• No results found

Ett tal vid Lingbalen 2017

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ett tal vid Lingbalen 2017"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

http://www.diva-portal.org

This is the published version of a paper published in .

Citation for the original published paper (version of record):

Schantz, P. (2017)

Ett tal vid Lingbalen 2017.

Idrott & Hälsa, (5): 24-25

Access to the published version may require subscription.

N.B. When citing this work, cite the original published paper.

Permanent link to this version:

(2)

24 Idrott & hälsa Nr 5 2017

K

ära lärare och studenter vid GIH!

Såvitt vi vet var karaktären på denna bal, historiskt sett, en bland-ning mellan ett inledande allvar vid mid-dagen, och därefter en mer uppsluppen fest. Jag följer traditionen, och börjar med den allvarliga delen.

Jag tror ingen av oss kommer att glöm-ma denna Lingbal, den 8 april 2017, en dag då Sveriges flaggor hedrar gårdagens offer vid terrorattacken på Drottning-gatan i Stockholm. Sverige befinner sig i chock, och det som har hänt kommer att påverka vårt samhälle. Men hur?, ja det vet vi först om några år.

Med ett historiskt perspektiv kan vi dock vara säkra på att de känslor som vi idag bär står för en mindre plåga än det långa och djupa chocktillstånd som Sverige befann sig i efter att rikets östra halva hade erövrats av Ryssland år 1809. Förlusten av Finland fick många kon-sekvenser i Sverige. En är att Karolinska institutet bildades 1810 för att utbilda fältskärer, det vill säga kirurger som skulle kunna verka i händelse av krig. En annan är tillblivelsen av Gymnastiska Centralinstitutet år 1813, och det för att

Vad är en baL på sLOttet…

– InGentInG mOt nypremIären aV

LInGbaLen!

I våras tog studentkåren vid GIh i stockholm upp en gammal tradition och

arrangerade lingbalen. peter schantz ger oss möjlighet att ta del av

tillställ-ningen genom bild och talet han höll.

etttalvidlingbalen 2017 avpeterschantz*. foto: victorlundellochaxelskogberg.

bland annat stärka Sveriges värnkraft. Utan Per Henrik Ling är det inte självklart att detta skulle ha ägt rum. Åtminstone inte då. Det behövdes en individ som med innovativ kraft kunde omvandla tidens tankar och strömningar inom kroppsövningsområdet för Sveriges behov. Ling var den perfekta personen för det.

På samma sätt behöver vårt land idag

indi-vider som kan bidra till att förverkliga de behov som Sverige har i vår tid. Det räcker med att nämna krisen i skolan för att förstå att vi alla har en enorm upp-gift. Den kan vi lösa, tillsammans.

Det handlar, menar jag, i grunden om att söka återupprätta nyfikenhet, lärdom och bildning som åtråvärda och glädje-fulla mål i våra liv. Där är vår specifika uppgift kroppslig bildning, parad med intellektuell utveckling.

Den lysande kroppsövningshistorikern Anders Ottosson har sagt att den som är historielös, är kraftlös. Jag är beredd att bejaka den utsagan. Vid några tillfäl-len i livet har jag haft förmånen att omvandlas från att ha varit historielös

inom ett område, till att ta rejäla kliv av tidsordnad förståelse av olika fenomen. När jag därigenom vann en känsla av sammanhang förändrades jag i grunden. Tillvaron blev helt enkelt mer begriplig och meningsfull. Det som har varit ut-märkande för denna omformning är att det aldrig har berott av möten med en enstaka eller flera artiklar, utan alltid om mer av helheter, och gediget genomarbe-tade bidrag av kunskap.

Men stora steg av utveckling kan vi även få uppleva genom läroböcker inom till exempel psykologi eller fysiologi. Jag hade förmånen att ha professor Per-Olof Åstrand som lärare vid GIH, och vi läste hans ”Textbook of Work Physiology”, bibeln inom området. Jag hade ”ett jag”, innan jag läste den boken, och ”ett annat jag” därefter. Det senare har präglat hela mitt återstående liv till denna dag.

Även rörelseskolningen har behov av bredd

och djup, som bidrar till att utveckla oss påtagligt. Och, vill jag mena, att bredden bör handla om att genom kroppsliga praktiker få möta olika rörelsekulturers skilda meningsfullheter. Det utvecklar,

(3)

Idrott & hälsa Nr 5 2017 25

men handlar ytterst även om en respekt för mångfalden inom fältet fysisk aktivitet alltifrån vardagsmotion, idrott, friluftsliv, motionsgymnastik, lek och estetiskt-expressiva rörelseformer, ja alltifrån det till träning av basala fysiska kapaciteter såsom kondition, rörlighet och styrka.

Det är viktigt att vi som är lärare söker bidra till det, och här finns nog behov av gedigna omtag. En aktiv studentkår som diskuterar denna typ av frågor är också en viktig grogrund för en sådan utveckling. Vi kan börja med det på måndag, men först middag med dans, i god Lingbalsanda.

Nu till den mer uppsluppna delen av mitt tal.

Att Studentkårens styrelse är historiskt kunnig, och därmed ej kraftlös, visar valet av plats för denna bal. För att för-klara det ska jag berätta om en oväntad händelse i mitt liv. Jag arbetade i skarven mellan 1980- och -90-talen med två studenter vid GIH, och en kemist som heter Rolf Wibom. Vi studerade hur den mitokondriella kapaciteten för att bilda ATP i benmuskulaturen påverkades av

uthållighetsträning, och därefter av tre veckor utan träning.* Så en dag sa Rolf Wibom att han inte kunde arbeta nästa dag, för då skulle han på Nobelprisutdel-ningen. Ojdå, sa jag. Hur kommer det sig? Jo, jag är släkt med Alfred Nobel.

Då berättade jag för honom, det som alla i Studentkårens styrelse vet, nämligen att även Ling och Nobel var släkt. Och därmed förstår vi alla varför just Nobels gamla fabrikslokal här vid Vinterviken, är ett så perfekt val av plats för dagens fest. Tack Studentkåren!

Men inte nog med det, ty när dessa lo-kaler byggdes 1865 var Alarik Liedbeck, vid sidan av Alfred Nobel, en central gestalt, och han var även verkmästare för dynamitfabriken under åren 1866–1875. Alarik var, hör och häpna, ett barnbarn till Ling, och hans far, läkaren Per Jacob Liedbeck, var anatomilärare vid Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet åren 1846-51.

Bästa studentkår, genom detta val av

fest-plats skulle man kunna säga att Lingba-len har hittat hem. Ni kunde inte ge den en bättre omstart.

Tack Lingbalsgruppen med Linn Ny-ström, Anja Falck och Andreaz Zanteré, och tack studentkåren under ledning av dess ordförande Hanna Boman.

Mina damer och herrar; vi reser oss upp, och höjer glasen:

Lings skål! q

* Peter Schantz är professor i humanbio-logi vid GIH i Stockholm, och leder där en forskningsgrupp inom temaområdet rörelse, hälsa och miljö (www.gih.se/ rhm).

** De två GIH-studenterna som med-verkade i studien var Kai Matherei och Mats Johansson. Arbetet publicerades som: Wibom, R., Hultman, E., Johansson, M., Matherei, K., Constantin-Teodosiu, D. & Schantz, P.G. 1992. Adaptation of mitochondrial ATP-production in human skeletal muscle to endurance training and detraining. J. Appl. Physiol. 73:2004-2010.

Lärare och studenter vid GIH i Stockholm på väg till Lingbalen 2017.

References

Related documents

Sist redovisas de undersökta sambanden mellan elevernas betyg och huruvida de upp- fattar att de från ämnet fått kunskaper och färdigheter som bidrar till att de gör aktiva val kring

samtidigt som det inte kommer att krävas något stort engagemang från verksamheterna för att ingå i aktivitetskatalogen, vilket de anser är positivt. Endast ett fåtal kunde se

Eftersom vi inte kände barnen eller kunde några namn när vi kom till skolan valde vi att börja med en namnlek, mest för vår egen del men också för att barnen skulle lära sig

För att motivera och stimulera barnen till fysisk aktivitet och lek behöver man hjälpa dem att lyssna på varandra och diskutera tillsammans, enligt Maltes utsagor tycker han att

Det är en vanlig uppfattning bland människor att de var mer fysiskt aktiva under sin uppväxt än dagens barn och ungdomar. På samma sätt upplever vi att vi hade en

Både när det gäller motoriken och samarbetsförmågan, förstå- else för regler, turordning… jag tror att barn i den här åldern behöver rörelse i olika ansträngande grad så

innebär ett situerat perspektiv på lärande att genom egen aktivitet och införande av vardagslivet i skolan kan eleverna lära sig mycket om sambandet mellan

Maslows behovshiearki (Maslow, 1987, Granbom, 1998, Maltén, 1997) kan beskriva varför elever har svårt att visa intresse eller vara motiverade till undervisningen i Idrott och