• No results found

CSR i tider av Covid-19-pandemin : En kvantitativ studie om Covid-19-pandeminspåverkan på svenska börsbolags CSR-aktiviteter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "CSR i tider av Covid-19-pandemin : En kvantitativ studie om Covid-19-pandeminspåverkan på svenska börsbolags CSR-aktiviteter"

Copied!
109
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

CSR i tider av

Covid-19-pandemin

En kvantitativ studie om Covid-19-pandemins

påverkan på svenska börsbolags CSR-aktiviteter

Ellinor Gustafsson

Joel Mattsson

(2)
(3)

Förord

Inledningsvis skulle vi vilja rikta ett stort tack till vår handledare Torbjörn Tagesson för hans stora engagemang och värdefulla handledning under uppsatsens gång. Utöver detta vill vi även tacka de opponenter som läst uppsatsen och lämnat värdefulla synpunkter. Linköping 28 maj 2021

(4)
(5)

Sammanfattning

Titel CSR i tider av 19-pandemin - En kvantitativ studie om Covid-19-pandemins påverkan på svenska börsbolags CSR-aktiviteter

Författare Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson

Handledare Torbjörn Tagesson

Nyckelord Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemin, innehållsanalys

Bakgrund Covid-19-pandemin hade sin startpunkt år 2020 och är en kris som påverkat enskilda individer, samhällen och företag. I tidigare studier ges ingen entydig indikation om hur företags CSR-aktiviteter påverkas av oförutsedda, ej företagsspecifika kriser.

Syfte Studiens syfte är att undersöka om och hur omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter har förändrats under den pågående Covid-19-pandemin; således mellan åren 2019–2020.

Forskningsfråga Har svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteter minskat/ökat

eller inte påverkats under Covid-19-pandemi-året 2020 i jämförelse med 2019?

Metod Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och har en explorativ och explanativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt. Studiens syfte uppfylls genom att utföra en innehållsanalys av sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter från företag noterade på Stockholmsbörsen.

Resultat Studien visar att svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteter delvis ökat under Covid-19-pandemin. Omfattningen av CSR-aktiviteter kopplade till den miljömässiga och den sociala dimensionen av CSR visade sig öka under Covid-19-pandemin. Däremot visade sig omfattningen av totala aktiviteter samt CSR-aktiviteter kopplade till den ekonomiska CSR-dimensionen vara opåverkade under Covid-19-pandemin.

Kunskapsbidrag Studien bidrar till ökad kunskap om hur Covid-19-pandemin påverkat

omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter. Detta kan öka förståelsen för vilken effekt en oförutsedd, ej företagsspecifik kris påverkar företags arbete med CSR.

(6)
(7)

Abstract

Title CSR in times of the Covid-19 pandemic - A quantitative study of the impact of the Covid-19 pandemic on CSR activities at companies listed on the Stockholm Stock Exchange

Authors Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson

Supervisor Torbjörn Tagesson

Keywords Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemic, content analysis

Background The Covid-19 pandemic had its starting point in 2020 and is a crisis that has affected individuals, societies, and companies. There have been no one-sided indications of how companies' CSR activities are affected by unpredictable and non-company-specific crises in earlier studies.

Purpose The purpose of the study is to investigate whether and how the extent of Swedish listed companies' CSR activities has changed during the ongoing Covid-19 pandemic; between the years 2019–2020.

Research question

Has the extent of Swedish listed companies' CSR activities decreased / increased or not been affected during the Covid-19 pandemic year 2020 in comparison with 2019?

Method The study has a quantitative research strategy and has an exploratory and explanatory research method with a deductive approach. The purpose of the study is fulfilled by performing a content analysis of secondary data in the form of annual reports and sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange.

Result The study shows that Swedish listed companies' extent of CSR

activities partially increased during the Covid-19 pandemic. The study found CSR activities linked to CSR's environmental and social

dimension increased during the Covid-19 pandemic. However, the extent of total CSR activities, as well as CSR activities linked to the economic CSR dimension, were found to be unaffected during the Covid-19 pandemic.

Contribution The study contributes to increased knowledge of the effect that the Covid-19-pandemic has had on Swedish listed companies' CSR activities. This study can increase the understanding of what impact an unpredictable, non-company-specific crisis may have on

(8)
(9)

Innehållsförteckning

1.0 Inledning 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 Covid-19 ... 1

1.1.2 Corporate Social Responsibility ... 3

1.2 Problematisering ... 5

1.3 Syfte och forskningsfråga ... 8

2.0 Vetenskaplig metod 9 3.0 Teori 11 3.1 Hypotes 1 - CSR minskar under Covid-19-pandemin ... 11

3.2 Hypotes 2 - CSR ökar under Covid-19-pandemin ... 13

4.0 Empirisk Metod 17 4.1 Forskningsdesign ... 17

4.2 Population och bortfall ... 17

4.3 Innehållsanalys ... 20 4.3.1 Urval av dokument ... 21 4.3.2 Utförande av innehållsanalys ... 22 4.4 Operationalisering ...23 4.4.1 Beroende variabler...23 4.4.2 Oberoende variabel ... 27 4.4.3 Kontrollvariabler ... 27 4.4.4 Sammanställning av variabler ... 34

4.5 Analysmetod och Databearbetning ... 35

4.6 Etiska aspekter ... 37

5.0 Empiri och Analys 38 5.1 Residualanalys ... 38

5.2 Univariat analys ... 39

5.3 Bivariat analys ... 43

5.4 Multivariat analys ... 46

(10)

6.0 Diskussion och slutsatser 53

6.1 Diskussion ... 53

6.2 Slutsats ... 57

6.3 Studiens bidrag ... 58

6.4 Förslag på fortsatt forskning ... 59

(11)

Tabellförteckning

Tabell 1: Bortfall och urval ……….……….…… 19

Tabell 2: Operationalisering ………..…… 34

Tabell 3: Deskriptiv statistik ……….. 39

Tabell 4: Pearsons korrelationsmatris ……….. 43

Tabell 5: Multipel linjär regression, Total CSR (1), Total CSR (2) och Ekonomisk CSR ……….….. 46

Tabell 6: Multipel linjär regression, Ln_Miljömässig CSR, Social CSR (1) Och Social CSR (2) ……….. 49

Tabell 7: Granskade företag ………..……. 87

Tabell 8: Bortfallsanalys, Bivariat logistisk regression ………..…. 89

Tabell 9: Anpassad ordbok, Engelska ……… 90

Tabell 10: Anpassad ordbok, Svenska ………..…...…… 94

(12)
(13)

1

1.0 Inledning

1.1 Bakgrund

1.1.1 Covid-19

Den 11 mars 2020 meddelade WHO:s Generaldirektör, Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, i en presskonferens att Covid-19 utbrottet skulle klassificeras som en pandemi (World Health Organization 2020a). WHO (2020b) beskriver Covid-19-pandemins konsekvenser som förödande. Smittspridningen har inte tagit hänsyn till någon och antalet bekräftade fall av Covid-19 uppgår till över 169 miljoner, varav över 3,5 miljoner (2021-05-30) människor har fått sätta livet till för detta virus (World Health Organization 2021).

Konsekvenserna sträcker sig dessvärre längre i Covid-19-pandemin än till de som insjuknat, de som förlorat livet och deras anhöriga. De ekonomiska och sociala effekterna av denna pandemi leder till att miljontals människor ställs inför en ökad risk att hamna i fattigdom och svält, miljontals företag ställs inför ett existentiellt hot och hälften av världens

arbetskraft riskerar att gå miste om sina inkomster (World Health Organization 2020b). Covid-19-pandemin har minskat arbetstillfällena, och därmed försörjningsmöjligheterna för miljontals människor världen över. Den ökade förlusten av arbeten har inte varit så stor sedan depressionen på 1930-talet (Donthu & Gustafsson 2020; He & Harris 2020). En minskad inkomst ställer människor inför dilemman med kortsiktiga lösningar för att säkra sin överlevnad, såsom att sälja av sina tillgångar, att ta rovlån och att barn tvingas arbeta (World Health Organization 2020b). Många av de drabbade världen över saknar även ett socialt skyddsnät, vilket resulterar i lägre eller inga inkomster att lägga på grundläggande rättigheter såsom mat och sjukvård (World Health Organization 2020b).

Förutom de sociala och ekonomiska konsekvenser som Covid-19-pandemin skapar, finns det även en direkt koppling till miljömässiga effekter. Covid-19-pandemin har medfört att människor tillfälligt förändrar sina levnadsmönster, vilket Europeiska miljöbyrån

(European Environment Agency 2020) både ser för- och nackdelar med.

Covid-19-pandemin har bland annat lett till en ökad konsumtion av plast och engångsartiklar, vilka i sig ökar utsläppen av växthusgaser och försämrar luftkvalité (European Environment Agency 2020). Däremot förväntas Covid-19-pandemin även leda till positiva miljömässiga effekter för år 2020, såsom en minskad energiförbrukning, minskade utsläpp av

växthusgaser och en förbättrad luftkvalité (European Environment Agency 2020).

(14)

2

Covid-19-pandemin har inneburit en stor störning och utmaning för företag i flera olika branscher (Donthu & Gustafsson 2020; Huang, Chen, & Nguyen 2020; Lee 2020). Krisen har ställt företag inför kortsiktiga hot som måste prioriteras, vilket kan få konsekvenser för den långsiktiga överlevnaden (Donthu & Gustafsson 2020; Sánchez & García-Sánchez 2020; He & Harris 2020). Donthu & Gustafsson (2020) menar att de hot som tvingar företag att tänka kortsiktigt är exempelvis utmaningar med arbetskraft,

konsumenters efterfrågan, försäljning och kassaflöden. Covid-19-pandemin påverkar dock olika typer av sektorer och branscher i samhället på skilda sätt. Social distansering och förändrade konsumtionsmönster har lett till positiva affärsmässiga effekter för framförallt internetbaserade företag - som har en inriktning mot bland annat matleveranser,

onlineshopping och onlineunderhållning - men pandemin har även lett till negativa affärsmässiga effekter som inneburit slutet för många företag och satt flera företag under ekonomiskt tryck (Donthu & Gustafsson 2020; Tucker 2020; Qiu, Jiang, Liu, Chen & Yuan 2021). Donthu & Gustafsson (2020) beskriver att de branscher som är beroende av fysisk konsumtion är de som blivit särskilt drabbade under Covid-19-pandemin, då efterfrågan på deras produkter till stor del upphört.

Länder runt om i världen har haft olika sätt att hantera de stressfulla situationer som pandemin medfört (Donthu & Gustafsson 2020; Ludvigsson 2020). I Sverige har

hanteringen av Covid-19-pandemin skilt sig från många andra länder (Ludvigsson 2020). Inledningsvis innebar den svenska strategin för Covid-19-pandemin bland annat att smittspridningen i samhället skulle bromsas snarare än att den skulle hindras (Ludvigsson 2020; Lindström 2020). Under Covid-19-pandemins början grundade sig många av de svenska smittspridningåtgärderna i befolkningens frivilliga anpassningar efter

rekommendationer snarare än hårda restriktioner, såsom begränsningar av människors rörlighet (Lindström 2020). I andra europeiska länder har nedstängningar använts på ett mer frekvent sett jämfört med i Sverige (Lindström 2020). Munskydd var i Sverige, under de första åtta månaderna av pandemin inte en åtgärd som rekommenderades i allmänhet, vilket var i kontrast till världshälsoorganisationens rekommendation (Ludvigsson 2020).

Som del i hanteringen av Covid-19-pandemin har den svenska regeringen även tagit fram omfattande ekonomiska stödpaket, vilka har riktat sig mot företag och individer, för att dämpa de ekonomiska konsekvenser som Covid-19-pandemin medfört (Ludvigsson 2020). Trots detta visar sig effekterna av Covid-19-pandemin i samhället, såsom en ökning av antalet ansökningar om korttidspermittering, antalet varslade personer på arbetsplatser, antalet arbetslösa och en minskning av hushållens konsumtion (Galte Schermer 2021).

(15)

3

Stöttning har även visats komma från flera håll utöver statliga. Människor har visat sig fast beslutna om att hjälpa varandra i stor utsträckning, genom exempelvis stöd till sjukvård och inhandling av mat till riskgrupper (Jones m.fl. 2020; Trautwein, Liberatore,

Lindenmeier & von Schnurbein 2020). Mahmud, Ding och Hasan (2021) menar att även företag borde göra vad de kan för att hjälpa samhället under en osäker tid som Covid-19-pandemin, att de borde ta sitt samhällsansvar.

1.1.2 Corporate Social Responsibility

“The actions of companies have significant impacts on the lives of citizens in the EU and around the world. Not just in terms of the products and services they offer or the jobs and opportunities they create, but also in terms of working conditions, human rights, health, the environment, innovation, education and training.

For this reason, EU citizens rightly expect that companies understand their positive and negative impacts on society and the environment. And, therefore, prevent, manage and mitigate any negative impact that they may cause, including within their global supply chain. Living up to this duty is commonly known as 'corporate social responsibility' (CSR) [...].” (European Commission u.å.)

Det finns stora förväntningar på företag att ta ansvar för samt motverka de negativa effekter som deras verksamhet har på samhället, vilket lyfts fram av citatet ovan. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett samlingsbegrepp för det ansvar som företagen har gentemot samhället (Carroll 1991; Dahlsrud 2008; Frederick 2018). CSR kan definieras på flera olika sätt och det finns således inte någon universellt accepterad definitionen av begreppet (Haynes, Murray & Dillard 2012; Frederick 2018). I en studie genomförd av Dahlsrud (2008) identifierades 37 olika definitioner på CSR och han kom fram till att det är svårt att precisera den exakta definitionen. Något som däremot framkommer i hans studie är att CSR i stort handlar om företagens ansvar gentemot samhället (Dahlsrud 2008).

Konceptet kring företags samhälleliga ansvarstagande har funnits länge, grundidén påstås existerat i flera hundra år (Carroll 2015). Den moderna synen på CSR har sin startpunkt i en bok skriven av Howard Bowen 1953, Social Responsibilities of the Businessman (se Lee 2008; Carroll 2015; Farcane & Bureana 2015). Bowens initiala idé kring företags sociala ansvar, riktade sig till företagsledare och deras skyldighet att se till att deras beslut och handlingar skulle ses som önskvärt av samhället (se Carroll 2015). Konceptet kring det

(16)

4

sociala ansvaret växte i takt med det ökade inflytande som företagen hade i samhället (Carroll 2015). Under 1960-talet ökade samhällets granskning av företag, vilket även gjorde att folkrörelser växte fram (Carroll 2015). Dessa sociala rörelser fokuserade bland annat på medborgerliga rättigheter, kvinnors rättigheter, konsumenträttigheter och miljön (Lee 2008; Farcane & Bureana 2015; Carroll & Brown 2018; Frederick 2018). De som protesterade, krävde att företag skulle ta hänsyn till deras olika sociala krav (Frederick 2018), exempel på dessa krav återges i citatet nedan.

“African-Americans demanded an end to racial discrimination in hiring. Women sought workplace equality. Environmentalists wanted an end of industrial pollution. Consumer advocates protested unfair prices, misleading advertisements, and unreliable or unsafe products.

Opponents of the Vietnam War condemned weapons production and war profiteering by business. Workers in risky industries pushed for

workplace safeguards.” (Frederick 2018)

Dessa rörelser växte fram under ett årtionde som karaktäriserades av högre sociala krav och förväntningar på företag (Carroll 2015; Frederick 2018; Latapí Agudelo, Jóhannsdóttir & Davíddóttir 2019). Den höga aktiviteten i samhället kan ses som en av de viktigaste föregångarna till dagens CSR (Carroll 2015). Som konsekvens av de sociala rörelserna började företag att ta fler initiativ för att bli mer socialt ansvarsfulla och se till att deras aktiviteter var önskvärda av samhället (Carroll 2015). Vidare utvecklades CSR till att bli ett allt bredare koncept där företagen skulle ta ett bredare samhällsansvar och ta hänsyn till fler intressenter, vilket även gjorde att CSR blev mer komplext och att fler dimensioner inkluderades (Carroll 2015; Carroll & Brown 2018; Latapí Agudelo, Jóhannsdóttir &

Davíddóttir 2019). Carroll (1979) presenterade en definition på CSR som vidareutvecklades till en modell känd som “The Pyramid of Corporate Social Responsibility” (Carroll 1991). I modellen delade Carroll (1991) in CSR i fyra dimensioner som han definierade som

företagens huvudansvar. Dessa var; (1) Ekonomiskt ansvar; (2) Juridiskt ansvar; (3) Etiskt ansvar och (4) Filantropiskt ansvar. Det ekonomiska ansvarstagandet ansågs vara

grundpelaren i modellen eftersom ekonomiskt ansvarstagande är huvudsakligt i företag. Det juridiska ansvarstagandet var en viktig del i modellen, då företag enligt Carroll (1991) förväntas driva sin verksamhet efter rättsliga riktlinjer. Vidare menar Carroll (1991) att företag förväntas att göra mer än vad som står i lagen. Etiskt ansvarstagande handlar om de standarder, normer och aktiviteter som tillämpas till följd av företags oro för vad

intressentgrupper anser är etiskt och rättvist (Carroll 1991). Den sista dimensionen, filantropiskt ansvarstagande, handlar om intressentgruppers förväntan på att företag ska bidra med resurser för att förbättra livskvaliteten i samhället (Carroll 1991).

(17)

5

Carrolls definition på CSR har sedan 90-talet använts frekvent av både teoretiker (Wartick & Cochran 1985; Wood 1991; Swanson 1999, se Schwartz & Carroll 2003) och empiriska forskare (Clarkson 1995; Ibrahim and Angelidis 1995; Mallott 1993; O'Neill, Saunders & McCarthy 1989, se Schwartz & Carroll 2003).

Definitionen gjord av Carroll (1991) har sedermera utvecklats. Idag finns det, som nämnts tidigare, flera definitioner av CSR. På senare tid har CSR definierats som företags

samhälleliga ansvarstagande utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter (Rupp 2011; Aguinis & Glavas 2012). Där företag genom deras aktiviteter och policys ska ta hänsyn till sina intressenter och de tre olika dimensionerna (Aguinis & Glavas 2012). Denna

dimensionsindelning är även något som används av Global Reporting Initiative (GRI), vilken är en internationell organisation som framställt världens mest använda standarder kring hållbarhetsrapportering (GRI 2021a). GRI:s hållbarhetsstandarder hjälper företag att rapportera kring deras hållbarhetseffekter på ett konsekvent och trovärdigt sätt (GRI 2021b). Den ekonomiska dimensionen, enligt GRI-standarderna, handlar om

organisationers påverkan på deras intressenters ekonomiska förhållanden; vilket inkluderar företags påverkan på lokala, nationella och globala ekonomiska system (GRI 2020). Den miljömässiga dimensionen av CSR uttrycks i standarderna som organisationers påverkan på levande och icke-levande naturliga systemen, vilket inkluderar luft, mark, vatten och ekosystem (GRI 2020). Den sociala dimensionen är, enligt GRI (2020), kopplad till hur organisationer påverkar de sociala system som de verkar inom. Då dessa standarder utvecklas och justeras var tredje år (GRI 2021c), kan de anses vara både aktuella och relevanta, vilket är en ytterligare anledning till att dessa standarder är utgångspunkten för studiens definition av CSR. Med GRI:s uppdelning av CSR som grund samt hur tidigare forskare valt att definiera CSR utifrån dessa tre dimensioner (Rupp 2011; Aguinis & Glavas 2012) kommer denna studies definition av CSR vara ‘företags samhälleliga ansvarstagande utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter’. Vidare i studien används

begreppen ‘CSR-aktiviteter’ och ‘CSR-rapportering’. Där ‘CSR-aktiviteter’ beskriver företags arbete med CSR medan ‘CSR-rapportering’ beskriver företags kommunicering av CSR.

1.2 Problematisering

CSR har fått allt större betydelse under de senaste decennierna (Carroll & Shabana 2010; Giannarakis & Theotokas 2011; Haynes, Murray & Dillard 2012; Carroll & Brown 2018). I en undersökning utförd av KPMG (2020) lyfts det fram att hållbarhetsrapportering under åren 1993–2020, ökat bland företag inom den privata sektorn från 12% till 80%.

Organisationen Svensk Handels hållbarhetsundersökning från år 2019, visar på att över 60% av svenska handelsföretag upplever ett ökat intresse bland kunder för företags

ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande (Svensk Handel 2019). Eftersom det finns ett ständigt växande intresse bland intressenter för miljömässigt- och socialt

(18)

6

ansvarstagande, har det blivit av större vikt för företagsledningar att möta dessa

förväntningar (Marti, Rovira‐Val & Drescher 2015). Idag föreligger det stor frivillighet i hur CSR-aktiviteter ska utföras (Marténg 2020), men trots detta väljer företag att integrera CSR-arbete i sin företagsstrategi på ett sätt som överstiger lagars minimikrav (Choi, Kwak & Choe 2010; Lewin, Warren & AlSuwaidi 2020). Att vara socialt ansvarstagande som företag är idag något mer än en tillfällig trend (Kucharska & Kowalczyk 2018; Church, Jiang, Kuang & Vitalis 2019). Att socialt ansvarstagande blivit viktigt i företagen, visas även i en undersökning som genomfördes av Economist Intelligence Unit (2007, se Choi, Kwak & Choe 2010) där 30% av företagens ledare ansåg att CSR hade högsta prioritet och 40% ansåg att CSR hade en hög prioritet.

Arbetet med CSR och dess prioritet har som nämnt ovan blivit större och det har visats att CSR har en betydande roll i företag. Men hur påverkas omfattningen av företagens CSR-aktiviteter under en kris som Covid-19-pandemin? Covid-19 är en global hälsokatastrof som skapat både allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser. Kommer då CSR-aktiviteter även ha en hög prioritet under Covid-19-pandemin? Eller kommer omfattningen av CSR-aktiviteter att minska?

Som presenterat i bakgrunden lade Carroll (1991) grunden för en CSR Pyramidmodell, vilken kategoriserar fyra olika dimensioner av företags sociala ansvarstagande.

Dimensionerna; ekonomisk, juridisk, etisk och filantropisk; prioriteras olika av företag och i en ekonomisk kris tenderar företag att rikta sina resurser till att i första hand uppfylla den ekonomiska företagsansvarsdimensionen (Yelkikalan & Köse 2012; Ryu 2019). Syftet med denna prioritering är att upprätta besparingar för att säkerställa företags överlevnad i kristider (Yelkikalan & Köse 2012; Lee 2020). Att uppfylla den grundläggande dimensionen av företagsansvar kan innebära nedskärningar i för det första filantropiska-, för det andra etiska- och för det tredje juridiska CSR-aktiviteter. För att fokusera på kärnverksamheten upplevde företag under finanskrisen 2008 både begränsningar av utgifter och

inbesparingar på investeringar (Giannarakis & Theotokas 2011; Jacob 2012; Yelkikalan & Köse 2012). Denna tendens har även visats under den pågående Covid-19-pandemin, på så sätt att företag minskar sitt hållbarhetsarbete för att prioritera sin överlevnad (Ikram, Zhang, Sroufe & Ferasso 2020). För fortsatt överlevnad pressar således kriser, med negativa ekonomiska konsekvenser, företag att tänka kortsiktigt; detta genom att minska långsiktiga investeringar och istället fokusera på kortsiktiga vinster nära i tiden (Borghesi, Chang & Li 2019; García-Sánchez & García-Sánchez 2020; He & Harris 2020).

Trots de varierande besparingsstrategier företag visats genomföra vid ekonomiskt

(19)

7

finns det olika teoretiska uppfattningar om hur CSR-aktiviteter påverkas under kriser. Forskare talar om detta kopplat till att ekonomiska kriser både kan innebära ett hot, vilket stycket ovan visar på, men även en möjlighet för företag att utnyttja situationen för att erhålla positiva effekter (Fernández-Feijóo Souto 2009; Giannarakis & Theotokas 2011; Tee, Asare, Opoku & Tabitha 2017; Moneva‐Abadía, Gallardo‐Vázquez & Sánchez‐

Hernández 2019). Giannarakis & Theotokas (2011) menar att kriser skapar möjligheter för företag att upprätthålla eller bygga sitt varumärke och konsumenters förtroende. En finansiell kris kan även utnyttjas genom att företag skulle kunna genomföra fundamentala förändringar av deras företagsvärderingar och policys för att på så sätt skapa

konkurrensfördelar (Tee m.fl. 2017). CSR-aktiviteter skapar positiva effekter både i samhället och för företags anseende, vilket är varför företag skulle vilja fortsätta prioritera CSR-aktiviteter även under krisperioder (Yelkikalan & Köse 2012). Att upprätthålla, alternativt öka CSR-aktiviteter, har även visat sig hjälpa företag i allmänhet under en krisperiod (Giannarakis & Theotokas 2011; Yelkikalan & Köse 2012; Tee m.fl. 2017). Genom att se Covid-19-pandemin som en möjlighet till förbättring kan det därför antas att företag inte väljer att dra tillbaka sina CSR-aktiviteter utan möjligtvis utöka dem.

Sammantaget återfinns således ett forskningsvärt problem att studera genom denna studie. Tidigare forskning av kopplingen mellan CSR och företag i krisperioder ger som ovan problematiserats inte någon entydig indikation på hur företag kommer att reagera vid framtida kriser; således om CSR-aktiviteter skulle öka eller minska. Covid-19-pandemin har av flera forskare utpekats som en ny säregen kris med stora konsekvenser för världens befolkning (García-Sánchez & García-Sánchez 2020; He & Harris 2020; Huang, Chen, & Nguyen 2020; Lee 2020; Qiu m.fl. 2021). Att ställa tidigare forskning i förhållande till Covid-19-pandemin möjliggör således en ytterligare prövning av hur omfattningen av företags CSR-aktiviteter förändras i förhållande till en ny oförutsedd, ej företagsspecifik kris. Genom att studera svenska börsbolag adderas ytterligare en dimension som motiveras av den säregna strategi som Sverige visats använda i kampen mot Covid-19-pandemin. Att ställa tidigare forskning om CSR i förhållande till Covid-19-pandemin i en svensk kontext gör studien därmed unikt. I och med detta tillför studien ett relevant bidrag till den sedan tidigare etablerade forskningen om CSR.

(20)

8

1.3 Syfte och forskningsfråga

Studiens syfte är att undersöka om och hur omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter har förändrats under den pågående Covid-19-pandemin; således mellan åren 2019–2020.

Studien avser att besvara följande forskningsfråga:

− Har svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteter minskat/ökat eller inte påverkats under Covid-19-pandemi-året 2020 i jämförelse med 2019?

(21)

9

2.0 Vetenskaplig metod

Denna studies syfte är att undersöka om och hur omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter har förändrats under den pågående globala Covid-19-pandemin; således mellan åren 2019–2020. Studiens syfte består därmed av två skilda beståndsdelar. För det första antas en explorativ forskningsansats, då studien ämnar att undersöka om det föreligger något samband mellan konceptet CSR-aktiviteter och den pågående Covid-19-pandemin. För det andra antas en explanativ forskningsansats då studien även ämnar att precisera hur omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter har påverkats, alternativt inte

påverkats, av Covid-19-pandemin. Med hänseende till detta syfte är studien utformad med ett deduktivt angreppssätt. Detta innebär, enligt Bryman & Bell (2017), att studien tar grund i befintligt, relevant, forskningsläge för utformning av hypoteser, vilka därefter testas genom empirisk granskning. Valet av en teoriprövande deduktiv ansats är väl

genomförbart, då det finns allmänt vedertagna teorier som kan kopplas till området CSR samt tidigare forskning på detta område kopplat till tidigare kriser.

Studien gör avstamp i en deduktiv ansats för att undersöka om och hur den insamlade empiriska datan återspeglar Covid-19-pandemins påverkan på svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteter, således testa sambandet mellan dessa två variabler. Detta gör det, enligt Bryman & Bell (2017), väl lämpat att tillämpa en kvantitativ

forskningsstrategi. Motiv bakom att tillämpa en kvantitativ forskningsstrategi kan, enligt Bryman & Bell (2017) vara flera, men i denna studie ligger fokuset framförallt på att finna ett samband mellan Covid-19-pandemin och CSR-aktiviteter, men även på att skapa ett generaliserbart forskningsresultat.

Hypotetsbildningen från teorier och tidigare forskning kommer att ske genom ett eklektiskt angreppssätt. Detta angreppssätt har använts i flera tidigare studier (Neu & Simmons 1996; Broberg, Collin, Tagesson, Axelsson & Schéle 2011) och innebär enligt Collin, Tagesson, Andersson, Cato & Hansson (2009) att flera olika teorier används som ett typ av analytiskt verktyg för att identifiera flera teoretiska faktorer som tillsammans kan bidra till en tillfredsställande förklaring av det som studeras. Detta motiveras av att tidigare

genomförda studier haft olika teoretiska utgångspunkter i CSR-forskning, som därmed kan bidra med olika förklarande faktorer till denna studie. Teoretiska utgångspunkter i CSR-forskning har exempelvis varit Agentteorin (se exempelvis: Reverte 2009; Jo, & Harjoto 2012), intressentteorin (se exempelvis: Jamali 2008; Fox, Davis & Baucus 2020),

legitimitetsteorin (se exempelvis: Fernando och Lawrence 2014; Pinto, De Villiers &

Samkin 2014), aktieägarteorin (se exempelvis: Fehre & Weber 2016; Bento, Mertins & White 2017), riskreduceringsteorin (se exempelvis: Chatjuthamard, Jiraporn, Sarajoti &

(22)

10

Singh 2020; Chintrakarn, Jiraporn & Treepongkaruna 2021) och slack resources teorin (Waddock & Graves 1997; Lee, Singal & Kang 2013).

Dessa ovan nämnda teorier kommer att användas som utgångspunkt i härledningen av studiens hypoteser. Till de ovan nämnda exemplen på teorier som använts i CSR-forskning kan dock fler adderas, exempelvis institutionell teori, signalteori, accountability theory, political cost theory och resource-dependence theory (Frynas & Yamahaki 2016; Ali, Frynas & Mahmood 2017). Det skulle varit allt för tidskrävande för denna studie att ta hänsyn till ett för stort urval av teoretiska utgångspunkter. Teorier som förklarar varför företag delger information kan delas in i två kategorier, systemorienterade- och ekonomiska teorier (Deegan & Unerman 2011). Både systemorienterade- (Adams, Hill & Roberts 1998; Branco, Delgado & Sousa 2014; Gallego-Álvarez & Quina-Custodio 2016) och ekonomiska teorier (Belkaoui & Karpik 1989; Ho & Taylor 2007; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2011) har används i tidigare CSR-forskning. Argument för att applicera olika typer av teorier har bland annat varit att enskilda teorier har en begränsad förmåga att förklara CSR-ämnet (Gray, Kouhy & Lavers 1995; Cormier, Magnan & van Velthoven 2005). Detta ger ytterligare skäl till valet att applicera ett eklektiskt angreppssätt i denna studie. Fokus är därmed riktat till konceptet CSR-aktiviteter snarare än enskilda teorier.

(23)

11

3.0 Teori

Enligt forskarna Fernando och Lawrence (2014) finns det inte någon allmänt accepterad CSR-teori som förklarar kopplingen mellan företag och deras arbete med CSR. Istället bygger forskningsområdet om CSR på flera olika teoretiska perspektiv (Fernando och Lawrence 2014). Studier kan därmed ta flera olika teoretiska utgångspunkter och Fernando och Lawrence (2014) menar att teorier kopplade till CSR inte bör ses som konkurrerande, utan snarare kompletterande. De teoretiska utgångspunkter som denna studie bygger på är legitimitetsteorin, intressentteorin, agentteorin, riskreduceringsteorin, aktieägarteorin och slack resources teorin. Dessa ska tillsammans med befintlig empirisk forskning av CSR kopplat till tidigare kriser bidra med faktorer som gör det möjligt att utforma studiens hypoteser.

3.1 Hypotes 1 - CSR minskar under Covid-19-pandemin

Aktieägarteorin grundar sig i ett vinstmaximeringsperspektiv och antar att värdeökning för aktieägarna är det primära samhälleliga ansvaret som ett företag ska åta sig (Friedman 1979, se Fehre & Weber 2016). Med detta menas att vinstmaximering och deltagande i aktiviteter som ökar lönsamhet ska vara det som prioriteras av företag så länge det sker i enlighet med lagar och “within the rules of the game” (Friedman 1970, s. 1, se Brown & Forster 2013). Företag kan arbeta med samhälleliga aktiviteter så länge de är lönsamma, då aktieägare önskar vinstmaximering och deras intresse är företages huvudsakliga ansvar. (Blombäck & Wigren 2009; Fehre & Weber 2016; Narbel & Muff 2017). Aktieägarteorin är enligt Mansell (2013) resultatet av tre antaganden: (1) det finns en moralisk rätt till egendom, (2) relationen mellan aktieägare och företaget är densamma som relationen mellan aktieägare och dennes egendom och (3) relationen mellan företagsledare och aktieägare är ett frivilligt kontrakt där chefen tar ansvar för aktieägarens egendom. Utifrån dessa antaganden menar Mansell (2013) att det endast finns ett ansvar för företagsledare, vilket är att agera i enlighet med aktieägares intresse och därmed maximera företagsvärdet. Ett företag kan därför genomföra CSR-aktiviteter så länge det sker i enighet med

aktieägarna (Weyzig 2009). Anledningen till varför företag då genomför olika CSR-aktiviteter är enligt Karaibrahimoğlu (2010) för att dessa typer av CSR-aktiviteter kan bidra till en långsiktig vinst. Under en ekonomisk kris försöker dock företag och andra parter i samhället att dra ned på sina kostnader för att minska krisens ekonomiska påverkan (Karaibrahimoğlu 2010). Detta kommer då minska företags CSR-aktiviteter, framförallt om företagen är rena vinstmaximerande enheter (Karaibrahimoğlu 2010) och följer

aktieägarteorins idéer.

Slack eesources teorin, presenterad av Waddock och Graves (1997), handlar om relationen mellan CSR och finansiellt resultat. Slack resources teorin menar att företag kommer vara

(24)

12

mer eller mindre socialt ansvarstagande beroende på deras tillgång av finansiella resurser (Waddock & Graves 1997). Detta betyder att ett företag med ett starkt ekonomiskt resultat kan spendera pengar på CSR-aktiviteter såsom exempelvis filantropiska aktiviteter (Waddock & Graves 1997), då ett överflöd av tillgångar motiverar företag att arbeta med CSR-aktiviteter för att anpassa sig till intern och extern press (Fauzi & Idris 2009). Del Mar Miras, Escobar och Carrasco (2014) menar därför att CSR-aktiviteter endast är möjligt för företag med ett hållbart finansiellt resultat. Qiu m.fl. (2021) samt Lee, Singal och Kang (2013) förklarar att företag utifrån ett slack resources-perspektiv kommer minimera sina CSR-aktiviteter under en kris.

För att förklara företags prioritet av lönsamhet och överlevnad framför CSR-aktiviteter använder Yelkikalan och Köse (2012) Carrolls CSR-pyramid i kombination med Maslows behovspyramid. Forskarna menar att det ekonomiska ansvarstagandet i CSR-pyramiden kan anses vara i samma prioritet som de primära överlevnadsbehoven i behovspyramiden. Under en kris borde därför det ekonomiska ansvarstagandet prioriteras (Yelkikalan & Köse 2012). Således kommer det övriga samhälleliga ansvarstagandet att minska, ifall företagen under en kris prioriterar den ekonomiska överlevnaden.

Som följande stycke kommer visa på är det möjligt att finna stöd i empiriska

forskningsresultat för ovanstående teoretiska argument att CSR-aktiviteter minskar under en kris, såsom Covid-19-pandemin. Karaibrahimoğlus forskning från 2010, vilken visar på en signifikant negativt samband mellan CSR-aktiviteter och finanskrisen 2008, har

uppmärksammats i flera studier (Charitoudi, Giannarakis & Lazarides 2011; Giannarakis & Theotokas 2011; Jacob 2012; Yelkikalan & Köse 2012; Pinto, De Villiers & Samkin 2014; Moneva‐Abadía, Gallardo‐Vázquez & Sánchez‐Hernández 2019; Qiu m.fl. 2021).

Karaibrahimoğlus (2010) studerade 100 slumpvist valda, globalt verksamma, Fortune 500-företag under perioden 2007-2008. Resultatet visade på att det fanns en betydande

minskning i mängden och omfattningen av CSR-aktiviteter under krisen (Karaibrahimoğlu 2010). Även Bansal, Jiang och Jung (2015) har funnit stöd för att företags CSR-aktiviteter minskar under ekonomiskt svåra tider. Forskningsresultatet baserades på 1666

amerikanska företags CSR-data från perioden 2003-2009 (Bansal, Jiang & Jung 2015). Företagen studerades för att kunna svara på frågan ifall företag bibehöll sitt

CSR-engagemang under den lågkonjunktursperiod som studerades. Resultatet i Bansal, Jiang & Jungs (2015) forskning visade på en minskning av CSR-aktiviteter under lågkonjunkturen. Detta gav stöd åt andra forskares uppfattning om att tillgången på resurser är viktigt för att kunna bedriva socialt företagsansvar som ligger utanför företags kärnverksamhet (Ullmann 1985; McGuire, Sundgren & Schneeweis 1988; Waddock & Graves 1997; Udayasankar 2008).

(25)

13

Utifrån dessa empiriska resultat och teoretiska perspektiv framställs således följande hypotes kring CSR-aktiviteter under Covid-19-Pandemin:

Hypotes 1: Omfattningen av CSR-aktiviteter hos svenska börsbolag minskar under

Covid-19-pandemin

3.2 Hypotes 2 - CSR ökar under Covid-19-pandemin

Förutsättningen för företag att verka i samhällen bygger enligt legitimitetsteorin på ett socialt kontrakt mellan företaget och samhället (Shocker & Sethi 1973). Detta kontrakt grundar sig i förväntningar som samhället i stort har på företag om hur de ska bedriva sin verksamhet (Deegan 2002). Villkoren i samhällskontraktet bygger enligt Deegan &

Unerman (2011) både på explicit uttryckta lagar och implicit uttryckta samhällsnormer och värderingar. Genom att uppfylla samhällets förväntningar kommer ett företag, enligt Lindblom (1993, se Deegan & Unerman 2011), att uppfattas som legitimt av samhället. Legitimitet är därmed en status som företag eftersträvar (Lindblom 1993, se Deegan & Unerman 2011) och enligt Dowling & Pfeffer (1975) är legitimitet en resurs som företag är beroende av för att kunna överleva. Det kan även understrykas att legitimitet är en social konstruktion som baseras på samhällets rådande värderingar och normer, vilka över tid kan förändras (Nasi, Nasi, Phillips & Zyglidopoulos 1997). En plötslig förändring av samhällets förväntningar, kan företag uppfatta som ett hot mot sin legitimitet (Lindblom 1993, se Deegan & Unerman 2011). Detta kan kräva strategier för anpassning, för att på så sätt säkerställa en fortsatt tillgång på denna resurs (Deegan & Unerman 2011). Dowling och Pfeffer menar att företag kan skapa denna strategiska anpassning genom att “adapt its output, goals, and methods of operation to conform to prevailing definitions of legitimacy” (Dowling och Pfeffer 1975, s. 127). García-Sánchez, Raimo, Marrone & Vitolla (2020) menar att samhället, på grund av ökad osäkerhet, både skapat förväntningar om samt ett ökat behov av att företag ska delge information om Covid-19-pandemins effekter på

affärsverksamheter. Villkoren i kontraktet mellan samhälle och företag tycks därmed ha förändrats. Legitimitetsteorin menar således på att företagsledningar kommer att eftersträva att tillfredsställa dessa nya förväntningar för att säkerställa sitt företags överlevnad (Dowling & Pfeffer 1975; O’Donovan 2002).

Intressentteorin är en teori som behandlar förhållandet mellan en organisation och dess intressenter (Fernando & Lawrence 2014). Där Freemans definition på en intressent är följande: “any group or individual who can affect or is affected by the achievement of the firm's objectives" (Freeman 1984, se Fernando & Lawrence 2014, s. 157). Freeman (1984, se Ranängen 2017) argumenterade för att alla företag har intressenter som de måste ta hänsyn till för att vara framgångsrikt. Det väsentliga i denna teori är, enligt Fernando och Lawrence

(26)

14

(2014), att den betonar organisationens ansvarsskyldighet såväl som rättigheterna till dess intressenter. I linje med intressentteorin kan en organisation delta i CSR-aktiviteter för att fullgöra sitt ansvar gentemot sina intressenter; mot alla sina intressenter, enligt det etiska perspektivet, och mot de viktigaste intressenterna, enligt ledarperspektivet (Fernando & Lawrence 2014). Jamali (2008) menar att kraven som företagens aktieägare sätter på företaget inte kan prioriteras framför andra intressenters behov, vilket gör att fokuset har förskjutits från att endast fokusera på vinstmaximering till att tillfredsställa fler

intressenter. Företag förväntas uppfylla intressenters behov genom att utföra

CSR-relaterade aktiviteter (Gürlek & Kılıç 2021). Då intressenter sätter press på företag påverkar de därmed både företags aktiviteter och mål (Brulhart, Gherra & Quelin 2019). He och Harris (2020) menar att olika intressentgrupper under kristider, kan komma att efterfråga mer CSR-aktiviteter. Under den rådande Covid-19-pandemin har människor exempelvis tvingats omvärdera vad som är viktigt och värdefullt, vilket kan leda till ökade

förväntningar på företags sociala ansvarstagande (He & Harris 2020). Ytterligare menar Manuel och Herron (2020) att intressenter förväntar sig att företag kommer engagera sig i CSR för att hjälpa till i samhället, med altruistiska CSR-projekt. Dessa typer av projekt förväntas företag genomföra utan hänsyn till ekonomiska fördelar (Brown & Forster 2013). Ett annat perspektiv, varför företag arbetar med CSR, kan enligt Chintrakarn, Jiraporn & Treepongkaruna (2021) grunda sig i en intressekonflikt mellan företagschefer och

företagsägare. Denna tanke har även fått stöd från flera forskare (Cheng, Hong, & Shue 2014; Masulis & Reza 2014; Di Giuli & Kostovetsky 2014; Adhikari 2016, se Chintrakarn, Jiraporn & Treepongkaruna 2021). Konflikten grundar sig i, enligt agentteorin, en

ansvarsförskjutning av den dagliga driften av verksamheter, från ägare till chefer (Jensen & Meckling 1976). Agentteorin menar att båda dessa parters intressen är att maximera sin egennytta, vilket om de inte överensstämmer leder till att den ovan presenterade intressekonflikten uppstår (Jensen & Meckling 1976). Det har i studier visats att CSR genererar en form av goodwill eller ett typ av moraliskt kapital för företag, vilket skyddar dem vid ogynnsamma händelser och därmed fungerar på ett försäkringslikande sätt (Gardberg & Fombrun, 2006; Godfrey 2005; Godfrey, Merrill & Hansen 2009; Jiraporn, Jiraporn, Boeprasert & Chang 2014, se Chatjuthamard, Jiraporn, Sarajoti & Singh 2020). I och med detta minskar CSR därmed risken för företag, enligt Chintrakarn, Jiraporn, Tong, Jiraporn & Proctor (202o). Denna koppling är hänförbar till riskreduceringsteorin och är enligt Chatjuthamard, Jiraporn, Sarajoti & Singh (2020) en av de viktigaste teorierna inom CSR. Teorin har även styrkts av empiriska tester. Chintrakarn, Jiraporn & Treepongkaruna (2021) fann att CSR inte enbart reducerade risk under normala perioder, utan även

minskade företags risk under en ekonomiskt ansträngd period. En företagschef kan således använda CSR som ett verktyg för att minimera riskexponeringen som är kopplad till sin

(27)

15

egen position (Chintrakarn, Jiraporn, Tong, Jiraporn & Proctor 2020; Chintrakarn, Jiraporn & Treepongkaruna 2021). I och med att CSR minskar företags risk och att chefer, enligt agentteorin, är riskavvikande kan chefer tänkas arbeta med CSR på ett sådant sätt som leder till stora kostnader för företaget (Chintrakarn, Jiraporn, Tong, Jiraporn & Proctor 2020). Detta är något som forskare menar kan leda till missnöjda ägare, då deras intresse ligger i att vinstmaximera (Ye & Zhang 2011; Goss & Roberts 2011; Chatjuthamard, Jiraporn, Sarajoti & Singh 2020; Chintrakarn, Jiraporn & Treepongkaruna 2021).

Empiriskt har Giannarakis & Theotokas (2011) funnit stöd för att kriser har en positiv inverkan på företags omfattning av CSR-aktiviteter. Studien utfördes med ett urval av 112 företag från olika länder, men med den gemensamma nämnaren att alla tillämpade GRI:s riktlinjer vid hållbarhetsredovisning. Giannarakis & Theotokas (2011) fann i sin forskning att de studerade företagen, under 2008 års finanskrisens inverkan, relativt sett ökade sitt redovisade arbete med aktiviteter från år 2007 till 2010. Effekter på företags CSR-aktiviteter under finanskrisen har även studerats av Charitoudi, Giannarakis & Lazarides (2011) och Ryu (2019). Charitoudi, Giannarakis & Lazarides (2011) studerade totalt 110 företag som använde GRI:s riktlinjer vid utformningen av deras hållbarhetsredovisning. För att studera finanskrisens påverkan på företagens CSR-aktiviteter analyserade

Charitoudi, Giannarakis & Lazarides (2011) två olika index som mäter CSR. Analysen visade att företagen ökade sina CSR-aktiviteter under finanskrisen. I och med att två skilda CSR index-användes och utfallen visade på liknande resultat, menade forskarna att resultatet kunde ses som objektiv och tillförlitligt (Charitoudi, Giannarakis & Lazarides 2011). Ryu (2019) avgränsade sin forskning till att enbart undersöka koreanska företag. För att studera förhållandet mellan finanskrisen och företags CSR-aktiviteter genomförde Ryu (2019) en studie på perioderna före (2004–2006), under (2008–2009) och efter (2010–2016) den globala finanskrisen 2008. Därefter kunde slutsatsen dras att finanskrisen hade en tydlig positiv påverkan på koreanska företags CSR-aktiviteter, således att de ökade denna typ av arbete under de studerade perioderna (Ryu 2019). I studien visades att de undersökta företagens CSR-aktiviteter inte bara upprätthölls, utan även ökade ytterligare efter finanskrisen (2010-2016).

Studier om hur företags omfattning av CSR-aktiviteter påverkas av kriser har inte enbart utförts i förhållande till 2008 års finanskris. He & Harris (2020) har i sin forskning om kopplingen mellan Covid-19-pandemin och företags CSR-aktiviteter belyst ett visat engagemang från brittiska företag under krisens inledande skede i kampen mot viruset. Även i kriser som varit mer geografiskt begränsade, i jämförelse med den pågående Covid-19-pandemin och finanskrisen 2008, har företag visat ett frivilligt engagemang genom aktiviteter. Detta påstående går att finna stöd för i studier om företags visade

(28)

CSR-16

engagemang i förhållande till Tsunamin i södra Asien 2004, orkanen Katrina i USA 2005 och utbrottet av Ebola i Västafrika 2014 (Muller & Whiteman 2009; Fitchett m.fl. 2016). I linje med tidigare empiriska resultat samt med de teoretiska motiven att företag vill framstå som legitima, att de vill visa ansvarstagande inför sina intressenter och att de vill riskreducera, fastställs därmed följande hypotes:

Hypotes 2: Omfattningen av CSR-aktiviteter hos svenska börsbolag ökar under

(29)

17

4.0 Empirisk Metod

4.1 Forskningsdesign

Studiens val av undersökningsdesign utgör ramen för insamling och analys av data (Bryman & Bell 2017). Forskningsdesignen ska, enligt Bryman och Bell (2017), spegla

ställningstaganden gjorda i studien, såsom valet av en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsstrategi. Denna studies syfte är att undersöka om och hur

omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter har förändrats under den pågående Covid-19-pandemin; således mellan åren 2019–2020. Därmed efterfrågas möjligheten att finna samband mellan två variabler, men även skapa ett generaliserbart forskningsresultat. Då syftet innefattar egenskapen att kartlägga en förändring mellan två tidpunkter, lämpar sig en longitudinell studie att applicera som forskningsdesign (Bryman & Bell 2017; Saunders, Lewis & Thornhill 2019). Att utföra en studie med longitudinell design gör det, enlig Bryman och Bell (2017), möjligt att dra slutsatser om samband och generera kunskap om förhållandet mellan variabler över tid. När en longitudinell design tillämpas studeras ett urval vid minst två tillfällen (Bryman & Bell 2017). Till följd av att en longitudinell design tillämpas i denna studie kommer poolad data användas, vilket är en typ av data med element både från tvärsnitts- och tidsseriedata (Gujarati & Porter 2009). Denna

kombination av tvärsnitts- och tidsseriedata innebär att samma variabler studeras vid två olika tidpunkter (Gujarati & Porter 2009). De datainsamlingsobjekt som studeras är ämnade att motsvara ett representativt urval av svenska börsbolag, detta för att kunna generalisera forskningsresultaten i en svensk kontext (Bryman & Bell 2017). Syftet med den longitudinella design som tillämpas i denna studie är således att generera kvantifierbar data som sedermera ska granskas för att finna mönster vad gäller sambandet mellan Covid-19-pandemin och svenska börsbolags CSR-aktiviteter.

Betoning bör även göras på de begränsningar som en longitudinell studie medför. Bryman och Bell (2017) menar att en nackdel med denna typ av forskningsdesign kopplas till bortfall av observationsobjekt, vilket kan medföra negativa konsekvenser. Bryman och Bell (2017) menar att bortfall kan skada representationen i studien. Detta då företag som faller bort från studien kan skilja sig från övriga och därmed medföra ett icke-representativt urval. Urvalsbortfall är således något som bör beaktas och kommer åter tas upp senare i detta kapitel.

4.2 Population och bortfall

För att utföra denna studie krävs att de observationer som görs är i enlighet med dess syfte. Studiens syfte och den kvantitativa forskningsstrategi som har antagits, eftersträvar bland annat ett generaliserbart resultat om och hur Covid-19-pandemin har påverkat svenska börsbolags CSR-aktiviteter. Därmed finns det två aspekter att ta hänsyn till vid insamlingen

(30)

18

av den empiriska datan. För det första efterfrågar syftet att populationen av svenska

börsbolag studeras. För det andra efterfrågas att denna population studeras under perioden 2019 till och med 2020. Detta för att kunna konstatera om det skett en signifikant

förändring av svenska börsbolags CSR-aktiviteter under Covid-19-pandemin. För att specificera: den population som kommer att undersökas i denna studie är företag som är noterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm).

Valet att enbart studera svenska börsbolag och inte svenska företag i allmänhet är motiverat av att den senare nämnda populationen hade varit för tids- och resurskrävande att studera i sin helhet. Det hade då krävts ett representativ urval för att forskningsresultatet skulle kunna bli generaliserbart för svenska företag i allmänhet (Bryman & Bell 2017). För att kunna använda CSR-aktiviteter som en variabel i denna studie krävs det även att de

studerade företagen delger den CSR-information som krävs för att kunna göra mätningar av CSR-variabeln. Grafström, Göthberg & Windell (2015) menar att det finns en stor

sannolikhet att börsbolag arbetar med samt delger information om sina CSR-aktiviteter. Detta på grund av deras större synlighet både inför samhället och dess intressenter (Grafström, Göthberg & Windell 2015). Detta motiverar att svenska börsbolag är lämpliga att studera i denna studie. Det finns även andra motiv för att undersöka denna population. Genom att genomföra en totalundersökning på en hel population (samtliga svenska börsbolag), krävs det inte heller något sannolikhetsurval. Detta är positivt då ett

sannolikhetsurval, enligt Bryman och Bell (2017), kan medföra negativa konsekvenser på studiens validitet och möjlighet till ett generaliserbart forskningsresultat. CSR-aktiviteter kommuniceras bland annat via företags årsredovisningar (se exempelvis: Unerman 2000; Cerin 2002; Abugre & Nyuur 2015), vilka de studerade företagen enligt svensk lag är skyldig att offentliggöra (SFS 1999:1078). Detta garanterar således studien en form av dokument att analysera. Att studera populationer av börsbolag är även något som är vanligt

förekommande inom CSR-forskning (se exempelvis: Gao 2011; Romolini, Fissi & Gori 2014; Waworuntu, Wantah & Rusmanto 2014).

Studiens totala population består av 337 stycken företag (Nasdaq 2021), vilka efter ett visst bortfall resulterade i ett urval på 164 stycken företag (se Tabell 7, Bilaga 1). De är av olika anledningar som bortfall gjorts från den totala populationen. Dels efterfrågar syftet företag vars CSR-aktiviteter kan jämföras mellan åren 2019 och 2020, för att fånga upp Covid-19-pandemins eventuella effekt på dessa. Detta innebär att företag som inte varit noterat på Stockholmsbörsen under hela undersökningsperioden (2019–2020) samt företag som haft brutet räkenskapsår under undersökningsperioden (2019–2020) exkluderas. Då en innehållsanalys av dokument genomförs, är det därför inte möjligt att studera företag vars årsredovisning och hållbarhetsrapportering endast presenteras på företagets hemsida.

(31)

19

Därför exkluderas även sådana företag. Svenska aktiebolag har en rättighet att dröja 7 månader efter räkenskapsårets slut med att lämna in sin årsredovisning till bolagsverket (SFS 1995:1554; SFS 2005:551). Detta gör att aktiebolag kan offentliggöra dessa dokument i olika takt. På grund av detta och på grund av den tidsram som studien är genomförd inom krävdes även en tidpunkt där insamlingen av empirisk data avslutades. Detta datum fastställdes till 31 mars 2021. Således exkluderas även alla företag som offentliggjort sin årsredovisning för år 2020 efter 31 mars 2021. Bortfallen medför således en begränsning i studiens möjlighet till generalisering som är viktig att ta i beaktning när

forskningsresultatet presenteras. Nedan följer en sammanställning av den totala populationen och de bortfall som resulterade i det totala urvalet på 164 stycken företag.

Tabell 1: Bortfall och urval

Antal bolag noterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm) 337

Bortfall

Bolag som ej var noterade på stockholmsbörsen under hela perioden 2019–2020 34 Bolag som haft brutet räkenskapsår under perioden 2019–2020 23 Bolag som enbart presenterar sina årsredovisningar/hållbarhetsrapporter på sin

hemsida 1

Bolag som 2021-03-31 ännu inte släppt 2020 års

årsredovisning/hållbarhetsrapport 117

Urval 164

Viktigt att poängtera är att bortfall alltid utgör en risk och kan medföra negativa konsekvenser om en studie ämnar att generalisera urvalet på en större population

(Barmark & Djurfeldt 2020). Denna studie syftar till att, utifrån de studerade företagen, dra slutsatser och generalisera forskningsresultatet till den totala populationen av svenska börsbolag. Därför är det problematiskt om de begränsningar, exempelvis i form av studiens tidsram, resulterat i ett urval som inte är representativt för den totala populationen

(Barmark & Djurfeldt 2020). För att senare kunna uttala om studiens forskningsresultat är generaliserbart till den totala populationen av svenska börsbolag utförs en bortfallsanalys i form av en logistisk regression, se vidare detaljer i avsnitt 4.5 samt Bilaga 2. I förhållande till den totala populationen (337 st företag) visar resultatet av den logistiska regressionen (se Tabell 8, Bilaga 2) en viss snedfördelning av datamaterialet kopplat till studiens urval. Detta är således en aspekt som därmed bör tas i beaktning när studiens resultat och slutsats presenteras. De variabler som inte är fullt representativa i urvalet, i förhållande till den totala populationen, är Lönsamhet, Företagsstorlek, Konsumentvaror och

konsumenttjänster, Storlek på företagsstyrelse samt KPMG. Bortfallsanalysen visar

därmed att urvalet består i större utsträckning av företag med något högre lönsamhet, som är något större och som har något större företagsstyrelser, i förhållande till den totala

(32)

20

populationen av svenska börsbolag. Analysen visar även på att branschkategorin

Konsumentvaror och Konsumenttjänsters samt KPMG är överrepresenterade i studiens

urval jämfört med i den totala populationen.

4.3 Innehållsanalys

Med utgångspunkt i studiens explorativa och explanativ syfte, kommer denna studie studera empiriska underlag som innehåller rapportering av CSR-information, både i form av data från förvaltningsberättelser (hädanefter benämnt årsredovisningar) och mer specifikt inriktade hållbarhetsrapporter. Således används rapportering av CSR-information som en proxy för att kunna mäta eventuella förändringar i den mängd CSR-aktiviteter som företagen kommunicerar. Det empiriska underlaget kommer studeras under två olika tidpunkter. Detta för att finna samband mellan CSR-aktiviteter och Covid-19-pandemin. För att kunna extrahera relevant data från de textdokument som det empiriska underlaget bygger på tillämpas en innehållsanalytisk metod. Valet att använda en

innehållsanalysmetod vid insamling av empirisk data gjordes framförallt med utgångspunkt i studiens syfte. Motivet stärktes ytterligare av att tillämpningen av en innehållsanalys i CSR-forskning är ett vanligt förekommande metodval (Unerman 2000; Parker 2005; Gürlek & Kılıç 2021).

En innehållsanalys är en empiriskt grundad metod och ett vetenskapligt verktyg som har flera alternativa definitioner (Krippendorff 2004), där den möjligen mest kända

definitionen, enligt Bryman och Bell (2017) formulerats av Berelson 1952. Han definierade innehållsanalys som “a research technique for the objective, systematic, and quantitative description of the manifest content of communication.” (Berelson 1952, s. 18).

Innehållsanalys är således en metod som rotar sig i en kvantitativ forskningsstrategi där “målet är att komma fram till kvantitativa beskrivningar av råmaterialet i termer av

kategori” (Bryman & Bell 2017, s. 289). Innehållsanalysmetoden kan användas för att testa vetenskapliga hypoteser genom att studera material som är skapat för att ses, läsas eller tolkas såsom textdokument, men även bilder (Krippendorff 2004). Detta görs genom att på ett systematiskt och replikerbart sätt kvantifiera innehållet i det studerade materialet (Bryman & Bell 2017). Således möjliggör en innehållsanalys-metod kvantitativ analysering av data med kvalitativa egenskaper (Saunder, Lewis & Thornhill 2019).

Vid tillämpning av en innehållsanalys är objektivitet och systematik två viktiga egenskaper, vilket Krippendorff (2004) menar framgår av Berelsons ovan presenterade definition. Objektivitet handlar i detta fall, enligt Bryman och Bell (2017), om att forskares personliga värderingar i lägsta möjliga utsträckning får påverka forskningsprocessen. De menar att detta upprätthålls genom att i förväg utforma regler för kategorisering av råmaterialet. Systematik handlar om att reducera felkällor och skevhet i största möjliga mån, genom att

(33)

21

konsekvent tillämpa innehållsanalysens, i förväg utformade, regler för kategorisering av råmaterialet (Bryman & Bell 2017).

För en kvantitativ forskningsstrategi som ämnar att jämföra två tidsperioder är det lämpligt att tillämpa en innehållsanalys vid insamling av empirisk data (Bryman & Bell 2017). Dock finns det både för- och nackdelar med användandet av en innehållsanalys. En väl utformad innehållsanalys är transparent och därmed replikerbar, vilket innebär att det är möjligt att reproducera eller upprepa datainsamlingsmetoden vid en annan tidpunkt eller eventuellt under andra omständigheter (Krippendorff 2004; Bryman och Bell 2017). Detta är enligt Krippendorff (2004) den viktigaste formen av reliabilitet. Att, som i denna studie, granska dokument i form av årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter, bidrar även det med en ökad reliabilitet till studien då informationen som publiceras i årsredovisningar inte förändras över tid.

Som tidigare nämnt finns det, som med alla forskningstekniker, nackdelar med att använda innehållsanalysmetoden (Bryman Bell 2017). Bryman och Bell (2017) menar att en

innehållsanalys enbart kan vara så bra som det underlag som studeras, då studiens kvalitet bygger på de dokument som granskas. Därmed beror studiens slutsatser om svenska börsbolags CSR-aktiviteter på hur väl rapporteringen av dessa ger en rättvisande bild av verkligheten i de dokument som granskas i studien. Bryman och Bell (2017) menar att vid analys av dokument är det viktigt att beakta dokumentens autenticitet, trovärdighet och representativitet. Detta är tre kriterier Scott (1990) menar kan användas vid bedömning av kvaliteten på data. Han menar att autenticitet innebär att forskare bör ställa sig frågan om de studerade dokumenten verkligen är vad de utger sig för att vara. Trovärdighet handlar, enligt Scott (1990), om att bedöma om det finns någon grund för förfalskning eller

förvrängning av informationen. Representativitet bör tas i beaktning för att bedöma om de studerade dokumenten är representativa nog för att kunna dra generaliserande slutsatser (Scott 1990). I studien bedöms de granskade dokumenten ha en hög kvalitet.

4.3.1 Urval av dokument

En essentiell del av en innehållsanalys menar Krippendorff (2004) är att välja lämpliga dokument att granska, vilket även Raman (2006) nämner är ett första steg vid en

innehållsanalys. När det kommer till CSR-forskning har det visats i flera studier att företag kan kommunicera sin CSR-information genom flera olika medier (Unerman 2000). Gray, Kouhy & Lavers (1995) menar att all typ av data som når ut till samhället kan ses som en form av CSR-kommunikation och att identifiera och analysera all information som företagen kommunicerar är i princip inte genomförbart. Detta innebär då att ett val av lämpliga dokument bör genomföras.

(34)

22

I denna studie studeras årsredovisningar, då det är med detta dokument som företag vanligtvis informerar sina intressenter om sina CSR-aktiviteter (Reverte 2009; Verbeeten, Gamerschlag & Möller 2016; Dyduch & Krasodomska, 2017). Årsredovisningar anses även vara betydande dokument inom CSR-forskning, då de har hög trovärdighet (Tilt 1994), är lättillgängliga (Unerman 2000), samt anses vara den huvudsakliga källan för

företagsinformation (Kent & Chan 2003; Dyduch & Krasodomska 2017). Att enbart använda årsredovisningar för inhämtning av data och exkludera andra medier för

kommunikation av CSR-information kan innebära en risk, då uteslutandet “may result in a somewhat incomplete picture of disclosure practices” (Roberts 1991, s.63). Detta har även diskuterats av Unerman (2000) som menar att exkludering av övriga medier för

kommunikation av CSR-information kan leda till att studien går miste om viktig information som företagen kan ha kommunicerat i andra medier. En del företag väljer nämligen att inkludera information om CSR i deras årsredovisningar, medan andra företag har ett separat dokument om deras hållbarhetsarbete (Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2011). Enligt svensk lag tillåts hållbarhetsrapportering att presenteras i årsredovisningen alternativt i ett separat dokument (SFS 1995:1554). Utifrån dessa argument kommer denna studie även inkludera företags hållbarhetsrapporter i de fall då informationen i dessa inte presenteras i respektive företags årsredovisning. Detta är av betydelse då en stor del av företagens CSR-information kan presenteras i dessa dokument och att exkludera dessa skulle innebära att en stor mängd data skulle riskeras att utelämnas.

De övriga kommunikationskanaler som företag kan använda för att redovisa sina CSR-aktiviteter kommer inte att studeras. Detta på grund av att ett för stort urval av empiriska dokument inte skulle vara möjligt att granska inom denna studies tidsram. Ytterligare en orsak till att enbart årsredovisningar och företagens hållbarhetsrapporter undersöks är för att CSR-aktiviteterna mellan två olika tidpunkter ska jämföras och att en årsredovisning och hållbarhetsrapport bör likna det tidigare årets rapportering, vilket förenklar

jämförelsen. Med detta urval finns det dock fortfarande en risk för förlorad validitet, då företagen även kan redovisa sina CSR-aktiviteter genom andra medier utöver de som granskas i denna studie (Unerman 2000; Tagesson, Blank, Broberg & Collin 2009).

4.3.2 Utförande av innehållsanalys

När det kommer till utförandet av en innehållsanalys kan de genomföras antingen för hand av forskare själva eller med hjälp av ett datorprogram, där båda tillvägagångssätten har för- och nackdelar (Krippendorff 2004). I denna studie används ett datorprogram, NVivo 12, som hjälpmedel vid innehållsanalysen. De huvudsakliga anledningarna till varför ett datorprogram används är för att en stor mängd data då kan analyseras under en kortare tid samt för att datorprogrammet har en hög reliabilitet när texten analyseras (Krippendorff 2004). Den höga reliabiliteten från ett datorprogram åstadkoms främst genom att

(35)

23

programmet normalt sett eliminerar fel som kan uppstå när en person genomför analysen (Krippendorff 2004). Krippendorff (2004) menar även att det är lämpligt att använda sig av datorer som hjälpmedel vid en innehållsanalys där uppgifterna är repetitiva, exempelvis som vid kodning, sortering och beräkning. Anledningen till att dessa uppgifter är lämpliga för ett datorprogram att genomföra är för att de anses vara enkla och transparenta

(Krippendorff 2004). Att använda ett datorprogram är därmed i linje med studiens syfte, deduktiva ansats och kvantitativa forskningsstrategi.

4.4 Operationalisering

4.4.1 Beroende variabler

De beroende variablerna är enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2019) de som förändras på grund av att den oberoende- eller att kontrollvariablerna förändras. I studien ligger CSR-aktiviteter till grund för de beroende variablerna, vilket är ett koncept som måste

operationaliseras då själva CSR-aktiviteterna inte är kvantifierbara (Saunders, Lewis & Thornhill 2019).

Att avgöra hur omfattningen av CSR-aktiviteter ska mätas är den svåraste och samtidigt den viktigaste uppgiften när det kommer till studier kring CSR (Ehsan m.fl. 2018). I denna studie kommer CSR-aktiviteter mätas genom att utföra en innehållsanalys på dokument kopplade till företags CSR-rapportering och därmed används CSR-rapportering som en proxyvariabel för CSR-aktivitet. Att studien använder en proxy (CSR-rapportering) för att uppskatta ett koncept (CSR-aktiviteter) kan medföra negativa konsekvenser för måttets reliabilitet (Bryman & Bell 2017). Det finns en risk för att sambandet mellan CSR-aktiviteter och CSR-rapportering eventuellt kan vara svagt alternativt påverkas av andra faktorer. CSR-aktiviteter kan exempelvis utföras utan att rapporteras i årsredovisningar eller hållbarhetsrapporter (Unerman 2000). Alternativt kan CSR-aktiviteter rapporteras utan att faktiskt utföras, så kallad gröntvättning (Chen & Chang 2013). Därför bör detta vara något som man är medveten om när slutsatser dras. Dock har det i studier konstaterats föreligga ett samband mellan CSR-aktiviteter och CSR-rapportering (se exempelvis: Abbott & Monsen 1979; Vartiak 2016), vilket därmed till viss del begränsar

reliabilitetsproblematiken med att använda rapportering som proxy för CSR-aktiviteter.

Vid genomförandet av en innehållsanalys används ofta någon av följande två tekniker: (1) mätning av närvaron och frånvaron alternativt (2) mätning av mängden/volymen (Bouten, Everaert, Van Liedekerke, De Moor & Christiaens 2011; Ehsan m.fl. 2018). Dessa två tekniker kan benämnas som antingen index studier eller volym/mängd studier (Khan, Lockhart & Bathurst 2018). I likhet med tidigare CSR-studier kommer denna studie att

(36)

24

tillämpa en kvantitativ teknik och använda det volym-/mängdbaserade tillvägagångssättet (Deegan & Rankin 1996; Haniffa & Cooke 2005; Abd Rahman, Zain & Al-Haj 2011;

Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2011; Verbeeten, Gamerschlag & Möller 2016; Mansi, Pandey & Ghauri 2017; El-Bassiouny & El-Bassiouny 2019). Denna studie mäter således kvantiteten av CSR, då studien syftar till att undersöka om och hur omfattningen av CSR-aktiviteter har förändrats mellan 2019–2020.

För att kunna mäta omfattningen av CSR-rapportering krävs ett beslut om vilka enheter det är som ska mätas. Exempel på dessa enheter kan vara, antalet ord och fraser (Verbeeten, Gamerschlag & Möller 2016; El-Bassiouny & El-Bassiouny 2019 ), antalet meningar (Bouten m.fl. 2011), eller hur stor andel av en sida som utgörs av CSR (Unerman 2000). Enligt Ehsan m.fl. (2018) är det viktigt att identifiera en lämplig analysenhet som stödjer forskningsfrågan i studien. I denna studie valdes omfattningen av CSR-rapportering att mätas genom att beräkna antalet ord och fraser i urvalet av dokumenten, vilket är i enlighet med flera tidigare studier (se exempelvis: Campbell 2004; Haniffa & Cooke 2005; Azizul Islam & Deegan 2008; Aribi & Gao 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2011; Kamal & Deegan 2013; Verbeeten, Gamerschlag & Möller 2016; El-Bassiouny & El-Bassiouny 2019). Det finns flera fördelar med att använda antal ord och fraser som analysenhet, bland annat kan mängden rapporterad CSR-information studeras mer detaljerat (Deegan and Gordon 1996, se Unerman 2000). Den mest trovärdiga formen av en innehållsanalys menar Abdolmohammadi (2005) är att söka i dokumentet efter en specifik term, så att kodaren inte behöver göra några subjektiva bedömningar, kring betydelse och kontext av exempelvis meningar och paragrafer. Att använda ord som enhet i innehållsanalysen menas öka

reliabiliteten av innehållsanalysen (Aribi & Gao 2010).

Viktigt att påpeka är att denna typ av metod som används för att granska dokument är möjlig att ifrågasätta (Milne & Adler 1999; Unerman 2000). Ord i sig saknar ofta mening utan en specifik kontext (Unerman 2000; Krippendorff 2004), till exempel så kan ett ord ha flera olika innebörder som varierar beroende på kontext. Detta medför att denna

analysenhet har sina begränsningar. Fraser bidrar istället med en mer specificerad kontext, vilket istället medför problemet att de är svårare att upptäcka då grammatiska variationer kan leda till flera olika formuleringar (Unerman 2000). Problemen som dessa

analysenheter medför har dock försökts minimeras genom att addera flera olika

grammatiska former av fraser och ord, samt synonymer till dessa. För att inte gå miste om de granskade dokumentens tänkta budskap är det således viktigt att inkludera olika synonymer och grammatiska formuleringar i innehållsanalysen, då det minimerar risken för ett vilseledande resultat (Neuendorf 2017). Likt Deegan och Rankin (1996) tar denna studie därför inte ställningen till att beräkning av ord och fraser kommer att ge någon exakt

References

Related documents

Att användandet av flera övergripande mått skulle leda till konflik- ter eller förvirring gällande målet att skapa ökat aktieägarvärde, såsom teorin anger, är inte något

Detta i kombination med svårigheten att förutspå framtiden leder till en osäkerhet i redovisningen på grund av att företagen kan redovisa enligt dess egna incitament istället

forskning, att svenska företag gärna enbart kommunicerar sitt hållbarhetsarbete internt inom företaget är något som inte gäller för hotell branschen då alla de intervjuade

Detta är ett problem då majoriteten av företag inom flygbranschen haft en minskad omsättning under pandemin (Transportföretagen 2021), och har man då inte tillgång till

PrimeWine Sweden är själva medlemmar i BSCI (sedan 2013), dels för att ha maximal insikt hos sina leverantörer och producenter och dels för att undvika att vara beroende

“Resorna ställdes in för att flygbolagen ställde in de, flygen blev inställda men även om de inte hade blivit det så skulle vi nog ändå inte valt att resa eftersom att

Vi vill skapa förståelse för hur det sociala ansvarstagandet medvetandegörs och utformas relativt organisationens egen kontext, dess interna drivkrafter samt hur eller

Denna uppsats kommer som tidigare nämnt inte söka att presentera några generella slutsatser kring varför Sveriges företag väljer att arbeta med CSR och