens könsorgan (Bates & Carthy 2020; Walker et al. 2020).

Konsekvenser av våldet

De konsekvenser som uppstod av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld yttrade sig både genom fysiska skador samt psykiska påfrestningar. Männen uppgav fysiska konsekvenser såsom frakturer, skador i ansiktet samt hjärn- och synskador. De långvariga besvären yttrade sig i kroniska inflammationer, sjukdomar i mag- och tarmkanalen samt erektionsproblem (Bates 2020b; Entilli & Cipolletta 2016). Av de män som utsatts för våld i nära relation upplevde 54 procent att de utvecklat någon form av psykisk skada exempelvis kronisk depression, ångest eller PTSD (Drijber, Reijnders & Ceelen 2013).

(11)

En känsla av hopplöshet och värdelöshet kan rapporteras av somliga män, andra kunde beskriva ett minskat välbefinnande, sänkt självkänsla, självhat och suicidala tankar som följd av våldet (Bates & Carthy 2020; Entilli & Cipolletta 2016; Walker et al. 2020; Nayback-Beebe & Yoder 2012; Bates 2020b). Ytterligare konsekvenser av våldet var tillitsproblem till omgivningen. En man beskrev svårigheter i att fysiskt närma sig en ny partner eftersom reaktionen blev rädsla vid kramar i tron om att bli slagen. Andra män kunde beskriva liknande erfarenheter i nya relationer (Bates 2020a). Relationer till en ny partner var inte enbart det som påverkats av våldet, andra män kunde beskriva hur det vardagliga livet påverkats där fritidsintressen minskat och arbetet påverkats negativt (Machado, Santos, Graham-Kevan & Matos 2017).

Bemötande

Majoriteten av männen upplevde en rädsla i att söka stöd. De som blev utsatta för våld i nära relation och sökt stöd hos myndigheter, vänner och familj var upplevelsen av detta stöd olika. Vissa beskrev att de inte får den hjälp som de önskat medan andra upplevde det motsatta. Den stereotypiska bilden av våld i nära relation kunde ligga till grund för de olika erfarenheterna.

Normer om våld i nära relation

Det förekom en stereotypisk bild av våldet som utfördes mot män, att denna typ av våld inte skulle vara lika skadligt eller ha en påverkan på den psykiska hälsan. Den normativa bilden av våldet i nära relation säger att det är kvinnor som faller offer för våldet, detta utgör en stigmatisering hos de män som sökt stöd (Entilli & Cipolletta 2016; Bates 2020b; Bates 2020a). Män upplevde att det fanns en könsstereotypisk bild över fenomenet våld i nära relationer med män som offer, vilket skapade en rädsla för att inte bli lyssnad på eller bli falskt anklagad (Walker et al. 2020).

Närståendes bemötande

Av de deltagande männen uppgav 92 procent att de i första hand hade vänt sig till närstående (Walker et al. 2020). Andra siffror visade att 62 procent uppgav att de delat sina upplevelser med kollegor, närstående samt familj (Drijber, Reijnders & Ceelen 2013). Av de som sökte stöd hos familj och närstående upplevde flertalet ett bemötande som innebar förlöjligande och uppmaning att rycka upp sig (Bates 2020a; Bates & Carthy 2020; Machado et al. 2017). På grund av samhällsnormer uppgav männen en ovilja i att samtala kring sina känslomässiga problem (Morgan, Williamson, Hester, Jones & Feder 2014).

Myndigheters bemötande

Drijber, Reijnders & Ceelen (2013) påvisade i en studie att endast 32 procent av män som upplevt våld i nära relation hade sökt hjälp hos polisen, 15 procent av dessa hade gått vidare i processen och gjort en anmälan. I samma studie uppger 40 procent att de avstått att söka hjälp på grund av en rädsla eller för att inte bli tagna på allvar. Andra studier visar att männen upplever ett bristfälligt bemötande från polisen, där männen

(12)

förövare snarare än offer (Bates 2020a; Machado et al. 2017; Walker et al. 2020). De män som hade varit utsatta upplevde att hälso- och sjukvården fokuserade på det medicinska. En minoritet av männen kunde dock beskriva att de fick den hjälp de behövde från hälso- och sjukvården eller också stöd från polis eller rättsväsendet (Machado et al. 2017; Entilli & Cipolletta 2016). Män som sökt hjälp från hälso- och sjukvården kan återberätta situationer där de råkat höra hälso- och sjukvårdspersonalen som förlöjligade dem. Studien visar att det finns brister i bemötande från polisen och sjuksköterskan på grund av fördomar, bristande kompetens och fientlighet mot misshandlade män (Entilli & Cipolletta 2016; Bates 2020a).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Utifrån studiens syfte samt den begränsade tiden för arbetet valdes en litteraturöversikt. Med en utgångspunkt i Fribergs metodbeskrivning för en litteraturöversikt (Friberg 2017a, ss. 141–151) skapades en struktur och tydlighet i arbetet. Litteratursökningen visade att forskningsläget var begränsat vilket medförde att både kvantitativa och kvalitativa studier inom andra angränsande vetenskaper än enbart vårdvetenskap inkluderades. Däremot svarade inkluderande studier på det syfte som denna litteraturöversikt ville undersöka. En majoritet av de artiklar som inkluderades bestod av deltagare som haft en heterosexuell relation. Medelålder hos deltagarna i inkluderade studier var 40–50 år, varav en studie fokuserade på äldre män med en medelålder på 68 år. Flertalet av studierna fokuserade både på mäns upplevelser av våldet och några inkluderade även frågor kring att söka stöd. Artiklarna i denna studie begränsades inte geografiskt, då fåtal studier i Nordens gjorts. Artiklarna som användes var från England, Portugal, Italien, Nederländerna, Australien samt USA. Denna geografiska skillnad kan utgöra både svagheter och styrkor för föreliggande studie. Svagheten ligger i att normer i samhället kring manlighet kan se olika ut i de olika länderna som inkluderats i studien, något som kan minska överförbarheten till svensk sjukvård. Ett brett geografiskt urval kan dock även ses som en styrka i ett mångkulturellt samhälle där vi kan förstå män utifrån flera kulturer.

Artiklarna i studien kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall som var anpassad för kvantitativa respektive kvalitativa studier (Friberg 2017b, ss. 187–188). Utifrån mallen exkluderades två artiklar, då dessa inte besvarade studiens syfte. Svårigheter med granskningsmallen var frågeställningen kring den vårdvetenskapliga teorin som skulle finnas i de valda artiklarna. För att ytterligare säkerställa artiklarnas vetenskapliga kvalité kontrollerades tidskrifterna i Ulrichsweb som är en databas med information om en tidskrift är vetenskaplig.

Författarna har innan studien haft en förförståelse om en eventuell stigmatisering kring att vara man och utsatt för våld i nära relation. Dock har vi under hela arbetets gång arbetat med en objektiv ställning till de artiklar som sökts fram och i analysen av materialet.

För att uppnå trovärdighet i föreliggande studie har författarna på eget håll lärt känna det insamlade materialet och sedan gemensamt gått igenom det och sammanställt det på

(13)

nytt. Vi har även sammanställt metod och resultat på ett tydligt sätt med stöd av handledare för att skapa trovärdighet. Genom att diskutera förförståelsen om ämnet har detta kunnat tas i beaktning för att undvika en påverkan av datainsamling samt analys. Att ha ett neutralt ställningstagande till insamlade data ger möjlighet till en bekräftelsebarhet i föreliggande arbete. Genom att göra utifrån ovanstående beskrivning kan en kvalité uppnås i arbetet enligt Mårtensson och Fridlund (2017. ss. 431–433).

Resultatdiskussion

Studiens resultat visade att män som utsätts för våld i nära relation utsätts för olika typer av våld. Det psykiska våldet är det som vanligast förekommer, dock inträffar även fysiskt och sexuellt våld. Konsekvenserna av våldet innebar både psykiska och fysiska skador med ett minskat välbefinnande som följd. Män sökte stöd hos vänner och familj i första hand, de män som sökte stöd hos myndigheter däribland hälso- och sjukvården upplevde i majoritet ett bristande bemötande. Det förekom en stereotypisk bild av män som gjorde att den våldsutsatta mannen kände sig stigmatiserade och därför undvek att söka hjälp.

Upplevelsen av våldet

I studiens resultat kunde det ses att det psykiska våldet är mer förekommande hos män där männen upplever kontrollerande beteenden från partner, kontroll över de gemensamma barnen eller hot om fysiskt våld. Lundgren (2012, s. 27) beskriver en konsekvens av våldet är att det i olika steg blir normaliserat och till en del av vardagen. På grund av den kontroll våldsutföraren har gentemot den utsatta samt begränsande handlingsförmågan som skapats, hittar den utsatte olika anpassningsstrategier för att klara av vardagen.

Patientens upplevelse av sammanhang och mening har en viktig faktor till att uppleva hälsa och välbefinnande. Hälsa inkluderar de existentiella och biologiska aspekter, samt har olika innebörder för olika individer (Ekebergh 2015c, ss. 30, 36–37). Därav kan det vara av vikt att se hela människan och dennes livsvärld för att se orsakerna till den försvagade upplevelsen av hälsa. Detta är betydelsefullt i mötet med män som erfar våld i nära relation.

Sjuksköterskan ska enligt ICN:s etiska kod vara medveten om miljöns betydelse på individers hälsa samt arbeta för en hållbar utveckling (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). Arbetet med de globala målen främjar en hållbar utveckling både socialt, ekologiskt samt ekonomiskt. Mål tre av dessa globala mål, fokuserar till att främja välbefinnande för alla, i alla åldrar. Vidare beskrivs mål tre där människors hälsa påverkas av de sociala samt ekonomiska faktorerna. En god hälsa skapar förutsättningar för individer att bidra till en god samhällsutveckling (Regeringskansliet u.å). Om sjuksköterskan har kunskap kring mäns utsatthet för våld i nära relation skapas också förutsättningar för att främja välbefinnande och hälsa hos denna grupp. Detta är något som i sin tur ger förutsättningar för en god hälsa och möjligheter till ett bidragande av samhällsutvecklingen.

(14)

Att vara utsatt för våld i nära relation kan ge upphov till psykisk ohälsa, något som även kan ses i andra studier. Coker et al. (2002) bekräftar detta genom sin studie som visar att både fysisk och psykiskt våld hade konsekvenser för både män och kvinnors hälsa. Studien visade att det fanns en ökad risk att utveckla depression, kroniska besvär på den psykiska och fysiska hälsan. Vidare påvisar Coker et al (2002) att maktmissbruk samt kontroll av partnern har starkare konsekvenser än exempelvis det verbala våldet. Vidare stärker Stolt (2010) att män som utsätts för våld i nära relation kan utveckla psykisk ohälsa på grund av våldet. Det psykiska våldet har en stark inverkan starkt till utveckling av ångest och depression (ibid. 2010). Personer som lider av psykisk ohälsa har en ökad risk för ohälsosamma levnadsvanor samt en lägre sysselsättningsgrad. Bakom det ligger givetvis andra bestämningsfaktorer dock kan den psykiska ohälsan i det långa loppet ses som en risk för andra sjukdomar som skapar ett lidande för individen men som också påverkar folkhälsan i längden (Folkhälsomyndigheten 2019). I den sociala dimensionen när det handlar om hållbar utveckling ingår bland annat möjligheterna till ett jämlikt liv med en god livskvalité (Sandman & Kjellström 2013, ss. 337–339). Den psykiska ohälsan ses påverka individens fysiska hälsa men också förmågan till att exempelvis arbeta, studera eller ha relationer. Denna påverkan skulle kunna ses skapa ett lidande hos individen med följd till en minskad livskvalité. Som följd av den minskade livskvalitén skulle en negativ påverkan på samhällsutvecklingen kunna antas.

Att söka stöd

Att förstå normaliseringsprocessen kan vara av vikt för hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna förstå, uppmärksamma och identifiera våldsutsatta personer. Lundgren (2012, s. 28) beskriver denna process där gränser för våldet suddas ut och blir mer accepterat och en del av vardagen. Våldet ses som en dubbelhet, där det våld som utövas är för den utsattes bästa, blandat med kärlek. Denna växling skapar förvirring hos den våldsutsatta och komplicerar även uppbrottet från förövaren (Lundgren 2012, ss. 28–37).

Det är en minoritet av männen som söker stöd, detta grundat tabun och rädslor samt att män inte identifierar sig själva som våldsutsatta. Att män inte ser sig själva som våldsutsatta skulle kunna bero på normaliseringsprocessen det skulle också kunna bero på bilderna av att män inte utsätts för våld av kvinnor. Hälso- och sjukvården bör ha kunskap och förståelse för mäns upplevelser av våld i nära relation samt dess konsekvenser för att kunna identifiera dem. Virgever, Thorogood, Wolf och Durand (2018) stärker teorin att det är av vikt att hälso- och sjukvården vidgar sin kunskap och förändrar sitt arbetssätt och inkludera fler grupper för att upptäcka våld i nära relation. Det är viktigt att både se likheterna och skillnaderna mellan de olika grupperna som utsätts för att kunna erbjuda rätt stöd och behandling.

Resultatet i föreliggande studie visade på att myndigheters myter om våld i nära relationer. Denna normativa bild som framkom var att män inte kan bli våldsutsatta i sin relation, utan är de som utför våldet. Vidare visade resultatet att vissa normer skapar en negativ och felaktig bild av män som offer för våld i nära relationer. Dessa normer kan göra att männen avstår från att söka hjälp. Robinson (2010) kunde i en mindre studie med 13 sjuksköterskor på en akutmottagning påvisa att det finns en upplevelse av bristande kunskap samt en stereotypisk bild kring våld i nära relation. Trots riktlinjer

(15)

om att fråga patienten om våld var det få sjuksköterskor som kände till dessa. Sjuksköterskorna beskriver svårigheter i vilka frågor de skulle ställa, vilka tecken de ska uppmärksamma samt vilka andra instanser som ska kontaktas. Utöver detta finns en rädsla hos sjuksköterskorna i att engagera sig i patienten dels på grund av tidsbrist samt en frustration i att patienten återgår till en våldsam relation. Det framgår även att vissa sjuksköterskor har en föreställning av att kunna se och avgöra vilka patienter som utsätts för våld i nära relation.

Ovanstående studie fokuserade främst på kvinnliga offer, det är intressant att se att det även förekommer stereotypiska bilder av våldsutsatta kvinnor. Trots att fenomenet mäns våld mot kvinnor är ett välkänt samhällsproblem är det många kvinnor som inte uppmärksammas av samhälle. Det kan antas att även män som upplever våld i nära relation likaså försummas med tanke på stereotyper och myter som förekommer hos sjuksköterskor (Robinson 2010). Resultat i föreliggande litteraturöversikt visar att våldet inte alltid syns, där konsekvenserna främst är psykiska besvär.

I mötet med män som blir utsatta för våld nära relation är det förmodligen inte primärt våldet de söker för. Om sjuksköterskan möter deras livsvärld skapas möjligheter till att förstå patienten i sin helhet och sammanhang och det kan skapas en vårdande vård. Ekebergh (2015a, s. 70) poängterar vikten av öppenhet för att kunna möta patientens livsvärlds krävs en öppenhet och en vilja till att förstå på ett nytt sätt. I mötet med patienten måste sjuksköterskan vara här och nu. Det är något som kräver ett tränande av att se, höra och känna för att kunna förstå vad som händer i mötet med patienten (ibid, 2015a, s. 70). Den stereotypiska bilden och normativa bilden gällande våld i nära relation som resultatet kunna påvisa skulle kunna utgöra svårigheter i att vårda med livsvärlden som grund. I mötet med män som utsätts för våld i nära relation behöver sjuksköterskan lägga sin förförståelse åt sidan för att på nytt kunna se den andres unika livsvärld. Stolt (2010) menar att hälso- och sjukvårdspersonal har möjligheter till att erbjuda stöd, hjälp och information till den våldsutsatta mannen, det kräver dock att hälso- och sjukvårdspersonal verkligen frågar om patienten blivit utsatta för våld. Patienter kunde söka för de kroppsliga skadorna orsakade av våldet, medan vissa söker för andra symtom som kan vara kopplade till våldet. För att kunna erbjuda stöd, hjälp och information krävs det också att hälso- och sjukvårdspersonalen vet hur de ska agera i situationen. Avslutningsvis menar Stolt (2010) att alla patienter bör ses som potentiella offer för våld i nära relation då hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig funktion i att agera stöd och erbjuda information.

Om sjuksköterskan inte ser den våldsutsatta mannens livsvärld finns det risk för att det skapas ett ytterligare lidande hos den redan lidande patienten. Arman (2015, ss. 43–44) beskriver vårdlidande som ett lidande med flera dimensioner, här berörs patientens värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Patientens värdighet beskrivs vara hotad i alla de situationer där patienter inte blir trodda på eller tagna på allvar. Detta är något som kan ses i studiens resultat där män som blivit utsatta för våld i nära relationer upplever att de inte blir trodda eller har en upplevelse av att bli missförstådd som förövare. Vidare påvisar resultatet att män som utsatts för våld i nära relation inte blir tagna på allvar utan snarare förlöjligade. Det skulle utifrån teorin om vårdlidande ses att hälso- och sjukvården skapar ett vårdlidande hos denna patientgrupp.

(16)

Det faktum att hälso- och sjukvårdspersonal inte ställer frågor om våld skapar svårigheter i att upptäcka våldsutsatta män. Ett första steg till att göra det är genom att ställa frågan där tecken förekommer. Utifrån kartläggningen kan det antas att män söker vård för psykiska besvär något som kan vara tecken för våld. Vidare utgör ett oförstående bemötande ett hinder för männens möjlighet till att söka stöd från närstående och myndigheter. Det är därför viktigt med kunskap om våld i nära relation och lägga den stereotypiska bilden om maskulinitet åt sidan (Stolt 2010). Genom kunskap kan det antas att det skapas goda förutsättningar för vårdande möten av män som erfar våld i nära relation. Den ökade kunskapen kan resultera i en god och jämlik vård, detta då alla ska behandlas lika utifrån HSL (SFS 2017:30). Med en kunskapslucka skapas inte förutsättningar för att alla ska kunna behandlas lika. Vidare beskrivs mål 10 av de globala målen, arbetet med allas lika rättigheter, oavsett kön, etnicitet samt ålder. Där det ska finnas en rättvis fördelning av resurser som främjar hälsa och god livskvalité (Regeringskansliet u.å).

SLUTSATSER

• I denna litteraturöversikt kan det påvisas att det förekommer olika typer av våld i nära relation mot män. Detta ger sig i uttryck i form av fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld där det psykiska våldet är den vanligaste formen. Om hälso- och sjukvården vidgar sitt perspektiv i vilka som kan utsättas för våld i nära relation ökar möjligheterna till att vissa grupper inte förbises. Detta ökar också möjligheterna för att hälso- och sjukvårdande i att stödja och vägleda män till de hjälpinsatser som de kan vara i behov av.

• I resultatet kunde det även ses att det förekommer ett bristande bemötande från bland annat hälso- och sjukvårdspersonal, där samhällsnormer ses som en faktor. Om samhällsnormerna utmanas skapas möjligheter till ett bättre bemötande och en mer jämlik vård för alla.

Praktiska implikationer

Det uppmärksammades en kunskapslucka kring mäns utsatthet samt deras upplevelse. Denna litteraturöversikt riktar sig i första hand till sjuksköterskor för att våga möta denna patientgrupp i syfte att öka kvalitén och arbeta hållbart genom en mer jämlik vård.

• Mer utbildning krävs om detta ämne samt olika gruppers utsatthet, såsom i grundutbildning och kunskapsfördjupning på arbetsplatser om de olika samhällsnormerna.

SLUTORD

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Camilla Eskilsson, doktorand på Högskolan i Borås, som med sin glädje och engagemang stöttat denna litteraturöversikt.

(17)

REFERENSER

Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 27–60

Bates, E. (2020a). “No One Would Ever Believe Me”: An Exploration of the Impact of Intimate Partner Violence on Men. Psychology of Men & Masculinities. Vol: 20(4), ss. 497–507. doi: http://dx.doi.org/10.1037/men0000206

Bates, E. (2020b). “Walking On Egg Shells”: A Qualitative Examination of Men’s Experiences of Intimate Partner Violence. Psychology of Men & Masculinities. Vol: 21(1), ss. 13–24. doi: http://dx.doi.org/10.1037/men0000203

Bates, E. & Carthy, N. (2020). “She Convinced Me I Had Alzheimer’s”: Experiences of Intimate Partner Violence in Older Men. Psychology of Men & Masculinities. Vol 21(4), ss. 675–685. doi: http://dx.doi.org/10.1037/men0000280

Berglund, A. (2010). Våldets konsekvenser för hälsan. I G. Heimer & A. Berglund (red.) Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (s. 67–74). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

Brottsförebyggande rådet (2014). Brott i nära relationer.

https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2014-05-09-brott-i-nara-relationer.html

[2020-10-13]

Coker, A. L., David, K. E., Ileana, A., Desai, S., Sanderson, M., Brandt H. & Smith, P. H. (2002). Physical and mental health effects of intimate partner violence for men and women. American Journal of Preventive Medicine. Vol. 23(4), ss. 260–268. doi: https://doi.org/10.1016/S0749-3797(02)00514-7

Drijber, D., Rejinders, U. & Ceelen, M. (2013). Male Victims of Domestic Violence.

Journal of Family Violence. Vol 28, ss 173–178. doi: /10.1007/s10896-012-9482-9

Ekebergh, M. (2015a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 66–75.

Ekebergh, M. (2015b). Att vårda med livsvärlden som grund. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 18– 21.

Ekebergh, M. (2015c). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 28–37. Ekebergh, M. (2015d). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 124–125.

(18)

Entilli, L. & Cipolletta, S. (2016). When the woman gets violent: the construction of domestic abuse experience from heterosexual men’s perspective. Journal of Clinical

Nursing. Vol: 26(15–16), ss. 2328-2341. doi: 10.1111/jocn.13500

Folkhälsomyndigheten (2019). Vuxna- Psykisk ohälsa.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/ [2020-11-09]

Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer - en nationell kartläggning. (BRÅ- rapport,

2014:8). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brot t_i_nara_relationer.pdf

[2020-11-02]

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats.

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:1. uppl., Lund: Studentlitteratur.

ss. 141–151.

Friberg, F. (2017b). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. 3:1. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 187–188.

Hester, M., Jones, C., Williamsson, E., Eldin, F. & Feder, G. (2017). Is It Coercive Controlling Violence? A Cross-Sectional Domestic Violence and Abuse Survey of Men Attending General Practice in England. Psychology of Violence. Vol: 7(3), ss. 417–427. DOI: 10.1037/vio0000107

Husso, M., Virkki, T., Notko, M., Holma, J., Laitila, A. & Mäntysaari, M. (2012). Making sense of domestic violence intervention in professional health care.

Health and Social Care in the Community. Vol: 20 (4), ss. 347–355. doi:

10.1111/j.1365-2524.2011.01034.x

Lundgren, E. (2012). Våldets normaliseringsprocess och andra våldsförståelser. ROKS. Lövestad, S. & Krantz, G. (2012). Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Sweden. BMC Public Health. Vol: 12(945), ss. 2–10 http://www.biomedcentral.com/1471-2458/12/945

Machado, A., Santos, A., Graham-Kevan, N. & Matos, M. (2017). Exploring Help Seeking Experiences of Male Victims of Female Perpetrators of IPV. Journal of Family

Violence. Vol 32, ss, 513–523. doi: 10.1007/s10896-016-9853-8

Morgan, K., Williamson, E., Hester, M., Jones, S. & Feder, G. (2014). Asking Men about Domestic Violence and Abuse in a Family Medicine Context: Help Seeking and Views on the General Practitioner Role. Aggression and Violent Behavior. Vol: 19, ss. 637–642.

(19)

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalite i examensarbeten. Henricsson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. ss. 421–436

Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld och hälsa. En befolkningsundersökning

om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Uppsala: Nationellt

centrum för kvinnofrid.

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/418/NCK-rapport_prevalens_Vald_och_halsa_www.pdf [2020-10-13]

Nationellt centrum för kvinnofrid (u.å). Våldets uttryck och mekanismer.

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/ [2020-10-13]

Nayback-Beebe, A-M. & Yoder, L. (2012). The Lived Experiences of a Male Survivor of Intimate Partner Violence: A Qualitative Case Study. Medsurg Nursing. Vol:21(2), ss. 89–95.

Nybergh, L. (2013). Genväg till forskning, nr 5. När män utsätts för våld i en nära

relation- hur ser det ut då? En genomgång av internationell forskning. Göteborg:

Västra Götalandsregionen.

Nybergh, L., Taft, C., Enander, V. & Krantz, G. (2013). Self-reported Exposure to Intimate Partner Violence among Women and Men in Sweden: Results from a Population-based survey. BMC Public Health. Vol 13(845), ss. 1–13. doi: 1471-2458/13/845

Regeringskansliet i Stockholm (u.å). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar

utveckling [Broschyr].

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/

[2020-09-21]

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Normaliseringsprocessen.

https://www.roks.se/har-finns-kunskap/normaliseringsprocessen

[2020-11-09]

Robinson, R. (2010). Myths and Stereotypes: How Registered Nurses Screen for Intimate Partner Violence. Journal of Emergency Nursing. Vol: 36(6), ss. 572–576. DOI: 10.1016/j.jen.2009.09.008

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Etik för vårdande yrken. 1:6. uppl., Lund: Studentlitteratur.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen (2016). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga - Vägledning för att öka

(20)

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-30.pdf [2020-10-23]

Socialstyrelsen (2019). Våld i nära relationer.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ [2020-10-13]

Socialstyrelsen (2014). Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens

arbete med våld i nära relationer.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf#__utma=1.424983766.1602503435.1602503435.1602570132.2&__utmb=1.19.1 0.1602570132&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1602570132.2.2.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organi c%7Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=83878678 [2020-10-13]

SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära

relationer. Stockholm: Socialstyrelsen

Stolt, E. (2010). Mäns utsatthet för våld i nära relationer: mötet med hälso- och sjukvården. I G. Heimer & A. Berglund (Red.). Att fråga om våldsutsatthet som en del

av anamnesen (s. 181-190). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/272/NCK_Anamnes_www_ kap22_Mans_utsatthet.pdf#__utma=1.1418331373.1599134992.1599652247.15997236 63.4&__utmb=1.2.10.1599723663&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1599723663.4.3.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organi c%7Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=201633809 [2020-09-10]

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

[2020-10-30]

Svensk Sjuksköterskeförening (2019). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-10-13]

Tsui, V. (2014). Male Victims of Intimate Partner Abuse: Use and Helpfulness of Services. Social Work. Vol. 59(2), ss. 121–130. doi: 10.1093/sw/swu007

Viergever, R., Thorogood, N. & Durand M.-A. (2018). Supporting all victims of violence, abuse, neglect or exploitation: guidance för health providers. BMC

(21)

International Health and Human Rights. Vol: 18(39), ss. 2–5. doi: 10.1186/s12914-018-0178-y

Walker, A., Lyall, K., Silva, D., Craigie, G., Mayshak, R., Hyder, B-S. & Bentley, A. (2020). Male Victims of Female-Perpetrated Intimate Partner Violence. Help-Seeking, and Reporting Behaviors: A Qualitative Study. Psychology of Men & Masculinities. Vol: 21(2), ss. 213–233.

doi: http://dx.doi.org/10.1037/men0000222

World Health Organization (2002). World report on violence and health. Geneva: World Health Organization.

https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/world_report/en/full_en.pdf? ua=1 [2020-11-16]

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats.

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. ss.

(22)

BILAGA I- SÖKHISTORIK

Sökning i

CHINAL 2020-10-14

Sökord Antal

träffar Lästa abstract Första urval Valda artiklar

Sökning 1 ‘’domestic violence’’ or ‘’domestic abuse’’ or ‘’intimate partner violence’’ or ‘’partner violence’’ or ‘’spousal abuse’’

2103 st 0 0 0

Sökning 2 ‘’nurse’’ or ‘’nurses’’ or ‘’nursing’’ or ‘’nursing care’’ or ‘’healthcare’’ or ‘’nursing practice’’

81 289 st

0 0 0

Sökning 3 ‘’male victim’’ or ‘’male victims’’ or ‘’against men’’ or ‘’against males’’ or ‘’battered men’’

17 342

st 0 0 0

Sökning 4 1 and 2 and 3 127 st 36 st 30 st 8 st

Limiters: Date of Publication: 20100101– 20201231; Peer Reviewed, English Language; Sex: Male, All Adult Sökning i PsycArticles 2020-10-23 Sökord Antal

träffar Lästa abstract Första urval Valda artiklar.

Sökning 1 (intimate partner violence OR domestic violences OR IPV) AND (male victims OR male) AND (patient perspective OR experience)

141 23 3 3

Limiters: Date of Publication: 20100101– 20201231; peer reviewed, English Language;

Exclude; Not in Full text

(23)

BILAGA II- ÖVERSIKT ÖVER LITTERATUR

Författare, årtal,

titel, tidskrift, land

Syfte Metod Urval (N) Datainsam ling & dataanalys Etiska övervägande Resultat Författare: Bates, E. A. Årtal: 2020

Titel: No One Would Ever Believe Me”: An Exploration of the Impact of Intimate Partner Violence Victimization on Men Tidskrift: Psychology of Men & Masculinities Land: Storbritannien Syftet är att utforska mäns erfarenheter av våld i nära relation, med fokus på att ta itu med frågan om i vilken utsträckning män påverkas av dessa upplevelser. Vilka hinder de upplever för att söka hjälp och lämna samt vilken påverkan samhället har på deras upplevelse. Kvalitativ metod. Män från organisationer som arbetar med manliga offer. (N) 161 deltagande män, i åldrarna 20–82 år. Anonym online-enkätunder sökning med kvalitativa öppna frågor. Tematisk analys, med en deduktiv analys på semantiska teman. Etiskt godkännande från Universitetet av Cumbria. Resultatet visade på att männen upplevt fysisk och psykiskt våld. Vidare visar resultatet på konsekvenser på hälsan, framtida relationer samt relationen med barnen. Resultatet visade även att attityder från samhället hade en påverkan. Författare: Bates, E. A. Årtal: 2020 Titel: “Walking On Egg Shells”: A Qualitative Examination of Men’s Experiences of Intimate Partner Violence Tidskrift: Psychology of Men & Masculinities Land: Storbritannien Syftet är att undersöka mäns erfarenheter av våld i nära relationer, i en relation med en kvinna ur ett familjevålds perspektiv. Kvalitativ metod. Män från sociala medier och organisationer som arbetar med manliga offer. (N) 161 deltagande män, i åldrarna 20–82 år. Anonym online-enkätunder sökning med kvalitativa öppna frågor. Tematisk analys, med en deduktiv analys på semantiska teman. Godkänd av Universitetet av Cumbria etiska panel. Resultatet visar på olika typer av våld som deltagarna utsätts för. Männen i studien utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld där alla delar delas upp ytterligare. Författare: Bates, E. A. & Carthy, N. Årtal: 2020 Titel: “She Convinced Me I Had Alzheimer’s”: Experiences of Intimate Partner Violence in Older Men Tidskrift: Psychology of Men & Masculinities Syftet är att undersöka äldre mäns upplevelse av våld i nära relationer. Kvalitativ metod. En undergrupp av ett större urval av deltagare. (N) 8 deltagande män i åldrarna 60–82 år. Anonym online-enkätunder sökning med kvalitativa öppna frågor. Tematisk analys, med en deduktiv analys på Studien fick ett etiskt godkännande genom den interna nämnden för etik på University of Cumbria Resultatet

beskriver det våldet som upplevs hos äldre männen. Deltagarna upplever fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och ekonomiskt våld. Exempelvis våldets varaktighet samt den manipulativa och fysiska

(24)

Land: Storbritannien semantiska teman. kontrollen partnern har. Konsekvenser av våldet är också något som deltagarna får berätta om. Författare: Drijber, D., Reijnders, U. & Ceelen, M. Årtal: 2013

Titel: Male Victims of Domestic Violence. Tidsskrift: Journal of Family Violence. Land: Nederländerna Syftet är att få en bredare insikt om våld i nära relation med manliga offer. Kvantitati v metod. Manliga offer över våld i nära relation. (N) 372 deltagare i åldrarna 18 - >65 år Frågeformu lär på internet. Beskrivand e statistik sammanstäl ldes med programme t SPSS. Anonymt och frivilligt deltagande. Dock saknas etiskt godkännande . Resultatet visar på våldets karaktär. De visar även hur stor del som varit kontakt med polis samt deras upplevelse av denna kontakt. Resultatet visar även anledningar till att anmäla eller inte anmäla våldet. I resultatet påvisas en förekomst av fysiskt och

psykiskt våld samt att det finns en rädsla i att söka hjälp hos polisen. Författare: Entilli,

L. & Cipolletta, S. Årtal: 2016 Titel: When the women gets violent: the construction of domestic abused experience from hetrosexueal men’s perspective Tidsskrift: Journal of Clinical Nursing Land: Italien Syftet är att undersöka mäns upplevelser av våld i nära relationer av sin kvinnliga partner. Syftet är även att främja synsättet och uppfattningen gällande våld i nära relation. Grounded Theory med kvalitativ diskursan alys. Män som blivit utsatta för våld i nära relation. (N) 20 deltagande män i åldrarna 20–60 år Genom radio, online artiklar och sociala nätverk. Semistrukt urerade intervjuer. Där transkribera t material kodats via dataprogra mmet ATLAS.TI. Godkänd av en akademisk etisk kommitté. Deltagandet var frivilligt, skriftlig information samt samtycke. samt information om rätten till att avbryta studien. . Resultatet visade att männen hade en tolerans för våldet, även för det allvarligare våldet. En anledning till detta uppgavs då männen kände sig ansvariga och tog en

omhändertagande roll för familjen. Det fanns en rädsla av att göra

situationen värre eller att inte bli tagna på allvar som utgjorde en faktor till om de anmälde eller inte. Männen upplevde både psykiskt och fysiskt våld, som resulterade i både fysisk och psykisk ohälsa.

(25)

M., Jones, C., Williamson, E., Eldin, F. & Feder, G. Årtal: 2017

Titel: Is It Coercive Controlling

Violence? A Cross-Sectional Domestic Violence and Abuse Survey of Men Attending General Practice in England Tidskrift: Psychology of Violence Land: England undersöka mäns upplevelse av våld i nära relationer samt i vilken utsträckning som män anmäler. studie. Slumpmässigt urval. Personer som talade engelska och var över 18 år inkluderades. Sjuka eller personer som verkade vara i kris exkluderades. (N) 1368 deltagarna var anonyma. 707 deltagare svarade på frågorna om våld i nära relation. . samlades in genom frågeformul är på 16 olika kliniker. Analys genom dataprogra mmet SPSS ret bestod av en del med information om stöd-support och nationella hjälplinje riktat till deltagarna. Etiskt godkännande från en tidigare studie, med samma urval. Då det innehåller ett kliniskt urval, så kan ej resultatet generaliseras till den bredare befolkningen . männen rapporterade att de upplevde fysiskt, emotionellt eller sexuellt skadligt beteende från en partner, endast 4,4% av männen upplevde tvångsmässigt kontrollerande våld. Författare:

Machado, A., Santos, A., Graham-Kevan, N. & Matos, M. Årtal: 2017

Titel: Exploring Help Seeking Experiences of Male Victims of Female Perpetrators of IPV Tidsskrift: Journal of Family Violence. Land: Portugal

Syftet var att utforska erfarenheter från som hade sökt hjälp i rollen som offer. Kvalitativ metod Män i heterosexuella relationer som utsatts för våld i nära relation. De har även sökt formell hjälp från offerstödbyråe r. (N) 10 deltagare, Data samlades in genom kontakt med organisatio ner som fokusera på stöd för våldsutsatta . Utifrån det valde tio män att delta frivilligt. Semistrukt urerade intervjuer. Intervjuern a kodades utifrån en tematisk analys och Deltagandet var frivilligt. Inga incitament erbjöds till deltagarna. Informerande samtyckesbla nkett inhämtas från deltagarna. Resultatet har granskats av utomstående forskare. För att säkerställa giltigheten och trovärdighete n. Resultatet visar på olika typer av våld som förekommer såsom fysiskt och psykiskt våld. Det är även indelat i direkt och indirekt våld. Det direkta våldet handlar om exempelvis de fysiska slagen mot mannen och det indirekta våldet handlar om exempelvis en kontroll av barnen. Resultatet kunde även påvisa varningssignaler för våldets uppkomst och hur det utvecklades. Konsekvenser av våldet beskrivs

References

Related documents

Tidigare forskning visar att bristande kompetens och identifieringsverktyg påverkar sjuksköterskans möjlighet att kunna utföra omvårdnadsåtgärder för den utsatta kvinnan, vilket

Kvinnan kan känna en rädsla för själva uppbrottet från mannen, eftersom förekomst av dödligt våld ökar när kvinnan är på väg att lämna mannen eller har

behandlingsinsatser för den som utövar våld. En bättre samverkan kan tänkas leda till större förutsättningar att erbjuda en mer individanpassad behandlingsform för att

En litteraturstudie över hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och erfarenhet i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relation utgör ett viktigt underlag för att

Även om Martin & Garcia (2011) visar, i sin studie av kvinnor från USA men med ursprung från Mexico, att våldet minskar under graviditeten jämfört med innan, så

Detta kan i sin tur leda till att partnern i förhållandet får en brist på respekt gentemot sin manlige partner då denne ska kunna hantera det våld denne utsätts för, vilket

Vi har också kunnat se att det kan vara lättare att misstro män som säger sig vara utsatta för våld än kvinnor och att socialarbetarna ofta talar utifrån män som förövare

I studien fann de att alla studiens deltagare ansåg att missbruk är en stor riskfaktor, inte bara på grund av missbruket i sig, utan för att föräldrarnas missbruk