DÖDSHJÄLPSDEBATTEN – ETT NEDSLAG : Debattens argument kring läkarassisterat självmord – med fokus på etiken

Örebro Universitet

Institutionen för medicinska

Vetenskaper Kandidatuppsats, 15 hp Januari 2019

DÖDSHJÄLPSDEBATTEN – ETT NEDSLAG

Debattens argument kring läkarassisterat självmord – med fokus på etiken

Version 2

Författare: Benjamin Hegarty Handledare: Rolf Ahlzén, Leg. Läkare och docent Karlstads Universitet, Region Värmland Örebro, Sverige

SAMMANFATTNING

Kring dödshjälp finns en ständigt pågående debatt, vilken varierar i intensitet över tid. Debatten förs globalt på flera samhälleliga plan och i flera dimensioner. Argumenten förs kring fakta och värderingar.

Syfte

Syftet med arbetet är att beskriva bakgrunden till dödshjälpsdebatten samt de vanligt förekommande argumenten kring dödshjälp, och då främst läkarassisterat självmord, ur ett etiskt perspektiv med fokus på den svenska debatten.

Metod

Begrepps- och argumentationsanalys av svenska debattartiklar från tre svenska tidningar inhämtade på databasen Mediearkivet Retriever via fritextsökning. Även en sökning på databasen PubMed genomfördes för att inhämta material till bakgrunden. Rapporten ”Dödshjälp – En kunskapssammanställning” sammanställd av statens medicinsk-etiska råd (SMER) har utgjort ytterligare en kunskapskälla.

Resultat

Argumenten för och emot dödshjälp presenteras i resultatet under nio utgångspunkter där underrubrikerna ”förespråkare” och ”motståndare” används, under vilka de två sidornas argument redovisas.

Slutsats

Flertalet argument i dödshjälpsdebatten förs utifrån värderingar och etiska principer. Förespråkarnas argument för dödshjälp bygger på principen om autonomi- rätten till självbestämmande. Motståndarnas argument utgår till stor del från principen om människovärde – alla människors lika värde, och vikten av att inte relativisera detta.

FÖRKORTNINGAR

PAS – Physician Assisted Suicide PAD – Physician Assistance in Dying DWDA – Death With Dignity Act WMA – World Medical Association SMER – Statens Medicinsk-Etiska Råd MeSH – Medical Subject Heading

Innehåll

3. AVGRÄNSNING, MATERIAL OCH METODER ... 6

3.1. Etiska överväganden ... 7

4. RESULTAT/RESULTS ... 8

4.1. Autonomiprincipen – Rätten att själv bestämma över sitt liv. ... 8

4.2. Lidande vid terminal sjukdom ... 10

4.3. Trygghet för patienter ... 11

4.4. Rättighet/Demokratifråga ... 12

4.5. Värdighet i döendet ... 13

4.6. Människovärdesprincipen - ... 14

4.7. Sluttande planet ... 15

4.8. Vårdetikens utgångspunkt: ”Inte skada” ... 17

4.9. Förtroende för vården ... 18

5. DISKUSSION ... 19

5.1. Begränsningar ... 22

6. SLUTSATS ... 23

7. REFERENSER ... 24

1

1. BAKGRUND

Skilda åsikter kring dödshjälp kan spåras flera tusen år bakåt[1]. När dödshjälp i olika former på senare tid har legaliserats i flera länder, aktualiseras denna debatt åter igen. Debatten förs globalt på många samhälleliga plan genom vetenskapliga publikationer och tidskrifter, intresseorganisationer och dagspress för att nämna några. Den förs i flera dimensioner; kring moralisk-etiska frågeställningar där om/hur det är förenligt med god etik argumenteras. Även om det bör tillämpas juridiskt diskuteras, och då under vilka ramverk[2]. Debatten är starkt knuten till olika medicinska professioner och till intresseorganisationer kopplade bland annat till funktionsnedsatthet, religion, politik och även till själva sakfrågan.

I Sverige är idag en majoritet av befolkningen för legalisering av dödshjälp[3]. Samtidigt är läkarkåren delade i frågan [4]. En studie från år 2007 visar att 35 procent av läkare inom olika specialiteter var positiva till att ”en svårt sjuk patient kan få läkarassistans att själv avsluta sitt liv, om det inte innebär några repressalier”, 40 procent ställde sig negativa. Ytterligare 25 procent var tveksamma eller hade inte tagit ställning[5]. Svenska Läkarförbundet liksom World Medical Association (WMA) ställer sig negativa till införandet av dödshjälp inom vården[6,7].

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) kom under 2017 ut med rapporten ”Dödshjälp – en kunskapssammanställning”, vars syfte är att ”ge faktaunderlag till den pågående samhälleliga diskussionen om dödshjälp”. Rapporten är omfattande. I den presenteras fakta kring

dödshjälpsmodeller i olika länder, som sedan vissa argument kring dödshjälp empiriskt viktas mot. Argumenten beskrivs av SMER som ”värdeargument” eller ”faktaargument” där det är faktaargumenten som prövas. Med värdeargument menas argument kopplade till etiska principer eller värden, och hur dessa bör påverka ställningstagandet för eller emot dödshjälp. Exempel på dessa argument är att livet är okränkbart och inga liv får tas, ett annat är att självbestämmande även ska få gälla hur vi dör. Faktaargument är påståenden kring hur något förhåller sig. Exempel är att dödshjälp sänker förtroendet för vården, eller att dödshjälp kan förebygga låg livskvalitet vid livets slut. De behöver inte vara baserade på fakta, utan pekar på hur något blir vid införande av dödshjälp. Gemensamt för dem är att de ställda så att de kan prövas mot fakta.[8]. Trots möjlighet att pröva vissa faktaargument utifrån gällande forskning landar olika förespråkare i skilda slutsatser från samma data[2].

2

1.1. Oregonmodellen

Oregonmodellen erbjuder terminalt sjuka patienter möjlighet till läkarassisterat självmord. Den har till stor del kommit att hamna i fokus i debatten om dödshjälp idag. Av förespråkare lyfts den fram som en tillämpbar modell vid ett eventuellt införande av dödshjälp i Sverige. Modellen har sitt ursprung i delstaten Oregon i USA där läkarassisterat självmord tillämpas sedan lagen Death With Dignity Act (DWDA) infördes år 1997. Lagen möjliggör för personer över 18 år vilka är bosatta i Oregon och som lider av en terminal sjukdom med prognos om mindre än sex månaders överlevnad att ansöka om läkarassisterat självmord (begäran om recept på en dödlig dos läkemedel). De ska även äga kommunikationsförmåga och anses beslutskapabla. Diagnos och prognos ska bekräftas av behandlande läkare samt en konsulterad läkare. Utöver detta krävs flera skriftliga och muntliga framställningar med minst 15 dagars mellanrum, uteslutande av psykisk eller psykologisk störning (misstanke ska föranleda remittering till specialist) och information om möjliga behandlingsalternativ[8].

1.2. Begreppsdefinitioner

Många begrepp cirkulerar i dödshjälpsdebatten, och det råder oenighet kring vilken terminologi som ska användas[5]. SMER påpekar i sin rapport vikten av en enhetlig terminologi, samt att ordval har en påverkan över tanken. Begrepp som används är bland annat:

- Assisterat döende (Assisted dying), Assisterat självmord/suicid, Aktiv/passiv dödshjälp, Barmhärtighetsdödande, Barmhärtighetsmord, Dödshjälp, Eutanasi, Läkarassisterat döende (Physician Assistance in Dying – PAD), Läkarassisterat självmord/suicid (Physician Assisted Suicide – PAS), Självvalt livsslut

Flera av begreppen syftar till samma sak vilket kan orsaka förvirring. I detta arbete kommer konsekvent vissa begrepp att användas för att undvika detta. Nedan beskrivs och definieras dessa valda begrepp.

1.2.1. Dödshjälp

Den av SMER använda definitionen för ”dödshjälp”: ”en insats som ges efter uttryckligt önskemål från patienten där avsikten är att insatsen ska orsaka patientens död”[8] kommer att användas i detta arbete. ”Hjälp” i termen dödshjälp kan anses förskönande, men det är ett

3

begrepp som används utbrett i debatten i Sverige som samlingsterm för handlingar som syftar till att orsaka patientens död.

1.2.2. Eutanasi

Med ”eutanasi”, av grekiskans god död, menas när den avgörande handlingen som leder till döden utförs av någon annan än patienten med syfte att detta ska leda till döden. Kring detta begrepp råder bred konsensus i debatten. I begreppet behöver nödvändigtvis inte

medgivande/frivillighet finnas[1]. Förhandsdirektiv (möjlighet att trots förlorad

beslutskompetens få dödshjälp om patienten uttryckt detta i direktivet när den tidigare var beslutskompetent) som finns att tillgå i vissa länder där eutanasi är lagligt[8] gör att frivilligheten i vissa former av eutanasi kan ifrågasättas.

I svensk debatt används ofta ”aktiv dödshjälp” som en alternativ term för eutanasi. Den används dock inte uteslutande för denna beskrivning, utan ibland som alternativ term för dödshjälp. Olika åsikter kring vad som är aktiv och passiv dödshjälp råder också. Eutanasi definieras i detta arbete som: Dödshjälp genom administrering av en dödlig dos läkemedel utförd av någon annan än patienten med syfte att avsluta patientens liv.

1.2.3. Läkarassisterat självmord

Termen ”läkarassisterat självmord” (Physician Assisted Suicide - PAS) används för att beskriva när en läkare på begäran av patienten förskriver en dödlig dos läkemedel som patienten sedan kan administrera sig själv. Det framförs kritik mot termen då självmord är förknippat med något negativt[9]. SMER väljer att använda den alternativa termen ”assisterat döende” i sin rapport[8]. Både i den internationella debatten och i den svenska beskrivs ofta dödshjälp med underbegreppen eutanasi och (läkar)assisterat självmord för att skilja på när dödshjälpens avgörande handling utförs av någon annan (eutanasi) eller av patienten själv (assisterat självmord). Termen ”läkarassisterat självmord” är även ett mer utbrett begrepp. För att förtydliga att det handlar om ett assisterat självmord kopplat till sjukvården kommer begreppet läkarassisterat självmord att användas i detta arbete.

4

Eutanasi är brottsligt i Sverige idag. Det är dock inte olagligt med assisterat självmord i Sverige, alltså att möjliggöra för någon annan att begå självmord (exempelvis genom att föra in läkemedel i munnen på en person som sedan själv kan svälja dessa). Ändå anses inte läkarassisterat självmord vara förenligt med att vara legitimerad läkare. ”Definitionen av hälso- och sjukvård är enligt hälso- och sjukvårdslagen ”åtgärder för att medicinskt

förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador” (2 kap 1 §). En åtgärd som syftar till att hjälpa en patient att avsluta sitt liv på dennes begäran kan knappast anses uppfylla definitionen av en vårdåtgärd.” Det finns i förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen tydligt uttryckt att patientens självbestämmande kring åtgärderna i vården inte kan åberopas gällande dödshjälp. Även sett till patientsäkerhetslagens krav på att vårdarbetet utförs i

överensstämmelse med beprövad erfarenhet och vetenskap är läkarassisterat självmord att bryta mot dessa ställda krav. Utövande av läkarassisterat självmord kan leda till förlust av legitimation och åtal för tjänstefel[8].

5

2. Syfte

Syftet med detta arbete är att i komprimerad form presentera bakgrunden till

dödshjälpsdebatten samt beskriva de vanligast förekommande argumenten som framförs för respektive mot dödshjälp, och då främst läkarassisterat självmord, med tonvikt på den svenska debatten. Fokus kommer även ligga på att belysa den etiska aspekten av debatten.

2.1. Frågeställning

För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:

- Vilka är de begrepp som används i dödshjälpsdebatten, och vilken innebörd bör dem ges?

- Vilka är de huvudsakliga argumenten i den svenska debatten för respektive mot införandet av läkarassisterat självmord?

6

3. AVGRÄNSNING, MATERIAL OCH METODER

Studien baseras på begrepps- och argumentationsanalys av argument kring dödshjälp och främst läkarassisterat självmord. Arbetet vilar därmed på en bred tolkande, hermeneutisk grund. Författarens förförståelse för ämnet, alltså de föreställningar och uppfattningar som tas med in i studien, har i möjligaste mån gjorts medveten för att inte styra resultatet. Då tolkning är grunden för analysen kommer författarens personliga hållning ändå att kunna lysa igenom och färga resultatet.

Två sökningar genomfördes för att inhämta material. Den ena via databasen PubMed, den andra via databasen Mediearkivet Retriever. Sökningen i PubMed gjordes med syfte att skapa en överblick över ämnet sett från ett internationellt perspektiv med fokus på etiken. PubMed-sökningen tillsammans med SMERs rapport kring dödshjälp kom sedan att bli underlag för att beskriva bakgrunden till debatten. Den andra sökningen på databasen Mediearkivet utgjorde material för att kunna belysa debatten som pågår idag i Sverige.

Sökningen på databasen PubMed genomfördes 2018-12-04. Den formulerades för att inkludera ”physician assisted suicide” i titel eller abstrakt. Även MeSH-termen ”Ethics” valdes att inkluderas. Detta resulterade i sökningen: ” (”Physician assisted suicide” [Title/Abstract]) AND (”Ethics” [MeSH])”. Denna gav 550 träffar. Efter genomgång exkluderades ej aktuella titlar och träffar utan abstrakt, varvid 272 träffar återstod. Vid genomgång av abstrakt exkluderades 52 träffar och 220 kvarstod. Från dessa träffar gjordes ett slumpat bekvämlighetsurval genom att var femte träff valdes, vilket ledde till 44

kvarstående träffar. Av kvarvarande 44 träffar fanns 17 stycken tillgängliga i fulltext via Örebro universitets databaser. Efter fulltextläsning exkluderades ytterligare två stycken, vilket resulterade i femton återstående träffar. Exklusionskriterierna var följande:

- Träffar kopplade till specifika patientgrupper, exempelvis cancerpatienter. - Träffar där PAS jämfördes mot andra frågor än dödshjälp, exempelvis abort. - Träffar där PAS enbart nämndes, men inte var centralt i arbetet.

7

Den andra sökningen gjordes 2018-12-14 på databasen Mediearkivet Retriever. Sökning genererar träffar i fritext i svenska dagstidningars och tidskrifters publikationer. Söktermen ”Dödshjälp” valdes för att inte exkludera relevanta debattinlägg genom smalare begrepp, exempelvis läkarassisterat självmord/assisterat döende. Sökningen avgränsades till tidsperioden 2015-01-01 – 2018-12-14. Sökningen avgränsades även till tre tidningars onlinepublikationer; Svenska Dagbladet, Dagen och Läkartidningen. Det sammanlagda antalet träffar i de tre tidningarna var 238 stycken. Samtliga artiklar lästes igenom och utifrån relevans för den förda debatten valdes nio utgångspunkter utifrån vilka resultatet

presenterades. I resultatet återgavs argument från 48 av dessa debattartiklar vilka speglar huvudargumenten i den förda debatten i de 238 debattartiklarna.

Avgränsningarna i båda sökningarna grundade sig på begränsad mängd tid att bearbeta materialet samt den begränsade storleken på arbetet. När det gäller avgränsningen till de tre valda tidningarna motiverades denna av att det förts en aktiv debatt kring ämnet i dessa under denna tidsperiod.

Många argument och resonemang förs om dödshjälp generellt, vilket omöjliggjorde att en begränsning enbart till argument kring läkarassisterat självmord kunde ske. De argument som framförs i debatten enbart kring eutanasi presenterades inte i detta arbete.

3.1. Etiska överväganden

Med begrepps- och argumentationsanalys som grund för metoden i arbetet finns möjlighet till medveten påverkan av resultatets beskrivna utfall. I möjligaste mån har de förkunskaper författaren tagit med sig in i arbetet tydliggjorts i ett försök att hålla arbetet så neutralt som möjligt.

8

4. RESULTAT/RESULTS

Resultaten presenteras under centrala utgångspunkter eller principer som återkommande blir belysta i debatten, där vad förespråkare samt motståndare till dödshjälp framför kring dessa beskrivs. Detta kommer att presenteras under rubrikerna ”förespråkare” respektive

”motståndare” under varje utgångspunkt. Vissa argument är återkommande i debatten under flertalet av dessa utgångspunkter. Dessa redovisas enbart under en utgångspunkt och inte återkommande annat än när de anses bidra till att tydliggöra argumentationen. Detta leder till att vissa punkter i resultatet blir mindre omfattande än andra. Från följande utgångspunkter kommer debatten att belysas:

- Autonomiprincipen

- Lidande vid terminal sjukdom - Trygghet för patienter

- Rättighet/demokratifråga - Värdighet i döendet - Människovärdesprincipen - Sluttande planet

- Vårdetikens utgångspunkt: ”Inte skada” - Förtroende för vården

4.1. Autonomiprincipen – Rätten att själv bestämma över sitt liv.

Den mest centrala utgångspunkten som dödshjälpsförespråkare utgår ifrån när de debatterar är rätten till självbestämmande, autonomi. Det formuleras bland annat som: ”det handlar om dödssjuka människors självbestämmande över sitt eget liv och sin egen död”. ”I dessa länder är den döende, lidande människans vilja att ta avsked alltid hennes egen. De blir inte

"omyndigförklarade"…Vad innebär det för dödssjuka människor att vi förvägrar dem att själva skriva sitt sista kapitel?” [10]. Individen ska själv ha rätten att bestämma kring sitt döendes när och hur. Detta beslut ska ligga hos patienten och inte sjukvården, patienten vet bättre vad den vill med sitt liv. Att säkerställa denna autonomi ska ske genom frivillig dödshjälp, där de som önskar ska kunna få denna hjälp samtidigt som de som inte vill ha denna hjälp slipper[11].

9

Vården i nutid har till stor del ställt om från paternalism till ett patientcentrerat

förhållningssätt med utgångspunkt i patientens autonomi. Omställningen utlöstes bland annat genom en motreaktion till den delaktighet läkare hade i Tredje rikets experiment med

människor i koncentrationslägren och dess eutanasiprogram[12]. När det kommer till dödshjälp anses läkarkåren däremot bibehålla en paternalistisk hållning, vilket ses som ett aktivt motstånd mot den möjlighet som assisterat självmord är, och vilken majoriteten av befolkningen önskar[9]. Detta blir i förlängningen att motarbeta utökad autonomi. Den paternalistiska hållningen tillskrivs något som ”hör till det sämsta inom den traditionella läkarrollen.”[13] För patienterna som i Oregon söker läkarassisterat självmord är ett av de vanligaste motiven som uppges att man inte vill förlora sin autonomi[14].

4.1.2. Motståndare

Beslutskapabla patienter har självbestämmanderätt redan idag, också nära döden. Patienten har rätt att avsluta behandling, även livsuppehållande sådan. Symptomlindrande behandling kan ges i sådan utsträckning att även döden påskyndas[15]. Detta är inte dödshjälp. Deras egna vilja ska tillgodoses, även när de inte längre är beslutskapabla. Går inte viljan att fastställa ska vård ske utifrån patientens behov, så att den ”ur medicinska och humanistiska aspekter bäst tillgodoser patientens behov av värdighet och integritet.” Även möjlighet att bli sövd finns som palliativ åtgärd för att lindra symptom genom så kallad palliativ sedering[16].

Rätt till dödshjälp berör inte enbart den enskilde patientens autonomi. Flera personers autonomi är inblandad i dödshjälp. Läkare ska göra medicinska bedömningar och vara delaktiga i olika moment[3]. Patientens rätt kan komma i konflikt med vårdpersonalens, och samvetsfrihet blir då en aktuell fråga[17]. Samvetsfrihet är hittills ingen framkomlig väg då: ”Den allmänna svenska sjukvården inte accepterar så kallade samvetsklausuler. Det betyder att läkare inom den offentliga sektorn kommer att behöva utföra de uppgifter som en

eventuell framtida lagstiftning om dödshjälp skulle omfatta”[18]. Även till vilken grad patienten är sant autonom och inte begränsad i beslutsförmåga genom fysiska eller psykiska lidanden lyfts det frågor kring[19].

Ett annat argument är att människor alltid är beroende av andra, och fattar beslut i relation till dessa. Beslutsfattande vid sjukdom är annorlunda än vid god hälsa. En förfrågan om

10

dödshjälp kan vara en undran från patienten kring om den nu enbart är till besvär. Ett godkännande av läkarna skulle vara rationellt utifrån ramverket, och samtidigt besvara en fråga de inte förstår sig ha fått[20].

Impact bias – att människor lutar åt att överdriva framtida känslomässiga effekter en framtida händelse kommer att ha, kan göra att människor söker dödshjälp för situationer de skulle kunna hantera när de väl möter dem[21]. Autonomin måste även viktas mot andra värden, exempelvis människovärdet, och gör att total valfrihet inte är möjligt i alla situationer[22].

4.2. Lidande vid terminal sjukdom

Alla lidanden kan inte bli lindrade, även vid god palliativ vård. Detta även när denna är högspecialiserad. Att då inte införa ytterligare en åtgärd i form av läkarassisterat självmord till terminalt sjuka är att tillåta ovärdiga förhållanden i de fall där lidandet inte kan lindras på annat sätt[23]. Det är ”ett nödvändigt komplement till den palliativa vården, där den utgör en omistlig tillgång för döende patienter, när den palliativa vården sviktar.”[24] Personliga erfarenheter kring anhörigas svåra bortgång lyfts fram[25]. Det är brist både på empati och respekt men också barmhärtighet att inte tillmötesgå patienters begäran om dödshjälp när den palliativa vården inte räcker till. När det kommer till svårt plågade döende djur utförs detta. Annat skulle kallas djurplågeri[26]. Av patienter i palliativ vård 2015 fick över 1000 patienter inte tillräcklig symptomlindring mot illamående, ångest, andnöd eller smärta under sista levnadsveckan[27].

Ingen har rätt att begränsa möjligheten för andra att slippa den sista tidens lidande: ”Valet står ju inte mellan liv och död utan handlar om hur mycket den döende ska tvingas lida. Att mot den bakgrunden omyndigförklara oss på vår dödsbädd är en grymhet som jag har allt svårare att stå ut med.”[28]

4.2.2. Motståndare

Utgångspunkten för att bemöta lidande vid terminal sjukdom bör vara palliativ vård, och utbyggnaden av denna. Förbättring av sjukvården ska vara målbilden, annars öppnar man

11

dörren för subjektiva bedömningar kring vem som ska leva eller ej[29]. Det är mer väsentligt att en fullgod palliativ vård utvecklas med god tillgänglighet i hela landet. Detta ska finnas tillgängligt för alla döende patienter och det ska inte läggas över ansvar på patienterna för att det inom vården finns brister i dess palliativa vård genom införandet av dödshjälp.

Ställningstagandet mot dödshjälp kan enligt vissa debattörer bara hållas över tid om en fullgod palliativ vård med avancerad smärt- och ångestlindring finns tillgängligt för alla. Detta är mest centralt för flest patienter. ”Att dödshjälp skulle vara lösningen på en otillräcklig tillgång till fullgod palliativ vård tillhör ett omvänt resonemang, som om dödshjälp vore det rätta svaret på ett annat problem.” [3]

4.3. Trygghet för patienter

Dödshjälp i form av läkarassisterat självmord erbjuder en trygghet i den form som tillämpas i Oregonmodellen. Ramverket säkerställer att det gäller patienter med fullgod beslutskapacitet och att det är en frivillig begäran. Krav på dokumentation utgör ytterligare en

trygghetsfaktor[11]. Detta stärks av att en tredjedel av patienterna som får läkemedel förskrivet inte väljer att använda detta. Det fungerar som en palliativ åtgärd vilket bidrar till förtröstan och lugn[23]. Det erbjuder trygghet för patienten genom att slippa frukta för ett plågsamt slut genom valmöjligheten att kunna avsluta livet vid självvalt tillfälle[13].

Den palliativa vården har tydligt förbättrats i Oregon sedan DWDA infördes. Även insikten om att läkarassisterat självmord finns att tillgå tillför kvalitet till den palliativa vården[24].

4.3.2. Motståndare

Läkarassisterat självmord enligt Oregonmodellen har flera brister som leder till minskad trygghet för patienter genom dåligt patientskydd. Detta genom brister i kriterierna och deras tillämpning. Det handlar bland annat om att sätta rätt prognos om kvarvarande levnadstid, vilket på individnivå är mycket svårt och ibland avviker diagnosen kraftigt från utfallet[30].

12

Då kriteriet för att kunna få läkarassisterat självmord beviljat i Oregonmodellen gäller sex månader eller mindre kvar att leva utan aktiv behandling, innefattas även sjukdomar vi idag anser kroniska i DWDA då de utan behandling får dödlig utgång. Detta innebär risker för kroniskt sjuka patienter som möter påfrestningar vilket förminskar livslusten till följd av upplevda existentiella hot så som ekonomiska svårigheter, ensamhet och förlorat oberoende. Risken finns att dessa får hjälp att suicidera genom att avstå livsnödvändig behandling och på så sätt faller inom ramen för kriterierna för DWDA. Detta är inte förenligt med den nollvision för suicid Sveriges riksdag antagit, där samhällets skyldighet är att ”inom alla sektorer arbeta för att minimera lidande och att ingen människa ska behöva ta sitt liv.”[31]

Även att förskrivande läkare är inte närvarande när läkemedlet tas, och att biverkningar förekommer innebär en otrygghet[32]. Kriteriet som kräver skriftlig begäran i närvaro av två vittnen tillåter att den ena är släkting. Denna kan ha egenintresse i att patienten genomför det läkarassisterade självmordet. Det saknas även ramverk som säkerställer att läkemedlet tas frivilligt och medvetet[33]. Anledningen att ”inte ligga familjen till last” som motiv att söka dödshjälp har ökat markant mellan 1998 och 2015 i Oregon[32].

4.4. Rättighet/Demokratifråga

Hos vem bestämmandefrågan bör ligga kring dödshjälp diskuteras i debatten. Om någon tydligare bör ha företräde att tycka till och varför lyfts. Här presenteras argument främst kring läkarprofessionens roll i detta.

4.4.1. Förespråkare

”Jag tycker på något sätt att det är en mänsklig rättighet om man har en dödlig sjukdom att få avsluta sitt liv med professionell hjälp.”[34] Läkarkåren har varit negativt inställt till

läkarassisterat självmord i de länder där det införts. Kring frågor om döden är alla berörda, därför är det en politisk fråga gällande vad medborgarna tycker. Läkarkåren har ingen särställning i frågan. Eftersom medhjälp till självmord inte är olagligt i Sverige behövs inte en större moralisk omställning än att hälso-och sjukvårdspersonal också får innefattas av den möjligheten[9]. Läkare kan välja att slippa lidande genom att förskriva sig själva dödliga doser läkemedel. Varför ska då patienter inte ha denna möjlighet[13]?

13

Dödshjälp har införts via demokratisk ordning i länderna det finns idag. ”Den dödssjuka patient som frivilligt och med goda skäl ber om hjälp att dö hotar inget annat liv. I ett

demokratiskt samhälle bör människor därför ha den medborgarrätten, samtidigt som den som är emot dödshjälp ska garanteras rätten att slippa.”[35]

4.4.2. Motståndare

Läkarna besitter viktig kunskap och erfarenhet. Denna bör delas, och tydliga

ställningstaganden bör tas. Detta är inte paternalism, utan att utifrån vårdens verklighet lyfta fram den professionella bedömningen. Detta gäller även frågan om dödshjälp, och utifrån detta tar Läkarförbundet avstånd från dödshjälp[15]. Innan dödshjälp är vetenskapligt utredd kring hur stora medicinska risker det medför, bör det inte vara föremål för statlig utredning kring eventuell lagstiftning[36].

Dödshjälp bör inte vara föremål för att bli en opinionsfråga. I den absoluta majoriteten av världens länder är dödshjälp förbjudet, detta oberoende av länders religiösa, kulturella eller politiska bakgrund[37].

4.5. Värdighet i döendet

Argumenten kring värdigt döende genom dödshjälp är tätt kopplade till autonomi och minskat lidande. Det är enbart personen i fråga som kan avgöra vad som anses vara ett värdigt liv, och möjlighet att kunna välja att avsluta livet den dag det inte längre upplevs värdigt bör finnas[9]. Terminala sjukdomstillstånd där symptomlindringen inte fungerar bör kunna föranleda dödshjälp. Både patient och närstående lider oerhört av ett utdraget plågsamt döende. ”När du sitter med den du älskar timme ut och timme in och får lyssna till de kloka orden, om tack till livet men nu får det vara nog, vara med och gråta tillsammans då smärtor och ångest tar helt över- då inget mer finns att göra för att lindra och trösta- låt dem då få värdigt somna in”[27].

14

4.5.2. Motståndare

Värdig död förutsätter inte möjlighet till läkarassisterat självmord. Att vara så fri som möjligt från smärta och ångest, och om möjligt i närvaro av de man håller av är också ett värdigt döende[16]. ”Vi måste inse att värdighet inte förutsätter att ha alla färdigheter i behåll. Vi måste kunna bejaka hjälplösheten, sårbarheten och beroendet.”[20] Det finns biverkningar av läkemedel som används vid läkarassisterat självmord. Kräkningar, kramper, eller att döden inte infaller förrän flera dygn senare finns dokumenterat vilket inte säkerställer en värdig död genom läkarassisterat självmord[32].

4.6. Människovärdesprincipen -

Principen gäller att människor är lika mycket värda, vilket är oberoende av livssituation eller funktionsförmågor.

4.6.1. Förespråkare

Argument kring denna utgångspunkt förs främst för att replikera på motståndarnas argument. Bland annat lyfts det fram att den form av dödshjälp som förespråkas är någon variant av Oregonmodellen och inte alla former av dödshjälp. Några exempel av dödshjälp som historien visat, vill alla inblandade undvika. Ramverket kring förespråkad modell begränsar den snävt till avsedd målgrupp och innebär inte en risk för övriga grupper. Likt vid abort ligger lösningen i en frivillig, tillgänglig möjlighet för önskande, övriga kan avstå. Då får alla dö så som de själva väljer, vilket är en sjukvård som ger alla hjälp att leva värdigt till sista andetaget [11].

Förespråkare menar även att det inte är en motsättning att ha en kristen människosyn och samtidigt förespråka dödshjälp. Att nämna bland kristna förespråkare är bland annat Desmond Tutu, Lord Carey- ärkebiskop i Canterbury och Nelson Mandela. Att inte öppna upp för alternativet dödshjälp grundar sig i brist på empati för de som hamnar i situationen av svårt lidande i terminalt skede. Det är inte ett svek mot människovärdet[11,38]. Med

utgångspunkt i medlidande och rättvisa landar Desmund Tutu i slutsatsen att människor har rätt att slippa det sista lidandet. Det erbjuder en tröst, vilket bör föranleda att även kyrkor driver denna fråga[39].

15

4.6.2. Motståndare

Ett okränkbart människovärde grundar sig på en människosyn med ursprung i det judiskt-kristna arvet av människan som Guds avbild och livet som en Guds gåva vilket vi förvaltar. Livet som en gåva kan även grundas i en icke-religiös övertygelse genom att se livet som något vi fått och inte förtjänat. Vi är inte självskapade och har därför inte ensam äganderätt till livet sett ur ett relationellt perspektiv[40]. Även den humanistiska människosynen där människan är ett subjekt, och därav inte enbart kan ses som ett medel ger den etiska principen kring människovärde där alla är jämlika och har grundläggande rättigheter oberoende av vem man är, bara för att man finns[41].

Införandet av dödshjälp underminerar människovärdet genom att relativisera detta: ”Vem som ska få dödshjälp avgörs av vilka liv vi finner värda att leva och vilka inte. Är

handikappade, funktionsnedsatta att betrakta som liv vi inte finner värda att leva? Redan ett teoretiskt resonemang om dödshjälp för vissa kategorier och livssituationer relativiserar människovärdet. Det är inget att leka med.”[42].

Argument förs även kring att man helt frångår principen om människors lika värde genom att införa dödshjälp. ”Om vi börjar stifta lagar utifrån en syn där människans absoluta värde inte bygger på just människovärdet utan istället på vilka förmågor vi har, då slår vi in på en väg där olika liv värderas olika högt. Vi har då lämnat grunden för alla människors lika värde.” Det sker på två sätt. Dels genom relativiseringen av människovärdet på det principiella planet: Livssituation får ligga till grund för människovärdet genom att vissa utfall av livet har större värde av att avslutas genom dödshjälp[43]. Dels genom att förändra attityder över tid i samhället, genom den normerande effekten lagstiftning anses ha. Detta kan komma att leda till att liv graderas genom måttstocken värt att leva/inte värt att leva. Även omgivningens syn på lidandets lösning förskjuts mot dödshjälp successivt[44].

4.7. Sluttande planet

Genom tydliga regelverk i länder där läkarassisterat självmord finns att tillgå tydliggörs när dödshjälp kan bli aktuellt, och även när så inte är fallet. Dessa baseras på objektiva kriterier

16

om prognos. Sedan finns ansökningsprocesser som kräver både muntliga och skriftliga

förfrågningar vilka tydligt regleras[10]. Rapportering av alla fall där läkarassisterat självmord sker samt noggrann uppföljning av dessa tillämpas. Otillåten tillämpning leder till rättsliga konsekvenser[24]. I Oregon har regelverket varit konstant sedan införandet och inte utökats att innefatta flera grupper[45]. Av de som utnyttjat möjligheten till läkarassisterat självmord är majoriteten äldre vita personer med cancersjukdom eller ALS. De har tillgång till god sjukförsäkring och är välutbildade[28]. Det var enbart 0,4 procent av alla dödsfall som var orsakade av läkarassisterat självmord år 2015. Detta talar för att ett sluttande plan inte förekommit i Oregon under de 20 år läkarassisterat självmord funnits[5].

4.7.2. Motståndare

Motståndare till dödshjälp menar att indikationsglidning kommer att ske om dödshjälp införs. Fler och fler utöver den ursprungligt tänkta målgruppen skulle över tid komma att omfattas av dödshjälpen[3]. Flera resonemang förs kring dödshjälp generellt, där många exempel från Beneluxländerna lyfts fram. Det som från början var tänkt att gälla obotligt sjuka med svårt lidande innefattar idag många andra grupper, så som psykiskt sjuka, dementa och även barn[46]. Att ramverk inte upprätthålls över tid kommer av den principiella förskjutningen i vårdetiken från att alltid värna och bevara liv till införandet av en praxis där detta frångås. Detta leder till att: ”gränsen för vad som uppfattas som acceptabla situationer att avsluta liv utvidgas alltmer.”[47]

Även mot Oregonmodellen och läkarassisterat självmord lyfts flera argument. Ett är att kriterierna i dag inte avgränsar sig till terminalt sjuka, utan även kan innefatta kroniskt sjuka (exempelvis diabetiker) som väljer att avsluta sin behandling och genom detta få mindre än sex månader kvar att leva. Tre fall redovisas även i statistiken från Oregon av patienter med diabetes som underliggande diagnos som fått dödshjälp genom DWDA[48]. Det framhålls även att andelen som genomgår psykiatrisk utvärdering har sjunkit till 3,5 % år 2017, och att det finns en klar risk att patienter med behandlingsbar psykisk sjukdom fått dödshjälp[49]. De tre första åren efter att modellen infördes utfördes en psykiatrisk bedömning på 25 %[8]. Statistik publiceras i en årlig rapport. Efter sammanställning förstörs all rådata vilket lyfts fram som en klar brist mot modellen. Även att en begränsad mängd data samlas in lyfts fram

17

som stora brister vilket gör att modellen är svårutvärderad och inte upprätthåller ramverket [50].

4.8. Vårdetikens utgångspunkt: ”Inte skada”

Etiska principer tolkas och omtolkas, vilket även gäller vårdetiken. Den Hippokratiska eden förbjöd ursprungligen abort och alla kirurgiska ingrepp[12]. Idag är detta tillämpade

verksamheter i vården. Läkarförbundets yrkesetik har moderniserats i flera omgångar. Bland annat togs bisatsen ”alltifrån dess (människoliv) tillkomst i moderlivet” bort för att inte kollidera med kommande abortlagstiftning. Regler förändras i samstämmighet med samhällets förändrade värderingar[5].

I Oregonmodellen är patienten som kan erbjudas läkarassisterat självmord terminalt sjuk samt upplever sin livssituation som hopplös och ovärdig. Här kan läkare erbjuda dödshjälp utan att bryta mot principen ”inte skada” då läkarassisterat självmord inte tar bort levnadsår från livet. ”I terminala lägen måste den beslutskapabla människan själv få det slutliga ansvaret för sitt liv och läkaren får som annars vara underställd den hippokratiska eden… Att berövas

möjligheten att själv få bestämma då man vill avsluta ett långt liv som utan återvändo förlorat värdighet och integritet är emellertid att skada”[51].

4.8.2. Motståndare

Grunden för vårdetiken är ”om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta och aldrig skada.”[16] Dödshjälp skulle innebära en omskrivning av läkarens yrkesroll och vårdens värdegrund. WMA är tydligt i sitt avståndstagande från dödshjälp utifrån att det inte är förenligt med läkaretiken[15]. Av Hippokrates formulerades läkarens uppgift 400-talet f.Kr[1], och den är fortsatt den rådande principen inom sjukvården och behöver vara det för att inte rubba på etiska principer om ett okränkbart människovärde[22]. Ska dödshjälp finnas bör den utföras av andra yrkesgrupper än läkare för att inte totalt förändra yrkesetiken[52].

18

4.9. Förtroende för vården

Undersökningar kring svenskars attityder visar att majoriteten av den svenska befolkningen skulle få ökat eller oförändrat förtroende för sjukvården vid införande av läkarassisterat självmord utformat från Oregonmodellen[5]. Trovärdigheten för läkare har ökat i de delstater i USA där läkarassisterat självmord har införts[34].

4.9.2. Motståndare

Om vården inför dödshjälp införs ett element av osäkerhet kring vilket syfte vården har i mötet med patienten. Patienten kan tvivla på om vårdbeslut tas utifrån behovsbeslut eller ekonomiska motiv. Även tvivel kring att vården inte gör allt för att bota, lindra eller trösta kommer bli en följd av att tillåta dödshjälp[15]. ”Jag anser det vara viktigt att befolkningen fortsatt kan ha fullt förtroende för att läkaren har deras liv och hälsa som sitt mål. Dödshjälp är inte förenligt med det.”[53]

19

5. DISKUSSION

Dödshjälpsdebatten är tydligt polariserad och den förs med olika agendor. Med utgångspunkt i debattörernas egna värdegrund förs argumentationen formulerad kring vissa etiska

principer, där autonomi och människovärde är de mest framträdande från förespråkare respektive motståndare. Rätten att själv få bestämma kring sin egen död är helt centralt för förespråkare, och detta genomsyrar hela argumentationen. Utifrån principen om alla människors lika värde och vikten av att inte införa situationer när detta kan relativiseras formuleras flera av argumenten som motståndare lyfter fram. Även faktaargument framförs av båda sidor, främst för att stärka den egna etiska utgångspunkten.

Värdeargument är svåra att bemöta utan att utgå från det ramverk de målar upp. Yttre kritik är svår att formulera mot värdegrundade argument, då dessa sällan kan prövas empiriskt.[8] För att möjliggöra en dialog kring meningsmotståndarens utgångspunkt skulle debattörer behöva utgå från motpartens resonemang och försöka att belysa detta inifrån istället för att lyfta sin egen ståndpunkt. Försök till detta görs vid några tillfällen i debatten, exempelvis när en debattör belyser att en utökad autonomi för vissa individer kan innebära en inskränkt autonomi för andra[15]. Till stor del förs dock inte debatten på detta sätt när det kommer till de etiska frågeställningarna, utan dessa bemöts med fakta eller den egna ståndpunkten. Flera möjliga anledningar till detta finns.

Att utgå från motdebattörens argument och belysa detta kan uppfattas som att ge det tyngd och legitimitet, vilket inte ses som önskvärt. Ytterligare ett skäl kan vara att etiska principer överlappar varandra. Dessa går inte enkelt att hålla isär vilket påverkar det förda argumentet. Principen att inte skada kan användas för att exemplifiera detta. Båda sidor håller ”inte skada” som riktigt, men genom att deras övriga värderingar påverkar landar de olika sidorna i skilda slutsatser kring om dödshjälp är förenligt med denna princip. Ett möjligt tredje skäl är att fakta ofta presenteras och tolkas knutet till de värderingar man förespråkar, alltså ej uppställda som rena faktaargument. Denna fakta ger då enbart tyngd åt argumentet som presenteras om utgångspunkten är debattörens värderingar. Som exempel kan nämnas

utgångspunkten lidande där fakta presenteras kring att en mindre grupp av döende människor inom palliativ vård inte får tillräcklig symptomlindring i Sverige idag. Denna fakta styrker hos båda sidorna den egna argumentationen och slutsatsen.

20

Att meningsmotståndarna debatterar över huvudet på varandra sker inte enbart i svenska debattartiklar utan förekommer även i vetenskapliga tidskrifter likt Journal of Medical Ethics (JME). Vid en genomgång av publikationer kring dödshjälp (PAD) från en 40-årsperiod i JME konstaterades att flertalet publikationer som granskades var skrivna med dubbla syften. De är akademiska men anses samtidigt enligt författaren vara debattartiklar (opinion pieces) vilka förespråkar bevarad eller förändrad samhällsbäring, med syfte att ge stöd för deras redan förutbestämda slutsatser[2].

I förespråkarnas argumentation är autonomi ständigt närvarande för att bemöta

meningsmotståndarnas argument. Ofta sker detta utan att tydliggöra varför autonomi lyfts fram som en central, eller ofta överordnad princip. Synen på autonomi har stärkts i samhället till följd av sekularisering och liberalisering och ses av flertalet som en självklarhet även i frågor om liv och död. Detta speglas i World Value Survey där svenskar sticker ut från andra länder genom tydliga krav på personlig autonomi samt frånvaro av andlig dimension i

livet[37].

Värdeargument blandas med faktaargument samtidigt som tydliga agendor förekommer från de båda sidorna. Användande av egna termer och anspråk på nyckelbegrepp likt värdighet och människovärde bidrar till att försvåra och polarisera debatten. Då debatten i tidningar till stor del syftar till att bilda opinion är det förståeligt att debatten där ter sig som den gör.

SMER försöker i sin rapport att vikta hållbarheten i de faktaargumenten som förs i den

svenska debatten mot befintlig forskning och statistik för att skapa en kunskapsbas för fortsatt debatt. På båda sidor styrks flera argument. Argumentens relevans gällande ett eventuellt ställningstagande kring dödshjälp värderas inte, menar SMER. De påstådda konsekvenserna som faktaargumenten lyfter kring dödshjälp måste värderas etiskt mot deras önskvärdhet för att kunna visa på argumentens relevans. Faktaargument behöver ur både samhälleligt och individuellt perspektiv vägas mot varandra. SMER menar att även värdeargumenten behöver prövas för deras bärkraft vid ett slutligt ställningstagande för eller emot införandet av

21

Kvar står alltså de olika värdeargumenten tämligen oprövade inom debatten. SMER pekar i slutsatsen av sin rapport på att en eventuell legalisering av dödshjälp med största sannolikhet för med sig en rad konsekvenser[8]. Då etiska principer hämtas från värderingar, blir en av följdfrågorna, mot vilken värdegrund ska konsekvenserna av dödshjälp prövas? Både förespråkare och motståndare anser sig förankrade i principen att man inte skadar kring en åtgärd med dödlig utgång. Detta pekar på vilken omfattande vikt övriga värderingar har för den etiska tillämpningen.

Inför ett eventuellt införande av dödshjälp väntar många frågor på svar. Bland både

förespråkare och motståndare beskrivs när tillämpning av dödshjälp blir problematisk genom att ramverket inte lyckas begränsa sig till från början avsedda grupp. Förespråkare menar att ett strikt ramverk kan förhindra detta, likt det som tillämpas i Oregonmodellen. Kan en statligt reglerad (genom lagstiftning) modell även skydda mot en utökning av ramverket om en framtida majoritet vill utöka detta? En motfråga blir varför det inte ska utökas om en majoritet i framtiden förespråkar detta. Finns det någon gräns som inte får korsas, och vart går i sådana fall denna? Går denna eventuella gräns att förankra utanför opinioner?

En annan fråga om dödshjälp i någon form ska införas, är om detta då ska ses som en

medicinsk åtgärd. Hur ska tillförlitligheten i åtgärden bedömas, och vad är godtagbara siffror gällande träffsäkerhet i denna behandling?

Samhället är idag pluralistiskt, och denna mångfald av världsbilder och värderingar måste samexistera. Vid ett eventuellt införande av dödshjälp i Sverige behöver dess konsekvenser kunna begränsas till att gälla enbart dem som önskar detta. Detta utan att begränsa övrigas autonomi. Flera konsekvenser kan få bäring på etisk tillämpning i bland annat yrkesutövning.

Som underlag för fortsatt och fördjupad debatt ses här ett behov av att tydliggöra vilka konsekvenser införandet av dödshjälp skulle föra med sig. Här behövs mer forskning. Hur önskvärda konsekvenserna är avgörs av vilka värderingar som ges tolkningsföreträde, varvid värdeargumenten tydligare måste genomlysas och viktas mot varandra.

22

5.1. Begränsningar

Det begränsade mängden debattartiklar både sett till det valda tidsintervallet och avgränsningen till ett fåtal dagstidningar gör att viktiga delar i debatten kan ha blivit exkluderade från detta arbete. Även storleken på arbetet begränsar mängden argument som kan presenteras. Även hur argumenten presenteras under olika utgångspunkter ger en begränsning i hur representativa argumenten är för debatten. Med ytterligare utrymme i arbetet hade med fördel en fördjupning av värdeargumenten inkluderats.

En tydlig begränsning i arbetet är sökningen gjord i PubMed. I ett försök att göra materialet hanterbart sett till mängd gjordes ett slumpat bekvämlighetsurval bland träffarna. Detta gav ett material med för stor spridning för att kunna anses som en fullgod källa till kunskapsbas i ämnet.

23

6. SLUTSATS

Syftet med arbetet var att kortfattat beskriva bakgrunden, samt att presentera de vanligt förekommande argumenten i dödshjälpsdebatten med tyngdpunkt på etiken. En översikt över bakgrunden till debatten beskrevs, och ett antal centrala begrepp definierades. Flertalet argument i dödshjälpsdebatten förs utifrån värderingar och etiska principer. Förespråkarnas argument för dödshjälp bygger på principen om autonomi- rätten till självbestämmande. Motståndarnas argument utgår till stor del från principen om människovärde – alla

människors lika värde, och vikten av att inte relativisera detta. Värdeargumenten i debatten bemöts av meningsmotståndarna till stor del genom att lyfta fram de egna värdeargumenten, vilket leder till att dessa står tämligen oprövade.

24

7. REFERENSER

1. Gesundheit B, Steinberg A, Glick S, Or R, Jotkovitz A. Euthanasia: an overview and the jewish perspective. Cancer Invest. 2006;24:621–9.

2. Holm S. The debate about physician assistance in dying: 40 years of unrivalled progress in medical ethics? J. Med. Ethics 2015;41:40–3.

3. Stensmyren H. Satsa på palliativ vård – inte dödshjälp [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from:

http://lakartidningen.se.db.ub.oru.se/Opinion/Signerat/2015/10/Satsa-pa-palliativ-vard--inte-dodshjalp-Satsa-pa-palliativ-vard--inte-dodshjalp-/

4. Bergström S, Cullberg J, Gahrton G, Hagenfeldt K, Hermerén G, Lindblad, Anna, m.fl. Utred självvalt livsslut [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from: http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/08/Utred-sjalvvalt-livsslut/

5. Löfmark R. Debatten om läkarassisterat suicid speglad i Läkartidningen [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from:

http://lakartidningen.se.db.ub.oru.se/Klinik-och-vetenskap/Etik-och-lakarroll/2017/09/Debatten-om-lakarassisterat-suicid-speglad-i-Lakartidningen/ 6. Snapshot [Internet]. [citerad 2018 dec 13];Available from:

https://slf.se/rad-och-stod/etik/lakarassisterat-sjalvmord/

7. WMA - The World Medical Association-WMA Statement on Physician-Assisted Suicide [Internet]. [citerad 2018 dec 13];Available from:

https://www.wma.net/policies-post/wma-statement-on-physician-assisted-suicide/

8. Statens medicinsk-etiska råd. Dödshjälp: en kunskapssammanställning [Internet]. Stockholm. Smer 2017:2 [citerad 2018 dec 11];Available from: http://www.smer.se/wp-

content/uploads/2017/11/Smer-2017.2-D%C3%B6dshj%C3%A4lp-En-kunskapssammanst%C3%A4llning.pdf

9. Engström I. ”Läkarna bör inte motarbeta assisterat döende” [Internet]. Sven.

Dagbladet2017 [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/lakarna-bor-sluta-motarbeta-assisterat-doende

10. Westerholm B, Nordquist L. L: Ibland räcker inte den palliativa vården [Internet]. Sven. Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.svd.se/l-ibland-racker-inte-den-palliativa-varden

11. Welin S. Stellan Welin: Bibeln är inte emot dödshjälp - dagen.se [Internet]. Dagen [citerad 2018 dec 27];Available from: https://www.dagen.se/debatt/stellan-welin-bibeln-ar-inte-emot-dodshjalp-1.1104270

12. Engström I. Vi måste dö i en tid som gjort det lätt att leva [Internet]. Sven.

Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 27];Available from: https://www.svd.se/vi-maste-do-i-en-tid-som-gjort-det-latt-att-leva

25

13. Brunnström K, Gustafson I, Hagberg G, Ambré T, Svendler C-A. Många felaktigheter om dödshjälp [Internet]. Läkartidningen2018 [citerad 2018 dec 27];Available from: http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/04/Manga-felaktigheter-om-dodshjalp/ 14. Arborelius A, D´Arcy H, Atas B, Larsson K, Gustavsson S, Holmström S, m.fl. Vi

kristna är kallade att stå på livets sida [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec

28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/vi-kristna-ar-kallade-att-sta-pa-livets-sida-1.899548

15. Stensmyren H, Karlsson E. Läkarförbundet: Vi tar ställning mot dödshjälp | SvD [Internet]. Sven. Dagbladet2017 [citerad 2018 dec 25];Available from:

https://www.svd.se/lakarforbundet-vi-tar-stallning-mot-dodshjalp/i/senaste

16. Karlsson E. Dödshjälp ovärdigt livsavslut - dagen.se [Internet]. Dagen [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/dodshjalp-ovardigt-livsavslut-1.750156 17. Sandlund E. Samvetsfrihet mer än en abortfråga [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec

28];Available from: https://www.dagen.se/ledare/elisabeth-sandlund-samvetsfrihet-mer-an-en-abortfraga-1.916923

18. Breimer L. Läkarassisterat självmord – ett självmål för svensk sjukvård [Internet]. Läkartidningen2016 [citerad 2018 dec 28];Available from:

http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/12/Lakarassisterat-sjalvmord--ett-sjalvmal-for-svensk-sjukvard/

19. Kuby S, Skånberg T. Legaliserad dödshjälp leder till att fler vill dö [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/dodshjalp-leder-i-fel-riktning-1.928608

20. Mazzarella M. Dödshjälp ställer livet på sin spets | Merete Mazzarella | SvD [Internet]. Sven. Dagbladet2015 [citerad 2018 dec 29];Available from:

https://www.svd.se/dodshjalp-staller-livet-pa-sin-spets/i/senaste

21. Sjöberg RL. ”Starka skäl talar emot aktiv dödshjälp” [Internet]. Sven. Dagbladet2015 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/starka-skal-talar-emot-aktiv-dodshjalp

22. Sandlund E. Sätt ner foten mot dödshjälp [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/ledare/satt-ner-foten-mot-dodshjalp-1.940767 23. Bergström S, Reagan P. ”Grundlöst och osant om läkare i Oregon” [Internet]. Sven.

Dagbladet2017 [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/grundlost-och-osant-om-lakare-i-oregon

24. Bergström S, Reagan P. ”Dödshjälp är inget sluttande plan” [Internet]. Sven.

Dagbladet2017 [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/dodshjalp-ar-inget-sluttande-plan

25. Britton C. ”Låt alla få dö utan svåra plågor” | SvD [Internet]. [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/lat-alla-fa-do-utan-svara-plagor/i/senaste

26

26. Bergström S. Respektera döende människors fria vilja [Internet]. Dagen2018 [citerad 2018 dec 28];Available from:

https://www.dagen.se/debatt/respektera-doende-manniskors-fria-vilja-1.1091928

27. Rundcrantz A. Öppet brev: Varför inte utreda frivillig dödshjälp? [Internet]. Sven. Dagbladet2016 [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/oppet-brev-varfor-inte-utreda-frivillig-dodshjalp

28. Sangregorio I-L. Förenkla inte om dödshjälp [Internet]. Dagen2015 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/forenkla-inte-om-dodshjalp-1.473138 29. Carlsson C, Havneraas S. ”Brister i vården motiverar inte dödshjälp” [Internet]. Sven.

Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/brister-i-varden-motiverar-inte-dodshjalp

30. Boström H. ”Risk att fel personer får hjälp att begå självmord” - dagen.se [Internet]. Dagen [citerad 2018 dec 30];Available from: https://www.dagen.se/dokument/risk-att-fel-personer-far-hjalp-att-bega-sjalvmord-1.888569?paywall=true

31. Andreen J, Ståhle F, Luthman M, Herlofson J, Wasserman D, Jacobsson L, m.fl. ”Risk att suicidala ges dödshjälp med ny modell” [Internet]. Sven. Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 30];Available from: https://www.svd.se/risk-att-suicidala-ges-dodshjalp-med-oregons-modell

32. Bieniaszewski Sandberg A. Dåligt patientskydd vid assisterat självmord [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec 29];Available from: https://www.dagen.se/daligt-patientskydd-vid-assisterat-sjalvmord-1.940783

33. Koivisto M-L. Kritik mot Oregonmodellen i ny rapport [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 30];Available from:

http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/03/Kritik-mot-Oregonmodellen-i-ny-rapport/

34. Lövtrup M. Läkartidningen - Se den sjuke läkaren som en tillgång [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 28];Available from:

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/02/Se-den-sjuke-lakaren-som-en-tillgang/

35. Jersild PC. Låt oss gå vidare till etiken [Internet]. Läkartidningen2017 [citerad 2019 jan 5];Available from: http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/11/Lat-oss-ga-vidare-till-etiken/

36. Eckerdal G. Alla har rätt till en värdig död [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from: http://lakartidningen.se.db.ub.oru.se/Opinion/Debatt/2016/09/Alla-har-ratt-till-en-vardig-dod/

37. Lindén T. Dödshjälp är inte svaret på samhällsproblemen [Internet]. Läkartidningen [citerad 2019 jan 4];Available from:

http://lakartidningen.se/Opinion/Signerat/2018/03/Dodshjalp-ar-inte-svaret-pa-samhallsproblemen/

27

38. Bergström S. Staffan Bergström: Ska kristna ta strid mot ”den sista friheten”? - dagen.se [Internet]. Dagen2018 [citerad 2018 dec 29];Available from:

https://www.dagen.se/debatt/staffan-bergstrom-ska-kristna-ta-strid-mot-den-sista-friheten-1.1083036

39. Lundgren J. Desmond Tutu tar ställning för dödshjälp [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 29];Available from: https://www.dagen.se/desmond-tutu-tar-stallning-for-dodshjalp-1.788857

40. Sjögren J. ”Dödshjälp är ett nederlag för vården” [Internet]. Sven. Dagbladet2016 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/dodshjalp-ar-ett-nederlag-for-varden

41. Koivunen Bylund T. Biskop: Smärtfylld död mot Guds vilja [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.dagen.se/debatt/smartfylld-dod-mot-guds-vilja-1.752963

42. Ludvigsson M. Hellre dör jag, än åldras [Internet]. Sven. Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.svd.se/hellre-dor-jag-an-aldras

43. Henriksson E, Oscarsson M. Det är livshjälp som behövs [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.dagen.se/debatt/det-ar-livshjalp-som-behovs-1.713216

44. Skånberg T. Människovärdet är unikt och okränkbart [Internet]. Dagen2015 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.dagen.se/debatt/manniskovardet-ar-unikt-och-okrankbart-1.634128

45. Andersson J, Lundbäck A. Hållbara argument både för och emot dödshjälp [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 29];Available from:

http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/11/Hallbara-argument-bade-for-och-emot-dodshjalp/

46. Göransson M, Malmgren B, Seidal T. Säg nej till sluttande planet [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 27];Available from: https://www.dagen.se/debatt/sag-nej-till-sluttande-planet-1.898880

47. Wiberg C. När döden går att få på recept [Internet]. Sven. Dagbladet2016 [citerad 2018 dec 29];Available from: https://www.svd.se/nar-doden-gar-att-fa-pa-recept

48. Ottestig J. Oregonmodellen öppnar för dödshjälp till diabetessjuka - dagen.se [Internet]. Dagen2018 [citerad 2018 dec 27];Available from:

https://www.dagen.se/nyheter/oregonmodellen-oppnar-for-dodshjalp-till-diabetessjuka-1.1110102?paywall=true

49. Andreen J, Ståhle F, Wasserman D, Rolfner Suvanto S, Ewert P, Luthman M, m.fl. ”Farorna med dödshjälp får inte förbises” [Internet]. Sven. Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 27];Available from: https://www.svd.se/farorna-med-dodshjalp-far-inte-forbises 50. Hendin H, Foley K. Physician-assisted suicide in Oregon: a medical perspective. Mich.

28

51. Cullberg J. ”Avgörande skillnad mellan självmord och Oregonmodell” [Internet]. Sven. Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/avgorande-skillnad-mellan-sjalvmord-och-oregonmodell

52. Cavalli-Björkman N. Läkartidningen - »Jag kan inte, för jag får inte enligt svensk lag … men jag kan hjälpa dig att få sova.« [Internet]. Läkartidningen2017 [citerad 2019 jan 2];Available from: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/Kronika/2017/01/Jag-kan-inte-for-jag-far-inte-enligt-svensk-lag-men-jag-kan-hjalpa-dig-att-fa-sova/

53. Lindén T. Viktigt med ärlig och öppen debatt om dödshjälp [Internet]. Läkartidningen2018 [citerad 2018 dec 25];Available from:

http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/04/Viktigt-med-arlig-och-oppen-debatt-om-dodshjalp/

BILAGA 1 Sid 1 (5)

29

BILAGA 1: Lista över de 48 debattartiklar som används i

resultatet

1.

Cullberg J. ”Avgörande skillnad mellan självmord och Oregonmodell” [Internet]. Svenska Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/avgorande-skillnad-mellan-sjalvmord-och-oregonmodell

2.

Carlsson C, Havneraas S. ”Brister i vården motiverar inte dödshjälp” [Internet]. Svenska Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/brister-i-varden-motiverar-inte-dodshjalp

3.

Sjögren J. ”Dödshjälp är ett nederlag för vården” [Internet]. Svenska Dagbladet2016 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/dodshjalp-ar-ett-nederlag-for-varden 4.

Bergström S, Reagan P. ”Dödshjälp är inget sluttande plan” [Internet]. Svenska

Dagbladet2017 [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/dodshjalp-ar-inget-sluttande-plan

5.

Andreen J, Ståhle F, Wasserman D, Rolfner Suvanto S, Ewert P, Luthman M, m.fl. ”Farorna med dödshjälp får inte förbises” [Internet]. Svenska Dagbladet2018 [citerad 2018 dec

27];Available from: https://www.svd.se/farorna-med-dodshjalp-far-inte-forbises 6.

Bergström S, Reagan P. ”Grundlöst och osant om läkare i Oregon” [Internet]. Svenska Dagbladet2017 [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/grundlost-och-osant-om-lakare-i-oregon

7.

Britton C. ”Låt alla få dö utan svåra plågor” | SvD [Internet]. [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/lat-alla-fa-do-utan-svara-plagor/i/senaste

8.

Engström I. ”Läkarna bör inte motarbeta assisterat döende” [Internet]. Svenska

Dagbladet2017 [citerad 2019 jan 3];Available from: https://www.svd.se/lakarna-bor-sluta-motarbeta-assisterat-doende

9.

Boström H. ”Risk att fel personer får hjälp att begå självmord” - dagen.se [Internet]. Dagen [citerad 2018 dec 30];Available from: https://www.dagen.se/dokument/risk-att-fel-personer-far-hjalp-att-bega-sjalvmord-1.888569?paywall=true

10.

Andreen J, Ståhle F, Luthman M, Herlofson J, Wasserman D, Jacobsson L, m.fl. ”Risk att suicidala ges dödshjälp med ny modell” [Internet]. Svenska Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 30];Available from: https://www.svd.se/risk-att-suicidala-ges-dodshjalp-med-oregons-modell

BILAGA 1 Sid 2 (5)

30 11.

Sjöberg RL. ”Starka skäl talar emot aktiv dödshjälp” [Internet]. Svenska Dagbladet2015 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.svd.se/starka-skal-talar-emot-aktiv-dodshjalp

12.

Koivunen Bylund T. Biskop: Smärtfylld död mot Guds vilja [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.dagen.se/debatt/smartfylld-dod-mot-guds-vilja-1.752963

13.

Lundgren J. Desmond Tutu tar ställning för dödshjälp [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 29];Available from: https://www.dagen.se/desmond-tutu-tar-stallning-for-dodshjalp-1.788857

14.

Henriksson E, Oscarsson M. Det är livshjälp som behövs [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.dagen.se/debatt/det-ar-livshjalp-som-behovs-1.713216 15.

Bieniaszewski Sandberg A. Dåligt patientskydd vid assisterat självmord [Internet].

Dagen2017 [citerad 2018 dec 29];Available from: https://www.dagen.se/daligt-patientskydd-vid-assisterat-sjalvmord-1.940783

16.

Karlsson E. Dödshjälp ovärdigt livsavslut - dagen.se [Internet]. Dagen [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/dodshjalp-ovardigt-livsavslut-1.750156 17.

Mazzarella M. Dödshjälp ställer livet på sin spets | Merete Mazzarella | SvD [Internet]. Svenska Dagbladet2015 [citerad 2018 dec 29];Available from: https://www.svd.se/dodshjalp-staller-livet-pa-sin-spets/i/senaste

18.

Lindén T. Dödshjälp är inte svaret på samhällsproblemen [Internet]. Läkartidningen [citerad 2019 jan 4];Available from: http://lakartidningen.se/Opinion/Signerat/2018/03/Dodshjalp-ar-inte-svaret-pa-samhallsproblemen/

19.

Sangregorio I-L. Förenkla inte om dödshjälp [Internet]. Dagen2015 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/forenkla-inte-om-dodshjalp-1.473138 20.

Ludvigsson M. Hellre dör jag, än åldras [Internet]. Svenska Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.svd.se/hellre-dor-jag-an-aldras

21.

Andersson J, Lundbäck A. Hållbara argument både för och emot dödshjälp [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 29];Available from:

http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/11/Hallbara-argument-bade-for-och-emot-dodshjalp/

BILAGA 1 Sid 3 (5)

31 22.

Park F. Inför döden är vi inte alls alla lika [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec

25];Available from: https://www.dagen.se/ledare/frida-park-infor-doden-ar-vi-inte-alls-alla-lika-1.1018897

23.

Koivisto M-L. Kritik mot Oregonmodellen i ny rapport [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 30];Available from: http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/03/Kritik-mot-Oregonmodellen-i-ny-rapport/

24.

Westerholm B, Nordquist L. L: Ibland räcker inte den palliativa vården [Internet]. Svenska Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.svd.se/l-ibland-racker-inte-den-palliativa-varden

25.

Kuby S, Skånberg T. Legaliserad dödshjälp leder till att fler vill dö [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/dodshjalp-leder-i-fel-riktning-1.928608

26.

Jersild PC. Låt oss gå vidare till etiken [Internet]. Läkartidningen2017 [citerad 2019 jan 5];Available from: http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/11/Lat-oss-ga-vidare-till-etiken/

27.

Breimer L. Läkarassisterat självmord – ett självmål för svensk sjukvård [Internet]. Läkartidningen2016 [citerad 2018 dec 28];Available from:

http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/12/Lakarassisterat-sjalvmord--ett-sjalvmal-for-svensk-sjukvard/

28.

Stensmyren H, Karlsson E. Läkarförbundet: Vi tar ställning mot dödshjälp | SvD [Internet]. Svenska Dagbladet2017 [citerad 2018 dec 25];Available from:

https://www.svd.se/lakarforbundet-vi-tar-stallning-mot-dodshjalp/i/senaste 29.

Cavalli-Björkman N. Läkartidningen - »Jag kan inte, för jag får inte enligt svensk lag … men jag kan hjälpa dig att få sova.« [Internet]. Läkartidningen2017 [citerad 2019 jan 2];Available from: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/Kronika/2017/01/Jag-kan-inte-for-jag-far-inte-enligt-svensk-lag-men-jag-kan-hjalpa-dig-att-fa-sova/

30.

Lövtrup M. Läkartidningen - Se den sjuke läkaren som en tillgång [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 28];Available from:

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/02/Se-den-sjuke-lakaren-som-en-tillgang/

31.

Brunnström K, Gustafson I, Hagberg G, Ambré T, Svendler C-A. Många felaktigheter om dödshjälp [Internet]. Läkartidningen2018 [citerad 2018 dec 27];Available from:

BILAGA 1 Sid 4 (5)

32 32.

Skånberg T. Människovärdet är unikt och okränkbart [Internet]. Dagen2015 [citerad 2018 dec 23];Available from: https://www.dagen.se/debatt/manniskovardet-ar-unikt-och-okrankbart-1.634128

33.

Wiberg C. När döden går att få på recept [Internet]. Svenska Dagbladet2016 [citerad 2018 dec 29];Available from: https://www.svd.se/nar-doden-gar-att-fa-pa-recept

34.

Ottestig J. Oregonmodellen öppnar för dödshjälp till diabetessjuka - dagen.se [Internet]. Dagen2018 [citerad 2018 dec 27];Available from:

https://www.dagen.se/nyheter/oregonmodellen-oppnar-for-dodshjalp-till-diabetessjuka-1.1110102?paywall=true

35.

Bergström S. Respektera döende människors fria vilja [Internet]. Dagen2018 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/respektera-doende-manniskors-fria-vilja-1.1091928

36.

Sandlund E. Samvetsfrihet mer än en abortfråga [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/ledare/elisabeth-sandlund-samvetsfrihet-mer-an-en-abortfraga-1.916923

37.

Bergström S. Staffan Bergström: Ska kristna ta strid mot ”den sista friheten”? - dagen.se [Internet]. Dagen2018 [citerad 2018 dec 29];Available from:

https://www.dagen.se/debatt/staffan-bergstrom-ska-kristna-ta-strid-mot-den-sista-friheten-1.1083036

38.

Welin S. Stellan Welin: Bibeln är inte emot dödshjälp - dagen.se [Internet]. Dagen [citerad 2018 dec 27];Available from: https://www.dagen.se/debatt/stellan-welin-bibeln-ar-inte-emot-dodshjalp-1.1104270

39.

Göransson M, Malmgren B, Seidal T. Säg nej till sluttande planet [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 27];Available from: https://www.dagen.se/debatt/sag-nej-till-sluttande-planet-1.898880

40.

Sandlund E. Sätt ner foten mot dödshjälp [Internet]. Dagen2017 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/ledare/satt-ner-foten-mot-dodshjalp-1.940767 41.

Arborelius A, D´Arcy H, Atas B, Larsson K, Gustavsson S, Holmström S, m.fl. Vi kristna är kallade att stå på livets sida [Internet]. Dagen2016 [citerad 2018 dec 28];Available from: https://www.dagen.se/debatt/vi-kristna-ar-kallade-att-sta-pa-livets-sida-1.899548

42.

Engström I. Vi måste dö i en tid som gjort det lätt att leva [Internet]. Svenska Dagbladet2018 [citerad 2018 dec 27];Available from: https://www.svd.se/vi-maste-do-i-en-tid-som-gjort-det-latt-att-leva

BILAGA 1 Sid 5 (5)

33 43.

Lindén T. Viktigt med ärlig och öppen debatt om dödshjälp [Internet]. Läkartidningen2018 [citerad 2018 dec 25];Available from:

http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/04/Viktigt-med-arlig-och-oppen-debatt-om-dodshjalp/

44.

Rundcrantz A. Öppet brev: Varför inte utreda frivillig dödshjälp? [Internet]. Svenska

Dagbladet2016 [citerad 2018 dec 26];Available from: https://www.svd.se/oppet-brev-varfor-inte-utreda-frivillig-dodshjalp

45.

Eckerdal G. Alla har rätt till en värdig död [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from: http://lakartidningen.se.db.ub.oru.se/Opinion/Debatt/2016/09/Alla-har-ratt-till-en-vardig-dod/

46.

Löfmark R. Debatten om läkarassisterat suicid speglad i Läkartidningen [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from:

http://lakartidningen.se.db.ub.oru.se/Klinik-och-vetenskap/Etik-och-lakarroll/2017/09/Debatten-om-lakarassisterat-suicid-speglad-i-Lakartidningen/ 47.

Stensmyren H. Satsa på palliativ vård – inte dödshjälp [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from:

http://lakartidningen.se.db.ub.oru.se/Opinion/Signerat/2015/10/Satsa-pa-palliativ-vard--inte-dodshjalp-Satsa-pa-palliativ-vard--inte-dodshjalp-/

48.

Bergström S, Cullberg J, Gahrton G, Hagenfeldt K, Hermerén G, Lindblad, Anna, m.fl. Utred självvalt livsslut [Internet]. Läkartidningen [citerad 2018 dec 13];Available from: