• No results found

Kvisten som statement : -ett projekt om att tillvarata hela stocken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvisten som statement : -ett projekt om att tillvarata hela stocken"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvisten som statement

-Ett projekt om att tillvarata hela stocken

The wooden knot as a statement

-A project about utilizing the whole tree trunk

Johannes Lif

Handledare: Leó Jóhannsson Examinator: Chandra Ahlsell

Linköpings universitet | Carl Malmsten Furniture Studies, Campus Lidingö Kandidatuppsats 16 hp | Möbeldesign Vårtterminen 2016 | LIU-IEI-TEK-G--17/01313--SE

(2)

Sammanfattning

Det här arbetet handlar om hur man med hjälp av sågningstekniker kan omvandla furuns utseende för att göra det mer tilltalande för en samtida svensk marknad. Det går snabbt igenom furu som traditionellt möbelmaterial i Sverige, gör ett nerslag i 1970-talet då furun explosionsartat ökade i popularitet, samt gör en kort samtidsanalys. Tester på furu genomförs och undersöks i en enkätundersökning med 81 deltagare. Ett nytt sätt att redovisa furu visar sig vara i princip lika tilltalande som perfekt uttagen kvistfri furu. En möbel tas fram med detta nya material som i mångt och mycket baseras på resonemang och slutsatser kring ”storytelling” och ändrade associationsbanor. Slutsatsen blir att furu måste omarbetas och visuellt begränsas till vissa ytor för att kunna accepteras av en bred publik.

(3)

Abstract

My bachelor thesis project is about making Swedish pine better appealing to the Swedish furniture market by altering the pines visual appearance using different sawing techniques. In this report I take a closer look at pine as a traditional furniture making material and specifically focus on the “pine wave” period during the 1970’s.

I also look at how Swedish pine is used today within furniture manufacturing and architecture. To get a better understanding of what people think about pine, I sent out a survey through social media where 81 people ranked a selection of images showing the results from the different sawing techniques I personally tested. Based on the online survey, the results showed that modified pine, eaven with a large amount of knots, proved to be nearly as appealing as the pine without any knots. Later in my project, I developed a piece of furniture partially based on the results of the online survey but also based on an element of storytelling to try to change the negative perception associated with pine.

In conclusion, I find that pine has to be carefully redesigned by visually changing the surface by limiting certain parts of the furniture in order for the pine to visually not be “too overwhelming”.

(4)

Svenskt Trä

Leó Jóhannsson

Johan Knutsson

Kersti Sandin Bülow

Ni som på något sätt hjälpt mig under arbetets gång

(5)

Innehåll

1. Inledning

6

1.1 Bakgrund och problembeskrivning 1.2 Mål, syfte och frågeställningar 1.2.1 Mål 1.2.2 Syfte 1.2.3 Frågeställningar 1.3 Metod och avgränsningar 1.3.1 Metod 1.3 Avgränsningar

2. Historisk tillbakablick

-

Attityder samt användning av furu fram till idag 2.1 Furu som traditionellt möbelmaterial i Sverige 2.2 Furu under 70-talet 2.3 Furu idag, marknadsundersökning

3. Undersökningen

15

3.1 Enkätundersökningen 15

Kap 3.2 Resultat av undersökningen 17

4. En möbel blir till

20

4.1 Designprocessen 20

4.1.1 Kvisten i en designers ögon 20

4.1.2 Möbelns framtagning 21

4.2 Den slutgiltiga möbeln 26

5. Diskussion och slutsatser

28

6. Reflektion

30

8. Referenser

32 Tryckta källor: 32 Otryckta källor: 32 6 7 7 7 8 8 8 8 9 11 13 9

(6)

Kap1 Inledning

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

I projektet design in pine, kursen Möbeldesign 5, så har jag arbetat tillsammans med en kinesisk möbeltillverkare vid namn Huari med avsikt att göra furun attraktiv för den kinesiska marknaden. De gör oerhörda mängder möbler och precis som här i väst så verkar kvisten inte vara helt uppskattad. Det som beställs är ofta mycket kvistig furu tagen från översta delen av trädet, toppstocken, då denna är billigast. När man då i vissa fall önskar kvistfritt material skärs alla “defekter” bort, vilket skapar ett enormt materialsvinn.

Det har fått mig att reflektera över våra svenska industrier där tendensen är mycket liknande. Man fingerskarvar ihop ytor utan kvist och bränner upp den bortsågade kvisten. För att förädla tar man bort. Kan man förädla genom att låta vara kvar och omforma? Vad gör kvisten så oönskad?

Jag ser därför en anledning att utveckla ett sätt att göra den kvistiga furun mer attraktiv, både för miljön, men också för svenskt näringslivs skull. Om svenska företag kan hitta sätt att förädla sin egen råvara så att både folk i landet och på den internationella marknaden finner materialet mer attraktivt så kan det också i det långa loppet skapa fler arbetstillfällen, men också exportmöjligheter. Detta handlar alltså om hur man kan få ekonomi i ett tidigare ratat möbelmaterial. Hög ribba kan tyckas, men det skadar inte att sikta högt.

Finns det verkligen inget sätt att göra toppstocken, den kvistiga övre delen av furan mer attraktiv? Jag tror det.

(7)

1.2 Mål, syfte och frågeställningar

1.2.1 Mål

Att göra ett normalt sett oattraktivt material mer tilltalande på ett sätt som går att genomföra i en industri, samt ta fram en möbel som lyfter fram detta material på ett fördelaktigt sätt. Möbeln ska kunna monteras ner till ett flatpack.

1.2.2 Syfte

Ett syfte har varit att med detta projekt bidra till svensk exportnäring genom att ta vara på en del av stocken som möbelindustrin normalt sett underskattar.

På det personliga planet handlar det om att hitta min plats i designvärlden både konstnärligt och marknadsstrategiskt, samt att förstärka kontakten med främst Svenskt Trä, men också Huari, för min fortsatta utveckling som möbeldesigner.

1.2.3 Frågeställningar

Hur kan furu sågad från toppstocken göras mer tilltalande för en effektivare användning inom möbelindustrin?

För att kunna gå vidare med den frågeställningen måste jag förhålla mig till följande två frågor: Vad är det som vi upplever som negativt med furu?

(8)

1.3 Metod och avgränsningar

1.3.1 Metod

Genom att laborera med materialet ska jag komma fram till alternativa sätt att redovisa furu från toppstocken. Utifrån dessa gör jag sedan en enkätundersökning som går ut via sociala medier där folk får svara på hur de upplever de olika sätten jag framställer furu på. Utifrån detta designar jag sedan en produkt som på bästa sätt lyfter fram vinnaren av de “nya” materialen. 81 personer ingår i min undersökning, många från Malmstens, men också från min egen bekantskapskrets utanför universitetet, samt en del personer från en facebooksida som kallas “vad vill du ha hjälp med”.

1.3.2 Avgränsningar

Min undersökning gäller specifikt toppstocken, virkeskvalitet G4-2, då jag upplever att andra delar av stocken redan används på ett fördelaktigt sätt och inte är i samma behov av att få ett nytt ansikte.

Min historiska tillbakablick är mycket generell och jag gör inte anspråk på ett djuplodande förhållningssätt. Urvalet är personligt och har präglats av de möten med möbler och

kunskapskällor som jag under mina tre år på LiU Malmstens har kommit i kontakt med, främst i de kurser som har haft en möbelhistorisk prägel, men även ur andra kurser.

Med anledning av tiden så kommer min materialresearch att endast förhålla sig till två “nya” sätt att bearbeta furu. Dessa två ytor redovisas i två varianter. Utöver dessa så kommer jag även i min undersökning att ta med en traditionell “perfekt” furu, för att kunna stämma av hur dessa nya visuella uttryck står sig mot redan befintliga och accepterade.

Jag tänker inte bifoga annat än bilder på den slutgiltiga möbeln då detta är ett offentligt dokument. Jag vill att ritningarna ska vara reserverade för eventuell producent och utesluta otillåten tillverkning.

(9)

I det här kapitlet kommer jag att först göra en generell historisk tillbakablick där furun som möbelmaterial i Sverige överblickas. Efter det kommer jag att göra ett nedslag i 1970-talet då användningen av furu ökade explosionsartat. Slutligen visar jag på några exempel på vår tids attityd till furu.

2.1 Furu som traditionellt möbelmaterial i Sverige

I Sverige har vi en lång historia av att bygga möbler i furu. Tillgång till materialet har det inte funnits någon brist på, om vi gör en generell bedömning över hela landet. Virket har använts i allt från husbygge till delar i de allra finaste möblerna till överklassen.

Oavsett till vilken samhällsklass möblerna är gjorda så kan vi konstatera att furu förekommer i nästan alla typer av möbler. I möbler gjorda till överklassen så är dock furun dock ofta dold. De platser där man kan stöta på materialet i exklusiva möbler är i lådor, bakstycken och blindträ där funktion har varit viktigare än utseende.

Furu påträffas också ofta i kistor. De kistor som ansetts/varit dyra har också ofta, allt sedan medeltiden, dekorerats med smidda beslag, som i vissa fall smyckade hela kistan med sin dekor. Dessa kistor kan vara svåra att datera då traditionen kring dem lämnade kisttypen relativt oförändrad i sitt uttryck. Användningsområdet styrde storlek och form.

Att furun i dessa kistor har varit ett billigt material verkar inte ha varit särskilt viktigt, utan fokus har legat på de smidda detaljerna. En möjlighet är att man låtit snickaren göra en så billig kista som möjligt, så att man hade mer pengar över till smeden, för det var ju ändå han som gjorde det som folk först lade märke till. Ju mer smide man hade råd med, desto svårare blev också kistan att bryta sig in i, en viktig detalj att notera. Det ska dock nämnas att även många kistor i ek, också de med fina beslag, finns bevarade.

Brudkistor i allmogemiljö var också väldigt ofta gjorda i furu. Där har man målat kistan för att göra den vackrare. Även här vill man alltså dölja furun för att göra den mer exklusiv. Materialet tycks ha värderats för sin funktion snarare än för sin estetik.

(10)

Furu är nämligen i förhållande till andra träslag mycket lätt. Det enda lättare inhemska träslaget som funnits att tillgå i större skala har varit granen. Denna är dock oftast mjukare och passar inte lika bra till möbelvirke. Granens sporadiska kådlåpor gör också materialet till ett mindre tillförlitligt material för möbeltillverkning. Men det var inte bara i kistor som furu användes, utan vi kan se den tillämpas till allt möjligt i allmogens hemmiljö.

Kvistar förekommer, men tycks ha undvikits i största möjliga mån, antagligen för att

bearbetningen är svår med handverktyg och kräver extra arbete, men även för dess tendens att försvaga materialet i området kring kvisten.

Värt att notera är också att om man klyver ut materialet med kilar och bräckjärn, som genom tiderna har varit den vanligaste metoden att ta ut trä med, så följer kvisten med bara på ena sidan av stocken. De fiberstörningar som uppstår kring kvisten lämnar också ofta båda delarna med en stor konkav, samt konvex yta.

Detta resulterar i att man måste hyvla ner stora mängder material om man vill ha ytan helt slät. Förändringen i fiberriktning innebär också att man måste anpassa sitt hyvlande eller huggande med yxa så att man inte får urslag, dvs. att man får vad man skulle kunna kalla för rivmärken. Kvar i mitten av fiberstörningarna finns också en kvist som man måste jobba med, en kvist som lämnar oönskade jack i verktygseggarna och allmänt bara är i vägen.

För en snickare med traditionella handverktyg måste kvisten varit ett gissel som antagligen ändrat på synen på kvisten till någonting riktigt negativt, en syn som säkert suttit kvar även när möbeln varit färdig.

Hur det estetiska värdet påverkas av jämförelse med andra träslag är också intressant att tänka på. Om vi jämför furun med ek så har ek utan tvekan ansetts dyrare, inte nödvändigtvis på grund av något speciellt överlägset estetiskt värde, men främst för prisets skull.

Ek är inte lika vanligt förekommande, det är svårare att bearbeta och sliter mer på verktygen. Det estetiska mervärdet hos eken kanske bara har kommit som ett resultat av att man tänkt att något som konkret är dyrare också måste vara vackrare.

Historiskt, på många håll även idag, har estetik varit väldigt likartat med att visa man har makt och pengar. Priset får alltså bestämma det estetiska värdet. Man tänker på materialets ekonomiska värde först och lär sig att det är det finare, många gånger utan att ens reflektera över dess utseende. Strävan efter det bästa tar över. Nu resonerar självklart inte alla på det här sättet,

(11)

2.2 Furu under 70-talet

Under 70-talet så blev furu plötsligt på modet. Den så kallade furuvågen verkar ha börjat på möbelmässan i Herning på Jylland (Arwidson 2006, 163).

Många svenska möbelföretag anammade snabbt den nya trenden och gjorde hela kollektioner av furu. Det var robusta möbler i massivt material, enkla att producera som hade väldigt lite av vad vi idag anser är nätt och vackert, även om undantag fanns.

Intressant att nämna är att materialet marknadsförs av IKEA, som självklart också anammade trenden, som ett blont, ljust och nordiskt material. I boken “IKEA, design och identitet” poängterar Bjanestam:

“I katalogerna stod att läsa om den vackra, ljusa furun, som gör rummen lätta och trivsamma.”

En motsats kan man tycka, mot vad vi idag skulle tillskriva samma attribut. Men vad gjorde att furun nu plötsligt slog igenom så kraftigt? Bjarnestam igen:

“På 1970-talet var det äntligen dags för de vackra vardagsvarorna att nå ut till folket. Fyrtiotalisterna hade lämnat barrikaderna och skaffat barn och ville nu ha statusfria och lättskötta möbler. I och med de nyöppnade varuhusen i Göteborg, Köping och Linköping nådde man ut till allt fler och kom också att influera den övriga möbelbranschen med sina furumöbler, sitt ungdomliga sortiment och idéer som att bygga själv och använda spånplattor i möbler.”

Det verkar som att materialet i sig inte var det som fick folk att attraheras av det i första hand, utan på grund av vad det stod för. Dels för en ungdomlighet, men också för dess billighet. Spånskivemöbler som man gjorde själv blev som sagt populärt, plastindustrin blomstrade och spottade ur sig enorma mängder av olika produkter. Kvaliteten var inte uppenbar.

(12)

Folk kom därför att uppskatta massivt trä allt mer och efterfrågan skulle mättas, så furu blev ett bra alternativ. Det togs emot som någonting äkta och gediget, men hade ändå någon typ av ungdomlig charm. Uppskattningen blev dock kortvarig. Den klarlackade furun förknippades snart med sportstugor och bastuinredningar av ett slag som designmedvetna diskvalificerade, mycket på grund av den bristande kvaliteten i dessa.

Den generation som upplevde furuvågen på 70-talet fick en överdos och kom att reagera med sådant förakt att furuns negativa bild lever kvar än idag. Möbler slängs heller inte så fort de blir “ute”, så även under 80-talet fanns furuvågens efterdyningar kvar, även fast det inte längre salufördes i samma utsträckning. Än idag är det inte ovanligt att hitta dessa typer av möbler på secondhandaffärer till ett billigt pris.

(13)

2.3 Furu idag, marknadsundersökning

Att furu de senaste åren har blivit allt mer accepterat har nog knappast undgått någon. Stora företag, som IKEA har gjort satsningar där man i möbelkollektioner som Nornäs försökt att lyfta fram furun och dess naturliga utseende. Man har till och med lämnat furun obehandlad. Enligt dem själva är det för att det ska vara naturligt och möjliggöra modifiering i form av att man ska kunna måla möbeln.

Det är dock med största sannolikhet obehandlade för att dra ner kostnader för ytbehandling och för att hålla den så ljus som möjligt, initialt, när den går ut till kunden. Att ytan senare kommer att gulna bryr de sig inte om, även fast jag tror att kunden gör det.

Intressant är också att många möbler i Nornäs-kollektionen har svart som kontrasterande färg i benställningar och lådor. Ur en formanalytisk synvinkel är detta ett mycket smart drag. Låter du någonting svart kontrastera så kommer ytan att uppfattas som ljusare. Att möbeln gulnar blir inte heller ett lika stort problem, det uppfattas ändå som ljust.

Det ser vi också på modern arkitektur. En trend på sistone är att man bygger allt fler hus i trä. Det har visat sig att trä är ett bra material för även i balkar i större hus, då de till skillnad från stål inte förlorar bärkraften vid eventuell brand.

Denna upptäckt har gjort att man numera får bygga mycket större hus i trä och för att detta ska kunna bli ekonomiskt så använder man sig många gånger av just furu. Fasadbeklädnader i någon typ av trä är heller inte ovanligt. Här räds man inte lika mycket för att träet ska gulna. Jag dristar mig till och med att säga att man välkomnar det.

Accentueringen med svart ser vi till exempel i Skagershuset ritat av OWC Arkitekter AB, Björn Ahrenby som är en av de nominerade till träpriset 2016 (Bergkvist, Nyberg, Träprisjuryn, 2016, 88-103). Här har träets gula utseende vägts upp med hjälp av accentuerande partier i svart plåt. Av upphovsrättsliga skäl har jag valt att inte lägga med bilder på huset, men det går mycket lätt att slå upp i ovan nämnda bok, alternativt googla.

Utan det svarta hade byggnaden inte alls haft samma kraftfulla uttryck, och det gula träet, visserligen här i det relativt vanliga furuliknande fasadbeklädnadsmaterialet Jättetuja (Thuja plicata), hade visuellt inte varit samma statement.

(14)

Tar vi också en snabb sökning på bilsökningsmotorn Pinterest så stärks min tes om att många använder sig av just en accentuerande mörkare färg eller material för att “trycka fram” träet. I min sökning använde jag mig av frasen “modern wooden architecture” i sökfältet och mycket riktigt så får man många träffar som stärker teorin. Jag är medveten om att detta sätt att söka inte riktigt är empiriskt nog för att kunna med säkerhet fastställa att många moderna byggnader byggs med det här i åtanke, men det ger mig ändå en liten indikation på att jag verkar ha rätt i min spaning.

En annan viktig del som blivit allt viktigare på marknaden är storytelling.

Lyx handlar idag inte lika mycket om att visa upp att man har dyra ägodelar, utan snarare att man är medveten, menar Hugo Rehnberg, redaktör för SvD’s “The perfect guide”, i en artikel i DN från 2014.

–”Att bara blaffa på med saker som är dyra har blivit fult. Att däremot bjuda på en kalvfilé som man har beställt från någon särskild gotländsk gård som man kan berätta för gästerna om – där har du lyx anno 2014.”

Storytelling är med andra ord ett allt viktigare element i produkters lyx. Som konsument blir man del av en historia, en historia som man gärna vill ska definiera, eller i alla fall reflektera vad man är för slags person. Ju coolare varor man köper, desto coolare blir du. Detta kan vi se som ett generellt drag genom hela industrin. Har någonting en historia är det lättare att sälja. Sanqvist bags är ett framgångsrikt väskföretag som kör hårt på just storytelling. Tittar vi på deras hemsida finns tre klickbara rubriker. Shop, stories och about. Två av dem handlar alltså om att berätta något. About är om företagets “naturnära” bakgrund, stories handlar om hur coola människor använder deras produkter. Sen förväntas man shoppa.

Enligt Retriever, en sökmotor för företags ekonomi, omsatte Sandqvist 2015 61’291’000 kr, vilket är en del i den stadiga ökningen på 14-16 mkr per år de haft sedan 2012. Innan dess låg det på dryga 7 mkr 2011 och 3mkr året dessförinnan. Det är en mycket brant tillväxtkurva, som jag vill hävda är en kombination av god, tidskänslig design, som på ett lyckat sätt kombinerats med ett historieberättande som givit produkterna mervärde.

För att furun ska bli ansedd som ett lyxigt material måste den alltså kunna berätta en historia som kan reflekteras på kunden. Det är med det i åtanke som en designer måste jobba.

(15)

3. Undersökningen

Det här kapitlet handlar om den enkätundersökning vars resultat jag baserat stora delar av denna rapport på. Jag har även låtit min designprocess, som senare kommer att beskrivas, utgå från resultaten av denna enkät.

3.1 Enkätundersökningen

Min undersökning består av en enkät som jag lät gå ut via sociala medier. Själva enkäten i sig samt all svarsdata finns bifogade som bilagor. Enkäten ligger som bilaga 1 och svaren som bilaga 2. Även min laborationsdagbok som jag skrev i samband med att jag tog fram materialet som undersökningen handlade om finns bifogad som bilaga 3.

Enkäten är uppbyggd så att vi får två typer av mätbara data. Den ena delen får folk utifrån en skala på 1 till 10 betygsätta den visuella upplevelsen av en yta, enskilt och utan att jämföra med andra ytor, utifrån värdeordet “tilltalande”, där 10 är mest tilltalande och 1 är minst. Ordet förklaras även i början av enkäten så att alla är helt införstådda med ordets verkliga betydelse. Utöver det så fick deltagarna svara på vilken yta de föredrog i jämförelse med de andra ytorna. För att hjälpa mig att sedan spinna vidare i designprocessen fick de även svara på hur de resonerat när de valde vilken som deras favorit, samt vad de fick för associationer när de såg den ytan.

Materialet var uttaget så att det skulle efterlikna en industrisituation, så ingen hänsyn togs till om kvist kom med eller inte. På de smalsågade förekom viss modifiering då vissa bitar såg identiska ut och hade kvisten på exakt samma ställe. I en storskalig produktion så skulle man inte få det här problemet då jag förutsätter att man får en naturlig uppblandning av lamellerna i produktionslinjen. Jag ville få en randomiserad känsla, relativt lik en yta som gjorts industriellt. Jag är medveten om att många i min bekantskapskrets är snickerikunniga, vilket man måste ha i åtanke när man tittar på resultaten. Jag är rätt säker på att snickare, i alla fall på Malmstens ser rött så fort de ser en kvist, då de sätter ära i att ta ut material på bästa möjliga sätt. Enkäten delades, utöver på min egna facebook-feed, även på en sida som heter “vad vill du ha hjälp med”, men också på Malmstens offentliga sida.

Där antar jag även att folk är vana vid/förväntar sig kvistfritt material i alla produkter som produceras på Malmstens. Snickeriprofessionalitet är i princip synonymt med Malmsens och det i sin tur är synonymt med att vara kräsen när det gäller material.

(16)

Har man den inställningen är materialet antingen bra eller dåligt, det finns inget mellanting. Bra material innebär ett material som man helt och hållet kan kontrollera. Kvist är därför ett problem då fiberstörningen kan röra till det vid hyvling, någonting man helst vill undvika. Nedanstående slutsatser bygger på enkätsvaren så som jag tolkade dem.

Själva materialet i sig, utan någon kvist verkar gå hem hos de flesta. Det är lätt att tycka om då man inte behöver stå upp för ett särskiljande visuellt uttryck. Det finns i princip inget att varken hata eller älska. Det är ganska praktiskt i ett land där nästan alla väljer svarta vinterkläder av rädsla för att sticka ut för från mörkret.

Men så fort kvisten kommer fram så börjar folk ha starkare åsikter. Det sticker ut och gör ett statement. Det ser man även i min undersökning, främst på bild 2, där man ser kvistarna lite mer som man är van vid att se dem. Staplarna går mycket tydligt till vänster, mer enhetligt än på någon annan av bilderna. När kvistarna framträder tydligt på bild 5 så ser man också hur staplarna rör sig åt vänster, mot större misshag. Men mer om det in nästa kapitel.

(17)

3.2 Resultat av undersökningen

För att underlätta för läsaren lägger jag här in bilder på de olika ytorna, men de finns även att se i bilaga 1 och 2. Bilderna är små, men ger ändå en generell bild av hur ytorna ser ut.

Yta 1

Yta 2 Yta 3

(18)

I min undersökning så fick jag in 81 svar. Det är kul att se att i princip alla yt-tester upplevdes väldigt olika, även om vi kan se vissa tydliga tendenser i testpersonernas åsikter. Det fanns alltid någon som inte uppskattade furuns utseende men, om man bortser från bild no 2, så fanns det också alltid någon som fann materialet så extremt tilltalande att man satte en 10:a.

Vi kan konstatera att 49,4% föredrog rent visuellt den traditionella ytan från bild no 1 när de fick välja mellan de fem alternativen. Det innebär däremot också att mer än hälften föredrog furu framställt på ett alternativt, lite mer annorlunda sätt. Hur det här andra sättet ska vara tvistar man dock om.

Vid frågan om vilken av ytorna som de tilltalades mest av så fick jag svaret att 25,9% av de 81 som svarat föredrog den snedsågade, no 4, som sågats så att bitarna blev längre.

8,6% föredrog den snedsågade , no 5, som sågats med annan vinkel och därmed givit kortare bitar och därmed också kortare “vågor” i ytan.

Den delar tredjeplatsen med yta no 3 som ligger på samma procentsats. Sist kom yta nr 2 på 7,4 %.

Det här ger bara en indikation på vad testpersonerna föredrog, men för att få en mer nyanserad bild av hur de står sig mot varandra rent opinionsmässigt så har jag räknat ihop ett medelvärde baserat på folks svar på frågan:” På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är?”. Jag har tagit allas svar, adderat dem med varandra och dividerat dem med antalet svar.

Det medelvärde som jag fått fram har jag av praktiska skäl rundat av till två decimaler.

Yta 1: 5,94 Yta 2: 4,04 Yta 3: 4,30 Yta 4: 5,78 Yta 5: 5,16

(19)

Vi kan här konstatera att yta 4 är väldigt nära den perfekta ytan no1.

Vi kan också nu säkerställa en tydlig hierarki baserad på uppfattning, som inte hade varit möjlig med enbart “favorittestet”.

1. Yta 1 2. Yta 4 3. Yta 5 4. Yta 3 5. Yta 2

Värt att notera är dock att upplevelser utsatta på en skala inte är helt ett helt vattentätt test då folk inte kan svara på den här frågan på ett lika definitivt sätt som frågan om vilken de föredrog. Det hade också varit naturligt om folk i medelvärdeskalkylen uppskattade yta 5 lika mycket som yta 3, men egentligen, man kan ju ha en “extrem smak” jämfört med resten av opinionen.

Vi blir påminda om att det är individer som svarar och att åsikterna i vissa tester kan vara spretiga. Därför är det bra att ha dessa två olika sätt att mäta så att vi får en så tydlig bild som möjligt.

Angående tesen att symmetri skulle vara ett vedertaget ideal vill jag dock hävda inte gäller när vi talar om materialytor, i alla fall om vi kikar på min undersökning. På mina testbitar där vågigheten var som störst så visade min undersökning ändå att det ändå fanns en acceptans för asymmetri. Det fanns till och med folk som skrev att de uppskattade asymmetrin. Å andra sidan så fanns det också folk som skrev att de verkligen inte uppskattade när det inte var symmetriskt. Personliga preferenser blir tydliga och man kan fråga sig om det är smart att säga att det finns definitiva svar på frågan om asymmetri är någonting som bör finnas i en produktion eller inte. Allt kokas i slutändan ner till individen som antingen tycker om det, eller inte. Men som designer som vill försöka kontrollera alla aspekter i en möbel kan oplanerad asymmetri vara hemskt.

(20)

4. En möbel blir till

Det här kapitlet handlar om den designprocess som resulterade i en öppen garderob, den möbel som tillslut fick redovisa det nya vågiga materialet.

4.1 Designprocessen

4.1.1 Kvisten i en designers ögon

Ur en designers vinkel är kvisten både en gåva och ett gissel. Kvist kan vara vackert, men på grund av att jag inte vet hur kvisten hamnar i en industriell produktion kan jag heller inte kontrollera hur det slutgiltiga resultatet blir. Däremot är furu perfekt om jag vill åstadkomma en lite mer levande yta.

Men är det “perfektion” eller ett rent uttryck som jag är ute efter kan jag inte använda furun på samma sätt som om jag hade använt mig av till exempel björk.

Kanske har det att göra med att ögat letar efter symmetri. I vår kultur så finns strävan efter det symmetriska invävt i hela vårt kulturarv som i mycket stor utsträckning är byggt på

antikens ideal. Symmetri var där synonymt med perfektion. Under en föreläsning med Thomas Linjenberg i kursen TCM006, “Visuell kommunikation och gestaltning II”, så fick vi höra mer om antikens formspråks inverkan.

Polykleitos, en skulptör i antikens Grekland, formulerade runt år 450 f. Kr en proportionslära, en skrift som kallades Kanon, som har kommit att påverka/sätta ord på våra skönhetsideal fram tills idag. Han hävdade att en kropps skönhet kunde räknas ut matematiskt. Till exempel så skulle en manskropps huvud stå i relation till kroppen så att det gick att placera 7 huvuden på en kroppslängd. Massor med liknande “lagar” fanns för kroppens alla olika delar, och även om många av dessa mått har modifierats en del genom åren för att passa just sin tids skönhetsideal så finns det ett genomgående tema, ett ideal kan räknas ut och asymmetri är därför inte möjligt. Det perfekta kan inte ha flera olika värden. En arm kan inte vara olik den andra. Symmetri och balans. Om detta är ett bra och nyttigt ideal är intressant att diskutera, men kräver en egen avhandling i sig. Därför nöjer jag mig med att hävda att skönhet har symmetri, i alla fall enligt det kulturarv vi har med oss.

(21)

Har jag en stor kvist på det ena benet skapar detta en obalans, en asymmetri mellan de båda benen som tar bort lite av effekten som jag primärt är ute efter. Effekten finns fortfarande där, men ögat får jobba mer.

För att förstå vad jag menar med en rörelse uppåt är det bäst att jämföra cirkeln med de

avsmalnande benen med en cirkel med jämna ben. Den blir mer statiskt och stilla, utan samma självklara riktning. Det här är ett enkelt exempel, men visar på problemet man ställs inför som formgivare, om man nu upplever det som ett problem. Vissa gör antagligen inte det, men för min egen del så måste jag hitta sätt att kontrollera det.

Det kan vara att man arbetar begränsande, dvs. att man blandar livliga och monotona ytor med varandra för att skapa en kontrast och framhäva det oregelbundna, precis som i exemplet jag tog om modern träarkitektur. I min värld så upplever jag en irregularitet av kvistar som mycket mer exklusiv om jag låter någonting annat kontrastera mot ytan. Då upplevs det kontrollerat och därmed känns det också mer ok än om en hel möbel skulle visa upp hela sin oplanerade aura av till synes slumpmässigt placerade kvistar. Genom att visa mindre förhöjer man det okontrollerade till någonting attraktivt och genomtänkt. Man får väl se det som en relativ sanning i andra sammanhang, men den passar oerhört bra just till furun.

4.1.2 Möbelns framtagning

Jag valde att göra en garderob då den här produkten handlar om att redovisa det nya materialet på ett så tilltalande sätt som möjligt. En stor möbel som en garderob eller ett skåp ger stora ytor som man kan laborera med.

Jag började med grundtanken att det skulle bli ett skåp med en uppgift. Uppgiften fick vara att förvara kläder då jag tyckte att det var intressantast med en typ av skåp som de allra flesta använder. Jag ville att skåpet skulle berätta något mer än bara “nytt material”, så jag tittade i min undersökning och försökte se om det fanns något tydligt återkommande i vad folk associerade det här materialet till.

En av de intressantare återkommande associationerna var vatten och någon typ av ström. Det här fick mig att tänka på när jag seglade på det holländska skeppet Morgenster sommaren 2016. Någonstans i biskajabukten noterade jag hur annorlunda saltvatten rör sig i kölvattnet jämfört med sötvatten. Man kunde märka hur det brusade och fräste mycket mer. Det bildade även vita, röriga mönster av skum som gjorde att det kändes så otroligt mycket livligare än sötvattnet.

(22)

Ytan på det “nya” materialet kändes lite på samma sätt, livligt, brusigt och oförutsägbart. Jag bestämde mig ganska snabbt för att väva in lite av ett nautiskt tema då segling och

sjömanshantverk ligger mig mycket varmt om hjärtat. Jag ville dock inte att det nautiska temat skulle ta över, utan det skulle egentligen bara ge en hint och därmed också med hjälp av dessa små element, grundade i storytelling, förstärka det nya materialets association till vatten. Briefen jag formulerade var kort och tydlig.

Brief.

Det här är en garderob där ytorna på det “nya” materialet kommer till sin rätt. Möbeln är till en yngre publik på svensk marknad, men i största möjliga utsträckning ska den också anpassas till kinesisk. Formspråket ska i inte vara exkluderande för kineser. Viktigt är det rationella tänket, möjligheten till massproduktion samt att den ska kunna monteras ner till ett platt paket. Möbeln ska också gärna vara en del av vad som skulle kunna bli en hel garderobskollektion.

Det vågiga mönstret ska berätta en historia, som kan knytas till vatten. Adderade designuttryck, utöver materialet, får dock inte ta över huvuduttrycket då det vågiga i mönstret är det absolut viktigaste. I bakhuvet ska också uttrycket Nordic simplicity finnas med, men viktigast är dock att mönstret kommer till sin rätt och att historien om vatten berättas.

Till en början skissade jag på en stängd garderob då jag som sagt ville ha stora ytor att laborera med. Ju mer jag ritade kände jag dock att möbeln blev stor, tung och skymmande, så jag började tänka på den nya trenden med öppna garderober.

(23)

Det här tycker jag själv inte är en optimal möbel till mig själv och mina behov, jag tycker kläder som ständigt är framme stör visuellt i ett rum, men när man spontant frågar runt så är inställningen ganska öppen för den här typen av lösning, särskilt bland målgruppen jag valt ut i min brief.

Mitt problem var nu att vågmaterialet inte kunde placeras i så stora sjok som jag ville utan att eventuella kläder skulle hänga för mönstret. De skisser jag gjorde på garderober med vågmaterialet på sidorna gav mig inte det uttryck jag sökte efter. Mina associationer fördes då till ett tovigt hårsvall snarare än till vågor.

Jag var tvungen att ha dem på framsidan för att få de associationer jag var ute efter. Skåpsdörrar hade varit det uppenbara och självklara. Jag kunde fortfarande placera det vågiga mönstret horisontellt på lådfronterna, men möjligheten fanns ju som sagt också i ryggen, bakom kläderna. Jag började då tänka i de här banorna.

(24)

Hur gör man någonting exklusivt? Är det inte genom att visa någonting på ett försiktigt sätt? Återhållsamhet brukar gynna sig i längden då det finns mindre att störa sig och bli trött på. Varför furuvågen tog död på furun i första taget var ju främst för att folk fick en överdos av kvistens visuella uttryck. Kanske finns det därför en fördel med att låta kvisten vara aningen dold, bakom någonting man tycker om. Kanske gynnar det materialet istället då det här sättet också gör att man får lov att upptäcka det gång på gång.

Hela möbeln fick utgå ifrån en vågig skiva på 250mm. Själv hade jag gärna haft den 200, med fyra st. lameller á 50mm, men just för att möbeln inte ska vara exkluderande för kineser, eller kinesiskt tankesätt så kunde jag inte ha fyra lameller. I kinesisk feng shui är talet fyra ett olyckstal och att bygga en möbelkollektion utifrån en skiva med fyra lameller är lite som att skjuta sig själv i foten om man någon gång vill försöka sig på att få den i produktion där. Det här låter ganska främmande, jag kan inte annat än hålla med, men realiteten är att för väldigt många kineser så är hela fengshuifilosofin mycket viktig och talmystik är mer närvarande än vad man först kan tro.

Det fick alltså bli fem lameller i skivan, fler hade givit mig för mycket rörelse i träet, och tre var lite väl få för en skiva. Egentligen kanske det var bra att det fick bli fem för att detta gav mig en asymmetri i materialet som jag själv tycker gynnar det. Där kan man dock också hävda att asymmetri inte funkar på kineser, även det har att göra med fengshui, men jag vill hävda att om de inte kan tåla den asymmetrin, så skulle de inte materialet fungera i övrigt heller, även om det hade varit ett jämnt antal lameller. Den primära målgruppen i min brief är ändå den svenska marknaden.

De nautiska referenser som jag ville väva in, för “storytellingens” skull, fick begränsa sig till ben, upphängningsstång samt lådknoppar. Lådknopparna tänkte jag redan från början skulle vara små stiliserade knapar, dvs. “grejer där man kan lägga fast” på en båt. De fick inte vara för tydliga och vara precis som riktiga knapar, det var viktigt, men de skulle ändå vara tillräckligt lika så att man kunde härleda formen.

Upphängningsstången och benen ville jag skulle se ut som vissa klädda detaljer i riggen på ostindiefararen Götheborg. Dessa delar är hårt lindade med hampgarn och blir därför mer resistenta mot eventuellt skav. All tjära gör klädningen svart.

(25)

Exakt vilken historia som man berättar kvittar nog egentligen, bara den förmedlar rätt typ av känsla. Precis som Gustavsson et al. (2014, 98) poängterar:

“Men att fråga konsumenterna vad de vill ha för typ av produkt, eller vilken produkt de kommer att köpa är inte så enkelt. Vet konsumenterna egentligen vad de vill ha? Det kanske ligger någonting i något det Apples grundare, Steve Jobs, sa: “Folk vet inte vad de vill tills du kan visa det för dem””.

Siktar jag på att visa dem en del av en värld som jag själv tycker är spännande finns en stor chans att det anammas, bara det görs på ett stilfullt sätt. Blir det för mycket referenser kan “smak” komma att bli för avgörande. Ens uppfattning om hur man är som person spelar stor roll i den personliga smaken (Lantz et al. 2007, 108) och brer man på med för mycket referenser till t.ex. segling kan möbeln uppfattas som mer nautisk än konsumenten vill förknippas med. Det måste finnas en lagom balans så att storytellingen upplevs kittlande och spännande. Exakt vilken historia som berättas kvittar, bara det är rätt mängd och bara den är “cool”.

Den variant som jag i solidworks utgick ifrån

Jag hade tyvärr inte möjlighet att göra en skissmodell i full skala då jag hade så knappt med tid så jag var tvungen att gå direkt in i Solidworks, vilket för mig inte är optimalt.

Jag tycker om att laborera i ett icke digitalt rum, då man aldrig kan få samma rymd och volymkänsla i en modell gjord i en dator.

Att hitta rätt balans gör man därför bäst med en skissmodell i full skala. Men på grund av tiden och brist på skrivmaterial till skissmodellen så var jag tvungen att förlita mig enbart på Solidworks som verktyg.

När allt var klart där gick jag direkt på att göra prototypen. Än en gång inte optimalt, men vad ska man göra.

(26)

4.2 Den slutgiltiga möbeln

Det här är brus, en öppen garderob i solid furu. Möbeln är en del av en planerad

garderobskollektion som är tänkt att baseras på den undre “låddelen”, och ska i princip bara vara varianter och utvecklingar av den grundmöbel som “låddelen” utgör.

Upplägget är enkelt. Alla sammansättningar är gjorda med beslag så man kan packa ner möbeln till ett flatpack. Det vågiga mönstret i furun görs på löpmeter och behöver bara hackas upp i rätt längd.

De hampalindade detaljerna är en del av den historia jag vill berätta, men är samtidigt det första jag är redo att förenkla, om det skulle komma på tal i en eventuell produktion. En enkel lösning på att få dem virade skulle dock vara att rotera dem maskinellt och linda upp dem likt spolar. Detta innebär dock ett extra moment som jag kan tumma på om det innebär för stora kostnader. Jag ser på mig själv mer som en formkonsult än en konstnär, så kompromisser är inget jag är främmande för.

Man måste alltid avväga elementens formmässiga inverkan mot vad det kostar. Om jag inte kan få lönsamhet i en produkt så är det kanske inte helt värt att satsa på sådan formgivning, det är ändå det här jag ska försörja mig på. Knaparna vill jag dock inte bli av med. Dess visuella element upplever jag för viktigt för möbelns helhet.

(27)
(28)

5 Diskussion och slutsatser

Jag har i min undersökning arbetat med frgeställningen hur toppstocken kan göras mer tilltalande och i samband därmed också fått svar på frågan vad det är vi upplever som negativt med furun och vilka synsätt som kan ändra materialets visuella värden.

Mitt generella svar på vad folk uppfattar som negativt är inte asymmetrin i kvistarna, som jag medger har eftersträvats på grund av kulturella preferenser och i sig därför är ett ganska bra argument, utan snarare dess association till billiga produkter. Furuns utseende måste modifieras så att den första tanke man får inte blir “billiga rester från 70-talets furuvåg”, utan någonting nytt för moderna sammanhang. Associationsbanorna måste ändras.

Vi måste komma ihåg att furukvistens placering har varit asymmetrisk genom hela den svenska möbelhistorien, och även fast materialet verkar ha valts kvistfritt i största möjliga mån, så har det ändå funnits en acceptans för att kvistarna har funnits där. Därför skyller jag på att dess värdestämpel har blivit för låg. En indikation på att det här är en rätt slutsats fick vi även i enkäten. De ytor som folk hade valt som sin favorit hade ändå i nästan hälften av fallen blivit kvistiga ytor. Acceptansen i medelvärdet gav också en indikation på att det asymmetriska inte ansågs vidare problematiskt för folk, utan att missnöjet mer kom när man kunde urskilja kvisten på ett sätt som kunde associeras med furuvågen. Det ska dock nämnas att vissa öppet klagade på asymmetrin i den valfria kommentaren, men jämförelser med furuvågen fanns också. Målet var att göra ett oattraktivt material mer tilltalande. Svaret är att man först och främst måste exponera projekt och produkter som lyfter fram furun på ett nytt och exklusivt sätt. Projekten eller produkterna ska inte kännas som en käftsmäll med kvist utan bör snarare visuellt hålla fram de kvistiga ytorna som någonting exklusivt.

Designen måste utgå utifrån materialet, för om kvistarna inte finns med i beräkningen kommer uttrycket att bli spretigt och inkonsekvent. Bättre i sådana fall att man begränsar det röriga, kvistiga materialet till en viss yta och låter resten av möbeln tala ett annat språk. Detta kan vara med en annan färg eller ett annat material. Kontraster lyfter varandra.

I övrigt handlar det bara om exponering i rätt miljöer, med rätt typ av människor och nya heta projekt. Kvisten gör som sagt ett statement. Om kvisten kan berätta en historia, ännu bättre en cool historia, så skulle furu som förknippas med 70-tal långsamt kunna tippa över den generella uppfattningen till sin egen fördel. Mycket måste dock göras, på många fronter om det ska gå.

(29)

Ett exempel skulle kunna vara en riktigt snyggt fotograferad skrytbok med berättelsen om 5 olika vackra kvistar, med början hur de såg ut i skogen och var de tillslut hamnade (i sjukligt coola, nytänkande projekt, självfallet). Det skulle kunna vara en del i den kvistpropaganda som nog inte skulle vara helt irrelevant om man på riktigt vill göra materialet mer attraktivt för en bredare publik. Men som sagt, mycket måste göras och inget kommer att förändras över en natt. Kanske får man bara acceptera att vissa hatar kvist och rikta in sig på de andra. Men man måste som sagt undvika att göra samma misstag som i furuvågen och lansera materialet som billigt. Annars kommer kvisten förbli ett störningsmoment och en värdeminskare.

Designen av möbeln blev bra. Vissa saker bör dock korrigeras. Ytbehandlingen måste till exempel listas ut så att den blir optimal. Kvistarna i ryggen är obehandlade för tillfället och skulle lätt kunna blöda. Alla vågiga skivor måste alltså ytbehandlas. Sidorna är spraymålade och ger en härlig känsla av furun bakom. Jag behöver dyka djupare i hur jag kan få den känslan av en industriell ytbehandling med samma färg. Knaparna som handtag måste ha kvar sin form, men jag måste komma på exakt hur jag kan göra dem så att jag anpassar knaparna till en industriell verklighet. Jag var tvungen att göra dem snabbt vid vertikalbandputsen då garderoben skulle ställas ut, men annars kan de bli element som producenten vill förhandla bort då de för tillfället är alldeles för manuellt framtagna.

Men hur kan furu från toppstocken göras mer tilltalande för en effektivare användning inom möbelindustrin?

Vi har svarat på vad som folk upplever är negativt med furu, kikat på det, tagit det vidare till experiment och fått ett svar på hur mycket bearbetningen av materialet kan ändra upplevelsen av ytan. Svaret är: Väldigt mycket.

Tar man ut materialet på nya sätt gör det att människor kan få nya associationsbanor och man är därför som designer fri att betinga dem med nya, moderna och/eller coola attribut.

Bäst är självklart om tankarna går till något naturligt, som den snedsågades association till vatten.

Den smalsågade var det många som associerade med bambuskivor som är rätt inne nu. Problemet är dock att det definieras av en annan produkt och blir därför sårbart om det andra materialet blir “ute”.

På vilket sätt kan sågningstekniker ändra på furuns visuella värde?

Genom att med sågningsteknikerna få fram ytor som ändrar på associationsbanorna kan man styra uppfattningen om materialet och dess värdering.

(30)

6 Reflektion

Hela det här projektet har varit mycket utmanande. Projektet kom igång senare än planerat då vi hade svårt att få fram G4-2 furu i möbeltorr kvalitet. När den kom låg jag alltså redan efter i min planering och mitt laborerande fick inte så mycket tid som jag hade önskat. Med det sagt så tycker jag att det här har gått över förväntan. Att få faktiska data på att jag lyckats göra extremt kvistig furu till någonting i princip lika tilltalande som perfekt, kvistfri ser jag som någonting mycket lyckat. Det som man bör göra nu är att ta fram metoden för tillverkning. Att bevisa att en sågningsteknik kan ändra på hur folk uppfattar ytan, och det uppenbarligen ganska mycket, är bara det någonting att lägga på minnet.

Att även få kommentarer som “jag trodde aldrig att du skulle lyckas få fram en yta som fick mig att se furu på ett nytt sätt” känns extra spännande.

Jag är medveten om att jag hade fått ett bättre svar på hur folk uppfattade materialet om de hade fått titta och känna på testerna på riktigt. Många vet jag gjorde enkäten på mobilen och har uttryckligen sagt att det var gaska svårt att se ytorna. Hade jag gjort om det hade jag dock gjort på samma sätt. Jag tror ändå att den generella uppfattningen skulle varit ungefär likartad, dock aningen lite bättre till fördel för någon av de vågiga. Men det är bara en teori. Mängden svar var dock det viktigaste här. Jag hade haft mycket svårare att nå ut till en bredare publik om testet skulle gjorts i verkligheten. Annars hade det blivit mest malmstenare som svarat på undersökningen och därmed hade vi fått ett rätt skevt svar. Tränördar vet lite för mycket för att enbart kunna se med ögonen och bedöma en yta. Snickeritekniska värderingar skulle färga svaren för mycket.

Om jag fullt ut hade velat göra det här till en möbel som är enbart riktad till kinesisk

möbelindustri så skulle självfallet undersökningen gjorts med och för kineser. Tiden har som sagt varit en faktor, och jag är inte helt säker på hur jag skulle fått tag på testpersoner i rätt tid. Det som dock är intressant är att Kineser generellt sett är mycket mer kinkiga vad det gäller att möbler ska vara symmetriska. Att göra samma undersökning på den kinesiska marknaden är kanske därför det som är det naturliga sättet att ta det här projektet vidare. Min förhoppning är att jag får chans att ställa ut möbeln på möbelmässan i Shanghai nu i september (2017). Där skulle man kunna ta tempen på intresset för materialet, även om en enkätundersökning skulle ge det tillförlitligaste svaret. Eller ännu bättre, försäljningssiffror. Vägen dit känns dock rätt lång.

(31)

Den mest självklara vidareutvecklingen på projektet vore att ta fram en så lönsam metod för det vågiga materialet som möjligt. Jag känner på mig att vissa moment skulle kunna göras aningen effektivare, enklare och därmed också lönsammare. För att göra det helt trovärdigt och ekonomiskt hållbart så behövs dock fler och djupare tester av materialets tillverkningsprocess. Jag vill även se vad som händer över tid med vågskivan, om den slår sig mer än dess raksågade motsvarighet, men jag vill även se hur mönstret utvecklas i kontakt med UV-ljus. Jag har en teori om att vågorna kommer att bli tydligare, men än så länge är det en obekräftad tes. I teorin ska heller inte skivan slå sig då fiberriktningarna i lamellerna, som ligger varierade åt motsatta håll, mot varandra, ska ta ut varandras tendenser att böja sig. Men detta är även något som kan vara värt att titta vidare på, så man vet precis hur det rör på sig.

Andra sätt att ta projektet vidare är att fortsätta att laborera med nya typer av ytor som man kan få ut av furu, som jag på grund av tidsbrist inte har hunnit med att testa i praktiken. Det som verkligen skulle vara intressant att laborera med vore det spillvirke som kvistarna medför vid tillverkning av fingerskarvade limträskivor.

Att ta vara på ett material som folk ser ner på går ju helt i linje med examensprojektet i övrigt. Där skulle man också kunna maximera användandet av kvist, visa att det är häftigt. Visa att det är nytänkande och modernt. Därtill slå ett slag för en svensk exportnäring på ett hållbarhetsmässigt gynnsamt vis.

Genom att ta projkektet vidare tänker jag mig också att jag på det personliga planet fortsätter att konsolidera min position i designvärlden, både nationellt och internationellt.

(32)

8 Referenser

Tryckta källor:

Alte Bjanestam, E. (2009) IKEA: design och identitet, Bokförlaget arena AB

Arwidson, B. (2006) 100 år med svenska möbler från snickeri till möbelindustri, Ljungs tryckeri AB

Bergkvist, P., Nyberg, A. (2016) Arkitektur i trä- Träpriset, Göteborgstryckeriet Gustavsson, I., Jonsäll, A., Mossberg, L., Swahn, J., Öström, Å. (2014) Sensorik och marknadsföring, Specialtrykkeriet A/S

Strannegård, L., Brülde, B., Sandin Bülow, K., Elam, I., Jönsson, B., Lantz, J., Liedman, S.E., Rönn, M., Starrin, B., Wœrn, R., Wingårdh, G. (2007) Den omätbara kvaliteten, Nordbook

Digitala källor:

https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/industrihistoria/plasthistoria/ Besökt 2017-05-08 http://www.dn.se/insidan/lyx-i-dag-handlar-om-att-ha-koll/ Besökt 2017-05-08

(33)

Bilagor

Bilaga 1 Undersökningen Bilaga 2 Resultaten

Bilaga 3 Laborationsdagbok för framtagadet av ytor Bilaga 4 Förklarande bilder från tillverkning av vågig fura

(34)

2017­05­25 Visuell ytperception

Visuell ytperception

Vad som följer är en undersökning om folks generella uppfattning av olika typer av ytor, någonting som kommer att ge mig viktig input till mitt examensarbete. Jag vill att ni svarar så ärligt som möjligt, svaren är anonyma så krångla inte till det genom att svara “snällt”, det kommer inte att ge mig någonting. Betygsätt det du ser, låt ögonen jobba, inte huvudet.

Viktigt är också att alla utgår ifrån exakt samma tolkning av det värdeord jag använder som måttstock, allt för att jag ska få ett så korrekt material att arbeta med som möjligt.

Tilltalande:

• som (genom goda egenskaper) väcker positiv inställning hos ngn NE

Testytorna är runt en meter långa

*Required

Information om deltagare

1. Kön *

Mark only one oval.

Man Kvinna Annat 2. Ålder *

Mark only one oval.

18­20 21­25 26­30 31­35 36­40 40+

(35)

2017­05­25 Visuell ytperception

https://docs.google.com/forms/d/1d1tUV6UFpRlw­d7EyPi7bo_M32dBLu2x­i_1oFtEtBU/edit 2/6 3. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls Extremt Untitled section 2017­05­25 Visuell ytperception https://docs.google.com/forms/d/1d1tUV6UFpRlw­d7EyPi7bo_M32dBLu2x­i_1oFtEtBU/edit 2/6 3. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

alls Extremt

Untitled section

2017­05­25 Visuell ytperception

4. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

alls Extremt

5. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

(36)

2017­05­25 Visuell ytperception

https://docs.google.com/forms/d/1d1tUV6UFpRlw­d7EyPi7bo_M32dBLu2x­i_1oFtEtBU/edit 3/6

4. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

alls Extremt

5. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

alls Extremt

2017­05­25 Visuell ytperception

6. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

(37)

2017­05­25 Visuell ytperception

https://docs.google.com/forms/d/1d1tUV6UFpRlw­d7EyPi7bo_M32dBLu2x­i_1oFtEtBU/edit 4/6

6. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? * Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

alls Extremt

2017­05­25 Visuell ytperception

7. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? * Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

alls Extremt

Vilken av ytorna tilltalade dig mest?

8. *

Mark only one oval.

Bild 1 Bild 2

(38)

2017­05­25 Visuell ytperception

https://docs.google.com/forms/d/1d1tUV6UFpRlw­d7EyPi7bo_M32dBLu2x­i_1oFtEtBU/edit 5/6

7. På en skala från 1 till 10, hur tilltalande tycker du att ytan är? *

Mark only one oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte

alls Extremt

Vilken av ytorna tilltalade dig mest?

8. *

Mark only one oval.

Bild 1 Bild 2

Bild 3 Bild 4

Bild 5

2017­05­25 Visuell ytperception

Powered by

9. (Valfri) Om du kan sätta fingret på det, vad fick dig att välja just det du valde? Skriv även bildnr.

10. (Valfri) Får du några associationer när du ser ytan, isf vilka? Skriv även bildnr.

Tack för din medverkan!!!!

Svaren ska jag bearbeta i min examensuppsats, så än en gång, stort tack! Resultatet kommer även att styra mig i den designprocess som jag snart går in i. Resultatet av denna ska ställas ut på LiU Malmstens vårutställning i form av en möbel. Ni är varmt välkomna på vernissage den 18 maj! (Glöm inte att trycka på submit)

(39)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2

(40)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2

(41)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2

(42)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2

(43)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2

(44)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2

(45)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2

8

8,6%

Bi

ld 1

Bi

ld 2

Bi

ld 3

Bi

ld 4

Bi

ld 5

(46)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 K ön Å lde r en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? (Va lfr i) Om du k an s ät ta fingr et de t, v ad f ic k dig a tt lja jus t de t du v alde ? Sk riv ä ve n bildnr . (Va lfr i) Få r du nå gr a a ss oc ia tione r nä r du s er y ta n, is f v ilk a? Sk riv ä ve n bildnr . Man 26-30 4 8 6 7 8 B ild 2 Tar fram furuns fina det aljer Det känns modernt i sammanhangen jag tänker mig Man 21-25 3 4 3 5 3 B ild 4 Man 31-35 5 2 1 5 6 B ild 5 Y tan är väldigt organisk, mest int ressant Jag har set t det på rikt igt , då vågor. P å bild i mobilen, ut spilld färg Man 26-30 5 3 2 7 6 B ild 1 A nnat 26-30 4 1 1 1 1 B ild 1 K vist frit t, omsorgsf ullt val av mat erial Inst rument , svenskt trä (föret aget ) och svenskt trä (trädet ) K vinna 31-35 3 5 7 5 5 B ild 3 Man 26-30 5 3 2 6 6 B ild 4 Ä ndt rä är roligare G olv. B ra golv! K vinna 26-30 1 2 5 8 7 B ild 4 V ågor Man 26-30 3 3 5 8 7 B ild 4 Mönst ret är någont ing jag int e är van vid at t se och skiljer sig från det jag är van at t se Int resseväckande Man 26-30 7 2 2 4 3 B ild 1 Det andra finns liksom redan. Jakt en på en annorlunda yt a när de egent ligen ser likadant ut . Den jag valde är mest ut tryck i. Tradit ionellt allmoge Man 18-20 6 4 4 5 3 B ild 1 K vinna 26-30 5 6 7 9 9 B ild 4 Liv och rörelse. Mat erialet känns levande. Man 26-30 2 1 2 7 6 B ild 4 O regelbunden samt linjär Ö ken K vinna 26-30 4 8 4 10 10 B ild 5 det nat urliga mönst ret . det är ot ypiskt o därf ör int ressant art Man 26-30 5 5 4 6 4 B ild 1 K vinna 21-25 5 5 5 3 3 B ild 1 B ild nr 1: raka linjer K vinna 40+ 3 3 5 8 8 B ild 4 V ågor på bild 4 V ågor K vinna 40+ 8 3 4 9 4 B ild 1 1 har en tillt alande färg ger et t lugnt int ryck K vinna 26-30 8 6 6 7 5 B ild 1 B ild 1 är st ilren och lugn K vinna 26-30 3 4 4 6 7 B ild 5 Det händer precis lagom mycket i bild 5 Man 21-25 6 3 6 3 3 B ild 3 Det hände något men int e så tydligt nr. 3 K vinna 21-25 3 3 4 2 5 B ild 5 K vinna 40+ 8 5 5 8 7 B ild 4 4 S pännande och kont rast rik ut an at t f örlora sit t ursprung. 4 S af ari Man 26-30 8 5 6 9 8 B ild 1 Man 31-35 4 5 3 4 2 B ild 2 K vinna 26-30 3 6 1 1 4 B ild 2 2. Ljus, lugn men ändå lit e som händer. Mest nat urlig 2. T räslöjd. S kärbrädor. K vinna 26-30 6 6 5 7 8 B ild 5 B ild 5. K änslan av rörelse och imperf ekt ion. B ild 5. B ladverk och fjärilar. K vinna 21-25 5 3 3 6 6 B ild 4 Nr 4. Det hände något mer än för de andra, mer dynamisk K vinna 26-30 5 6 8 6 7 B ild 3 A nnat 26-30 4 3 4 4 3 B ild 4 det händer nåt t, nr 4 trä, vågor, mönst er, golv Man 26-30 8 2 4 6 5 B ild 4 Häf tig mönst er (4) Först a tanke var vat ten (4) K vinna 31-35 7 2 6 7 5 B ild 1

(47)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 K ön Å lde r en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? (Va lfr i) Om du k an s ät ta fingr et de t, v ad f ic k dig a tt lja jus t de t du v alde ? Sk riv ä ve n bildnr . (Va lfr i) Få r du nå gr a a ss oc ia tione r nä r du s er y ta n, is f v ilk a? Sk riv ä ve n bildnr . 42: 31 Man 31-35 6 3 3 1 2 B ild 1 1. Ö vriga bilder är ger et t rörigt int ryck. A symmet rin mellan placeringen av kvist arna och årsringarna i ändt räet är det som gör det . 14: 07 Man 21-25 8 3 3 5 3 B ild 1 Nummer 1. Det som jag gillar mest med bild 1 är at t den är kvist fri med raka fibrer ef ter hela brädan. Den är mest harmonisk at t kolla på då ingent ing st ör mönst ret (kvist ar, limf ogar) Nr. 1. När jag ser en sån fin furubräda tänker jag at t den skulle vara perf ekt för möbelt illverkning. De andra brädorna associerar jag med en lit en st uga klädd med furupanel på golv, väggar och tak. V ilket int e tillt alar mig så väldigt mycket . 32: 27 K vinna 36-40 10 7 6 9 9 B ild 4 Mönst er bild 5 Va tte n 33: 09 K vinna 26-30 10 5 7 8 7 B ild 1 55: 15 Man 40+ 9 3 6 2 3 B ild 5 Igenkänning yt a 1 E nkel, tydlig, ren. 18: 58 Man 31-35 5 2 2 7 1 B ild 4 59: 59 Man 21-25 5 6 6 3 3 B ild 2 38: 57 Man 40+ 6 3 2 6 4 B ild 1 Jämn och harmonisk B ambu. T itt ar i t elef onen. K anske är anorlunda live 03: 45 Man 21-25 6 7 7 5 6 B ild 1 S er mjukast och lenast ut , vill genast låt a mina fingrar känna på mat erialet 59: 20 Man 36-40 6 3 6 9 9 B ild 4 28: 19 K vinna 26-30 3 4 4 6 7 B ild 5 Det händer precis lagom mycket i bild 5 47: 02 K vinna 18-20 3 2 1 6 3 B ild 1 1, pga skapade ingen förvirrning eller röra i mit t huvud 1. T ät t gräs eller bara härligt tät a träf ibrer 03: 32 Man 40+ 7 4 2 4 3 B ild 1 Mest vilsam för ögat . 34: 43 Man 40+ 7 2 2 4 3 B ild 1 36: 23 K vinna 21-25 2 1 5 3 2 B ild 3 3. Den var lät tsam för ögat och hade et t rent ut tryck 3. Liknade bambut rä 38: 03 K vinna 40+ 6 3 1 4 2 B ild 1 Nr 1 ger et t lugnare int ryck, inga kvist ar 1 bänkskiva, 2-3 bast u, 4-5 oyst er veneer 09: 08 K vinna 21-25 5 3 2 8 5 B ild 4 20: 00 Man 21-25 7 3 5 8 6 B ild 4 bild 4 st rukt urerad men organisk och levande konst av edvard munch, 33: 26 K vinna 21-25 8 9 10 10 10 B ild 2 Jag tror at t den är väldigt populär. Mönst ret 36: 29 Man 36-40 6 3 6 9 9 B ild 4 54: 52 Man 26-30 10 3 8 6 4 B ild 3 B ild nr3. B ild nr1 är ju det finast e men det svaret får du väl inget ut av. B ild 3 är elegant ast av de andra tycker jag. Liknar bamboo. Liknar rakvuksen furu tackvare de tunna st rimlorna som bidrar till randighet en. Det händer saker i yt an men det blir int e för livligt ändå. De andra är för livliga i min smak. B amboo, rak o tät vuksen furu (aka den som alla vill ha) 05: 07 Man 21-25 6 5 5 4 4 B ild 1 Jag är tröt t och orkar int e med mönst er och krångliga skif tningar. E n ren och hyf sat jämn och kont inuerlig yt a tillt alar mig mest . Hade gärna set t några mörkare/ behandlade yt or. B ild 4 o 5: S kivad lök 57: 37 K vinna 31-35 8 7 5 3 3 B ild 1 Nr1 Cleant at t ha i hem och of fent lig miljö. 36: 58 Man 36-40 3 1 1 3 1 B ild 1 B ild 1 för at t den är kvist fri B ild 2 känns som ikeayt a. Int e tillt alande mao. 49: 59 Man 26-30 7 4 2 5 3 B ild 1 50: 49 K vinna 31-35 5 6 6 5 5 B ild 1 1 B ehaglig, lugn, len 20: 57 Man 40+ 5 3 2 5 4 B ild 1 49: 24 Man 31-35 7 4 2 5 6 B ild 1 46: 37 Man 31-35 6 5 4 2 2 B ild 1

(48)

Kv ist en s om s ta tem en t, J oh ann es L if, b ila ga 2 ön Å lde r en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? en skal a från 1 til l 10, h ur til ltal an de tycker du att ytan är? (Va lfr i) Om du k an s ät ta fingr et de t, v ad f ic k dig a tt lja jus t de t du v alde ? Sk riv ä ve n bildnr . (Va lfr i) Få r du nå gr a a ss oc ia tione r nä r du s er y ta n, is f v ilk a? Sk riv ä ve n bildnr . 21-25 7 7 5 5 3 B ild 1 vinna 40+ 9 7 5 3 4 B ild 1 Renhet en Luf t vinna 40+ 8 3 5 9 6 B ild 4 Rörelsen. O ch lagom st ora kvist hål som accent er. K rat tat grus eller vat tenst römmar. .. 40+ 7 2 2 4 3 B ild 1 40+ 6 5 3 6 5 B ild 4 Mest levande. ..vare sig plat t eller gyt trig vinna 40+ 9 2 4 7 6 B ild 1 G er et t lugn vinna 40+ 7 6 5 6 5 B ild 1 Ren bild1 B ild 1 trären 36-40 6 3 6 9 9 B ild 4 nnat 21-25 7 1 1 6 6 B ild 1 1; vackert mönst er. Lät t at t t itt a på. 1; köksbänk. A nna Fransens gesällskåp K vinna 26-30 7 5 5 6 7 B ild 1 B ild 1 - jag tyckt e om den rödakt iga tonen i f ärgen och upplevde dess enkelhet som posit iv. De senare mönst ren känns väldigt komplicerade och därf ör lit e tacky B ild 1 det såg ut som at t yt an var räf flad vilket gav mig posit iva associat ioner iom at t det känns underligt igt at t bedöma et t så takt ilt mat erial som trä enbart ut ifrån dess visuella egenskaper. at t K vinna 21-25 6 2 3 5 7 B ild 1 K vinna 40+ 7 3 5 6 6 B ild 1 K vist fri Rörigt K vinna 21-25 3 1 1 7 8 B ild 4 4, pga spännande, int e tradit ionell, "exklusiv" , något jag vill ha hemma 4, icke tradit ionell, exklusiv, bänkyt a, heminredning K vinna 31-35 7 4 5 5 5 B ild 1 Y tan känns ren, tar int e fokus. K vinna 40+ 8 4 6 7 5 B ild 3 Lugn men ändå int e tråkig nr 3 Något man ser från ovan, som när man flyger. E ller kart a. Nr 3 K vinna 40+ 9 7 6 9 8 B ild 1 S er mjukt ut Mjukt för bara föt ter K vinna 40+ 8 7 7 6 6 B ild 1 Det blir snyggare ut an kvist ar 5 - randig Man 36-40 8 7 8 6 6 B ild 3 K vinna 40+ 8 7 7 7 7 B ild 1 Man 31-35 6 3 4 5 3 B ild 2

References

Related documents

Denna typ av laboration kan sägas vara av mer konstruktivistisk art Andersson, 1989 då läraren hela tiden måste hjälpa eleverna med ledande frågor för att de själva skall

Det kan emellertid inte gälla de exempel som jag har givit och som delvis också berör konstnären Patrik Bengtsson verk Topografin mellan vandring och flykt då framtida förvaltare

Personer som väljer att inte ha barn blir positionerade som avvikande i samhället samtidigt som deras avvikande position osynliggörs då de inte tas på allvar och anses av omgivningen

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

omfattande bränder och andra allvarliga olyckor även av stor vikt att det finns goda möjligheter att snabbt kunna få hjälp från andra länder med förstärkningsresurser

Dessutom tillhandahåller vissa kommuner servicetjänster åt äldre enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som kan likna sådant arbete som kan köpas som rut-

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

”I och med att Sverige förstärker insatserna i landet utser vi idag Torbjörn Pettersson till ny ambassadör i Afghanistan”, meddelade därefter Carl Bildt och la till